Den offentliga marknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den offentliga marknaden"

Transkript

1 Den Offentliga Marknaden Den offentliga marknaden RESEARCH

2 2011 Den offentliga marknaden Text och research: Svante Hjukström & Hans Perkiö Övriga skribenter Johan Delby Mats Edman Anna-Lena Immo Måns Wikstrand FORM Tomas Backelin Utgivare Dagens Samhälle AB 1

3 Innehåll Introduktion till rapporten... 3 En marknad värd 820 miljarder... 6 Offentlig marknad och offentligt näringsliv...6 de största företagen i-topp-företagen...8 De är mest beroende av offentlig marknad...13 Byggjättarna drar in mest pengar...15 utveckling och trender...16 Friskolereformen banar väg...16 LOU en omtvistad lag...17 Välfärdsföretagen etablerar sig...18 De stora blir allt större...19 Spaning in i framtiden...20 Internationalisering...21 Branscherna...21 BRANSCHer offentliga verksamheter...22 Skola och barnomsorg Omsorg...24 Sjukvård...26 Kollektivtrafik...27 Ambulanssjukvård, sjuktransporter Färdtjänst, skolskjutsar Läkemedel...31 Avfallshantering...32 BRANSCHer övriga verksamheter...34 Bygg Lokaluthyrning...36 Informationsteknik (IT)...36 Livsmedel, måltider...37 Städning och service Bilar Tvätteritjänster branscher övrigt...41 Bemanning...41 Konsulter arkitekter...41 Konsulter revisionstjänster...42 Medicinsk teknik...42 Tandvård...43 Energi...43 Försvarsmateriel/vapen...43 Resor...44 Telekom...44 Övriga...44 ROT och RUT...44 Den ideella sektorn...45 Riskkapital bolagen...47 Det offentliga näringslivet...49 Staten är kapitalisten nummer ett...50 Kommunernas och landstingens företag...53 Så har vi räknat metodik...58 Tillvägagångssätt och källor...58 Så räknade vi fram de 820 miljarderna...58 Några jämförelser...60 Källor av särskilt intresse...61 Textförfattare (om ej annat anges): Svante Hjukström & Hans Perkiö

4 Den Offentliga Marknaden Introduktion till rapporten Denna rapport, Den offentliga marknaden 2011, är den första i sitt slag i Sverige. Trots marknadens enorma omfattning, både i pengar och antal människor som den sysselsätter, är den minst sagt dåligt genomlyst. Ett mödosamt arbete under flera månader ligger bakom. Projektet har initierats av undertecknad, men för det praktiska arbetet svarar Dagens Samhälles researchgrupp och våra ekonomireportrar. Jag vill särskilt framhålla de researchinsatser som journalisterna Svante Hjukström och Hans Perkiö svarat för. Den offentliga marknaden 2011 bör ses som ett ambitiöst försök att kartlägga denna marknadsplats och dess delmängder. Eftersom statistiken är bristfällig och aktuella vetenskapliga studier saknas har Dagens Samhälle haft en grannlaga uppgift. Vi gör inte anspråk på att vara heltäckande eller vetenskapliga. Felaktigheter kan finnas. Den uppmärksamme får gärna påpeka sådana brister för oss. Statskontoret presenterade i oktober 2011 en rapport med rubriken Den offentliga sektorns utveckling. Det går inte att utvärdera den offentliga sektorns verksamheter på ett jämförbart sätt, enligt Statskontoret som skriver att det finns en brist på samlade och jämförbara data för en beskrivning av produktivitet, kvalitet och effekter. Undantag finns, exempelvis SKL:s Öppna jämförelser. Det är dock i grunden samma slags kritik som framfördes i den omdiskuterade SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser. I researcharbetet med Den offentliga marknaden 2011 har vi stött på likartade problem. Vad menar vi med den offentliga marknaden? Det är i huvudsak fråga om offentliga medel som används för att göra affärer med en mängd olika företag i alla tänkbara branscher. Vi har summerat totalvärdet av samhällets upphandling, inköp och finansiering av varor och tjänster. Vi har även inkluderat det offentliga näringslivet, det vill säga de över 2000 olika aktiebolag som drivs av stat, kommuner och landsting. Vi har också tagit reda på vilka de största privata aktörerna är. Kartan över den offentliga marknaden har klarnat. Ändå finns det ingen myn-

5 Den Offentliga Marknaden dighet som kan ge medborgarna tillfredsställande svar om den offentliga marknaden, eftersom den inte har kartlagts fullständigt. Följden är att skattemiljarder riskerar att hanteras utan tillräcklig kontroll, uppföljning och efterkalkyl. Allmänhetens insyn, och även politikernas, är begränsad. Bristande kontroll kan dölja misshushållning med gemensamma medel, eller korruption. Dagens Samhälle har inte fått fram allt, långtifrån, men vi kan se att växelverkan mellan det offentliga och privata är mer omfattande än vad folk känner till. Många reagerar med ett åfan när vi redovisar följande: Hälften av statens, kommunernas och landstingens samlade utgifter (exklusive transfereringar) spenderas på att köpa varor och tjänster från näringslivet. Den offentliga marknaden har ett värde på 820 miljarder (inköp som görs av myndigheter och offentligt ägda företag), pengar som blir omsättning i huvudsakligen privata företag. 820 miljarder är faktiskt 60 miljarder högre än kommunernas och landstingen samlade intäkter! Somliga brukar raljera om den ofantliga sektorn. Man kan lika gärna tala om en ofantlig, skattefinansierad, konjunkturokänslig inhemsk marknad som är vidöppen för det privata näringslivet. Ett ankare i en turbulent ekonomi. Nästan halva den statliga och kommunala sektorns budget exklusive transferingar (500 av cirka miljarder) skickas vidare till näringslivet via upphandling, inköp och finansiering av välfärdsproduktion. Resterande 500 miljarder används huvudsakligen till de offentliganställdas löner. Det senaste året har ordet vinstöverföring dykt upp i debatten om friskolor och privat drift av skattefinansierade vårdtjänster. Vinstöverföring är inget företagsekonomiskt vardagsbegrepp. Snarare ett politiskt hitte-på-ord som antyder att något skumt är i görningen. Men det handlar om att företag som jobbar med offentliga uppdrag kan tjäna pengar, gå med vinst. I sammanhanget kan man notera att ungefär lika mycket pengar som går till välfärdsföretagen (skola, vård och omsorg) används för att köpa relaterade välfärdstjänster som skolskjuts, läromedel, färdtjänst, ambulans, läkemedel, tandvård och medicinsk teknik utan att det förs någon diskussion alls om vinster. Kanske beror det på att vinstöverföring förekommer i alla delar

6 Den Offentliga Marknaden av den offentliga marknaden sedan urminnes tider. Om offentliga sektorn inte ska tillverka allting själv måste man förhålla sig realistisk till vinsten. Den är inte enda drivkraften, men är grundförutsättningen för att företag ska kunna utvecklas och överleva. Även om det offentliga skulle producera precis allt i egen regi förutsätter det vinstrika företag i näringslivet. Det är nämligen företagen, och deras anställda, som är basen för i stort sett alla skatteintäkter. Utan företagen blir det inga inkomstskatter, arbetsgivaravgifter eller löner till momsbelagd konsumtion. En intressant fråga är hur stor den totala vinstöverföringen är från det offentliga till det privata. Hur stor vinst gör näringslivet på offentliga uppdrag? Enligt SCB uppgick den genomsnittliga rörelsemarginalen (före skatt och avskrivningar) i hela näringslivet till drygt 10 procent av omsättningen. Leverantörerna på offentliga marknaden har sannolikt liknande vinstmarginaler. Dagens Samhälle skattar därför den årliga vinsten i det privata näringslivet på offentliga uppdrag till miljarder kronor. Ett enormt belopp, javisst. Men 2010 hade exempelvis de statliga koncernerna en genomsnittlig vinstmarginal på 17 procent och statens affärsverksamhet tjänade 80 miljarder på marknaden. Politiken måste kunna stå till svars för alla miljarder de kontrollerar. Därför behövs en professionell uppryckning när det gäller regler, kontroll, uppföljning och statistik för den offentliga marknaden. Det är även angeläget att privata företag som får leverera på den offentliga marknaden öppet redovisar sina affärer. Med stor sannolikhet kommer politikerna att tvingas engagera sig betydligt mer i upphandling, inköp och finansiering. Ju mer som läggs ut på entreprenad, desto viktigare att kunna följa och utvärdera hur pengarna används. MATS EDMAN Chefredaktör/vd Dagens Samhälle

7 Den Offentliga Marknaden En marknad värd 820 miljarder Den offentliga sektorn och det privata näringslivet är intimt sammanflätade. Ur produktionen tas skatterna som finansierar det offentliga. Och kommuner, landsting och stat köper varje år varor och tjänster för enorma belopp av företagen. Någon samlad bild har hittills inte funnits. Med den här rapporten försöker Dagens Samhälle fylla kunskapsluckan. Vi har beräknat hur mycket det offentliga köper varor och tjänster för av det privata näringslivet, eller på annat sätt står för finansieringen. Vi listar också de största branscherna och företagen som omsätter mest på den offentliga marknaden. En återkommande siffra är att offentlig sektor köper för 500 miljarder kronor varje år. Den har sitt ursprung i en rapport som nationalekonomen Mats Bergman gjorde 2008 på uppdrag av Konkurrensverket. Den summan handlar enbart om offentlig upphandling och täcker inte alls in allt som i övrigt köps eller finansieras av den offentliga sektorn. Vår uppskattning är att den offentliga marknaden kan värderas till cirka 820 miljarder kronor, inklusive de offentligägda bolagens inköp som i runda tal är 300 miljarder. Ungefär en fjärdedel av BNP och mer än landsting och kommuner omsätter totalt. Hur vi kommit fram till detta redovisas längre fram. Vi gör också en kartläggning av det vi kallar det offentliga näringslivet, det vill säga bolag som ägs av staten, kommuner eller landsting. Flera verkar på en helt kommersiell marknad, medan andra är sedvanlig offentlig verksamhet bedriven i bolagsform. Däremellan finns en gråzon. Även här rangordnar vi de större bolagen. Offentlig marknad och offentligt näringsliv Trots sin stora betydelse för ekonomin är den offentliga marknaden inget etablerat begrepp. Det är heller inte självklart vad som omfattas av det. Vad vi menar är hela den marknad som uppstår genom köp,

8 Den Offentliga Marknaden upphandling och finansiering från den offentliga sektorn. Eller uttryckt på ett annat sätt, alla de affärsmöjligheter som är tillgängliga för olika företag. Det innebär att vi betraktar offentliga upphandlingar som en del av den offentliga marknaden, även om det ibland är offentligt ägda företag som vinner dem. De kundval som finns på olika områden ingår också i den offentliga marknaden. Ibland är det knepiga gränsdragningar. I vissa verksamheter får företag som vinner upphandling intäkterna helt eller delvis via avgifter från medborgarna. Sophämtning och kollektivtrafik till exempel. Där räknar vi in avgifterna i den offentliga marknaden, inte bara den del som betalas av skattemedel. Det centrala är uppskatta marknadsvärdet, och därmed möjligheterna, för företagen. Vissa subventioner är också en del av den offentliga marknaden. Till exempel läkemedelsförmånen för receptbelagda mediciner och tandvårdssubventionen. Vi inkluderar även de offentligt ägda bolagen i den offentliga marknaden. Dessa behandlas även i ett eget avsnitt, om det offentliga näringslivet. Den offentliga marknaden har stor betydelse för den svenska ekonomin, vilket företagarorganisationen Almega har sammanfattat i uttrycket offentlig köpkraft som tillväxtmotor. Den har också en stabiliserande funktion i tider av försämrad konjunktur, även utan stimulansinsatser i Keynes anda. 820 MILJARDER TOTALT Så här fördelar sig den offentliga marknaden på 820 miljarder, på dels den egentliga offentliga sektorn och de offentligt ägda bolagen, dels upphandling och övriga inköp. 135 mdr 180 mdr 170 mdr 335 mdr Offentliga myndigheters upphandling Offentliga myndigheters övriga inköp Offentliga bolag upphandling Offentliga bolag övriga inköp

9 Den Offentliga Marknaden de största företagen Här är de 100 företag som har störst omsättning på den offentliga marknaden. En unik lista. Uppgifterna bygger på siffror från Bolagsverket och från företagen själva. I åtskilliga fall har vi fått göra uppskattningar, oftast därför att företagen inte velat eller kunnat uppge hur stora intäkter man har från offentlig sektor. Siffrorna gäller år 2010, när de varit tillgängliga, och avser i första hand omsättning från staten, kommunerna och landstingen. De offentligt ägda bolagens inköp är mycket svåra att få fram uppgifter om. Samma förutsättningar gäller även för de branschvisa listorna längre fram i rapporten. 100-i-topp-företagen Företagen är rangordnade efter deras omsättning på den offentliga marknaden. Siffrorna är avrundade och avser Orange cell = uppskattning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 1 Skanska Bygg % 2 Peab Bygg % 3 NCC Bygg % 4 Carema Sjukvård, omsorg % 5 Nobina Sverige Kollektivtrafik % 6 Attendo Omsorg % 7 Telia Sonera Telekom % 8 Praktikertjänst Sjukvård, tandvård % 9 Capio Sjukvård % 10 Academedia (m. Pysslingen) Skolor/förskolor % 11 Keolis Kollektivtrafik %

10 Den Offentliga Marknaden i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 12 Aleris (m. Proxima) Sjukvård, omsorg % 13 Pfizer Läkemedel % 14 Servera Livsmedel/ måltider % 15 Veolia Kollektivtrafik % 16 MTR Kollektivtrafik % 17 Hewlett-Packard IT % 18 ISS Service/måltider % 19 Humana (m. Assistansia) Omsorg % 20 Veidekke Bygg % 21 Volvo (PV) Bilar % 22 Logica IT % 23 Merck Sharp & Dohme Läkemedel % 24 Novartis Läkemedel % 25 Sweco Bygg % 26 Arriva Kollektivtrafik % 27 Astrazeneca Läkemedel % IBM IT % 30 Menigo Foodservice Livsmedel/ måltider % 31 Sodexo Service/måltider % 32 VW-koncernen Bilar % 33 WSP Bygg % 34 Bravida Bygg % 35 JB Education (John Bauer) Skolor/förskolor % 36 Frösunda LSS Omsorg % 37 Orifarm Läkemedel % 38 Roche Läkemedel % 39 Dustin IT % 40 Förenade Care Omsorg % 41 Glaxo Smith Kline Läkemedel %

11 Den Offentliga Marknaden i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 42 Johnson & Johnson Läkemedel % 43 ÅF Bygg % 44 CapGemini IT % 45 Manpower Bemanning % 46 Tele2 Telekom % 47 Telenor Telekom % 48 Tieto IT % 49 YIT Bygg % 50 Olivia Omsorg % 51 Balfour Beatty Rail Bygg % 52 Arla Livsmedel % 53 Meda Läkemedel % 54 Microsoft IT % 55 Ramböll Bygg % 56 Sanofi-Aventis Läkemedel % 57 Strukton Rail Bygg % 58 Kunskapsskolan Skolor/förskolor % 59 EDB Ergogroup Systeam IT % 60 Nettbuss Kollektivtrafik % 61 TDC Telekom % 62 Samres Persontransporter % 63 Baggium Skolor/förskolor % 64 Ahlsell Bygg % 65 JM Entreprenad Bygg % 66 Oden Anläggningsentreprenad Bygg % 67 Procordia Livsmedel m m % 68 Sirius Humanum Persontransporter, ambulans % 69 Falck Ambulans, räddningstjänst mm % 70 Bergkvarabuss Skolskjuts/ kollektivtrafik % 71 Jensen Skolor/förskolor %

12 Den Offentliga Marknaden i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 72 Addnode IT % 73 Atria Supply Livsmedel/ måltider % 74 Berendsen Textil Service Tvätteri % 75 Compass Group Livsmedel/ måltider % 76 Ford Bilar % 77 HI3G Access Telekom % 78 Ragn-Sells Avfallshantering % 79 Renault Bilar % 80 Toyota Bilar % 81 Samtrans Persontransporter % 82 Textilia Tvätteri % 83 Coor Service Management Service/städning % 84 Global Health Partner Sjukvård % 85 Addeco Bemanning % 86 Dafgård Livsmedel/ måltider % 87 Eltel Networks Telekom % Fazer Food Services Livsmedel/ måltider % 88 Poolia 89 (m. Dedicare) Bemanning % 90 Proffice Bemanning % 91 SITA Avfallshantering % 92 Omsorgshuset Omsorg % Power Planning 93 System Skolor/förskolor % 94 Diaverum Sjukvård % 95 Achima Care Vård % 96 IL Recycling Avfallshantering % 97 Liselotte Lööf Avfallshantering % 98 Softronic IT %

13 Den Offentliga Marknaden i-topp fortsättning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad 99 Svensk Cater Livsmedel/ måltider % 100 Särnmark Omsorg % 100 White Arkitekter Bygg %

14 Den Offentliga Marknaden De är mest beroende av offentlig marknad En del företag arbetar enbart på den offentliga marknaden eller i väldigt stor utsträckning. Utan skattefinansiering skulle många av dessa företag inte kunna existera. Företagen är rankade efter hur stor andel (%) av deras omsättning i Sverige som tas in på offentliga marknaden. Orange cell = uppskattning Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad Carema Sjukvård, omsorg % Nobina Sverige Kollektivtrafik % Attendo Omsorg % Capio Sjukvård % Academedia (m. Pysslingen) Skolor/förskolor % Keolis Kollektivtrafik % Aleris (m. Proxima) Sjukvård, omsorg % Veolia Kollektivtrafik % MTR Kollektivtrafik % Humana (m. Assistansia) Omsorg % Arriva Kollektivtrafik % JB Education (John Bauer) Skolor/förskolor % Frösunda LSS Omsorg % Förenade Care Omsorg % Olivia Omsorg % Kunskapsskolan Skolor/förskolor % Samres Persontransporter % Baggium Skolor/förskolor % Sirius Humanum Persontransporter, ambulans % Jensen Skolor/förskolor % Samtrans Persontransporter % Omsorgshuset Omsorg % Power Planning System Skolor/förskolor % Diaverum Sjukvård %

15 Den Offentliga Marknaden Företag/Koncern Bransch Total omsättning i Sverige mkr Omsättning offentlig marknad, mkr Andel offentlig marknad Achima Care Vård % Särnmark Omsorg % Liselotte Lööf Avfallshantering % Pfizer Läkemedel % Merck Sharp & Dohme Läkemedel % Novartis Läkemedel % Astrazeneca Läkemedel % Orifarm Läkemedel % Roche Läkemedel % Glaxo Smith Kline Läkemedel % Johnson & Johnson Läkemedel % Meda Läkemedel % Sanofi-Aventis Läkemedel % Nettbuss Kollektivtrafik % Textilia Tvätteri % Bergkvarabuss Skolskjuts/ kollektivtrafik % Balfour Beatty Rail Bygg % Strukton Rail Bygg % Ramböll Bygg % Falck Ambulans, räddningstjänst mm % WSP Bygg % Veidekke Bygg % Global Health Partner Sjukvård % Sweco Bygg % Skanska Bygg % ISS Service/måltider % Sodexo Service/måltider % Oden Anläggningsentreprenad Bygg %

16 Den Offentliga Marknaden Byggjättarna drar in mest pengar De viktigaste branscherna omsätter cirka 400 miljarder på på den offentliga marknaden. Övriga inköp, värda cirka 120 miljarder, har inte gått att kartlägga i detalj. Utelämnat är också de offentligägda företagens inköp på cirka 300 miljarder, som inte heller gått att kartlägga detaljerat. Totalt handlas det årligen för 820 miljarder på den offentliga marknaden ( ). Bransch Mdr kr Offentliga verksamheter 159 Skola/barnomsorg 34 Läkemedel 33 Kollektivtrafik 30 Omsorg 27 Sjukvård 21 Färdtjänst o skolskjutsar 10 Avfallshantering 3 Ambulans- o sjuktransporter 1 Övriga verksamheter 244 Byggsektorn 90 Lokalhyror 35 Vapen o försvarsmateriel 25 IT 20 Energi 20 Medicinsk teknik 18 Livsmedel o måltider 9 Städning o service 8 Bilar 5 Telekom 5 Resor 4 Bemanning 3 Tvätteri 1 Revisionstjänster 1 SUMMA 403

17 Den Offentliga Marknaden utveckling och trender Stat och kapital har gått sida vid sida genom historien. Många storföretag har byggts upp i symbios med det offentliga, som Ericsson och Asea. Offentliga sektorn har alltid varit en stor kund hos företagen, och köpt allt från sjukhussängar och storköksmat till fordon och städmaskiner. Många av Sveriges stora exportindustrier har sedan 1900-talet utvecklats i nära samarbete med stat, kommun och landsting för att därefter expandera på de internationella marknaderna. I takt med att tjänstesamhället växt fram och politiken öppnat för privat drift har företag tagit över allt mer av verksamheter som traditionellt skötts av det offentliga. Till en början gällde det kringtjänster som städning och fastighetsservice. Sedan i allt högre grad det man brukar kalla kärnverksamheter; typ vård, skola, omsorg. Kollektivtrafiken, som förr sköttes av det offentliga, är i dag nästan helt på entreprenad. När offentliga sektorn outsourcar den löpande driften av verksamheter till privata företag brukar man tala om privatisering, även om det normalt sett bara är entreprenaden som är privat medan finansieringen är fortsatt offentlig. Det yttersta ansvaret för resultat och kvalitet ligger kvar hos det offentliga. Entreprenören har inte samma kontroll som i ett vanligt privat företag. Friskolereformen banar väg En testballong inom välfärdsområdet på 1980-talet var Pysslingen, som drev daghem (som man sa då) i privat regi. Sedan följde en livlig debatt och den dåvarande socialdemokratiska regeringen förbjöd vidare privatisering genom en ny lag, Lex Pysslingen. Annars brukar startpunkten för privatisering i större omfattning anges till början av 1990-talet. Med argument om att ökad konkurrens skulle öka effektivitet, kvalitet och mångfald öppnade den dåvarande borgerliga regeringen dörren för företagen. Friskolereformen 1992 är en milsten. Husläkarreformen två år senare en annan, där läkare och

18 Den Offentliga Marknaden sjukgymnaster fick fri etableringsrätt. Privatiseringen har varit en ideologiskt het potatis. Socialdemokraterna har ibland gjort återställare när de kommit till makten. Men allt mer har även Socialdemokraterna accepterat eller drivit på förändringarna. Avregleringen av elmarknaden skedde under Göran Perssons regeringstid. Det socialdemokratiskt styrda landstinget i Västmanland hade på 1990-talet nästan hälften av vårdcentralerna i privat regi. En av de största striderna var när det borgerliga styret i Stockholms läns landsting 1999 lade ut S:t Görans sjukhus på privat drift. S-regeringen svarade med en stopplag mot utförsäljning av akutsjukhus, som sedermera avskaffades av den borgerliga regeringen. Andra strider har gällt avknoppningar, att offentlig verksamhet lämnas över till privata intressen utan föregående upphandling. Ibland till reapris, som när Täby kommun så gott som skänkte bort Tibble gymnasium. Avknoppningar hade funnits i flera år utan att någon reagerat. Men nu blev det fart på både statsmakten och andra organisationer. Statskontoret och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kom fram till att den här typen av avknoppningar inte var förenliga med EU:s statsstödsregler. En annan debatt gäller välfärdsföretagens vinst. De borgerliga partierna ser inga problem med vinstdrivande företag inom vård, skola, omsorg. Däremot är Vänsterpartiet emot. Socialdemokraterna vacklar. Partiet har ett kongressbeslut om att tillåta vinst. Men i senaste skuggbudgeten passar Socialdemokraterna i frågan och vill se en bred utredning om vinst och konkurrens i välfärden. LOU en omtvistad lag Den offentliga marknaden har allt mer reglerats ersatte den nya lagen om offentlig upphandling (LOU) en gammal lag med samma namn från Nya LOU baseras på EU-direktiv och är ett av de viktigaste medlen för EU att skapa en inre marknad. Alla företag ska kunna konkurrera om de offentliga uppdragen, oavsett vilket EU-land de kommer ifrån. Samtidigt inrättades lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Offentlig upphandling är ett komplext område. I allt högre grad går maskineriet i stå på grund av överklaganden. Särskilt när det gäller stora kontrakt och i branscher som domineras av ett par eller några aktörer, exempelvis inom livsmedel, tvätteritjänster och hörapparater.

19 Den Offentliga Marknaden Tunga organisationer som SKL hävdar att regelverket är allt för byråkratiskt och hindrar det offentliga att göra bra affärer. SKL varnar för att kommuner, landsting och andra offentliga aktörer återigen kommer att driva verksamheterna i egen regi i stället för att upphandla. Företrädare för statsmakten, exempelvis Konkurrensverket, menar att offentliga sektorn måste bli bättre på att sköta och följa upp sina upphandlingar. Den senaste trenden är kundvalssystem. Några kommuner var tidigt ute och hade kundval redan på 1990-talet. Allra längst har Nacka drivit modellen och i dag är exempelvis all hemtjänst i kommunen i privat drift och 42 företag konkurrerar med varandra. I landstingsvärlden var Halland först ut med vårdval inom primärvården I ett kundvalssystem har alla företag som lever upp till vissa minimikrav rätt att etablera sig. Brukaren/patienten får en offentligt finansierad peng som används för att betala producenten. Den borgerliga regeringen har sett kundval som både ett medel för ökad valfrihet för brukare/patienter och ett effektivt sätt att få in alternativa utförare och införde 2009 lagen om valfrihet (LOV). Den är frivillig för kommuner, men regeringen har anslagit 280 miljoner kronor som smörjmedel vilket kommuner som inför LOV kan ansöka om. Hittills har nästan 6 av 10 kommuner beslutat att införa kundval inom äldre- och handikappomsorg. Vårdföretagarna räknar med att minst 140 nya företag startats som följd av valfrihetssystemen. För landstingen blev vårdval inom primärvården obligatoriskt den 1 januari Vårdvalet har lett till att 230 nya vårdcentraler etablerats i landet, enligt Konkurrensverket. Man ska inte glömma bort den ideella, eller idéburna, sektorn. Det vill säga icke vinstdrivande företag som verkar inom vård, skola, omsorg och socialvård. Ideella föreningar eller stiftelser har till exempel en tredjedel av friskolorna. Många har lång historia, som Stadsmissionen, Röda korset och Ersta diakoni. Inom välfärdstjänsterna omsätter den ideella sektorn 14 miljarder kronor och detta har växt under de senare åren. Välfärdsföretagen etablerar sig Andelen privata utförare inom skola, vård och omsorg har ökat kraftigt, men från en låg nivå. I dag bedrivs ungefär 12 procent av sjukvården och 14 procent av äldreomsorgen i privat regi (räknat som andel av kostnaderna). På skol- och barnomsorgsområdet ligger andelen på

20 Den Offentliga Marknaden procent. I takt med den utvecklingen har det nya begreppet välfärdsföretag dykt upp som beskrivning av dem som verkar i de här branscherna. Inom vissa områden har privatiseringen gått längre. En fjärdedel av primärvården drivs privat. På området funktionshindrade har privata företag 55 procent inom personlig assistans, 28 procent av boendena för funktionshindrade och 23 procent av hemtjänsten (räknat som andel nyttjare eller timmar). Inom individ- och familjeomsorgen har andelen privata företag av tradition varit stor. Andelen friskolor är 24 procent inom gymnasiet och 12 procent i grundskolan (andel elever, se graf intill). De stora blir allt större Precis som inom det privata näringslivet i övrigt är det ofta ett par eller några företag som dominerar i de olika branscherna. Samtidigt är antalet småföretag stort, men tendensen är ökad koncentration. Stora utbildningsföretag och vård- och omsorgsföretag köper upp mindre aktörer. De fyra största inom sjukvården har 54 procent av den privata marknaden (inklusive de ideella företagen). Fyra omsorgsföretag har 43 procents marknadsandel. Tio koncerner dominerar på friskolemarknaden för grund- och gymnasieskolan och har 40 procent av eleverna. Utöver det som kallas välfärdstjänster finns andra stora branscher där privata företag säljer varor eller tjänster till det offentliga. En av de snabbaste förändringarna har skett inom kollektivtrafiken, där kommuner och landsting drev det mesta i egen regi för 20 år sedan, medan det omvända gäller nu. De fyra största trafikföretagen har nästan hälften av marknaden. Byggprojekt och infrastrukturprojekt har länge utförts av privata företag. Inom de här områdena har ett antal utländska företag slagit sig in på den svenska marknaden. Byggsektorn domineras tydligt av tre miljardföretag. De är även de i särklass största bolagen på hela den offentliga marknaden. Tillsammans omsätter branschen nästan 100 miljarder årligen inom offentlig marknad (se även listan över de 100 största företagen sid 9 13). ELEVFÖRDELNING GRUNDSKOLAN Fördelning elever offentliga och privata grundskolor. Privata 12% Offentliga 88% ELEVFÖRDELNING GYMNASIESKOLAN Fördelning elever offentliga och privata gymnasieskolor. Privata 24% Offentliga 76%

21 Den Offentliga Marknaden Spaning in i framtiden En trolig utveckling är att kundvalsmodeller och vårdval införs på allt fler områden. Ett tecken på det är att regeringen i budgetpropositionen för 2012 vill att landstingen utökar vårdvalet till den öppna specialiserade vården. Ett stimulansbidrag på 160 miljoner kronor utgår för 2012 och cirka 100 miljoner kronor årligen Om inte landstingen lystrar till detta kommer regeringen att överväga lagstiftning. Stockholms läns landsting som ofta gått i spetsen när det gäller privatisering i sjukvården har redan infört vårdval inom en rad verksamheter utöver primärvården, till exempel operationer av grå starr och höft- och knäprotesoperationer. Välfärdsutvecklingsrådet som regeringen inrättade i maj 2010 förespråkar också kundvalsmodeller, helst i riktning mot hur friskolereformen fungerar. Här finns många områden kvar att öppna upp som också ytterligare skulle främja tillväxten av nya företag, skriver rådet i en delrapport. Intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna är också pådrivande när det gäller kundvalssystem. Huruvida ett maktskifte skulle begränsa kundvalen är oklart. Socialdemokraterna är inte emot valfrihetssystemen, men skeptiska till fri etablering. Vad som händer med offentliga upphandlingar i framtiden är en öppen fråga. Det finns en tendens till att endast stora företag kan tävla om uppdragen. Både regelverket i sig och hur det tillämpas hindrar små och medelstora företag att delta i upphandlingarna, och det har kritiserats skarpt av flera företagarorganisationer. SKL har varnat för att juridiskt krångel blir kontraproduktivt och hindrar vidare affärer. Välfärdsutvecklingsrådet konstaterar att rätt tillämpad kan LOU vara en möjlighet för mindre aktörer, men att de i praktiken har svårt att vinna uppdrag. Regeringen och Konkurrensverket hävdar att problemen i mångt och mycket hänger på att upphandling inte prioriteras tillräckligt högt av kommuner, landsting och andra offentliga aktörer. EU har tagit fram en grönbok om upphandling, där regelverket ska förenklas. Sammanfattningsvis kan det antingen bli bakslag för offentlig upphandling eller så fortsätter det att öka i omfattning. Har den nya sortens offentlig privat samverkan (OPS) en framtid i Sverige? Modellen var stort sett oprövad i Sverige när Stockholms läns landsting slog till med en OPS-upphandling av Nya Karolinska i Solna.

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010 Företagande med LOV Svend Dahl Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...3 Införandet av LOV... 4 De privata utförarna i LOV...5 Många nystartade företag tack vare LOV... 6 Positiva

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD - INTE STORA VINSTER BRA VÅRD FÖRE SKATTESÄNKNINGAR OCH PRIVATISERINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (7) EN

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv Oktober 2016 Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse 1. Sammanfattning och slutsats har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag

Läs mer

Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011

Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011 Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011 Privat drift i kommunala verksamheter 1 Inledning Att olika företag och organisationer ges möjlighet att konkurrera med varandra är en förutsättning för

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Jakten på den försvunna skatten

Jakten på den försvunna skatten Jakten på den försvunna skatten ett drama i två mandatperioder En granskning av de privata vårdbolagen i Uppsalas äldreomsorg Vad skulle du göra med 36 miljoner kronor? I äldreomsorgen skulle så mycket

Läs mer

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT

Läs mer

vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser.

vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser. Privat vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser. I din hand håller du 2013 års Privat Vårdfakta. Här summeras den svenska privata

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-07-02 Dnr 378/2012 1 (2) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Det kommunala uppdraget!

Det kommunala uppdraget! Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

Vad vore offentlig sektor utan företagen?

Vad vore offentlig sektor utan företagen? Vad vore offentlig sektor utan företagen? OFFENTLIG PRIVAT Tryckeri AB Orion, Täby, 2010 FOTO: MARTINA THALWITZER, ARVIKA KOMMUNS BILDARKIV: GUNNAR ÖDVALL, SCANPIX: CLAUS GERTSEN/BENGT OLOF OLSSON, MATTON,

Läs mer

De 50 största bygg- och anläggningsföretagen 2015

De 50 största bygg- och anläggningsföretagen 2015 De 50 största bygg- och anläggningsföretagen 2015 En rapport från Sveriges Byggindustrier 50 största bygg- och anläggningsföretagen i Sverige efter omsättning 2015 En sammanställning av de 50 största byggföretagen

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Sammanfattning. Utredningsuppdraget

Sammanfattning. Utredningsuppdraget Sammanfattning Utredningsuppdraget I verksamhet som är undantagen från mervärdesskatteplikt eller faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskattelagen (1994:200), ML, saknas som regel avdragsrätt

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling Kommunal upphandling det möjligas konst Jordbruks och trädgårdskonferens 3 mars, Alnarp Thomas Idermark 2011 03 03 Lagen om offentlig upphandling Gällande lag om offentlig upphandling (2007:1091) I samband

Läs mer

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Granskning Externa intäkter Dnr: Rev 53-2010 Genomförd av: PWC AB Behandlad av Revisorskollegiet den 8 juni 2010 www.pwc.com/se RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Lotta

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

RUT och ROT 2010 Succén fortsätter

RUT och ROT 2010 Succén fortsätter RUT och ROT 2010 Succén fortsätter Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Snabb ökning av användningen av RUT och ROT... 2 Minst 24 000 nya jobb... 3 Flest nya jobb

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner Upphandling LOU och LOV - Utgångspunkter och reflektioner Hur ser vårdmarknaden ut Vård, hälsa och omsorgstjänster ( social ) Offentlig marknad regleras av upphandlingslagar Valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande

Läs mer

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn

Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Kommunfullmäktiges program för uppföljning och insyn Dnr 2015/0236 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Privat utförare... 2 3. Programmets omfattning... 2 4. Styr- och uppföljningsprocessen... 2 5.

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Aktiebolagsskolorna. Vinsterna, ägarna, dina skattepengar. 15/09/2010 Florencia Rovira Torres 1

Aktiebolagsskolorna. Vinsterna, ägarna, dina skattepengar. 15/09/2010 Florencia Rovira Torres 1 Aktiebolagsskolorna Vinsterna, ägarna, dina skattepengar 1 Friskolor lite siffror På tio år Gymnasieskolor x 6 = 485 Grundskolor x 2 = 709 162 000 elever 2 Olika ägandeformer Stiftelser Föreningar Aktiebolag

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

14 punkter för bättre konkurrensutsättning

14 punkter för bättre konkurrensutsättning SEPTEMBER 2014 14 punkter för bättre konkurrensutsättning Medlemsföretag, Rosa Tornet Vad småföretagen önskar att politiker och upphandlare alltid tänker på vid offentlig upphandling och pengasystem. Att

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift 1. Vad är upphandlingsskadeavgift? Sedan sommaren 2010 har Konkurrensverket, som bland annat har till uppgift att arbeta för en effektiv offentlig upphandling,

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

STÖRSTA FÖRETAGEN I GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV 2015

STÖRSTA FÖRETAGEN I GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV 2015 STÖRSTA FÖRETAGEN I GÖTEBORGSREGIONENS NÄRINGSLIV 2015 Stora företag är viktiga för Göteborgsregionen och Sverige Göteborgsregionen har en lång historia av öppenhet mot omvärlden. Sedan 1700- talet har

Läs mer

Vård, skola och omsorg -

Vård, skola och omsorg - Vård, skola och omsorg - nedskärningar ett minne blott JOHAN FALL, ANDERS MORIN & FABIAN WALLEN 2001 Förord Denna rapport är en sammanställning av statistik och fakta kring utgifterna för vård, skola

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson

Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson Så skulle det kunna bli Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson Vad menas med vård? Vad menas med marknad? Vad menas med privatisering? Jag förutsätter att den svenska vården

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Torsdagen den 9 Oktober 2014, kl 13.15 Plats: Lilla Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Ärendelista Val av justerare och tid för

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Skövde hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen som

Läs mer

Risk för påföljd får fler att följa upphandlingsreglerna

Risk för påföljd får fler att följa upphandlingsreglerna 2009-10-28 1 (5) Risk för påföljd får fler att följa upphandlingsreglerna Anförande av generaldirektör Dan Sjöblom, Konkurrensverket Runda bords-möte i Sundsvall den 28 oktober 2009. Arrangör: Konkurrensverket

Läs mer

DEN OFFENTLIGA MARKNADEN

DEN OFFENTLIGA MARKNADEN 2014 DEN OFFENTLIGA MARKNADEN RESEARCH Provläsa Dagens Samhälle? Beställ 5 nr gratis! 2014 DEN OFFENTLIGA MARKNADEN www.dagenssamhalle.se/prova SKRIBENTER: Erik Juhlin Torbjörn Carlbom Elin Olaisson Maria

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Sten Arvidson Cajsa Ekberg Marknaden år 2011 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2011 för elektronisk legitimering och underskrift

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt

Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i Stockholms läns landsting

Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2012-09-25 p 21 Handläggare: Peter Ölund Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer