Budget- och verksamhetsplan Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 - och verksamhetsplan Antagen av kommunfullmäktige

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning, omvärldsanalys, översikt Inledning Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun Ekonomiska förutsättningar Nybro kommun en översikt Vision, mål och uppdrag Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag Övergripande inriktningsmål för Nybro kommun och dess bolag Uppdrag för perioden Ekonomisk översikt Finansiell analys kommunen Finansiell analys RK-modellen Sammanfattande kommentar till finansiella analysen Finansiella planer Finansiella nyckeltal Resultatplan Balansplan Finasieringsplan Investeringsplan Exploateringsbudget Driftbudget Nämndsredovisning Överförmyndarnämnd Revisionsnämnd Kommunstyrelse Teknisk nämnd Vattenförsörjning och avloppsvattenrening Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Barn- och utbildningsnämnd Tio anvisningar för budget Tio huvudprinciper Ordlista Sidan

4 Inledning Inledning Den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen för Nybro kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni ramarna till planen som omfattar mål och ekonomiska resurser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Denna budget omfattar: Huvudprinciper för styrning Anvisningar för budgeten Uppdrag till nämnder, kommunstyrelse samt bolag Ekonomisk översikt för nämnderna, kommunstyrelse för drift och investeringar Övergripande mål Utdebitering, resultat-, balans- och finansieringsbudget för tre år Utifrån denna övergripande planering arbetar sedan nämnderna och styrelsen fram egna planeringar för verksamhet, ekonomi samt målformuleringar. Dessa planeringar ska utgöra, i enlighet med de tio huvudprinciperna, en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Uppföljning av den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen sker löpande under året samt särskilt i delårsrapporten samt vid årets slut i årsredovisningen. När det gäller målarbetet har omstart gjorts. Ett särskilt uppdrag gavs i samband med budgetberedningens arbete inför perioden 2009 och framåt, att skapa förutsättning för ett realistiskt måldokument, som med avseende på politikens, förvaltningens och medborgarnas behov och krav, uppfyller rätt kvalitet på uppföljning och utvärdering av kommunens uppgifter och ansvar. Vidare omfattade uppdraget att formulera förutsättningar för god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv för nämnder och styrelsen utifrån kommunfullmäktiges styrprinciper. Översyn och samordning av måldokumentens kvalitativa krav omfattades också av uppdraget. Uppdraget har genomförts vilket har genererat att kommunen gör en omstart där reviderade övergripande mål har processats. Dessa mål ska sedan genomsyra mål för nämnder och kommunstyrelse samt bolagen. 4

5 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Nybro kommun. Faktorer som exempelvis påverkar kommunen och dess verksamheter samt ekonomi är samhällsekonomins utveckling, statliga beslut, demografiska förändringar, förändringar i näringsliv och sysselsättning, inflations- och löneutveckling samt ränteläge. Samhällsekonomin Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutet i augusti. En svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar svensk tillväxt 2008 och Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt i industrin, och arbetslösheten stiger. En internationell konjunkturåterhämtning, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrar till att konjunkturen börjar vända uppåt igen Riksbanken sänker räntan till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent I år och nästa år utvecklas BNP-tillväxten svagt och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. Försvagningen beror till stor del på den snabba konjunkturnedgången i OECD-området, som tar emot 80 procent av svensk export, men också på minskad inhemsk efterfrågan. Den internationella konjunkturåterhämtningen, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrar till att konjunkturen börjar vända uppåt Lågkonjunkturen har nått OECD-området OECD-området befinner sig nu i en markant konjunkturnedgång. Den statistik och de indikatorer som kommit in om euroområdet de senaste månaderna har varit svagare än väntat. USA befinner sig redan i en lågkonjunktur och den fördjupas i år och första halvåret Tillväxten utanför OECD fortsätter att vara hög. Därför är den globala tillväxten betydligt starkare jämfört med den förra konjunkturnedgången Den internationella konjunkturen bedöms långsamt börja vända uppåt i slutet av Vändningen kommer först i USA där konjunkturuppgången blir förhållandevis snabb bland annat beroende på den expansiva ekonomiska politiken. Inflationen i OECD-området uppgår i år till närmare 4 procent, dämpas framöver när råvarupriserna inte längre ökar. Arbetslösheten stiger till 6,7 procent 2010 Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt inom industrin, och den sysselsättningstillväxt som pågått inom tjänstebranscherna stannar av. Sysselsättningsnedgången motverkas i viss mån av att den expansiva finanspolitiken bidrar till högre sysselsättning bland annat genom fler anställda i den offentliga sektorn 2009 och När konjunkturen vänder upp 2010 ökar sysselsättningen återigen något i näringslivet. Arbetslösheten stiger under prognosperioden, från 5,9 procent i år till 6,7 procent Reporäntan sänks till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent 2010 Inflationen har stigit kraftigt under det senaste året. Prisstegringarna på livsmedel och energi bedöms avstanna i slutet av året. Inflationen faller sedan tillbaka i snabb takt. Konjunkturinstitutets bedömning är att Riksbanken låter reporäntan ligga kvar på 4,50 procent fram till en bit in på När det blivit tydligt att inflationen har börjat falla sänks reporäntan i tre steg till 3,75 under 2009 och vidare till 3,50 procent Räntesänkningarna bromsar konjunkturnedgången och bidrar till att inflationen (KPIF) hamnar nära 2 procent Expansiv finanspolitik 2009 och 2010 De offentliga finanserna försvagas till följd av konjunkturavmattningen men är trots det jämförelsevis starka. Starka finanser i kombination med en svagare konjunktur ger regeringen ut- 5

6 Omvärldsanalys rymme att fatta beslut om nya reformer om cirka 35 miljarder kronor för 2009 (utöver de 6 miljarder som redan aviserats för nedsättning av socialavgifter för yngre). Även för 2010 finns det, enligt Konjunkturinstitutets preliminära bedömning, ett reformutrymme på ytterligare 30 miljarder. Reformerna stimulerar efterfrågan i ekonomin och BNP bedöms bli drygt 1 procent högre och sysselsättningen cirka 0,5 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet med hittills beslutad finanspolitik. Trots konjunkturavmattningen och den expansiva finanspolitiken överskrids överskottsmålet 2009 och

7 Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun År 2008 har på flera sätt varit ett innehållsrikt men också ett dramatiskt år. Vi har ett starkt internationaliserat näringsliv som länge gynnats av den uthålliga internationella högkonjunkturen. Sysselsättningsgraden har de senaste åren varit hög. Den tillverkande industrin har uppvisat många goda exempel på framgångar. I en värld med snabbt tilltagande globalisering är naturligtvis händelser på den internationella arenan av stor betydelse för utvecklingen i vår kommun. Under senare delen av året har världsekonomin hamnat i kris. Mot bakgrund av bland annat denna kris och minskad orderingång hos våra företag med mera, så råder det ett extra ordinärt läge i vår kommun. Många varsel om uppsägningar är lagda. För att klara olika typer av kriser har kommunen en fastställd organisation som träder i kraft. Det finns anledning att åstadkomma en liknande beredskapsgrad, när den typen av situation uppstår, när en stor del av vår kommuns arbetsmarknad hamnar i mycket stora svårigheter. De varsel som är lagda som träder i kraft i början av 2009 kommer sannolikt att få effekter långt utanför den privatekonomiska sfären hela kommunen kommer att påverkas ekonomiskt, mentalt och socialt. En kraftsamling har blivit nödvändig för att möta de problem som vi har framför oss. En grupp har bildats hösten 2008 för att så långt som det är möjligt vända nuvarande läge till möjligheter med bibehållen framtidstro. Projekt som kommer att arbetas med är bland annat följande: Orrefors, - Centrum för natur- och kulturupplevelser i Glasriket Pukeberg - ett nationellt och internationellt designcentrum Nybro - Transportcentrum i södra Sverige Yrkeshögskolan i Kalmar län Tjänstesektorn nya jobb. Upplevelseindustrin - Digital boknings- och säljplattform för upplevelsepaket i Glasriket och sydöstra Sverige Nybros läge mitt i den ekonomiska kraftlinjen mellan Kalmar och Växjö ger oss möjligheter. Stora infrastruktursatsningar förstärker denna situation. Banverket genomför investeringar för effektivare och snabbare person- och godstransporter. Flera stora kommunala investeringsobjekt har färdigställts under de senaste åren och inför den kommande planeringsperioden återfinns projekt såsom Hanemålaskolan, simhallsrenovering, satsning på Transtorpsområdet med trafikövningsbana, utbildningslokaler med mera. En av våra utmaningar är att skapa en attraktiv miljö för inflyttning och permanentboende i vår kommun. Befolkningsstruktur Befolkningens struktur och förändringar över tiden är viktiga planeringsförutsättningar för en god samhällsutbyggnad. I nedanstående diagram (som är ett utdrag ur en långsiktig statistik) redovisas på ett översiktligt sätt åldersgrupperingar och antal för de aktuella åren. 7

8 Omvärldsanalys Befolkning per åldersgrupp Regeringens höstproposition hur påverkar den kommunernas ekonomi i stort? Den 22 september presenterade regeringen 2009 års budgetproposition. En kort sammanfattning av hur höstpropositionens innehåll påverkar vår kommun på olika sätt för åren är exempelvis: arbetsgivaravgiften sänks med 1 procentenhet vilket beräknas ge motsvarande 3 miljarder lägre kostnader för kommuner och landsting. Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år innebär drygt 1 miljard i lägre kostnader satsning för att förbättra för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa pengar avsätts för att bryta nyanlända invandrares bidragsberoende och ge dem utökat eget ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering. Ytterligare en dryg miljard anslås till en rad andra integrationsåtgärder barnomsorgspeng införs från halvårsskiftet 2009 och allmän förskola för treåringar från halvårsskiftet 2010 för att stärka det pedagogiska uppdraget i förskolan avsätts 200 miljoner per år för att skapa fler platser på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen avsätts 124 miljoner 2009, 250 miljoner 2010 samt 376 miljoner 2011 nivåerna på de generella statsbidragen räknas inte upp Hur detta och andra hittills kända faktorer påverkar Nybro kommuns ekonomi återfinns i budgetdokumentet. 8

9 Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar förutsättningarna omfattar de ekonomiska planeringsförutsättningarna som finns för ekonomin i Nybro kommun. I kommunallagen anges att det ska finnas en god ekonomisk hushållning vilket i lagen definieras som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Nybro kommun kommer med budgeterade resultaten för åren att klara det lagstadgade balanskravet. Intäkter och kostnader Löne- och prisantagande En viktig förutsättning vid upprättandet av kommunens budget och plan är vilka antaganden som gjorts om löne- och prisutvecklingen. Inför har följande antaganden gjorts: Personalkostnader, exkl Omsorgen 3,1* % 0 % 0 % Personalkostnad Omsorgen 4,2* % 0 % 0 % Övriga kostnader 1,0 % 0 % 0 % Intäkter 1,5 % 0 % 0 % Internränta 5,0 % 5,0 % 5,0 % Central fastighetsförvaltning, intäkter -0,27 % 0 % 0 % Städ, intäkter 2,53 % 0 % 0 % Måltidsservice, intäkter 1,5 % 0 % 0 % * Personalkostnaderna, exkl Omsorgen för 2009 är uppräknade med 3,0 % (2008 års löneökning) och 9 månader med 3,3 % och för Omsorgen 3,3 % respektive 4,5 %. Där 0 % angivits innebär det att beloppen ligger på 2008 års nivå. Bedömningen av lönekostnadsutvecklingen utgår i grunden från Sveriges kommuner och landstings bedömning av timlönekostnadsutvecklingen eftersom denna ligger till grund för kommunens tillgängliga resurser i form av skatte- och utjämningsintäkter. Sedan har en bedömning gjorts av löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. Kompensation har gjorts till nämnderna och styrelsen för ökade kostnader för lokaler, städ och måltider enligt ovanstående tabell. Avskrivningskostnad och kapitaltjänstkostnader är beräknade på förändrat förslag till investeringsplan samt tilläggsbudget för investeringar från år Ekonomiska driftsramar till nämnder och styrelse I budgeten får respektive nämnd och styrelse ekonomiska driftramar för perioden Dessa har beräknats utifrån aktuell ram 2008 uppräknad med den antagna löne- och prisutvecklingen. Pensioner Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt utgår från SPP:s prognos från

10 Omvärldsanalys Skatteintäkter och utjämning Skatte- och statsbidragsintäkterna i budgeten är beräknad på skattesats; 22,24 kr. Sveriges kommuner och landsting presenterar löpande prognoser över skatte- och statsbidragsutvecklingen. Bedömningen av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter bygger på prognosen enligt cirkulär 08:70 från oktober I budgeten används invånarantalet per den 31 december Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att det kommunala skatteunderlaget ökar med 5,4 procent år Under perioden fram till 2010 beräknas ökningen uppgå till i genomsnitt 4,9 procent med variationer mellan åren. Regeringen räknar med en svagare skatteunderlagsutveckling 2009, vilket framförallt beror på ett minskat antal arbetade timmar och en ökning av grundavdragen. För perioden bidrar i första hande en ökning av sysselsättningen till att skatteunderlaget åter växer något snabbare. Investeringar I budgeten och verksamhetsplanen för uppgår den totala investeringsnivån till drygt 249 mnkr. För år 2009 uppgår investeringsbudgeten till drygt 83 mnkr, för år 2010 uppgår investeringsplanen till drygt 106 mnkr och för år 2011 uppgår investerings planen till 60 mnkr. Dessa investeringar är fördelade inom de olika nämndernas ansvarsområden. Den nämnd som tar i anspråk högst andel av investeringarna är tekniska nämnden med drygt 84 % av den totala investeringsbudgeten eller ramen. Finansiering Skuldförvaltning Kommunens långfristiga lån uppgick vid utgången av år 2007 till 347 mnkr. Enligt kommunens beslutade effektmål ska den långfristiga låneskulden amorteras med 2 % per år. Detta innebär att amorteringar ska göras med 7 mnkr för att nå det uppsatta målet. För år 2008 har nyupplåning skett med 100,7 (per 7 november 2008). Den budgeterade nyupplåningen är beräknad på investeringsplanen för den aktuella perioden. Den budgeterade upplåningsräntan under perioden ligger 2009 på 4,0 procent, 2010 och 2011 på 3,5 procent. Amortering av upptagna lån motsvarar 2 procent av låneskulden. Kapitalförvaltning Kommunens pensionsförpliktelser (inklusive löneskatt) uppgick till 484 mnkr för år I budgeten för år 2008 fanns som effektmål att avsätta minst 6 mnkr årligen för kommande pensioner, vilket hittills har uppfyllts. Pensionsutbetalningarna kommer att bli en likviditetsmässig påfrestning i framtiden. På sikt kommer pensionerna både likviditetsmässigt och kostnadsmässigt att trängas med det ekonomiska utrymmet för verksamheten. 10

11 Omvärldsanalys Nybro kommun en översikt Folkmängden har sedan Kommunfullmäktige beslutade om budget och verksamhetsplan i juni 2008 sjunkit med 20 invånare, i vecka 43 var det invånare i kommunen. Invånare Totalt år år år år w år Antalet invånare per den 31 december (källa: SCB statistik) har under 5-årsperioden först ökat från 2002 till 2003 och därefter minskat. Den största procentuella ökningen under perioden är i gruppen 85-w år och den största minskningen är i gruppen 7-18 år. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagens styrelse. Nämnder Nämnderna utformar sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. Kommunfullmäktige Revision Valberedning Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Barn- och utbildningsnämnd 11

12 Omvärldsanalys Politisk ställning 1 november oktober 2010 Röstfördelning 2008 och mandat i kommunfullmäktige Röstfördelning 2008 Antal Andel Mandat S Socialdemokraterna ,65 21 C Centerpartiet ,31 10 M Moderata Samlingspartiet ,44 7 Kd Kristdemokraterna 787 6,42 3 V Vänsterpartiet 741 6,05 3 SPI SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 479 3,91 2 Fp Folkpartiet liberalerna 307 2,50 1 Sd Sverigedemokraterna 228 1,86 vakant Mp Miljöpartiet de gröna 214 1,75 1 Övr Övriga partier 14 0,

13 Vision, mål och uppdrag Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag Nybro kommun ska bli en långsiktigt hållbar kommun. Vi ska ta vara på människors goda kreativa drivkrafter för att ständigt utveckla de kvalitéer som den moderna småstaden och den levande landsbygden erbjuder. Övergripande inriktningsmål för Nybro kommun och dess bolag Vår kommun ska erbjuda god utbildning, omsorg och övrig service som ständigt utvecklas. Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i jämförelseprojekt, avseende kvalitet och service. Vår kommuns verksamheter i förvaltning och bolag ska genomsyras av uthållighet och långsiktig hållbarhet. Vår kommuns näringslivsarbete ska ge goda förutsättningar för utvecklingen av ett brett, expansivt och modernt näringsliv. Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i de jämförelser som görs av nä - ringslivsklimatet. Vår kommuns demokrati är viktig. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att påverka före beslut och vara delaktiga i kommunens utveckling. Vi ska ligga över medelvärdet i medborgarundersökningar. Vår kommun ska som arbetsgivare erbjuda medarbetarna goda möjligheter till eget engagemang, karriär och medverkan i verksamhetsutveckling i syfte att åstadkomma den goda arbetsplatsen. Minst 75 % ska vara nöjda i våra medarbetarundersökningar. 13

14 Vision, mål och uppdrag Uppdrag för perioden Uppdragstagare Uppdrag Ansvarig/klardatum Gemensamt att ta fram ett lokalförsörjningsprogram för de närmaste fem åren med beaktande av behov av lokaler för förskola, utbildning, administration m.m. Chefsgruppen, Gemensamt att utreda för- och nackdelar med tillskapande av internserviceavdelning med ansvar för städ, måltidsservice, vaktmästeri m.m. Chefsgruppen, Gemensamt att bostadsförsörjningsprogram upprättas SAMHBchef Kommunstyrelsen att inför budgetarbetet 2010 redovisa förslag KSF/ADM, på hur den samhällsbetalda trafiken i kommunen kan utvecklas till en kollektivtrafik för alla. Kommunstyrelsen att modernisera ekonomisystemet i kommunen KSF/EK, och berörda bolag Kommunstyrelsen att anvisa kommunstyrelsen årligen kr i en klimatpott i syfte att åstadkomma klimatförbättrande åtgärder, tillsammans med kommunens medborgare, kommunala KSF/Kommundirektör, redovisning årligen i samband med årsredovisningen. bolag, näringsliv, föreningsliv och övriga organisationer. Kommunstyrelsen att slutredovisa projektet Bra arbetsplats Nybro KSF/PA, Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden och Nybro Bostad AB att under planperioden ha inriktningen att minska antalet barn i förskolegrupperna, ökad personaltäthet att informera organisationer och föreningar som söker och erhåller bidrag, aktivitetsstöd och dylikt att bidrag villkoras till att organisationen, föreningen aktivt bedriver aktivitet mot mobbning, droger och främlingsfientlighet. att undersöka och redovisa alternativ till nya arbetsformer och ansvarsfördelning för bostadsanpassningar. att arbeta fram en avvecklingsplan av kommunala fastigheter att ge tekniska nämnden och Nybro Bostad AB gemensamt uppdrag att utreda förutsättningarna för att bolaget övertar kommunens hyresfastighetsbestånd FC, barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning, Omsorgschef och samhällsbyggnadschef TKNchef, TKNchef och Nybro Bostads VD, Omarkerade uppdrag härrör sig från budget Mörkt gråmarkerade uppdrag är tillkommande härrör sig från budget Ljust gråmarkerade uppdrag är tillkommande uppdrag fr. o. m. budgetberedningens arbete 2008 inför budgetramen

15 Ekonomisk översikt Finansiell analys kommunen Resultat och kapacitet Årets resultat Nybro kommuns resultat budgeteras under perioden till 16,4 mnkr, 11,5 mnkr respektive 13,5 mnkr. Det genomsnittliga budgeterade resultatet under perioden är 13,8 mnkr och ligger därmed under nivån för de finansiella effektmålen som bland annat innebär att kommunen under perioden ska nå ett resultat per år om 15,0 mnkr Årets resultat Bokslut Tkr Under perioden är det genomsnittliga budgeterade resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag 1,4 %. Många kommuner använder detta nyckeltal för att mäta att kommunen inte förbrukar mer än vad som kommunen får i intäkter. Ett positivt resultat behövs för att parera osäkerheter och risker i ekonomin och för att skapa utrymme för investeringar. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 2 %, vilket Nybro kommun därmed inte når upp till under perioden. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen krävs god ekonomisk hushållning. För Nybro kommun innebär god ekonomisk hushållning följande definition och effektmål: Kommunen ska under perioden nå ett ekonomiskt resultat per år om minst 15 miljoner kr. Nuvarande långfristiga låneskuld ska amorteras med minst 2 % per år. Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst 6 mnkr per år. Kostnads- och intäktsutveckling och verksamhetsplan utgår från ett invånarantal på för skattemedelsberäkning under perioden. Invånarantalet baseras på den 31 december Under hösten 2008 har Sveriges Kommuner och Landsting avgivit två nya prognoser vad gäller skatter och bidrag, vilka innebär att Nybro kommun 2009 får 14,5 mnkr lägre skatter och bidrag. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2008 att reducera nämndernas ramar med totalt 20,0 mnkr, vilket har inneburit att kommunen ändå har ett positivt resultat på 16,4 mnkr för Under 2008 har skatteunderlaget minskat med mer än vad regeringen antog i sina prognoser. Detta medför att kommunerna erhåller lägre skattemedel i efterhand (slutavräkning) för 2008 än vad som budgeterats. 15

16 Ekonomisk översikt Preliminärt utfall för LSS-utjämning har också förändrats under hösten 2008, bland annat på grund av att prislapparna för insatserna räknats om utifrån uppgifterna i räkenskapssammandraget. Bokslut 2007 Skatteintäkter och generella 2008 statsbidrag LSS, tkr Skatteintäkter och generella statsbidrag Bokslut Tkr Under 2007 och 2008 pågår en utredning av utjämningssystemet som därmed kan medföra att det förändras. Förslag ligger från regeringens utredare att korrigera systemet med lönekostnadsutjämning och byggkostnadsutjämning mellan kommuner p.g.a. strukturellt betingade faktorer. För Nybro kommun skulle detta vid en preliminär beräkning innebära 3,6 mnkr för lönekostnadsutjämningen och +0,5 mnkr för byggkostnadsutjämning (beräknat på invånarantal per 31 december 2007). För perioden ökar verksamhetens budgeterade nettokostnader i något snabbare takt än budgeterade skatteintäkter Verksamhetens och generella statsbidrag, nettokostnad vilket medför att kommunens resultat minskar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad Bokslut Tkr Bokslut Nettokostnadsutveckling 7,3% 3,9% 2,5% 3,5% 3,3% Skatte- och statsbidragsutveckling 5,3% 6,5% 2,5% 2,7% 3,6% Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas till amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför kom-

17 Ekonomisk översikt mande/förväntade kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 98%, vilket Nybro kommun inte beräknas överstiga under perioden Bokslut Verksamheternas nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 99% 100% 96% 97% 97% Årets investeringar De investeringar som planeras i kommunen är framför allt i skolor, idrottsanläggningar och infrastruktur. Investeringsvolymen är högst under början av perioden för att sedan minska under Skattefinansieringsgraden eller självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En självfinansieringsgrad av investeringarna på 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar, vilket innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks är skattefinansieringsgraden 45 % och minskar till 30 % 2010 för att åter öka till 62 % 2011 vilket beror på att den planerade investeringsvolymen minskar i förhållande till det budgeterade resultat detta år. Bokslut Investeringsvolym nettoinvesteringar medel från den löpande verks(fp) amortering av låneskuld skattefinansieringsgrad 15% 30% 45% 27% 61% Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter, eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. Soliditeten (de totala tillgångarna i relation till det egna kapitalet) presenteras både inkl och exkl pensionsskulden utom linjen i balansräkningen. Fr o m 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning bokförs som avsättning i balansräkningen. Bokslut Soliditet, exkl pensionsskuld 41% 40% 39% 38% 38% Soliditet, inkl pensionsskuld -12% 1% -5% -6% -6% Den genomsnittliga soliditeten i riket 2006 uppgick till 55% resp 18% och för kommunerna i Kalmar län till 47% resp -4%. Nybro kommun hade 2007 en soliditet på 41 % resp 12 %. Under perioden ligger soliditeten för kommunen fortfarande under riks- och länsgenomsnittet. 17

18 Ekonomisk översikt Finansnetto Nybro kommun har följande budgeterade utveckling för finansnetto. Finansnettoutveckling Finansnettoutveckling Bokslut Tkr Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Den budgeterade investeringstakten 2009 och 2010 förutsätter nyupplåning, vilket innebär en negativ trend för finansnettot. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till det egna kapitalet. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög skuldsättningsgrad medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende av kreditgivarna. Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till totala tillgångar, kortfristig skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar och långfristig skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar. Kommunens skuldsättningsgrad under perioden ökar till följd av att investeringar som finansieras med upplåning ökar under samma period. Bokslut skuldsättningsgrad 59% 60% 61% 61% 62% - varav avsättningsgrad 3% 3% 2% 2% 2% - varav kortfristig 19% 20% 17% 18% 16% - varav långfristig 37% 36% 41% 42% 44% Kommunalskatt utdebitering En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick år 2008 till 32,45 %, vilket var 0,35 procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län och 1,01 procentenheter högre jämfört med 18

19 Ekonomisk översikt rikets genomsnitt. Nybro kommuns utdebitering på 32,45 % ger ett större finansiellt handlingsutrymme för kommunen jämfört med genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket Nybro 2009 Nybro 2008 Kalmar län 2008 Hela riket Skattesats totalt 32,45% 32,45% 32,10% 31,44% Kommunalskatt 22,24% 22,24% 21,89% 20,71% Landstingsskatt 10.21% 10.21% 10,21% 10,73% Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Ett mått som mäter den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten (omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. Bokslut Likvida medel vid årets slut, tkr Balanslikviditet 82% 69% 74% 46% 52% Rörelsekapital, mnkr Finansiella risker Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad vilket påverkar årets resultat med motsvarande belopp. För närvarande har kommunen en hög andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. Bokslut Långfristig låneskuld (mnkr) 339,3 336,6 440,0 430,9 483,8 erad genomsnittsränta 4,5% 4,0% 3,5% 3,5% Ränteförändring +/- 1 % (mnkr) 2,9 4,0 4,9 5,7 Lån i svenska kr (mnkr) 333,2 330,5 433,9 424,8 477,7 Utlandslån (mnkr) 6,1 6,1 6,1 6,1 6,1 Borgensåtaganden och koncernens resultat Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. 19

20 Ekonomisk översikt Bokslut 2007 Kommunägda företag: - varav AB Nybro Brunn 0,0 - varav Nybro Elnät AB 13,0 - varav Nybro Energi AB 57,5 - varav Nybro Bostads AB 277,5 Egna hem och småhus 6,3 Föreningar Summa borgensåtaganden, mnkr 354,3 Koncernens resultat (mnkr) - varav AB Nybro Brunn Bokslut ,1 - varav Nybro Elnät AB 6,4 - varav Nybro Energi AB - varav Nybro Bostads AB 2,4 - varav kommunen 3,7 Pensionsåtaganden Enligt den prognos kommunen har fått från SPP under februari 2008 om kommunens kommande pensionsåtaganden ökar den totala pensionsskulden under perioden enligt nedan. Pensionsåtaganden, tkr Bokslut Avsättningar intjänade före Avsättningar intjänade efter Löneskatt Total pensionsskuld Pensionsskuld kr per invånare Nybro kommun Kalmar län Hela riket Nybro kommun har en pensionsskuld på drygt kr per invånare 2007, vilket vid en jämförelse med Kalmar län och hela riket är högre i kr per invånare. Den totala pensionsskulden för kommunen kommer enligt SPP:s prognos vara 12 mnkr högre 2011 än vad den var vid bokslutet Från träder nya riktlinjer i kraft (RIPS07) vilka är föranledda av det kommunala pensionsavtalet KAP-KL. De innebär förändringar i de försäkringstekniska antagandena i pensionsskuldberäkningen, vilket har ekonomiska effekter för kommuner och landsting i form av en ökad pensionsskuld. Ändringen innebär dels att den förväntade livslängden höjs, dels att en modell med generationsspecifik dödighet ska användas vilket innebär att förändringar i livslängden mer successivt 20