Budget- och verksamhetsplan Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget- och verksamhetsplan 2009-2011 Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15"

Transkript

1 - och verksamhetsplan Antagen av kommunfullmäktige

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning, omvärldsanalys, översikt Inledning Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun Ekonomiska förutsättningar Nybro kommun en översikt Vision, mål och uppdrag Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag Övergripande inriktningsmål för Nybro kommun och dess bolag Uppdrag för perioden Ekonomisk översikt Finansiell analys kommunen Finansiell analys RK-modellen Sammanfattande kommentar till finansiella analysen Finansiella planer Finansiella nyckeltal Resultatplan Balansplan Finasieringsplan Investeringsplan Exploateringsbudget Driftbudget Nämndsredovisning Överförmyndarnämnd Revisionsnämnd Kommunstyrelse Teknisk nämnd Vattenförsörjning och avloppsvattenrening Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Barn- och utbildningsnämnd Tio anvisningar för budget Tio huvudprinciper Ordlista Sidan

4 Inledning Inledning Den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen för Nybro kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige antar i juni ramarna till planen som omfattar mål och ekonomiska resurser samt planeringsförutsättningar till nämnderna. Denna budget omfattar: Huvudprinciper för styrning Anvisningar för budgeten Uppdrag till nämnder, kommunstyrelse samt bolag Ekonomisk översikt för nämnderna, kommunstyrelse för drift och investeringar Övergripande mål Utdebitering, resultat-, balans- och finansieringsbudget för tre år Utifrån denna övergripande planering arbetar sedan nämnderna och styrelsen fram egna planeringar för verksamhet, ekonomi samt målformuleringar. Dessa planeringar ska utgöra, i enlighet med de tio huvudprinciperna, en återrapportering till fullmäktige hur man avser att uppnå fullmäktiges uppdrag. Uppföljning av den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen sker löpande under året samt särskilt i delårsrapporten samt vid årets slut i årsredovisningen. När det gäller målarbetet har omstart gjorts. Ett särskilt uppdrag gavs i samband med budgetberedningens arbete inför perioden 2009 och framåt, att skapa förutsättning för ett realistiskt måldokument, som med avseende på politikens, förvaltningens och medborgarnas behov och krav, uppfyller rätt kvalitet på uppföljning och utvärdering av kommunens uppgifter och ansvar. Vidare omfattade uppdraget att formulera förutsättningar för god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv för nämnder och styrelsen utifrån kommunfullmäktiges styrprinciper. Översyn och samordning av måldokumentens kvalitativa krav omfattades också av uppdraget. Uppdraget har genomförts vilket har genererat att kommunen gör en omstart där reviderade övergripande mål har processats. Dessa mål ska sedan genomsyra mål för nämnder och kommunstyrelse samt bolagen. 4

5 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Nybro kommun. Faktorer som exempelvis påverkar kommunen och dess verksamheter samt ekonomi är samhällsekonomins utveckling, statliga beslut, demografiska förändringar, förändringar i näringsliv och sysselsättning, inflations- och löneutveckling samt ränteläge. Samhällsekonomin Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur, enligt Konjunkturinstitutet i augusti. En svagare utveckling av såväl export som konsumtion och investeringar dämpar svensk tillväxt 2008 och Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt i industrin, och arbetslösheten stiger. En internationell konjunkturåterhämtning, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrar till att konjunkturen börjar vända uppåt igen Riksbanken sänker räntan till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent I år och nästa år utvecklas BNP-tillväxten svagt och svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur. Försvagningen beror till stor del på den snabba konjunkturnedgången i OECD-området, som tar emot 80 procent av svensk export, men också på minskad inhemsk efterfrågan. Den internationella konjunkturåterhämtningen, svenska räntesänkningar och en expansiv finanspolitik bidrar till att konjunkturen börjar vända uppåt Lågkonjunkturen har nått OECD-området OECD-området befinner sig nu i en markant konjunkturnedgång. Den statistik och de indikatorer som kommit in om euroområdet de senaste månaderna har varit svagare än väntat. USA befinner sig redan i en lågkonjunktur och den fördjupas i år och första halvåret Tillväxten utanför OECD fortsätter att vara hög. Därför är den globala tillväxten betydligt starkare jämfört med den förra konjunkturnedgången Den internationella konjunkturen bedöms långsamt börja vända uppåt i slutet av Vändningen kommer först i USA där konjunkturuppgången blir förhållandevis snabb bland annat beroende på den expansiva ekonomiska politiken. Inflationen i OECD-området uppgår i år till närmare 4 procent, dämpas framöver när råvarupriserna inte längre ökar. Arbetslösheten stiger till 6,7 procent 2010 Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt inom industrin, och den sysselsättningstillväxt som pågått inom tjänstebranscherna stannar av. Sysselsättningsnedgången motverkas i viss mån av att den expansiva finanspolitiken bidrar till högre sysselsättning bland annat genom fler anställda i den offentliga sektorn 2009 och När konjunkturen vänder upp 2010 ökar sysselsättningen återigen något i näringslivet. Arbetslösheten stiger under prognosperioden, från 5,9 procent i år till 6,7 procent Reporäntan sänks till 3,75 procent 2009 och till 3,50 procent 2010 Inflationen har stigit kraftigt under det senaste året. Prisstegringarna på livsmedel och energi bedöms avstanna i slutet av året. Inflationen faller sedan tillbaka i snabb takt. Konjunkturinstitutets bedömning är att Riksbanken låter reporäntan ligga kvar på 4,50 procent fram till en bit in på När det blivit tydligt att inflationen har börjat falla sänks reporäntan i tre steg till 3,75 under 2009 och vidare till 3,50 procent Räntesänkningarna bromsar konjunkturnedgången och bidrar till att inflationen (KPIF) hamnar nära 2 procent Expansiv finanspolitik 2009 och 2010 De offentliga finanserna försvagas till följd av konjunkturavmattningen men är trots det jämförelsevis starka. Starka finanser i kombination med en svagare konjunktur ger regeringen ut- 5

6 Omvärldsanalys rymme att fatta beslut om nya reformer om cirka 35 miljarder kronor för 2009 (utöver de 6 miljarder som redan aviserats för nedsättning av socialavgifter för yngre). Även för 2010 finns det, enligt Konjunkturinstitutets preliminära bedömning, ett reformutrymme på ytterligare 30 miljarder. Reformerna stimulerar efterfrågan i ekonomin och BNP bedöms bli drygt 1 procent högre och sysselsättningen cirka 0,5 procent högre 2010 än vad som hade blivit fallet med hittills beslutad finanspolitik. Trots konjunkturavmattningen och den expansiva finanspolitiken överskrids överskottsmålet 2009 och

7 Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun År 2008 har på flera sätt varit ett innehållsrikt men också ett dramatiskt år. Vi har ett starkt internationaliserat näringsliv som länge gynnats av den uthålliga internationella högkonjunkturen. Sysselsättningsgraden har de senaste åren varit hög. Den tillverkande industrin har uppvisat många goda exempel på framgångar. I en värld med snabbt tilltagande globalisering är naturligtvis händelser på den internationella arenan av stor betydelse för utvecklingen i vår kommun. Under senare delen av året har världsekonomin hamnat i kris. Mot bakgrund av bland annat denna kris och minskad orderingång hos våra företag med mera, så råder det ett extra ordinärt läge i vår kommun. Många varsel om uppsägningar är lagda. För att klara olika typer av kriser har kommunen en fastställd organisation som träder i kraft. Det finns anledning att åstadkomma en liknande beredskapsgrad, när den typen av situation uppstår, när en stor del av vår kommuns arbetsmarknad hamnar i mycket stora svårigheter. De varsel som är lagda som träder i kraft i början av 2009 kommer sannolikt att få effekter långt utanför den privatekonomiska sfären hela kommunen kommer att påverkas ekonomiskt, mentalt och socialt. En kraftsamling har blivit nödvändig för att möta de problem som vi har framför oss. En grupp har bildats hösten 2008 för att så långt som det är möjligt vända nuvarande läge till möjligheter med bibehållen framtidstro. Projekt som kommer att arbetas med är bland annat följande: Orrefors, - Centrum för natur- och kulturupplevelser i Glasriket Pukeberg - ett nationellt och internationellt designcentrum Nybro - Transportcentrum i södra Sverige Yrkeshögskolan i Kalmar län Tjänstesektorn nya jobb. Upplevelseindustrin - Digital boknings- och säljplattform för upplevelsepaket i Glasriket och sydöstra Sverige Nybros läge mitt i den ekonomiska kraftlinjen mellan Kalmar och Växjö ger oss möjligheter. Stora infrastruktursatsningar förstärker denna situation. Banverket genomför investeringar för effektivare och snabbare person- och godstransporter. Flera stora kommunala investeringsobjekt har färdigställts under de senaste åren och inför den kommande planeringsperioden återfinns projekt såsom Hanemålaskolan, simhallsrenovering, satsning på Transtorpsområdet med trafikövningsbana, utbildningslokaler med mera. En av våra utmaningar är att skapa en attraktiv miljö för inflyttning och permanentboende i vår kommun. Befolkningsstruktur Befolkningens struktur och förändringar över tiden är viktiga planeringsförutsättningar för en god samhällsutbyggnad. I nedanstående diagram (som är ett utdrag ur en långsiktig statistik) redovisas på ett översiktligt sätt åldersgrupperingar och antal för de aktuella åren. 7

8 Omvärldsanalys Befolkning per åldersgrupp Regeringens höstproposition hur påverkar den kommunernas ekonomi i stort? Den 22 september presenterade regeringen 2009 års budgetproposition. En kort sammanfattning av hur höstpropositionens innehåll påverkar vår kommun på olika sätt för åren är exempelvis: arbetsgivaravgiften sänks med 1 procentenhet vilket beräknas ge motsvarande 3 miljarder lägre kostnader för kommuner och landsting. Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år innebär drygt 1 miljard i lägre kostnader satsning för att förbättra för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa pengar avsätts för att bryta nyanlända invandrares bidragsberoende och ge dem utökat eget ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering. Ytterligare en dryg miljard anslås till en rad andra integrationsåtgärder barnomsorgspeng införs från halvårsskiftet 2009 och allmän förskola för treåringar från halvårsskiftet 2010 för att stärka det pedagogiska uppdraget i förskolan avsätts 200 miljoner per år för att skapa fler platser på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen avsätts 124 miljoner 2009, 250 miljoner 2010 samt 376 miljoner 2011 nivåerna på de generella statsbidragen räknas inte upp Hur detta och andra hittills kända faktorer påverkar Nybro kommuns ekonomi återfinns i budgetdokumentet. 8

9 Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar förutsättningarna omfattar de ekonomiska planeringsförutsättningarna som finns för ekonomin i Nybro kommun. I kommunallagen anges att det ska finnas en god ekonomisk hushållning vilket i lagen definieras som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Nybro kommun kommer med budgeterade resultaten för åren att klara det lagstadgade balanskravet. Intäkter och kostnader Löne- och prisantagande En viktig förutsättning vid upprättandet av kommunens budget och plan är vilka antaganden som gjorts om löne- och prisutvecklingen. Inför har följande antaganden gjorts: Personalkostnader, exkl Omsorgen 3,1* % 0 % 0 % Personalkostnad Omsorgen 4,2* % 0 % 0 % Övriga kostnader 1,0 % 0 % 0 % Intäkter 1,5 % 0 % 0 % Internränta 5,0 % 5,0 % 5,0 % Central fastighetsförvaltning, intäkter -0,27 % 0 % 0 % Städ, intäkter 2,53 % 0 % 0 % Måltidsservice, intäkter 1,5 % 0 % 0 % * Personalkostnaderna, exkl Omsorgen för 2009 är uppräknade med 3,0 % (2008 års löneökning) och 9 månader med 3,3 % och för Omsorgen 3,3 % respektive 4,5 %. Där 0 % angivits innebär det att beloppen ligger på 2008 års nivå. Bedömningen av lönekostnadsutvecklingen utgår i grunden från Sveriges kommuner och landstings bedömning av timlönekostnadsutvecklingen eftersom denna ligger till grund för kommunens tillgängliga resurser i form av skatte- och utjämningsintäkter. Sedan har en bedömning gjorts av löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. Kompensation har gjorts till nämnderna och styrelsen för ökade kostnader för lokaler, städ och måltider enligt ovanstående tabell. Avskrivningskostnad och kapitaltjänstkostnader är beräknade på förändrat förslag till investeringsplan samt tilläggsbudget för investeringar från år Ekonomiska driftsramar till nämnder och styrelse I budgeten får respektive nämnd och styrelse ekonomiska driftramar för perioden Dessa har beräknats utifrån aktuell ram 2008 uppräknad med den antagna löne- och prisutvecklingen. Pensioner Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt utgår från SPP:s prognos från

10 Omvärldsanalys Skatteintäkter och utjämning Skatte- och statsbidragsintäkterna i budgeten är beräknad på skattesats; 22,24 kr. Sveriges kommuner och landsting presenterar löpande prognoser över skatte- och statsbidragsutvecklingen. Bedömningen av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter bygger på prognosen enligt cirkulär 08:70 från oktober I budgeten används invånarantalet per den 31 december Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att det kommunala skatteunderlaget ökar med 5,4 procent år Under perioden fram till 2010 beräknas ökningen uppgå till i genomsnitt 4,9 procent med variationer mellan åren. Regeringen räknar med en svagare skatteunderlagsutveckling 2009, vilket framförallt beror på ett minskat antal arbetade timmar och en ökning av grundavdragen. För perioden bidrar i första hande en ökning av sysselsättningen till att skatteunderlaget åter växer något snabbare. Investeringar I budgeten och verksamhetsplanen för uppgår den totala investeringsnivån till drygt 249 mnkr. För år 2009 uppgår investeringsbudgeten till drygt 83 mnkr, för år 2010 uppgår investeringsplanen till drygt 106 mnkr och för år 2011 uppgår investerings planen till 60 mnkr. Dessa investeringar är fördelade inom de olika nämndernas ansvarsområden. Den nämnd som tar i anspråk högst andel av investeringarna är tekniska nämnden med drygt 84 % av den totala investeringsbudgeten eller ramen. Finansiering Skuldförvaltning Kommunens långfristiga lån uppgick vid utgången av år 2007 till 347 mnkr. Enligt kommunens beslutade effektmål ska den långfristiga låneskulden amorteras med 2 % per år. Detta innebär att amorteringar ska göras med 7 mnkr för att nå det uppsatta målet. För år 2008 har nyupplåning skett med 100,7 (per 7 november 2008). Den budgeterade nyupplåningen är beräknad på investeringsplanen för den aktuella perioden. Den budgeterade upplåningsräntan under perioden ligger 2009 på 4,0 procent, 2010 och 2011 på 3,5 procent. Amortering av upptagna lån motsvarar 2 procent av låneskulden. Kapitalförvaltning Kommunens pensionsförpliktelser (inklusive löneskatt) uppgick till 484 mnkr för år I budgeten för år 2008 fanns som effektmål att avsätta minst 6 mnkr årligen för kommande pensioner, vilket hittills har uppfyllts. Pensionsutbetalningarna kommer att bli en likviditetsmässig påfrestning i framtiden. På sikt kommer pensionerna både likviditetsmässigt och kostnadsmässigt att trängas med det ekonomiska utrymmet för verksamheten. 10

11 Omvärldsanalys Nybro kommun en översikt Folkmängden har sedan Kommunfullmäktige beslutade om budget och verksamhetsplan i juni 2008 sjunkit med 20 invånare, i vecka 43 var det invånare i kommunen. Invånare Totalt år år år år w år Antalet invånare per den 31 december (källa: SCB statistik) har under 5-årsperioden först ökat från 2002 till 2003 och därefter minskat. Den största procentuella ökningen under perioden är i gruppen 85-w år och den största minskningen är i gruppen 7-18 år. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagens styrelse. Nämnder Nämnderna utformar sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. Kommunfullmäktige Revision Valberedning Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Barn- och utbildningsnämnd 11

12 Omvärldsanalys Politisk ställning 1 november oktober 2010 Röstfördelning 2008 och mandat i kommunfullmäktige Röstfördelning 2008 Antal Andel Mandat S Socialdemokraterna ,65 21 C Centerpartiet ,31 10 M Moderata Samlingspartiet ,44 7 Kd Kristdemokraterna 787 6,42 3 V Vänsterpartiet 741 6,05 3 SPI SPI - Sveriges Pensionärers Intresseparti 479 3,91 2 Fp Folkpartiet liberalerna 307 2,50 1 Sd Sverigedemokraterna 228 1,86 vakant Mp Miljöpartiet de gröna 214 1,75 1 Övr Övriga partier 14 0,

13 Vision, mål och uppdrag Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag Nybro kommun ska bli en långsiktigt hållbar kommun. Vi ska ta vara på människors goda kreativa drivkrafter för att ständigt utveckla de kvalitéer som den moderna småstaden och den levande landsbygden erbjuder. Övergripande inriktningsmål för Nybro kommun och dess bolag Vår kommun ska erbjuda god utbildning, omsorg och övrig service som ständigt utvecklas. Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i jämförelseprojekt, avseende kvalitet och service. Vår kommuns verksamheter i förvaltning och bolag ska genomsyras av uthållighet och långsiktig hållbarhet. Vår kommuns näringslivsarbete ska ge goda förutsättningar för utvecklingen av ett brett, expansivt och modernt näringsliv. Vi ska ligga på den övre halvan av landets kommuner i de jämförelser som görs av nä - ringslivsklimatet. Vår kommuns demokrati är viktig. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att påverka före beslut och vara delaktiga i kommunens utveckling. Vi ska ligga över medelvärdet i medborgarundersökningar. Vår kommun ska som arbetsgivare erbjuda medarbetarna goda möjligheter till eget engagemang, karriär och medverkan i verksamhetsutveckling i syfte att åstadkomma den goda arbetsplatsen. Minst 75 % ska vara nöjda i våra medarbetarundersökningar. 13

14 Vision, mål och uppdrag Uppdrag för perioden Uppdragstagare Uppdrag Ansvarig/klardatum Gemensamt att ta fram ett lokalförsörjningsprogram för de närmaste fem åren med beaktande av behov av lokaler för förskola, utbildning, administration m.m. Chefsgruppen, Gemensamt att utreda för- och nackdelar med tillskapande av internserviceavdelning med ansvar för städ, måltidsservice, vaktmästeri m.m. Chefsgruppen, Gemensamt att bostadsförsörjningsprogram upprättas SAMHBchef Kommunstyrelsen att inför budgetarbetet 2010 redovisa förslag KSF/ADM, på hur den samhällsbetalda trafiken i kommunen kan utvecklas till en kollektivtrafik för alla. Kommunstyrelsen att modernisera ekonomisystemet i kommunen KSF/EK, och berörda bolag Kommunstyrelsen att anvisa kommunstyrelsen årligen kr i en klimatpott i syfte att åstadkomma klimatförbättrande åtgärder, tillsammans med kommunens medborgare, kommunala KSF/Kommundirektör, redovisning årligen i samband med årsredovisningen. bolag, näringsliv, föreningsliv och övriga organisationer. Kommunstyrelsen att slutredovisa projektet Bra arbetsplats Nybro KSF/PA, Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden och omsorgsnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden och Nybro Bostad AB att under planperioden ha inriktningen att minska antalet barn i förskolegrupperna, ökad personaltäthet att informera organisationer och föreningar som söker och erhåller bidrag, aktivitetsstöd och dylikt att bidrag villkoras till att organisationen, föreningen aktivt bedriver aktivitet mot mobbning, droger och främlingsfientlighet. att undersöka och redovisa alternativ till nya arbetsformer och ansvarsfördelning för bostadsanpassningar. att arbeta fram en avvecklingsplan av kommunala fastigheter att ge tekniska nämnden och Nybro Bostad AB gemensamt uppdrag att utreda förutsättningarna för att bolaget övertar kommunens hyresfastighetsbestånd FC, barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning, Omsorgschef och samhällsbyggnadschef TKNchef, TKNchef och Nybro Bostads VD, Omarkerade uppdrag härrör sig från budget Mörkt gråmarkerade uppdrag är tillkommande härrör sig från budget Ljust gråmarkerade uppdrag är tillkommande uppdrag fr. o. m. budgetberedningens arbete 2008 inför budgetramen

15 Ekonomisk översikt Finansiell analys kommunen Resultat och kapacitet Årets resultat Nybro kommuns resultat budgeteras under perioden till 16,4 mnkr, 11,5 mnkr respektive 13,5 mnkr. Det genomsnittliga budgeterade resultatet under perioden är 13,8 mnkr och ligger därmed under nivån för de finansiella effektmålen som bland annat innebär att kommunen under perioden ska nå ett resultat per år om 15,0 mnkr Årets resultat Bokslut Tkr Under perioden är det genomsnittliga budgeterade resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag 1,4 %. Många kommuner använder detta nyckeltal för att mäta att kommunen inte förbrukar mer än vad som kommunen får i intäkter. Ett positivt resultat behövs för att parera osäkerheter och risker i ekonomin och för att skapa utrymme för investeringar. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 2 %, vilket Nybro kommun därmed inte når upp till under perioden. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen krävs god ekonomisk hushållning. För Nybro kommun innebär god ekonomisk hushållning följande definition och effektmål: Kommunen ska under perioden nå ett ekonomiskt resultat per år om minst 15 miljoner kr. Nuvarande långfristiga låneskuld ska amorteras med minst 2 % per år. Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst 6 mnkr per år. Kostnads- och intäktsutveckling och verksamhetsplan utgår från ett invånarantal på för skattemedelsberäkning under perioden. Invånarantalet baseras på den 31 december Under hösten 2008 har Sveriges Kommuner och Landsting avgivit två nya prognoser vad gäller skatter och bidrag, vilka innebär att Nybro kommun 2009 får 14,5 mnkr lägre skatter och bidrag. Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2008 att reducera nämndernas ramar med totalt 20,0 mnkr, vilket har inneburit att kommunen ändå har ett positivt resultat på 16,4 mnkr för Under 2008 har skatteunderlaget minskat med mer än vad regeringen antog i sina prognoser. Detta medför att kommunerna erhåller lägre skattemedel i efterhand (slutavräkning) för 2008 än vad som budgeterats. 15

16 Ekonomisk översikt Preliminärt utfall för LSS-utjämning har också förändrats under hösten 2008, bland annat på grund av att prislapparna för insatserna räknats om utifrån uppgifterna i räkenskapssammandraget. Bokslut 2007 Skatteintäkter och generella 2008 statsbidrag LSS, tkr Skatteintäkter och generella statsbidrag Bokslut Tkr Under 2007 och 2008 pågår en utredning av utjämningssystemet som därmed kan medföra att det förändras. Förslag ligger från regeringens utredare att korrigera systemet med lönekostnadsutjämning och byggkostnadsutjämning mellan kommuner p.g.a. strukturellt betingade faktorer. För Nybro kommun skulle detta vid en preliminär beräkning innebära 3,6 mnkr för lönekostnadsutjämningen och +0,5 mnkr för byggkostnadsutjämning (beräknat på invånarantal per 31 december 2007). För perioden ökar verksamhetens budgeterade nettokostnader i något snabbare takt än budgeterade skatteintäkter Verksamhetens och generella statsbidrag, nettokostnad vilket medför att kommunens resultat minskar i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad Bokslut Tkr Bokslut Nettokostnadsutveckling 7,3% 3,9% 2,5% 3,5% 3,3% Skatte- och statsbidragsutveckling 5,3% 6,5% 2,5% 2,7% 3,6% Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas till amorteringar av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande inför kom-

17 Ekonomisk översikt mande/förväntade kostnader. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 98%, vilket Nybro kommun inte beräknas överstiga under perioden Bokslut Verksamheternas nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 99% 100% 96% 97% 97% Årets investeringar De investeringar som planeras i kommunen är framför allt i skolor, idrottsanläggningar och infrastruktur. Investeringsvolymen är högst under början av perioden för att sedan minska under Skattefinansieringsgraden eller självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En självfinansieringsgrad av investeringarna på 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar, vilket innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks är skattefinansieringsgraden 45 % och minskar till 30 % 2010 för att åter öka till 62 % 2011 vilket beror på att den planerade investeringsvolymen minskar i förhållande till det budgeterade resultat detta år. Bokslut Investeringsvolym nettoinvesteringar medel från den löpande verks(fp) amortering av låneskuld skattefinansieringsgrad 15% 30% 45% 27% 61% Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan, på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel, d.v.s. med skatteintäkter, eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. Soliditeten (de totala tillgångarna i relation till det egna kapitalet) presenteras både inkl och exkl pensionsskulden utom linjen i balansräkningen. Fr o m 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldökning bokförs som avsättning i balansräkningen. Bokslut Soliditet, exkl pensionsskuld 41% 40% 39% 38% 38% Soliditet, inkl pensionsskuld -12% 1% -5% -6% -6% Den genomsnittliga soliditeten i riket 2006 uppgick till 55% resp 18% och för kommunerna i Kalmar län till 47% resp -4%. Nybro kommun hade 2007 en soliditet på 41 % resp 12 %. Under perioden ligger soliditeten för kommunen fortfarande under riks- och länsgenomsnittet. 17

18 Ekonomisk översikt Finansnetto Nybro kommun har följande budgeterade utveckling för finansnetto. Finansnettoutveckling Finansnettoutveckling Bokslut Tkr Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Den budgeterade investeringstakten 2009 och 2010 förutsätter nyupplåning, vilket innebär en negativ trend för finansnettot. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till det egna kapitalet. Skuldsättningsgraden har en nära koppling till nyckeltalet soliditet. En hög skuldsättningsgrad medför en låg soliditet, och tvärtom. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende av kreditgivarna. Skuldsättningsgrad är balansräkningens avsättningar i förhållande till totala tillgångar, kortfristig skuldsättningsgrad är de kortfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar och långfristig skuldsättningsgrad är de långfristiga skulderna i förhållande till totala tillgångar. Kommunens skuldsättningsgrad under perioden ökar till följd av att investeringar som finansieras med upplåning ökar under samma period. Bokslut skuldsättningsgrad 59% 60% 61% 61% 62% - varav avsättningsgrad 3% 3% 2% 2% 2% - varav kortfristig 19% 20% 17% 18% 16% - varav långfristig 37% 36% 41% 42% 44% Kommunalskatt utdebitering En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen inklusive landstingsskatten uppgick år 2008 till 32,45 %, vilket var 0,35 procentenheter högre än genomsnittet i Kalmar län och 1,01 procentenheter högre jämfört med 18

19 Ekonomisk översikt rikets genomsnitt. Nybro kommuns utdebitering på 32,45 % ger ett större finansiellt handlingsutrymme för kommunen jämfört med genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket Nybro 2009 Nybro 2008 Kalmar län 2008 Hela riket Skattesats totalt 32,45% 32,45% 32,10% 31,44% Kommunalskatt 22,24% 22,24% 21,89% 20,71% Landstingsskatt 10.21% 10.21% 10,21% 10,73% Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Ett mått som mäter den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten (omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder). Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. Orsaken till att rörelsekapitalet är negativt är att kortfristiga tillgångar används till att betala långfristiga investeringar och anläggningstillgångar. Bokslut Likvida medel vid årets slut, tkr Balanslikviditet 82% 69% 74% 46% 52% Rörelsekapital, mnkr Finansiella risker Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad vilket påverkar årets resultat med motsvarande belopp. För närvarande har kommunen en hög andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. Bokslut Långfristig låneskuld (mnkr) 339,3 336,6 440,0 430,9 483,8 erad genomsnittsränta 4,5% 4,0% 3,5% 3,5% Ränteförändring +/- 1 % (mnkr) 2,9 4,0 4,9 5,7 Lån i svenska kr (mnkr) 333,2 330,5 433,9 424,8 477,7 Utlandslån (mnkr) 6,1 6,1 6,1 6,1 6,1 Borgensåtaganden och koncernens resultat Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. 19

20 Ekonomisk översikt Bokslut 2007 Kommunägda företag: - varav AB Nybro Brunn 0,0 - varav Nybro Elnät AB 13,0 - varav Nybro Energi AB 57,5 - varav Nybro Bostads AB 277,5 Egna hem och småhus 6,3 Föreningar Summa borgensåtaganden, mnkr 354,3 Koncernens resultat (mnkr) - varav AB Nybro Brunn Bokslut ,1 - varav Nybro Elnät AB 6,4 - varav Nybro Energi AB - varav Nybro Bostads AB 2,4 - varav kommunen 3,7 Pensionsåtaganden Enligt den prognos kommunen har fått från SPP under februari 2008 om kommunens kommande pensionsåtaganden ökar den totala pensionsskulden under perioden enligt nedan. Pensionsåtaganden, tkr Bokslut Avsättningar intjänade före Avsättningar intjänade efter Löneskatt Total pensionsskuld Pensionsskuld kr per invånare Nybro kommun Kalmar län Hela riket Nybro kommun har en pensionsskuld på drygt kr per invånare 2007, vilket vid en jämförelse med Kalmar län och hela riket är högre i kr per invånare. Den totala pensionsskulden för kommunen kommer enligt SPP:s prognos vara 12 mnkr högre 2011 än vad den var vid bokslutet Från träder nya riktlinjer i kraft (RIPS07) vilka är föranledda av det kommunala pensionsavtalet KAP-KL. De innebär förändringar i de försäkringstekniska antagandena i pensionsskuldberäkningen, vilket har ekonomiska effekter för kommuner och landsting i form av en ökad pensionsskuld. Ändringen innebär dels att den förväntade livslängden höjs, dels att en modell med generationsspecifik dödighet ska användas vilket innebär att förändringar i livslängden mer successivt 20

Budget- och verksamhetsplan 2010-2012 KF 20091130

Budget- och verksamhetsplan 2010-2012 KF 20091130 Budget- och verksamhetsplan 2010-2012 KF 20091130 1 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Viljeinriktning Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert. Budget och verksamhetsplan 2007-2009 KF 2006-12-18

Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert. Budget och verksamhetsplan 2007-2009 KF 2006-12-18 Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert Budget och verksamhetsplan 2007-2009 KF 2006-12-18 11 22 Innehållsförteckning Kommentar, organisation och översikt

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfakta... 4 Kommunchefen... 5 6 Organisation... 7 Förvaltningsberättelse kommun och koncern... 8 14 Principer och förklaringar... 15 Kommunens ekonomi...

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Kommunplan 2015-2017. Nybro kommun. Förslag från C, M, Kd, Fp och SPI

Kommunplan 2015-2017. Nybro kommun. Förslag från C, M, Kd, Fp och SPI Kommunplan 2015-2017 Nybro kommun Förslag från C, M, Kd, Fp och SPI 1 Vi vill att hela Nybro kommun ska leva och vara en bra plats att bo och verka i. Vi vill bidra till ett demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer