Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning"

Transkript

1 Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning Vårdutnyttjande och vårdkostnader för patienter med traumatiska hjärnskador Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Jonas Hermansson

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Sammanfattande resultat... 9 Summering Förbättringsförslag Bilaga Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Under 2010 vårdades patienter för traumatisk hjärnskada inom SLL. Majoriteten av dessa patienter hade en lätt traumatisk hjärnskada. De läggs i mindre omfattning än tidigare in på sjukhus i enlighet med gällande riktlinjer. Patienter med lätt och medelsvår skada vårdades vid ett stort antal akutkliniker. Det saknas rutiner för uppföljning av dessa patienter. Det finns ett behov av centralisering av det akuta omhändertagandet av dessa patienter. Patienter med svår traumatisk hjärnskada vårdades primärt på neurointensivvårdsavdelning på Karolinska sjukhuset och därefter inom ramen för en överenskommen vårdkedja. Generellt påbörjas rehabiliteringsmedicinska insatser för sent. För majoriteten av patienterna med svår traumatisk hjärnskada fungerade vårdkedjan bra. Fördröjningar i vårdkedjan drabbar endast ett fåtal patienter. I genomsnitt väntade patienter med svår traumatisk hjärnskada åtta dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning i avvaktan på förflyttning till rehabiliteringsmedicinska kliniken. En femtedel av patienterna skrevs ut från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning till för patienten mindre lämplig vårdgivare. Majoriteten av patienterna skrevs ut från rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus till eget boende vid planerad tidpunkt men en andel patienter med komplexa funktionshinder skrevs ut med stor tidsfördröjning. Efter utskrivning från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken hamnade ett antal patienter i boenden som riskerade att påverka deras prognos negativt. Vid ett år efter svår traumatisk hjärnskada hade hälften av patienterna god eller måttligt nedsatt global funktionsnivå, övriga hade kvarstående svår funktionsnedsättning. Observerade brister i vårdkedjan pekar på behovet av en bättre samordning mellan aktörerna för ett effektivare resursutnyttjande och förbättrat patientutfall. För den fortsatta utvecklingen av vårdkedjan skulle en ersättningsmodell baserad på vårdkedjan efter ryggmärgsskada med en vårdpeng kunna vara fördelaktig. 2

5 Fynden i denna rapport kommer ligga tillgrund för en organisatorisk hälsoekonomisk analys av ett möjligt scenario för en förbättrad rehabilitering i enlighet med rapporterade fynd. 3

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Sammanfattande resultat... 9 Summering Förbättringsförslag Bilaga Bilaga Bilaga

7 Förklaring av termer Term Akutsjukvårdsbesök Förklaring Beskriver de öppenvårdsbesök, främst rehabiliteringsbesök som gjorts på sjukhus Dignoskoder Enligt ICD - 10 S06.0 Hjärnskakning S06.1 Traumatiskt cerebralt ödem S06.2 Diffus hjärnskada S06.3 Fokal hjärnskada S06.4 Epidural blödning S06.5 Traumatisk subduralblödning S06.6 Traumatisk subaraknoidalblödning S06.7 Intrakraniell skada med långvarigt koma S06.8 Andra specificerade intrakraniella skador S06.9 Intrakraniell skada, ospecificerad DS GCS Geriatrisk rehabilitering GOSE ICD - 10 Incidens KS Solna NIVA NKK ProBrain RMK SLL Svår traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Övriga öppenvårdsbesök Danderyds sjukhus Glasgow Coma Scale är en skattningsskala för bedömning av vakenhet och metvetandegrad. En poängsumma tas fram genom att värdera ögonöppning, grad av rörlighet och verbalt svar. En patient vid fullt medvetande når en maxpoäng på 15 medan 3 är det lägsta poäng som går att erhålla och indikerar mycket djup medvetslöshet Neurologisk rehabilitering för patienter över 65 år Glasgow Outcome Scale (GOS) är en mätskala för värdering av rehabilitering hos patientgruppen i fråga, uppdelad i fem stadier från avliden till välrehabiliterad. Skalan finns även i en utökad form (GOSE) som använts i denna studie där de ingående kategorierna av rehabilitering har utökats International Clasification of Diseases, internationellt system för diagnoser, tionde versionen Visar antalet nya sjukdomsfall per tidsenhet i en befolkning Karolinska Universitetssjukhuset Solna Neurointensivvårdsavdelning Neurokirurgisk vårdavdelning ProBrain är en nationell studie om prognostiska faktorer efter svår traumatisk hjärnskada Rehabiliteringsmedicinsk universitetskliniken på Danderyds sjukhus Stockholms Läns Landsting Svårighetsgraden bedöms i akutskedet med Glasgow Coma Scale (se ovan) och svår traumatisk hjärnskada definieras som GCS < 8, vilket innebär medvetslöshet och kräver intubation och assisterad andning för att upprätthålla en adekvat syresättning av blodet (po2 >8 kp, SpO2 >90%) Beskriver skada överensstämmande med ICD-10 kod S06.1 till S06.9 Beskriver de öppenvårdsbesök som genomförts i primärvård som inte varit läkarbesök, exempelvis sjuksköterskebesök, sjukgymnastbesök och liknande 5

8 Projektorganisation för uppdraget Föreliggande rapport har gjorts inom avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin, enheten för Vådgivarstöd, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL. Rapporten genomfördes på uppdrag av landstingets Kommitté för kunskapsstyrning efter en förfrågan från regeringens Rehabiliteringsråd genom professor Åke Nygren. Projektledare har varit Jonas Hermansson. I en inledningsfas hade Torgny Nilsson den funktionen. Uppdragets genomförande har letts av en projektgrupp bestående av: Per Almqvist, överläkare, docent, Specialsakkunnig i neurokirurgi, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Jörgen Borg, överläkare, professor, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet Kristian Borg, överläkare, professor, rehabiliteringsmedicin och neurologi, Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet Catharina Nygren Deboussard, överläkare, med.dr, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus Monica von Heijne, Specialsakkunnig i rehabilitering, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus Åke Nygren, professor em., Karolinska Institutet Niklas Zethraeus, ekon.dr., hälsoekonom, Karolinska Institutet Gunnar Ljunggren, överläkare, med.dr, Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL Elisabeth Persson, med. rådgivare, docent, ordförande Stockholms Medicinska Råd Projektgruppens medlemmar svarar för olika delar av uppdragets genomförande. - Övergripande beskrivning av populationen: Gunnar Ljunggren, Torgny Nilsson, Jonas Hermansson - Avstämning mot den prospektiva multicenterstudien (ProBrain): Jörgen Borg - Journalstudie: Per Almqvist, Jörgen Borg, Catharina Nygren Deboussard - Hälsoekonomisk studie: Niklas Zethraeus, Jörgen Borg, Gunnar Ljunggren, Jonas Hermansson - Uppföljning av patienterna efter ett år: Jörgen Borg, Catharina Nygren Deboussard 6

9 Bakgrund Traumatisk hjärnskada är den vanligaste orsaken till död och långvariga funktionshinder hos unga vuxna och betraktas globalt som ett folkhälsoproblem. 1 På senare tid har förekomsten ökat även bland äldre. 2,3 Incidensen av traumatisk hjärnskada uppskattas i Europa till 235 per invånare och år. 3 Baserat på neurologisk funktion vid skadetillfället klassificeras skadorna som lätta (hjärnskakning), medelsvåra eller svåra. 4 Av dessa skador uppskattas 90 procent vara lätta, 6 procent medelsvåra och 4 procent svåra. 3 Fram till början av 2000-talet vårdades årligen drygt patienter med traumatisk hjärnskada på svenska sjukhus varav cirka 70 procent hade hjärnskakning. 5,6 Internationella studier visar att de direkta kostnader för traumatisk hjärnskada är mycket stora. 7 Medan nyttan av och kostnaden för den akuta vården av patienter med lätta skador är väl dokumenterad 8-11 saknas motsvarande för vård av patienter med svår traumatisk hjärnskada i svensk sjukvård. Efter intensivvården för dessa patienter som sker på Karolinska Universitetssjukhuset (KS) i Solna saknas en sammanhängande tillgång till en obruten kvalificerad rehabiliteringsmedicinsk vårdkedja. Detta riskerar att påverka behandlingsutfall och kostnader för både patienter och samhälle negativt. Detta gäller speciellt unga patienter med svår traumatisk hjärnskada. Syfte Rapporten avser att: A. ge en beskrivning av akuta sjukvårdskontakter efter samtliga fall av traumatisk hjärnskada inom SLL under 2010 B. ge en detaljerad beskrivning av vårdkedjan för patienter med svår traumatisk hjärnskada som initialt vårdats på KS Solna genom att: beskriva vårdtider i samtliga vårdnivåer och vårdformer under ett år efter skadan beräkna kostnader för erhållen vård ett år efter skadan beskriva patienternas funktionsnivå ett år efter skadan 7

10 Metod A Samtliga patienter med traumatisk hjärnskada En övergripande analys av de patienter som vårdats för traumatisk hjärnskada under 2010 i SLL gjordes baserad på vårdstatistik. B Patienter med svår traumatisk hjärnskada I syfte att studera vårdkedjan för patienter år inom SLL genomfördes en fördjupad analys av patienter från i en nationell studie om prognostiska faktorer efter svår hjärnskada (ProBrain). 12 För att inkluderas i studien skulle patienten ha svår traumatisk hjärnskada med Glasgow Coma Scale (GCS) 8. Detta innebär medvetslöshet som kräver assisterad andning för att upprätthålla en adekvat syresättning av blodet. Patienter över 65 år med svår traumatisk hjärnskada inkluderades i rapporten via en regional studie med koppling till Pro Brain. 12 Med tillstånd av etikprövningsnämnden i Stockholm erhölls tillgång till journaler för samtliga 35 patienter mellan 20 och 74 år. Det var det totala antalet patienter som ådragit sig svår traumatisk hjärnskada under perioden till och som vårdats på neurointensivvårdsavdelning, KS Solna. Patienterna hade även uppfyllt kriterier för rehabilitering på Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm vid Danderyds sjukhus (DS). På basis av uppgifter från ProBrain studien och övriga vårdkedjedata beräknades vårdtid och kostnad i sluten- och öppenvård för de 35 studerade patienterna. Enligt ett antal kliniska kriterier som redovisas i bilaga 1 registrerades uppgifter om när patienterna bedömts färdigbehandlade från respektive vårdnivå. Detta låg till grund för beräkningar av den tid som patienterna spenderat på respektive klinik efter det att de bedömts färdigbehandlade. Vidare beräknades de slutenvårdskostnader som uppstod till följd av väntetid på fel vårdnivå vilken ofta berodde på avsaknad av lediga rehabiliteringsplatser eller boenden. Patienterna följdes upp efter utskrivning från slutenvården med avseende på öppenvårdskonsumtion, boendeform, assistansbehov och sysselsättning. 8

11 Sammanfattande resultat A Samtliga patienter med traumatisk hjärnskada Under 2010 vårdades patienter med traumatisk hjärnskada inom SLL. Incidensen av traumatiska hjärnskador var cirka 150 skadade per invånare. Statistik rörande dessa patienter redovisas utförligare i bilaga 2. Hjärnskakning var den vanligaste diagnosen, patienter med lättare skador har de senaste åren lagts in i mindre omfattning för sjukhusvård än tidigare. Troligen har aktuella riktlinjer 10,11,18 för akut omhändertagande fått stort genomslag men utvärdering av detta saknas. För patienter som initialt vårdas på neurointensivvårdsavdelning finns en definierad vårdkedja som varit vägledande för den kliniska handläggningen. För övriga patienter saknas riktlinjer för det fortsatta omhändertagandet. Patienter med traumatisk hjärnskada handläggs vid alla länets akutsjukhus. Flertalet patienter vårdades vid allmänkirurgiska kliniker men också vid ett stort antal andra kliniker. Vård vid kliniker för hematologi eller kardiologi är inte uttryck för planerad verksamhet utan snarare för nödlösningar vid platsbrist. Den viktigaste uppgiften i akutskedet vid lätta och medelsvåra traumatiska hjärnskador är rutinmässig observation av patientens medvetandegrad och vitalfunktioner då det fortfarande finns risk för behandlingskrävande intrakraniella komplikationer. Sådan observation torde kunna erbjudas inom ramen för alla kliniker som handlägger patienter med akuta tillstånd. Antalet äldre patienter som har andra riskfaktorer, till exempel antikoagulantia behandling eller diabetes ökar. De patienterna har behov av mer kvalificerat akut omhändertagande vilket kommer att öka behovet av vårdplatser i framtiden då antalet äldre i samhället ökar. Patienter med medelsvåra skador som akut vårdas vid allmänkirurgiska kliniker och har behov av slutenvårdsbaserad rehabilitering remitteras till både rehabiliteringsmedicinska kliniken och externt upphandlade enheter (Stora Sköndahl, Stockholms sjukhem, Rehab station Stockholm) och vid behov för öppenvårdsuppföljning vid rehabiliteringsmedicinska kliniken. Det finns idag ingen klar bild av dessa patienters rehabiliteringsbehov. Patienter med lätta skador får vanligen information vid utskrivning från akutmottagningen eller akutvårdsavdelning att vid kvarstående besvär kontakta husläkare, som vid behov kan remittera för specialistbedömning. Det finns viss evidens för att strukturerad information om skadan och förväntat förlopp i samband med utskrivning minskar risken för långtidsbesvär. 19 I praktiken är det oklart i vilken omfattning sådan information ges och hur stort behovet av återkommande utbildningsinsatser inom området är. 9

12 Det är väl dokumenterat att en del av patienterna med lätta skador och majoriteten av de med medelsvåra skador har behov av uppföljande rehabiliteringsmedicinsk funktionsbedömning och intervention. Detta talar för att både akut övervakning och behandling liksom den tidiga rehabiliteringen också av patienter med medelsvår traumatisk hjärnskada bör centraliseras. B Patienter med svår traumatisk hjärnskada Hela studiepopulationen med svår traumatisk hjärnskada omfattade 35 patienter. De hade en medelålder på 48 år, 26 var män och nio var kvinnor. Tio stycken var mellan år, 19 stycken mellan år och sex stycken över 65 år. Ett mera utförligt resultat av dessa patienters vårdkonsumtion och vårdkostnader finns redovisat i bilaga 3. Vårdtider och utskrivning Vårdtiden på neurointensivvårdsavdelning var i genomsnitt 17 dygn och varierande mellan tre och 36 dygn. Totalt omfattade vården på neurointensivvårdsavdelning 598 dygn följt av totalt 339 dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning. Det registrerades 275 dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning efter att patienten bedömts vara färdig för utskrivning till rehabiliteringsmedicinska kliniken. Det innebär att tidiga rehabiliteringsmedicinska insatser går förlorade samt att vårdplatser på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning används mindre effektivt. Här finns en mycket angelägen förändringspotential som kan förbättra rehabiliteringen och frigöra utrymme för andra patienter. Två patienter skrevs ut från neurointensivvårdsavdelning till intensivvårdsavdelning (IVA) på ett annat sjukhus. I det ena fallet var det på grund av platsbrist och i det andra fallet på grund av ett mycket stort övervakningsbehov. Detta indikerar ett behov av tillgång till planerad intensivvård i vårdkedjan på annan avdelning än neurointensivvårdsavdelning vilken med fördel skulle kunna förläggas nära rehabiliteringsmedicinska kliniken. En utbyggd sådan funktion torde kunna fungera som värdefull buffert och kunna bidra till samordningsvinster. En liten andel patienter skrevs av olika anledningar ut till annan akutklinik eller korttidsboende och vårdades där sammanlagt under 357 dygn utan kontinuerlig tillgång till rehabiliteringsmedicinsk kompetens. Det resulterar i att tidiga rehabiliteringsinsatser går förlorade. Även om det i enstaka fall funnits skäl för utskrivning till annan specialistklinik torde majoriteten av berörda patienter ha varit kvalificerade för vård vid rehabiliteringsmedicinska kliniken. Att minska denna mängd av dygn då patienterna är i behov rehabilitering skulle både ge positiva ekonomiska och medicinska resultat. 10

13 Vårdtider efter att patienter bedömts neurokirurgiskt färdigbehandlade på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning var jämförbara för äldre och yngre patienter. Samtliga äldre patienter skrevs ut direkt till geriatrik rehabilitering vilket troligen påverkat deras rehabilitering på ett gynnsamt sätt. Om alla patienter flyttades till optimal vårdnivå sedan de bedömts vara neurokirurgiskt och rehabmedicinskt färdigbehandlad skulle tiden i slutenvård kunna kortas från 107 till 94 dygn (13 dygn) per patient, varav i genomsnitt 7,8 dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning och 5,2 dygn på rehabiliteringsmedicinska kliniken. Öppenvårdskonsumtion Patienter mellan år var den åldersgrupp som stod för flest öppenvårdskontakter. Fokal hjärnskada följt av diffus hjärnskada och traumatisk subduralblödning var de diagnoser som stod för flest öppenvårdskontakter. Vårdtider och utskrivning från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Vård vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken resulterade i totalt dygn fram till det att patienterna bedömts medicinskt färdigbehandlade. Medelvårdtiden inom Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken var cirka 70 dygn med en variation från 13 till 191 dygn vilket är generellt i god överensstämmelse med uppgifter från tidigare forskning. 20 I aktuell rapport skrevs majoriteten av patienterna ut från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid planerad tidpunkt (24 av 28 patienter) och vanligtvis till eget boende (23 av 28 patienter). Fördröjd utskrivning påverkade fyra patienter som i genomsnitt väntade 46 dygn (mellan 16 till 89 dygn och totalt 182 dygn) på utskrivning till korttidsboende i avvaktan på anpassat boende. Utskrivning till kommunalt boende eller annan vårdgivare Fem av 28 patienter skrevs, efter vård på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, ut till kommunalt korttidsboende i väntan på att bostadsanpassning eller beslut om personlig assistens. Av de som skrevs ut till korttidsboende kunde fyra efter en tid komma till eget boende med personlig assistans och en till LSS-boende. Tiden i korttidsboende var i genomsnitt 124 dygn med en variation från 57 till 151 dygn totalt omfattade 743 dygn. För dessa patienter är korttidsboende en nödlösning då de inte har rätt till insatser från landstingets rehabiliteringsteam. Patienternas dagliga behov av interventioner tillgodoses därmed inte och det medför en stor risk för försämring. Utskrivning till permanent sjukhem är av liknande skäl inte ett alternativ eftersom resurser för funktionsuppehållande åtgärder där ofta är otillräckliga för patienterna behov. Om samarbetet mellan rehabiliteringsteam i primärvården och Rehabiliteringsmedicinska universitetsklinikens team förbättrades jämfört med dagsläget skulle eventuell risk för funktionsnedsättningar minskas. 11

14 För patienter med svåra funktionshinder görs en bedömning avseende behov av hjälp i vardagen enligt Lagen om särskilt stöd och service (LSS-lagen). Målet är att behållen uppnådd funktionsnivå efter akuta och rehabiliteringsmedicinska insatserna. Det finns en sedan länge uppmärksammad brist på platser inom anpassat sjukhemsboende för denna patientgrupp. Exempelvis fick en patient vänta i 89 dygn på beslutet om personlig assistent och anpassning av eget boende. En annan patient fick vänta 40 dygn på plats på anpassat sjukhem. Dessa ärenden är ovanliga och kräver samordning mellan stat, landsting och kommun. Handläggningen av dessa ärenden skulle med fördel därför kunna centraliseras. Detta skulle säkerställa likvärdiga bedömningar, förkorta utskrivningsprocessen och effektivisera rehabiliteringsinsatsen under en fas då rehabiliteringsteamet också ska säkerställa att utbildningsbehovet för personliga assistenter tillgodoses. Det saknas idag en lämplig instans för patienter som efter avslutad rehabiliteringsmedicinsk insats i slutenvård behöver mer omfattande insatser än öppenvården kan erbjuda för att behålla eller förbättra funktionsnivån. Rapporten visar att det finns ett utrymme att effektivisera utnyttjandet av vårdplatser på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken genom att förbättra övergången från landstingsbaserade till kommunala insatser. Det skulle ge möjliggöra omhändertagande av fler patienter och minimera placering på enheter som inte kan ge patienterna adekvat hjälp och därmed inte ingår i den planerade vårdkedjan. Ofta finns ett stort behov av konsultationer med många specialiteter och av en noggrann avvägning av rehabiliteringsprogrammet och patientens andra medicinska behov. En del av de iakttagna bristerna i övergången från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning till Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken återspeglar svårigheterna med denna avvägning vilket kan leda till att rehabiliteringsbehoven får stå tillbaka. Samarbete med Psykiatri En andel av patienterna med svår traumatisk hjärnskada utvecklar svåra förvirringstillstånd och beteendestörningar. Då bör farmakologisk behandling undvikas då det eventuellt hämmar den neurobiologiska läkningsprocessen. Detta ställer stora krav på adekvat bemötande, goda säkerhetsrutiner, lugn vårdmiljö och hög personaltäthet. Handläggning av dessa patienter sker ofta i samarbete med psykiater och ibland krävs tillfällig vård inom slutenvårdspsykiatrin. Ambitionen bör vara att kunna erbjuda en vårdform där den rehabiliteringsmedicinska kompetensen är optimalt samordnad med den psykiatriska. Funktionsnivå ett år efter skadan Utfallet ett år efter skadan enligt Glasgow Outcome Scale Extended (GOSE) visar att omkring hälften av patienterna hade god funktionsnivå eller måttlig funktionsnedsättning vilket är i linje med internationella rapporter

15 Flera faktorer kan vara av betydelse för återgång till arbete eller studier. 22 patienterna fanns i arbete före sin skada, endast ett fåtal hade återgått i arbete eller studier efter ett år senare. Resultaten belyser behovet av kvalificerat långtidsstöd också med hänsyn till återgång i arbete eller studier. Summering Sammantaget finns flera skäl att utforma den tidiga rehabiliteringen inom ramarna för en sammanhållen verksamhet. Det finns idag starkt evidensstöd för nyttan av sådan rehabiliteringsinsats och för värdet av en fortsatt livslång tillgång till rehabiliteringsmedicinsk specialistkompetens efter avslutad slutenvård. 20 Verksamheten bör ha tillgång till bred medicinsk kompetens och ha väl upparbetade rutiner för samarbete med neurokirurgi och psykiatri. Förbättringsförslag Föreliggande rapport visar på ett antal punkter där vårdkedjan för dessa patienter skulle kunna förbättras. Eftersom majoriteten av patienterna är i åldern år utgår förslagen från dessa men torde i valda delar kunna vara vägledande också för äldre patienter. Dagens förändringsarbete bör beakta den kommande sjukvårdssituationen och utgår från att kravet på snabbt avflöde från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning och Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att öka. Aktuella trender i omvärlden bör uppmärksammas i form av goda exempel på organisation och arbetsmetoder från andra landsting och andra länder. 2 Flöde från Neurokirurgiska kliniken till Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken 1. Integrera akut- och rehabiliteringsmedicinsk kompetens En utbyggnad av den existerande konsultfunktionen till en permanent teamfunktion för daglig närvaro på neurokirurgiska klinikens vårdavdelning av rehabiliteringsmedicinsk kompetens. 2. Ökad övervaknings- och omvårdnadskapacitet inom rehabiliteringsmedicin Då NKS kommer att innebära ökade krav på förkortade vårdtider behöver förutsättningarna för att ta emot fler vårdkrävande patienter på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken utredas vidare. 3. Specificera kriterier för överflyttning från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning till Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Avgörande för adekvat handläggning av patienter är gemensamt överenskomna kriterier för förflyttning mellan klinikerna. Kriterier bör fortlöpande anpassas till 13

16 förändrade förutsättningar vilket är ett gemensamt ansvar för berörda kliniker att utveckla vidare. Flöde från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken till kommuner Förbättra samordningen av överföringen från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken till kommunal nivå Ett möjligt scenario vore att Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken definierar en samordnarfunktion som fortlöpande koordinerar utskrivningsprocessen. Kommunerna inom SLL tillsammans med Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken ges då även i uppdrag att föreslå en process för smidigt mottagande till rätt kommunal nivå och garantera likvärdiga villkor för patienterna. Inrätta en slussfunktion mellan högspecialiserad sjukvård och kommun SLL och kommunerna föreslås inrättar en slussfunktion mellan Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken och eget boende vilket skulle kunna ske genom upphandling av neurorehabilitering vid externa enheter för rehabilitering i slutenvård. Specificera kriterier för överflyttning från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken till kommuner I övergången från SLL till kommunal nivå är det avgörande för smidig kommunikation och adekvat handläggning att det finns överenskomna kriterier och ansvarsfördelning i överföringsprocessen. Därav föreslås gemensam framtagning av sådana kriterier och struktur för implementering av dessa. Styrmodeller och utfallsmått Det skulle även kunna vara lämpligt att nya styrmodeller för den fortsatta utvecklingen av vårdkedjan tas fram baserat på rapportens slutsatser. En befintlig modell som kan vara informativ är den sedan länge prövade modellen för vårdkedjan efter ryggmärgsskada som bygger på en vårdpeng per patient att disponera av den centrala aktören i den tidiga rehabiliteringsfasen. 14

17 Bilaga 1 Definition av neurokirurgiskt färdigbehandlad patient vid Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning Efter avslutad neurointensivvård flyttas traumapatienten till Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning. Patienter som bedöms vara neurokirurgiskt färdigbehandlade har inga kliniska eller radiologiska tecken till ökat intrakraniellt tryck, har stabila vitalfunktioner och laboratorieparametrar och är utan aktuellt behov av neurokirurgisk behandling. Dessa patienter kan dock senare komma att behöva neurokirurgisk behandling i form av rekonstruktiv kraniofacial kirurgi, eller behandling av störning cirkulationen av hjärn- och ryggmärgsvätskan. Neurokirurgiskt färdigbehandlade patienter är utan: Ventrikeldränage, sårdränage Tracheostomi Syrgasbehov Ventrikelsond Central venkateter (CVK) Artärkateter Kliniskt signifikant elektrolytrubbning Sepsis, meningit, eller pneumoni Nutrieras per os, alternativt gastrostomi Mobiliseras fritt, ofta i samråd med sjukgymnast 15

18 Kriterier för förflyttning i vårdkedjan från Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Utskrivning från slutenvård: Omvårdnadsbehov kräver ej slutenvård, det vill säga ej behov av dygnet runt tillgång till sjuksköterskekompetens. Medicinskt stabil, det vill säga fortsatta medicinska behov kan tillgodoses med patienten i hemmiljö eller motsvarande (till exempel med hänsyn till epilepsi, tonusrubbning, beteendestörning, depression). Avslutad, tidig intensiv funktionsförbättrande behandling/träning, som kräver daglig, multiprofessionell insats, det vill säga fortsatt funktionsträning kan vara mer lågintensiv och bedrivas i dagvård och/eller hemmiljö under ledning av rehabiliteringsmedicinskt team. Definierade, individuellt anpassade, rimliga och relevanta aktivitetsmål är uppnådda, kvarstående behov av hjälp i dagliga livet är klarlagda och kan tillgodoses, det vill säga konsensus med patient, anhöriga, eventuella personliga assistenter, kommun med mera föreligger liksom fortsatt kontakt med kliniken respektive primärvården. 16

19 Bilaga 2 A Vård av patienter med traumatisk hjärnskada inom Stockholms läns landsting under Under 2010 vårdades patienter med traumatisk hjärnskada inom SLL vilket motsvarar en årlig incidens på cirka 155 skadade per invånare. Siffran är något lägre än tidigare redovisade uppgifter 3 men rimlig med hänsyn till att allt färre patienter med lätta hjärnskador läggs in för observation i slutenvård i enlighet med nuvarande riktlinjer. 10,11,17 Hjärnskakning var den vanligaste diagnosen. Den dominerande skadeorsaker var fallolyckor (74 procent) och fler män än kvinnor var drabbade. Majoriteten av patienterna kom till sjukhus från hemmet och cirka en femtedel kom till sjukhus från annan sjukvårdsinrättning. Vårdtidens längd och sjukvårdskostnader varierade med skadediagnos, från 1,3 dygn i genomsnitt för hjärnskakning till i genomsnitt 29 dygn för patienter med diffus hjärnskada. Diagnosfördelning Tabell 2 visar att patienter med hjärnskakning var den vanligaste diagnosen följt av traumatisk subduralblödning. Övriga diagnoser var förhållandevis ovanliga. Tabell 1. Diagnosfördelning inom hjärnskador Diagnos Frekvens % Hjärnskakning ,9 Traumatiskt cerebralt ödem 10 0,4 Diffus hjärnskada 51 1,8 Fokal hjärnskada 71 2,6 Epidural blödning 43 1,5 Traumatisk subduralblödning ,4 Traumatisk subaraknoidalblödning 246 8,8 Intrakraniell skada * * Andra specificerade intrakraniella 64 2,3 skador Ospecificerade intrakraniella skador 37 1,3 * Färre än 5 Skadeorsak I Tabell 9 framgår att vanligaste skadeorsaken var fallolyckor av olika slag som svarade för 74 procent av vårdtillfällena under

20 Tabell 2. Skadeorsaker Skadeorsak Frekvens % Trafikolycka mm ,4 Fall ,6 Misshandel mm 90 3,2 Övriga ,8 Åldersfördelning Tabell 3 visar att patienter över 65 år svarade för 46 procent av de registrerade vårdtillfällena. Patienter i åldersgrupperna år respektive år svarade för cirka 20 procent vardera medan den yngsta gruppen stod för knappt 14 procent av vårdtillfällena. Åldersuppgift saknades för 39 patienter. Tabell 3. Åldersfördelning Ålder Frekvens % 0-17 år , år , år ,4 65- år och uppåt In- och utskrivningssätt Tabell 4 visar att av cirka kom in till sjukhus från hemmet medan 550 patienter kom från annan sjukvård. En majoritet av patienterna skrevs ut till eget boende efter vårdtillfället. 639 patienter skrevs ut till annan sjukvård, vid 85 av vårdtillfällena avled patienten. Tabell 4. In och utskrivningssätt Inskrivnina från: Utskrivnina till: Totalt Hem Annan sjukvård Avliden Hemmet Annan sjukvård Total Vårdtid, genomsnittsålder och kostnad per huvuddiagnos Den genomsnittliga vårdtiden skilde sig mellan de olika diagnoserna. För hjärnskakning var den 1,3 dygn medan traumatiskt ödem och fokal hjärnskada hade cirka 20 dygn i genomsnitt och diffus hjärnskada 29 dygn i genomsnitt. Patienter med hjärnskakning var yngst med en medelålder på 44 år medan patienter med övriga cerebrala skador hade högst medelålder med 90 år. Lägsta kostnaden per vårdtillfälle hade hjärnskakning med i genomsnitt strax över kronor. Då det totala antalet inträffade fall var stort blev den totala kostnaden 18

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden Konferensprogram Konferensen Hjärnskadeforum 2013 Datum: 15 16 januari 2013 Lokal: ABF-huset Sveavägen 41, Stockholm 1 Syfte: Målgrupper: Program: Dag 1, Konferensens syfte är att belysa det aktuella kunskapsläget,

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska

Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska Några bilder med sikte på den närmaste framtiden för hälso och sjukvården i SLL med särskilt fokus på Nya Karolinska med Stig Nyman 2012 09 06 Det här hade jag tänkt hinna med: Bakgrund och beslutet om

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Patientflöde. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral

Patientflöde. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral Citera som: Läkartidningen.2015;112:DML3 Längre väntetider och högre mortalitet för äldre med skallskada Kartläggning av akut prehospital och hospital handläggning i Västerbotten Patientflöde n = 98 n

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge Smärtmottagningar Sektionen för akut smärtvård, APS, Smärtkliniken Capio S:t Görans Sjukhus AB har särskild inriktning på akuta och postoperativa smärtor och är smärtkonsult till de andra klinikernas vårdavdelningar

Läs mer

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Minskad vårdtid riskfaktor för återinläggning? Kvalitetsarbete i ST internmedicin för ST-läkare Jenny Klintman 2012-11-26 Bakgrund I dagens

Läs mer

Nya Karolinska Solna (NKS)

Nya Karolinska Solna (NKS) Nya Karolinska Solna (NKS) Inbjudan att besvara frågeenkät Marknadsundersökning Innovationsupphandling för optimering av vårdflöden med stöd av bild- och funktionsutrustning 2013-01-28 År 2008 beslutades

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Västerbottens läns landsting

Västerbottens läns landsting 1 (5) Västerbottens läns landsting sjukvårds Universitetssjukvårds Primärvården Familjemedicin Holmsunds hälsocentral (Olov Rolandsson) Backens hälsocentral (Herbert Sandström) Mariehems hälsocentral (Katarina

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3!

Stroke 2011. Gå 4, betala för 3! Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet Stroke 2011 Stroke akut vård och behandling! Neuropsykologiska funktionsnedsättningar aktuell forskning, utredning och behandling Intensivträning, nutrition och smärta

Läs mer

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet & Äldrecentrum Vid fyllda 55 lefnadsår, börjar nu mina

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska Akutsjukvård Gå 4 betala för 3! ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Den akuta vårdkedjan, patientsäkerhet och samarbete i fokus med prehospital triage, patientstyrning och direktinläggningar!

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer