* Årsberättelse

Transkript

1 * Årsberättelse 21 1

2 Books Business Press Magazines Cinema & Film Newspapers TV & Radio Bonnier på 3 minuter När Gerhard Bonnier gav ut sin första bok och öppnade en liten bokhandel i Köpenhamn år 184 hade få kunnat ana att företaget drygt 2 år senare skulle växa till en internationell mediekoncern, aktiv inom alla medieslag, och med 175 företag i 17 länder. Familjen Bonnier har under generationer kombinerat en djup passion för medier med ett kommersiellt synsätt. Familjen har sedan starten skapat och publicerat högkvalitativa medieprodukter inom många områden i nära samarbete med författare, journalister, filmskapare och publicister. Bonnier är helägt av familjen Bonnier som driver och utvecklar företaget med framtida generationer i åtanke. Bonnier bygger på kunskapsspridning, tro på individen, yttrandefrihet och humanism. Denna grund kommer att vara vägledande även i utvecklingen av våra framtida verksamheter. Nettoomsättning per affärsområde Books Broadcasting & Evening Paper Business Press Entertainment Magazines Morning Paper EBITA per affärsområde Books Broadcasting & Evening Paper Business Press Entertainment Magazines Morning Paper Nettoomsättning per land 7 % 9 % 7 % 12 % Intäktsfördelning 6 % 4 % Sverige 4 % 6 % Annonser Finland Prenumerationer Norge 1 % Lösnummer Danmark 33 % Direkt USA Biljetter Tyskland Övrigt Övriga 55 % 23 % 24 % 2 3

3 Mot nya höjder För mig var 21 året då vi bestämde oss för att investera i nya tryckpressar till tryckerierna i Stockholm och Malmö samtidigt som vi satsade på Mag+ och News+, plattformarna för tryckta medier i digitala miljöer. Den första åtgärden var nödvändig för att vi ska förbli lönsamma på den svenska dags- och kvällstidningsmarknaden det kommande decenniet. Den andra åtgärden var nödvändig ur ett betydligt längre tidsperspektiv. Mag+ och News+ gjorde också att Bonnier fick ett försprång inom digitala medier i världen, men framför allt ska det ses som ett första steg att hitta en ny affärsmodell för digitalt innehåll. Våra svenska och polska dagstidningar gjorde efter några tuffa år en anmärkningsvärd vändning 21, och jag upplever att vi har tagit steget in i en ny tid av kreativ produktutveckling, som stöds av starka finansiella resultat. För bokförlagen visade det sig slutligen vad ett normalt år utan bästsäljare innebär, och tack vare bredd och kostnadseffektivitet blev resultatet 21 det bästa hittills. Andra prestationer att särskilt nämna är SF Bio, som fem år i rad har slagit tidigare årsbästa; TV4 som gjort en beundransvärd upphämtning efter 29; Bonnier Corporation som är en av de fem starkaste återhämtarna efter finanskrisen och slutligen Äripäev i Estland, som åstadkom mirakel på en marknad som fortfarande är djupt deprimerad. Viktigast av allt: framgången grundar sig fortfarande på viljan att förstå och lyssna på vår publik och våra samarbetspartners. Vi måste hela tiden anpassa våra verksamheter till de förändrade eller oförändrade behoven hos läsare, tittare och besökare. Vi ska ligga i framkant, men inte alltför långt före. I en värld som blir allt mer global och transparent, med allt lägre trösklar för produktion och distribution och konkurrenter som dyker upp överallt, är det kvalitet som räknas. Det är kvalitet publiken är beredd att betala för. Och eftersom kvalitet både är vår tradition som vårt signum idag, ser jag med tillförsikt fram emot imorgon. Jonas Bonnier vd, Bonnier AB Stockholm, mars

4 Books * E-böckernas intåg För bokindustrin var 21 ett år utan riktigt stora globala bästsäljare. Istället blev det e-böckerna som hamnade i rampljuset när många nya läs- och surfplattor introducerades på marknaden. Bonniers bokförlag har ändå gjort starka resultat, delvis tack vare nya icke-traditionella säljkanaler och ett ökat samarbete mellan förlagen inom Bonnier Books. Text av Erik Haegerstrand Mötet mellan läsaren och det skrivna ordet sker fortsatt oftast i den tryckta boken samtidigt som branschen diskuterar de förändringar som följer på digitaliseringen i dess olika former. Alltjämt är det författarens förmåga att, med förläggarens hjälp, fånga läsaren som är nyckeln till framgång. Ibland kritiseras fokuseringen på få bästsäljande titlar som står för en allt större del av försäljningen. Men under 21 har vi också kunnat se att när det saknas storsäljare så minskar antalet besök i bokhandeln, som står för en överväldigande del av försäljningen av nya titlar, och då minskar också försäljningen av andra titlar. Den tekniska utvecklingen fortsatte att påverka förlagens utvecklingsarbete under 21. Näthandeln står för en allt större del av bokförsäljningen vilket i sin tur leder till ett förändringstryck på den traditionella bokhandeln. Barnes and Noble, världens största bokhandelsföretag, lanserade en egen elektronisk läsplatta med färgskärm för att kunna möta läsarnas förväntningar samtidigt som den ledande näthandlaren Amazon utvecklade nya varianter av Kindle. Under året kom Apples Ipad som efter kort tid blev den näst mest använda plattformen för e-böcker och nyligen lanserade Google en e-bokhandel som erbjuder tre miljoner titlar tillgängliga för alla plattformar. Det är tydligt att det är läsaren och inte förlaget som avgör om texten skall konsumeras på papper eller skärm. De tidiga användarna av plattformar för e-böcker är inte de traditionella bokläsarna och förhoppningsvis upptäcker den nya målgruppen böcker som de inte annars köpt. Böcker kan alltså läsas på allt fler apparater men det verkligt spännande är de möjligheter som tekniken ger att utveckla nya typer av böcker. Referensböcker eller barnböcker med interaktivitet och rörlig bild ger en helt ny upplevelse, för att inte tala om läromedel där elektroniska övningsböcker och svarta tavlans digitala efterträdare underlättar undervisningen. Nya former för boken ställer lagstiftaren inför utmaningar inom upphovsrättens område och momsfrågor ställer till problem på flera marknader. För förlagen uppkommer frågor om prissättning och bokens traditionella livscykel från inbundet till pocket som inte har samma relevans för e-boken. Bonniers resultat Bonnier Books EBITA för 21, 72 miljoner SEK, var det starkaste någonsin. Intäkterna var 7 procent lägre än föregående år men marginalerna förbättrades. Sverige och Tyskland är fortsatt de viktigaste marknaderna såväl i försäljning som EBITA. Årets starka resultat har uppnåtts trots att bokbranschen under året inte haft några riktigt stora globala bästsäljare. Resultatet har i stället uppnåtts genom starka prestationer av många av förlagen och med förbättrade marginaler, bland annat genom produktionssamarbeten över landsgränserna. Bonnier Books har under året fördjupat kontakten med slutkunden genom expansionen av nätbokhandeln Adlibris såväl i Sverige som i de nordiska grannländerna, samtidigt som nyförvärvade Pocketgrossisten utvecklar bokförsäljningen vid sidan av den traditionella bokhandeln, exempelvis i större livsmedelsbutiker. Bonnierförlagen har förbättrat resultatet betydligt och ökat marknadsandelarna på en stagnerad bokmarknad. Resultatförbättringen gäller både förlagen och Adlibris. Bonnierförlagen har åstadkommit förbättringen trots färre enskilda storsäljare än föregående år. Nedladdningstjänsten Laudio för ljudböcker lanserades framgångsrikt under hösten. De stora tyska förlagshusen Piper och Ullstein hade ett starkt år liksom Carlsen, trots lägre försäljning av Twilight-serien. Tyska författare har toppat förlagens försäljningslistor under året samtidigt som pocketförsäljningen har ökat. Cappelen Damm är fortsatt Norges största förlag och resultatet är i nivå med föregående år, trots att läromedelsmarknaden minskat från föregående års rekordnivå. Cappelen Damms bokhandelskedja Tanum utvecklades väl och investeringar gjordes i effektiviserad logistik. Vid sidan av Sverige är Norge den nordiska marknad där näthandeln ökar mest. Bonnier Publishing med Australien och Storbritannien som största marknader och finska Tammi förbättrade resultaten trots fortsatt svåra marknadsförhållanden, tack vare effektiviseringsåtgärder föregående år. Bonnier Publishing förbättrade resultatet trots negativa valutakurseffekter. Tammi lanserade ett eget varumärke för pocketböcker. Samarbetet mellan förlagen inom Bonnier Books stärktes under året, främst inom barnboksutgivningen där Carlsen och Ars- Edition i Tyskland och Bonnier Publishing i den engelskspråkiga världen och Frankrike har koncept och titlar lämpade också för andra marknader. Samtliga förlagsgrupper har lanserat e-böcker även om utvecklingen skiljer sig åt mellan marknaderna. * 21 var ett rekordår för Bonnier Books, trots en något minskad försäljning. Företag inom Bonnier Books Cappelen Damm Norge Bonnierförlagen Sverige Bonnier Publishing Storbritannien Australien och Frankrike Tammi Finland Bonnier Media Deutschland Tyskland Weldon Owen USA och Australien Nettoomsättning Bonnier Books

5 * Books Öppen för förslag Herdis Eggen, redaktör på Cappelen Damm, står bakom Redaktörshörnan ett initiativ som genererar både goodwill och möjlighet till nya affärer åt det norska bokförlaget. Text av Bert Menninga Ger ut 1 titlar årligen Cappelen Damm bildades 27 genom en fusion av Cappelen (grundat 1829) och Damm (grundat 1843). Förlaget samägs av Bonnier och Egmont och publicerar cirka 1 titlar av norska och utländska författare årligen. Enligt redaktören Herdis Eggen får förlaget in ungefär 8 obeställda manuskript per år, inklusive de som lämnas in på Redaktörshörnan. Med lång erfarenhet Herdis Eggen började som redaktör på dåvarande Cappelen Tidigare hade hon bland annat arbetat i bokaffärer och som litteraturkritiker. Herdis har hand om norska storheter som Karin Fossum, Erlend Loe och Beate Grimsrud. Allra längst har hon jobbat med författaren Stig Saeterbakken sedan * Herdis Eggen letar alltid efter morgondagens unga stjärnskott på författarhimlen. Det är november och klockan är strax fyra på eftermiddagen i ett snötäckt Oslo. Herdis Eggen, redaktör på Cappelen Damm, är på väg ner från sitt arbetsrum till förlagshusets entré, som inte bara rymmer receptionen utan också en bokaffär och ett litet café. Där sitter tjejen i knallrosa toppluva som fingrar på sin Iphone och den unga kvinnan med hästsvans som delar bord med en medelålders dam i dunjacka. Och så en asiatisk kvinna som håller i sin portfolio, en man med käpp och en kille i 2-årsåldern med trendiga glasögon. Alla har de kommit hit för samma sak: Redaktörshörnan. Besökarna kan lämna in sitt manuskript, diskutera bokidéer eller bara få några tips och råd av en riktig förlagsredaktör. Cappelen Damm har arrangerat Redaktörshörnan varje torsdag sedan i mars 21, med ett uppehåll under sommaren. Herdis Eggen har jobbat med projektet sedan starten. Vi kom egentligen på idén redan när Cappelen och Damm slogs ihop. Syftet var att visa framför allt unga författare att vi är personliga, öppna och tillgängliga även om vi är ett stort förlag. Minst två redaktörer deltar varje gång: en som har hand om norsk skönlitteratur, och en som jobbar med till exempel barnböcker, facklitteratur eller underhållning. Mellan sex och tolv personer dyker upp varje torsdag, och Herdis och hennes kollegor brukar få in mellan tre och tio manus per gång. Totalt har 12 manus kommit in till förlaget under redaktörstorsdagarna. 47 av dem är norsk skönlitteratur. Vi har inte publicerat något än, men vi tittar närmare på flera av manuskripten, berättar Herdis. Det finns förstås en affärstanke bakom också. I ett land där människorna är bokläsare av stora mått och där kulturdepartementet stöttar bokbranschen väsentligt genom att köpa in tusen exemplar av varje utgiven bok till de norska biblioteken, stavas konkurrenskraft nya författare. Vi vill ha fem nya unga författare på våra utgivningslistor varje höst, så vi är alltid på jakt efter debutanter. Fler och fler unga intresserar sig för skrivande det här är en generation som vill synas och förlagen tävlar ständigt om att upptäcka nästa stjärnskott på författarhimlen, säger Herdis som har varit på Cappelen Damm sedan 1986 och har heta namn som norska deckardrottningen Karin Fossum i sitt författarstall. Just den här torsdagen fick förlaget in fem manuskript. Bland annat en barnbok, poesi och några noveller. Herdis säger att hon får en kick av att träffa alla som kommer till Redaktörshörnan: När vi stänger hörnan för dagen kan jag ibland knappt hålla mig tills jag får komma upp på kontoret och läsa igenom något manus som verkar extra intressant. Vem vet, man kanske springer på något stort! Och de som väntar på sin tur i bokcaféet då, hur hamnade just de där? Alla har sina egna anledningar. Den unga kvinnan i hästsvans heter K.G. Stave och är jurist. Hon går förbi förlagshuset varje dag på sin väg till och från jobbet: Jag såg att de hade det här och tänkte att jag skulle dra nytta av möjligheten. Jag ville ha lite råd om en barnbok jag jobbar på, säger hon. Och vem vet, K.G. Stave kan vara nästa Dr. Seuss. Vilket både hon och Cappelen Damm skulle vinna på. 8 9

6 Broadcasting & Evening Paper * Fler tittare, mer annonser Tv fortsätter att vara det starkaste annonsmediet annonsförsäljningen ökade på i stort sett alla marknader 21. Tittarsiffrorna och on-demand-tittandet gick också upp. För Bonnier innebar året ett rekordresultat i tv-annonsintäkter. Text av Susan Young (trender) och Torsten Larsson (Bonniers resultat) En långsam men stadig uppgång i 21 års annonsförsäljning bådar gott för framtidens tv-marknad. Branschen fortsätter leta efter nya sätt att leverera program till tittarna och undersöker samtidigt hur sociala medier kan användas för att berika tittarupplevelsen. Sammantaget spenderas mer och mer pengar på annonser, globalt sett. Den globala ökningen var totalt 15,8 procent och tv fortsätter att vara det starkaste annonsmediet. Tv-tittandet i USA låg kvar på samma nivå som tidigare med en genomsnittlig tittartid på 143 timmar i månaden. I Storbritannien ökade tv-tittandet med 7 timmar och 3 minuter, till 11 timmar och 3 minuter. Även i Sverige ökade tittandet, från 87 timmar och 5 minuter 29 till 88 timmar och 5 minuter per månad under första halvåret 21. Räckvidden i Sverige ökade också från 72,8 procent till 74,1 procent under samma period. Vinter-OS i Vancouver hjälpte till att dra upp de globala tittarsiffrorna under första kvartalet. Även fotbolls-vm i Sydafrika drog imponerande tittarsiffror världen över, i USA med en ökning på 41 procent jämfört med 26. Livetittande dominerar fortfarande tv-tittandet, men fler och fler hushåll använder play-tjänster för att se program i efterhand. En ny era internet-tv har tagit sin början, även om den fortfarande är i ett tidigt stadium. Nya tjänster som erbjuder sömlös integration mellan internet och tv-tittande, bland andra Google TV, lanserades under året. Användarna av tjänsten kan skapa egna tablåer, få tillgång till bakgrundsmaterial och dela sina tittarupplevelser med andra online. Innehållsleverantörer som HBO har satsat stort på att göra tv-program tillgängliga via bredband och på mobila plattformar som Iphone, Ipad och Android, för att försöka behålla teknikmedvetna och yngre publiker. HBO Go erbjuder till exempel mer än 6 program on-demand. HD-tv har länge varit på stark frammarsch på de flesta marknader, och nu följer utvecklingen av 3D-enheter för hemmabruk. Branschen brottas fortfarande med problemet att det krävs speciella glasögon för att titta på 3D-film och tv. Men satsningar görs ändå: den 1 oktober blev britterna först i Europa med att få en egen 3D-tv-kanal i och med lanseringen av Sky 3D. Rekordhöga reklamintäkter Lika snabbt och dramatiskt som finanskris och lågkonjunktur påverkade den svenska annonsmarknaden negativt år 28 återvände reklamköparna under 21. Återhämtningen blev till och med större än det tidigare fallet och aldrig tidigare har de totala tv-reklamintäkterna varit så höga som år 21. Den lokala tv-reklammarknaden utvecklades särskilt positivt. Prislistor och de flesta årsavtal fastställdes under lågkonjunkturen, vilket ledde till nya och mer angenäma problem för tv-branschen: Kanalerna blev slutsålda och klarade under hösten inte av att leverera enligt reklamköparnas önskemål. En branschöverenskommelse fick göras med mediebyråerna om hur bristsituationen skulle hanteras. Efterfrågan på mer rating medförde ökade programsatsningar i hopp om att kunna öka tittarandelarna och därmed intäkterna. För TV4 blev hösten framgångsrik: nysatsningarna Så mycket bättre, Morden i Sandhamn och nygamla Fångarna på fortet blev stora succéer och kombinerat med TV4:s i övrigt starka tablå resulterade det i ökade tittarandelar. Även nyhetsverksamheten hade en bra säsong, och TV4Nyheterna 22. är nu svensk tv:s största nyhetssändning bland tittare under 6 år. På den negativa sidan konstateras att kostnaderna för sporträttigheter kraftigt ökat under året, vilket resulterar i sämre lönsamhet för sportkanaler och sportprogram. 21 var också ett genombrottsår för olika sorters on demand-tittande, genom boxar med inspelningsfunktion, distributörers on demand-plattformar eller TV4 Play. Vissa program adderade mer än 1 procents tittande på detta sätt. Den finska lågkonjunkturen höll i sig längre, det var först under andra halvåret som vändningen kom och den var då heller inte lika kraftfull som i Sverige. Tillväxten i premium pay-segmentet avstannade vilket till stor del kan hänföras till utebliven finsk medverkan i Formel 1 och därmed minskat intresse för abonnemang av betalkanaler. Kraftiga uppgångar i reklamintäkterna för årets sista månader ger goda förhoppningar inför 211. Expressen har under den nya redaktionella ledningen utvecklats mycket positivt, såväl publicistiskt som marknadsandelsmässigt. Tidningens bevakning av det svenska valet rönte stor uppskattning bland såväl politiker som läsare. Expressen fortsätter att ta läsar- och upplageandelar och under december passerade Expressen enligt Orvesto Aftonbladet som Sveriges mest lästa tidning. Kombinerat med en kraftig annonsuppgång resulterade detta i ett resultat över förväntan. * Sent i höstas hade TV4 ett angenämt problem: fler reklamköpare än de hade plats för i kanalerna. Företag inom Bonnier Broadcasting and Evening Paper TV4-Gruppen Sverige MTV Media Finland C More Danmark, Finland, Norge och Sverige Radio Nova Finland Expressen Sverige Nettoomsättning Bonnier Broadcasting & Evening Paper

7 Magazines * På nya plattformar Nya plattformar som Ipad öppnade upp nya möjligheter att tjäna pengar på digitala magasin, men utmaningarna kvarstår. För Bonnier var lanseringen av Mag+ en höjdpunkt som fick stor uppmärksamhet världen över och förstärkte Bonniers position på den globala mediekartan. Text av Anders Malmsten (trender) och Ulrika Saxon (Bonniers resultat) Under mer än ett decennium tittade magasinsförlagen avundsjukt på dagstidningarna som lyckades bygga ännu större läsarskaror på webben än i papperstidningen. De flesta magasinen hade svårt att hitta en framgångsrik modell för att publicera sitt material på webben och bara ett mycket litet antal lyckades utveckla ett lönsamt koncept. Men under 21 vändes denna frustration till entusiasm. När Apples läsplatta Ipad lanserades i april 21 fick magasinsförlagen för första gången en plattform som klarar av att hantera texter, bilder och video med en kvalitet som gör att läsupplevelsen i digital form kan bli lika bra eller bättre än vad den är på glättat papper. Detta kombinerat med att marknadsbedömningar nu talar om över 8 miljoner sålda läsplattor i världen år 212, visar att det finns fog för magasinsbranschens entusiasm. Det innebär inte att pappersmagasinen kommer att dö ut de närmaste åren, och kanske inte ens på sikt. Men det innebär att de närmaste åren kommer att vara fyllda av en mycket snabb utveckling inom magasinsbranschen. Om förlagen lyckas att ta fram digitala magasin som läsarna är villiga att betala för i samma utsträckning som de betalar för tryckta tidskrifter, så står magasinsförlagen inför sitt mest omvälvande decennium. Vad det kommer att innebära för branschen som helhet är i dag för tidigt att säga. Men det går att dra tre viktiga slutsatser av utvecklingen så här långt. Ett magasins utformning är mer avgörande för om produkten blir framgångsrik än vad ens de mest entusiastiska art directors har förstått. Läsare som lagt uppåt en timme på sitt pappersmagasin har ofta bara ägnat någon minut åt tidningens sajt. Detta trots att samma texter funnits på webben. När tidningen nu finns på läsplattan blir lästiden återigen nära timmen. Förlagen måste därför lägga mycket stor kraft på att utveckla sina tidskrifter och för första gången kommer man även att kunna följa i detalj om läsarna gillar det man gör. Magasinsbranschen som hittills har präglats av stora nationella skillnader kommer att nu att bli väsentligt mer global. Kunskaper om sådant som läsarbeteende och appmarknadsföring blir till stor del universella. En engelskspråkig läsare i ett land som Malaysia kommer nu att kunna köpa en amerikansk tidskrift till samma pris och få den levererad vid samma tid, som en läsare i New York. Utmaningen för magasinsförlagen är att inte bli frånåkta i detta förändringsrace. De kommer att behöva lägga mer pengar på utveckling de kommande åren än någonsin tidigare. Fart på annonsförsäljningen Magasinsbranschen går normalt in sent i en lågkonjunktur, och kommer också ur konjunktursvackan senare än till exempel dagspressen. Det var precis vad vi såg 21. Efter krisåret 29 inleddes våren 21 darrigt, och inte förrän efter sommaren tog annonsförsäljningen fart på våra marknader i USA, Skandinavien, Nederländerna och Ryssland. Förutom att vara återhämtningens år, kommer 21 gå till historien som året då vi lanserade Mag+, vårt egenutvecklade produktionssystem för digitala magasin på läsplattor. Vi sjösatte sex titlar under året, och allra mest storslagen blev förstås lanseringen av Popular Science+. Självaste Steve Jobs kallade den för King of the Hill och Apple uppmanar fortfarande världen, via sina sajter och butiker, att titta på Mag+ kvaliteter. Ett nytt möjligt affärsben anas för framtiden, med intäktsströmmar från både konsumenter och annonsörer. I USA rådde allmän ekonomisk instabilitet på marknaden, och Bonnier Corporation hade ett år fullt av utmaningar. Viktiga framsteg gjordes på såväl redaktionella som kommersiella områden, marknadsandelar vanns och resultatlyftet, jämfört med året innan, blev betydande. De framflyttade positionerna på webb-området märktes särskilt, där Parenting Group var en av de mer framgångsrika. Bonnier Publications stärkte till viss del positionerna på upplageområdet, och lanserade Illustrerad Vetenskap på fler marknader (Tyskland, Ryssland) och i nya uppfinningsrika former (Sverige). Utmaningarna var särskilt tuffa i Danmark, medan det blåste värmande norska och ryska vindar. I Sverige lanserade Bonnier Tidskrifter tidningen S och konceptet Yourlife, och utökade Mama-utgivningen till Belgien. En rad nya initiativ togs samtidigt som marknadsandelar vanns på annonsområdet. Även här arbetades med fortsatt kostnadsfokus vilket ledde till en betydande resultatåterhämtning. * Efter en långsam start 21 tog annonsförsäljningen för magasin fart efter sommaren. Företag inom Bonnier Magazines Bonnier Tidskrifter Sverige, Belgien och Nederländerna Bonnier Publications Danmark, Norge, Sverige, Finland och Ryssland Bonnier Corporation USA Nettoomsättning Bonnier Magazines

8 * Magazines Stjärna på plattan Popular Photography+ var det andra magasinet som kom ut på Ipad och plattformen Mag+. Det var ett enkelt val eftersom Ipaden är som gjord för att ta fram det bästa ur fotografier, säger Griffin Plonchak som är digital producer för Popular Photography+. Text av Bert Menninga Finns i en App store nära dig Det första numret av Popular Photography+ kom ut i App store den 2 september. En prenumerationslösning lanserades nyligen - innan dess såldes lösnummer för 22 kronor styck. Varje nummer har laddats ner i genomsnitt 2 gånger. Är med där det händer Griffin Plonchak började sin karriär som art production assistant på Food & Wine magazine. Därefter hamnade han på The Parenting Group, där både Parenting och Babytalk ingår. Parenting Group förvärvades av Bonnier 27. I maj 21 blev Griffin digital producer för Mag+. Det är väldigt intressant att få vara med i frontlinjen för medierevolutionen, säger han om sitt nya jobb. * Enkelheten är det som Griffin Plonchak, digital producer för Popular Photography+, gillar bäst med Ipad. Efter tio år i tidskriftsbranschen fick Griffin Plonchak chansen att jobba med en helt ny typ av magasin, i en helt ny kanal. Han tog den. Det nya magasinet, Popular Photography+, skulle bli det andra som kom ut på Bonniers plattform Mag+. Griffin hade tidigare jobbat som art production manager på Parenting, men började på Bonnier Corporations Technology Group en månad efter att Popular Science+ lanserats i april 21. I sin nya roll hjälpte han till med publiceringen av kommande nummer av Popular Science+ samtidigt som han förberedde sig för jobbet som digital producer på Popular Photograhpy+. Ipaden är som gjord för att ta fram det bästa ur fotografier, de ser fantastiska ut på skärmen. Popular Photography fokuserar på just bilder och därför var det logiskt att den valdes ut som andra titel att lanseras på Mag+, säger Griffin. Han började jobba direkt med materialet text och bilder för att kunna lämna det vidare till formgivaren David Quaranta inför premiären av Popular Photography+ i augusti. Inte så annorlunda från de tidigare arbetsuppgifterna på printsidan, menar Griffin, även om det krävdes en del nytänkande kring arbetsflöden och omorganisation av strukturen för filer och mappar på servern. Det blev några sena nätter när vi beställde upp middag på kontoret för att kunna fortsätta jobba. Precis som med alla magasin är det arbetstoppar då och då, säger han. Griffin har två råd till andra digitala producenter som ska börja jobba med utgivning på Mag+. Lägg lite extra tid på att vara organiserad, och var förberedd på att du ska fungera som en resurs för resten av tea met så att allting flyter på så smidigt som möjligt. Det bästa med Popular Photography+ är att vi inte har samma fysiska begränsningar som ett tryckt magasin. Vi har mer utrymme för text och bilder, och det är lättare att testa nya saker. Dessutom har vi alltid möjligheten att slänga in extra material, till exempel bilder som togs för en viss artikel men som aldrig publicerades i det tryckta magasinet. Han gillar också att Mag+ bygger på Adobe InDesign-mjukvara för layouten, det gör plattformen lättanvänd för formgivare som är vana vid programmet. Slutprodukten, det digitala magasinet, blir en fröjd för ögat. Ipaden förstärker verkligen upplevelsen. Produkten blir mer levande och känns på ett annat sätt än den gör i tryck. Det är som om magasinet har fötts på nytt, i en ny värld. Det är en andra chans för oss att berätta samma historia men på ett annorlunda sätt, i en annan kanal, säger Griffin. Han har svårt att bestämma sig för vad som är det allra bästa med Popular Photography+, alla delar är bra på sitt eget sätt. Men det finns några funktioner som han tycker märker ut sig mer än andra. Att designen anpassar sig sömlöst när du vänder på Ipaden, att den fungerar såväl horisontellt som vertikalt, är en bra sak med Mag+. På många andra applikationer blir det ett glapp när du vänder på den, för att appen måste laddas om. En annan fin funktion är att du kan nudda skärmen för att få bort texten så att du kan titta ordentligt på bilden bakom, och sedan lika lätt få tillbaka texten igen på samma sätt. Det är så enkelt, men det gör upplevelsen så mycket bättre. En titel Griffin ser fram emot att läsa på Mag+ är Sound & Vision. Jag älskar musik och jag älskar techprylar som hörlurar och förstärkare, så jag längtar verkligen efter att se Sound & Vision bli verklighet på Ipad. Man kan bara föreställa sig alla nya möjligheter med det interaktiviteten, ljudklipp, guider det kommer att bli fantastiskt! 14 15

9 Business Press * Uppåt och framåt för affärspressen Ökad annonsförsäljning och offensiver från Financial Times och Wall Street Journal banade vägen för ett starkt resultat inom affärspress 21. För Bonnier fortsatte uppgången från 29, även om Central- och Östeuropa fortfarande ligger efter de nordiska länderna. Text av Fredrik Sjöshult (trender) och Marika Lundén (Bonniers resultat) Annonsintäkterna ökade, upplagorna ökade och slaget om läsarna bröt ny mark med hjälp av surfplattan Ipad. Affärspressens giganter skakade snabbt av sig lågkonjunkturen. Financial Times ägare Pearson har under året lämnat flera positiva rapporter om utvecklingen för FT-gruppen. Intäkterna i koncernen har ökat stadigt och vid halvåret redovisade Pearson en vinst på närmare två miljarder kronor. Den främsta förklaringen har varit starkare annonsförsäljning. I slaget om den viktiga amerikanska marknaden har FT valt att inrikta tidningen mot tyngre affärsbevakning samtidigt som Wall Street Journal breddat tidningen med mer allmänjournalistik. Wall Street Journal har under 21 främst gått på offensiven i New York där News Corp valt att ta upp konkurrensen med New York Times med hjälp av en lokal edition. NYT har anklagat utmanaren för att dumpa annonspriserna samtidigt som Wall Street Journal kontrat med att konstatera att inbrytningen i New York gjort att WSJ nu säljer två miljoner tidningar i USA jämfört med New York Times 9 ex/dag. WSJ-ägaren News Corp har haft råd med slaget om New York efter att framför allt Fox gått urstarkt och gjort att koncernen gått från minus till plus i miljardklassen. WSJ har rapporterat svarta siffror och en ökning av annonsintäkterna med 3 procent. Efter att Rupert Murdoch köpte den krisdrabbade tidningen för tre år sedan har läsandet av tidningen ökat med 2 procent. Före sommaren började Financial Times redovisa totalupplaga digitalt och print och i september hade den ökat med tre procent till 58 prenumeranter. Pearson noterade också i höstas nöjt att sajten FT.com har 18 betalande digitala prenumeranter en ökning med 5 procent på ett år trots att priset i somras höjdes med 2 procent till 2 2 kr/ år. I slutet av november uppgav Financial Times att Ipad-editionen av tidningen laddats ned 43 gånger sedan premiären i april. Hur många av Ipad-läsarna som har valt att teckna en digital prenumeration har dock inte avslöjats. The Economist har inte slagit sig till ro med en fortsatt god utveckling för printupplagan utan hakat på app-trenden. Inom tre år räknar The Economist med en miljon digitala prenumeranter som ska lockas med samma affärsmodell som FT. På den globala marknaden har Financial Times bland annat lanserat en kinesisk Ipad-edition i samarbete med Rolex. Även Wall Street Journal har ökat sitt engagemang i Asien och rapporterar om framgångar i Indien. Positiva signaler För Dagens industri var 21 ett starkt år med en tillväxt på 13 procent EBITA. De positiva siffrorna är framför allt resultatet av en ökad annonsförsäljning för både print (2 procent) och webb (24 procent). En annan bidragande faktor var prishöjningen av prenumerationer som framgångsrikt genomfördes under året. Detta kompenserade för upplageminskningen och det ledde dessutom till de högsta upplageintäkterna på många år för tidningen. I slutet av 21 lanserades också Di+, Dagens industri för Ipad, då med en betalmodell för lösnummerförsäljning. Danska Børsen fokuserade på kostnadsbesparingar och kunde i slutet av året rapportera en ökad tillväxt. Annonsintäkterna ökade med 13 procent jämfört med året innan, främst tack vare annonsförsäljningen för webb. Trots att försäljningssiffrorna blev lägre än både budget och prognos, så har Børsen under 21 lyckats hålla upplagesiffrorna på en jämn nivå. I slutet av året utsågs Anders Krab-Johansen till ny chefredaktör och vd efter Leif Beck Fallesen. Anders tillträdde den 1 januari 211. Effekterna av finanskrisen var fortfarande märkbara för Bonnier Business Press International under året. Under senare delen av 21 syntes dock positiva signaler på de flesta marknaderna inom Central- och Östeuropa. Prenumerant- och upplagesiffrorna låg kvar på samma nivå eller visade försiktiga ökningar. Det finns en positiv trend på flera av marknaderna, framför allt i Ryssland och Polen. Iwona Kossmann utnämndes till vd för Bonnier Business Polska i december och kommer att tillträda under första kvartalet 211. Bolagen inom Medicine Today International (MTI) märkte av en fortsatt nedgång för produktannonsering. I slutet av juni integrerades Medicine Today Poland operativt i Bonnier Business Polska. I oktober blev Bonnier Business Press ensamma ägare av Dagens Medisin AS i Norge (bolaget har tidigare samägts med Schibsted). Såväl eventverksamheterna som annonsförsäljningen för webb ökade i alla länder och MTI ökade sina intäkter. Lise Hjertaas utnämndes till vd för Dagens Medisin AS i Norge och Markus Moe blev chefredaktör för tidningen. * Annonsförsäljningen inom Bonnier Business Press låg kvar på samma nivå på vissa marknader, men ökade generellt. Företag inom Bonnier Business Press Børsen Danmark Dagens industri Sverige Delovoy Peterburg Ryssland Finance Slovenien Bonnier Business Polska Polen Äripäev Estland Verslo Žinios Litauen Pari Bulgarien Rynok Media Ukraina Dagens Medicin Sverige Mediuutiset Finland Dagens Medicin Danmark Dagens Medisin Norge Nettoomsättning Bonnier Business Press

10 Prizes & Grants Prizes & Grants Gunnar Bolin Sveriges Radio, vinnare av Lukas Bonniers Stora Journalistpris Gunta Lauck Carlsen Verlag, Tyskland, GROW-deltagare Kayse Gundrum Bonnier Corporation, USA Sales Representative of the Year på Bonnier Sales Awards Priser & utmärkelser Varje år delar Bonnier och olika företag inom Bonnier ut ett antal priser, utmärkelser och stipendier på varierande belopp, både till anställda inom koncernen och externt. Ett av de mest uppmärksammade är Stora Journalistpriset, som har delats ut sedan 1966 och är Sveriges mest prestigefyllda journalistpris. Ett motsvarande pris delas även ut i Finland och Estland. 28 instiftades GROW-programmet, ett globalt utbytesprogram som ger anställda inom Bonnier möjlighet att tillbringa tre månader på ett annat Bonnierföretag i ett annat land. Hittills har 63 personer utnyttjat möjligheten, och 211 är det dags för ytterligare 36 att delta i GROW. Bonnier Sales Awards är en tävling som instiftades av Bonnier AB:s affärsledning 27 för att främja och belöna goda resultat inom koncernens annonsförsäljningsverksamhet. Alla säljare och försäljningschefer som är anställda av ett företag inom Bonnier har möjlighet att delta i tävlingen. Hur kändes det att vinna Stora Journalistpriset? Efter att ha blivit lurad av Stefan Mehr kände jag mig i följande ordning: 1) Chockad. 2) Överraskad. 3) Överväldigad. 4) Oförstående. 5) Glad. Efter en tid var det nummer 5 som tog överhanden och det är naturligtvis oerhört smickrande att en grupp smarta kollegor väljer att ge just mig den här äran, inte för något specifikt program jag har gjort utan för mitt arbete. Fantastiskt och, som sagt, lite svårt att ta in fullt ut! Att få ta del av GROW innebar en fantastisk möjlighet att få lära känna ett utländskt företag, sättet man jobbar på där, och förstås även ett annat sätt att leva. Jag fick värdefulla erfarenheter, kunskapsutbyte och en chans att dela goda exempel med mina nya kollegor. Det hjälpte mig att se möjligheterna med landsöverskridande samarbeten och gav en fascinerande insikt i livet som det kan te sig i ett annat land. Mitt tips till andra GROW-deltagare är att besöka så många muséer, parker, konserter med lokala band, caféer, restauranger och butiker som möjligt. Och om du jobbar på ett bokförlag som jag, missa inte att titta in i bokaffärerna! Att få den här utmärkelsen kändes extra bra med tanke på hur tiderna var i USA 29 och visade sig vara en stark drivkraft för mig att prestera minst lika bra 21. Det är fantastiskt att få vara en del av ett företag som Bonnier och jag är stolt över att ha blivit belönad med en så prestigefylld utnämning. Interna priser och stipendier: Externa priser och stipendier: Bonnier Sales Awards (29) Jenny Boberg, TV4 Sales Rookie of the Year; Heikki Lampinen, Dagens Nyheter Sales Manager of the Year; Kayse Gundrum, TransWorld Media, Bonnier Corp Sales Representative of the Year. Gerard Bonniers Personalstipendier Marie Jungsand, Bonnierförlagen och John Häggblom, Bokförlaget Forum GROW 21 Ellen Adolfsson, Bonnier Carlsen; David Andersson, Adlibris; Christiane Bartelsen, Carlsen Verlag; Kristyn Brady, Bonnier Corp; Rikke David, Bonnier Publications; Amy Geppert, Bonnier Corp; Brian Glaser, Bonnier Corp; Beatrice Hellman, Bonnier Tidskrifter; Pirita Hiltunen, MTV3; Linus Holm, Bonnier Tidskrifter; Reagan Johnson, Bonnier Corp.; Frida Jonasson, Bonnier Tidskrifter; Hanna Kallankari, MTV3; Rebecca Kinnear, Bonnier Corp; Craig Kotilinek, Bonnier Corp; Gunta Lauck, Carlsen Verlag; Merete Lind, Bonnierförlagen; William Mack, Weldon Owen; Katherine Maggio, Bonnier Corp; Amy Mangino, Bonnier Corp; Anna Nilsson, Resumé; Jutta Pasanen, MTV3; Jaclyn Rymuza, Bonnier Corp; Brandon Stakenborg, Bonnier Corp; Lena Söderqvist, SF Media; Stephanie Tang, Weldon Owen; Lena Thunell, Bonnier Carlsen; Libby VanderPloeg, Bonnier Corp; Karolina Westerdahl, Expressen; Lisa Widell, Bonnier Tidskrifter; Shawn Woznicki, Bonnier Corp och Anna Ågren, Bonnier Tidskrifter. Personalstiftelsen Åke Bonniers 75-årsstipendier och Stipendiefonden Albert Bonniers 1-årsminne Lotta Lundberg, Bonnier Tidskrifter; Henrik Westman, Dagens industri; Niclas Blixt Madison, Allt om Resor; Victor Birgersson, Bonnier AB och Christina Heinä Liman, Bonnier Korsord. Tor Bonnier och Albert Bonnier, Jr:s Stipendier Michael Berglund, Borås Tidnings Tryckeri; Gunilla Charléz, DNEX; Dan Edström, Expressen; Tove Ekman, Expressen; Elin Fjellman Jaderup, Sydsvenskan; Malin Forsberg, Expressen; Johannes Fosseus, Sydsvenskan; Daniel X. Fridh, SDS Tryck AB; Magnus Huss, Dagens Nyheter; Anders Kull, DNEX; Annelie Landin, Dagens Nyheter; Niklas Lundmark, Dagens Nyheter; Tara Moshizi, City Malmö/Lund SDS; Ulf Mårtensson, Ystads Allehanda; Annika Nilsson, Dagens Nyheter; Caroline Nilsson, Sydsvenskan; Michael Norlund, Expressen; Erik Ohlsson, Dagens Nyheter; Peter J. Olsson, Kvällsposten; Benjamin Peetre, Sydsvenskan; Caroline Persson, Sydsvenskan; Ida Thellenberg, Expressen och Sara Westberg, DNEX. Albert Bonniers pris till Årets Företagare (Dagens industri) Rune Andersson, Mellby Gård AB Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författare Magnus Florin, Birgitta Lillpers, Gabriela Melinescu, Niclas Nilsson och Arne Sundelin Albert Bonniers Stipendiefond för Yngre och Nyare författare Håkan Anderson, Anna Jörgensdotter och Jerker Virdborg Expressens Per Wendel-pris Janne Josefsson, SVT Gerard Bonniers Essäpris Horace Engdahl Gerard Bonniers Lyrikpris Kennet Klemets Maria Bonnier Dahlins stiftelsers stipendier till samtida unga svenska konstnärer Paul Fägerskiöld och Jenny Yurshansky Stiftelsen Stipendiefonden Albert Bonniers 1-årsminne Lasse Berg, Henrik Berggren, Aimée Delblanc, Anna Hallberg, Gunnar D. Hansson, Nina Hemmingsson, Björn Kohlström, Anders Olsson och Magnus William-Olsson Stora Journalistpriset Michael Winiarski, Dagens Nyheter; Helena Bengtsson, SVT, Victoria Gaunitz, SR och Kristofer Sjöholm, SVT; Hasse Johansson och Nicke Nordmark, SVT och Gunnar Bolin, SR Suuri Journalistipalkinto, Finland Kristiina Tolvanen, Aamulehti; Pasi Heikura, Pertti Ylikojola, Anu Heikkinen och Kaisa Pulakka, YLE Radio 1; Leena Sharma, Kaisa Rautaheimo och Riikka Haahti, Suomen Kuvalehti The Bonnier Award, Estland Piret Reiljan, Äripäev Osterwold Prize of Hörbuch Hamburg Stefanie Stappenbeck, Matthias Brandt och Hans Scheibner 18 19

11 Entertainment * 3D: en guldgruva på bio Trots färre biobesökare ökade intäkterna 21, mycket tack vare fler 3D-salonger och ett fortsatt stort intresse för 3D-film. Bonnier gjorde ett rekordår. Text av Gunnar Rehlin (trender) och Torsten Larsson (Bonniers resultat) Var det den ekonomiska krisen som slog till, dränerade piratkopieringen biograferna ytterligare eller producerades det färre filmer som publiken ville se? Om detta kan man tvista, men faktum är att antalet sålda biljetter i USA minskade med 18 procent jämfört med 29, och biljettintäkterna minskade med 14 procent från det föregående årets all time high på 1,7 miljarder dollar. Även i Sverige gick biobesöken ner jämfört med 29, om än inte lika kraftigt som i USA. Bruttobiljettintäkterna låg dock på ungefär samma nivå som förra året, vilket berodde på en växande andel filmer som visades i 3D och för dessa tar man som bekant ut ett högre biljettpris. Detta har dock medfört ett problem, som i längden kan vara ett hot mot den växande 3D-industrin. Filmmakare ser nämligen möjligheten att tjäna snabba pengar på att släppa sina produkter i 3D, vilket gjort att filmer som ursprungligen inte varit tänkta att lanseras i detta format fått effekterna tillagda i efterhand. Så skedde med äventyrsfilmen Clash of the Titans, och kritiker- och publikstormen mot dess dåliga effekter var stark, även om den lockade storpublik. Å andra sidan beslutade Warner Bros att Harry Potter och dödsrelikerna del 1 inte skulle släppas i 3D-version nu verkar det istället bara bli den sista filmen, Harry Potter och dödsrelikerna del 2, som görs i 3D. 3D används numera alltid till animerade filmer, och några av de mest populära filmerna över hela världen under 21 var animerade. Disney/Pixar producerade Toy Story 3, som blev en av årets mest hyllade och inkomstbringande filmer, och konkurrerande Paramount visade att man också kunde med den mycket framgångsrika Draktämjaren och med Shrek Forever After. Universal fick också en stor kommersiell framgång med den animerade 3D-filmen Dumma mig. Men medan animerade familjefilmer och 3D blev globala framgångar, var det svårare att se en trend för vanliga spelfilmer. I USA blev Iron Man 2 en stor publikframgång med över 3 miljoner inspelade dollar, medan Ridley Scotts Robin Hood med drygt 1 miljoner ansågs vara en stor flopp. I Europa, däremot, gick Robin Hood mycket bättre än vad Iron Man 2 gjorde. Så när det gäller detta finns det ingen universell smak. Ökade intäkter trots färre besökare Antalet sålda biobiljetter minskade något jämfört med föregående år. Då ska man ha i åtanke att år 29 genom framgångarna för Millenium-trilogin var ett ovanligt starkt besöksår. Men trots färre antal biobesökare ökade intäkterna och verksamhetsåret 21 redovisade SF Bio bolagets bästa resultat någonsin. Intäktsökningarna beror dels på att samtliga städer nu har minst två salonger för visning av 3D-film och dels på kraftigt ökad reklam- och godisförsäljning. Intresset för 3D-film är fortsatt stort och årets mest sedda film är Avatar, som hade premiär julen 29. Kvaliteten, tillgängligheten och filmupplevelsen har förbättrats och måste ständigt utvecklas för att film ska vara bäst på bio. SF Bio och SF Kino har hittills lyckats med den ambitionen men för att hålla besökstalen uppe på nuvarande nivåer krävs att såväl de svenska som de internationella filmproducenterna, trots illegal nedladdning, fortsatt förmår att behålla lönsamheten och leverera filmer som attraherar en stor och bred publik. AB Svensk Filmindustri (SF) är marknadsledande inom filmdistribution i samtliga nordiska länder och producerar även film på alla fyra marknaderna. Distributionsverksamheten bygger på att SF årligen producerar eller medfinansierar 2-3 lokala filmer, köper filmer på den internationella independentmarknaden och tecknar distributionsavtal med större amerikanska filmbolag. Den enskilt största titeln under år 21 blev filmen Avatar som SF genom distributionsavtalet med Fox distribuerat i Norden. Under året tecknades ett nytt distributionsavtal med Sony avseende hyrvideo i hela Norden och ett avtal med Warner Bros avseende biografdistribution i Danmark, Norge och Finland. Homeenter bedriver klubbverksamhet för i första hand film och musik i samtliga nordiska länder. Vikande dvd-försäljning och lägre dvd-priser har lett till minskad försäljning och försämrad lönsamhet. I Homeenterkoncernen ingår även e-handelsbolaget Discshop vars tillväxt år 21 varit lägre än förväntat. Från och med år 211 överförs Homeenter och Discshop till SF Bio-gruppen där de tillsammans med SF Bios video on demand-verksamhet bildar ett nytt konsumentorienterat affärsområde under namnet SF Consumer Entertainment. Bonnier Gaming förvärvade under verksamhetsåret Soft Capital Investment och deras nätbingoverksamhet Bertil Bingo. * SF Bio gjorde ett rekordresultat 21 mycket tack vare framstegen inom 3D-tekniken i biosalongerna. Företag inom Bonnier Entertainment SF Bio Norge och Sverige SF Anytime Danmark, Finland, Norge och Sverige Svensk Filmindustri Danmark, Finland, Norge och Sverige Homeenter Danmark, Finland, Norge och Sverige Discshop.se Finland och Sverige Nettoomsättning Bonnier Entertainment

12 * Entertainment Filmmakaren Peter Possne följer sitt hjärta. Men det betyder inte att han struntar i vad hjärnan säger. Text av Bert Menninga En passionerad producent Favoritfilmer: Amadeus, Cinema Paradiso, Titanic och The Bridges of Madison County Favoritbiograf: Rigoletto på Kungsgatan i Stockholm. Men bara originalsalongen, inte de mindre nybyggda. Rådet Peter ger till nya producenter, regissörer och skådespelare: Basera alltid dina val på det du själv älskar. Om du inte gillar projektet du jobbar med så kommer du att misslyckas. Når över 1-strecket Sonet Film grundades 1984 och har varit Bonnierägt sedan 28. Företaget har distribuerat mer än 1 filmer sedan starten, flertalet av dem samproducerade eller med helt egen produktion. Många av filmerna är prisbelönta, både i Sverige och internationellt. Ett exempel är Oscarnominerade Så som i himmelen (24). * Filmproducenten Peter Possne har hunnit med många framgångar under sina 25 år på Sonet Film. Jag tror att det är viktigt att kombinera kreativitet med smarta affärer. Det slutgiltiga urvalet gör jag alltid med hjärtat. Om jag känner starkt för något blir nästa steg att titta på det med hjärnan, från ett affärsperspektiv, säger han. Peter, erfaren filmproducent och grundare av Sonet Film, tror att publiken liksom han själv vill ha just filmer som kombinerar hjärta med hjärna. Om 211 säger han: Min känsla är att människor av idag allt oftare efterfrågar innehåll som tar upp den eviga frågan om meningen med livet. En bok, en film, eller en tv-serie som tar sig an temat på ett intelligent, humoristiskt och underhållande sätt kommer att få en enorm publik. När Peter inte reser som producent blir det många dagar på inspelningsplatser runt om i världen så befinner han sig på kontoret i Gamla Filmstaden, Solna, där storheter som Greta Garbo och Ingmar Bergman startade sina karriärer i de numera nedlagda studiorna. Den egna filmkarriären kickade igång för 25 år sedan, när det svenska skivbolaget Sonet Grammofon bad honom starta upp en ny filmdivision från grunden. På den tiden var svenskarnas utländska filmutbud Hollywoodrullar borträknat begränsat till smala filmer från Frankrike, Italien och kanske någon från Storbritannien då och då. Jag tyckte det var konstigt att svenskarna inte såg mer europeiska storfilmer, säger Peter, som tog beslutet att importera och distribuera filmer som gått bra utomlands kommersiellt sett. Det visade sig vara ett klokt beslut. Så pass klokt att han efter sju år blev ombedd att distribuera även svenska filmer. Det här utvecklade sig snabbt till en verksamhet som inte bara innehöll distribution, utan också samproduktion med andra svenska filmproducenter, och till slut också egen produktion, säger Peter. Den första filmen som producerades av Sonet Film var Jägarna, som kom Filmen som utspelade sig i Norrland med Rolf Lassgård i huvudrollen blev en succé och vann två guldbaggar. Sedan dess har listan över filmer som gjort succé hos både tittare och kritiker bara blivit längre. En fjäder i hatten för Peter är förstås Så som i himmelen som blev nominerad till en Oscar för bästa utländska film 24. Sex år senare har han fortfarande kvar galabiljetten i plånboken. Han drar fram den slitna lappen och tittar på den med viss förundran i blicken. Jag tänker att jag borde göra något med den, men jag vet inte riktigt vad. Som producent har Peter med ett finger i spelet från början till slut, från första manusraden till godkännandet av slutversionen. Han bestämmer vem som ska skriva manus och vem som ska regissera. Han måste också hitta skådespelare som funkar med regissören och välja såväl klippare som soundtrackkompositör. Förutom själva finansieringen av filmerna så är en viktig del av producentens roll att ge kreatörerna det stöd de behöver för att kunna göra sitt jobb. Det är viktigt att vara närvarande för dem, så att de känner att de får full uppmärksamhet, även om det förstås inte är praktiskt möjligt när man har så pass många projekt igång samtidigt, säger Peter, och fortsätter: Att vara producent är att ha massor av bollar i luften. Det är en viss sorts mentalitet, man kan gilla eller ogilla det, men jag har alltid älskat att ha mycket på gång. Att driva flera projekt parallellt ger synergieffekter. På frågan om vad en bra film är, svarar Peter att Sonet Film alltid har följt regeln att en film måste ha ett brett tilltal med en hög konstnärlig kvalitet. Det har han i bakhuvudet varje gång han läser ett nytt manus, vilket blir i genomsnitt en gång om dagen med de runt 35 manus som kommer in varje år. Publiken vill ha något nytt och unikt, något som de inte vet att de vill ha förrän de fått det. Fucking Åmål och Så som i himmelen överraskade, de var unika. Och det här gäller ju inte bara för film, det gäller all populärkultur böcker och musik också. Peter Possne är expert på att ge publiken det de inte visste att de ville ha. Det avslutande exemplet får bli den relativt nya filmen I rymden finns inga känslor, som var den svenska nomineringsjuryns bidrag till bästa utländska film 21 i årets Oscargala. Filmen tog sig inte hela vägen fram till de slutliga nomineringarna, men som Peter säger: Det är alltid trevligt att få en Oscarnominering! 22 23

13 Morning Paper * Går mot ljusare tider Dagstidningarna har vänt uppåt under 21, även om branschen fortfarande brottas med utmaningar som hur man ska ta betalt för digitalt innehåll och hur prenumerationsfrågan ska lösas i digitala kanaler. För Bonniers dagstidningar handlade året om återhämtning, och Dagens Nyheter gick i spetsen med en stark comeback. Text av Andreas Ekström (trender) och Ulrika Saxon (Bonniers resultat) Dagspressens läge är på en gång löftesrikt och pressat. Internationellt fortsätter de tryckta upplagorna nedåt, liksom ofta vinsterna men sett till antalet läsare når dagspressen fler människor än någonsin i historien. Dagspressens år 21 har inte varit lika deprimerande som 29. Vissa siffror har stabiliserats med konjunkturen. Och i allt väsentligt är det pappersutgåvorna som drar in de stora pengarna åt tidningsföretagen i den här nischen. Den avgörande frågan är vilken slutsats man ska dra av det. Ska den affären utvecklas, för att på, säg, tio år göra stora vinster? Eller bör allt eventuellt överskott satsas på forskning och utveckling? Där står de nästkommande årens stora definitionsstrid internt på dagspressföretagen. digitala i och med paddans inträde. Här förenades för första gången drömmen om ett sömlöst nät, där varje berättelse kunde berättas helt oberoende av medieform. Text, bild, tv, grafik, hyperlänkar och interaktivitet i en sådan kombination formas framtidens tidning. Därmed inte sagt att den måste formas just i eller för en Ipad. Nyhetsåret definierades förstås allra mest av Wikileaks enorma genomslag. Samtidigt som spelreglerna för offentlighet blev nya, kunde var och en som är intresserad av traditionella medier konstatera att en obekväm insikt gömde sig i detta flöde av nyheter: Det här borde vi redan ha vetat. Det här borde de största och bästa nyhetsredaktionerna redan ha grävt fram. veckling, till en löftesrik, lönsam nivå vid årets slut. Dessutom avslutades årets elfte timme med lansering av News+projektet i form av digitala tidningar för läsplattan ett i allra högsta grad intressant initiativ för framtiden. Om dagspressmarknaden hade ett allmänt blåsigt år, så rådde ljummen orkan på Dagens Nyheter, i positiv bemärkelse. Vid sidan av kostnadsneddragningar genomfördes en rad initiativ på det redaktionella området, liksom på annonsområdet. Detta märktes inte minst genom nya DN Världen, och genom Stora Journalistpriset 21 som gick till Michael Winiarski för rapporteringen från Haiti. Året avslutades med lanseringen av digitala DN+, och ett såväl magnifikt som historiskt resultatlyft. Företag inom Bonnier Morning Paper Dagens Nyheter Sverige SDS Group Sverige Bold Printing Sverige Den här världen följer alltid andlöst och med särskilt intresse några saker: Hur The New York Times klarar sig, till exempel. Möjligen är det mer en symbolisk fråga än en relevant jämförelsepunkt. Ändå drar kanske en del bedömare en suck av lättnad då vinsten för året steg ganska drastiskt, framför allt på grund av ett starkt första kvartal. Sanningen är dock att detta mer bygger på kostnadskontroll än på strålande intäkter. Värt att notera är dock att annonsering i NYTkoncernens digitala kanaler nu uppgår till 25 procent av den totala försäljningen. Med samma fascination bevakas Apples produktutveckling. Vad betyder Ipad-explosionen för dagspressen? Kanske i alla fall något. Ändå var det som om många dagstidningar för första gången på femton år hittade ett naturligt sätt att vara För att överleva i ett enormt spännande och föränderligt medielandskap krävs nu hårt arbete för att inte bara bevara, utan öka, det förtroende som ytterst är dagspressens största kapital. Dessutom krävs nya idéer om allt från paketering till prissättning, text och fotografi, försäljning och distribution. Är det sant att nöden är uppfinningarnas moder? I så fall har vi några fantastiska år framför oss. Vinden har vänt För våra morgontidningar blev 21 ett vändningens år. Från en avgrundsdjup annonskris, genom omorganisationer, kostnadsprogram och redaktionell ut- Även SDS-koncernen gick framåt under framför allt hösten, och lyckades återta en del av den förlorade annonsmarken. Med fortsatt kostnadsfokus och med ny ledningsorganisation på morgontidningarna i Kristianstad, Ystad och Trelleborg, togs viktiga steg mot ett nytt år, som också innehåller nya intäktsinitiativ. Ett spännande tecken på det är digitala Sydsvenskan+. På Bonniers tryckerikoncern Bold Printing arbetades det med fortsatt kvalitetsoch kostnadsfokus och effektiviseringsåtgärder. Året avslutades med beslut om nyinvestering i tryckutrustning på DNEX i Akalla. * Återhämtning var ledordet för Bonniers dagstidningar 21. Dagens Nyheter visade vägen. Nettoomsättning Bonnier Morning Paper

14 Digital * Ritar om den digitala kartan Det digitala året 21 handlade mycket om lanseringen av Ipad, om den fortsatt ökande populariteten för sociala medier och om framgångar för nya, otraditionella aktörer i mediesfären. För Bonnier Digital innebar året förbättringar bakom kulisserna på webben. Dessutom lanserades en ny verksamhet för digital handel. Text av Olle Lidbom (trender) och Marika Lundén (Bonniers resultat) Medieföretagen har under 21 utmanats av nya aktörer som ritar om kartan. Istället för att leda utvecklingen på nätet har de traditionella medieföretagen tvingats följa efter, lappa-och-laga och införliva de bästa idéerna. Facebook har fortsatt att växa fram som en av de mest avgörande sajterna för mediekonsumenternas beteende. Användarna hittar inte längre till sitt digitala innehåll enbart via Google: i USA spenderades 1 procent av all uppkopplad tid på Facebook, vilket är mer än Google och Yahoo, och Facebook har 5 miljoner aktiva användare över hela världen. I kölvattnet av Facebooks stora framgångar växer nya affärsmodeller fram. Under 21 har företaget Zynga utmärkt sig med spel som Farmville och Mafia Wars, som bidragit till Zyngas omsättning på 6 miljoner dollar. I mars 21 lanserade Apple Ipad tillsammans med flera tidskrifter och dagstidningar. Bland de bästa fanns Bonniers Popular Science som beskrevs som King of the hill av Apples vd Steve Jobs. Bonnier har fortsatt utveckla bra produkter, sent på året kom bland annat DN+, Sydsvenskan+ och Di+ på den egna plattformen News+. Men även om medieföretagen gör genomarbetade produkter är appar som Flipboard och Pulse Reader de mest populära och nedladdade. De beskrivs bäst som grafiska och välgjorda rss-läsare som samlar innehåll från läsarens egna favoritkällor. 21 bör dock betraktas mer som ett födelseår än ett genombrottsår för Ipadmediet: många projekt är fortfarande i sin linda (som Rupert Murdochs nylanserade Ipad-distribuerade dagstidning The Daily) och även om Ipad-användarna nådde miljonribban dubbelt så snabbt som Iphonetelefonen, är Ipad-användarnas beteenden fortfarande outvecklade. Ett nytt ord gjorde också sitt intåg i det digitala medielandskapet: betalvägg, efter engelskans paywall. Allt fler dagstidningar låste sitt material för andra än de betalande. Mest uppmärksamhet fick Rupert Murdochs brittiska The Times som satte upp betalväggen under sommaren. Trafiken till artiklarna rasade enligt bedömare med 88 procent och det är ännu oklart hur mycket de kvarvarande besökarna bidrog med finansiellt. Under året satte flera digitala projekt stort avtryck: Wikileaks förändrade i grunden synen på de journalistiska källornas exklusivitet när allt källmaterial publicerades på Wikileaks sajt. Groupon, en tjänst där företag utlovar rabatterade varor om Groupon samlar ihop ett visst antal användare, blev en av de snabbast växande tjänsterna på nätet. Mikrobloggsajten Twitter har blivit en etablerad kanal för företag och artister att nå ut till sina kunder. Och den amerikanska filmuthyraren Netflix har slagit nya rekord i antalet internet-distribuerade uthyrningar tack vare ett fastpris-abonnemang. Så vad har Wikileaks, Groupon, Twitter och Netflix gemensamt? De har inte startats av mediebolag utan av tekniker och ingenjörer som nosat rätt på användarnas behov och beteenden. 21 blev det tydligt att medieföretagen har fått helt ny tuff konkurrens om att skapa innehåll och locka målgrupper. Medielandskapet består helt enkelt inte längre enbart av de traditionella medieföretagen. Flera nya bolag För Bink har 211 varit ett intensivt år. Samtidigt som bolaget har utvecklat en helt ny publiceringsplattform har man sammanfört och byggt upp både en ny säljkår och en ny teknikavdelning. Parallellt med detta arbete har två av koncernens mest besökta sajter, dn.se och di.se, framgångsrikt driftsatts. Säljavdelningarna från dn.se och di.se samt från ett 4-tal av Bonnier Tidskrifters titlar sitter nu tillsammans och arbetar med samma annonssystem, ordersystem och annons- och kampanjsupport. 21 lanserade Bonnier sin egen läsplatta, Letto. Från och med lanseringen började Bonnierförlagen ge ut alla svenska skönlitterära titlar även som e-böcker, och hundratals äldre titlar digitaliserades. Sett i ljuset av de internationella framgångar som e-böcker rönt, var lanseringen av Letto ett naturligt steg för Bonnier, och lanseringen blev också en stor succé. Under hösten 21 startades Bonnier Digitals nya bolag Brickmark. Den ökande globala spridningen av smartphones har skapat en stor internationell marknad för nedladdningsbar mjukvara, och i synnerhet spel. I linje med denna utveckling är det första projektet som Brickmark utvecklat en spelstudio som gör barnspel för pekskärmar. Syftet är att skapa högkvalitativa spel som ska säljas på mobila plattformar. Under hösten har rekrytering, research och planering gjorts och ett team med erfarenhet från barnkultur, spelutveckling, Iphone-utveckling och interaktionsdesign är nu på plats och skapar kärnan i den nya studion. De första spelen från Brickmark släpps i början av 211. * Figurer från Brickmarks första digitala leksak för barn: Helicopter Taxi. Appen finns tillgänglig i Apples App Store. Företag inom Bonnier Digital Brickmark Sverige Bink Sverige 26 27

15 * Digital Lekfullhet en av trenderna från Media Map släpptes Bonnier R&D:s andra Media Map, en årlig rapport om trender inom medieindustrin. Björn Jeffery var redaktör för rapporten. En av de elva trenderna som beskrevs och som fortsätter vara relevant är playfulness, lekfullhet. Kanske inte så överraskande då att Björn numera är director of digital commerce på Brickmark, ett nystartat företag inom Bonnier som fokuserar på leksaker och spel för barn. Här följer ett utdrag ur kapitlet om just lekfullhet. Lekfullhet: Ett praktikfall Dunnit! (Done it) är en Iphone-applikation som låter användarna få poäng varje gång de bockar av något på sin att-göralista. Appen har tagit produktiviteten ett steg längre genom att använda spelmekanismer och en social dimension: Dunnit! är integrerad med high scoresystemet OpenFeint och spelarna får virtuella badges och andra belöningar varje gång de nått en ny nivå i spelet genom att göra klart uppgifterna på listan. De kan också dela med sig av sina resultat och jämföra med andras tack vare appens Facebook- och Twitter-integration. På så sätt förändras upplevelsen från en simpel produktivitets-app (något som det finns oräkneliga av) till ett spel som driver användarna att tävla mot sina vänner för att få saker gjorda. * Björn Jeffery drar nytta av slutsatserna från 21 års Media Map i nystartade bolaget Brickmark. Definition Att göra en produkt mer spelinriktad, genom att till exempel ge konsumenterna en chans att vinna något, kan ha mycket positiva effekter på engagemanget för produkten. På marknader som redan är mättade kan det här vara ett sätt att tillföra konsumentupplevelsen värde och därmed särskilja sig från konkurrenterna. Ett av de mest kända exemplen på den här spelifieringen är Nike+. Sportföretaget gjorde om vanlig träning till en helt ny upplevelse genom att använda sig av enkla spelmekanismer som kunde mäta framsteg och låta användarna utmana sina vänner. Att lägga till ett spelelement visade sig vara nyckeln till framgång för Nike som har lyckats skapa världens största löparcommunity. Inslagen av lek och spel kan också vara ett sätt att få användarna att förändra sitt beteende. Den som kör Hondas bil Insight uppmuntras att bli mer ekonomisk (och därmed mer miljövänlig) genom en funktion på instrumentbrädan: när man kör på ett mer bränslesnålt sätt blir bakgrunden grön, när man inte gör det blir den mörkblå istället. Följder Det är viktigt att komma ihåg att interaktionen med en produkt kan ha både sociala och individuella dimensioner. Känslan av tillfredsställelse när man har klarat av en ny nivå, och den delade upplevelsen när konsumenter jämför sina resultat med varandra, är båda starka motivationsfaktorer. Spel får egna interna värdemarkörer när de spelas och driver konsumenten att spela klart bara för sakens skull. Spelets utformning kan också delvis förklara en del till synes absurda konsumentbeteenden, som att betala riktiga pengar för att köpa virtuella frön till sin Farmville-plantering på Facebook. Värdet för konsumenten ligger inte alltid i innehållet, det kan också finnas i upplevelsen: när det finns en chans att vinna, att samla poäng eller något annat, att tävla eller bara att ha lite roligt en stund, så får det konsumenten att engagera sig mera i produkten och därmed värdera den högre. För medieindustrin kan spelifieringen innebära flera nya möjligheter: 1. Nå nya målgrupper: Enligt en nyligen utgiven Forrester-rapport spenderar europeiska tonåringar mer tid på att spela spel än på att titta på tv. Medieindustrin skulle kunna skapa nya produkter som tilltalar dessa användare en grupp som kanske inte är storkonsumenter av traditionellt medieinnehåll idag, men som är vana vid att spela spel och vid att använda andra nätbaserade kanaler och sociala medier. 2. Paketera om innehållet: Genom att tillföra spelfunktionalitet går det att skapa nya, engagerande produkter. 3. Skapa engagemang under perioden mellan innehållsutgivningar: spel kan användas till att bygga förväntningar och hålla intresset uppe mellan program och kampanjer. 4. Differentiering av produkter: skapa en unik produktupplevelse på en i övrigt mättad marknad. 5. Stimulera mediekonsumtionen: låt konsumenterna tävla med sina vänner och bygga upp sin status inom ett visst spel baserat på mediekonsumtionen

16 Finansiell rapport Bonnier AB 21 Finansiell rapport Bonnier AB 21 Stark återhämtning i alla affärsområden Nettoomsättning per affärsområde SEK M Bonnier Books Bonnier Magazine Group Bonnier Broadcasting & Evening Paper Bonnier Entertainment Bonnier Business Press Bonnier Morning Paper Other Bonnier AB totalt blev efter en svag inledning, ett starkt år för Bonnier AB. Resultatet före skatt ökade med Mkr och uppgick till 1 (-228) Mkr. Exklusive avskrivningar på goodwill, uppgick resultatet till (658) Mkr. EBITA* ökade med 926 Mkr och uppgick till (1 185) Mkr. EBITA-marginalen ökade till 6,9 % (3,8 %). Omsättningen minskade något, främst på grund av lägre valutakurser till följd av en stark svensk krona, och uppgick till (3 867) Mkr. Annonsintäkterna ökade med 7,7 %. Operativt resultat (EBITA) per affärsområde SEK M Bonnier Books Bonnier Magazine Group Bonnier Broadcasting & Evening Paper Bonnier Entertainment Bonnier Business Press Bonnier Morning Paper Other Bonnier AB totalt Samtliga operativa affärsområden förbättrade sina resultat. Morning Papers förbättrade EBITA med 414 Mkr, Broadcasting and Evening Paper med 269 Mkr, Magazine med 168 Mkr och Business Press med 148 Mkr. Resultatet för Entertainment ökade med 25 Mkr och bioverksamheten gjorde sitt bästa resultat hittills. Det sistnämnda gäller även för Books, som utan megasellers gjorde ett all time high. Per den sista december 21 uppgick eget kapital, inklusive minoritetsintressen, till Mkr, en ökning med 442 Mkr. Nettoskulden uppgick samtidigt till 7 27 Mkr, en förbättring med 1 29 Mkr. Relationen nettoskuld i förhållande till eget kapital, inklusive minoritetsintressen (gearing), uppgick per den sista december till,95 (1,19). Books EBITA blev 72 (71) Mkr, affärsområdets bästa resultat hittills. Omsättningen minskade något på grund av valutaeffekter. I motsats till 29 har 21 års försäljning inte drivits upp av enskilda bästsäljare utan av en bred och attraktiv utgivning. Förlagen inom Books har ökat försäljningen även på minskande marknader. Den starka vinsten är resultatet av ett långsiktigt arbete med att förbättra bruttomarginalerna inom framförallt Bonnierförlagen och Bonnier Media Deutschland. Bonnierförlagen gjorde sitt bästa år hittills, liksom nätbokhandeln Adlibris. Magazines omsättning var i det närmaste oförändrad. EBITA blev 155 (-13) Mkr. Bonnier Publications, med utgivning i Norden och Ryssland, förbättrade resultatet främst tack vare lägre kostnader medan svenska Bonnier Tidskrifters resultatförbättring främst förklaras av ökade annonsintäkter. Den amerikanska verksamheten i Bonnier Corporation förbättrade resultatet kraftigt till följd av ökade annonsintäkter under andra halvåret. Mag+ för Ipad har utvecklats och mottagits mycket positivt. Broadcasting & Evening Papers omsättning ökade med 5 %. EBITA blev 1 26 (991) Mkr. Den största anledningen till resultatförbättringen kommer från en kraftigt förbättrad annonsmarknad för TV4 och Expressen, där den förstnämnda varit utsåld under senare delen av året. Finska MTV har inte upplevt samma tillväxt på annonsmarknaden som i Sverige men redovisar ett resultat som är bättre än föregående år. Entertainments omsättning minskade med 9 % som en följd av lägre försäljning för Svensk Filmindustri och Homeenter. SF Bio däremot, har utvecklats fortsatt starkt. EBITA för affärsområdet blev 28 (255) Mkr. Huvudorsaken till förbättringen är SF Bio, med ännu ett rekordresultat främst till följd av en bra inledning på året. Årets mest besökta filmer var Avatar, Harry Potter och dödsrelikerna, del 1 och Inception. På den negativa sidan, har Homeenter haft det tuffare och redovisar ett resultat som är sämre än föregående år som en följd av svag utveckling i klubbverksamheten. Svensk Filmindustri redovisade ett resultat i nivå med föregående år. Business Press omsättning minskade med 6 %, men rensat för avyttrade verksamheter var ökningen 2 %. EBITA blev 21 (62) Mkr. Annonsintäkterna framförallt för Dagens industri men även Dagbladet Børsen har ökat under året, medan annonsmarknaden i Baltikum fortsatt varit problematisk under 21. Upplagorna har varit stabila under året och verksamheterna har haft fortsatt god kostnadskontroll. Dagens industri lanserade i december Di+, en Ipad-applikation på News+. Morning Papers omsättning ökade med 7 %. EBITA blev 39 (-375) Mkr. Både upplage- och annonsintäkter har ökat under året, och annonsmarknadens återhämtning har förstärkts under andra hälften av 21. Genomförda kostnadsbesparingsprogram har förbättrat resultatet för tidningarna, och investeringar har tagits för omställningen av tryckeriverksamheten inom BOLD. Även morgontidningarna har, tillsammans med affärstidningarna, lanserat Ipad-applikationer på den egenutvecklade plattformen News+. Other omfattar koncerngemensamma aktiviteter och funktioner. Dessutom ingår satsningarna på dels det nya affärsområdet Digital, som är under uppbyggnad, dels kostnaderna för att etablera ett shared service center för Bonniers nordiska verksamhet. Påverkan på koncernens EBITA för dessa koncerngemensamma aktiviteter blev -553 (-445) Mkr. Nettoomsättning per affärsområde Books Books Broadcasting & Evening Paper Broadcasting & Evening Paper Business Press Business Press Entertainment EBITA per affärsområde Entertainment Magazines Magazines Morning Paper Morning Paper EBITA* marginal % Bonnier Books 11,5% 1,6% 9,6% 1,7% Bonnier Magazine Group 2,7% -,2% 7,5% 11,6% Bonnier Broadcasting & Evening Paper 12,6% 1,4% 17,8% 16,6% Bonnier Entertainment 7,3% 6,1% 6,3% 6,3% Bonnier Business Press 11,9% 3,3% 7,8% 13,3% Bonnier Morning Paper 1,1% neg neg 1,% Other n/a n/a n/a n/a Bonnier AB totalt 6,9% 3,8% 8,2% 9,7% Resultat SEK M Nettoomsättning EBITA* Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Årets resultat Operativt kapital SEK M Materiella och immateriella anläggningstillgångar exkl. goodwill Rörelsekapital Andra finansiella tillgångar Goodwill Operativt kapital Nettoskuld Eget kapital och minoritetsintressen Finansiering av operativt kapital Gearing (Nettoskuld/Eget kapital),95 1,19 1,6,98 * EBITA är rörelseresultatet före realisationsvinster och realisationsförluster och före andel i intresseföretags resultat samt före goodwill och övriga förvärvsrelaterade av- och nedskrivningar. 3 31

17 Styrelse Ledning Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande 2. Jeanette Bonnier 3. Pontus Bonnier 4. Bengt Braun 5. Pernilla Ström 6. Arne Karlsson 7. Hans-Jacob Bonnier 8. Börje Andersson 9. Lars Carlberg 1. Per-Olov Atle 11. Claes Hallin 12. Christian Caspar, adjungerad 1. Jonas Bonnier, vd Bonnier AB 2. Torsten Larsson, vd Bonnier Broadcasting & Evening Paper och Bonnier Entertainment 3. Maria Curman, vd Bonnier Books 4. Göran Öhrn, CFO Bonnier AB 5. Casten Almqvist, vd Bonnier Business Press och Bonnier Digital 6. Ulrika Saxon, vd Bonnier Magazines och Bonnier Morning Paper 32 33

18 Vi planerar för generationer, inte för kvartal. Organisation* Ett familjeföretags engagemang Vi kan medier. Att anpassa oss till förändrade marknadsförutsättningar är vår nedärvda styrka, innovation är vårt fokus. Passion för medier Individens förmåga att påverka och förändra Vi bygger organisationer runt individer, inte tvärtom. Bonnier Books Broadcasting & Evening Paper Business Press Digital Entertainment Magazines Morning Paper Kärnvärden Yttrandefrihet Bonnierförlagen Expressen Bonnier Business Press International Bink SF Consumer Entertainment Bonnier Corporation Bold Printing Strategiska budskap Vi tror att ett öppet pluralistiskt samtal är grunden för demokrati. Bonnier Media Deutschland Bonnier Publishing MTV Media Dagbladet Børsen Brickmark Svensk Filmindustri Bonnier Publications TV4 Dagens Industri Bonnier Tidskrifter Dagens Nyheter SDS-koncernen Cappelen Damm Tammi Affärsidé Vi skapar, väljer, förädlar och förpackar kunskap och berättelser. Vision Att ständigt återupptäcka förläggarkonsten. * Organisation per den 1 januari 211 Prioriterade strategiska mål (-1 år) Vi är det mest attraktiva medieföretaget på marknaden för målinriktade och skickliga individer som vill arbeta inom media. Vi söker alltid lönsam tillväxt. Utveckling och förbättring av befintliga verksamheter är en del av uppdraget. Vi tror att en nära relation med och förståelse för våra kunders behov och beteende är nödvändig för vår framgång. Redaktör: Linnéa Pontvik Projektledare: Bert Menninga Grafisk form: Christian Habetzeder Bonnier AB SE Stockholm Sweden info@bonnier.se Omslagsfoto: Niklas Palmklint Foto: Carl Bengtsson Kalle Bjurenstedt Peter Kolonia Fredrik Naumann Niklas Palmklint Samir Soudah * tidskrifter Omslagsbild: Närbild på och en Ipad

19 Historien fortsätter på bonnier.se