Farvatten och blindskär i barnhabilitering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farvatten och blindskär i barnhabilitering"

Transkript

1 Habilitering & Hjälpmedel FoU-enheten Farvatten och blindskär i barnhabilitering Examinationspaper från en påbyggnadsutbildning Magnus Larsson Britta Högberg (red)

2 Forsknings- och utvecklingsenheten Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Omslag: Ulla Göthesson Tryck: Rahms i Lund Tryckeri AB ISBN: Rapporten kan beställas från: Lund 2003 Regionhuset i Lund Baravägen Lund Tel: E-post:

3 Innehåll Förord...5 Om författarna...7 Inledning Påbyggnadsutbildning ett utvecklingsprojekt...11 Del 1. Samverkan Konsultativt förhållningssätt är det möjligt?...21 Förvaltningsövergripande teamarbete: Vilka faktorer försvårar samverkan och arbete i grupper?...34 Kan habiliteringen överta/föra in ett specifikt arbetssätt utan att förlora sin särart?...45 Del 2. Team och planer Några tankar om habiliteringsplaneringssamtal...57 Habiliteringsplanen hinder eller möjlighet?...65 Varför förekommer individuellt arbete i så hög utsträckning i en organisation som ska präglas av helhetssyn på barnet och samarbete i tvärfackliga team?...74 Del 3. Arbetsmodeller och konkret habiliteringsarbete En fråga om habilitering...85 Habiliteringen ur ett motivationsperspektiv...94 Hur deltidsanställda inom barnhabiliteringen påverkar och påverkas av processen inom verksamheterna Epilog Om att arbeta med barnhabilitering Referenser...115

4

5 Förord I rapporten lyfter redaktörerna, Magnus Larsson och Britta Högberg, fram ett antal kritiska bilder av barn- och ungdomshabilitering så som de formulerats och reflekterats kring inom ramen för en påbyggnadsutbildning för relativt nyanställda professionella inom denna verksamhet på olika platser i Sverige. I de personliga erfarenheterna, av att komma nya in i en arbetsordning och upptäcka problematiska och komplexa förhållanden, finns ett värdefullt material för reflektion och förändringsarbete. Rapporten kan ses som ett slutdokument från ett nationellt projekt med starka rötter i Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Där fanns ett önskemål om att utveckla en kurs för praktiker inom habiliteringen, en påbyggnadsutbildning med poängtering av habilitering som verksamhetsfält och professionell habiliteringspraktik, som redaktörerna uttrycker det. I kursen, som sedan tog form, fick praktiker möjlighet att relatera sina upplevda erfarenheter till en teoretisk och mer generell kunskap, bearbeta och reflektera mot denna. De olika bidragen i rapporten är levande exempel på hur man kan fördjupa och förstå den praktik man verkar i, för var och en men också för andra som läser, att reflektera över som utgångspunkt för utvecklingsarbete. Ett exempel är Region Skåne där man använder erfarenheterna som utgångspunkt för en ledningsgruppsutbildning. Kritiska intryck från nyanställda bidrar på så sätt påtagligt till en utveckling av verksamheten i denna region. Genom rapporten vill vi på FoU-enheten sprida iakttagelserna till en vidare krets. De kritiska bilderna rör specifikt habilitering, men handlar samtidigt generellt om dilemman i nutida arbetsformer, i exempelvis organiserandet av bemötande, stöd och behandlingsformer, samarbete på olika nivåer. Lund i mars 2003 Kerstin Liljedahl leg psykolog, fil dr FoU-chef 5

6

7 Om författarna Britta Högberg leg psykolog, fil dr, FoU-enheten, Handikapp och habilitering, Stockholms läns landsting, samt adjungerad lektor vid Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet. Magnus Larsson leg psykolog, fil dr, Utvecklingssamordnare vid FoU-enheten, Habilitering och hjälpmedel, Region Skåne, samt adjungerad lektor vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Annemarie Björnson Specialpedagog, Barn- och ungdomshabiliteringen, Landstinget i Värmland Patrick Compagnon Sjukgymnast, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne Maria Gustafsson Sjukgymnast, Handikappförvaltningen i Västra Götaland Mattias Lilja. Sjukgymnast och teamledare, Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala läns landsting Angelique Nyman Logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomshabiliteringen, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Anna Paulsson Logoped, tidigare Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomshabilite-ringen, Region Skåne Anna Perltoft Kurator, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne Gudrun Thurn Sjukgymnast, Barn- och ungdomshabiliteringen, Jönköping Anna Zachrisson Sjukgymnast, Barn- och ungdomshabiliteringen, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne 7

8

9 Inledning

10

11 Påbyggnadsutbildning ett utvecklingsprojekt Magnus Larsson & Britta Högberg Inledning I denna rapport presenteras texter som producerades som examinationspaper 1 i en kurs med benämningen Påbyggnadsutbildning för yrkesverksamma inom svensk barnhabilitering, som pågick under hösten 2001 till våren Denna kurs hade en relativt lång förhistoria, som utgår från ett arbete i Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. I denna förening togs 1998 ett initiativ för att kartlägga hur situationen såg ut för fortbildning inom verksamhetsområdet. Bakom denna önskan låg bilden av barnhabilitering som komplicerat och svårt arbetsfält, som kännetecknas av några specifika drag: Ett livslångt perspektiv. De personer som är brukare har i regel sitt funktionshinder under mycket lång tid, oftast hela livet. Insatser och service måste därför också betraktas i ett livslångt perspektiv, vad gäller funktioner, effekter, samarbetsformer med brukare, existentiella konsekvenser m.m. I linje med det livslånga perspektivet är målet för verksamheten riktat mot så god livskvalitet för brukaren som möjligt Verksamheten bedrivs i mycket hög utsträckning över huvudmannaskapsgränser (stat, kommun, landsting) Verksamheten är styrd av lagstiftning, vars gränser i praktiken kan vara flytande. Dessa drag innebär att habiliteringen som verksamhetsfält ställer särskilda krav på de yrkesverksammas kompetens. Barnhabilitering kräver specialkunskaper inom såväl medicin, psykologi, socialt arbete som pedagogik. De olika kun- 1 Den typ av texter det handlar om här kan betecknas på en rad olika sätt, som uppsatser, paper, uppgifter, arbeten etc. Här kommer begreppet paper att användas trots att är ett inlånt engelskt ord, av två skäl. Dels var detta beteckningen som användes på utbildningen, och dels bär begreppet inte samma association till formalisering som t ex uppsats. 11

12 MAGNUS LARSSON & BRITTA HÖGBERG skapsområdena får emellertid en specifik betydelse och funktion inom ramen för en habiliteringsverksamhet. Samtidigt konstaterades att det i hög grad saknades vidareutbildningar som fokuserade på barnhabiliteringens praktik och verksamheten ur ett habiliteringsperspektiv. Befintliga utbildningar kännetecknades i hög grad av att vara: fokuserade på akademisk meritering, fokuserade eller formulerade inom ett kunskapsområde snarare än ett verksamhetsfält och därmed tvärdisciplinära i djupare mening, korta och fragmentariska, samt sakna djupare förankring i en reflektion över habiliteringen som verksamhetsfält och professionell habiliteringspraktik. Mot bakgrund av denna bild önskade Föreningen Sveriges Habiliteringschefer en särskild kurs som just var praktikorienterad, tvärdisciplinär och habiliteringsspecifik. En arbetsgrupp bildas Som ett svar på denna önskan skapades en fristående grupp av personer från verksamhetsnära FoU-enheter eller liknande samt med representanter från chefsföreningen. Gruppen bestod av Magnus Larsson från FoU-enheten i Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne som också var sammankallande, Margareta Nilsson från Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Skåne, Erling Nyman, Habiliteringen i Örebro, Britta Högberg och Eva Brogren Carlberg, FoU-enheten, Handikapp och Habilitering, Stockholms läns landsting, samt Tone Engen och Per Skoglund, Bräcke Östergård. Arbetsgruppens arbete finansierades av respektive enhet, både när det gällde arbetstid och resor. Gruppens arbete föll ut i två delar. Dels var det ett utvecklingsarbete där utbildning och kunskapsutveckling inom barnhabilitering diskuterades, dels planering och genomförande av en kurs baserad på de slutsatser som formulerats. Kursen Arbetsgruppen formade en kurs med följande utgångspunkter: att skapa en påbyggnadsutbildning för praktiker inom svensk habilitering med fokus på att utveckla habilitering som verksamhets- och kunskapsfält 12

13 PÅBYGGNADSUTBILDNING - ETT UTVECKLINGSPROJEKT att kursen skulle ha en inriktning mot skickligt handlande och en reflekterande hållning att utbildningen skulle riktas till relativt nya medarbetare, som arbetat 2-3 år, och som hunnit orientera sig om habiliteringens praktik att utbildningen skulle motsvara 5-10 akademiska poäng Målen för påbyggnadsutbildningen var att deltagarna vid avslutad genomgång skulle ha kunskaper i: att sätta in habilitering i ett teoretiskt, men också ett idéhistoriskt och idékritiskt sammanhang att tolka och förstå olika sammanhang i det praktiska habiliteringsarbetet/ i habiliteringsprocessen för att därmed öka handlingsutrymmet och möjligheten till övervägda val att hantera relationer till barn, ungdomar och familjer samt till kolleger inom verksamheten och externa samarbetspartners. Uppläggning Kursen genomfördes i tre internat. Det första varade 3 dagar och de följande två dagar, det vill säga sammanlagt 8 dagar med 4 övernattningar. Till detta kom en avslutande examinationsdag. Internaten fokuserade på olika huvudteman: Internat 1: Barnhabiliteringens sociala landskap. Detta tema handlade om barnhabiliteringens idéhistoria och rötter, den samhälleliga kontexten i form av traditioner och relationer till andra samhälleliga organ, samt ett socialt sammanhang i form av de värderingar och den handlingslogik som kännetecknar fältet Internat 2: Organisation och team. Här fokuserades interaktionen mellan individer som representerar olika professioner, institutioner och organisationer, och den gruppdynamik som formar samspel och samarbete. Internat 3: Samverkan, pedagogik och konsultation. Centralt på detta internat var samarbetet både i form av konsultation till kolleger från andra organisationer och med familjer, barn och ungdomar. 13

14 MAGNUS LARSSON & BRITTA HÖGBERG Arrangemang och deltagare Kursen arrangerades av FoU-enheten inom Habilitering & Hjälpmedel i Region Skåne. Margareta Nilsson lämnade arbetsgruppen och blev istället beställare av kursen. Länken till habiliteringschefsföreningen fanns dock kvar genom att kursen var öppen för ansökningar från hela landet. Totalt kom slutligen 29 deltagare, varav ca hälften från Skåne, och övriga huvudsakligen från södra Sverige. Kursen stöddes ekonomiskt av de olika engagerade enheterna genom kursledningens arbetstid. Övriga kostnader täcktes av deltagaravgifter samt med hjälp av ett bidrag från RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) på kr. Examinationspaper Den examinationsuppgift som eleverna på kursen fick var att utgå från någon konkret erfarenhet eller situation och i ett skriftligt paper belysa den från de tre temata från internaten. Kursdeltagarna gavs fria händer när det gällde stil och disposition, och de enda formella kraven som ställdes på strukturen var att referenser skulle anges på ett korrekt sätt. Resultatet är att en rad fenomen lyfts fram som inte stämmer med bilden av hur det borde vara, eller med den förväntan man hade med sig in i verksamheten. Man kan i några fall säga att det som varit svårt är att förstå sig på vad barnhabilitering är för något, sett ur den relativt nykomna praktikerns perspektiv. Den bild av barnhabiliteringen som framträder här uppfattas förmodligen av många läsare som föga smickrande. Det som lyfts fram stämmer inte alltid med den officiella retoriken, eller med bilden av hur en god samhällsservice är organiserad. Syftet med dessa paper, liksom ett av kursens övergripande syften, var istället att för det första formulera de fenomen av den här karaktären som vi vet är en viktig del av vardagserfarenheten i alla organisationer, professionella eller inte. Vardagens konkreta arbete är fyllt av svårigheter, motsättningar och paradoxer som man just måste delta i praktiken för att kunna erfara och se, och så är det i alla praktiska verksamheter (jfr t ex Larsson, 2001; Perrow, 1986 m fl). Att sätta ord på dessa erfarenheter är emellertid inte lika vanligt som att erfara dem. För det andra var syftet att reflektera över och försöka tolka och begripliggöra dessa fenomen. Detta är något som är mer sällsynt, åtminstone i skriftlig och publicerad form. Det är väsensskilt från de mer politiskt och ideologiskt 14

15 PÅBYGGNADSUTBILDNING - ETT UTVECKLINGSPROJEKT korrekta beskrivningar som så ofta återfinns i officiella dokument (men även i många forskningstexter). Texterna är med andra ord frukten av ett pedagogiskt arbete, som går ut på att utforska den vardagliga, professionella erfarenheten, reflektera över den (och då särskilt över det som verkar konstigt eller svårt att förlika sig med) och försöka tolka och skapa mening i det man är med om. Arbetet bygger på tron och erfarenheten att detta är handlingsbefrämjande, genom att man genom tolkningen och den vidgade förståelsen får tillgång till fler handlingsalternativ. Genom att befrias från den börda som just det svårbegripliga och otolkade innebär blir också utrymmet för den egna kreativiteten större. Antologin Denna rapport är en antologi bestående av ett urval av dessa examinationspaper. Urvalet har i hög grad gjorts av kursdeltagarna själva. Efter genomförd examination erbjöds de som så ville att bearbeta sina texter ytterligare något, för att de skulle kunna ingå i denna antologi. Det spontana urval som då uppstod har i stort sett följts. Dessa paper har alltså efter examination redigerats av respektive författare i dialog med redaktörerna. Ambitionen har emellertid inte varit att producera artikeltexter eller vidareutveckla dem till en mer avancerad nivå. De är fortfarande just examinationspaper och bör därför också läsas som sådana. Detta innebär att såväl disposition som språk och stil skiljer sig åt mellan dem, och att det också skiljer sig från vad som kan förväntas av mer traditionella paper eller projekt- och forskningsrapporter (som ovan angetts var formen relativt fri, vilket för flera resulterat i relativt essäistiska arbeten). Syftet med att publicera detta urval av paper är tvåfaldigt. Dels upplever vi att ett urval av dessa examinationspaper tillsammans utgör en viktig dokumentation över vad det kan vara för blindskär som man riskerar att fastna på i barnhabiliteringens farvatten. Det ger med andra ord en bild av den dynamik man som relativt nyanställd inom barnhabiliteringen kan ha att tampas med, i en eller annan form. Eftersom texterna är personligt hållna och utgår från personliga erfarenheter, är det inte troligt att det går att känna igen sig direkt. Tanken är snarare att de kan stimulera till ett eget reflekterande, där också de medverkande författarnas generösa delande av sina erfarenheter kan fungera som någon form av lotsning. 15

16 MAGNUS LARSSON & BRITTA HÖGBERG Detta leder över till det andra syftet. Vi tror att texter av den här karaktären är användbara som arbetsmaterial i utvecklingsarbete inom verksamheten. Texterna kan peka ut områden som är angelägna att arbeta med och lyfta fram perspektiv som inte alltid gör sig så hörda i det pågående utvecklingsarbetet, som ofta domineras av mer erfarna kollegor, och inte sällan politiskt korrekta hänsynstaganden. Reflektionerna och försöken att sätta in barnhabiliteringsverksamheten i ett socialt landskap visar att även enkla insatser blir mångtydiga. Detta kan upplevas både som handlingsförlamande och som handlingsbefrämjande. Problematisering och flera tolkningsalternativ kan framstå som att konstra till det självklara, men det kan också öppna för nya och bättre vägar till samarbete och lösningar. Att lyfta fram komplicerade aspekter av barnhabiliteringsvardagen och att problematisera praktiken är alltså inte att värdera praktiken. Det är snarare ett sätt att försöka synliggöra och bli förtrogen med den dynamik som faktiskt finns och präglar vardagen. Därmed kan ett reflekterande arbetssätt bli en källa till att utvecklas i det dagliga arbetet. Innehållet kan översiktligt grupperas i tre teman. Samverkan och dess problem Här handlar det om samverkan med andra parter utanför barnhabiliteringen, som skola, föräldrar etc. och de utmaningar detta innebär. Maria Gustafsson utgår från en situation i Göteborg, med ett elevhabiliteringsteam som arbetar nära en skola med elever med rörelsehinder, och lyfter fram en del av dynamiken i ett sådant sammanhang. Konsultation är ett begrepp som använts i denna situation och som granskas av författaren. Den förvaltningsövergripande samverkan i ISP-team är temat för Angelique Nymans paper. Med utgångspunkt i två fallbeskrivningar diskuterar hon den dynamik som har att hanteras i dessa teamkonstruktioner och som kan förstås på flera olika nivåer. Annemarie Björnson diskuterar det samarbete som barn- och ungdomshabiliteringen i Värmlands läns landsting haft med en enhet vid Karlstads Universitet, när det gäller stöd till kommunikationsutvecklingen hos barn. Här finns faktorer på allt från en politisk nivå till ett konkret arbetssätt, vilka spelar stor roll för hur samarbetet kring de enskilda familjerna och barnen formas. 16

17 PÅBYGGNADSUTBILDNING - ETT UTVECKLINGSPROJEKT Team och planer Inom barn- och ungdomshabiliteringens egna väggar finns också samverkan och samarbete. Gudrun Thurn tar utgångspunkt i de samtal mellan habiliteringspersonal, föräldrar och annan inblandad personal, som ligger till grund för habiliteringsplaner. Utifrån antagandet att dessa samtal är en arena där förhandling och samverkan faktiskt bör kunna ske, lyfter hon fram några teman från samtalens praktik, där en mångfacetterad dynamik blir synlig. Habiliteringsplanen är också i fokus i Anna Perltofts paper. Här placeras planerna in i verksamheten och dess sociala ordning. Snarare än att endimensionellt se planerna som rationella konstruktiva verktyg, problematiseras deras olika möjliga funktioner. De relateras både till det tvärprofessionella samarbetet inom verksamheten och till mötet mellan personal och familjer, och dess möjliga funktioner i dessa sammanhang diskuteras. Själva habiliteringsteamet problematiseras av Anna Paulsson med frågan om varför det förekommer så mycket individuellt arbete, när organisationen ska präglas av helhetssyn och tvärfackligt samarbete. Utifrån en beskrivning av vad det är för tvetydig praktik som tar gestalt i verksamheten, och några av dess konsekvenser, diskuterar Paulsson faktorer på både organisations-, team- och individnivå som bidrar till att forma denna situation. Arbetsmodeller och konkret habiliteringsarbete Det sista temat innehåller paper med det konkreta arbetet i fokus. Mattias Lilja intresserar sig för det speciella sätt som han menar att man använder frågor på inom barn- och ungdomshabilitering. Frågornas olika retoriska funktioner diskuteras och relateras till föreställningen om delaktighet. Anna Zachrisson betraktar habiliteringsarbetet från ett motivationsperspektiv. Via en genomgång av habiliteringen från ett organisatoriskt, ett team- och ett individuellt perspektiv, identifierar och diskuterar hon faktorer, som både bidrar till och som försvårar olika former av motivation, och hur detta samverkar med lärande och kompetensutveckling. Avslutningsvis tar Patrick Compagnon upp vad det i praktiken kan innebära att vara halvtidsarbetande inom en organisation som i huvudsak är uppbyggd på heltidsarbetande, fast anställd personal. Genom att relatera dessa arbetsvillkor till både habiliteringen som organisation och samarbetet med kolleger och till arbetet med barn och familjer, nyanseras och problematiseras bilden av vad anställningsvillkor kan innebära i barn- och ungdomshabiliteringen, i de sociala landskap man befinner sig i. 17

18

19 Del 1. Samverkan

20

21 Konsultativt förhållningssätt är det möjligt? Samverkan mellan elevhabiliteringsteamet och en grundskola med rörelsehindrade elever Maria Gustafsson Bakgrund Jag har arbetat inom barn- och ungdomshabilitering i snart två år. Initialt hade jag en delad tjänst och arbetade 50% i elevhabiliteringen, som är ett kompetensteam inom Västra Götalands barn- och ungdomshabilitering, och 50% i ett geografiskt team. I samband med en organisationsförändring vid årsskiftet 2000/2001 fick jag full tjänstgöring i elevhabiliteringsteamet. Det har varit mycket värdefullt att få ta del av två olika sätt att arbeta, framför allt för att få en bättre helhetssyn av vad habilitering som organisation är, men även för att kunna se för- och nackdelar med olika arbetssätt. Detta paper är ett resultat av kursen Påbyggnadsutbildning för yrkesverksamma inom svensk barn- och ungdomshabilitering. En förändring i organisation medför alltid förändringar i arbetet. Jag har belyst en frågeställning som är angelägen för elevhabiliteringsteamet utifrån de riktlinjer som angetts i den nya organisationen och som medfört ett förändrat arbetssätt för teamet. Jag vill poängtera att innehållet i detta paper grundar sig på min personliga erfarenhet som sjukgymnast i elevhabiliteringsteamet under den tid jag varit verksam där samt på den kunskap och reflektion jag erhållit från påbyggnadsutbildningen. Elevhabiliteringen Elevhabiliteringen har genomgått många organisationsförändringar under en kort period. Fram till 1999 låg verksamheten inom stiftelsen Bräcke Östergård övergick verksamheten till sjukvården med Sahlgrenska universitetssjukhus som huvudman fick Göteborg och Södra Bohuslän samordnad barn- och ungdomshabilitering och blev därmed Habiliteringen Väster med 21

22 MARIA GUSTAFSSON Handikappförvaltningen som huvudman. Inom Habiliteringen Väster finns det sex geografiska enheter och två kompetensteam, varav elevhabiliteringen är ett. Elevhabiliteringen är ett kompetensteam som i nuläget är knutet till en grundskola. Skolan vänder sig till rörelsehindrade barn och ungdomar och har en bred specialpedagogisk kompetens. Genom den period av organisationsförändringar, som ovan är beskriven, har elevhabiliteringen fortsatt sitt nära samarbete med denna skola. I dagens läge är det ett kriterium att ha sin skolgång på denna grundskola för att överhuvudtaget erbjudas habiliterande insatser från elevhabiliteringen. Det innebär alltså att de familjer som väljer denna skolform för sitt barn/ungdom erbjuds möjligheten att byta habiliteringsteam från geografiskt team till elevhabiliteringsteamet. I nuläget ger elevhabiliteringsteamet habiliterande insatser till 22 familjer, men under hösten 2002 kommer teamet att ge insatser till omkring 30 familjer. Målgruppen som elevhabiliteringen ger habiliterande insatser till är barn/ ungdomar 7-18 år med omfattande funktionshinder/flerfunktionshinder. De har stora begränsningar beträffande motorik. De kan därtill ha kommunikations- och/eller kognitionssvårigheter. Tilläggsproblem i form av nutritionssvårigheter, epilepsi och synproblematik är vanligt förekommande. Funktionshindren är av den art att de kräver insatser av flera professioner. Många har även stora behov av hjälp för personlig ADL. Hjälpmedelsbehoven är också de omfattande och kräver många gånger anpassningar och avancerade tekniska lösningar. Specialpedagogiska insatser är ett uttalat behov för målgruppen. För att kunna ge en bild av var elevhabiliteringen befinner sig i dagens läge vill jag återknyta till den organisationsförändring där man gick in i samordnad habilitering med Handikappförvaltningen som huvudman. När organisationsförändringen väl var genomförd och en ny huvudman trätt till, ifrågasattes elevhabiliteringens resurser i förhållande till antal brukare teamet ger habiliterande insatser till. Vidare ställdes frågorna hur många brukare det totalt sett fanns inom Habiliteringen Väster med lika omfattande behov, som den målgrupp elevhabiliteringen ger habiliterande insatser till, samt hur dessa behov skulle kunna tillgodoses. Organisationsförändringen resulterade därmed i en kartläggning för att ta reda på ovan beskriven målgrupps behov av elevhabiliteringen. Resultatet av denna visade att inom Habiliteringen Väster finns det ytterligare omkring 110 barn/ungdomar med lika omfattande behov av insatser. Hur dessa behov skall 22

23 KONSULTATIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT tillgodoses diskuteras nu i habiliteringsledningen. Det står dock redan klart att det kommer att innebära förändringar för elevhabiliteringen i form av utökat arbetsunderlag (antal brukare). Elevhabiliteringsteamet har krav på att framöver inleda samarbete med andra grundskolor med rörelsehindrade elever, samt att agera som konsulter gentemot de geografiska enheterna i frågor gällande barn/ungdomar med omfattande funktionshinder/flerfunktionshinder. Detta kommer att medföra förändringar i teamets nuvarande arbetssätt, ett förändringsarbete som redan påbörjats och som bland annat ställer större krav på flexibilitet och prioritering i arbetet. Uppdrag/utförande Elevhabiliteringen utgår från ett familjecentrerat arbete där habiliteringsplanen skall ligga till grund för de insatser/tillsatser som ges. Enligt Västra Götalandsregions policydokument (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandregionen, 1999) är en del av målet för habilitering av barn och ungdomar följande: Målet för habiliteringen är att minimera de handikappande konsekvenserna av olika funktionshinder och att barn/ungdomar med funktionshinder och deras familjer ska kunna leva som andra och nå full delaktighet i samhället. Barnet/ungdomen med funktionshinder ska kunna ta tillvara och utveckla sina förmågor på bästa sätt och uppnå största möjliga autonomi (största möjliga grad av oberoende). Som en stor del i detta mål inriktas elevhabiliteringsteamets verksamhet på att möjliggöra skolgång, så att beskriven målgrupp kan delta i och tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Därav även teamets nära samarbete med skolan. Behoven är omfattande och ofta bestående över tid, vilket gör att elevhabiliteringen arbetar under lång period och har täta kontakter med barnet/ungdomen/familjen och andra i personens närmiljö. De habiliterande insatserna sker till största delen under skoldagen och genomförs i lokaler på skolorna. Detta är i enlighet med överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen som understryker att insatserna/stödet skall ges i personens närmiljö så långt det är möjligt. 23

24 MARIA GUSTAFSSON För de professioner inom teamet, där det finns flera personer inom samma yrkeskategori, är insatserna ofta schemalagda och statiska över tid. Detta skiljer sig från de professioner där det bara finns en som är verksam och därmed skall ge habiliterande insatser till samtliga brukare. Som angetts ovan har nu ett förändringsarbete påbörjats som berör detta arbetssätt. I praktiken innebär förändringsarbetet att insatserna inte skall schemaläggas och inte vara statiska över tid. Enligt gammal tradition har elevhabiliteringen haft ett stort ansvar när det gäller utförandet av de habiliterande insatserna, men med de nya riktlinjer som givits för teamets uppdrag, samt att brukarunderlaget har ökat, kan teamet inte bära det ansvar det gör idag för själva utförandet av de habiliterande insatserna. Tiden kommer att behöva disponeras om och teamet kommer att få prioritera sina insatser efter de resurser som finns. Tyngdpunkten i teamets arbete skall ligga i att utreda och analysera barnets förutsättningar efter de behov familjen uttalat, för att sedan kunna hjälpa familjen att formulera utvärderingsbara mål. Därefter ger teamet förslag på åtgärder som kan tänkas vara lämpliga för att nå ett uppsatt mål och det är slutligen familjen som uttalar sig angående de förslag som givits. I själva utförandet av åtgärderna kommer brukaren, familjen och personer i barnets/ ungdomens närmiljö att få ta ett större ansvar och det ligger i teamets uppdrag att överföra den kunskap som behövs för att kunna möta barnets/ungdomens behov. Frågeställning Utifrån elevhabiliteringens nya uppdrag och den förändringsprocess som pågår i teamets arbetssätt har det väckts många tankar kring samverkan med skolan. Vilken roll spelar det faktum att flera i teamet dagligen befinner sig i skolverksamheten? Är behoven så omfattande eller skapas behov genom en kontinuerlig närvaro? Vidare, vad gör teamets närvaro med barnets/ ungdomens möjligheter till utveckling och självständighet? Och hur påverkar de djupt rotade traditioner som finns i samverkan mellan elevhabiliteringen och skolan utvecklingen av nya arbetssätt? Finns det drivkraft och motivation för att bryta en del av dessa traditioner och vilka möjligheter finns det att utveckla nya vägar för samverkan? Konsultation är ett ord i tiden, ett ord som florerar i dagens samhälle inom all verksamhet, och även inom Handikappförvaltningen och elevhabiliteringen. Detta arbetssätt är inte så väl utvecklat inom elevhabiliteringen, men med 24

25 KONSULTATIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT teamets nya uppdrag är det tydligt uttalat att det är ett arbetssätt man skall utveckla. I det sammanhang som arbetet mellan elevhabiliteringsteamet och skolan utgör, uppstår då också några centrala frågor. Skulle konsultation som alternativt arbetssätt kunna vara en ny väg i samverkan mellan elevhabiliteringsteamet och skolan? Finns det något i dagens läge som försvårar/hindrar detta arbetssätt utifrån vårt eget team och vår organisation? Konsultation För att kunna granska funktionerna och möjligheterna i konsultation som arbetssätt i det här aktuella sammanhanget, kan det vara bra att först klargöra vad själva begreppet innebär och kan betyda. Inom elevhabiliteringsteamet har vi diskuterat innebörden av begreppet konsultation och det var inte självklart vad det innebar i praktiken i teamets sätt att arbeta. Att en frågeställning eller ett uppdrag kommer utifrån och att en konsultation sker inom en avgränsad tid nämndes bland annat som definition av vad en konsultation är. En författare som har teoretiserat kring konsultation är Caplan (1970), vars definition kan sammanfattas så här: Konsultation är en interaktionsprocess mellan två eller flera professionella yrkesutövare. Konsulten är specialist och konsultanden ber om hjälp angående ett yrkesproblem. Konsulten tillhör vanligen en annan yrkeskategori och en annan organisation. Det finns ingen hierarkisk relation. Konsultanden kan fritt ta eller förkasta konsultens bidrag. Konsulten har två mål med sin insats: A) att undanröja det aktuella problemet B) att öka konsultandens förmåga att klara liknande situationer i framtiden. Det finns flera faktorer som påverkar och som bör övervägas innan man går in i en konsultation (föreläsning Eva Brogren). För det första bör ett konsultativt förhållningssätt vara förankrat inom organisationen på olika nivåer. Uppdraget, 25

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN57, Socialt arbete: Socialt arbete inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work in Health Care and Welfare Services, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Linda Palla, fil dr och lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik Malmö högskola Med blicken på barnet -några utgångspunkter! En

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer