Verksamhetsberättelse Socialnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2014. Socialnämnden"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Socialnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Organisation Viktiga händelser Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Prioriteringar Personalredovisning Ekonomisk redovisning Nyckeltal Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg Utvecklings- och kvalitetsarbete Utveckling av organisationskultur och värderingar Invånar- och målgruppsorientering Uppföljning Förenkla helt enkelt Utmaningar och framtid viktiga händelser Bilagor Bilaga 1: Uppföljning av Hemlöshetssatsningen Bilaga 2: Nöjd kund index rapport Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

3 1 Organisation Socialnämndens ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Socialnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF , 142) Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter: kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utom ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet ansvar, ledning och utförande för den kommunala hälso- och sjukvården för socialnämndens målgrupper samt daglig verksamhet (KF , 143) i frågor om ensamkommande flyktingbarn samordna kommunens insatser samt fungera som kommunens avtalstecknande part i förhållande till ansvarig statlig myndighet kommunens uppgifter enligt alkohollagen kommunens uppgifter enligt tobakslagen med undantag för tillsyn av rökfria lokaler kommunens uppgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel Delegering från kommunfullmäktige Socialnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden fastställande av avgifter enligt alkohollagen samt tobakslagen så länge självkostnadsprincipen tillämpas fastställande av avgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel fastställande av regler och riktlinjer för bidragsgivning till handikapp- samt sociala hjälporganisationer fastställande av avgifter vid familjerådgivning Socialtjänstens stod till personer med psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik Vuxenavdelningen bedriver arbete gentemot två huvudsakliga målgrupper: personer med beroendeproblematik och personer med psykisk funktionsnedsättning Arbetet bedrivs gentemot personer med beroendeproblem enligt Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

4 vissa fall (LVM). För psykiskt funktionsnedsatta styrs insatserna av Socialtjänstlagen (SoL) och av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS anger specifikt vilka insatser som skall erbjudas, medan SoL anger att den hjälp som behövs skall erbjudas. Avdelningen ansvarar för interna och externa behandlingsinsatser riktade till personer med beroendeproblematik. Man ansvarar även för planering, initiering och samordning av olika former av stödinsatser kopplade till beroendeproblematiken. För målgruppen psykiskt funktionsnedsatta ansvarar avdelningen för planering, initiering och samordning av stödinsatser kopplade till den psykiska funktionsnedsättningen. I den mån adekvata boendelösningar på hemmaplan saknas ansvarar man även för handläggning av de externa vårdhemsplaceringarna. Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer Barn- och ungdomsavdelningens verksamhet vänder sig till de barn, ungdomar och familjer som är i behov av stöd och hjälp på grund av sociala problem eller relationsproblematik. Den lagstiftning som framför allt är aktuell är Socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga (LVU)och Föräldrabalken. Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till familjerådgivning familjerätt samt myndighetsutövning och bistånd enligt SoL och LVU avseende barn och ungdomar öppenvård, förebyggande arbete samt samverkan med skola, barnomsorg. verkställande av insatser gällande våld i nära relationer. externa placeringar av barn och ungdomar i såväl familjehem som HVB. HVB för ensamkommande flyktingbarn Socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning Avdelningen för Boende och Korttid svarar för verkställande av vissa insatser enligt Lagen om stöd och service tillvissa funktionshindrade (LSS). Andra lagstiftningar som styr avdelningens verksamhet är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till: bostad med särskild service korttidstillsyn korttidsvistelse ledsagarservice och avlösarservice för barn och ungdomar. fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Avdelningen för Stöd och Service ansvarar för myndighetsutövning inom funktionshinderområdet, verkställighet av det kommunala utförandet av personlig assistans, verkställighet av boendestöd och ledsagarservice för vuxna personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvårdsinsatser för socialförvaltningens målgrupper. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

5 2 Viktiga händelser 2014 Viktiga händelser vid Barn- och ungdomsavdelningen under 2014 Avdelningen har under året fortsatt det intensiva arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten och det går nu att se resultat av arbetet. Utvecklingen har skett på flera områden och på alla våra enheter, men det går nu att se hur verksamhetens systemiska tänk gör att förbättringsåtgärder på en enhet får konsekvenser för hela vår avdelning. Nya arbetsmetoder på mottagningsenheten gör exempelvis att färre barn behöver omhändertas, då det nu finns fler möjligheter att skydda dem på hemmaplan. En jämförelse kan göras mellan 2013 då 51 barn omhändertogs genom ett omedelbart LVU, och detta år då endast 24 barn har varit aktuella för denna åtgärd. Ärendeinströmningen är fortsatt hög till områdesenheterna men arbetssituationen upplevs som mer hanterbar och genomströmningen av ärenden har ökat. Familjerna kan snabbare få den hjälp de behöver då handläggningstiden har minskat vilket har flera förklaringar. Avdelningen har satsat på nära ledarskap vilket har skapat en kultur som främjar alternativa lösningar och utvecklade samarbetsformer. Användandet av nätverksutredningar och minskningen av arbetskrävande LVU-utredningar har betytt mycket för arbetsmiljön. Våra socialsekreterare vill nu stanna kvar på utredningsenheterna vilket betyder att vi behåller kompetensen och det är den främsta anledningen till den trygghet och stabilitet som nu råder i arbetet. Utveckling sker kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn då kommunen utökat sitt avtal gällande mottagandet av dessa. Planering av nytt HVB-hem har pågått, och pågår, och även rutiner och samverkan med kommunens befintliga HVB-hem utvecklas. Då kommunen har flera asylboenden i migrationsverkets regi ser vi att Halmstad har fått ett flertal anvisningar av ensamkommande flyktingbarn utöver avtalet med migrationsverket. Detta påverkar handläggningen av denna målgrupp och en översyn av mottagandet kommer att ske under Arbetet kring våld i nära relation är aktuellt för hela förvaltningen genom olika nya krav som ställs på verksamheterna. Avdelningen har arbetat fram ett förslag på ett nytt sätt att hantera området genom ett särskilt team på mottagningsenheten. Under 2014 har enhetschef för behandlingsenheten tillsammans med Länsstyrelsen tagit fram en basutbildning gällande Våld i nära relation och den kommer att påbörjas under våren Utbildningen kommer vara en del av den kompetenstrappa där alla socialsekreterare ska ingå. Vid halvårsskiftet trädde en ny lag i kraft där det framgår att kommunerna nu är skyldiga att kunna erbjuda samarbetssamtal som även tar upp barnets försörjning. Detta innebär utökade kunskapskrav på familjerättens medarbetare och under året har man kunnat ta del av den information som Socialstyrelsen har gett ut. Vidare kompetensutveckling sker kontinuerligt. Enheten har även infört en webbaserad tjänst där nyblivna föräldrar kan bekräfta faderskap över nätet. Inom familjehemsområdet sker en särskilt intensiv utveckling och har gjort så under en tid har bland annat inneburit att familjehemsutbildningar har startat upp och att erfarenheterna av skolsatsningsprojektet har sammanställts och ett förslag på hur man skulle kunna arbeta vidare finns. Viktiga händelser på vuxenavdelningen under 2014 Värdegrunds-och bemötandefrågor I delårsrapport 1 redovisades vuxenavdelningens arbete med värdegrund och etik under Arbetet pågår som planerat på avdelningens enheter och man arbetat med det på P-möten ute på enheterna, både information och diskussion utifrån särskilda teman. Ett särskilt fokus har lagts på våra beteende mot varandra, medarbetare, chefer och brukare. Avdelningschef har varit ute och diskuterat frågan i de grupper där särskilda behov framkommit. Under årets två avdelningshalvdagar har fokus lagts på vår avdelningsinterna ledstjärna och då nedbruten till mer konkreta delar där bemötande är en viktig del. På en avdelningsdag höll två enhetschefer i en värdegrundsövning som genomfördes i grupp med olika gruppkonstellationer. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

6 Arbetet med värdegrunds- och bemötandefrågor har följts i avdelningens ledningsgrupp både utifrån arbetet på enhets och på avdelningsnivå. På Bredgatan har man i syfte att utveckla brukarinflytande och samtidigt fånga frågan runt värderingar och bemötande hos personalen i samverkan med studieförbund påbörjat utbildning för brukare och anhöriga i dessa frågor. Se mer kring detta under rubrik Brukarutbildning. Rättsäker handläggning Under året har vuxenavdelningen fortsatt arbetet som inleddes 2013 med de för avdelningen specifika målen. De mål som satts handlar om att säkerställa en rättsäker handläggning, detta har gällt både myndighetsutövning och verkställighet. Under året har verksamhetsmålen följts upp bland annat genom att enhetschef i respektive verksamhet slumpmässigt följt upp ett antal vård- och genomförandeplaner både i avseende att de finns och att det till innehållet motsvarar socialstyrelsens krav. De verksamhetsmål som vuxenavdelningen arbetat med sedan 2013 är: Effektiv och rättsäker handläggning i alla ärenden Bedriva en evidensbaserad och rättsäker öppenvårdsbehandling Lättillgänglig verksamhet Bedriva stöd i boendet på ett evidensbaserat, effektivt och rättsäkert sätt Kompetens/implementering En av de rekommenderade metoderna i de nya Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård är kognitiv beteendeterapi (KBT). Vuxenavdelningen har därför fattat beslut att KBT är en de metoder som ska användas. Totalt har nu 50 personer varav 3 personer från Hallands brukarråd genomgått Grundläggande KBT Under hösten 2014 på började fem medarbetare Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Utbildningen startar hösten 2014 och avslutas våren Viktiga delar i ett framgångsrikt implementeringsarbete är ett aktivt ledarskap, en långsiktig planering samt metodstödjare/coacher som på en praktisknivå erbjuder stöd och support. För att lyckas i detta arbete bildades 2012 på chefsnivå, en styrgrupp för metodfrågor. Styrgruppens övergripande uppdrag är att hålla ihop avdelningens arbete med implementering av metoder, kompetens och utbildningar. Den första planen för arbete med att implementera ASI skrevs 2010, de måls som då sattes har under året uppnåtts. Genomförandet av grundintervjuer är idag implementerat i det dagliga utredningsarbetet och det har skett en positiv utveckling vad gäller antalet genomförda uppföljningsintervjuer. Vuxenenheten missbruk har under 2014 gjort 131 stycken ASI-grundintervjuer samt 83 stycken ASI-uppföljningsintervjuer. Under hösten utbildades 10 nya MI-coacher och på vuxenavdelningen finns nu 17 MI-coacher som ansvarar för att vara ett stöd och ge vägledning kring metoden motiverande samtal MI som är en av grundpelarna i metodarbetet på avdelningen. Som framkommer har vuxenavdelningen de senaste åren arbetat strukturerat med implementering av främst MI och ASI. Mycket av implementeringsarbete har fungerat bra men det finns även brister och då främst kring utformningen av vuxenavdelningens metodstöd. Utifrån avdelningens samlade erfarenheter konstaterades att vi behöver lägga mer tid och resurser för att bli bättre och lyckas i vårt arbete. Vuxenavdelningen behöver säkerställa att ett långsiktigt och praktiskt metodstöd finns att tillgå. Det behövs också ett långsiktigt stöd i arbete att implementera ny kunskap, som nationella riktlinjer och nya metoder, via PRIO-medel visstidsanställdes därför en metodstödjare hösten Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

7 Systematiskt kartläggningsinstrument När det gäller arbetet som påbörjades förra året kring att hitta ett kartläggnings- och uppföljningsinstrument som för vuxenavdelningen ska användas inom området socialpsykiatri, har en analys har gjorts kring möjliga alternativ och beslut har tagits att ASI är det kartläggningsinstrument som ska användas. Arbetet med att implementera ASI på socialpsykiatrisidan pågår. Förändringar i boendestöd Omorganisationen år 2012 gick inte att genomföra fullt ut p.g.a. att det var oerhört många ärenden att fördela. Sista delen av denna omorganisation innebär att ett antal boendestödsärenden har flyttats över från område 1 till område 2. Arbete har pågått under året för att möjliggöra detta och omorganisation var klar i september. PRIO - psykisk ohälsa SKL och Socialdepartementet fortsätter satsningen med stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och områden som omfattas av överenskommelsen Ett krav för beviljande av PRIO-medel är att Halmstad kommun/socialförvaltningen i samråd och dialog med brukarorganisationer gör en analys och handlingsplan med fokus på boende och sysselsättning för år Handlingsplanen innehåller även en analys av vuxenavdelningens pågående arbetet kring att stärka den enskildes delaktighet i de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av avdelningen. Arbetet med handlingsplanen har nu slutförts. Brukarutbildning En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning. Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Som en del av vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet. Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa år. Hälsa Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden. Det finns ett uttalat behov av att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak. Som ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIO-satsningen löper. Arena för samverkan individsamverkansteam Individsamverkansteamet startade i början av året, teamet består av koordinator och handledare samt representanter från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Halland. Arena för samverkan finansieras av Samordningsförbundet Halland. Syftet är att ge individer ett samlat stöd på vägen till arbete. Genom Individsamverkansteam vill samverkande myndigheter få en gemensam plattform för att bättre möta behov från personer som är aktuella på fler än en myndighet Målgruppen är individer med komplex problembild i behov av samordnade insatser för att nå Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

8 egna uppsatta mål kring arbete eller studier. Den enskilde ska ha långvariga kontakter med samverkande myndigheter. CIVIS Utifrån erfarenheterna från CLAVIS konstaterades att det finns ett vidare behov av att utveckla möjligheterna för personer med psykiska funktionshinder att delta i samhällslivet som alla andra. Detta är en förutsättning för att målgruppen ska kunna ta ytterligare steg mot arbetsmarknaden Som ett led i detta arbete genomfördes en förstudie, CIVIS, med stöd av Europeiska socialfonden. Förstudien är avslutad och rapport är inlämnad till Europeiska socialfonden. Socialförvaltningen är inne i slutfasen när det gäller att förbereda en fortsatt ansökan. Nya Nattcaféet - boende för hemlösa personer I februari startade Nya Nattcaféet som tillhandahålla boende till hemlösa personer. Verksamheten har varit välbesökt under året med periodvis full beläggning och efterfrågan på fler sovplatser. Totalt erbjuder man nu 13 sovplatser. Arbetet med att utöka verksamhet till att även omfatta våningsplan två på Söderlingsvägen pågår. Länsövergripande beroendeavdelning Förslag till utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland är nu klart. Huvudförslaget innebär att nyinrätta en länsövergripande beroendeavdelning med heldygnsvård för personer som behöver tillnyktring, abstinensbehandling eller nedtrappning av läkemedel. Inriktningen från Region Halland är att inrätta vårdavdelning för beroendevården förslagsvis vid Hallands sjukhus i Varberg. Troligtvis kommer beroendeavdelningen öppna någon gång under år Socialt företagande Under det andra projektåret har flera initiativ tagits som kommer leda till förbättrade möjligheter för arbetsintegrerande socialt företagande (ASF): Region Halland har i sin Tillväxtstrategi valt att bl.a. prioritera Utvecklingen av sociala Innovationer och socialt företagande. En regional arbetsgrupp med representation från kommunerna, Region Halland och Samordnings-förbundet har bildats med målsättning att finna lämpliga former för stödstrukturer för ASF. Microfonden Halland har startats som en alternativ finansiär av ASF. Viktiga händelser vid Avdelningen för stöd och service under 2014 Personlig assistans I verksamheten Personlig assistans är Datoriseringen den största och viktigaste händelsen under året. I slutet av april fanns datorer installerade på samtliga arbetsplatser i verksamheten (dvs i brukarnas hem) och under hösten har arbetet fortsatt med att få datorerna att fungera och att få personalen att använda dem dagligen; att logga in och ut på sin arbetsplats, kolla sin mail, läsa information på intranätet, skriva avvikelser osv. Tekniken fungerar fortfarande inte helt och arbetet med detta kommer att fortsätta under Inställningen till datoriseringen från såväl brukare och personal är mycket positiv. En viktig utmaning i detta har varit att alla personliga assistenter skall bli diplomerade e-medarbetare. Drygt hälften av de personliga assistenterna har nu uppnått denna kompetens. En förändring i Försäkringskassans regelverk innebär att varje person som har arbetat hos en brukare skall redovisa sin exakta arbetstid under en begränsningsperiod per brukare. Arbetet med tidsredovisningarna gick därmed in i en ny fas för ökad kontroll, vilket för enhetscheferna har inneburit en ökad belastning med räkningar och tidsredovisningar i stort. En viktig milstolpe när det gäller ekonomin i Personlig assistans, är att verksamheten med hjälp Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

9 av förvaltningens ekonom har arbetat fram en modell för att ansöka och redovisa s.k. Förhöjt timbelopp till Försäkringskassan för de brukare där vi har särskilt höga kostnader. Sex ansökningar är inskickade och några beviljades i slutet av året och ytterligare några positiva beslut förväntas komma in under Möjligheten att så småningom få en budget i balans har därmed ökat betydligt. Frågan om huruvida personliga assistenter får köra brukares fordon, har under året utretts vidare av förvaltningens Kvalitetsenhet och kommer sannolikt under 2015 att komma till slutligt beslut. Två brukarträffar har genomförts under året, där bl.a. fordonsfrågan diskuterades. Brukarträffarna innehåller förutom möjligheter till frågor, diskussion och information, även aktiviter av mer trivselkaraktär, typ korvgrillning och tipspromenad. Antalet brukare i kommunal assistans har under året minskat. De brukare som har tillkommit har mer omfattande vårdbehov än de som har avslutats. Trenden att de brukare som väljer kommunen har betydligt mer komplexa vårdbehov än de som väljer privat håller i sig. En ny tillsvidareanställd chef har rekryterats under året. Chefsgruppen och akut och bemanningspersonalen har haft en ansträngd arbetssituation under året, bl.a på grund av ett extremt svårt läge när det gäller rekrytering och bemanning på vissa arbetsplatser där det krävs personal med särskild sjukvårdskompetens. Skrivelse har under året lämnats in till avdelningschefen utifrån det ansträngda läget när det gäller arbetsmiljön. Beslut har fattats om att gå upp i ordinarie chefsbemanning under Internutbildning och uppföljningsdagar har genomförts i vanlig ordning för de personliga assistenterna under året. Samverkan pågår på regional nivå med att arbeta fram en valideringsmodell för den personal som inte har en kompetens som motsvarar det gymnasiala omvårdnadsprogrammet. Sjuktalen i Personlig assistans är de högsta i hela kommunen. Chefsgruppens analys av detta är bl.a låg utbildning, obekväma arbetstider, ensamarbete, arbete långt ifrån arbetskamrater och chef, brukaren är informell arbetsledare, svårt ibland att veta vad du som personlig assistent får göra och inte, psykiskt och fysiskt påfrestande arbete, otrygga arbetsförhållanden (om brukaren inte trivs med dig som personal, måste du sannolikt byta arbetsplats förr eller senare). Resultaten i medarbetarenkäten visar dock i stort på många positiva faktorer. Trivseln är hög och möjligheten att påverka sin arbetssituation likaså. Förvaltningens handlingsplan för att komma till rätta med de höga sjuktalen har bl.a varit att prova tjänsten Previa sjuk och frisk. Verktyget ställde till mycket dubbelarbete och förvirring i bemanningen i Personlig assistans, och innebar inget hjälpmedel för enhetscheferna när det gällde att sänka sjuktalen, varför tjänsten nu har sagts upp från 1 december. Handlingsplanen för att sänka sjuktalen i verksamheten är nu istället att intensifiera samarbetet med förvaltningens HR kring de ca 15 långtidssjukskrivna och de ca tio korttidssjukskrivna personer som i stort står för det höga sjuktalet i verksamheten. Anledningarna till sjukskrivningarna är lika många och skiftande som personerna, varför fokus i arbetet ligger på att hitta individuella lösningar för var och en. Enhetscheferna har därutöver under året genomfört olika aktiviteter i sina arbetsgrupper med syfte att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön. Handläggningsenheten Arbetet i handläggningsenheten har under året varit intensivt och har präglats av kontinuerligt pågående diskussioner kring behov av utökade resurser för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Arbetssituation och arbetsmängd har kartlagts och lyfts fram i flera sammanhang; omvärldsanalys, i analys av planeringsförutsättningar, i en skrivelse till avdelningschefen, i facklig samverkan och i ett reportage till HP. Arbetssituationen har blivit tydlig och personalen har blivit hörda. Enheten har påbörjat projekt med att arbeta med den evidensbaserade metoden FIT, som ett led i en förstärkt brukarmedverkan. Arbetet fick avbrytas pga alltför hård arbetsbelastning, men enheten ligger i startgroparna för att återuppta arbetet igen, när och om enheten får resursförstärkning. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

10 Enheten fick under året en tillfällig resursförstärkning för att kunna följa upp alla beslut och bostad med särskild service och daglig verksamhet. Uppdraget är nu till viss del genomfört och har slagit väl ut hos både handläggare och verkställare och har bl.a inneburit bättre målformuleringar som verkställarna bl. a kan använda sig av i genomförandeplanerna. Socialsekreterarna har fått en bättre inblick i verkställarnas arbete, en kunskap som de har nytta av i sitt utredningsarbete. Arbetet med att rekrytera nya stödfamiljer och kontaktpersoner har under året haft god utdelning, bl.a genom att använda sig av facebook och kommunens hemsida. Dessa personer har sedan bjudits in till en uppskattad introduktion vid ett par tillfällen. Enheten har också genomfört några informations/utbildningsträffar om bl.a LSS för personal i förvaltningen. Dessa träffar har varit välbesökta och uppskattade. Enheten har under året haft ett särskilt gott samarbete med boendestöds och ledsagarverksamheten och hälso och sjukvårdsenheten. Det finns också goda exempel på samverkan med Vuxenheten samt övriga verksamheter inom och utanför förvaltningen. Två socialsekreterare från enheten har påbörjat den nationellt anordnade utbildningen för LSShandläggare och enheten har också genomfört en studiecirkel kring våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Boendestöd och ledsagarservice Boendestödet utgör en av förvaltningens pilotgrupper i arbetet med FIT. Arbetet med att implementera SRS/ORS påbörjades 2013 och är nu väl provat för de brukare som vill och där instrumentet bedöms vara lämpligt. Enhetschefen för boendestödet är nu utbildad superanvändare i FIT, vilket innebär att medarbetarna kan få ett dagligt stöd i arbete med verktyget. Resultatet är blandat och det har under 2014 blivit allt mer tydligt att denna typ av verksamhet behöver alternativa metoder för att kunna arbeta i enlighet med modellen för evidensbaserad praktik (EBP). Verksamhetsplanen för 2015 kommer förhoppningsvis att innehålla ett mål och en aktivitet kring detta. FIT har framför allt gett medarbetarna en insikt i att de behöver metoder som stärker brukarnas möjligheter till delaktighet och inflytande samt bidragit till att det förs kontinuerliga samtal kring hur brukarnas självständighet kan utvecklas ytterligare. I slutet av 2014 stod äntligen det nya kartläggningsboendet på Jaktfalken klart och intensivt arbete pågår nu vid årsskiftet 2014/2015 med förberedelserna för att ta emot de första brukarna. Rekrytering av nya brukare till träningsboendet kommer sannolikt i första hand bestå av ungdomar som skall flytta hemifrån, men förhoppningen är att det även skall komma en och annan från gruppbostäderna. Träningsboendet kommer också att innebära ökade möjligheter till öppen bas, en verksamhet som under året har legat till grund för en C-uppsats på Högskolan i Halmstad. Resultatet visade på att Öppen Bas helt klart och tydligt hjälper till att bryta isolering. Hälso- och sjukvårdsenheten Första halvåret 2014 präglades av en del oro på personalsidan i sjuksköterskegruppen. Läget har nu stabiliserat sig och flyter på väl. Habiliteringens arbetsterapeuter och sjukgymnaster har under de sista åren upplevt ett allt större tryck när det gäller arbetsbelastning och komplexitet hos brukarna och en kartläggning i samband med omvärldsanalysen visar på en mycket stor volymökning från 2001 när socialförvaltningen tog över ansvaret för habilitering för brukare som har insatsen bostad med särskild service och daglig verksamhet. Framför allt arbetsterapeuterna är hårt belastade och är helt beroende av en resursförstärkning snarast för att ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskorna har under året övertagit ansvaret för läkemedelsutbildningarna (från hemvårdsförvaltningen) för socialförvaltningens baspersonal och dessa utbildningar rullar nu på fortlöpande, vilket innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för våra brukare. Hälso- och sjukvårdsenheten har under året också övertagit huvudansvaret för implementering Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

11 av det evidensbaserade instrumentet Tidiga Tecken, en metod för att tidigt upptäcka demenssjukdom hos personer med utvecklingsstörning. En plan finns nu upprättad för att genomföra arbetet på avdelningen för Boende och korttid. En förberedelse finns också i verksamheten för konsekvenser av genomförandet av Framtidens hemsjukvård, som kommer att genomföras under första kvartalet Hela avdelningen När det gäller kompetensutveckling har medarbetarna på avdelningen i huvudsak genomgått yrkesspecifika utbildningar. Representanter från alla verksamheter på avdelningen deltog i den stora LSS konferensen (600 deltagare från Hallands olika funktionshinderverksamheter) om Delaktighet och Bemötande som anordnades på Arenan i Halmstad i november. En av föreläsarna var avdelningens psykolog som höll två föreläsningar för flera hundra personer om SRS/ORS. Chefsgruppen går fortlöpande utbildningar i kommunens BAS-program och några av dem har också fullföljt och några har påbörjat UL (Utvecklande ledarskap). Samtliga avdelningens chefer deltog i maj 2014 i Carpe-dagarna i Stockholm. Carpe handlar i huvudsak om kompetensutveckling inom funktionshinderområdet. Avdelningens psykolog har liksom tidigare haft uppdrag på förvaltningens alla fyra avdelningar. Hon är superanvändare i FIT och har genomfört en lång rad handledningsuppdrag, konsultationer, utbildningsinsatser samt har haft flera studiecirklar om problemskapande beteende. I en av avdelningens verksamheter återfinns som tidigare nämnts de högsta sjuktalen i kommunen. Förutom de speciella åtgärder som genomförs för att råda bot på detta i den verksamheten, har några personalfrämjande åtgärder genomförts på hela avdelningen i syfte att förebygga ohälsa och förbättra känslan och gemenskap och sammanhållning. Möjlighet finns för all personal på avdelningen att träna tillsammans med minst en arbetskamrat en timme i veckan på arbetstid. En annan aktivitet som har genomförts under året med hjälp av de s.k. hälsofrämjande medlen är stegtävling för alla avdelningens medarbetare. Andra mer lustbetonade aktiviteter har varit en enkel grillfest på våren och en julshow i slutet av året. Viktiga händelser för avdelningen Boende och korttid 2014 Chefer Under året har tre chefer gått i pension och två nya chefer har tillkommit. Metodutvecklare Avdelningens metodutvecklare, Anette Hjalmarsson, började i augusti. Anette har som uppdrag att bland annat medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i samverkan med enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp. Att planera och utforma individanpassat kvalificerat vardagsstöd och bistå med implementeringen av lågaffektivt bemötande på enheterna och vara ett stöd för stödpedagogerna. Anette kommer även att bli avdelningens superanvändare i FIT och en av Halmstad kommuns certifierade utbildare i Delaktighetsmodellen. Anette är även engagerad i EU-projektet för utmanande beteenden. Stödpedagoger I år har avdelningen börjat fasa in stödpedagoger på enheterna. Syftet är att höja kvaliteten på utförandet genom att höja den pedagogiska kompetensen. Tanken är att det i implementeringsfasen ska vara minst två pedagoger per enhet där det vistas brukare med utmanande beteende, i barnverksamheten och på alla nyöppnade enheter. Feedback informed Treatment (FIT) Under året har ett pilotprojekt startats och ett annat är på gång. Arbetet ska sedan fortsätta till de enheter där metoden är användbar med stöd av metodutvecklaren på avdelningen. Utbildning Fem gruppbostäder och ett korttidshem har genomgått studiecirkeln Problemskapande beteende Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

12 som bygger på Bo Hejlskovs bok Utmanande beteende. Ett korttidshem kommer att avsluta sin studiecirkel i början av Sedan har all personal på barnsidan genomgått en utbildning som heter Utvecklingsstörning x 3 som handlar om utvecklingsstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism och ADHD). Utbildningen, som har letts av förvaltningens psykolog, har omfattat tre tillfällen, tre timmar varje gång. Flera enheter har även haft handledning av förvaltningens psykolog. LSS konferensen som genomfördes den 5/11 på Arenan var också mycket uppskattad. Begränsningsåtgärder Annette Hjalmarsson, avdelningens metodutvecklare, har påbörjat ett arbete med att utarbeta tillämpningsanvisningar/rutiner för begränsnings- och skyddsåtgärder i samverkan med företrädare för HSL enheten, boendechefer på vuxenavdelningen och BoK samt MAS. Syftet är att begränsnings- och skyddsåtgärder ska finnas i så lite utsträckning som möjligt. Där det ändå måste finnas ska de hanteras juridiskt, etiskt och med hänsyn till den enskildes integritet. Det färdiga dokumentet ska sedan publiceras i kvalitetshandboken. Dokumentation Avdelningen har under året aktivt arbetat med att dels lämna pappersdokumentationen ute på gruppbostäderna dels med att kvalitetssäkra dokumentationen. Detta bland annat genom att tydligt särskilja vad som är löpande arbetsanteckningar och vad som är journalanteckning samt arbetat för bättre genomförandeplaner som på ett tydligt sätt beskriver hur brukaren vill ha sin insats genomförd. All personal har genomgått utbildning i Procapita och i hur man dokumenterar. Nu dokumenterar all personal direkt i procapita, både arbetsanteckningar och journalanteckningar. Även genomförandeplanerna skrivs nu efterhand in i Procapita. emedarbetare All personal har under året blivit certifierade emedarbetare. VO-College Syftet med VO-college är att säkra framtida behov av kompetent och välutbildadpersonal så att man kan erbjuda god och säker vård och omsorg. Detta är en mycket viktig samverkan med alla arbetsgivare och utbildare i regionen (dock sällan de privata) och här finns många fortsatta viktiga uppgifter att arbeta vidare med. Undertecknad har ingått i styrgruppen. Byte av utförare Den 1 februari i år tog Frösunda över efter Carema (numera Nytida) driften av 20 gruppbostäder med 101 platser. Bostad med särskild service Inom kommunen finns idag 27 gruppbostäder med 141 platser, efter att avdelningen i november öppnade sin 27:e gruppbostad, Gatenhielmsvägen 19. Den nya gruppbostaden är en traditionell gruppbostad med 5 platser för yngre vuxna med grav utvecklingsstörning och omfattande fysiska funktionshinder. Lediga platser Kommunen har för tillfället inga lediga platser och Frösunda har 6 platser lediga. För närvarande finns det åtta personer som har fått beslut om bostad med särskild service och väntar på ett lämpligt erbjudande. I de fall avdelningen inte kan erbjuda en lämplig plats, får man erbjuda det som just för tillfället anses vara mest lämpligt. Efter att den enskilde tackat ja till erbjudande kan han eller hon sätta upp sig på en bytarlista för ett nytt erbjudande. Då omsättningen i gruppbostäderna är låg kan det dröja flera år innan ett nytt erbjudande kan göras. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

13 Då andelen tomma platser är få medför detta att vi oftast inte kan erbjuda den enskilde den mest lämpliga platsen vid första tillfället. Detta medför både längre verkställighetstid samt ökade personalkostnader då det i dessa fall krävs extra bemanning och utbildning, delegation. Inflytt - utflytt De flesta, 68 %, som i år har flyttat till en gruppbostadsplats kommer direkt från hemmet. En person har även flyttat från en gruppbostad tillbaka till hemmet. Övriga som flyttat till en gruppbostadsplats kommer en från en annan kommun, en från boendestöd och en från en servicebostad. Två personer har flyttat från en gruppbostadsplats. Den ena till ett garantiboende och den andra till en servicebostadsplats. Att gå från en gruppbostadsplats till en egen lägenhet med boendestöd enligt SoL är en lång process som innebär mycket träning och motivationsarbete. Motivationsarbetet för att några av de boende ska flytta till lägenhet med insatser i form av boendestöd har under året fortsatt, men de boende trivs och vill inte flytta. För träningsarbetet behövs även mer personaltid som tyvärr inte finns i dagsläget. Olika personkretsar Personer som tillhör personkrets 2 eller 3 kan inte placeras på en gruppbostad som drivs av entreprenör men däremot i den kommunala verksamheten. I kommunen finns två gruppbostäder med sammanlagt 9 platser för personer tillhörande personkrets 2. Däremot har avdelningen ingen gruppbostad för personer tillhörande personkrets 3. Nämnden har efter en Lex Sarah anmälan uttryckt olämpligheten med att blanda personer tillhörande olika personkretsar på boendena. I år har avdelningen på grund av plats brist, varit tvungen att placera en person som tillhör personkrets 2 och som har ett mycket stort omvårdnadsbehov, i en traditionell gruppbostad för personer som tillhör personkrets 1. Gruppbostaden har utifrån den enskildes stora omvårdnadsbehov utökat bemanningen med 6 tjänster då detta inte rymdes i den befintliga bemanningen. Fler servicebostäder Halmstad kommun har i jämförelse med andra kommuner av samma storlek, fler gruppbostäder men också betydligt färre servicebostäder. För att kunna möta framtidens behov av fler alternativa boendelösningar kommer avdelningen att öka antalet servicebostäder och avveckla gruppbostäder som inte längre bedöms vara fullvärdiga. Daglig verksamhet Flera boende stannar i högre grad än tidigare hemma dagtid från t ex daglig sysselsättning. Det kan exempelvis ha att göra med att personer uppnår pensionsålder, får ålderssjukdomar, men även att man väljer att stanna hemma. Berörd gruppbostad måste då bemannas även dagtid, vilket inneburit ökade kostnader. Tidiga tecken Livslängden hos personer med utvecklingsstörning har ökat. Detta ställer högre krav på verksamheten, i form av ökad personaltäthet och ökad kompetens. Avdelningen har i år i samverkan med HSL enheten börjat arbeta med kartläggningsverktyget Tidiga tecken. Kartläggningsverktyget har utvecklats av landstinget i Uppsala län i samarbete med Svenskt demenscentrum för att skapa goda rutiner för tidig upptäckt av tecken på försämrade funktioner och sjukdomar hos vuxna och äldre personer med utvecklingsstörning. Kartläggningsverktyget bygger på kända och dokumenterade verktyg som täcker de vanligaste sjukdomarna och allmänt försämrade funktioner. Verktyget är utvecklat för användning av vårdoch omsorgspersonal som arbetar direkt med brukare. Resultat av kartläggningen kan sedan ligga till grund för att förbereda för ett gott åldrande. Tidiga tecken rekommenderas börja användas när man är mitt i livet och sedan följas upp varje år. Personaltäthet Personaltätheten på boendena behöver höjas nu då IVO ställer ökade krav på att huvudmannen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

14 ska planera och utforma insatserna samt anpassa personalstyrkan efter de enskildas behov av hjälp och stöd utan att använda sig av begränsningsåtgärder. Personalen behöver även mer tid för reflektion och diskussion kring arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheten. Nya målgrupper På boendena har nya målgrupper tillkommit som har behov av oplanerat personalstöd. Personal som är flexibel och finns tillgänglig vid de stunder som den boende inte kan vara ensam på grund av sitt mående. Idag finns det på flera av enheterna brukare som är suicidala, har tvångsbeteende, ångest, självskadebeteende, m.m. Beteenden som är mycket personalkrävande då det krävs ständig uppsikt av de boendes mående och psykiska tillstånd. Enligt IVO ska verksamheten bostad med särskild service enligt LSS, stå för den sociala insatsen och någon annan ska stå för behandlingsansvaret. Det är viktigt att vi samverkar med andra aktörer och tydliggör våra roller. Det måste bli tydligt vem som ansvarar för behandlingen och vem som är knuten till den boende från psykiatrin. Detta måste vara klart i anslutning till vårdplaneringen. Den boende måste få stöd från psykiatrin men även personalen behöver det stödet för att de ska kunna vara till hjälp åt den boende. Hot och våld Den psykiska och fysiska arbetsmiljön är fortsatt svår då det förekommer mycket hot och våld i vissa verksamheter. Höns Under sommaren fick fyra hönor flytta in i trädgården på en gruppbostad i Trönninge. Projektet var ett samarbete med Stadsbondgården och mycket uppskattat av de boende. Brukarenkät Utvärderingsringen har i år för fjärde gången genomfört en undersökning av kvaliteten inom funktionshindersomsorgens samtliga boenden med särskild service enligt LSS. Undersökningen riktar sig till samtliga boende och anhöriga/gode män och i år även till all personal. Svarsfrekvensen var även i år mycket hög. Av anhöriga/gode män svarade 89 %, av personalen 82 % och av de boende 91 %. Summerat medelbetyg för samtliga jämförbara frågor är även de mycket höga, för såväl de kommunala enheterna som för de som drivs av Frösunda. Medelbetygen har i samtliga fall ökat från 2008/2010 till 2012/2014. Den viktigaste frågan för anhöriga/gode män är fortsatt att personalen har tillräckligt med tid för den boende. Barnverksamheten Öppet läger för barn och ungdomar med NPF diagnos upphörde under våren och i stället verkställer avdelningen korttidsvistelse för dessa barn och ungdomar utifrån beslut. Nya målgrupper Inom barnverksamheten finns nu även flera SoL beslut gällande korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med NPF problematik. På grund av den specifika beteendeproblematiken kan inte dessa barn och ungdomar få sin korttidsvistelse tillsammans med barn och ungdomar på något av de befintliga korttidshemmen. Barn och ungdomar med NPF problematik har oftast svårigheter att vistas i större grupper och behöver mycket personalstöd. Detta ställer krav på ökad bemanning inom korttidsvistelse och tillsyn för barn och ungdomar med NPF, ADHD och inom autismspektrumtillstånd. Då antalet vuxna med beslut om korttidsvistelse har minskat har vi kunnat verkställa korttidsvistelse för barn och ungdomar med NPF problematik på Furuvägens korttidshem. Antalet barn och ungdomar inom autismspektrum och ungdomar med suicidala tankar samt självskadebeteende har ökat under året. Så även hot och våld situationerna ute på verksamheterna. Detta ställer andra och ökade krav på personalens kompetens. Även här är det av största vikt att samverkan mellan alla aktörer, skola, psykiatri, hemmet, socialsekreterare, Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

15 vistelse, tillsyn m.m. fungerar och att rollerna tydliggörs. Samlad skoldag Arbetet för en samlad skoldag för alla barn och unga med en funktionsnedsättning men framförallt för barn och unga inom autismspektrumtillstånd har påbörjats. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har fått till stånd en överenskommelse om att Lummerskolan från och med den 1 juli nästa år tar ett samlat ansvar även för den tid som är i anslutning till skoltid. Detta innebär att de barn som har beslut om korttidstillsyn enligt LSS får sin insats verkställd av personal som tillhör skolan. Det innebär att det är samma personal som följer barnen genom den del av dagen som ligger utanför hemmet. Detta skapar trygghet framförallt för den enskilde men även för berörd anhörig. Socialnämnden kommer även fortsättningsvis ha det ekonomiska ansvaret för korttidstillsynen på Lummerskolan utifrån varje beslutad timme. Avdelningen har även startat en dialog med Kattegatt skolan om att få till stånd en samlad skoldag i samma form som på Lummerskolan. Fritiden Sommarprogram Fritidens Sommarprogram 2014 innehöll 25 aktiviteter och knappt 400 deltagare. Innehållet var förlagt till det som hände i Halmstad, förutom friluftsteatern på Vallarna där vi hyrde Sennans buss. Aktiviteterna var bland annat stadsbondgården, idrottsevenemang, Titanicutställningen, allsång på Berget, Sportscar med mera. Sommarläger I sommar har Fritidsverksamheten genomfört sommarläger för ungdomar på Korttidshemmet på Furuvägen 58. Tidigare år har verksamheten varit förlagd till externa lägerplatser. Anledningen var att ledig tid fanns på Korttidshemmet och deras personal var tillgänglig att använda under lägertiden, som en grundbemanning. Ur ett ekonomiskt perspektiv har det varit kostnadseffektivt att bedriva lägerverksamhet i våra egna lokaler med personal inom årsarbetstiden. Dessutom visade det sig att Furuvägens läge i ett tämligen lugnt område med egen liten trädgård och bra kommunikationer var en bra plats för lägerverksamhet. Helhetsintrycket från dessa läger är att det blev lyckade läger med bra innehåll. För personalens del blev det att i nära samarbete arbeta med personal man i vanliga fall inte arbetar med och detta kändes positivt. Sommarpengen Sommarpengen är ett uppskattat inslag i verksamheten som betyder mycket under de boendes semester. T ex för att kunna åka på utflykter, både enskilt och i grupp. Man har bl.a. besökt: Ängelholms hembygdspark, Liseberg, Ikea/Väla, Falkenberg, Helsingör, Ullared, Furulundsbadet, Simstadion, Restaurangbesök, Cafébesök, Promenader, bad, utflykter i närområdet, Öland med övernattning, Gröt vik, Laxbutiken för att nämna några. Äldre verksamheten Fritidsverksamheten för äldre fortsätter att öka och finns nu i en lokal på Kungsgatan 36. Man spelar bingo, ser på film, läser tidningen, spelar spel m.m. Det centrala läget har bidragit till att verksamheten fått ytterligare ett uppsving med möjligheter att besöka bibliotek, Tre Hjärtanhuset och Karl IX servicehus. Fritidsverksamheten för äldre ordnar även större arrangemang som danser, friluftsaktiviteter, underhållningar m.m. Fritidsombud Träffarna med Fritidsombuden har lett till ett ökat utbud, som Spinning, gymnastik och ridning. Vårt samarbete med Friskis & Svettis har resulterat i att några deltagare själva börjat gå på Friskis & Svettis gympa grupper, utan personal från avdelningen. Samverkan med UAF Samarbetet med UAF och möjligheten att använda deras lokaler och regelbundna träffar med Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

16 deras Friskvårdkonsulent har lett till gemensamma aktiviteter som t ex musikcafé på Kadriljen med över hundra deltagare per tillfälle. Träffpunkt Hörnan För ungdomarna har under året Träffpunkt Hörnan (fritidsgård för ungdomar med en funktionsnedsättning) fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att vara en öppen Träffpunkt dit du bara kunde komma och bara vara så har verksamhets byggts på med fasta programpunkter. Detta har gjort att antalet besökare har ökat. Fritid för alla Fritid för alla är ett projekt för ungdomar med funktionsnedsättning, där fokus ligger på självbestämmande och inkludering. Under 2014 har Fritid för alla utvecklats vidare, vi har genomfört utbildningar, vi har skapat en utbudskatalog och nätverket är i gång. Det har skapats en sida under halmstad.se och vi finns i sociala medier. Det finns planer att skapa en Fritid för alla mässa under hösten 2015 och samarbetet mellan socialförvaltning, kulturförvaltning och teknik och fritidsförvaltning har byggts ut. Projektet bidrar till att barn och unga med funktionsnedsättning ges en möjlighet till att själva göra val och få en stimulerande fritid. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

17 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 3.1 Målområde: Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Antalet informationsträffar med förskola/skola Antalet konsultationer till skola/förskola 425 Aktiviteter Information om samverkan Socialtjänst och förskola/skola Ökad tillgänglighet för konsultation till förskola/skola Senaste kommentar Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft XXX informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede. Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft XXX informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

18 Aktiviteter Särskild konsultation i ärenden där det förekommer våld Familjerådgivningens utåtriktade verksamhet Gemensam utvecklingsgrupp för Socialförvaltningen och BUF. Senaste kommentar tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede. De har mottagit XXX samtal under året. Avdelningen har under perioden inrättat en jourtelefon för konsultation, Familjerådgivningen är en viktig resurs när det gäller tidig prevention och de har under året genomfört 36 informationstillfällen i samarbete med mödrahälsovården och därigenom nått 403 nya föräldrar. Under året har flera möten med skola och förskola skett, men inte i en uttalad utvecklingsgrupp. Tankar för det gemensamma arbetet i tidig prevention finns dock och under 2015 finns planer för hur vi ska gå vidare med det. Flera delar av avdelningens enheter har haft samverkan med skolan och genomfört klassaktiviteter och konsultationer. Särskilt fältverksamheten är en viktig resurs gällande det utåtriktade och uppsökande arbetet, och har varit en viktig länk mellan skola och socialtjänst Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Antal barn / ungdomar som deltar i Skolfam 25 Antal SIP 70 Aktiviteter Senaste kommentar 1) Skolfam Familjehemsenhetens deltagande i projektet Skolfam har slagit väl ut genom att samverkan kring dessa ungdomar har stärkts och att det finns bättre förutsättningar för barnen att lyckas i skolan. För att kunna fortsätta en sådan utveckling, med en stor skillnad i skolresultat hos de familjehemsplacerade barnen krävs ytterligare resurser vilket familjehemsenheten inför 2015 tillförs i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om Planeringsdirektiv ) Samverkan skola och socialtjänst Utredningsenheten har under perioden aktivt arbetat med SIP (samordnad individuell vårdplan). Syftet är att tidigt erbjuda samordnade insatser för att identifiera vad barnet behöver. Utredningsenheten har utökat arbetet med nätverksmöten och nätverksutredningar. Avdelningens nätverkstänkande har gjort sig gällande. Barn och ugndomar har problem som sträcker sig över flera huvudmän såsom BUP, skola mm. Det kommer finnas som en naturlig arbetsmetod för avdelningen att alltid ha samordnade insatser för våra barn och ungdomar. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

19 3.1.3 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar 1) Skolfam Familjehemsenhetens deltagande i projektet Skolfam har slagit väl ut på så sätt att de barn som är familjehemsplacerade har fått tillgång till psykolog och specialpedagog vilket har bidragit till en bättre skolprestation för dessa elever. För att kunna fortsätta en sådan utveckling, med en stor skillnad i skolresultat hos de familjehemsplacerade barnen krävs ytterligare resurser. Nyckeltal för detta mål rapporteras av UAF. 3.2 Målområde: Bygga och bo De barn och ungdomar vi tvingas att skyddsplacera skall ha möjlighet till samma skolgång som om de inte var placerade. En avtalsskrivning mellan socialtjänst och skola kommer därför vara av godo Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2009 och 2014 (konkretiserat mål). Aktiviteter Energianvändningen i gruppbostäder analyseras. Senaste kommentar Från och med 2014 så har vi totalhyra för gruppbostäder gentemot fastighetskontoret. Detta innebär att socialförvaltningen oavsett förbrukning har samma hyra. Detta innebär att nya incitament måste utarbetas gemensamt mellan socialförvaltningen och fastighetskontoret. En uppstart av det skedde hösten Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål) Feedback informed treatment inom hela socialtjänsten- Aktiviteter Projekt om Feedback informed Treatment Senaste kommentar Vad gör att behandling fungerar? Vad får brukare att uppleva positiv förändring? Vad gör en verksamhet resurseffektiv? I vår samtid ökar krav och förväntningar på socialt arbete snabbare än tilldelade resurser. Hur kan vi påvisa att vi levererar förväntat resultat? Kan vi bli bättre på att göra rätt saker för rätt personer? I arbetet med att befästa en evidensbaserad praktik i socialtjänsten, hur skapar vi en allians där våra brukare upplever reell delaktighet, inflytande och medansvar? Scott D Miller, Ph D och grundare av International Center for Clinical Excellence, erbjuder genom FIT ett svar på dessa frågor. FIT är ett samtalsredskap som synliggör brukarens upplevelse av förändringar i måendet och sätter det i relation till samarbetsalliansen mellan brukaren och den Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

20 Aktiviteter Senaste kommentar professionelle. Används redskapet systematiskt kan vi som professionella bli mer effektiva genom att öka både andelen personer som upplever att insatsen leder till önskat resultat, och andelen personer som fullföljer en insats. Miller kallar det för att förbättra verksamhetens resultat en klient i taget. Socialförvaltningen i Halmstads kommun är en föregångare i Sverige, genom ambitionen att implementera FIT i alla delar av verksamheten. Under pågår ett pilotprojekt med handledning av psykolog Susanne Bargmann, en av Millers samarbetspartners. Förvaltningen har utsett en styrgrupp för projektet. Styrgruppen ansvarar för utformningen av projektet, liksom för att förankra projektvisionen i hela organisationen. Utvalda arbetsgrupper inom olika verksamhetsfält bildar pilotgrupper. Deras uppdrag är att använda FIT i sin ordinarie verksamhet, och skapa erfarenheter av vad som fungerar och vad som utgör hinder. Pilotgrupperna handleds regelbundet av s k superanvändare, som fått utbildning via Miller och Bargmann. Susanne Bargmann besöker förvaltningen fyra gånger per år för att handleda superanvändare och pilotgrupper, samt delta i projektets styrgrupp. År 2 och 3 i projektet tillförs successivt fler pilotgrupper och superanvändare. Efter avslutat projekt ska styrgruppen utvärdera resultat och erfarenheter och ta ställning till framtida implementering och eventuella behov av alternativa metoder. Projektet förväntas vid sidan av ökad upplevelse av inflytande, delaktighet och effektnytta för brukare leda till en kulturförändring i organisationen som helhet. Om redskapet ska vinna legitimitet och bli fullt ut användbart måste vår syn på feedback som en tillgång genomsyra vår organisation från förvaltningsledningen och ner genom varje chefsled, via medarbetare och ut till den enskilde brukaren. Detsamma gäller vår vilja och förmåga att använda feedback till faktiska, konstruktiva förändringar Redan under projektets andra år har kommuner och verksamheter runt om i landet visat intresse för projektet, och vi ser fram emot både studiebesök och konferenser i ämnet. Projektet avslutas i december Metodutveckling för inflytande och dialog för grupper med låg autonomitet Senaste kommentar Feedback informed treatment och andra metoder är svåra att använda hos grupper med låg kommunikationsförmåga. En metodutveckling inom detta område är angelägen. Aktiviteter Senaste kommentar Brukarrevision inom särskilt boende Ej genomfört Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

21 3.4 Målområde: Miljö och energi Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas (konkretiserat mål). Aktiviteter Inköp av elcyklar för att minska på användandet av tjänstefordon Vid alla byten av äldre bilar eller nyanskaffning av fordon skall dessa vara drivna av förnyelsebara drivmedel (företrädisvis gas) Fortlöpande till 2018 då hela fordonsparken bedöms vara utbytt. Senaste kommentar Enstaka elcyklar har anförskaffats. I samband med flytt till ny förvaltningslokal skall samlat grepp tas då det där kommer finnas bättre förvarings och låsmöjligheter för dessa ganska stöldbegärliga cyklar. På förvaltningen följer vi planen i samband med nyanskaffning av fordon. De fordon som nyanskaffas drivs med förnyelsebara drivmedel (företrädesvis gas) 3.5 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål). Aktiviteter E-tjänst avseende serveringstillstånd införs Senaste kommentar Genomfört i april anpassning och utbildning sker under tertial 2 och till hösten så går verksamheten i drift. 3.6 Målområde: Omsorg och stöd Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål) Mätetal Målvärde Utfall Brukarnöjdhet kommunen Högst4,4 4,6 Brukarnöjdhet Privat utförare Högst4,4 4,6 Aktiviteter Följa de skärpta kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd. Senaste kommentar Inför upphandlingen av 20 gruppbostäder såg socialförvaltningen över sina krav på utföraren. Efter önskemål från brukarorganisationerna har kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd skärpts. Individuella fritidsaktiviteter per vecka har ökat från 1 till 3. Den boende har rätt till tre timmars enskild tid per vecka med kontaktperson. Samarbetet med olika fritidsaktörer inom kommunen har under året utvecklats och utökats. Verksamheten för äldre fortsätter att öka i och med lokalen på Erik Olssons gata 7 med närhet till Stadsbibliotek, Tre Hjärtan-huset och Karl IX servicehus. Det ökade samarbetet med utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningens (UAF) Friskvårdskonsulent och nyttjandet av deras lokaler har lett till flera nya verksamheter. Under året har vi provat att genomföra musikquiz och Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

22 Aktiviteter Senaste kommentar musikbingo. Dessa har varit mycket uppskattade. Musikcaféerna har fortsatt och besöksantalet har ökat till ett genomsnitt på över hundra besökare per tillfälle. Även under sommaren har det genomförts aktiviteter i UAF:s lokaler. Det pågår även en projektansökan i samarbete med Friskis o svettis för utökad friskvårdssatsning för målgruppen. Sommarpengarna har tillkommit för att stärka fritidsutbudet under sommaren och är ett mycket uppskattat inslag i verksamheten och betyder mycket för de boende under deras semester. Under hösten har ungdomarna erbjudits öppna helgläger en gång i månaden med olika teman som idrott, teater, jul m.m. Träffpunkt Hörnan, som är en öppen verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning i åldern år, har fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att bara vara en träffpunkt dit ungdomarna kunde komma och bara vara så har verksamheten byggts på med fasta programpunkter. Hörnan har öppet onsdagar 17:30-21:00 och lördagar 13:00-17:00. Antalet besökare ligger mellan stycken per tillfälle. Bojen är en öppen verksamhet för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bojen har öppet tisdagar 17:30-19:30 för åldersgruppen 7-14 år och torsdagar 17:30-20:00 för åldersgruppen år. Antalet besökare är i genomsnitt 5 stycken på tisdagar och 3 stycken på torsdagar. I sommar har det även anordnats läger. På varje enhet finns ett fritidsombud. Satsningen på Fritidsombud har lett till en utvecklad verksamhet där vi tar vara på vår personals spetskompetens. Detta är ett bra sätt att utnyttja våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Exempel på lyckade aktiviteter som skapats utifrån Fritidsombudsträffaran är; ridning på Mickedala, spinning på Friskis o svettis, gympa på Sofiebergskolan. En ny undersökning av kvaliteten inom boenden med särskild service har genomförts av Utvärderingsringen under hösten Resultatet visar på en fortsatt mycket hög brukarnöjdhet bland de boende på kommunens gruppbostäder Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 2. Antal samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer Halmstads kommun (soc.förv) har avtal med 6 föreningar. Ria, KRIS, Våga va, Kvinnojouren, Unga KRIS och Länken. 3.7 Målområde: Resor och trafik Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska med tio procent mellan 2009 och 2014 (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

23 Aktiviteter Videokonferensanläggning istället för resor. Senaste kommentar Vuxenavdelningen har aktivt valt att prioritera kompensutveckling via webben samt att arrangera uppdragsutbildning lokalt. Där webb/videokonferens erbjuds används detta alternativ i första hand. Både på nationell, regional samt lokal nivå är detta ett område som utvecklas snabbt. Som exempel kan nämnas Kunskapsguiden.se som erbjuder webbutbildningar inom områdena missbruk- och beroendeproblematik samt psykisk funktionsnedsättning. Den nuvarande utvecklingen kommer att bidra till att minska de tjänsteresor som kommunen gör med personbilar. Handläggningsenheten på Avd Sos har genomfört videokonferens samt telefonkonferenser med syfte att begränsa antalet tjänsteresor. HVB-handläggare har använt videokonferens under perioden. Det har inte blivit lika många videokonferenser som hade förväntats. Anledningen till detta är att aktiviteteten inte varit tillräckligt tydlig. I de fall ungdomar är placerad på SIS skall åtminstone ett besök bytas ut mot en videkonferens i fortsättningen. Man har även använt sig av Skype som kommunikationsmedel vid exempelvis anställningsintervju. 3.8 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål). Aktiviteter Taktisk Nivå Region Halland avseende regionalt underlag, barn 0-18 år Senaste kommentar Psykisk ohälsa bland barn och unga skall minska genom stor samverkan mellan socialtjänst, BUP, närsjukvård, ungdomsmottagning mm. Genom regionen kommer vi möta upp med gemensam utbildning till våra medarbetare för att kunna se den psykiska ohälsan. BUP och Närsjukvården kommer att utarbeta en handläggningsöverenskommelse så att inte barn och unga med psykisk ohälsa faller mellan stolarna eller hamnar i det yttersta ansvaret hos socialtjänsten medan de borde i första hand komma till barnpsykiatri eller närsjukvården i sin psykiska ohälsa. Genom att använda sig av FIT finns ett verktyg för att kunna prata om hur klienten mår och psykisk ohälsa blir därmed lättare att upptäcka. Brukarrevisionen av Ungbo fokuserade ej på psykisk ohälsa, men de förbättringsförslag som presenterades skulle kunna förebygga framtida psykisk ohälsa. 3.9 Målområde: Uppleva och göra Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 3. Föreningsbidrag Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

24 3.10 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Aktiviteter Inkluderande fritid för ungdomar med funktionsnedsättning Senaste kommentar I utvecklingsprojektet med att göra kultur- och fritidsutbudet mer tillgängligt för unga personer med funktionsnedsättning, har sammanställningen Fritid för alla gjorts. Inom begreppet Fritid för alla har ett nätverk skapats för samvekan mellan kommunens olika förvaltningar, organisationer, föreningar och andra fritidsaktörer. En katalog har tagits fram med samlad information om kultur- och fritidsaktiviteter. Katalogen vänder sig till personer som har behov av stöd och tillgänglighet. Syftet med katalogen är att informera om kultur- och fritidsutbudet såsom aktiviteter, verksamheter och anläggningar, samtidigt som det ger möjlighet för föreningar och fritidsaktörer att rekrytera nya medlemmar och besökare. Katalogen delas ut på skolor, habilitering, bibliotek, fritidsanläggningar etc. En digital upplaga kommer också att läggas ut på kommunens hemsida. Katalogen gäller ett år framåt. Projektet har även tagit fram ett utbildningspaket. I utbildningspaketet får föreningar, studieförbund och andra fritidsaktörer, på att överskådligt och enkelt sätt en inblick i historik, begrepp, diagnoser, bemötande inom funktionshinderområdet. Det ges även möjlighet till samtal om funktionshinder och funktionsnedsättning. Projektet erbjuder nu även nätverksträffar och föreläsningar inom funktionshinderområdet. Projektet har lett till att tillgänglighetsfrågorna för unga med en funktionsnedsättning har väckts även på andra förvaltningar i kommunen. Projektets inriktning har från början varit att verksamheten skall kunna fortleva även efter projektets slut. Effekten på sikt med Fritid för alla, blir att unga med funktionsnedsättning finns med i kommunens och föreningarnas verksamheter och ökad kompetens. Medel har nu även beviljats för Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering) Likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Senaste kommentar Under 2014 har ett antal aktiviteter företagits för att analysera och påbörja ett arbete mot en mer jämställd socialtjänst. Arbetet är bara i sin linda och status kan därför bara anges som påbörjat. Aktiviteter Genusaspekt på den stora Brukarundersökning på bostad med särskild service 2014 Bemötandeundersökning inom Familjerätten Senaste kommentar År 2014 års brukarundersökning som redovisades för nämnden i december är i redovisningen uppdelad per kön. I januari skall resultaten redovisas för första linjens chefer som utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete. Familjerätten har genomfört en Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

25 Aktiviteter och Mottagningsenheten Hörnans träffpunkt för flickor och pojkar? Senaste kommentar brukarundersökning med särskilt fokus på hur mammor och pappor uppfattar bemötandet de fått under utredningstiden. Tyvärr var svarsdeltagandet för lågt och ett resultat kunde inte presenteras. Ett nytt försök kommer att göras under Hörnans träffpunkt är en öppen verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning i åldern år. Hörnan öppnade förra året och har öppet onsdagar 17:30-21:00 och lördagar 13:00-17:00. På Hörnan finns program för de olika tillfällena men det är frivilligt att delta. Man kan också bara hänga. Antalet besökare ligger mellan stycken per tillfälle. En sammanställning över könsuppdelad statistik av deltagarna för första halvåret 2013 visade att 35 % var flickor och 65 % var pojkar. Och vid Hörnans sommaraktiviteter var bland deltagarna 15 % flickor och 85 % pojkar. Utskick som skickas hem direkt ser ut på följande sätt; pojkar 66 % och flickor 34 %. Utöver dessa riktade utskick så går information ut till särskolan, korttidstillsynen och vissa boenden. Face Book och hemsida finns också som en informationskanal. Antalet ungdomar inskrivna på särskolan är inte jämt fördelat utan där finns fler pojkar än flickor, vilket gör att utgångsläget inte är fifty-fifty. Träffpunkt Hörnans programinnehåll under första säsongen innehöll många programpunkter med ordet tävling. Under andra säsongen gjordes en liten förändring och vi tog bort ordet tävling i flera av programmen. Träffpunkt Hörnan är dock en öppen verksamhet, som inte skall styras av färdiga programpunkter utan det är en verksamhet dit man kan komma och bara vara. Hörnans sommarverksamhet innehåller aktiviteter, som finns runt om i Sommarstaden Halmstad. Till dessa aktiviter måste man anmäla sig. Innehållet har varit att spela minigolf, konserter, idrottarrangemang, gatufestival m.m Besöksfrekvensen för Träffpunk Hörnans lördagsverksamhet har under våren 2014 varit vikande därför är det svårt att göra en bedömning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Däremot har onsdagsverksamheten varit stabil och med ett litet ökat antal besökare. Förändringen under 1:a halvåret i jämställdhetsfrågan är liten men dock mot mer jämställt. Detsamma gäller för sommarverksamheten. Inför höstens verksamhet på Träffpunkt Hörnan har man tagit fram ett tydligare program med ett bredare innehåll. Fortfarande är grundstenen i Träffpunkt Hörnans verksamhet att bara komma men nu finns även ett fastställt program för den som vill utnyttja det. Under hösten kommer verksamheten fortsätta med könsuppdelad statistik av deltagarna och vid årsskiftet görs en sammanställning över utfallet i jämställdhetsfrågan och då får vi svaret om programförandringen har haft effekt. När man tittar på de förändringar som är gjorda i programmet för att förbättra jämställdheten, så kan man tycka att den är marginell. Det viktigaste i denna process är ändå att frågan diskuteras. Bara Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

26 Aktiviteter Jämställdhet på boendet har vi det? Grundläggande implementering på Vuxenavdelningen Vi skall mäta flickors/pojkars insatser utifrån en könsuppdelning samt utifrån vilket beteende som föranledde insatsen uppdelat på flickor/pojkar. Senaste kommentar det är en vinst. För att höja medvetenhetsnivån om jämställdhetfråga bland kvinnor och män, har det genomförts en undersökning bland medarbetarna på en gruppbostad med särskild service. På gruppbostaden arbetar 9 medarbetare. Alla är kvinnor i olika åldrar. På gruppbostaden bor 5 personer, två kvinnor och tre män, alla med mycket olika funktionsnedsättningar. På ett personal möte fick medarbetarna reflektera över deras synsätt när det gäller jämställdhet och hur de förhåller sig till det på arbetsplatsen. Medarbetarna fick ta på sig genusglasögon i ca en månad, för att sedan diskutera det igen på ett möte. Medarbetarna fick även titta på två filmer från Det som har framkommit under diskussionerna är att det är svårt att utesluta individens förmåga då personerna som nu bor på gruppbostaden inte har samma funktionsnedsättning. Kvinnorna som har Downs syndrom behöver utifrån sin funktionsnedsättning mindre stöd och tid än männen. Enligt medarbetarna så hade kvinnorna fått lika mycket stöd och tid som männen om de hade haft samma behov av stöd och tid utifrån sin funktionsnedsättning och sina individuella förmågor. Mederbetarna menar att det som är viktigt är att alla boende, oberoende av kön, ges möjlighet att vara delaktiga i påverkan av sin vardag. Det är också viktigt att alla, oberoende av kön, får lika mycket aktiviteter utifrån sina önskemål och sina intressen. Broschyren Bostad med särskild service har reviderats och är nu skriven ur ett könsperspektiv. Granskning av de ärenden där avslag getts på ansökan. Analys kring om skillnader finns mellan könen när det gäller de bedömningar som gjorts. Detta gäller interna/externa placeringar samt öppenvårdsbehandling. På öppenvårdsbehandlingen, samla in data från de ASI-kartläggningarna och uppföljningar som gjorts Använda ASI för att följa upp hur det går för kvinnor och män kring bortfall/utfall/behandlingssammanbrott. Beroende på vilken information sammanställningen genererar fattas beslut kring det fortsatta arbetet. Ensolution har till uppdrag att titta på avdelningens insatser till pojkar/flickor och utifrån det titta på kostnader. Avdelningen har uppmärksammat skillnader i antalet män och kvinnor som använder öppenvårdens insatser. 2/3 är kvinnor och 1/3 är män, det stämmer dock överens med forskning som visar att 2/3 av de som utsätts för våld i hemmiljö är kvinnor medan 2/3 av männen som utsätts för våld gör det utanför hemmet. Ensolution har även presenterat siffror gällande våra ytterfall, dvs de klienter som kostar mer än 500 om året. Det visar sig att vi har halverat antalet ytterfall från 2012 till 2013, vilket betyder att vi har varit bättre på att finna alternativ till att placera ungdomarna på institution. Det är väldigt bra att siffran halveras, men om man tittar lite Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

27 Aktiviteter Senaste kommentar närmre ser man att det bara är pojkar som vi har lyckats finna alternativa lösningar för. Flickor placeras fortfarande i samma utsträckning. En framtida utmaning blir att se så vi har samma utrymme att erbjuda flickor alternativ till institutionsplaceringar. Genom att göra en könsuppdelad statistik får vi syn på brister inom vår verksamhet som inte kan tyda på annat än att vi inte erbjuder likvärdig service till alla våra medborgare. Under året har vi blivit medvetna om detta och ser det som ett prioriterat område att fokusera på under Analys av bistånd Personlig assistans Två studenter har gjort en studie kring sex LSS personlig assistans utredningar. De har tittat på språkliga och innehållsmässiga skillnader ur ett genusperspektiv. De har svarat på några av de frågeställningar som har satts upp men inte alla. På grund av den höga arbetsbelastningen på handläggningsenheten är bedömningen att detta får anses som tillräckligt och att projektet får anses som slutfört under året Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering) Aktiviteter Ökad tillgänglighet via telefon Senaste kommentar Öppna upp telefonerna så att det inte visar dolt telefonnummer Samordning av tillgänglighetsarbetet Senaste kommentar Socialnämnden har tillskrivit KF förslag. Aktiviteter Tillgänglighetsguide Senaste kommentar Förslag lagt till KF och är nu under beredning i KLU. handikappkonselent Torbjörn Lagergren har haft inledande möten med tjänstemän på stadskontoret. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

28 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

29 5 Prioriteringar I detta avsnitt formuleras nämndens prioriteringar från nämndens Omvärldsanalysdagar i augusti 2013 som inte formulerats som mål. Hälsa bland funktionshindrade Vuxenavdelningen På lokal och regional nivå fortsätter vuxenavdelningen i samverkan med psykiatrin att utveckla det hälsofrämjande arbete i linje med levnadsvanestudien. Detta med fokus på följande områden; kost, motion, alkohol samt tobak. För avdelningens del innebär detta bland annat att några medarbetare har genomgått en hälso- och livsstilsutbildning via projektet och dessa livsstilscoacher stöttar nu brukare på våra olika boendeenheter. Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden. Behov finns att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak. Som ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIOsatsningen löper. Som underlag för det fortsatta arbetet under 2015 har en inventering gjorts kring vilka behov av kunskap/metoder och stödformer som efterfrågas av brukare och personal för att bedriva ett hälsofrämjande arbete Avdelningen Boende och Korttid Halmstad deltar sedan 2013 i Fritidsforums projekt Självbestämmande, inkludering & hälsa. Projektet är ett 3-årigt utvecklingsprojekt för unga och vuxna med intellektuella begåvningsnedsättningar samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att utveckla fritiden och den öppna fritidsverksamhetens möjligheter att stärka målgruppens röst och självbestämmande Projektet är nationellt och beskostas av allmänna arvsfonden. Genomförande av projektet sker i samverkan mellan unga och anhöriga, fritidsledare och verksamhetsansvariga, lokala aktörer samt stöd av nationella aktörer och sakkunniga. Förutom Halmstad deltar även Skellefteå, Umeå, Jönköping, Jordsbro, Farsta, Gustavsberg och Helsingborg i projektet. Kommunerna är de som driver projektet med projektledarna som är placerade på fritidsforums kontor i Stockholm. Projektledarna medverkar vid lokala och nationella träffar. I Halmstad samverkar Kulturförvaltningen och Socialförvaltningen i projektet lokalt. Projektgård är Pålsbo fritidsgård. Ungdomarna som medverkar projektet får vara med och påverka utbudet och ingå i fokusgrupper, träffar och resor för utbyte med deltagare från de andra medverkande kommunerna. Projekt målen är: Att aktivt synliggöra och tydliggöra dilemman och utmaningar som är gemensamma för kommunerna vad gäller att skapa goda föreutsättningar för unga med funktionsnedsättningar att vistas i öppen fritidsverksamhet Att främja inkludering för unga med funktionsnedsättning. Att utveckla former och forum så att målgruppens röst och självbestämmande stärks samt öka förståelse för demokrati. Att utveckla metoder och förhållningssätt, metodik och pedagogik för de som arbetar och verkar inom fritidsfältet och särskilt i den öppna fritidsverksamheten. Att utveckla strategier, modeller för samverkan som klargör uppdrag och roller. Att arbeta lösningsfokuserat kring samordningsvinster för viktiga samarbetsparter för att ge förutsättningar för det första målet. Att utveckla metoder, pedagogik och förhållningssätt så att inkludering och hälsa främjas. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

30 Att utveckla strategier och arbetsmodeller som överbryggar strukturella och organisatoriska hinder och gränser. Att stärka samarbetet mellan förvaltningarna, även på sikt. Avdelningen Stöd och Service En organisationsförändring genomfördes 2012 för att höja kompetensen och förbättra möjligheten att ge ett tvärfackligt medicinskt stöd till personer med funktionshinder i förvaltningen. Förvaltningens hälso- och sjukvårdsenhet bildades. Tre geografiska team innehållande arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast arbetar nu tillsammans med baspersonalen för att förbättra målgruppens hälsa. Ett strukturerat och nära samarbete har utvecklats. Utvecklingsområden har identifierats. Exempelvis pågår ett implementeringsarbete med kartläggningsinstrumentet Tidiga Tecken för att upptäcka demens så tidigt som möjligt hos personer med utvecklingsstörning. Fr.o.m. juni 2014 har socialförvaltningens sjuksköterskor övertagit huvudansvaret (från hemvårdsförvaltningens sjuksköterskor) för att fortlöpande erbjuda och genomföra läkemedelsutbildningar för all baspersonal i förvaltningen. Denna aktivitet innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för förvaltningens brukare. Utvecklingsarbete pågår i regionen när det gäller ett utökat användande av SIP, d.v.s en samordnad individuell plan. Goda exempel på samverkan med både barn och vuxenpsykiatrin börjar dyka upp. Hur ersätter vi konsulentstödda familjehem. Utveckla kvalitet i familjehem Avdelningen använder i mindre utsträckning dessa familjehem utan arbetar istället för att de egna familjehemmen med hjälp av handledning kan ta svårare ärenden. Under 2014 kom en ny lag som anger särskilt kvalificerade familjehem som boendeform. Familjehemsenheten håller på att arbeta med att ta fram riktlinjer för en sådan insats. Under 2014 har två utbildningsinsatser till familjehem genomförts för att öka familjehemmens kompetens. Familjehemmen har även erbjudits en grundutbildning. För nya familjehem är denna grundutbildning obligatorisk. Familjehemssekreterarna får utbildning/kompetens i handledning för familjehem. Det har nyligen gått ut enkäter till familjehemmen där avdelningen efterfrågar vilket stöd familjehemmen efterfrågar. Man arbetar även för att införa telefontid utanför kontorstid. Enheten är i uppstart av intervjuer enligt BBIC för att följa upp mående hos de familjehemsplacerade barnen. Kompetens Avdelningen Boende och Korttid I syfte att höja den pedagogiska kompetensen och därmed även höja kvaliteten på utförandet, har avdelningen börjat anställa stödpedagoger på enheter där det vistas brukare med utmanande beteende, inom autismområdet. Stödpedagogernas uppdrag är att: Ansvara för utförandet och uppföljningen av de valda evidensbaserade metoderna genom ett nära vardagsstöd. Vara ett nära vardagsstöd i uppförande och utvärdering av genomförandeplan. Vara ett nära vardagsstöd i den sociala dokumentationen Vara ett nära vardagsstöd i nätverksarbetet runt brukaren En utvärdering av stödpedagogernas uppdrag är planerad till hösten Metodutvecklaren har till uppgift att göra utvärderingen och under hösten 2014 har det gjorts en nulägesbeskrivning. Avdelningen har infört och tillsatt en ny tjänst, Metodutvecklare. Metodutvecklarens uppdrag är att: Medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i samverkan med Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

31 enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp Inventera och utveckla evidensbaserade metoder Bistå i implementeringen av lågaffektivt bemötande på enheterna Omvärldsbevakning, hålla sig á jour med ny forskning Planera och utforma individanpassat kvalificerat vardagsstöd Superanvändare FIT Vara ett stöd för stödpedagogerna Följa upp, utvärdera och slutföra de processer som metodstödjaren ansvarar för Nätverka med andra kommuner Avdelningen Stöd och Service Utgångsläget idag är att ca 55 % av de tills vidareanställda personliga assistenterna har en utbildning som motsvarar omvårdnadsprogrammet, vilket är det utbildningskrav som ställs vid nyanställning. Ytterligare 10 % har genomgått delar av denna utbildning. Inom ramen för den regionala stödstrukturen pågår arbete med att plocka fram en valideringsmodell för att så många som möjligt skall kunna uppnå denna kompetens. Utvärdera hemlöshetssatsningen En uppföljning/utvärdering har gjords för tiden mars november (se Bilaga 1). Resultatet av uppföljningen visade att verksamheten är välbesökt och att det under ovanstående period bott i snitt nio personer per natt på Nya Nattcaféet. Totalt 76 unika personer har bott på Nya Nattcaféet under angiven period. Av dessa 76 personer har 12 enligt Nya Nattcaféets bedömning fått annat boende och då via; KRIS-bo, egen bostad, inneboende hos släkting, plats på UAE samt behandlingshem. En viktig del av det arbetet personalen och frivilligarbetarna gör på Nya Nattcaféet är att motivera och stötta de boende att ta kontakt med socialförvaltningen för att hitta permanent lösningar på boendesituationen eller för att ta emot andra insatser som på sikt möjliggör eget boende. För att lyckas i ovanstående är en fungerande samverkan viktig, här konstateras att samverkan fungerat bra under det gånga året. Av uppföljningen framkommer att bland de som söker sig till Nattcaféet är det en stor grupp som ständigt återkommer. Den målgrupp som främst kommer till Nya Nattcaféet är personer med missbruks- och beroendeproblematik. Statistiken visar på att det i Halmstad finns ett behov av att tillhandahålla övernattningsmöjligheter för målgruppen hemlösa personer. Brukarmedverkan, samarbete med föreningar, bemötande och beteende Vuxenavdelningen konstaterar att brukarmedverkan/inflytande är viktig och det pågår ett aktivt arbete för att möjliggöra detta på lokal, regional och nationell nivå. Vuxenavdelningen har som ambition att den enskilde ska ha möjlighet att påverka de insatser hon/han får. Vilket bland annat innebär att Vuxenavdelningen behöver ta del av den kunskap som brukarna har för att förbättra de insatser och det stöd som erbjuds. Ett forum för att möjliggöra detta är de regelbundet återkommande mötena med förenings- och brukarråden för personer med beroende- och missbruksproblematik samt för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom ramen för beviljade PRIO-medel pågår ett aktivt arbete med att stärka den enskildes delaktighet i de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av kommunen. Från nationell nivå ställs krav på att kommuner ska arbeta med frågan på olika nivåer. En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

32 Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning. Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Brukarutbildningen ska bidra till att öka förståelsen och kunskapen om brukares/ anhörigas livssituation och erfarenheter. Som en del av Vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet. Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa år. Ett för vuxenavdelningen nytt och konkret sätt att samverka med brukarföreningarna är att behandlingsenheten tillsammans med KRIS gemensamt har genomgått utbildning i behandlingsprogrammet Kriminalitet som livsstil. Parterna erbjuder nu detta behandlingsprogram tillsammans. KRIS har även medverkat i utbildning i haschprogrammet HAP som erbjuds via Region Halland. Avdelningen Stöd och Service samt Avdelningen Boende och Korttid Förvaltningen genomför årligen fyra LSS samråd, där de största föreningarna för personer med funktionsnedsättning är representerade. Syftet med dessa möten är en möjlighet för förvaltningen att informera om verksamheten och pågående förändringar och en möjlighet för föreningarna att komma in med synpunkter och föra en dialog för att med gemensamma krafter genomföra förbättringar av verksamheten. På den regionala nivån finns ett strukturerat samarbete med regionala handikapprådet där 25 föreningar för personer med funktionshinder är representerade. När det gäller arbete med bemötande och brukarmedverkan, arbetar boendestödet sedan två år tillbaka med FIT, en metod som också kommer att användas framåt i handläggningsenheten. En stor LSS konferens genomfördes i november i Region Hallands regi på Temat delaktighet och bemötande. Den riktade sig till all personal inom funktionshinderområdet i Halland. I samverkan med Region Halland har genomförts en rad utbildningsinsatser om brukarmedverkan under året och i början av 2015 kommer personal från avdelningen ett genomgå utbildning i den s.k. Delaktighetsmodellen. PWC genomförde för ett år sedan en revision om bemötande i Personlig assistans med gott resultat. Avdelningens psykolog arbetar fortlöpande med handledning, konsultationer och utbildningsinsatser till förvaltningens baspersonal som handlar om bemötande och delaktighet. Fortsätta att utveckla och utöka samarbetet med olika fritidsaktörer inom kommunen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

33 6 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid Dec 2014 andel visstid (%) Dec 2013 andel visstid (%) Barn och Ungdomsavd ,6 6,5 Boende och Korttid ,9 8,0 Stab ,1 4 Stöd och service ,8 11,3 Vuxenavd ,3 17,6 Totalt ,2 10,1 Förvaltningen har ökat tillsvidareanställda med 15 medarbetare, ökningen står Barn och Ungdomsavdelningen för. Under 2014 och de kommande åren kommer Halmstad Kommun få en ökad kvot för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Barn- och Ungdomsavdelningen har under året anställt fler personal för att starta upp ytterligare ett boende. Under de kommande åren finns planer för ytterligare boenden och även en förväntad medarbetarökning därav. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Dec 2013 andel kvinnor (%) Barn och Ungdomsavd Boende och korttid Stab Stöd och service Vuxenavdelningen Totalt Socialförvaltningen är generellt en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Vi kan dock konstatera att sedan redovisningen 2013 har förvaltningen ökat med 7 tillvidareanställda män. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Dec 2013 andel kvinnor (%) Barn och Ungdomsavd Boende och Korttid Stab Stöd och service Vuxenavdelningen Totalt Timavlönad personal Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

34 Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare Barn och Ungdomavd Boende och Korttid Stab Stöd och service Vuxenavdelningen Totalt Inom stöd och service omfattas posten timanställda även PAN anställda motsvarande timmar/33 årsarbetare. Förvaltningens semestervikarier för perioden juni-augusti inräknas även i timavlönad personal motsvarande timmar/ 9,45 årsarbetare. Återstår 83,55 årsarbetare som timanställda. Posten timanställda inom stab härör sig till förvaltningens arbete med omvårdnadslyftet. Posten bokförs förvaltningsövergripande och generear inga kostnader då detta faktureras hemvårdsförvaltningen Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 94,7 95,05 95,3 95,7 95,6 95,7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad är antal årsarbetare/antal tillsvidareanställda. Förvaltningen har en generellt hög sysselsättningsgrad. Anställda inom vård och omsorg omfattas av rätten till heltid. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Enhet Summa Totalt Medelålder - tillsvidareanställda Enhet Totalt Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och Ungdomsav Boende och korttid Stab Stöd och service Vuxenavd Totalt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

35 Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön 2014 Enhet Kvinnor Män Totalt Barn och Ungdomsavd Boende och Korttid Vuxenavdelningen Totalt Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda Yrkesfördelning Sum ma And el Handläggar-och adm arbete Ledningsarbete Rehabilitering och förebyggande arb 1 1 Skol och barnomsorgsarbe 1 1 Socialt och kurativt arbete Vård och omsorgsarbete Totalt % Sammanfattningsvis kommer förvaltningens pensionsavgångar att omfatta 85 personer under kommande 5 år. Under perioden omfattas den största gruppen inom vård och omsorgsarbete men viktigt att notera är gruppen inom ledningsarbete där 12 chefer under den kommande 5 årsperiod kommer att gå i pension. Sjukfrånvaro Sjukdagar i snitt Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och Ungdom 12,87 9,36 12,38 11,96 Boende och Korttid 30,55 38,40 31,92 26,04 Stab 14,07 0,0 11,06 13,11 Stöd och service 35,48 27,68 34,63 36,09 Vuxenavdelningen 24,13 7,62 19,93 15,31 Totalt 26,52 21,94 25,73 23,15 Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och Ungdomsavd Boende och Korttid Stab Stöd och service Vuxenavdelningen Totalt hade socialförvaltningens medarbetare 23,15 sjukdagar i snitt per medarbetare är Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

36 snittet per medarbetare 25,73 dagar vilket innebär en ökning med 2,58 dag/medarbetare. Under 2013 var 25% korttidsfrånvaro och 75% långtidssjukfrånvaro. Under 2014 har detta förändrats till att korttidsfrånvaron sjunkit till 18% och långtidssjukfrånvaron ökat till 82%. Skälet till detta kan vara att vi under 2014 arbetat aktivt med korttidssjukfrånvaron för att förhindra en långtidssjukskrivning. Tidigare insatser med rehabiliteringsutredning, tidig kontakt med FK när det finns risk för långtidssjukskrivning så att ett avstämningsmöte kommer till stånd i tidigt skede. Även tidigar samtal med medarbetare som är i riskzon för en långtidssjukskrivning för att hitta lämpligt stöd från arbetsgivaren sker kontinuerligt. Att långtidssjukfrånvaron har ökat kan bero på att medarbetare går direkt in i en långtidssjukskrivning i större omfattning än tidigare vilket stämmer väl överens med psykiska diagnoser. Trenden från föregående år kvarstår att kvinnor har högre sjukdagar i snitt än män. Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och ungdomsavd Boende och korttid Stab Stöd och service Vuxenavdelningen Totalt Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Yrkesgrupp Ledningsarbete 16,27 13,7 6,12 Social och kurativt arbete 16,52 14,05 14,12 Vård och omsorgsarbete 27,74 28,53 32,57 Handläggare och adm arbete 11,95 5,63 5,97 Redovisningen visar att sjukfrånvaro per yrkesgrupp är störst inom vård och omsorgsarbete. Detta faktum är känt i förvaltningen och berörda avdelningar arbetar aktivt med riktade åtgärder för gruppen. Inom personlig assistans som ingår i vård och omsorgsstatstiken träffas HR utvecklare och enhetschefer/avdelningschef en gång per månad och ser över korttids/långstids sjukskrivningar och gör tillsammans handlingsplaner för den enskilda medarbetaren. Detta genererar även tätare kontakt med Försäkringskassan för att rehabiliteringsprocessen ska komma igång i tidigt skede. Medarbetarskap och ledarskap Gällande förvaltningens arbete med kultur och värdering redovisas detta under avsnitt 11 Vuxenavdelningen Som ett led i att stärka medarbetarskapet har avdelningen 2014 ökat chefstätheten med en tjänst på boendeområdet. Detta för att bl a kunna stödja och bidra till att medarbetare kan utvecklas på ett gynnsamt sätt med tillgång till ett mer nära ledarskap. Vi har när det gäller ledarskap påbörjat att enhetschefer går den kommunövergripande chefsutbildningen (UL), för 2014, 1 medarbetare. På avdelningen har vi i syfte att se hur vi kan utveckla ledarskapet i chefsgruppen genomfört PI på gruppnivå. Vi fick återkoppling i slutet av Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

37 december och tar med denna som underlag i det fortsatta arbetet. Vi tänker att detta dels handlar om hur vi kan använda och utveckla våra styrkor samtidigt som vi kan hitta strategier avseende de utvecklingsområden som finns. Vi tänker också att denna kunskap kan vara en pusselbit i fortsatt rekryteringsarbete. Stöd och service Några chefer har redan fullföljt UL, några har påbörjat och resten av cheferna kommer utspritt under året att påbörja UL. Alla chefer deltar fortlöpande i förvaltningens egna chefsdagar, kommunens Ledardagar, jämställdhetsdagar samt i kommunens BAS-program. Pers ass cheferna påbörjar i januari 2015 handledning hos Previa utifrån en ansträngd arbetssituation. Medarbetarna har i flera verksamheter i olika perioder handledning, några grupper av förvaltningens egen psykolog, andra grupper av externt upphandlade handledare. Flera grupper har också haft handledningsinsatser av Previa. Flera grupper har haft ergonomigenomgångar av Previa. Handlingsplaner har upprättas på alla enheter utifrån resultatet på Medarbetarenkäten. Alla medarbetare har möjlighet att utöva friskvård en timme på arbetstid i veckan tillsammans med minst en annan arbetskamrat. Alla medarbetare deltar regelbundet i Arbetsplatsträffar och personalmöten, där det finns möjlighet för alla att komma till tals, både när det gäller utveckling på den egna arbetsplatsen och arbetsmiljö m.m. Alla chefer har genomgått utbildning i nya samverkansavtalet. Två personliga assistenter från avdelningen deltog i arbetet med att utforma den nya HR visionen Två personliga assistenter från avdelningen deltog också i det kommunövergripande arbetet med kultur och värderingsprojektet. All personal har årligen ett medarbetarsamtal och lönesamtal. Barn och Ungdomsavdelningen På alla avdelningens enheter sker ett arbete för att skapa delaktighet och en känsla av sammanhang bland medarbetarna. Avdelningen har ett systemteoretiskt förhållningssätt och det ska prägla hela organisationen. Medarbetarnas roller diskuteras kontinuerligt och vi eftersträvar en feedback-kultur både inom avdelningen i stort som i vår ledningsgrupp. Ett antal chefer har genomgått ett antal utbildningar för att stärka ledarskapet. Dessa kommer att fortsätta under Alla medarbetare har handledning. Boende och Korttid Enhetschefer har prioriterat att gå BAS-utbildningar och utvecklande ledarskap. Tre chefer har gått klart utvecklande ledarskap och två är pågående och för resten av enhetschefsgruppen är utbildning planerad. Under året har rekrytering av avdelningschef pågått och enhetschefer har varit representerade i det arbetet. Individuella utvecklingsplaner Vuxenavdelningen Vi har under året arbetat aktivt med skriftliga medarbetarmål i samband med medarbetarsamtal. Vi har på flertalet enheter använt oss av den av statskontoret framtagna mallen där individuella medarbetarmål (utvecklingsplaner)formuleras. Stöd och service Vid det årliga medarbetarsamtalet samtalar vi med medarbetaren om den Individuella utvecklingsplanen och enas om hur den skall se ut. Detta har gjorts tidigare också, men vi har inte på samma sätt benämnt den som en individuell utvecklingsplan vilket vi mer har börjat göra Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

38 under det senaste året. Funderingar finns i chefsgruppen på att utforma en egen, enklare mall för individuella utvecklingsplaner. Särskilda medarbetarmål finns också formulerade för många medarbetare. Barn och ungdomsavdelningen Alla enhetschefer har i uppdrag att upprätta individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Det finns en mall från stadskontoret som man kan använda sig av. Avdelningens kompetensutvecklingsplan fungerar även som en utvecklingsplan på individuell nivå. I de fall där en medarbetare saknar en individuell plan är detta på grund av avdelningens chefssituation, då det har varit frånvaro på vissa tjänster under delar av året. Dessa medarbetare kommer att få medarbetarsamtal under tidig vår Boende och Korttid Alla enhetschefer har i uppdrag att upprätta individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Det finns en mall från stadskontoret som cheferna använder sig av. Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Vuxenavdelningen Arbetet med mångfald och jämställdhet ur ett personalperspektiv har vi under året påbörjat till viss del (avseende jämställdhet) i samband med rekrytering. Vi har valt att utan att ta del av namn och därmed kön plocka ut intressenter utifrån formell kompetens och erfarenhet. Först i nästa skede av rekryteringsprocessen har namn och kön lyfts in. Vid intervjuer till chefstjänster har vi aktivt prioriterat att avdelningschef gjort dem med i första hand manlig enhetschef. Stöd och service Jämställdhet: Alla chefer har genomgått utbildning om jämställdhet och deltagit i kommunens jämställdhetsdagar. Enhetschefsgruppen har nu en utökad jämställdhet med 38 % män, jämfört med 25 % under Inom verksamheten Personlig assistans är nu 15 % män, vilket är en liten ökning. Om de timsanställda räknas med är vi uppe i ca 21 % män. En medvetenhet om ojämställdheten finns alltid vid rekrytering av ny personal men den person som är mest lämplig utifrån kompetens och personlig lämplighet är emellertid alltid den som får tjänsten, oavsett kön. Inom Personlig assistans har de tidigare problemen med att vissa brukare inte vill ha personal av ena eller andra könet minskat. Mångfald: Den personalmässigt största verksamheten på Avdelningen för stöd och service är Personlig assistans. Andelen utlandsfödda eller minst en utlandsfödd förälder inom denna personalgrupp är mer än 25 procent, vilket är en högre siffra än Sveriges och Halmstads befolkning i stort. I enhetschefsgruppen är 25 procent utlandsfödda. Övriga verksamheter på avdelningen har emellertid en lägre andel utlandsfödda, vilket naturligtvis fortlöpande bör analyseras och funderas i kring. Barn och ungdomsavdelningen Avdelningen strävar efter en medvetenhet ur dessa perspektiv när vi fattar personalpolitiska beslut. Vid rekrytering finns alltid en strävan efter jämnare könsfördelning även om det är svårt att rekrytera män. Jämfört med 2013 har antalet män i verksamheten ökat med 4 %. Den största påverkan på den siffran står EFB för då de både har en jämnare könsfördelning och en större mångfald gällande etnisk bakgrund bland personalen än den övriga avdelningen. Även Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

39 familjerådgivningen har en jämn fördelning mellan män och kvinnor. De övriga männen återfinns främst på vår behandlingsenhet, och under de senaste åren har utredning rekryterat 2 män. Övriga enheter har enbart kvinnor anställda. Detta speglar till viss del de nationella erfarenheter som finns då män tenderar att välja yrkesområden som kräver en viss specialisering, vilket visar sig i att våra män återfinns i de behandlande delarna av verksamheten. Det finns en jämn spridning i ålder övergripande över avdelningen, men om man ser till enskilda enheter finns en snedfördelning. Våra utredande enheter, och främst mottagningsenheten har ett stort antal medarbetare i ålder 26-35, en vanlig familjebildande ålder, vilket också medför att enheterna har hög frånvaro gällande föräldraledighet och VAB. Övriga enheter har större andel medarbetare i ålder Boende och Korttid Jämställdhetsarbetet på avdelningen har under året uteslutande skett gentemot brukare. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget Arbetsmiljöansvar Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är närmsta chef som har det yttersta ansvaret för sina anställda och företagets arbetsmiljö. Socialförvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med administrativa stödverktyg för chefer framförallt arbete med intranät. Förvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med incidentrapporteringssystemet KIA. Genomgång av systemet har erbjudits såväl nyrekryterade som befintliga chefer. Arbetet och uppföljning med handlingsplaner utifrån medarbetarenkätundersökningen fortlöper. Medel inom ordinarie budget har använts till åtgärder som kommit fram i handlingsplaner för enskilda enheter. Dessutom har förvaltningen i samråd med förvaltningens centrala samverkansgrupp, SOSAM valt att arbeta långsiktigt med följande fokusområden: Rörelse, Återhämtning samt Vi-känsla Under 2014 har vi arbetat med bland annat följande aktiviteter; Rörelse Innebandy, vårruset, inköp av redskap för fysisk träning Återhämtning Förvaltningen har inrett ett återhämtningsrum med massagestol. Rummet är bokningsbart för uppföljning och vi kan se att rummet används konsekvent. Vi känsla Föreläsningar i aktuella ämnen, Bokkvällar, Intern Quiz för samtliga medarbetare. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel De hälsofrämjande medlen har till största delen använts till särskilda satsningar för nystart/teamarbete för prioriterade arbetsgrupper uifrån medarbetarenkätens resultat. En stor satsning har gjorts till gruppen personlig assistans där samtliga medarbetar har deltagit i stegtävling. Även här har förvaltningens gjort inköp av redskap som främjar rörelse. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

40 Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Förvaltningen har haft ett tätare samarbete med PREVIA gällande förvaltningens arbetsmiljö och lokala mål/utmaningar. Detta har bland annat omfattat; Stöd i arbetslagsutveckling, utbildning, nattundersökningar, teambildning, stöd utifrån medarbetarenkät, hälsa och rehabilitering samt handlingsplaner samt allmänt stöd för chefer kring svåra situationer som uppstått genom hot och våld. I Introduktionen för nyrekryterade chefer ingår besök och information på PREVIA. Arbetsskador Arbetsmiljöhändelser som inträffat på förvaltningen under 2014 är 474 händelser. Av dessa 474 händelser är 447 orsakat av hot och våld. Ökningen från föregående år med 168 incidentrapporteringar kan troligen härledas till att förvaltningens enhetschefer har blivit säkrare i hur de ska rapportera olika händelser i KIA (incidentrapporteringssystem) vilket är vanligt vid införande av nytt system. Antal polisanmälningar med koppling till hot och våld är 19 stycken för 2014 jämfört med 2013 där förvaltningen hade 15 polisanmälningar. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs med samtliga chefer under oktober månad varje år. Förvaltningen konstaterar några förbättringsåtgärder vilket man under 2015 kommer att arbeta aktivt med. Exempel på områden är arbete med skyddsronder, listning av vilka arbetsmiljöföreskrifter som ska finnas inom de olika enheterna samt arbete med att utse samordnare för arbetsmiljö ute i verksamheterna. Förvaltningen konstaterar att uppföljning av det systematiska arbetet måste börja ute på olika arbetsplatserna för att sedan sammanställas av avdelningsvis, detta leder till en förvaltningsövergripande uppföljning. HR kommer att arbeta fram riktlinjer över hur detta ska bedrivas. Sammanfattande analys Sammanfattningsvis kan vi konstatera att korttidssjukfrånvaron minskat inom förvaltningen medan långtidssjukfrånvaron har ökat. Det är gruppen kvinnor som ökat mest när det gäller långtidssjukfrånvaron. Forskningen visar att det finns en tydlig koppling mellan den psykosociala arbetsmiljön och psykisk sjukfrånvaro. Antalet sjukfrånvarodagar till följd av psykiska sjukdomar har ökat i samhället i stort när det gäller vård och omsorgspersonal. Statistiken visar att sjukfall på grund av psykisk sjukdom är vanligare i kvinnodominerade yrken. Detta stämmer överens med den statistik vi har när det gäller frånvaroorsaker inom förvaltningen. Vi har flest sjukskrivningar när det gäller psykosociala besvär och stressrelaterade besvär än frånvaroorsak, besvär i rörelseapparaten. Förvaltningen har del av ISF:s rapport (Inspektionen för socialförsäkringen) visar att det är ofta svårare att fastställa arbetsförmågan för personer med psykisk sjukdom än för en person med en kroppslig åkomma. I rapporten pekas några möjliga åtgärder ut för att bidra till att minska sjukfrånvaron bland dem med psykiatriska diagnoser. Det krävs en ökad kunskap om hur arbetsförmågan påverkas av psykiska sjukdomar och vilka insatser som fungerar, samt en ökad kunskapsstyrning så att evidensbaserade metoder tillämpas. Forskning visar att för en bättre effekt ska dessutom rehabiliteringen inriktas på insatser före en sjukskrivning, vilket talar för att arbetsplatsen och arbetsgivaren är viktiga i rehabiliteringsarbetet. Ett mål bör därför vara att arbetsgivaren arbetar mer preventivt och blir mer aktiva tidigt i sjukdomsförloppet. Antalet personer med en psykiatrisk diagnos som har sjukpenning eller rehabiliteringspenning Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

41 från Försäkringskassan har ökat mellan åren 2010 och En stor del av ökningen kan dock förklaras av de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes år 2008, framför allt att möjligheten att beviljas tidsbegränsad sjukersättning (fd sjukpension) togs bort. Förändringen har medfört att fler har sjukpenning längre tid istället för att som tidigare i viss utsträckning beviljats tidsbegränsad sjukersättning. Detta har bidragit till att mer än hälften av uppgången i antalet pågående sjukfall beror på att sjukfallen har blivit längre och den största ökningen återfinns bland sjukfall längre än 1 år. Försäkringskassans analys Efter 2010 har sjukfrånvaron åter ökat något. Det förklarar rapportförfattarna delvis genom att fler stannar kvar i sjukskrivning istället för att flyttas över till sjukersättning. Framförallt är det de psykiska diagnoserna som ökar. Varför det är så ger rapporten inget entydigt svar på. Handläggningstiden på FK kan vara mcyket lång. Arbetsgivaren önskar en tidigare avstämning med FK handläggare och sjukskrivande läkare vilket kan vara svårt att få till och sjukskrivningen för den enskilda medarbetare blir längre vad den egentligen kunde varit. Vi har också märkt att det är svårt för den enskilde att få en tid hos sin läkare/psykiatriker speciellt inom psykriatrin där väntetiden kan vara flera månader. Fokus kommer även fortsättningsvis att läggas på arbetet med korttidssjukfrånvaron, medarbetare med hög sjukfrånvaro med psykosociala diagnoser. De fysiska diagnoserna är svårare att arbeta med och ofta inte arbetsrelaterade i den bemärkelsen som psykosociala. Hög kortidssjukfrånvaro leder ofta till långtidssjukfrånvaro, speciellt när det gäller psykisk sjukdom som i många fall är återkommande. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

42 7 Ekonomisk redovisning Driftredovisning Årets resultat jämfört med föregående års resultat. Resultatet blev högre, varav ca tkr kan relateras till lönerevisioner. Personalkostnadsutveckling samt jämförelser med föregående års personalkostnader Skillnaden på lönekostnader handlar till större delen om lönerevision, men även om de enheter som startade upp föregående år och som i år har haft helårsdrift. Två nya enheter startade upp hösten 2014, vilka får helårseffekt kommande år. Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Resultatet för 2014 slutar på tkr, vilket är 242 tkr sämre än prognosen i november. Inom IFOs (individ och familjeomsorgs) barn och ungdomsverksamhet blev familjehemsverksamhetens resultat ett överskott med ca 900 tkr. Resultatet beror framförallt på återsökningar av kostnader gentemot Migrationsverket för familjehemsplacerade flyktingbarn. HVB för barn och unga gjorde ett underskott på ca tkr. I dessa kategorier har det arbetats med att minska antal placeringar, vilket också statistiken visar. För den andra avdelningen inom IFO, Vuxenavdelningen, har externplaceringskostnader för missbruk samt psykiatri hållits inom ram. Avdelningen visar totalt ett plus på tkr främst relaterat till strikta bedömningar vid vakansåterbesättningar samt att viss personal finansierats via externa projektmedel. Under sommaren och hösten har det tillkommit fler ärenden än förväntat inom personlig assistans, och då framförallt på den privata sidan, vilket resulterade i underskott på ca tkr. Även boendestödet samt ökade kostnader på myndighetssidan ger ytterligare tkr i underskott. Här handlar det framförallt om kategorin externplaceringar för funktionshindrade där det tillkom en placering mer än budget, samt att det även blev några fler gymnasieplaceringar än beräknat. Avdelningen för boende och korttid har gjort besparingar på minskat antal fordon, de har haft färre deltagare inom korttid och fritidsverksamhet för funktionshindrade, samt att man hållit vissa tjänster vakanta under året. Inräknat entreprenad av gruppbostäder gjorde avdelningen ett överskott på ca 500 tkr. För utökning och integration gällande ensamkommande flyktingbarn söktes medel från länsstyrelsen, tkr, och signalerna uppfattades som positiva att förvaltningen skulle få medel för detta. I början av september fick förvaltningen dock ett oväntat avslag på detta med hänvisning till medelsbrist. Dessutom tillkom ytterligare uppstartskostnader på ca 300 tkr, eftersom lokalfråga drog ut på tiden. Diverse tjänster har under året hållits vakanta, dels på helår och dels partiellt under året, för att hålla underskottet så lågt som möjligt. Förvaltningen fick resultatbalanserat ca tkr från På grund av övrigt underskott har det inte varit möjligt att genomföra åtgärder för att täcka detta. Resultatavvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget bättre än budget, vilket speglar var i verksamheten det sparas när prognoserna pekar mot underskott. Oftast är det externplaceringar och andra enskilda individärenden som gör att prognoser och resultat svänger, och alternativen för att spara medel på övrig drift är relativt små. Investeringsredovisning Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram 800 tkr över för två kommande enheter samt 179 tkr för övriga investeringar, och då främst för enheter som startade senare delen av Förvaltningens motivering till resultatbalansering Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

43 Uppstart utökning och integration för ensamkommande flyktingbarn, 2000 tkr, som kan anses vara av engångskaraktär. Externplaceringar som HVB och familjehem för barn och unga. Ökning personlig assistans samt externkostnader för funktionshindrade, 6820 tkr. Kostnader som är svåra att förutse och att avstå ifrån. Förvaltningens förslag till resultatbalansering är +-0 kr. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

44 8 Nyckeltal 8.1 Nyckeltal/resultat som följs av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Missbruksvård vuxna Halmstad Större städer Kostnaderna för missbruksvården är avsevärt lägre än jämförbara kommuner. Kostnad Barn- och Ungdomsvård Halmstad Större städer Den låga kostnadsnivån sätter Barn- och ungdomsavdelningens ekonomiska resultat de senaste åren i ett perspektiv. Man har visserligen överskridit budget men man är en bra bit under jämförbara kommuners kostnadsnivå. Utifrån exempelvis 2012 års bokslut hade man kunnat förväntat sig en kostnad i Halmstad som är miljoner högre än faktiskt resultat. Kostnad för stöd till personer med funktionsnedsättning - exkl ersättning från försäkringskassan kr/inv Halmstad Större städer Denna verksamhet har totalt sett stor volym och kostnadsökningen har historiskt följt riksgenomsnittet ganska väl. Kostnad för personlig assistans kr/inv Halmstad Större städer Kostnadsnivån och antal ärenden för personlig assistans har stabiliserats. Då enstaka ärenden är kostsamma så kan mindre variationer få stora effekter på nyckeltalen. Kostnad Bostad med särskild service (exkl lokalkostnad) kr/inv Halmstad Större städer Halmstad har historiskt haft en stor andel gruppbostäder. Den trenden förstärks. Kr/inv visar på volymen och ovanstående siffror visar på högre volym än jämförbara kommuner. Detta kan tolkas som att vi har många ärenden men det säger inget om hur vi fördelar resurserna per ärende. Det finns dock även siffror för kr/brukare vilket mer kan vara ett mått på hur mycket resurser som satsat per person. Grovt förenklat handlar kr/inv om kvantitet och kr/brukare om kvalitet. Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare Halmstad Större städer (ovägt medel) Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

45 Nöjd kund index Socialförvaltningens kvalitetsenhet har arbetat (se Bilaga 2 för utförligare redovsining) fram fem områden som deras kvalitetsutveckling ska inbegripa: Bemötande tillgänglighet, Trygghet trivsel, Delaktighet inflytande, Professionalitet och Helheten. Avsikten är att dessa områden ska gälla för samtliga verksamheter inom förvaltningens ansvarsområden. Nöjd kund index är ett jämförande kvalitetsindex som syftar till att främja jämförelser både över tid och mellan olika verksamheter. Om resultaten 2014 Män Kvinnor Vuxenavdelningen 8,2 8,6 Avdelning Boende och Korttid 9,5 9,6 Frösunda LSS AB 9,5 9,1 Barn- och ungdomsavdelningen * * Avdelningen för Stöd och Service * * * Mätning ej genomförd 2014 Exempel på områden med lågt index Både inom Vuxenavdelningen och inom Bostad med särskild service uppvisar området Delaktighet inflytande lägst uppmätt index; 7,6 inom Vuxenavdelningen och 7,8 inom Bostad med särskild service. I båda fallen är värdet något lägre för män än för kvinnor. Exempel på jämförelse mellan kommunal och enskild driftform Sammantaget uppmäts mycket höga och likvärdiga index för insatsen Bostad med särskild service, både för kommunal och för enskild driftform. En viss skillnad påträffas för Delaktighet inflytande där de kommunala enheterna uppvisar 8,4 och de enskilda enheterna uppvisar 7,7 i indextal. Resultatet redovisas till avdelningarnas ledningsgrupper respektive Frösunda även på enhetsnivå för fortsatt utvecklingsarbete. Vuxenavdelningen Bemötande/tillgänglighet Trygghet/ trivsel Delaktighet/ inflytande Professionalitet Helheten Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Avdelning Boende och Korttid och Frösunda Bemötande/tillgänglighet Trygghet/ trivsel Delaktighet/ inflytande Professionalitet Helheten Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

46 Resultatet per utförare redovisas nedan. Bostad med särskild service 2014 Bemötande/tillgänglighet Trygghet/trivsel Delaktighet/ inflytande Professionalitet Helheten Frösunda Bostad med särskild service 2014 Bemötande/tillgänglighe t Trygghet/trivsel Delaktighet/ inflytande Professionalitet Helheten Avdelnin g BoK Finns intresse av att studera vilka frågeställningar som ingått områdena Bemötande tillgänglighet, Trygghet trivsel, Delaktighet inflytande, Professionalitet och Helheten så kan man läsa mer i avsnitt 10 eller kontakta kvalitetsenheten för mer information. 8.2 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten Ärenden Barn och Ungdomsavdelningen Anmälan/Ansökning Även om man kan se en nedgång från förra årets kraftiga uppgång, ökar antalet inkommande anmälningar/ansökningar stadigt. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

47 Antal vårddygn HVB Avdelningen har arbetat hårt med att minska antalet vårddygn de senaste åren. Detta har såväl kvalitetsvinster som ekonomiska vinster. Idag kan kommunen erbjuda flera olika typer av hemmaplanslösningar eller alternativ till institutionslösningar. Siffrorna presenteras utan att räkna in det interna boendet för ensamkommande flyktingbarn Familjemsplaceringar - antal vårddygn De senaste årens trend med ökande antal familjehemsplaceringar har brutits trots att familjehem används som ett alternativ då HVB-placeringar minskar. Externa placeringar psykisk funktionsnedsättning var 24 personer placerade i hem för vård eller boende (HVB), av dessa var 6 kvinnor och 18 män. Vid samma tidpunkt förra året var 24 personer placerade. Antal vårddygn under året uppgår till 8564 (utifrån aktuell enhetschefs placeringslistor) detta jämför med 2013 då antal vårddygn var Således ligger både antalet placeringar och vårddygn i stort sett på samma nivå som föregående år. Under året har totalt 32 personer varit placerade, 24 män och 8 kvinnor. Till följd av att de interna korttidsplatserna varit fullbelagda har vuxenavdelningen under året köpt externa korttidsplatser utanför kommunen (ingår i ovanstående redovisning). Det är inga stora förändringar vad det gäller behoven av externplaceringar, mönstret är i stort sett det samma som tidigare. Behovet av HVB-platser är svår att prognosticera utifrån att behoven är oförutsägbar och snabbt kan ändras. Analysen här är att behoven av externplaceringar kommer att hålla i sig de närmaste åren och då på motsvarande nivå som i dagsläget. Externa missbruksplaceringar - antal vårddygn Socialnämnden, Verksamhetsberättelse (61)

Verksamhetsberättelse 2014. Socialnämnden

Verksamhetsberättelse 2014. Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2014 Socialnämnden Innehåll 1 Organisation... 4 2 Viktiga händelser 2014... 7 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål... 19 3.1 Målområde: Barn och utbildning...

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Information om LSS LÄTTLÄST

Information om LSS LÄTTLÄST Information om LSS LÄTTLÄST Version 5 2015-08-04 Här skriver vi om den hjälpen som du kan få enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. VAD ÄR LSS? LSS är en lag. LSS betyder Lagen

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst

VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade Lättläst Introduktion LSS betyder Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015.

Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015. Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015. Skattninghöstenår2009 PlanföråtgärderinomLSS-verksamheten Tidplan2010-2015 LSS Lagenomstödochserviceförvissafunktionshindrade Sammanfattning

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Johanna Bendtsen Omsorgshandläggare Lena Thosteman Enhetschef Handläggarenheten SAMMANFATTNING Korttidsvistelsen nådde upp till samtliga

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer