ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok"

Transkript

1 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok

2 Förord Innehåll Förord Utvecklande för brukarrörelsen Anita Rinman Vi vill att människor ska växa och komma vidare Anna-Lena Christensson-Österberg Med rätt stöd kan alla arbeta! Camilla Bogarve Hisnande tanke att brukare undervisar professionen AlainTopor Förändringen kom med Passets nya inriktning Linnea Stenklyft Det ligger ett gediget arbete bakom Carl Tunberg Kunskap om återhämtning skapar hopp Cecilia Paulsson Vägen till arbetsmarknaden går via återhämtning Coachning för bättre psykisk hälsa Lotsen stödjer återhämtning Verksamhet efter behov Statistik Den här boken kom till av en enda anledning att inspirera och visa att ingenting är omöjligt. Vi ville testa vägar som ingen tidigare tagit. Vi ville testa och se på vilket sätt vi kunde överbrygga gapet mellan sjukdom och arbetsmarknad. Ett gap som tyvärr kan vara gigantiskt. Att så många står utanför arbetsmarknaden är bekymmersamt. Det handlar om personer som går miste om att få vara del av ett sammanhang, den viktiga gemenskapen på en arbetsplats, och som får låga inkomster hela livet ut. Personer som med andra ord riskerar att leva hela livet i samhällets utkant. Vi hoppas att vi kan bidra till ett samhälle för alla. Drömmen är att vi kan fånga upp och hjälpa personer i ett tidigt stadium, innan de hamnar utanför samhällsgemenskapen. Vi frågade vår målgrupp, personer med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknaden, vad de ville ha och vad de önskade för stöd. Utifrån deras svar formade vi projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden, ett projekt som föll bättre ut än vad någon hade vågat hoppas. En av framgångsfaktorerna i projektet har varit att vi kunnat anpassa upplägget efter deltagarnas egna villkor och i deras egen takt. När en person blir psykiskt sjuk tappar man delar av sin identitet. Projektet har gett deltagarna en möjlighet att återfinna en del av dessa förlorade delar, samt lockat deltagarna att utmana sig själva, att våga växa, drömma och hitta sina egna styrkor. I projektet har det varit viktigt att stödja deltagarna så att de kunnat lyckas och därmed utvecklas och på det sättet stärka självförtroendet och självbilden. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att bedriva studier som en form av rehabilitering. Under studiernas gång har deltagarna förutom att bli sedda, fått verktyg som kunnat användas dels av dem själva som individer, dels i ett större samhälleligt sammanhang. Studierna har anpassats efter personernas olika förutsättningar för att ge samtliga förutsättningar att lyckas. Återhämtning från psykisk ohälsa bygger på att hitta balans i livet och våga börja växa. En annan viktig del i projektet har varit att kommunicera att de erfarenheter av psykisk ohälsa man bär med sig är en kunskap och kompetens som man har nytta av vad än man tar sig för. Om vi vill att arbetsmarknaden ska vara öppen för alla krävs stora förändringar. En förändring kan påbörjas först när man synliggör kostnaderna av att människor står utanför samhället, samt lyfter fram vinsterna för såväl samhället som individen av att arbetsmarknaden är öppen för alla. Alla kan som vill. Oavsett diagnos kan alla göra något för att förändra sin situation. Det gäller att hitta ett sätt som passar en själv. En deltagare uttryckte att hon hade svårt att arbeta med en chef över sig. I projektet uppmuntrade vi henne att starta ett eget företag, vilket hon gjorde och därigenom hittade hon bättre balans i livet, ökad inre styrka och större självständighet. Men för att fler ska lyckas krävs större öppenhet på arbetsmarknaden och större tolerans i samhället gentemot de som behöver stöd. Eftersom alla har någonting att bidra med är det vår övertygelse att morgondagens samhälle är en plats där det finns utrymme för alla på arbetsmarknaden. Att drabbas av psykisk ohälsa innebär inte att ens situation är hopplös. Alla de människor som vi träffat genom projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden visar att det finns hopp och goda förutsättningar att idag börja bygga morgondagens samhälle. Therese Stjerna Anki Rick Annika Bostedt 2 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

3 Utvecklande för brukarrörelsen Arbetsmarknaden för personer med psykiska funktionsnedsättningar har under lång tid varit en het fråga i svensk socialpolitik. En undersökning som till exempel Statistiska centralbyrån gjorde för några år sedan visar att av dem som uppger att de har en psykisk funktionsnedsättning är det bara en tredjedel som har sysselsättning, Och av dem som hade ett arbete var över 40 procent borta under den veckan mätningen gjordes (10 procent för hela befolkningen och 15 procent av gruppen personer med funktionsnedsättningar). Att som i Miltonutredningen, varifrån siffrorna är hämtade, skriva att personer med psykiskt funktionshinder har en svag förankring på arbetsmarknaden eller är svagt representerade i Arbetsmarknadsverkets åtgärdsprogram är ett understatement, menar Anita Rinman, RSMH: s representant och ordförande i den styrgrupp som leder arbetet i projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden. Att kunna vakna upp på morgonen och känna att man har något betydelsefull att göra är viktigt för alla och det gäller inte minst om man har en psykisk funktionsnedsättning. Bakgrunden till att RSMH tog initiativet till projektet var också att många inte har den möjligheten. Vi vill visa hur man kan skapa förutsättningar för människor med en psykisk funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller kunna börja studera, samtidigt som man får möjlighet att känna efter vad man klarar av innan man tar det steget, förklarar hon. Anita Rinman är beteendevetare och har bland annat arbetat som enhetschef i sin hemkommun Ödeshög och varit ordförande i Barn- och ungdomsnämnden. Numera sitter hon i kommunfullmäktig (M) och arbetar i en stiftelse- och bolagsstyrelse som driver ett boende och daglig sysselsättning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I femton år har hon dessutom varit medlem i RSMH, tolv av dessa som förbundsstyrelseledamot och åtta som förste vice ordförande. Nyligen lämnade hon posten i RSMH: s förbundsstyrelse och är numera distriktsordförande i Östergötland. RSMH framtid bygger på att vi får in yngre personer i förbundet eftersom medelåldern är hög. Ett mer återhämtningsinriktat sätt att arbeta som det här projektet bygger på visar att det passar den gruppen. Samarbetspartners har bland annat varit Östermalms stadsdelsnämnd och Sollefteå kommun. Tillsammans med dem har man byggt upp återhämtningscenter med kurser i återhämtning och andra aktiviteter som en förberedelse för arbetsmarknaden. Genom tidigare projekt som till exempel Återhämtningsprojektet har RSMH också sett hur viktigt det är att känna sig stabil innan man tar steget ut på arbetsmarknaden eller börjar studera. Många har på grund av den psykiska ohälsan kanske misslyckats på arbetsmarknaden. Vi vill ju inte att de ska misslyckas igen. Genom att först gå en kurs i återhämtning minskar den risken. Som ett komplement till återhämtningsutbildningarna ville man undersöka om coachning kunde vara ett stöd för dem som haft en psykisk ohälsa. En kontakt togs därför med Frösunda LSS AB som arbetade med coachutbildningar och har lång erfarenhet av att stödja personer med olika funktionsnedsättningar att komma ut i arbetslivet, bland annat dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En förberedande coachkurs togs fram, liksom steg 1- och steg 2 utbildning. Kurserna är dels lärarhandledda men också interaktivt uppbyggd i en webbportal. Lika viktigt som att hitta samarbetspartners med erfarenhet från området var att de skulle dela den värdegrund som RSMH har och som utgår ifrån att vi Att vi valde och bygga upp återhämtningscenter på Östermalm i Stockholm och i Sollefteå, berodde på att vi ville jämföra storstad med glesbygd berättar Anita Rinman, som varit RSMH:s representant i styrgruppen för Öppna vägar till arbetsmarkanden. alla har lika värde, oavsett om vi har en funktionsnedsättning eller inte eller hur mycket vi orkar prestera. Så långt kommen i projektet började deltagare ställa krav på ytterligare stöd och hjälp ut i arbetslivet eller inför studier. Det ledde till ett närmare samarbete med Arbetsförmedlingen, som i Sollefteå eller genom att anställa så kallade PAS-samordnare (Praktik, arbete och studiesamordnare), som på Lotsen på Östermalm. Vi har hela tiden fått pröva oss fram för att se vad som fungerar. Det har varit ett steg framåt och ett halvt bakåt, säger Anita Rinman och tycker det varit stimulerande att få arbeta i en dynamiskt och kreativ styrgrupp och dessutom genom åren se hur deltagare på återhämtningscentren och i utbildningarna vuxit som personer. Det har varit väldigt givande att då och då komma till Passet och Lotsen eller träffa de som gott coachutbildningarna och se hur de utvecklas. Då känns det verkligen att vi lyckats. I en utvärdering av ett av delprojekten skriver också professorerna Alf Bergroth och Jan Ekholm: Vi vill som utvärderare slutligen gratulera projektledningen/processtödjarna till ett lyckosamt nyskapande och unikt projekt som bör följas av flera liknande projekt. Den modell vi byggt upp med först återhämtning, därefter coachning och sedan stöd till arbete eller utbildning har visat sig fungera. Det skulle kunna vara ett sätt att utveckla RSMH och andra brukarorganisationer i samarbete med kommunerna. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 3

4 Vi vill att människor ska växa och komma vidare Östermalm i Stockholm har invånare, är landets mest välbärgade område och har det lägsta ohälsotalet i länet, samtidigt som försörjningsstödet som är cirka fyra procent i landet ligger på drygt en halv procent. Avdelningschef för socialförvaltning i denna något speciella stadsdel heter Anna-Lena Christensson Österberg. Hon har, ska det visa sig, följt utvecklingen av psykiatriområdet ända sedan början på 80-talet då hon själv arbetade på Beckomberga mentalsjukhul. Träfflokalerna kom till i samband med psykiatrireformen och har, kan jag tycka, överlevt sig själv till viss del. När RSMH hörde av sig 2007 och ville driva detta med tydlig inriktning mot återhämtning kändes det som en frisk fläkt. Vi vill att människor ska komma vidare och växa. Genom uppföljningsmöten på Lotsen har hon kunnat ta del av hur verksamheten med till exempel PAS samordnarna (Praktik, Arbete och studier) fungerar. Det är precis på det sättet som både jag och mina chefer ser på vårt uppdrag och Jag tycker att RSMH och andra brukarorganisationer skulle sprida det här sättet att jobba säger avdelningschefen för Socialtjänsten Anna-Lena Christensson Österberg. hur vi ska jobba, säger hon. En av PAS samordnarna arbetar viss tid även på en av enheterna inom socialtjänstavdelningen. Det skulle göra det möjligt för förvaltningen att också ta till sig den metod man arbetar efter på återhämtningscentret, menar Anna-Lena Christensson Österberg. Därtill tycker jag att RSMH och andra brukarorganisationer skulle sprida det här sättet att jobba, till exempel till andra träfflokaler, säger hon och lägger till: Samtidigt kan man kanske tycka att vi själva borde kunnat rivalisera verksamheten på det här sättet. När det gäller icke biståndsbedömd verksamhet som det här är frågan om har vi helt enkelt inte resurser och möjligheter att göra det. Trots att det nu gått många år sedan Socialtjänsten tog över vissa delar av den psykiatriska verksamheten från landstinget har man på Östermalm inte lyckats i alla delar, tillstår Anna-Lena Christensson Österberg. Framför allt gäller det samarbetet med psykiatrin, säger hon och tar exemplet med en person som börjar må så pass psykiskt dåligt att han eller hon inte kan bo kvar i sitt boende Då är det psykiatrins skyldighet att hjälp till. Men trots de samverkansöverenskommelser vi har skrivit finns de inte där när vi behöver dem. Skälet är som jag ser det att öppenvårdspsykiatrin inte byggts ut i den omfattning som skulle behövas på bekostnad av slutenvården. Om man utvecklar den verksamhet som RSMH byggt upp skulle de också kunna innebära färre inläggningar och minskade kostnaderna för landstinget. Då tycker jag också de kunde vara med och betala. Sagt om coachutbildningen Jag läste en annons om Kia när hon fyllde 50 år och blev inspirerad av henne. Ringde henne och frågade om jag kunde få gå den Förberedande kursen. Jag fick komma till härliga Tomas och Cecilia. Jag upptäckte att jag hade en kompetens inom ett nytt område och fick nya kunskaper. Min självkänsla stärktes och jag sökte in på KUI för att läsa till undersköterska med inriktning Funktionshinder, fick praktisera. Sökte 1/2 tids arbete och fick det helt på egen hand. Jag tror att förändringen i mitt liv beror på många saker bland annat mindfulness meditationer som jag kommer att ha med mig resten av mitt liv, det händer något i hjärnan med dem. Era kurser stärkte mig mycket och jag kör bilen mycket säkrare nu om du kommer ihåg min bild. Jag känner nu en optimism igen inför framtiden. Yvonne Jag tycker att kursen har varit lärorik. Jag har fått många nya insikter och jag anser att den har bidragit i min återhämtning. Jag hoppas att jag så småningom kan fortsätta och gå hela coachutbildningen. Jag tror att det finns många kunskapsluckor att fylla i när det gäller återhämtning. För mig personligen så var det ett helt nytt begrepp. Lena 4 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

5 Med rätt stöd kan alla arbeta! Camilla Bogarve är socionom, lärare och konsult i psykiatrisk rehabilitering. Hon anlitades redan i starten av projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden för att säkra dess kvalitet och för att utveckla brukarinflytande vid återhämtningscentren Lotsen och Passet. Hennes uppgift där har också varit att handleda och stödja personal och genomföra det program ledningen för projektet antagit. Centralt i den programförklaringen är kunskap om vad som hjälper vid återhämtning från psykisk ohälsa. Allt arbete vilar på en värdegrund som innebär att det är personen själv som är expert på sin egen återhämtning. Min uppgift har varit att stödja arbetet i den riktningen på återhämtningscentren. Vad är den viktigaste skillnaden mellan rehabilitering och återhämtning? Det hänger samma på många olika sätt. Förenklat kan man säga att rehabilitering är det professionella redskapet genom vilket man kan träna sina färdigheter medan återhämtning är individens egen resa, förklarar Camilla Bogarve och betonar att rehabilitering kan vara en viktig del i den enskildes återhämtning. Men det psykiatriska systemet är ofta så oflexibelt då det inte tillåter att den enskilde får återta ansvaret för sig själv. Det här paternalistiska förhållningssättet stör hela återhämtningsprocessen, säger hon och tycker att det finns så många rutiner inom det psykiatriska området som inte stödjer den enskildes återhämtning. Att försöka göra något åt det är som att vända en dinosaurie med en gaffel, säger hon. Hela synsättet i det återhämtningsinriktade arbetssättet utmanar traditionerna inom vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa, menar hon. Det långsamt och stundvis utmanande förändringsarbetet kräver att vi ser över och ifrågasätter gamla sanningar och värderingar. Samtidigt tror jag att vi befinner oss i ett paradigmskifte, säger hon och fortsätter: Genom att stötta personalen att hålla Idén till återhämtningscentren kommer från Boston berättar Camilla Bogarve som bland annat har en utbildning via Center för Psychiatric Rehabilitation, Boston University. sig till en gemensam värdegrund och lita på brukarens egen kraft och förmåga har det skapas ett skelett som de själva fyllt med ett innehåll, utifrån de lokala förutsättningar som finns på Östermalm respektive i Sollefteå, förklarar hon och tycker att det är bra för en verksamhet att ha personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning i personalgruppen. Har man den erfarenheten har man oftast en djup förståelse för vad det innebär att ha psykisk ohälsa. Om man inte har den erfarenheten fungerar man bäst om man vill pröva nya saker, är empatisk och har lätt för att samspela med andra, säger Camilla Bogarve. Inspiration till återhämtningscentren är hämtad från Boston i USA där man menar att det viktigaste är att stödja deltagarna att lämna sjukrollen för ett mer aktivt liv i samhället. På Passet och Lotsen finns förutom coachutbildning och cirklar i återhämtning också aktiviteter och kurser som ska underlätta steget ut i samhället. När det steget tas måste samhället faktiskt ta hänsyn till att vissa människor med psykisk ohälsa kan ha en funktionsnedsättning, säger Camilla Bogarve avslutningsvis. Annars är det diskriminering. Samtidigt måste kunskapen om psykisk ohälsa och att de allra flesta återhämtar sig spridas i samhället. Görs det inser nog de flesta att med rätt stöd kan alla arbete eller studera även om man har en psykisk funktionsnedsättning. Sagt om coachutbildningen Det kanske är något tidigt att svara på, men jag känner att jag dels fått repetera en del gamla kunskaper och lärt en del nytt, dels också tagit till mig det konstruktiva synsätt som ligger i coaching. Har också stärkts i synen på egna erfarenheter av sjukdom och känner att jag är mera beredd att göra egen coachinsats eller stödinsats. Göran ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 5

6 Hisnande tanke att brukare undervisar professionen fixerade vid symptom och tillkortakommanden och se personen bakom diagnosen, säger han och fortsätter: Läser man läroböcker, utredningar och diagnosmanualer förstår man att det är långt kvar dit. Larry Davidson, en forskare i USA som jag samarbetar med, menar att man där kan vara på god väg sedan den psykiatriska verksamheten underställts en nationell inriktning mot återhämtning. Jag hoppas han får rätt. När de projekt som Alain Topor och Sara Holmqvist gick igenom stötte på problem var de ofta på grund av svårigheter i att samarbeta med psykiatrin eller socialtjänsten, eller för att de inte fick medel till att fortsätta verksamheten efter projekttidens slut, trots att de kunnat uppvisa goda resultat. generell kunskap om vad som är till hjälp vid återhämtning. Alain Topor har i ett flertal böcker och vetenskapliga artiklar beskrivit den individuella processen i återhämtning och hur individen som har problem även är den som gör jobbet. Lika mycket har han betonat den sociala sidan och vikten av stöd från andra personer. Återhämtar dig gör du aldrig på egen hand, säger han och förklarar att precis som anhöriga till dem som mår psykiskt dåligt behöver lära sig att deras nära och kära inte alltid behöver samma uppbackning måste personalen inse att man i vissa skeenden i återhämtningsprocessen är ett viktigt stöd men inte i andra. Lär vi oss inte det blir vi till ett hinder i återhämtningen. Många talar idag om vikten av brukarinflytande och utgångspunkter för det är olika. När Alain Topor gör det blir det utifrån egen och andras forskning om vad som hjälper människor att återhämta sig från allvarlig psykisk funktionsnedsättning. För en tid sedan blev han och forskarkollegan Sara Holmqvist klar med en utvärdering av 117 projekt som finansierats av Allmänna arvsfonden riktade till personer med psykisk ohälsa och där tre fjärdedelar av ansökningarna kom från brukarstyrda organisationer. Rapporten har fått namnet Ingenting om oss utan oss. När han började studien insåg han hur lite han visste om vad brukarinflytande egentligen handlar om. Det fick konsekvenser när han skulle ge rapporten en historisk ram. Ett verkligt brukarinflytande insåg jag kräver en grundläggande omprövning av psykiatrins och socialtjänstens synsätt och som innebär att de i sitt arbete framför allt måste respektera brukarnas medborgerliga rättigheter och sluta vara Alain Topor är psykolog och docent vid Institutionen för Socialt Arbete, Stockholms Universitet och chef för FoU-enheten, Psykiatri Södra Stockholm. Det säger en del om glappet mellan ord och verkstad när det gäller viljan att införa brukarinflytande. Inte så konstigt att det ännu bara är en marginell företeelse i Sverige. I arvsfondsprojektet Öppna vägar till arbetsmarknaden har tyngdpunkten legat på återhämtning och brukarinflytande. Vid några tillfällen har Alain Topor varit inbjuden som föreläsare i de utbildningar man har för dem som återhämtat sig och nu coachar andra. En målsättning med projektet har varit att bygga upp en återhämtningsinriktad modell för att stödja människor som vill ut i arbetslivet och som socialtjänsten och psykiatrin skulle kunna ta efter. Tanken är egentligen hisnande och mycket större än vad man kan föreställa sig, säger han. Inte enbart för att det utförs av personer som enligt psykiatrin anses sakna insikt om sig själv utan också för att dessa personer ska förmedla kunskap till professionen, inte bara om det som handlar om dem själva utan även en mer Det som ytterligare försvårar för många som vill återhämta sig är de ekonomiska villkor de tvingas att lever under, menar Alain Topor, vilket direkt berör förhållandet mellan psykisk ohälsa och arbete. Låt oss vara tydliga. Många personer med svåra psykiska problem lever under vedervärdiga ekonomiska villkor, vilket är ett hinder i deras återhämtning, samtidigt som möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden är liten. Och gör man det är det inte sällan under ganska dåliga villkor med lite inflytande över arbetssituation, vilket hotar deras återhämtning. Det leder visar forskning till sämre psykisk hälsa än vid arbetslöst, förklarar Alain Topor. Jag tror därför vi måste börja fundera på reformer som gör att vissa personer som har en allvarlig och svår psykisk funktionsnedsättning kan leva under anständiga ekonomiska villkor och där de kan komma in i ett sammanhang och få en roll. Att i ett projekt som detta få kunskapstillförsel och upptäcka att den kunskap man har är värdefull blir då oerhört betydelsefullt. 6 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

7 Förändringen kom med Passets nya inriktning Att som kommunpolitiker med ansvar för sociala frågor försöka föra över kostnader på landstinget kan man kanske förstå. På samma sätt som det är förståeligt att en landstingspolitiker försöker göra samma sak gentemot kommunerna. Är man som Linnea Stenklyft (S) både ordförande i individ- och omsorgsnämnden i Sollefteå kommun och ledamot i landstingsfullmäktige kan det vara svårare. Om vi inte kan samverka drabbar ju det den enskilde, säger hon och berättar hur lärorikt det var att som kommunpolitiker få se frågorna ur ett landstingsperspektiv. Inte minst för att man var tvungen att ordentligt sätta sig in i vad Hälso- och sjukvårdslagen omfattar. Samtidigt vet jag som landstingspolitiker vad som är möjligt att genomföra i kommunerna. Det här tror jag har underlättat för mig i mitt arbete och sedan har naturligtvis alla kontakter jag har varit betydelsefulla. Strax innan vi ska träffas på hennes arbetsplats i kommunhuset i Sollefteå ringer hon till sin sekreterare och meddelar att hon blir en kvart försenad då hon inte vill ta några risker eftersom det under natten blivit halt på vägarna. Kanske har hon också blivit mer aktsam inom politiken med åren. I vart fall försöker hon lyssna mera på dem som ett beslut hon tar berör. Det lärde hon sig för fyra år sedan efter att ha beslutat om att ta bort habiliteringsersättningen. Det var en form av flitpeng som följt med från handikappomsorgen inom landstinget, ansåg hon. Protester, skriverier och demonstrationer ledde till att hon fick backa och riva upp beslutet. Alla trodde att det handlade om besparingar vilket det inte gjorde. Jag tyckte det var bättre att lägga resurserna på verksamhetens innehåll utifrån individens önskemål men insåg att jag inte tillräckligt lyssnat på vad brukarna, anhöriga och deras intresseorganisationer tyckte om detta. Hade vi träffats och diskuterat skulle jag naturligtvis inte lagt ett förslag som de inte kände sig bekväma med. Det goda som det hade med sig var att vi efteråt bildade ett brukarråd. Nu har hon också skrivit en motion som hon ska upp och plädera för i nästa vecka och som ska öka ungdomarnas inflytande. Vi blir hela tiden påmind om att många ungdomar inte mår bra. I stället för att vi ska tycka och tro vad de behöver menar jag att det är bättre att få kunskap direkt från källan, vilket jag också tror kan leda till att de själva blir mer aktiva. Kan vi ha ett pensionärsråd som är kopplat till fullmäktige tycker jag också vi kan ha ett ungdomsråd, säger hon och berättar att Kan vi ha ett pensionärsråd under fullmäktige borde vi också kunna ha ett ungdomsråd förklarar Linnea Stenklyft som är ordförande i individ- och omsorgsnämnden i Sollefteå kommun och ledamot i landstingsfullmäktige i Västernorrland. även om befolkningsunderlaget minskar i kommunen och många ungdomar väljer att flytta försöker man vara lyhörda för ungdomars behov. Det finns det kanske anledning att vara då en undersöknings som Statens beredning för medicinsk utvärdering gjorde för några år sedan visar att två tredjedelar av unga vuxna som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande inte berättar det för sin läkare utan anger i stället kroppsliga symtom som anledning till sitt besök. Tyvärr tror jag att bakom många undersökningar om vår psykiska ohälsa finns stora mörkertal. Här i kommunen tycker jag vi numera ser annorlunda på dessa frågor när det gäller samarbetet kring människor med psykisk ohälsa, inte minst när det gäller ungdomar, säger Linnea Stenklyft. Tidigare, menar hon, handlade det mycket om hur huvudmännen, Försäkringskassan och Arbetsförmedling var för sig eller tillsammans försökte hitta generella lösningar för sina patienter och klienter. Idag tycker jag det är mer fokus på den enskilde individen och hur vi tillsammans kan hitta lösningar för just den personen. Och min bestämda uppfattning är att den här förändringen kom i samband med att dagverksamheten Passet fick en annan inriktning, säger hon och menar att bara en sådan sak som att ta bort kravet på biståndsbedömning för att kunna delta på Passet innebar en stor förändringar och bidrog till att fler ungdomar med psykisk ohälsa sökte sig dit. Även den förändringen ledde till rubriker och skriverier i lokala medier. Verksamheter som funnits en längre tid känns trygga och det kan därför vara svårt med förändringar. Och när så ändå sker blir det dessvärre smärtsamt för vissa, vilket inte gör det enklare. Därför var det så oerhört värdefullt att få träffa en person som Annika Bostedt som inte bara brann av energi och övertygande visade hur man kan jobba för att utgå från den enskilda individens behov utan hade även belägg för att det hjälper när man mår psykiskt dåligt, säger Linnea Stenklyft avslutningsvis. Har man den kunskapen och det stödet bakom sig då vågar man också som politiker sticka ut hakan. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 7

8 Det ligger ett gediget arbete bakom Dagens samhälle är hårt och stereotypt. Det gör det svårt för många att passa in. Så var det inte tidigare föreställer jag mig. Läser man gamla berättelser tycks det som om de flesta hade en roll. Så borde det kunna var idag också. Då skulle samhälle bli mer tolerant, säger Carl Tunberg när vi träffas på Frösundas huvudkontor i Frösundavik, strax utanför Solna. Uppfattningen om vad en civilekonom som tidigare arbetat inom försäkringsbranschen kan ha att tillföra vården och omsorgen om de mest utsatta i samhället kommer tidigt på skam i vårt samtal. Även om arbetsmarknaden för utsatta grupper är svår och alla inte kan prestera lika mycket och vara lika effektiva är jag övertygad om att det finns något meningsfullt att göra för alla, fortsätter han. På Frösunda tror vi med andra ord på arbetslinjen och vill på olika sätt påverka samhället i en mer inkluderande riktning. Frösunda är ett privat vårdföretag inom den offentliga omsorgen. Tidigare enbart för dem med svåra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar och som omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS lagen). Sedan några år tillbaka en vidgad verksamhet med äldreomsorg och tjänster som ryms inom Socialtjänstlagen som HVB-hem, vissa utredningar, ensamkommande flyktingbarn etcetera. Vår grej är inte att visa upp oss i stora reklamkampanjer utan mer att försöka förmedla den omsorg, kompetens och kvalitét vi står för och utifrån det samarbeta med andra, säger han. Det var också ett viktigt skäl till att vi valde att göra det med RSMH, lägger han till. Carl Tunberg är marknadschef på Frösunda och i vars arbetsuppgifter det ingår att Carl Tunberg, marknadschef på Frösunda, sätter stort värd på innehållet i coachutbildning, som han nu själv går. ansvara för företagets varumärke och dess interna och externa kommunikation. Därtill är han ansvarig för några specialsatsningar som Funki models, en modellagentur med modeller som har någon form av funktionsnedsättning och Team Frösunda, en speciell form av personlig assistans som riktar sig till idrottare med funktionsnedsättning. Vid sidan om detta sitter han också med i styrgruppen för projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden och där Frösundas intresse framför allt varit coachutbildningen. En viktig fråga redan från början för gruppen var hur utbildningen skulle kunna leva vidare efter projekttidens slut. Det fördes långa diskussioner. Vissa kulturkrockar blev det naturligtvis i början eftersom vi är en privat entreprenör och RSMH en idéburen organisation. Jag försökte också driva fram olika beslut lite snabbare. Men diskussionerna blev intressanta och roliga och jag lärde mig bland annat en hel del om förankringsprocesser inom den ideella sektorn. Kanske tog RSMH till sig vikten av att tänka lite mer affärsmässigt. Sedan har det varit spännande att träffa personer med en otrolig drivkraft som Annika Bostedt och som jag föreställer mig att det finns rätt många av inom den ideella rörelsen. De är lite av vardagshjältar som trots motstånd kämpar vidare. Utan henne hade det här aldrig gått, lägger han till. Carl Tunberg tror att coachutbildningen de jobbat fram har en framtid. Han framhåller det stegvisa upplägget, som han menar passar bra om man vill förbereda sig för arbetsmarknaden eller börja studera. Avtalet mellan RSMH och Frösunda innebär att de bägge efter projekttidens slut äger innehållet i utbildningen. Min bedömning så här långt är att utbildningen har ett kommersiellt värde och borde gå att sälja. Jag ser också andra utvecklingsmöjligheter internet i vårt företag, säger han och berättar att Frösunda har sju tusen anställda, varav många är personliga assistenter. Deras arbetsuppgift är inte att ta över sådant som kunderna själv klarar utan mycket handlar faktiskt om att coacha. Förhållningssättet man får lära sig i utbildningen och att den är så lösningsfokuserad skulle passa bra i en vidareutbildning för dem. Carl Tunbergs idéer om hur innehållet i utbildningen skulle kunna tas tillvara gjorde att han bestämde sig för att själv gå den. I bakhuvudet fanns naturligtvis också att kolla upp om den verkligen hade den kvalitet som alla sagt. Då upptäckte han ännu ett användningsområde. Jag har förstått att jag som chef har en tendens att hålla monolog. Utbildningen gör att man börjar fundera över hur man leder sin personal och hur man ställer frågor till sina medarbetare. Jag kan därför tänka mig att delar av den skulle kunna användas i chefsutbildningar, säger han och tillägger avslutningsvis till, Och så här långt kommen i utbildningen kan jag bara konstatera att det ligger ett gediget arbete bakom. Återstår att se om jag kommer att klara alla stegen. 8 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

9 Kunskap om återhämtning skapar hopp Cecilia Paulsson är beteendevetare och har läst personal- och arbetslivorganisation på universitet där bland annat ämnena psykologi och retorik ingår. Sedan ett år tillbaka jobbar hon som coachutbildare för RSMH, mestadels i den förberedande kursen och har själv gått hela coachutbildningen. De som går den har oftast hört av sig efter att ha läst om utbildningen på RSMHs eller Frösundas hemsidor, andra har hört talas om den på ABF, via kontakter inom socialtjänsten eller psykiatrin, genom vänner eller så har de läst tidningsartiklar. Cecilia Paulsson fick tips av sin psykolog. För mig personligen har kursen betytt oerhört mycket. Även om mitt självförtroende fortfarande är svagt har min självkänsla blivit bättre jag är tryggare i mig själv, säger hon och berättar att hon tidigare inte kände till att begreppet återhämtning användes i samband med psykisk ohälsa. Det är nog återhämtning och empowerment som jag idag tycker är mina starkaste kompetensområden att förmedla till kursdeltagarna, säger hon. RSMH:s och Frösundas coachbildning vänder sig till personer som har erfarenheter av psykisk ohälsa. Utbildningen består av tre steg; förberedande kurs, steg 1-utbildning och steg 2-utbildning. Dessutom erbjuds en kurs i Personlig utveckling till deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kurserna pågår i tio veckor vardera. Samtliga kurser går helt eller delvis att göra via webben. I den förberedande kursen tar man upp ämnen som rehabilitering, coachning, empowerment och återhämtning. Kursen handlar om den egna återhämtningen. Vid steg 1 och steg 2 närvarar kursdeltagare vid telefoncoaching, bestående av kortcoaching och handledning, samt lärarhandledda studieträffar. I steg 1 får man även börja med övningar på sig själv och på en övningsvän. Vid steg 2 coachar kursdeltagarna varandra, en coachklient över hela kurstiden samt ger telefoncoaching detta utifrån olika tekniker. Jag tror det fungerar så för många att när man inte längre vill vara kvar i sjukdomsrollen är tiden mogen att gå vidare. Därför tror jag också att många kan återhämta sig om det får rätt stöd, säger hon och menar att väldigt mycket om återhämtning handlar om att ta tillbaka makten över sitt eget liv, alltså empowerment. Den kunskap man får om återhämtning skapar ju hopp om att det är möjligt att gå vidare och det märks på deltagarna att de tar det till sig, säger hon. Så här beskriver några kursdeltagare vad återhämtning betyder för dem: Att börja leva ett meningsfullt liv igen efter många år i mörker. Vaknar och ser möjligheter och är tacksam för den kommande dagen. Man tar ett steg fram, flera bakåt och ett steg framåt igen, innan man åter går fram lite igen. Återhämtning är således en berg- och dalbana. Begreppet återhämtning innebär för mig början på en resa mot ett annat liv. Återhämtning är en längtan och en ansträngning att ändra det nuvarande tillståndet till det bättre. För att Cecilia Paulsson och de andra kursledarna ska kunna utvecklas i din roll har de kontinuerligt träffar med kurskollegiet samt handledning. Handledaren har stött och lett oss i vårt arbete. Ibland funderar man om man gjort rätt i olika situationer som uppstår och då har det varit bra att få stöd i hur man kan förhålla sig i olika situationer. Viktigt i utbildningen har också varit att skapa en gemenskap i kursen så att deltagarna känner sig trygg, menar Cecilia Paulsson. För många har det betytt mycket att få träffa andra som är i en liknande situation. Då blir det också lättare om man vill dela med sig om det man varit med om och få förståelse och medkänsla. När man börjar coachutbildningen får man en pärm som i den förberedande kursen innehåller åtta lektioner. Den mesta av kunskapen som vi använder oss av i den förberedande kursen har man ju med sig själv eftersom vi utgår mycket ifrån den egna erfarenheten om psykisk ohälsa och återhämtning. Målet är att försöka anpassa kursen efter var och ens kapacitet. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 9

10 Vägen till arbetsmarknaden går via återhämtning Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. För den som drabbas är det oftast en svår upplevelse. Även dess konsekvenser i form av fördomar och negativa attityder ute i samhället kan vara tungt att bära. Trots det återhämtar sig de allra flesta och hittar ett fungerande och tillfredställande liv. Hur lång tid den processen tar beror mycket på innehållet i stödet och hjälpen från samhället, liksom på omgivningens respekt för den individ man är. Samtidigt får vi inte negligera svårigheterna. När det behövs sänker vi trösklarna eller undanröjer hinder, erbjuder extra stöd och i vissa fall vägledning. Det är viktigt att kunna lyckas. RSMH och Frösunda I den här foldern beskriver vi hur RSMH:s återhämtningscentra och coachutbildningar i samarbete med Frösunda LSS AB arbetar för att stödja människor i deras återhämtning. Det som många med psykisk ohälsa upplever som viktigast är att få ha drömmar och önskemål, valmöjligheter, få känna kontroll och makt över sitt liv, vara delaktig i samhället och få fatta egna beslut. Skapa nära relationer Frösunda och RSMH arbetar med att skapa nära relationer, försöka se till den enskilda individens resurser utifrån dennes behov. Lika viktigt är det att värdesätta den kunskap och erfarenhet som upplevelsen av psykisk ohälsa fört med sig. Det är detta sammantaget som skapar hopp och mening för personen som drabbats. Annika Bostedt (RSMH) är projektledare för Öppna vägar till arbetsmarknaden och Kia Mundebo (Frösunda) är kursansvarig. Att få gå till en arbetsplats och känna sig behövd och uppskattad är inte alla förunnat. Det gäller inte minst dem som drabbats av psykisk ohälsa. Dessvärre är den gruppen i det närmaste utestängd från den ordinarie arbetsmarknaden. En bidragande orsak är missuppfattningen att personer med psykisk ohälsa skulle vara en belastning på arbetsplatsen. Vi är övertygade om att personer med erfarenhet av psykisk ohälsa med stöd av de metoder vi erbjuder kan fungera precis lika bra som andra i arbetslivet och därtill med sin livserfarenhet bidra till att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Sagt om coachutbildningen Nu jobbar jag 25 procent och jag trivs jättebra, jag jobbar också för RSMH som ordförande. Den Förberedande kursen var mycket givande. Jag hade något att göra på dagarna. Jag har fått en bättre självkänsla. Jag har förändrats, jag satte upp mål och har börjat med thaiboxning. Folk runt omkring mig har märkt att jag förändrats. Jag är stolt över att jag klarade hela kursen och inte gav upp, det är som en dröm. Innan kursen var jag osäker. Jag vill gå steg 1 men har inte råd att resa till Stockholm från Arvika. Jag vill så gärna gå steg 1 och 2. Vill helst läsa på distans. Lina 10 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

11 Coachning för bättre psykisk hälsa Åsa Höij har varit borta från arbetsmarknaden i många år på grund av psykisk ohälsa. Efter tips från en vän på Facebook bestämde hon sig för att ta ytterligare ett steg i sin rehabilitering och gå en kurs i personlig utveckling som RSMH driver tillsammans med Frösunda LSS AB. Reflektera över erfarenheter Kursen är på tio veckor med sammanlagt fem webblektioner och tre obligatoriska träffar. Syftet är att lära sig mer om återhämtning, rehabilitering, empowerment och coachning och utifrån det reflektera över sina egna erfarenheter. Coachhandledaren Annika Törner finns hela tiden till hans för att ge feedback på deltagarnas arbete. Åsa som precis påbörjat kursen upplevde först innehållet som lite mastigt: Jag har vare sig arbetat eller studerat på elva år och jag vill inte misslyckas ännu en gång. Därför känner jag mig lite osäker i fall jag kommer att klara av att svara skriftligt. Anpassade studier Annika, som själv gått kursen, berättar då att hon gärna får redovisa muntligt och berättar att hon själv samlade alla sina svar i en pärm som blev hennes egen återhämtningsbok. Åsa känner sig lättad över möjligheten att lämna in muntliga svar och förtroendet för sin handledare ökar när hon får veta att denne har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Då vet man ju vad det handlar om, eftersom det inte är något som man bara kan läsa sig till, säger Åsa och hoppas att hon själv genom kursen ska bli starkare och våga mera. Hitta sina egna resurser Kia Mundebo är certifierad coach och kursansvarig för projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden. Under en steg 1- utbildning för coachning vid Frösunda utbildningscenter utanför Stockholm förklarar hon för deltagarna att målet med coachning är att hjälpa människor utvecklas så att de bättre kan utnyttja sina egna resurser. Till skillnad från en rådgivare som talar om vad man bör göra ställer coachen frågan hur och när man ska göra saker, säger hon och poängterar vikten av öppna frågor. Syftet med frågorna ska vara att stärka personen - svaren har man ju oftast själv. Det handlar alltså om att gå från ord till handling, fortsätter hon och berättar om första gången hon själv blev coachad. Sätter upp lagom stora mål Vid den tiden hade hon massor av idéer om vad hon ville göra, men ändå hade hon svårt att få något gjort. Av sin coach fick hon i uppgift att gå hem och skriva ner alla idéer hon hade, vilket hon gjorde på post-it-lappar som hon satte upp på väggen. Det som hade snurrat runt i mitt huvud hamnade utanför mig och jag blev klar över vad som var realistiskt och inte realistiskt att genomföra, säger hon och förklarar vikten av att inte sätta upp för stora mål som blir svåra att genomföra inom rimlig tid. Det är bättre med delmål, så att man ser vad man åstadkommit. Glöm inte att när ni åstadkommit vad ni förutsatt er måste ni fira det, säger hon till deltagarna. Karl är en av dem. Han tycker att han fortfarande har problem med sin psykiska hälsa men hoppas det ska bli bättre framöver. Jag skulle behöva få mera struktur på mina tankar och förvandla dem till handling, säger han och tycker att det går åt rätt håll. Efter steg 1-utbildningen ska han känna efter om han är tillräckligt återhämtad för att ta nästa steg. Projektledarna Annika Bostedt och Kia Mundebo samt några av deltagarna vid coachutbildning på Frösunda. Jag skulle vilja gå steg 2-utbildningen också men då vill jag inte bara må bra periodvis, avslutar Karl och berättar att hans mål är att hjälpa andra. Det skulle jag uppleva som en verklig belöning. Coachutbildning Coachutbildningen drivs inom projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden, som är ett samarbete mellan RSMH och Frösunda LSS AB. Utbildningen är till för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. För dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns kursen Personlig utveckling. Utbildningen är gratis och i huvudsak webbaserad med ett par lärarhandledda studieträffar. Utbildningen består av tre steg; förberedande kurs, steg 1-utbildning och steg 2-utbildning. Varje kurs pågår i tio veckor. Inriktningen på den förberedande kursen är egen återhämtning och rehabilitering. I steg 1 får man börjar med övningar på sig själv medan man i steg 2 får visa att man är lämplig att coacha andra. I den sistnämnda utbildningen behöver man ha hittat en psykisk stabilitet för att kunna fokusera sin kraft på andra. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 11

12 Lotsen stödjer återhämtning Klockan är ett. Det är torsdag, ojämn vecka. I sofforna och på spridda stolar i återhämtningscentrat Lotsens caférum sitter drygt tio personer för att delta i terminens första temadiskussion. Vad som diskuteras bestäms från gång till gång. Förra terminen var ämnena bland annat relationer, egenmakt och sex- och samlevnad. Samtalsledaren får förslag på återhämtning och kamratstöd. Diskussionen börjar dock i en helt annan ände, i de nya sjukförsäkringsreglerna. När Peter hör hur krångligt och svårt det blivit för flera förklarar han att han trots allt känner sig rätt nöjd med sin låga pension. Du säger att du är nöjd. Det är inte jag. Jag håller på att ta mig igenom en depression och är inte van att må så här. Samtidigt menar de flesta jag varit i kontakt med på sistone att jag måste börja jobba igen, säger Lasse och låter oss andra förstå att han inte är redo för det ännu. Men här behöver du inte känna att någon ställer krav på dig, säger Peter. Har du lust och ork kan du hoppa på återhämtningskursen. Den är väldigt bra. Jag missade ett par gånger förra terminen och går om den nu. Många kurser att välja bland Om Lasse inte skulle vilja börja den kursen kan han välja andra kurser och cirklar om han orkar. Det kan vara datakurs för nybörjare, förberedande coachkurs och personlig utveckling eller kanske en hundkurs. Därtill kan han vara med på filmvisning, gå stavgång eller hänga med på utflykter som planeras då och då. När han tycker att han är mogen för att börja jobba igen, hitta en praktikplats eller kanske börja studera, kan han ta kontakt med Lotsens PAS-samordnare (praktik-, arbete- och studiesamordnare). I det första samtalet berättar de vad de kan hjälpa till med. Sen får man gå hem och fundera om man vill ha kontakt eller inte. Vi är ingen myndighet som tar emot remisser eller gör biståndsbedömningar utan det hänger på vad man själv vill. Det gör det också lättare att tillsammans hitta en lösning, säger Maria Forsberg, en av Lotsens två PAS-samordnare. Kartläggning av resurser Vid nästa besök påbörjas en kartläggning där personens nuvarande situation, erfarenheter, resurser och styrkor tas upp, liksom andra personliga förhållanden som kan vara viktiga att tänka på i planeringen för de mål man sätter upp. Här kan också Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller andra kontakter komma in i bilden. Det här kan ta ett par träffar och planen som görs upp följs sedan upp kontinuerligt. Om planeringen vi gör tillsammans innebär att man söker en praktikplats så ska det på den arbetsplatsen finnas en - Jag föreläste en hel del innan jag blev sjuk. Nu är mitt mål att jobba som attitydambassadör och hålla föredrag om återhämtning och rehabilitering, eftersom jag har en hel del att berätta om det, säger Åsa Höij till vänster som här får instruktioner av handledaren Annika Törner. handledare som personen kan vända sig till och som också har möjlighet att vända sig till oss, säger PAS-samordnaren Ulrika Gustafsson. Många gör dock som Peter föreslog och börjar först en kurs i återhämtning. Vissa brukar sedan gå coachutbildning eller en kurs i personlig utveckling. Inriktningen i dessa kurser är att se till de sidor som fungerar hos en och försöka förstärka dem, inte i första hand se problem och brister. Viktigt bli trygg och sedd Tomas Werner arbetar som coach på Lotsen. Han menar att bara tänka i termer av återhämtning kan ha en läkande effekt. Min roll som coach är att lyssna och ställa frågor och få den som blir coachad trygg och sedd, så att han eller hon kommer förbi en ofta negativ självbild. Det gäller att försöka se var och ens styrkor, säger han och förklarar att det är just det som återhämtning handlar om att inge hopp. Begreppet återhämtning får nästan något magiskt över sig när man tar det till sig och som gör att man börjar ta tillbaka makten över sitt liv. Lotsens återhämtningscenter Lotsens återhämtningscenter drivs av Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) med syfte att personer med psykisk ohälsa ska kunna återhämta sig och få möjlighet till studier och arbete. Förutom att alla kan gå kurser, utbildningar och träffa PAS-samordnare (praktik-, arbete- och studiesamordnare), möts unga vuxna upp till 35 år vissa kvällar. Från och med 1 november 2011 är Lotsen (ÖSN) sammanslagen med Balders träffpunkt (Norrmalm). Det nya namnet är Fristaden. 12 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

13 Verksamhet efter behov En kvinnlig deltagare frågade om det var möjligt att tillverka smycken på återhämtningscentrat Passet. Då ingen annan visste någonting om smyckestillverkning blev det hon som kom att leda en sådan kurs. Theres går den kursen. Hon i sin tur tipsade Jennifer, som då började besöka Passet. Vid ett tillfälle sa Theres till Jennifer och andra deltagare att hon tyckte det var så tråkigt att varje dag laga mat till sig själv hemma och föreslog att man skulle göra det tillsammans på Passet en dag i veckan. En som gärna deltar i dessa måltider är Johan. Han har för övrigt kommit till Passet varje vardag sedan i höstas efter tips från psykiatrimottagningen där han går för samtal. Det här är nog det bästa som hänt mig. Under många år hade jag nästan inga sociala kontakter och på andra ställen jag varit har jag känt att jag behövt förklara vilka problem jag har. Det behöver jag inte här, säger han. Ingen dömer en och man behöver inte tänka på hur man beter sig. Det gör att man kan koppla av, inflikar Theres som Passet har något för alla Passet stödjer människor med psykisk ohälsa till återhämtning genom att man kan umgås, laga mat, idka trädgårdsarbete och delta i olika kurser och verksamheter. På uppdrag av Sollefteå kommun sköter Passet naturområdena Hågestaön, Västra skogen och Trefaldighetsdalen, liksom den 27 kilometer långa vandringsleden Nipleden. Utöver det tar man vissa flyttjobb. Därtill finns ett garage där man kan meka med bilar och snida i trä. En webbkurs i personlig utveckling finns också för unga vuxna och därtill kan man gå kurs i återhämtning. Den som planerar att komma regelbundet till Passet kan ta ett samtal med någon av de anställda för att tillsammans komma fram till vad man vill göra under sina besök. Läs mer på Theres Ivarsson, Johan Jacobsson och Jennifer Näslund besöker Passet varje vardag. är här ett par gånger i veckan i samband med att hon tar en paus från sina internetstudier i kinesiska. Vill du inte vara med i en aktivitet behöver du inte det heller. Det är rätt soft tycker jag, säger Jennifer som även hon kommer ett par dagar i veckan efter sitt jobb på muséet i Sollefteå. Deltagarna tar initiativ Två saker genomsyrar aktiviteterna på Passet. Det ena är att det ofta tillkommer aktiviteter efter initiativ från deltagarna. Det andra är att all verksamhet syftar till återhämtning från psykisk ohälsa. Då är det viktigt att det finns tydliga mål. Men det är inte säkert att man blir frisk bara för det, säger han. Visst, det kanske hjälper till men det kan också stjälpa. Målet är i stället att må så pass bra att man inte hela tiden faller tillbaka och blir dålig igen. Utöver aktiviteterna som besökarna kan delta i har man också direkta kurser i återhämtning. Skälet är bland annat att det är lätt att hamna i en negativ tankespiral om man misslyckas i sina försök att rehabilitera sig. Man är helt enkelt rädd för att lyckas. Att träffa andra och se att det är möjligt att lyckas betyder då mycket, vilket också kan leda till att man får tips på hur man bryter negativa tankemönster, säger Maria Molund-Wilkens, även hon anställd på passet. Lär sig njuta av att uttrycka sig Viktigt är också att man ska må bra av det man gör på Passet, som till exempel de flesta av deltagarna i kursen Bild, form och kreativitet gör. Här är målet inte att bli konstnär utan lära sig njuta av att uttrycka sig, säger Miriam González de Grondona som leder den kursen och berättar att deltagarna ofta samtalar om hur de mår psykiskt. Skulle suttit ensam hemma En som uppskattar att prata med deltagare och andra på Passet är Peter Åhman. Han har varit här i ett år, först som besökare och sedan som anställd. Han ansvarar bland annat för Nipleden och Garaget (Peter Åhman). Det händer väl att jag går in i väggen även nu. Men då är det tur att man är här eftersom folk vet hur de ska bete sig, säger Peter och berättar att han, innan han kom till Passet, satt isolerad i sin lägenhet i fem år. Hade inte Passet funnits skulle jag förmodligen fortfarande suttit ensam hemma. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 13

14 Statistik LOTSEN/ Återhämtningscenter Deltagare per dag: st PAS (Praktik, arbete och studiesamordnare) Totalt antal besökare: 88 st Arbete: 5 st Studier: 8 st Praktik: 33 Arbetsförmedlingen: 9 st Råd och stöd: 20 st Insjuknat: 13 st PASSET/Återhämtningscenter Antal inskrivna deltagare: 30 st Arbete: 12 st Studier: 12 st Praktik: 7 st UTBILDNING Totalt antal kursdeltagare: 190 st Förberedande kurs inför coaching utbildning: 112 st Förhållningssätt vid coaching, steg 1: 60 st Förhållningssätt vid coaching, steg 2: 18 st Varav följande gått vidare till; Arbete: 11 st Studier: 5 st

15 Egna anteckningar ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 15

16

Öppna vägar till arbetsmarknaden

Öppna vägar till arbetsmarknaden Öppna vägar till arbetsmarknaden för personer med psykisk ohälsa Vägen till arbetsmarknaden går via återhämtning Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. För den som drabbas är det oftast

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll MISSIV 2013-05-28 LJ 2013/41 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Vägar till återhämtning från psykiska problem

Vägar till återhämtning från psykiska problem Vägar till återhämtning från psykiska problem Handledning för studier av Alain Topors bok Vad hjälper terhämtningsprojektet Vägar till återhämtning från psykiska problem Handledning för studier av Alain

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

UNGA TILL ARBETE W18 24

UNGA TILL ARBETE W18 24 2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24 >> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 1 Arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och hälsa Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 2 Syfte och mål Det övergripande syftet med arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR AnnCatrin Hansson Utveckling Online Vägen till framgång! Välkommen! Här finns alla aktuella kurser/utbildningar och föreläsningar. Kurserna och utbildningarna sker antingen

Läs mer

Valfrihet inom sysselsättning

Valfrihet inom sysselsättning Valfrihet inom sysselsättning Hjälp till sysselsättning Kommunen har ansvar för att ge hjälp till sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning som har betydande svårigheter i sin livsföring,

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer