Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning
|
|
- Anton Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjärnskador i Stockholms läns landsting en vårdkedjeutredning Vårdutnyttjande och vårdkostnader för patienter med traumatiska hjärnskador Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:
2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Jonas Hermansson
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Sammanfattande resultat... 9 Summering Förbättringsförslag Bilaga Bilaga Bilaga
4 Sammanfattning Under 2010 vårdades patienter för traumatisk hjärnskada inom SLL. Majoriteten av dessa patienter hade en lätt traumatisk hjärnskada. De läggs i mindre omfattning än tidigare in på sjukhus i enlighet med gällande riktlinjer. Patienter med lätt och medelsvår skada vårdades vid ett stort antal akutkliniker. Det saknas rutiner för uppföljning av dessa patienter. Det finns ett behov av centralisering av det akuta omhändertagandet av dessa patienter. Patienter med svår traumatisk hjärnskada vårdades primärt på neurointensivvårdsavdelning på Karolinska sjukhuset och därefter inom ramen för en överenskommen vårdkedja. Generellt påbörjas rehabiliteringsmedicinska insatser för sent. För majoriteten av patienterna med svår traumatisk hjärnskada fungerade vårdkedjan bra. Fördröjningar i vårdkedjan drabbar endast ett fåtal patienter. I genomsnitt väntade patienter med svår traumatisk hjärnskada åtta dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning i avvaktan på förflyttning till rehabiliteringsmedicinska kliniken. En femtedel av patienterna skrevs ut från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning till för patienten mindre lämplig vårdgivare. Majoriteten av patienterna skrevs ut från rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus till eget boende vid planerad tidpunkt men en andel patienter med komplexa funktionshinder skrevs ut med stor tidsfördröjning. Efter utskrivning från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken hamnade ett antal patienter i boenden som riskerade att påverka deras prognos negativt. Vid ett år efter svår traumatisk hjärnskada hade hälften av patienterna god eller måttligt nedsatt global funktionsnivå, övriga hade kvarstående svår funktionsnedsättning. Observerade brister i vårdkedjan pekar på behovet av en bättre samordning mellan aktörerna för ett effektivare resursutnyttjande och förbättrat patientutfall. För den fortsatta utvecklingen av vårdkedjan skulle en ersättningsmodell baserad på vårdkedjan efter ryggmärgsskada med en vårdpeng kunna vara fördelaktig. 2
5 Fynden i denna rapport kommer ligga tillgrund för en organisatorisk hälsoekonomisk analys av ett möjligt scenario för en förbättrad rehabilitering i enlighet med rapporterade fynd. 3
6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 7 Syfte... 7 Metod... 8 Sammanfattande resultat... 9 Summering Förbättringsförslag Bilaga Bilaga Bilaga
7 Förklaring av termer Term Akutsjukvårdsbesök Förklaring Beskriver de öppenvårdsbesök, främst rehabiliteringsbesök som gjorts på sjukhus Dignoskoder Enligt ICD - 10 S06.0 Hjärnskakning S06.1 Traumatiskt cerebralt ödem S06.2 Diffus hjärnskada S06.3 Fokal hjärnskada S06.4 Epidural blödning S06.5 Traumatisk subduralblödning S06.6 Traumatisk subaraknoidalblödning S06.7 Intrakraniell skada med långvarigt koma S06.8 Andra specificerade intrakraniella skador S06.9 Intrakraniell skada, ospecificerad DS GCS Geriatrisk rehabilitering GOSE ICD - 10 Incidens KS Solna NIVA NKK ProBrain RMK SLL Svår traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Övriga öppenvårdsbesök Danderyds sjukhus Glasgow Coma Scale är en skattningsskala för bedömning av vakenhet och metvetandegrad. En poängsumma tas fram genom att värdera ögonöppning, grad av rörlighet och verbalt svar. En patient vid fullt medvetande når en maxpoäng på 15 medan 3 är det lägsta poäng som går att erhålla och indikerar mycket djup medvetslöshet Neurologisk rehabilitering för patienter över 65 år Glasgow Outcome Scale (GOS) är en mätskala för värdering av rehabilitering hos patientgruppen i fråga, uppdelad i fem stadier från avliden till välrehabiliterad. Skalan finns även i en utökad form (GOSE) som använts i denna studie där de ingående kategorierna av rehabilitering har utökats International Clasification of Diseases, internationellt system för diagnoser, tionde versionen Visar antalet nya sjukdomsfall per tidsenhet i en befolkning Karolinska Universitetssjukhuset Solna Neurointensivvårdsavdelning Neurokirurgisk vårdavdelning ProBrain är en nationell studie om prognostiska faktorer efter svår traumatisk hjärnskada Rehabiliteringsmedicinsk universitetskliniken på Danderyds sjukhus Stockholms Läns Landsting Svårighetsgraden bedöms i akutskedet med Glasgow Coma Scale (se ovan) och svår traumatisk hjärnskada definieras som GCS < 8, vilket innebär medvetslöshet och kräver intubation och assisterad andning för att upprätthålla en adekvat syresättning av blodet (po2 >8 kp, SpO2 >90%) Beskriver skada överensstämmande med ICD-10 kod S06.1 till S06.9 Beskriver de öppenvårdsbesök som genomförts i primärvård som inte varit läkarbesök, exempelvis sjuksköterskebesök, sjukgymnastbesök och liknande 5
8 Projektorganisation för uppdraget Föreliggande rapport har gjorts inom avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin, enheten för Vådgivarstöd, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL. Rapporten genomfördes på uppdrag av landstingets Kommitté för kunskapsstyrning efter en förfrågan från regeringens Rehabiliteringsråd genom professor Åke Nygren. Projektledare har varit Jonas Hermansson. I en inledningsfas hade Torgny Nilsson den funktionen. Uppdragets genomförande har letts av en projektgrupp bestående av: Per Almqvist, överläkare, docent, Specialsakkunnig i neurokirurgi, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Jörgen Borg, överläkare, professor, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet Kristian Borg, överläkare, professor, rehabiliteringsmedicin och neurologi, Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet Catharina Nygren Deboussard, överläkare, med.dr, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus Monica von Heijne, Specialsakkunnig i rehabilitering, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus Åke Nygren, professor em., Karolinska Institutet Niklas Zethraeus, ekon.dr., hälsoekonom, Karolinska Institutet Gunnar Ljunggren, överläkare, med.dr, Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL Elisabeth Persson, med. rådgivare, docent, ordförande Stockholms Medicinska Råd Projektgruppens medlemmar svarar för olika delar av uppdragets genomförande. - Övergripande beskrivning av populationen: Gunnar Ljunggren, Torgny Nilsson, Jonas Hermansson - Avstämning mot den prospektiva multicenterstudien (ProBrain): Jörgen Borg - Journalstudie: Per Almqvist, Jörgen Borg, Catharina Nygren Deboussard - Hälsoekonomisk studie: Niklas Zethraeus, Jörgen Borg, Gunnar Ljunggren, Jonas Hermansson - Uppföljning av patienterna efter ett år: Jörgen Borg, Catharina Nygren Deboussard 6
9 Bakgrund Traumatisk hjärnskada är den vanligaste orsaken till död och långvariga funktionshinder hos unga vuxna och betraktas globalt som ett folkhälsoproblem. 1 På senare tid har förekomsten ökat även bland äldre. 2,3 Incidensen av traumatisk hjärnskada uppskattas i Europa till 235 per invånare och år. 3 Baserat på neurologisk funktion vid skadetillfället klassificeras skadorna som lätta (hjärnskakning), medelsvåra eller svåra. 4 Av dessa skador uppskattas 90 procent vara lätta, 6 procent medelsvåra och 4 procent svåra. 3 Fram till början av 2000-talet vårdades årligen drygt patienter med traumatisk hjärnskada på svenska sjukhus varav cirka 70 procent hade hjärnskakning. 5,6 Internationella studier visar att de direkta kostnader för traumatisk hjärnskada är mycket stora. 7 Medan nyttan av och kostnaden för den akuta vården av patienter med lätta skador är väl dokumenterad 8-11 saknas motsvarande för vård av patienter med svår traumatisk hjärnskada i svensk sjukvård. Efter intensivvården för dessa patienter som sker på Karolinska Universitetssjukhuset (KS) i Solna saknas en sammanhängande tillgång till en obruten kvalificerad rehabiliteringsmedicinsk vårdkedja. Detta riskerar att påverka behandlingsutfall och kostnader för både patienter och samhälle negativt. Detta gäller speciellt unga patienter med svår traumatisk hjärnskada. Syfte Rapporten avser att: A. ge en beskrivning av akuta sjukvårdskontakter efter samtliga fall av traumatisk hjärnskada inom SLL under 2010 B. ge en detaljerad beskrivning av vårdkedjan för patienter med svår traumatisk hjärnskada som initialt vårdats på KS Solna genom att: beskriva vårdtider i samtliga vårdnivåer och vårdformer under ett år efter skadan beräkna kostnader för erhållen vård ett år efter skadan beskriva patienternas funktionsnivå ett år efter skadan 7
10 Metod A Samtliga patienter med traumatisk hjärnskada En övergripande analys av de patienter som vårdats för traumatisk hjärnskada under 2010 i SLL gjordes baserad på vårdstatistik. B Patienter med svår traumatisk hjärnskada I syfte att studera vårdkedjan för patienter år inom SLL genomfördes en fördjupad analys av patienter från i en nationell studie om prognostiska faktorer efter svår hjärnskada (ProBrain). 12 För att inkluderas i studien skulle patienten ha svår traumatisk hjärnskada med Glasgow Coma Scale (GCS) 8. Detta innebär medvetslöshet som kräver assisterad andning för att upprätthålla en adekvat syresättning av blodet. Patienter över 65 år med svår traumatisk hjärnskada inkluderades i rapporten via en regional studie med koppling till Pro Brain. 12 Med tillstånd av etikprövningsnämnden i Stockholm erhölls tillgång till journaler för samtliga 35 patienter mellan 20 och 74 år. Det var det totala antalet patienter som ådragit sig svår traumatisk hjärnskada under perioden till och som vårdats på neurointensivvårdsavdelning, KS Solna. Patienterna hade även uppfyllt kriterier för rehabilitering på Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm vid Danderyds sjukhus (DS). På basis av uppgifter från ProBrain studien och övriga vårdkedjedata beräknades vårdtid och kostnad i sluten- och öppenvård för de 35 studerade patienterna. Enligt ett antal kliniska kriterier som redovisas i bilaga 1 registrerades uppgifter om när patienterna bedömts färdigbehandlade från respektive vårdnivå. Detta låg till grund för beräkningar av den tid som patienterna spenderat på respektive klinik efter det att de bedömts färdigbehandlade. Vidare beräknades de slutenvårdskostnader som uppstod till följd av väntetid på fel vårdnivå vilken ofta berodde på avsaknad av lediga rehabiliteringsplatser eller boenden. Patienterna följdes upp efter utskrivning från slutenvården med avseende på öppenvårdskonsumtion, boendeform, assistansbehov och sysselsättning. 8
11 Sammanfattande resultat A Samtliga patienter med traumatisk hjärnskada Under 2010 vårdades patienter med traumatisk hjärnskada inom SLL. Incidensen av traumatiska hjärnskador var cirka 150 skadade per invånare. Statistik rörande dessa patienter redovisas utförligare i bilaga 2. Hjärnskakning var den vanligaste diagnosen, patienter med lättare skador har de senaste åren lagts in i mindre omfattning för sjukhusvård än tidigare. Troligen har aktuella riktlinjer 10,11,18 för akut omhändertagande fått stort genomslag men utvärdering av detta saknas. För patienter som initialt vårdas på neurointensivvårdsavdelning finns en definierad vårdkedja som varit vägledande för den kliniska handläggningen. För övriga patienter saknas riktlinjer för det fortsatta omhändertagandet. Patienter med traumatisk hjärnskada handläggs vid alla länets akutsjukhus. Flertalet patienter vårdades vid allmänkirurgiska kliniker men också vid ett stort antal andra kliniker. Vård vid kliniker för hematologi eller kardiologi är inte uttryck för planerad verksamhet utan snarare för nödlösningar vid platsbrist. Den viktigaste uppgiften i akutskedet vid lätta och medelsvåra traumatiska hjärnskador är rutinmässig observation av patientens medvetandegrad och vitalfunktioner då det fortfarande finns risk för behandlingskrävande intrakraniella komplikationer. Sådan observation torde kunna erbjudas inom ramen för alla kliniker som handlägger patienter med akuta tillstånd. Antalet äldre patienter som har andra riskfaktorer, till exempel antikoagulantia behandling eller diabetes ökar. De patienterna har behov av mer kvalificerat akut omhändertagande vilket kommer att öka behovet av vårdplatser i framtiden då antalet äldre i samhället ökar. Patienter med medelsvåra skador som akut vårdas vid allmänkirurgiska kliniker och har behov av slutenvårdsbaserad rehabilitering remitteras till både rehabiliteringsmedicinska kliniken och externt upphandlade enheter (Stora Sköndahl, Stockholms sjukhem, Rehab station Stockholm) och vid behov för öppenvårdsuppföljning vid rehabiliteringsmedicinska kliniken. Det finns idag ingen klar bild av dessa patienters rehabiliteringsbehov. Patienter med lätta skador får vanligen information vid utskrivning från akutmottagningen eller akutvårdsavdelning att vid kvarstående besvär kontakta husläkare, som vid behov kan remittera för specialistbedömning. Det finns viss evidens för att strukturerad information om skadan och förväntat förlopp i samband med utskrivning minskar risken för långtidsbesvär. 19 I praktiken är det oklart i vilken omfattning sådan information ges och hur stort behovet av återkommande utbildningsinsatser inom området är. 9
12 Det är väl dokumenterat att en del av patienterna med lätta skador och majoriteten av de med medelsvåra skador har behov av uppföljande rehabiliteringsmedicinsk funktionsbedömning och intervention. Detta talar för att både akut övervakning och behandling liksom den tidiga rehabiliteringen också av patienter med medelsvår traumatisk hjärnskada bör centraliseras. B Patienter med svår traumatisk hjärnskada Hela studiepopulationen med svår traumatisk hjärnskada omfattade 35 patienter. De hade en medelålder på 48 år, 26 var män och nio var kvinnor. Tio stycken var mellan år, 19 stycken mellan år och sex stycken över 65 år. Ett mera utförligt resultat av dessa patienters vårdkonsumtion och vårdkostnader finns redovisat i bilaga 3. Vårdtider och utskrivning Vårdtiden på neurointensivvårdsavdelning var i genomsnitt 17 dygn och varierande mellan tre och 36 dygn. Totalt omfattade vården på neurointensivvårdsavdelning 598 dygn följt av totalt 339 dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning. Det registrerades 275 dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning efter att patienten bedömts vara färdig för utskrivning till rehabiliteringsmedicinska kliniken. Det innebär att tidiga rehabiliteringsmedicinska insatser går förlorade samt att vårdplatser på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning används mindre effektivt. Här finns en mycket angelägen förändringspotential som kan förbättra rehabiliteringen och frigöra utrymme för andra patienter. Två patienter skrevs ut från neurointensivvårdsavdelning till intensivvårdsavdelning (IVA) på ett annat sjukhus. I det ena fallet var det på grund av platsbrist och i det andra fallet på grund av ett mycket stort övervakningsbehov. Detta indikerar ett behov av tillgång till planerad intensivvård i vårdkedjan på annan avdelning än neurointensivvårdsavdelning vilken med fördel skulle kunna förläggas nära rehabiliteringsmedicinska kliniken. En utbyggd sådan funktion torde kunna fungera som värdefull buffert och kunna bidra till samordningsvinster. En liten andel patienter skrevs av olika anledningar ut till annan akutklinik eller korttidsboende och vårdades där sammanlagt under 357 dygn utan kontinuerlig tillgång till rehabiliteringsmedicinsk kompetens. Det resulterar i att tidiga rehabiliteringsinsatser går förlorade. Även om det i enstaka fall funnits skäl för utskrivning till annan specialistklinik torde majoriteten av berörda patienter ha varit kvalificerade för vård vid rehabiliteringsmedicinska kliniken. Att minska denna mängd av dygn då patienterna är i behov rehabilitering skulle både ge positiva ekonomiska och medicinska resultat. 10
13 Vårdtider efter att patienter bedömts neurokirurgiskt färdigbehandlade på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning var jämförbara för äldre och yngre patienter. Samtliga äldre patienter skrevs ut direkt till geriatrik rehabilitering vilket troligen påverkat deras rehabilitering på ett gynnsamt sätt. Om alla patienter flyttades till optimal vårdnivå sedan de bedömts vara neurokirurgiskt och rehabmedicinskt färdigbehandlad skulle tiden i slutenvård kunna kortas från 107 till 94 dygn (13 dygn) per patient, varav i genomsnitt 7,8 dygn på Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning och 5,2 dygn på rehabiliteringsmedicinska kliniken. Öppenvårdskonsumtion Patienter mellan år var den åldersgrupp som stod för flest öppenvårdskontakter. Fokal hjärnskada följt av diffus hjärnskada och traumatisk subduralblödning var de diagnoser som stod för flest öppenvårdskontakter. Vårdtider och utskrivning från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Vård vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken resulterade i totalt dygn fram till det att patienterna bedömts medicinskt färdigbehandlade. Medelvårdtiden inom Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken var cirka 70 dygn med en variation från 13 till 191 dygn vilket är generellt i god överensstämmelse med uppgifter från tidigare forskning. 20 I aktuell rapport skrevs majoriteten av patienterna ut från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid planerad tidpunkt (24 av 28 patienter) och vanligtvis till eget boende (23 av 28 patienter). Fördröjd utskrivning påverkade fyra patienter som i genomsnitt väntade 46 dygn (mellan 16 till 89 dygn och totalt 182 dygn) på utskrivning till korttidsboende i avvaktan på anpassat boende. Utskrivning till kommunalt boende eller annan vårdgivare Fem av 28 patienter skrevs, efter vård på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, ut till kommunalt korttidsboende i väntan på att bostadsanpassning eller beslut om personlig assistens. Av de som skrevs ut till korttidsboende kunde fyra efter en tid komma till eget boende med personlig assistans och en till LSS-boende. Tiden i korttidsboende var i genomsnitt 124 dygn med en variation från 57 till 151 dygn totalt omfattade 743 dygn. För dessa patienter är korttidsboende en nödlösning då de inte har rätt till insatser från landstingets rehabiliteringsteam. Patienternas dagliga behov av interventioner tillgodoses därmed inte och det medför en stor risk för försämring. Utskrivning till permanent sjukhem är av liknande skäl inte ett alternativ eftersom resurser för funktionsuppehållande åtgärder där ofta är otillräckliga för patienterna behov. Om samarbetet mellan rehabiliteringsteam i primärvården och Rehabiliteringsmedicinska universitetsklinikens team förbättrades jämfört med dagsläget skulle eventuell risk för funktionsnedsättningar minskas. 11
14 För patienter med svåra funktionshinder görs en bedömning avseende behov av hjälp i vardagen enligt Lagen om särskilt stöd och service (LSS-lagen). Målet är att behållen uppnådd funktionsnivå efter akuta och rehabiliteringsmedicinska insatserna. Det finns en sedan länge uppmärksammad brist på platser inom anpassat sjukhemsboende för denna patientgrupp. Exempelvis fick en patient vänta i 89 dygn på beslutet om personlig assistent och anpassning av eget boende. En annan patient fick vänta 40 dygn på plats på anpassat sjukhem. Dessa ärenden är ovanliga och kräver samordning mellan stat, landsting och kommun. Handläggningen av dessa ärenden skulle med fördel därför kunna centraliseras. Detta skulle säkerställa likvärdiga bedömningar, förkorta utskrivningsprocessen och effektivisera rehabiliteringsinsatsen under en fas då rehabiliteringsteamet också ska säkerställa att utbildningsbehovet för personliga assistenter tillgodoses. Det saknas idag en lämplig instans för patienter som efter avslutad rehabiliteringsmedicinsk insats i slutenvård behöver mer omfattande insatser än öppenvården kan erbjuda för att behålla eller förbättra funktionsnivån. Rapporten visar att det finns ett utrymme att effektivisera utnyttjandet av vårdplatser på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken genom att förbättra övergången från landstingsbaserade till kommunala insatser. Det skulle ge möjliggöra omhändertagande av fler patienter och minimera placering på enheter som inte kan ge patienterna adekvat hjälp och därmed inte ingår i den planerade vårdkedjan. Ofta finns ett stort behov av konsultationer med många specialiteter och av en noggrann avvägning av rehabiliteringsprogrammet och patientens andra medicinska behov. En del av de iakttagna bristerna i övergången från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning till Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken återspeglar svårigheterna med denna avvägning vilket kan leda till att rehabiliteringsbehoven får stå tillbaka. Samarbete med Psykiatri En andel av patienterna med svår traumatisk hjärnskada utvecklar svåra förvirringstillstånd och beteendestörningar. Då bör farmakologisk behandling undvikas då det eventuellt hämmar den neurobiologiska läkningsprocessen. Detta ställer stora krav på adekvat bemötande, goda säkerhetsrutiner, lugn vårdmiljö och hög personaltäthet. Handläggning av dessa patienter sker ofta i samarbete med psykiater och ibland krävs tillfällig vård inom slutenvårdspsykiatrin. Ambitionen bör vara att kunna erbjuda en vårdform där den rehabiliteringsmedicinska kompetensen är optimalt samordnad med den psykiatriska. Funktionsnivå ett år efter skadan Utfallet ett år efter skadan enligt Glasgow Outcome Scale Extended (GOSE) visar att omkring hälften av patienterna hade god funktionsnivå eller måttlig funktionsnedsättning vilket är i linje med internationella rapporter
15 Flera faktorer kan vara av betydelse för återgång till arbete eller studier. 22 patienterna fanns i arbete före sin skada, endast ett fåtal hade återgått i arbete eller studier efter ett år senare. Resultaten belyser behovet av kvalificerat långtidsstöd också med hänsyn till återgång i arbete eller studier. Summering Sammantaget finns flera skäl att utforma den tidiga rehabiliteringen inom ramarna för en sammanhållen verksamhet. Det finns idag starkt evidensstöd för nyttan av sådan rehabiliteringsinsats och för värdet av en fortsatt livslång tillgång till rehabiliteringsmedicinsk specialistkompetens efter avslutad slutenvård. 20 Verksamheten bör ha tillgång till bred medicinsk kompetens och ha väl upparbetade rutiner för samarbete med neurokirurgi och psykiatri. Förbättringsförslag Föreliggande rapport visar på ett antal punkter där vårdkedjan för dessa patienter skulle kunna förbättras. Eftersom majoriteten av patienterna är i åldern år utgår förslagen från dessa men torde i valda delar kunna vara vägledande också för äldre patienter. Dagens förändringsarbete bör beakta den kommande sjukvårdssituationen och utgår från att kravet på snabbt avflöde från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning och Nya Karolinska Solna (NKS) kommer att öka. Aktuella trender i omvärlden bör uppmärksammas i form av goda exempel på organisation och arbetsmetoder från andra landsting och andra länder. 2 Flöde från Neurokirurgiska kliniken till Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken 1. Integrera akut- och rehabiliteringsmedicinsk kompetens En utbyggnad av den existerande konsultfunktionen till en permanent teamfunktion för daglig närvaro på neurokirurgiska klinikens vårdavdelning av rehabiliteringsmedicinsk kompetens. 2. Ökad övervaknings- och omvårdnadskapacitet inom rehabiliteringsmedicin Då NKS kommer att innebära ökade krav på förkortade vårdtider behöver förutsättningarna för att ta emot fler vårdkrävande patienter på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken utredas vidare. 3. Specificera kriterier för överflyttning från Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning till Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Avgörande för adekvat handläggning av patienter är gemensamt överenskomna kriterier för förflyttning mellan klinikerna. Kriterier bör fortlöpande anpassas till 13
16 förändrade förutsättningar vilket är ett gemensamt ansvar för berörda kliniker att utveckla vidare. Flöde från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken till kommuner Förbättra samordningen av överföringen från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken till kommunal nivå Ett möjligt scenario vore att Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken definierar en samordnarfunktion som fortlöpande koordinerar utskrivningsprocessen. Kommunerna inom SLL tillsammans med Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken ges då även i uppdrag att föreslå en process för smidigt mottagande till rätt kommunal nivå och garantera likvärdiga villkor för patienterna. Inrätta en slussfunktion mellan högspecialiserad sjukvård och kommun SLL och kommunerna föreslås inrättar en slussfunktion mellan Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken och eget boende vilket skulle kunna ske genom upphandling av neurorehabilitering vid externa enheter för rehabilitering i slutenvård. Specificera kriterier för överflyttning från Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken till kommuner I övergången från SLL till kommunal nivå är det avgörande för smidig kommunikation och adekvat handläggning att det finns överenskomna kriterier och ansvarsfördelning i överföringsprocessen. Därav föreslås gemensam framtagning av sådana kriterier och struktur för implementering av dessa. Styrmodeller och utfallsmått Det skulle även kunna vara lämpligt att nya styrmodeller för den fortsatta utvecklingen av vårdkedjan tas fram baserat på rapportens slutsatser. En befintlig modell som kan vara informativ är den sedan länge prövade modellen för vårdkedjan efter ryggmärgsskada som bygger på en vårdpeng per patient att disponera av den centrala aktören i den tidiga rehabiliteringsfasen. 14
17 Bilaga 1 Definition av neurokirurgiskt färdigbehandlad patient vid Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning Efter avslutad neurointensivvård flyttas traumapatienten till Neurokirurgiska klinikens vårdavdelning. Patienter som bedöms vara neurokirurgiskt färdigbehandlade har inga kliniska eller radiologiska tecken till ökat intrakraniellt tryck, har stabila vitalfunktioner och laboratorieparametrar och är utan aktuellt behov av neurokirurgisk behandling. Dessa patienter kan dock senare komma att behöva neurokirurgisk behandling i form av rekonstruktiv kraniofacial kirurgi, eller behandling av störning cirkulationen av hjärn- och ryggmärgsvätskan. Neurokirurgiskt färdigbehandlade patienter är utan: Ventrikeldränage, sårdränage Tracheostomi Syrgasbehov Ventrikelsond Central venkateter (CVK) Artärkateter Kliniskt signifikant elektrolytrubbning Sepsis, meningit, eller pneumoni Nutrieras per os, alternativt gastrostomi Mobiliseras fritt, ofta i samråd med sjukgymnast 15
18 Kriterier för förflyttning i vårdkedjan från Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Utskrivning från slutenvård: Omvårdnadsbehov kräver ej slutenvård, det vill säga ej behov av dygnet runt tillgång till sjuksköterskekompetens. Medicinskt stabil, det vill säga fortsatta medicinska behov kan tillgodoses med patienten i hemmiljö eller motsvarande (till exempel med hänsyn till epilepsi, tonusrubbning, beteendestörning, depression). Avslutad, tidig intensiv funktionsförbättrande behandling/träning, som kräver daglig, multiprofessionell insats, det vill säga fortsatt funktionsträning kan vara mer lågintensiv och bedrivas i dagvård och/eller hemmiljö under ledning av rehabiliteringsmedicinskt team. Definierade, individuellt anpassade, rimliga och relevanta aktivitetsmål är uppnådda, kvarstående behov av hjälp i dagliga livet är klarlagda och kan tillgodoses, det vill säga konsensus med patient, anhöriga, eventuella personliga assistenter, kommun med mera föreligger liksom fortsatt kontakt med kliniken respektive primärvården. 16
19 Bilaga 2 A Vård av patienter med traumatisk hjärnskada inom Stockholms läns landsting under Under 2010 vårdades patienter med traumatisk hjärnskada inom SLL vilket motsvarar en årlig incidens på cirka 155 skadade per invånare. Siffran är något lägre än tidigare redovisade uppgifter 3 men rimlig med hänsyn till att allt färre patienter med lätta hjärnskador läggs in för observation i slutenvård i enlighet med nuvarande riktlinjer. 10,11,17 Hjärnskakning var den vanligaste diagnosen. Den dominerande skadeorsaker var fallolyckor (74 procent) och fler män än kvinnor var drabbade. Majoriteten av patienterna kom till sjukhus från hemmet och cirka en femtedel kom till sjukhus från annan sjukvårdsinrättning. Vårdtidens längd och sjukvårdskostnader varierade med skadediagnos, från 1,3 dygn i genomsnitt för hjärnskakning till i genomsnitt 29 dygn för patienter med diffus hjärnskada. Diagnosfördelning Tabell 2 visar att patienter med hjärnskakning var den vanligaste diagnosen följt av traumatisk subduralblödning. Övriga diagnoser var förhållandevis ovanliga. Tabell 1. Diagnosfördelning inom hjärnskador Diagnos Frekvens % Hjärnskakning ,9 Traumatiskt cerebralt ödem 10 0,4 Diffus hjärnskada 51 1,8 Fokal hjärnskada 71 2,6 Epidural blödning 43 1,5 Traumatisk subduralblödning ,4 Traumatisk subaraknoidalblödning 246 8,8 Intrakraniell skada * * Andra specificerade intrakraniella 64 2,3 skador Ospecificerade intrakraniella skador 37 1,3 * Färre än 5 Skadeorsak I Tabell 9 framgår att vanligaste skadeorsaken var fallolyckor av olika slag som svarade för 74 procent av vårdtillfällena under
20 Tabell 2. Skadeorsaker Skadeorsak Frekvens % Trafikolycka mm ,4 Fall ,6 Misshandel mm 90 3,2 Övriga ,8 Åldersfördelning Tabell 3 visar att patienter över 65 år svarade för 46 procent av de registrerade vårdtillfällena. Patienter i åldersgrupperna år respektive år svarade för cirka 20 procent vardera medan den yngsta gruppen stod för knappt 14 procent av vårdtillfällena. Åldersuppgift saknades för 39 patienter. Tabell 3. Åldersfördelning Ålder Frekvens % 0-17 år , år , år ,4 65- år och uppåt In- och utskrivningssätt Tabell 4 visar att av cirka kom in till sjukhus från hemmet medan 550 patienter kom från annan sjukvård. En majoritet av patienterna skrevs ut till eget boende efter vårdtillfället. 639 patienter skrevs ut till annan sjukvård, vid 85 av vårdtillfällena avled patienten. Tabell 4. In och utskrivningssätt Inskrivnina från: Utskrivnina till: Totalt Hem Annan sjukvård Avliden Hemmet Annan sjukvård Total Vårdtid, genomsnittsålder och kostnad per huvuddiagnos Den genomsnittliga vårdtiden skilde sig mellan de olika diagnoserna. För hjärnskakning var den 1,3 dygn medan traumatiskt ödem och fokal hjärnskada hade cirka 20 dygn i genomsnitt och diffus hjärnskada 29 dygn i genomsnitt. Patienter med hjärnskakning var yngst med en medelålder på 44 år medan patienter med övriga cerebrala skador hade högst medelålder med 90 år. Lägsta kostnaden per vårdtillfälle hade hjärnskakning med i genomsnitt strax över kronor. Då det totala antalet inträffade fall var stort blev den totala kostnaden 18
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merAkademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och
Läs merNeurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin
Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merPrehospitalt triage av äldre patienter -
Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital
Läs merHjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,
Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs mer15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN
15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna
Läs merSjukhusen flyttar ut patienter till hemmet
Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Jörgen Nordenström Framtidens sjukvård 24 januari 2019 jorgen.nordenstrom@ki.se Jorgen.nordenstrom@vbmcare.com The Future Starts Today Not Tomorrow Påve Johannes
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Samir Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs på sjukhuset Uppdaterad 2018-09-12 Version 1 AU Dokumentation
Läs merUppföljning av ärenden angående akutmottagningar
Controller: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 21--21 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21-4-28 PaN A12-6-43 Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar Ärendet I ärendet föreligger en redovisning av förvaltningens ärenden
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merBedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer
Bedömning av prognos vid traumatisk hjärnskada, implikationer för hela vårdkedjan från akut sjukvård till avslutad rehabilitering. Diarienummer 130095 Catharina de Boussard överläkare, MD Rehabiliteringsmedicinska
Läs merRapportbilaga vecka 27
1 (7) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik Rapportbilaga vecka 27 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merÅterföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom
Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård. Andra steget
Framtidens hälso- och sjukvård Andra steget Sidan 2 Stockholms län växer Befolkningen i länet ökar - till 2020 väntas Stockholms län ha fått ytterligare 350 000 invånare. Jämfört med 2010 är det en befolkningsökning
Läs merRapportbilaga vecka 5
1 (7) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik Rapportbilaga vecka 5 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merSammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015
Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg
Läs merDen geriatriska patienten vem är det?
Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken
Läs mer1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd
MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merKommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin
Kommentarer till uppföljningen av telefontillgängligheten, vänteläget och vårdgarantin Förvaltningen rapporterar löpande hur vårdgarantin för mottagningsbesök och behandling uppfylls. I denna rapport redovisas
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merRapportbilaga vecka 34
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 34 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merRapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merStrokevårdkedjan i Stockholm
Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag
Läs merRapportbilaga vecka 25
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 25 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merSå bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin
Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna
Läs merÅrsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015
1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015
Läs merRegional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård
Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård 1 Inledning Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och
Läs merFörslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet
Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merKorttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)
Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...
Läs mer2. Dagens praxis i Sverige
2. Dagens praxis i Sverige Under 1998 genomfördes av Socialstyrelsen i samarbete med SBU en enkätundersökning samt en registerstudie rörande diagnostik och behandling av lindrigt skalltrauma vid samtliga
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merRapportbilaga vecka 27
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 27 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merFormer för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Läs merPlacering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag
2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska
Läs merSvår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer
Svår traumatisk hjärnskada kliniskt förlopp och prognostiska faktorer Maud Stenberg PhD, överläkare, Neurorehabiliteringen NUS, Neuro-, Huvud-, Hals-, Center, Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Institutionen
Läs mer11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i
11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i Region Stockholm HSN 2019-0554 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merUppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merRapportbilaga vecka 29
1 (9) Utvecklingsavdelningen Vårdanalys och Statistik PM Rapportbilaga vecka 29 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merFörstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Läs merVård för äldre i Stockholms län. Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Vård för äldre i Stockholms län Gunilla Benner Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2016-11-28 Antal äldre i Stockholms län -2015 65 år och äldre 346 617 personer 15, 7 % av befolkningen 80 år och
Läs merUppföljning efter intensivvård
Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret
Läs mer14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN
14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15368 su/med 2018-10-29 7 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Enhetschef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merSTOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting
Läs merNytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)
Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt
Läs merFramtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt
Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet
Läs merRapportbilaga vecka 5
1 (8) Utvecklingsavdelningen Statistik och mätningar Rapportbilaga vecka 5 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.
Läs merFramtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008
Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merStockholms lins landsting
Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merÅrsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merHLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merVeronika Stemme Gudrun Jonsson Mats Karlsson Hector Reyes
Journalgranskning avseende användande av tilläggskod T91 för rapportering av rehabiliteringsinsatser under 2012 vid Brommageriatriken och Danderydsgeriatriken i Stockholms läns landsting Veronika Stemme
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merRemiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Läs merGERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm
GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva
Läs merKorttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merFrågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs mer9 Förlängning av avtal med Capio S:t Görans sjukhus AB och Capio AB om specialiserad akutsjukvård HSN
9 Förlängning av avtal med Capio S:t Görans sjukhus AB och Capio AB om specialiserad akutsjukvård HSN 2018-1103 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-1103 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSpecifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset
Ägarutskottet 2005-09-28 3 Bilaga 2 Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska universitetssjukhuset skall ansvara för landstingets riksoch regionsjukvård (exkl ögonsjukvård och
Läs merP R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merVårdsamordnare Vo Internmedicin
Slutrapport Arbetsmiljölyftet frikod 3864 Vårdsamordnare Vo Internmedicin 1 oktober 2014-31 oktober 2016 Peter Blomberg, projektledare Utvärdering och utveckling av vårdsamordnarrollen Sammanfattning av
Läs mer