ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok"

Transkript

1 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok

2 Förord Innehåll Förord Utvecklande för brukarrörelsen Anita Rinman Vi vill att människor ska växa och komma vidare Anna-Lena Christensson-Österberg Med rätt stöd kan alla arbeta! Camilla Bogarve Hisnande tanke att brukare undervisar professionen AlainTopor Förändringen kom med Passets nya inriktning Linnea Stenklyft Det ligger ett gediget arbete bakom Carl Tunberg Kunskap om återhämtning skapar hopp Cecilia Paulsson Vägen till arbetsmarknaden går via återhämtning Coachning för bättre psykisk hälsa Lotsen stödjer återhämtning Verksamhet efter behov Statistik Den här boken kom till av en enda anledning att inspirera och visa att ingenting är omöjligt. Vi ville testa vägar som ingen tidigare tagit. Vi ville testa och se på vilket sätt vi kunde överbrygga gapet mellan sjukdom och arbetsmarknad. Ett gap som tyvärr kan vara gigantiskt. Att så många står utanför arbetsmarknaden är bekymmersamt. Det handlar om personer som går miste om att få vara del av ett sammanhang, den viktiga gemenskapen på en arbetsplats, och som får låga inkomster hela livet ut. Personer som med andra ord riskerar att leva hela livet i samhällets utkant. Vi hoppas att vi kan bidra till ett samhälle för alla. Drömmen är att vi kan fånga upp och hjälpa personer i ett tidigt stadium, innan de hamnar utanför samhällsgemenskapen. Vi frågade vår målgrupp, personer med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknaden, vad de ville ha och vad de önskade för stöd. Utifrån deras svar formade vi projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden, ett projekt som föll bättre ut än vad någon hade vågat hoppas. En av framgångsfaktorerna i projektet har varit att vi kunnat anpassa upplägget efter deltagarnas egna villkor och i deras egen takt. När en person blir psykiskt sjuk tappar man delar av sin identitet. Projektet har gett deltagarna en möjlighet att återfinna en del av dessa förlorade delar, samt lockat deltagarna att utmana sig själva, att våga växa, drömma och hitta sina egna styrkor. I projektet har det varit viktigt att stödja deltagarna så att de kunnat lyckas och därmed utvecklas och på det sättet stärka självförtroendet och självbilden. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att bedriva studier som en form av rehabilitering. Under studiernas gång har deltagarna förutom att bli sedda, fått verktyg som kunnat användas dels av dem själva som individer, dels i ett större samhälleligt sammanhang. Studierna har anpassats efter personernas olika förutsättningar för att ge samtliga förutsättningar att lyckas. Återhämtning från psykisk ohälsa bygger på att hitta balans i livet och våga börja växa. En annan viktig del i projektet har varit att kommunicera att de erfarenheter av psykisk ohälsa man bär med sig är en kunskap och kompetens som man har nytta av vad än man tar sig för. Om vi vill att arbetsmarknaden ska vara öppen för alla krävs stora förändringar. En förändring kan påbörjas först när man synliggör kostnaderna av att människor står utanför samhället, samt lyfter fram vinsterna för såväl samhället som individen av att arbetsmarknaden är öppen för alla. Alla kan som vill. Oavsett diagnos kan alla göra något för att förändra sin situation. Det gäller att hitta ett sätt som passar en själv. En deltagare uttryckte att hon hade svårt att arbeta med en chef över sig. I projektet uppmuntrade vi henne att starta ett eget företag, vilket hon gjorde och därigenom hittade hon bättre balans i livet, ökad inre styrka och större självständighet. Men för att fler ska lyckas krävs större öppenhet på arbetsmarknaden och större tolerans i samhället gentemot de som behöver stöd. Eftersom alla har någonting att bidra med är det vår övertygelse att morgondagens samhälle är en plats där det finns utrymme för alla på arbetsmarknaden. Att drabbas av psykisk ohälsa innebär inte att ens situation är hopplös. Alla de människor som vi träffat genom projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden visar att det finns hopp och goda förutsättningar att idag börja bygga morgondagens samhälle. Therese Stjerna Anki Rick Annika Bostedt 2 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

3 Utvecklande för brukarrörelsen Arbetsmarknaden för personer med psykiska funktionsnedsättningar har under lång tid varit en het fråga i svensk socialpolitik. En undersökning som till exempel Statistiska centralbyrån gjorde för några år sedan visar att av dem som uppger att de har en psykisk funktionsnedsättning är det bara en tredjedel som har sysselsättning, Och av dem som hade ett arbete var över 40 procent borta under den veckan mätningen gjordes (10 procent för hela befolkningen och 15 procent av gruppen personer med funktionsnedsättningar). Att som i Miltonutredningen, varifrån siffrorna är hämtade, skriva att personer med psykiskt funktionshinder har en svag förankring på arbetsmarknaden eller är svagt representerade i Arbetsmarknadsverkets åtgärdsprogram är ett understatement, menar Anita Rinman, RSMH: s representant och ordförande i den styrgrupp som leder arbetet i projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden. Att kunna vakna upp på morgonen och känna att man har något betydelsefull att göra är viktigt för alla och det gäller inte minst om man har en psykisk funktionsnedsättning. Bakgrunden till att RSMH tog initiativet till projektet var också att många inte har den möjligheten. Vi vill visa hur man kan skapa förutsättningar för människor med en psykisk funktionsnedsättning att komma ut i arbete eller kunna börja studera, samtidigt som man får möjlighet att känna efter vad man klarar av innan man tar det steget, förklarar hon. Anita Rinman är beteendevetare och har bland annat arbetat som enhetschef i sin hemkommun Ödeshög och varit ordförande i Barn- och ungdomsnämnden. Numera sitter hon i kommunfullmäktig (M) och arbetar i en stiftelse- och bolagsstyrelse som driver ett boende och daglig sysselsättning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I femton år har hon dessutom varit medlem i RSMH, tolv av dessa som förbundsstyrelseledamot och åtta som förste vice ordförande. Nyligen lämnade hon posten i RSMH: s förbundsstyrelse och är numera distriktsordförande i Östergötland. RSMH framtid bygger på att vi får in yngre personer i förbundet eftersom medelåldern är hög. Ett mer återhämtningsinriktat sätt att arbeta som det här projektet bygger på visar att det passar den gruppen. Samarbetspartners har bland annat varit Östermalms stadsdelsnämnd och Sollefteå kommun. Tillsammans med dem har man byggt upp återhämtningscenter med kurser i återhämtning och andra aktiviteter som en förberedelse för arbetsmarknaden. Genom tidigare projekt som till exempel Återhämtningsprojektet har RSMH också sett hur viktigt det är att känna sig stabil innan man tar steget ut på arbetsmarknaden eller börjar studera. Många har på grund av den psykiska ohälsan kanske misslyckats på arbetsmarknaden. Vi vill ju inte att de ska misslyckas igen. Genom att först gå en kurs i återhämtning minskar den risken. Som ett komplement till återhämtningsutbildningarna ville man undersöka om coachning kunde vara ett stöd för dem som haft en psykisk ohälsa. En kontakt togs därför med Frösunda LSS AB som arbetade med coachutbildningar och har lång erfarenhet av att stödja personer med olika funktionsnedsättningar att komma ut i arbetslivet, bland annat dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En förberedande coachkurs togs fram, liksom steg 1- och steg 2 utbildning. Kurserna är dels lärarhandledda men också interaktivt uppbyggd i en webbportal. Lika viktigt som att hitta samarbetspartners med erfarenhet från området var att de skulle dela den värdegrund som RSMH har och som utgår ifrån att vi Att vi valde och bygga upp återhämtningscenter på Östermalm i Stockholm och i Sollefteå, berodde på att vi ville jämföra storstad med glesbygd berättar Anita Rinman, som varit RSMH:s representant i styrgruppen för Öppna vägar till arbetsmarkanden. alla har lika värde, oavsett om vi har en funktionsnedsättning eller inte eller hur mycket vi orkar prestera. Så långt kommen i projektet började deltagare ställa krav på ytterligare stöd och hjälp ut i arbetslivet eller inför studier. Det ledde till ett närmare samarbete med Arbetsförmedlingen, som i Sollefteå eller genom att anställa så kallade PAS-samordnare (Praktik, arbete och studiesamordnare), som på Lotsen på Östermalm. Vi har hela tiden fått pröva oss fram för att se vad som fungerar. Det har varit ett steg framåt och ett halvt bakåt, säger Anita Rinman och tycker det varit stimulerande att få arbeta i en dynamiskt och kreativ styrgrupp och dessutom genom åren se hur deltagare på återhämtningscentren och i utbildningarna vuxit som personer. Det har varit väldigt givande att då och då komma till Passet och Lotsen eller träffa de som gott coachutbildningarna och se hur de utvecklas. Då känns det verkligen att vi lyckats. I en utvärdering av ett av delprojekten skriver också professorerna Alf Bergroth och Jan Ekholm: Vi vill som utvärderare slutligen gratulera projektledningen/processtödjarna till ett lyckosamt nyskapande och unikt projekt som bör följas av flera liknande projekt. Den modell vi byggt upp med först återhämtning, därefter coachning och sedan stöd till arbete eller utbildning har visat sig fungera. Det skulle kunna vara ett sätt att utveckla RSMH och andra brukarorganisationer i samarbete med kommunerna. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 3

4 Vi vill att människor ska växa och komma vidare Östermalm i Stockholm har invånare, är landets mest välbärgade område och har det lägsta ohälsotalet i länet, samtidigt som försörjningsstödet som är cirka fyra procent i landet ligger på drygt en halv procent. Avdelningschef för socialförvaltning i denna något speciella stadsdel heter Anna-Lena Christensson Österberg. Hon har, ska det visa sig, följt utvecklingen av psykiatriområdet ända sedan början på 80-talet då hon själv arbetade på Beckomberga mentalsjukhul. Träfflokalerna kom till i samband med psykiatrireformen och har, kan jag tycka, överlevt sig själv till viss del. När RSMH hörde av sig 2007 och ville driva detta med tydlig inriktning mot återhämtning kändes det som en frisk fläkt. Vi vill att människor ska komma vidare och växa. Genom uppföljningsmöten på Lotsen har hon kunnat ta del av hur verksamheten med till exempel PAS samordnarna (Praktik, Arbete och studier) fungerar. Det är precis på det sättet som både jag och mina chefer ser på vårt uppdrag och Jag tycker att RSMH och andra brukarorganisationer skulle sprida det här sättet att jobba säger avdelningschefen för Socialtjänsten Anna-Lena Christensson Österberg. hur vi ska jobba, säger hon. En av PAS samordnarna arbetar viss tid även på en av enheterna inom socialtjänstavdelningen. Det skulle göra det möjligt för förvaltningen att också ta till sig den metod man arbetar efter på återhämtningscentret, menar Anna-Lena Christensson Österberg. Därtill tycker jag att RSMH och andra brukarorganisationer skulle sprida det här sättet att jobba, till exempel till andra träfflokaler, säger hon och lägger till: Samtidigt kan man kanske tycka att vi själva borde kunnat rivalisera verksamheten på det här sättet. När det gäller icke biståndsbedömd verksamhet som det här är frågan om har vi helt enkelt inte resurser och möjligheter att göra det. Trots att det nu gått många år sedan Socialtjänsten tog över vissa delar av den psykiatriska verksamheten från landstinget har man på Östermalm inte lyckats i alla delar, tillstår Anna-Lena Christensson Österberg. Framför allt gäller det samarbetet med psykiatrin, säger hon och tar exemplet med en person som börjar må så pass psykiskt dåligt att han eller hon inte kan bo kvar i sitt boende Då är det psykiatrins skyldighet att hjälp till. Men trots de samverkansöverenskommelser vi har skrivit finns de inte där när vi behöver dem. Skälet är som jag ser det att öppenvårdspsykiatrin inte byggts ut i den omfattning som skulle behövas på bekostnad av slutenvården. Om man utvecklar den verksamhet som RSMH byggt upp skulle de också kunna innebära färre inläggningar och minskade kostnaderna för landstinget. Då tycker jag också de kunde vara med och betala. Sagt om coachutbildningen Jag läste en annons om Kia när hon fyllde 50 år och blev inspirerad av henne. Ringde henne och frågade om jag kunde få gå den Förberedande kursen. Jag fick komma till härliga Tomas och Cecilia. Jag upptäckte att jag hade en kompetens inom ett nytt område och fick nya kunskaper. Min självkänsla stärktes och jag sökte in på KUI för att läsa till undersköterska med inriktning Funktionshinder, fick praktisera. Sökte 1/2 tids arbete och fick det helt på egen hand. Jag tror att förändringen i mitt liv beror på många saker bland annat mindfulness meditationer som jag kommer att ha med mig resten av mitt liv, det händer något i hjärnan med dem. Era kurser stärkte mig mycket och jag kör bilen mycket säkrare nu om du kommer ihåg min bild. Jag känner nu en optimism igen inför framtiden. Yvonne Jag tycker att kursen har varit lärorik. Jag har fått många nya insikter och jag anser att den har bidragit i min återhämtning. Jag hoppas att jag så småningom kan fortsätta och gå hela coachutbildningen. Jag tror att det finns många kunskapsluckor att fylla i när det gäller återhämtning. För mig personligen så var det ett helt nytt begrepp. Lena 4 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

5 Med rätt stöd kan alla arbeta! Camilla Bogarve är socionom, lärare och konsult i psykiatrisk rehabilitering. Hon anlitades redan i starten av projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden för att säkra dess kvalitet och för att utveckla brukarinflytande vid återhämtningscentren Lotsen och Passet. Hennes uppgift där har också varit att handleda och stödja personal och genomföra det program ledningen för projektet antagit. Centralt i den programförklaringen är kunskap om vad som hjälper vid återhämtning från psykisk ohälsa. Allt arbete vilar på en värdegrund som innebär att det är personen själv som är expert på sin egen återhämtning. Min uppgift har varit att stödja arbetet i den riktningen på återhämtningscentren. Vad är den viktigaste skillnaden mellan rehabilitering och återhämtning? Det hänger samma på många olika sätt. Förenklat kan man säga att rehabilitering är det professionella redskapet genom vilket man kan träna sina färdigheter medan återhämtning är individens egen resa, förklarar Camilla Bogarve och betonar att rehabilitering kan vara en viktig del i den enskildes återhämtning. Men det psykiatriska systemet är ofta så oflexibelt då det inte tillåter att den enskilde får återta ansvaret för sig själv. Det här paternalistiska förhållningssättet stör hela återhämtningsprocessen, säger hon och tycker att det finns så många rutiner inom det psykiatriska området som inte stödjer den enskildes återhämtning. Att försöka göra något åt det är som att vända en dinosaurie med en gaffel, säger hon. Hela synsättet i det återhämtningsinriktade arbetssättet utmanar traditionerna inom vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa, menar hon. Det långsamt och stundvis utmanande förändringsarbetet kräver att vi ser över och ifrågasätter gamla sanningar och värderingar. Samtidigt tror jag att vi befinner oss i ett paradigmskifte, säger hon och fortsätter: Genom att stötta personalen att hålla Idén till återhämtningscentren kommer från Boston berättar Camilla Bogarve som bland annat har en utbildning via Center för Psychiatric Rehabilitation, Boston University. sig till en gemensam värdegrund och lita på brukarens egen kraft och förmåga har det skapas ett skelett som de själva fyllt med ett innehåll, utifrån de lokala förutsättningar som finns på Östermalm respektive i Sollefteå, förklarar hon och tycker att det är bra för en verksamhet att ha personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och återhämtning i personalgruppen. Har man den erfarenheten har man oftast en djup förståelse för vad det innebär att ha psykisk ohälsa. Om man inte har den erfarenheten fungerar man bäst om man vill pröva nya saker, är empatisk och har lätt för att samspela med andra, säger Camilla Bogarve. Inspiration till återhämtningscentren är hämtad från Boston i USA där man menar att det viktigaste är att stödja deltagarna att lämna sjukrollen för ett mer aktivt liv i samhället. På Passet och Lotsen finns förutom coachutbildning och cirklar i återhämtning också aktiviteter och kurser som ska underlätta steget ut i samhället. När det steget tas måste samhället faktiskt ta hänsyn till att vissa människor med psykisk ohälsa kan ha en funktionsnedsättning, säger Camilla Bogarve avslutningsvis. Annars är det diskriminering. Samtidigt måste kunskapen om psykisk ohälsa och att de allra flesta återhämtar sig spridas i samhället. Görs det inser nog de flesta att med rätt stöd kan alla arbete eller studera även om man har en psykisk funktionsnedsättning. Sagt om coachutbildningen Det kanske är något tidigt att svara på, men jag känner att jag dels fått repetera en del gamla kunskaper och lärt en del nytt, dels också tagit till mig det konstruktiva synsätt som ligger i coaching. Har också stärkts i synen på egna erfarenheter av sjukdom och känner att jag är mera beredd att göra egen coachinsats eller stödinsats. Göran ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 5

6 Hisnande tanke att brukare undervisar professionen fixerade vid symptom och tillkortakommanden och se personen bakom diagnosen, säger han och fortsätter: Läser man läroböcker, utredningar och diagnosmanualer förstår man att det är långt kvar dit. Larry Davidson, en forskare i USA som jag samarbetar med, menar att man där kan vara på god väg sedan den psykiatriska verksamheten underställts en nationell inriktning mot återhämtning. Jag hoppas han får rätt. När de projekt som Alain Topor och Sara Holmqvist gick igenom stötte på problem var de ofta på grund av svårigheter i att samarbeta med psykiatrin eller socialtjänsten, eller för att de inte fick medel till att fortsätta verksamheten efter projekttidens slut, trots att de kunnat uppvisa goda resultat. generell kunskap om vad som är till hjälp vid återhämtning. Alain Topor har i ett flertal böcker och vetenskapliga artiklar beskrivit den individuella processen i återhämtning och hur individen som har problem även är den som gör jobbet. Lika mycket har han betonat den sociala sidan och vikten av stöd från andra personer. Återhämtar dig gör du aldrig på egen hand, säger han och förklarar att precis som anhöriga till dem som mår psykiskt dåligt behöver lära sig att deras nära och kära inte alltid behöver samma uppbackning måste personalen inse att man i vissa skeenden i återhämtningsprocessen är ett viktigt stöd men inte i andra. Lär vi oss inte det blir vi till ett hinder i återhämtningen. Många talar idag om vikten av brukarinflytande och utgångspunkter för det är olika. När Alain Topor gör det blir det utifrån egen och andras forskning om vad som hjälper människor att återhämta sig från allvarlig psykisk funktionsnedsättning. För en tid sedan blev han och forskarkollegan Sara Holmqvist klar med en utvärdering av 117 projekt som finansierats av Allmänna arvsfonden riktade till personer med psykisk ohälsa och där tre fjärdedelar av ansökningarna kom från brukarstyrda organisationer. Rapporten har fått namnet Ingenting om oss utan oss. När han började studien insåg han hur lite han visste om vad brukarinflytande egentligen handlar om. Det fick konsekvenser när han skulle ge rapporten en historisk ram. Ett verkligt brukarinflytande insåg jag kräver en grundläggande omprövning av psykiatrins och socialtjänstens synsätt och som innebär att de i sitt arbete framför allt måste respektera brukarnas medborgerliga rättigheter och sluta vara Alain Topor är psykolog och docent vid Institutionen för Socialt Arbete, Stockholms Universitet och chef för FoU-enheten, Psykiatri Södra Stockholm. Det säger en del om glappet mellan ord och verkstad när det gäller viljan att införa brukarinflytande. Inte så konstigt att det ännu bara är en marginell företeelse i Sverige. I arvsfondsprojektet Öppna vägar till arbetsmarknaden har tyngdpunkten legat på återhämtning och brukarinflytande. Vid några tillfällen har Alain Topor varit inbjuden som föreläsare i de utbildningar man har för dem som återhämtat sig och nu coachar andra. En målsättning med projektet har varit att bygga upp en återhämtningsinriktad modell för att stödja människor som vill ut i arbetslivet och som socialtjänsten och psykiatrin skulle kunna ta efter. Tanken är egentligen hisnande och mycket större än vad man kan föreställa sig, säger han. Inte enbart för att det utförs av personer som enligt psykiatrin anses sakna insikt om sig själv utan också för att dessa personer ska förmedla kunskap till professionen, inte bara om det som handlar om dem själva utan även en mer Det som ytterligare försvårar för många som vill återhämta sig är de ekonomiska villkor de tvingas att lever under, menar Alain Topor, vilket direkt berör förhållandet mellan psykisk ohälsa och arbete. Låt oss vara tydliga. Många personer med svåra psykiska problem lever under vedervärdiga ekonomiska villkor, vilket är ett hinder i deras återhämtning, samtidigt som möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden är liten. Och gör man det är det inte sällan under ganska dåliga villkor med lite inflytande över arbetssituation, vilket hotar deras återhämtning. Det leder visar forskning till sämre psykisk hälsa än vid arbetslöst, förklarar Alain Topor. Jag tror därför vi måste börja fundera på reformer som gör att vissa personer som har en allvarlig och svår psykisk funktionsnedsättning kan leva under anständiga ekonomiska villkor och där de kan komma in i ett sammanhang och få en roll. Att i ett projekt som detta få kunskapstillförsel och upptäcka att den kunskap man har är värdefull blir då oerhört betydelsefullt. 6 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

7 Förändringen kom med Passets nya inriktning Att som kommunpolitiker med ansvar för sociala frågor försöka föra över kostnader på landstinget kan man kanske förstå. På samma sätt som det är förståeligt att en landstingspolitiker försöker göra samma sak gentemot kommunerna. Är man som Linnea Stenklyft (S) både ordförande i individ- och omsorgsnämnden i Sollefteå kommun och ledamot i landstingsfullmäktige kan det vara svårare. Om vi inte kan samverka drabbar ju det den enskilde, säger hon och berättar hur lärorikt det var att som kommunpolitiker få se frågorna ur ett landstingsperspektiv. Inte minst för att man var tvungen att ordentligt sätta sig in i vad Hälso- och sjukvårdslagen omfattar. Samtidigt vet jag som landstingspolitiker vad som är möjligt att genomföra i kommunerna. Det här tror jag har underlättat för mig i mitt arbete och sedan har naturligtvis alla kontakter jag har varit betydelsefulla. Strax innan vi ska träffas på hennes arbetsplats i kommunhuset i Sollefteå ringer hon till sin sekreterare och meddelar att hon blir en kvart försenad då hon inte vill ta några risker eftersom det under natten blivit halt på vägarna. Kanske har hon också blivit mer aktsam inom politiken med åren. I vart fall försöker hon lyssna mera på dem som ett beslut hon tar berör. Det lärde hon sig för fyra år sedan efter att ha beslutat om att ta bort habiliteringsersättningen. Det var en form av flitpeng som följt med från handikappomsorgen inom landstinget, ansåg hon. Protester, skriverier och demonstrationer ledde till att hon fick backa och riva upp beslutet. Alla trodde att det handlade om besparingar vilket det inte gjorde. Jag tyckte det var bättre att lägga resurserna på verksamhetens innehåll utifrån individens önskemål men insåg att jag inte tillräckligt lyssnat på vad brukarna, anhöriga och deras intresseorganisationer tyckte om detta. Hade vi träffats och diskuterat skulle jag naturligtvis inte lagt ett förslag som de inte kände sig bekväma med. Det goda som det hade med sig var att vi efteråt bildade ett brukarråd. Nu har hon också skrivit en motion som hon ska upp och plädera för i nästa vecka och som ska öka ungdomarnas inflytande. Vi blir hela tiden påmind om att många ungdomar inte mår bra. I stället för att vi ska tycka och tro vad de behöver menar jag att det är bättre att få kunskap direkt från källan, vilket jag också tror kan leda till att de själva blir mer aktiva. Kan vi ha ett pensionärsråd som är kopplat till fullmäktige tycker jag också vi kan ha ett ungdomsråd, säger hon och berättar att Kan vi ha ett pensionärsråd under fullmäktige borde vi också kunna ha ett ungdomsråd förklarar Linnea Stenklyft som är ordförande i individ- och omsorgsnämnden i Sollefteå kommun och ledamot i landstingsfullmäktige i Västernorrland. även om befolkningsunderlaget minskar i kommunen och många ungdomar väljer att flytta försöker man vara lyhörda för ungdomars behov. Det finns det kanske anledning att vara då en undersöknings som Statens beredning för medicinsk utvärdering gjorde för några år sedan visar att två tredjedelar av unga vuxna som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande inte berättar det för sin läkare utan anger i stället kroppsliga symtom som anledning till sitt besök. Tyvärr tror jag att bakom många undersökningar om vår psykiska ohälsa finns stora mörkertal. Här i kommunen tycker jag vi numera ser annorlunda på dessa frågor när det gäller samarbetet kring människor med psykisk ohälsa, inte minst när det gäller ungdomar, säger Linnea Stenklyft. Tidigare, menar hon, handlade det mycket om hur huvudmännen, Försäkringskassan och Arbetsförmedling var för sig eller tillsammans försökte hitta generella lösningar för sina patienter och klienter. Idag tycker jag det är mer fokus på den enskilde individen och hur vi tillsammans kan hitta lösningar för just den personen. Och min bestämda uppfattning är att den här förändringen kom i samband med att dagverksamheten Passet fick en annan inriktning, säger hon och menar att bara en sådan sak som att ta bort kravet på biståndsbedömning för att kunna delta på Passet innebar en stor förändringar och bidrog till att fler ungdomar med psykisk ohälsa sökte sig dit. Även den förändringen ledde till rubriker och skriverier i lokala medier. Verksamheter som funnits en längre tid känns trygga och det kan därför vara svårt med förändringar. Och när så ändå sker blir det dessvärre smärtsamt för vissa, vilket inte gör det enklare. Därför var det så oerhört värdefullt att få träffa en person som Annika Bostedt som inte bara brann av energi och övertygande visade hur man kan jobba för att utgå från den enskilda individens behov utan hade även belägg för att det hjälper när man mår psykiskt dåligt, säger Linnea Stenklyft avslutningsvis. Har man den kunskapen och det stödet bakom sig då vågar man också som politiker sticka ut hakan. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 7

8 Det ligger ett gediget arbete bakom Dagens samhälle är hårt och stereotypt. Det gör det svårt för många att passa in. Så var det inte tidigare föreställer jag mig. Läser man gamla berättelser tycks det som om de flesta hade en roll. Så borde det kunna var idag också. Då skulle samhälle bli mer tolerant, säger Carl Tunberg när vi träffas på Frösundas huvudkontor i Frösundavik, strax utanför Solna. Uppfattningen om vad en civilekonom som tidigare arbetat inom försäkringsbranschen kan ha att tillföra vården och omsorgen om de mest utsatta i samhället kommer tidigt på skam i vårt samtal. Även om arbetsmarknaden för utsatta grupper är svår och alla inte kan prestera lika mycket och vara lika effektiva är jag övertygad om att det finns något meningsfullt att göra för alla, fortsätter han. På Frösunda tror vi med andra ord på arbetslinjen och vill på olika sätt påverka samhället i en mer inkluderande riktning. Frösunda är ett privat vårdföretag inom den offentliga omsorgen. Tidigare enbart för dem med svåra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar och som omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS lagen). Sedan några år tillbaka en vidgad verksamhet med äldreomsorg och tjänster som ryms inom Socialtjänstlagen som HVB-hem, vissa utredningar, ensamkommande flyktingbarn etcetera. Vår grej är inte att visa upp oss i stora reklamkampanjer utan mer att försöka förmedla den omsorg, kompetens och kvalitét vi står för och utifrån det samarbeta med andra, säger han. Det var också ett viktigt skäl till att vi valde att göra det med RSMH, lägger han till. Carl Tunberg är marknadschef på Frösunda och i vars arbetsuppgifter det ingår att Carl Tunberg, marknadschef på Frösunda, sätter stort värd på innehållet i coachutbildning, som han nu själv går. ansvara för företagets varumärke och dess interna och externa kommunikation. Därtill är han ansvarig för några specialsatsningar som Funki models, en modellagentur med modeller som har någon form av funktionsnedsättning och Team Frösunda, en speciell form av personlig assistans som riktar sig till idrottare med funktionsnedsättning. Vid sidan om detta sitter han också med i styrgruppen för projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden och där Frösundas intresse framför allt varit coachutbildningen. En viktig fråga redan från början för gruppen var hur utbildningen skulle kunna leva vidare efter projekttidens slut. Det fördes långa diskussioner. Vissa kulturkrockar blev det naturligtvis i början eftersom vi är en privat entreprenör och RSMH en idéburen organisation. Jag försökte också driva fram olika beslut lite snabbare. Men diskussionerna blev intressanta och roliga och jag lärde mig bland annat en hel del om förankringsprocesser inom den ideella sektorn. Kanske tog RSMH till sig vikten av att tänka lite mer affärsmässigt. Sedan har det varit spännande att träffa personer med en otrolig drivkraft som Annika Bostedt och som jag föreställer mig att det finns rätt många av inom den ideella rörelsen. De är lite av vardagshjältar som trots motstånd kämpar vidare. Utan henne hade det här aldrig gått, lägger han till. Carl Tunberg tror att coachutbildningen de jobbat fram har en framtid. Han framhåller det stegvisa upplägget, som han menar passar bra om man vill förbereda sig för arbetsmarknaden eller börja studera. Avtalet mellan RSMH och Frösunda innebär att de bägge efter projekttidens slut äger innehållet i utbildningen. Min bedömning så här långt är att utbildningen har ett kommersiellt värde och borde gå att sälja. Jag ser också andra utvecklingsmöjligheter internet i vårt företag, säger han och berättar att Frösunda har sju tusen anställda, varav många är personliga assistenter. Deras arbetsuppgift är inte att ta över sådant som kunderna själv klarar utan mycket handlar faktiskt om att coacha. Förhållningssättet man får lära sig i utbildningen och att den är så lösningsfokuserad skulle passa bra i en vidareutbildning för dem. Carl Tunbergs idéer om hur innehållet i utbildningen skulle kunna tas tillvara gjorde att han bestämde sig för att själv gå den. I bakhuvudet fanns naturligtvis också att kolla upp om den verkligen hade den kvalitet som alla sagt. Då upptäckte han ännu ett användningsområde. Jag har förstått att jag som chef har en tendens att hålla monolog. Utbildningen gör att man börjar fundera över hur man leder sin personal och hur man ställer frågor till sina medarbetare. Jag kan därför tänka mig att delar av den skulle kunna användas i chefsutbildningar, säger han och tillägger avslutningsvis till, Och så här långt kommen i utbildningen kan jag bara konstatera att det ligger ett gediget arbete bakom. Återstår att se om jag kommer att klara alla stegen. 8 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

9 Kunskap om återhämtning skapar hopp Cecilia Paulsson är beteendevetare och har läst personal- och arbetslivorganisation på universitet där bland annat ämnena psykologi och retorik ingår. Sedan ett år tillbaka jobbar hon som coachutbildare för RSMH, mestadels i den förberedande kursen och har själv gått hela coachutbildningen. De som går den har oftast hört av sig efter att ha läst om utbildningen på RSMHs eller Frösundas hemsidor, andra har hört talas om den på ABF, via kontakter inom socialtjänsten eller psykiatrin, genom vänner eller så har de läst tidningsartiklar. Cecilia Paulsson fick tips av sin psykolog. För mig personligen har kursen betytt oerhört mycket. Även om mitt självförtroende fortfarande är svagt har min självkänsla blivit bättre jag är tryggare i mig själv, säger hon och berättar att hon tidigare inte kände till att begreppet återhämtning användes i samband med psykisk ohälsa. Det är nog återhämtning och empowerment som jag idag tycker är mina starkaste kompetensområden att förmedla till kursdeltagarna, säger hon. RSMH:s och Frösundas coachbildning vänder sig till personer som har erfarenheter av psykisk ohälsa. Utbildningen består av tre steg; förberedande kurs, steg 1-utbildning och steg 2-utbildning. Dessutom erbjuds en kurs i Personlig utveckling till deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kurserna pågår i tio veckor vardera. Samtliga kurser går helt eller delvis att göra via webben. I den förberedande kursen tar man upp ämnen som rehabilitering, coachning, empowerment och återhämtning. Kursen handlar om den egna återhämtningen. Vid steg 1 och steg 2 närvarar kursdeltagare vid telefoncoaching, bestående av kortcoaching och handledning, samt lärarhandledda studieträffar. I steg 1 får man även börja med övningar på sig själv och på en övningsvän. Vid steg 2 coachar kursdeltagarna varandra, en coachklient över hela kurstiden samt ger telefoncoaching detta utifrån olika tekniker. Jag tror det fungerar så för många att när man inte längre vill vara kvar i sjukdomsrollen är tiden mogen att gå vidare. Därför tror jag också att många kan återhämta sig om det får rätt stöd, säger hon och menar att väldigt mycket om återhämtning handlar om att ta tillbaka makten över sitt eget liv, alltså empowerment. Den kunskap man får om återhämtning skapar ju hopp om att det är möjligt att gå vidare och det märks på deltagarna att de tar det till sig, säger hon. Så här beskriver några kursdeltagare vad återhämtning betyder för dem: Att börja leva ett meningsfullt liv igen efter många år i mörker. Vaknar och ser möjligheter och är tacksam för den kommande dagen. Man tar ett steg fram, flera bakåt och ett steg framåt igen, innan man åter går fram lite igen. Återhämtning är således en berg- och dalbana. Begreppet återhämtning innebär för mig början på en resa mot ett annat liv. Återhämtning är en längtan och en ansträngning att ändra det nuvarande tillståndet till det bättre. För att Cecilia Paulsson och de andra kursledarna ska kunna utvecklas i din roll har de kontinuerligt träffar med kurskollegiet samt handledning. Handledaren har stött och lett oss i vårt arbete. Ibland funderar man om man gjort rätt i olika situationer som uppstår och då har det varit bra att få stöd i hur man kan förhålla sig i olika situationer. Viktigt i utbildningen har också varit att skapa en gemenskap i kursen så att deltagarna känner sig trygg, menar Cecilia Paulsson. För många har det betytt mycket att få träffa andra som är i en liknande situation. Då blir det också lättare om man vill dela med sig om det man varit med om och få förståelse och medkänsla. När man börjar coachutbildningen får man en pärm som i den förberedande kursen innehåller åtta lektioner. Den mesta av kunskapen som vi använder oss av i den förberedande kursen har man ju med sig själv eftersom vi utgår mycket ifrån den egna erfarenheten om psykisk ohälsa och återhämtning. Målet är att försöka anpassa kursen efter var och ens kapacitet. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 9

10 Vägen till arbetsmarknaden går via återhämtning Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. För den som drabbas är det oftast en svår upplevelse. Även dess konsekvenser i form av fördomar och negativa attityder ute i samhället kan vara tungt att bära. Trots det återhämtar sig de allra flesta och hittar ett fungerande och tillfredställande liv. Hur lång tid den processen tar beror mycket på innehållet i stödet och hjälpen från samhället, liksom på omgivningens respekt för den individ man är. Samtidigt får vi inte negligera svårigheterna. När det behövs sänker vi trösklarna eller undanröjer hinder, erbjuder extra stöd och i vissa fall vägledning. Det är viktigt att kunna lyckas. RSMH och Frösunda I den här foldern beskriver vi hur RSMH:s återhämtningscentra och coachutbildningar i samarbete med Frösunda LSS AB arbetar för att stödja människor i deras återhämtning. Det som många med psykisk ohälsa upplever som viktigast är att få ha drömmar och önskemål, valmöjligheter, få känna kontroll och makt över sitt liv, vara delaktig i samhället och få fatta egna beslut. Skapa nära relationer Frösunda och RSMH arbetar med att skapa nära relationer, försöka se till den enskilda individens resurser utifrån dennes behov. Lika viktigt är det att värdesätta den kunskap och erfarenhet som upplevelsen av psykisk ohälsa fört med sig. Det är detta sammantaget som skapar hopp och mening för personen som drabbats. Annika Bostedt (RSMH) är projektledare för Öppna vägar till arbetsmarknaden och Kia Mundebo (Frösunda) är kursansvarig. Att få gå till en arbetsplats och känna sig behövd och uppskattad är inte alla förunnat. Det gäller inte minst dem som drabbats av psykisk ohälsa. Dessvärre är den gruppen i det närmaste utestängd från den ordinarie arbetsmarknaden. En bidragande orsak är missuppfattningen att personer med psykisk ohälsa skulle vara en belastning på arbetsplatsen. Vi är övertygade om att personer med erfarenhet av psykisk ohälsa med stöd av de metoder vi erbjuder kan fungera precis lika bra som andra i arbetslivet och därtill med sin livserfarenhet bidra till att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Sagt om coachutbildningen Nu jobbar jag 25 procent och jag trivs jättebra, jag jobbar också för RSMH som ordförande. Den Förberedande kursen var mycket givande. Jag hade något att göra på dagarna. Jag har fått en bättre självkänsla. Jag har förändrats, jag satte upp mål och har börjat med thaiboxning. Folk runt omkring mig har märkt att jag förändrats. Jag är stolt över att jag klarade hela kursen och inte gav upp, det är som en dröm. Innan kursen var jag osäker. Jag vill gå steg 1 men har inte råd att resa till Stockholm från Arvika. Jag vill så gärna gå steg 1 och 2. Vill helst läsa på distans. Lina 10 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

11 Coachning för bättre psykisk hälsa Åsa Höij har varit borta från arbetsmarknaden i många år på grund av psykisk ohälsa. Efter tips från en vän på Facebook bestämde hon sig för att ta ytterligare ett steg i sin rehabilitering och gå en kurs i personlig utveckling som RSMH driver tillsammans med Frösunda LSS AB. Reflektera över erfarenheter Kursen är på tio veckor med sammanlagt fem webblektioner och tre obligatoriska träffar. Syftet är att lära sig mer om återhämtning, rehabilitering, empowerment och coachning och utifrån det reflektera över sina egna erfarenheter. Coachhandledaren Annika Törner finns hela tiden till hans för att ge feedback på deltagarnas arbete. Åsa som precis påbörjat kursen upplevde först innehållet som lite mastigt: Jag har vare sig arbetat eller studerat på elva år och jag vill inte misslyckas ännu en gång. Därför känner jag mig lite osäker i fall jag kommer att klara av att svara skriftligt. Anpassade studier Annika, som själv gått kursen, berättar då att hon gärna får redovisa muntligt och berättar att hon själv samlade alla sina svar i en pärm som blev hennes egen återhämtningsbok. Åsa känner sig lättad över möjligheten att lämna in muntliga svar och förtroendet för sin handledare ökar när hon får veta att denne har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Då vet man ju vad det handlar om, eftersom det inte är något som man bara kan läsa sig till, säger Åsa och hoppas att hon själv genom kursen ska bli starkare och våga mera. Hitta sina egna resurser Kia Mundebo är certifierad coach och kursansvarig för projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden. Under en steg 1- utbildning för coachning vid Frösunda utbildningscenter utanför Stockholm förklarar hon för deltagarna att målet med coachning är att hjälpa människor utvecklas så att de bättre kan utnyttja sina egna resurser. Till skillnad från en rådgivare som talar om vad man bör göra ställer coachen frågan hur och när man ska göra saker, säger hon och poängterar vikten av öppna frågor. Syftet med frågorna ska vara att stärka personen - svaren har man ju oftast själv. Det handlar alltså om att gå från ord till handling, fortsätter hon och berättar om första gången hon själv blev coachad. Sätter upp lagom stora mål Vid den tiden hade hon massor av idéer om vad hon ville göra, men ändå hade hon svårt att få något gjort. Av sin coach fick hon i uppgift att gå hem och skriva ner alla idéer hon hade, vilket hon gjorde på post-it-lappar som hon satte upp på väggen. Det som hade snurrat runt i mitt huvud hamnade utanför mig och jag blev klar över vad som var realistiskt och inte realistiskt att genomföra, säger hon och förklarar vikten av att inte sätta upp för stora mål som blir svåra att genomföra inom rimlig tid. Det är bättre med delmål, så att man ser vad man åstadkommit. Glöm inte att när ni åstadkommit vad ni förutsatt er måste ni fira det, säger hon till deltagarna. Karl är en av dem. Han tycker att han fortfarande har problem med sin psykiska hälsa men hoppas det ska bli bättre framöver. Jag skulle behöva få mera struktur på mina tankar och förvandla dem till handling, säger han och tycker att det går åt rätt håll. Efter steg 1-utbildningen ska han känna efter om han är tillräckligt återhämtad för att ta nästa steg. Projektledarna Annika Bostedt och Kia Mundebo samt några av deltagarna vid coachutbildning på Frösunda. Jag skulle vilja gå steg 2-utbildningen också men då vill jag inte bara må bra periodvis, avslutar Karl och berättar att hans mål är att hjälpa andra. Det skulle jag uppleva som en verklig belöning. Coachutbildning Coachutbildningen drivs inom projektet Öppna vägar till arbetsmarknaden, som är ett samarbete mellan RSMH och Frösunda LSS AB. Utbildningen är till för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. För dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns kursen Personlig utveckling. Utbildningen är gratis och i huvudsak webbaserad med ett par lärarhandledda studieträffar. Utbildningen består av tre steg; förberedande kurs, steg 1-utbildning och steg 2-utbildning. Varje kurs pågår i tio veckor. Inriktningen på den förberedande kursen är egen återhämtning och rehabilitering. I steg 1 får man börjar med övningar på sig själv medan man i steg 2 får visa att man är lämplig att coacha andra. I den sistnämnda utbildningen behöver man ha hittat en psykisk stabilitet för att kunna fokusera sin kraft på andra. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 11

12 Lotsen stödjer återhämtning Klockan är ett. Det är torsdag, ojämn vecka. I sofforna och på spridda stolar i återhämtningscentrat Lotsens caférum sitter drygt tio personer för att delta i terminens första temadiskussion. Vad som diskuteras bestäms från gång till gång. Förra terminen var ämnena bland annat relationer, egenmakt och sex- och samlevnad. Samtalsledaren får förslag på återhämtning och kamratstöd. Diskussionen börjar dock i en helt annan ände, i de nya sjukförsäkringsreglerna. När Peter hör hur krångligt och svårt det blivit för flera förklarar han att han trots allt känner sig rätt nöjd med sin låga pension. Du säger att du är nöjd. Det är inte jag. Jag håller på att ta mig igenom en depression och är inte van att må så här. Samtidigt menar de flesta jag varit i kontakt med på sistone att jag måste börja jobba igen, säger Lasse och låter oss andra förstå att han inte är redo för det ännu. Men här behöver du inte känna att någon ställer krav på dig, säger Peter. Har du lust och ork kan du hoppa på återhämtningskursen. Den är väldigt bra. Jag missade ett par gånger förra terminen och går om den nu. Många kurser att välja bland Om Lasse inte skulle vilja börja den kursen kan han välja andra kurser och cirklar om han orkar. Det kan vara datakurs för nybörjare, förberedande coachkurs och personlig utveckling eller kanske en hundkurs. Därtill kan han vara med på filmvisning, gå stavgång eller hänga med på utflykter som planeras då och då. När han tycker att han är mogen för att börja jobba igen, hitta en praktikplats eller kanske börja studera, kan han ta kontakt med Lotsens PAS-samordnare (praktik-, arbete- och studiesamordnare). I det första samtalet berättar de vad de kan hjälpa till med. Sen får man gå hem och fundera om man vill ha kontakt eller inte. Vi är ingen myndighet som tar emot remisser eller gör biståndsbedömningar utan det hänger på vad man själv vill. Det gör det också lättare att tillsammans hitta en lösning, säger Maria Forsberg, en av Lotsens två PAS-samordnare. Kartläggning av resurser Vid nästa besök påbörjas en kartläggning där personens nuvarande situation, erfarenheter, resurser och styrkor tas upp, liksom andra personliga förhållanden som kan vara viktiga att tänka på i planeringen för de mål man sätter upp. Här kan också Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller andra kontakter komma in i bilden. Det här kan ta ett par träffar och planen som görs upp följs sedan upp kontinuerligt. Om planeringen vi gör tillsammans innebär att man söker en praktikplats så ska det på den arbetsplatsen finnas en - Jag föreläste en hel del innan jag blev sjuk. Nu är mitt mål att jobba som attitydambassadör och hålla föredrag om återhämtning och rehabilitering, eftersom jag har en hel del att berätta om det, säger Åsa Höij till vänster som här får instruktioner av handledaren Annika Törner. handledare som personen kan vända sig till och som också har möjlighet att vända sig till oss, säger PAS-samordnaren Ulrika Gustafsson. Många gör dock som Peter föreslog och börjar först en kurs i återhämtning. Vissa brukar sedan gå coachutbildning eller en kurs i personlig utveckling. Inriktningen i dessa kurser är att se till de sidor som fungerar hos en och försöka förstärka dem, inte i första hand se problem och brister. Viktigt bli trygg och sedd Tomas Werner arbetar som coach på Lotsen. Han menar att bara tänka i termer av återhämtning kan ha en läkande effekt. Min roll som coach är att lyssna och ställa frågor och få den som blir coachad trygg och sedd, så att han eller hon kommer förbi en ofta negativ självbild. Det gäller att försöka se var och ens styrkor, säger han och förklarar att det är just det som återhämtning handlar om att inge hopp. Begreppet återhämtning får nästan något magiskt över sig när man tar det till sig och som gör att man börjar ta tillbaka makten över sitt liv. Lotsens återhämtningscenter Lotsens återhämtningscenter drivs av Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) med syfte att personer med psykisk ohälsa ska kunna återhämta sig och få möjlighet till studier och arbete. Förutom att alla kan gå kurser, utbildningar och träffa PAS-samordnare (praktik-, arbete- och studiesamordnare), möts unga vuxna upp till 35 år vissa kvällar. Från och med 1 november 2011 är Lotsen (ÖSN) sammanslagen med Balders träffpunkt (Norrmalm). Det nya namnet är Fristaden. 12 ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN

13 Verksamhet efter behov En kvinnlig deltagare frågade om det var möjligt att tillverka smycken på återhämtningscentrat Passet. Då ingen annan visste någonting om smyckestillverkning blev det hon som kom att leda en sådan kurs. Theres går den kursen. Hon i sin tur tipsade Jennifer, som då började besöka Passet. Vid ett tillfälle sa Theres till Jennifer och andra deltagare att hon tyckte det var så tråkigt att varje dag laga mat till sig själv hemma och föreslog att man skulle göra det tillsammans på Passet en dag i veckan. En som gärna deltar i dessa måltider är Johan. Han har för övrigt kommit till Passet varje vardag sedan i höstas efter tips från psykiatrimottagningen där han går för samtal. Det här är nog det bästa som hänt mig. Under många år hade jag nästan inga sociala kontakter och på andra ställen jag varit har jag känt att jag behövt förklara vilka problem jag har. Det behöver jag inte här, säger han. Ingen dömer en och man behöver inte tänka på hur man beter sig. Det gör att man kan koppla av, inflikar Theres som Passet har något för alla Passet stödjer människor med psykisk ohälsa till återhämtning genom att man kan umgås, laga mat, idka trädgårdsarbete och delta i olika kurser och verksamheter. På uppdrag av Sollefteå kommun sköter Passet naturområdena Hågestaön, Västra skogen och Trefaldighetsdalen, liksom den 27 kilometer långa vandringsleden Nipleden. Utöver det tar man vissa flyttjobb. Därtill finns ett garage där man kan meka med bilar och snida i trä. En webbkurs i personlig utveckling finns också för unga vuxna och därtill kan man gå kurs i återhämtning. Den som planerar att komma regelbundet till Passet kan ta ett samtal med någon av de anställda för att tillsammans komma fram till vad man vill göra under sina besök. Läs mer på Theres Ivarsson, Johan Jacobsson och Jennifer Näslund besöker Passet varje vardag. är här ett par gånger i veckan i samband med att hon tar en paus från sina internetstudier i kinesiska. Vill du inte vara med i en aktivitet behöver du inte det heller. Det är rätt soft tycker jag, säger Jennifer som även hon kommer ett par dagar i veckan efter sitt jobb på muséet i Sollefteå. Deltagarna tar initiativ Två saker genomsyrar aktiviteterna på Passet. Det ena är att det ofta tillkommer aktiviteter efter initiativ från deltagarna. Det andra är att all verksamhet syftar till återhämtning från psykisk ohälsa. Då är det viktigt att det finns tydliga mål. Men det är inte säkert att man blir frisk bara för det, säger han. Visst, det kanske hjälper till men det kan också stjälpa. Målet är i stället att må så pass bra att man inte hela tiden faller tillbaka och blir dålig igen. Utöver aktiviteterna som besökarna kan delta i har man också direkta kurser i återhämtning. Skälet är bland annat att det är lätt att hamna i en negativ tankespiral om man misslyckas i sina försök att rehabilitera sig. Man är helt enkelt rädd för att lyckas. Att träffa andra och se att det är möjligt att lyckas betyder då mycket, vilket också kan leda till att man får tips på hur man bryter negativa tankemönster, säger Maria Molund-Wilkens, även hon anställd på passet. Lär sig njuta av att uttrycka sig Viktigt är också att man ska må bra av det man gör på Passet, som till exempel de flesta av deltagarna i kursen Bild, form och kreativitet gör. Här är målet inte att bli konstnär utan lära sig njuta av att uttrycka sig, säger Miriam González de Grondona som leder den kursen och berättar att deltagarna ofta samtalar om hur de mår psykiskt. Skulle suttit ensam hemma En som uppskattar att prata med deltagare och andra på Passet är Peter Åhman. Han har varit här i ett år, först som besökare och sedan som anställd. Han ansvarar bland annat för Nipleden och Garaget (Peter Åhman). Det händer väl att jag går in i väggen även nu. Men då är det tur att man är här eftersom folk vet hur de ska bete sig, säger Peter och berättar att han, innan han kom till Passet, satt isolerad i sin lägenhet i fem år. Hade inte Passet funnits skulle jag förmodligen fortfarande suttit ensam hemma. ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 13

14 Statistik LOTSEN/ Återhämtningscenter Deltagare per dag: st PAS (Praktik, arbete och studiesamordnare) Totalt antal besökare: 88 st Arbete: 5 st Studier: 8 st Praktik: 33 Arbetsförmedlingen: 9 st Råd och stöd: 20 st Insjuknat: 13 st PASSET/Återhämtningscenter Antal inskrivna deltagare: 30 st Arbete: 12 st Studier: 12 st Praktik: 7 st UTBILDNING Totalt antal kursdeltagare: 190 st Förberedande kurs inför coaching utbildning: 112 st Förhållningssätt vid coaching, steg 1: 60 st Förhållningssätt vid coaching, steg 2: 18 st Varav följande gått vidare till; Arbete: 11 st Studier: 5 st

15 Egna anteckningar ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN 15

16

Öppna vägar till arbetsmarknaden

Öppna vägar till arbetsmarknaden Öppna vägar till arbetsmarknaden för personer med psykisk ohälsa Vägen till arbetsmarknaden går via återhämtning Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. För den som drabbas är det oftast

Läs mer

ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok

ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok Förord Innehåll 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Förord Utvecklande för brukarrörelsen Anita Rinman Vi vill att människor ska växa och komma vidare Anna-Lena

Läs mer

ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok

ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok ÖPPNA VÄGAR TILL ARBETSMARKNADEN En inspirationsbok Förord Den här boken kom till av en enda anledning att inspirera och visa att ingenting är omöjligt. Vi ville testa vägar som ingen tidigare tagit. Vi

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare. Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare www.rsmh.se Riksförbundet för Mental och Social Hälsa År 1967 Stödjande organisation Ca. 125 lokalföreningar Aktiviteter:

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Datum 2015-06-08 Antal sidor 0(8) Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sammanfattning 2010-2014 Sara Thil och Annika Sköld Landberg 2015-05-21 Fortsatt arbete med Återhämtningsinriktad psykiatri

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

ADHD på jobbet. En guide till arbetsgivare och medarbetare

ADHD på jobbet. En guide till arbetsgivare och medarbetare ADHD på jobbet En guide till arbetsgivare och medarbetare En guide till arbetsgivare och medarbetare Denna folder riktar sig till dig som är chef med personalansvar och till dig som är medarbetare. Här

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål

Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd. Brukarinflytande medborgarnas möjlighet att som användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. Brukarinflytande på tre nivåer

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer