Komorbiditet vid Ushers syndrom typ II En enkätstudie Co-morbidity and Ushers syndrome type II a questionnaire study

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komorbiditet vid Ushers syndrom typ II En enkätstudie Co-morbidity and Ushers syndrome type II a questionnaire study"

Transkript

1 Hälsouniversitetet Linköpings Universitet Fördjupningsarbete, 15 p Vårterminen 2008 Reviderad version Komorbiditet vid Ushers syndrom typ II En enkätstudie Co-morbidity and Ushers syndrome type II a questionnaire study Författare Anna Eriksson Handledare Claes Möller

2 Abstract Ushers syndrome affects both the inner ear and the retina. It manifests with a sensorineural hearing loss and retinitis pigmentosa. Both hearing and vision are important in communication and loss of these functions affects the entirety of daily living. The syndrome is genetic and there are three clinical subtypes identified as well as certain genes that have been identified. Usherin is the most well-known defect protein in Usher type II. The protein is also found in several other parts of the body. The aim of this study was to investigate if there could be any co-morbidity to Ushers syndrome. The co-morbidity may be caused by the genetic defect directly or as a consequence of living with two impairments. This study is a part of a larger study. Method: A questionnaire was sent out to 122 participants with Usher type II. The same questionnaire was recently used on a national level by the Swedish government for public health Folkhälsoinstitutet. Therefore the data could be compared. Data about health in general and some specific diseases or inconveniences was collected and analyzed. 94 questionnairies returned completed. These included 43 men and 51 women with mean ages of 53 and 54 years respectively, 3-5 years above the national data. The younger participants (age yrs) rated their health lower than the controls. On the other hand, the elderly (age yrs) rated their health better than the controls. Asthma, allergy, headache, skin problems and tinnitus were more common in the study group and again it were the younger participants who had the higher incidence compared to the controls. Suicidal thoughts and attempts were also more common especially in the younger group. It was beyond this study to find any explanations to the deviations from the national study. Keywords: Usher, co-morbidity, health, communication 2

3 Populärvetenskaplig sammanfattning Ushers syndrom är ett ärftligt syndrom där både hörseln och synen påverkas. Båda sinnena är viktiga för att kunna kommunicera och funktionsnedsättningarna påverkar det dagliga livet. Det finns tre undergrupper inom Ushers syndrom och flertalet gener finns identifierade. Gendefekter ger saknade eller defekta proteiner. Usherin är ett sådant protein som förutom i örat och ögat även finns på flera andra ställen i kroppen. Syftet med den här studien är att studera om det finns någon komorbiditet vid Ushers syndrom. Det vill säga finns det någon annan sjuklighet som kan kopplas samman med Ushers syndrom. Orsaken kan antingen bero på den genetiska defekten eller på konsekvensen av att leva med två funktionsnedsättningar. Den här studien är en delstudie. En enkät skickades ut till 122 personer med Ushers syndrom typ II. Samma enkät har Folkhälsoinstitutet skickat ut på nationell nivå och därför blev dessa data kontrollgruppen. Data om hälsa generellt och om vissa sjukdomar och besvär samlades in och analyserades. 94 enkäter kom tillbaka besvarade. 43 män och 51 kvinnor och med en medelålder på 53 respektive 54 år 3-5 år högre än Folkhälsoinstitutets nationella data. Datan presenterades dels för hela åldersgruppen, men könsindelat och dels i åldersgrupper. Den yngsta åldersgruppen enligt Folkhälsoinstitutets indelning blev för liten för att analyseras som egen grupp. Kvar blev tre åldersgrupper som benämndes den yngsta, den mellersta och den äldsta gruppen. Den yngsta gruppen (30-44 år) skattade sin hälsa lägre än sin kontrollgrupp. Å andra sidan skattade den äldsta gruppen (65-84 år) sin hälsa högre än kontrollgruppen. Astma, allergi, huvudvärk, hud problem och tinnitus var vanligare och återigen var det den yngsta gruppen som hade en högre sjuklighet jämfört med sin kontrollgrupp. Självmordstankar och självmordsförsök var mer vanligt framförallt i den yngsta gruppen. Nyckelord: Ushers syndrom, komorbiditet, hälsa, kommunikation 3

4 Innehållsförteckning 1. Introduktion Hörselnedsättning Synnedsättning Svåra nedsättningar syn och hörsel Ushers syndrom Prevalens Genotyper och fenotyper Klinisk indelning Hälsa och folkhälsa Kommunikation Funktionshinder och ICF Komorbiditet Komorbiditet vid Ushers syndrom 9 2. Material och metod Material Metod Instrument/Enkäten Procedur Analys Forskningsetiska överväganden Resultat Bortfall Externt bortfall Internt bortfall Resultatredovisning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Acknowledgement Referenser 24 Bilagor Bilaga 1 Folkhälsoenkäten Bilaga 2 Sammanställning resultat 4

5 1 Introduktion 1.1 Hörselnedsättning Hörselnedsättning är mycket vanligt och kan variera från knappt mätbar till ingen hörsel alls. Orsaken kan finnas i ytterörat, hörselgången, mellanörat, innerörat eller i centrala hörselbanor eller hörselcortex. Knappt 10 % i USA beräknas ha en hörselnedsättning (1), medan i Sverige finns det siffror på 14,3 % (2). Så kallad sensorineural hörselnedsättning innebär defekter i innerörat eller på n. vestibulocochlearis (1). Diagnostiskt förekommer det en luft/benledningsskillnad på mindre än 15 db i snitt över fyra frekvenser: 500, 1000, 2000 och 4000 Hz. Hörselnedsättningen delas in i svårighetsgraderna mild, moderat, svår och uttalad. Mönstret på audiogrammet, där hörselkurvan registreras, kan i en del fall spegla orsaken till hörselnedsättningen(3). I innerörat finns hårceller som omvandlar ljudvågorna till elektriska impulser (4). Om hårcellerna är för få eller defekta får det konsekvenser på ljudbilden. Trauman, infektion, miljöfaktorer, cirkulation och genetiska avvikelser är några orsaker. Ungefär hälften av medfödda hörselnedsättningar har en genetisk orsak. Av dessa genetiskt orsakade hörselnedsättningar är ca ⅓ syndromala. Det innebär att det går att hitta defekter i något annat organ också.(1) Det finns mer än 200 olika syndrom associerat med hörselnedsättning. Några vanliga är Usher syndrom, Waardenburg syndrom, Pendred syndrom och Alport syndrom. Där finns defekten i skilda organ som ögon, hud, thyroidea och njurar. (1) 1.2 Synnedsättning Precis som med hörseln kan synen påverkas på flera olika nivåer, från hornhinnan, glaskroppen, näthinnan, synbanorna, syncortex och ögats motorik. Synen kan mätas i form av synskärpa, kontrastseende, mörkeradaption och synfält. Det ger ett brett spektra med olika synnedsättningar där en del är kroniska och andra temporära. Några vanliga kroniska sjukdomar är katarakt, glaukom, maculadegeneration och retinitis pigmentosa - RP(5). Det sistnämnda är en term som använts i över 140 år för att beskriva flera liknande dysfunktioner i retina. Historisk ansågs en inflammation med pigmentering ligga bakom sjukdomen, men idag är det vedertaget att inflammation inte är orsaken. Dock är pigmenteringförändringarna, så kallade bone spicules, ett karakteristiskt kännetecken. De kliniska tecknen är nattblindhet, bländningskänslighet och en progressiv minskning av synfältet som börjar i periferin. Stavarna påverkas i huvudsak först. Tunnelseende uppstår och synskärpan kan påverkas. Retinal degeneration kan leda till blindhet i medelåldern eller äldre åldrar (3). 1.3 Svåra nedsättningar på syn och hörsel Kombinationen syn och hörselnedsättning ger ett multiplikativt funktionshinder, där varje nedsättning får en förstärkt innebörd(3). I maj 2007 antog de nordiska länderna följande definition av dövblindhet. Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna syn och hörsel. Det begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika serviceinsatser, miljömässiga förändringar och/eller tekniska lösningar. Vidare vill man förtydliga att synen och hörseln är det centrala för att kunna ta emot information framförallt sådant som är utom räckhåll för individen. För att en dövblind ska kunna vara delaktig på lika villkor krävs en ansvarstagande social omgivning (6). 5

6 Dövblindhet kan grupperas beroende på dess etiologi. Antingen är det medfött både synoch hörselnedsättningen eller så förvärvar man båda. Det kan också vara så att den ena nedsättningen är medfödd och den andra är förvärvad. En vanlig orsak till dövblindhet är ärftliga syndrom och bland de som har förvärvad dövblindhet har 50 % Ushers syndrom. Andra syndrom är Alports syndrom, Alströms syndrom, CHARGE Association, Norrie s sjukdom, Refsums syndrom och Sticklers syndrom (3). Det finns inga säkra siffror på hur många som är dövblinda, men i Sverige är det ca 2000 som är dövblinda(c Möller, personlig kommunikation, 2008). 1.4 Ushers syndrom Ushers syndrom (USH) är en grupp ärftliga sjukdomar som ger Retinitis Pigmentosa (RP) och hörselnedsättning eller dövhet samt vid vissa fall balansproblem. Även katarakt är vanligt förekommande. Albrecht Von Graefe var först att notera sambandet mellan hörselnedsättning och RP. Dess ärftliga mönster uppmärksammades sedan av Liebreich Charles Usher beskrev 1914 det recessivt ärftliga mönstret och blev den som namngav syndromet. Hallgren kunde 1959 peka ut två skilda typer av USH utifrån en studie av svenska patienter med USH (7). På mitten av 1990-talet har man även kunnat urskilja en tredje typ (8). Många misstänkte att det kunde finnas flera olika gener inblandade i orsaken till USH, men det var först på 1990-talet som dessa gener kunde börja identifieras (7,9) Prevalens En noggrann kartläggning gjordes i Sverige 2005 där prevalensen för Sverige konstaterades vara 3.3 / (3) Typ I och II svarar för ca 90 % av alla med USH, och typ I är procentuellt sett vanligare i Norrbotten och Västerbotten. Typ III är den dominerande formen i Finland, men inte så vanlig i Sverige. En av 70 beräknas vara frisk anlagsbärare till syndromet (9). Prevalensen på världsbasis är varierande. Studier visar resultat på / (3) Genotyper och fenotyper Genotypen är en biologisk sammanfattad benämning på en individs inre, osynliga anlag eller anlagstypen. Fenotypen är dess motsats och beskriver biologiskt den yttre prägeln hos en individ eller företeelsetypen (10). Exempelvis är färgen på iris en fenotyp som kontrolleras av gener genotypen (3). På samma sätt delas USH in i fenotyp respektive genotyp. Fenotypen är de tre olika typerna av USH och inom varje typ finns en eller flera genotyper. Dessa genotyper namnges med en bokstav efter fenotypen i diagnosen som till exempel Usher IA (10) Klinisk indelning av Ushers syndrom 1994 publicerades en artikel i American Journal of Medical Genetics där man slog fast kriterier för de kliniska diagnoserna inom USH (11). Typ I karakteriseras av en medfödd grav hörselnedsättning eller dövhet (7). Dessa personer är sällan hjälpta av hörapparater, men är idag föremål för att få cochlea implantat (9). Det vestibulära organet är utslaget, vilket ger balanssvårigheter och kan uppmärksammas genom en försenad motorisk utveckling (9, 11). När barnen sedan blir äldre upptäcks en tilltagande synnedsättning med ökad ljuskänslighet som ett tidigt tecken (3). Diagnosen ställs oftast i års ålder (9). RP progredierar under livet. Nattblindhet är ett tidigt tecken efter 6

7 ljuskänsligheten. Nästa steg är synfältsinskränkning. De flesta har ett synfält på 5-10 vid 50 års ålder. Av alla med USH är % helt blinda vid års ålder. Det finns idag 6 genotyper varav fem gener är kartlagda (3,9). Typ II innebär en lindrigare hörselnedsättning där audiogrammets kurva sluttar nedåt. Personerna blir hjälpta av tekniska hjälpmedel som hörapparater. Vestibulära organet är inte påverkat. RP diagnostiseras senare än vid typ I. Det kan rent av upptäckas i samband med synprövningen inför körkortet. Sadeghi (3) spekulerar i att det kan bero på att personen inte är lika beroende av synen, att omgivningen inte är lika uppmärksam då personer inte i samma utsträckning går på specialskolor och att det inte är lika vanligt med RP i gruppen med hörselnedsättning jämfört med gruppen döva. Vanligaste genotypen är USH IIA där genen som kodar för Usherin ligger bakom syndromet. Usherin förekommer i kapillärer och basalmembran i retina samt i innerörat, mjälte, testiklar, äggledare, bitestikeln, submandibulära körtlarna samt i mag-tarm kanalen. Dess exakta funktion är dock oklar (3). Förloppet av RP är likartat som vid typ I. Det finns totalt tre genotyper och två gener kartlagda. (C Möller, personlig kommunikation, 2008) Typ III påminner mycket om typ II, men ger en progressiv hörselnedsättning som utvecklas hela livet och de flesta blir vuxendöva. Tilltagande vestibulära funktionsnedsättningar går hand i hand.(9) Förloppet av RP är likartat som vid typ I. (C Möller, personlig kommunikation, 2008) En genotyp finns identifierad och genen kodar för Clarin1, men man misstänker att det finns fler gener (9) 1.5 Hälsa och folkhälsa Hälsa har genom åren definierats olika. Den mest erkända är WHOs definition från 1948 när organisationen startades. Den lyder: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity (12). Nordenfelt definierar att vara vid hälsa är att må väl och ha en god handlingsförmåga. Denna förmåga innebär att man under standardomständigheter har möjlighet att arbeta för att nå sina vitala mål. Hälsan är då relaterad till vilka vitala mål individen sätter upp. Har man lågt satta mål kan de vara mer realistiska att uppnå för individen och denne kan uppleva hälsa. Är målen för högt satta kan personen uppleva ohälsa. Nordenfelt diskuterar då kring att nå ett ekvilibrium mellan handlingsförmåga och vitala mål.(13) Folkhälsa definieras av Folkhälsoinstitutet (FHI) som en god hälsa för hela befolkningen. Deras arbete och målformuleringar utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Det finns exempelvis ett samband mellan ekonomiska skillnader och ohälsa. De viktigaste av hälsans bestämningsfaktorer har också styrt målformuleringarna för folkhälsoarbetet. Det övergripande syftet är att skapa en jämlik och jämställd hälsa. En stor del av folkhälsoarbetet faller utanför sjukvården (14). FHI har sedan 2004 skickat ut en folkhälsoenkät (bilaga 1) till slumpmässigt utvalda personer över hela landet. Syftet med den studien har varit att studera hur Sveriges befolkning lever och mår samt att följa upp den nya folkhälsopolitiken. Enkäten skickades ut år 2007 till personer och besvarades av personer. Enkäten skickades ut i perioden marsaugusti. Enkäten omfattade frågor inom områdena fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter, läkemedel, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden samt trygghet och sociala relationer (15). Resultaten har fortlöpande presenterats på deras hemsida: under Folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor? (16). 7

8 Folkhälsoenkäten innehöll en del frågor som var relevanta utifrån syftet. Det ger också en bra möjlighet att göra jämförande analyser mot en nationell population normalbefolkningen. Medelåldern 2007 var 50 år för män och 49 år för kvinnor (C Wadman, personlig kommunikation, 2008) 1.6 Kommunikation Vi bygger våra liv på relationer och kommunikation är grunden för dessa relationer. Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder något blir gemensamt. Kommunikation innebär mycket för människan. Budskap förmedlas, tolkas och besvaras i ett samspel som aldrig blir statiskt. Dessutom är det en process som sker i ett socialt system där de medverkande har förväntningar och attityder som de fått från andra människor och som inverkar på de budskap som utväxlas. Detta samspel sker via flera kanaler samtidigt: språk och tal, mimik och ögonkontakt, gester och kroppsrörelser, avstånd och lukter. Det är det samlade resultatet som gäller (17). Synen och hörseln är de två viktigaste redskapen i kommunikationen (18). 1.7 Funktionshinder och ICF ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som WHO har tagit fram. Syftet med klassificeringen är ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa, att skapa ett gemensamt språk för att kommunicera hälsa, att möjliggöra jämförelser mellan länder och mellan olika yrken och även över tid samt att skapa ett systematiskt kodschema. ICF kan ses som ett komplement till ICD-10 som är den internationella klassificeringen över sjukdomar och hälsorelaterade problem (19). På svenska ges den ut av Socialstyrelsen och heter då Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Den är idag allmänt accepterad för sjukdomsklassificering och är även ett statistiskt redskap (20). WHO har i samband med framtagandet av ICF definierat olika begrepp. Funktion är kroppsfunktioner, aktiviteter och delaktighet. Funktionshinder är då motsatsen - inskränkningar, aktivitetsbegränsningar samt begränsningar i delaktighet (21). Enligt Möller, 2005 kan dessa begrepp sättas ihop likt ett pussel för att definiera funktionen eller funktionshinder. Framsidan är de positiva bitarna och baksidan de negativa bitarna. Tillsammans blir de en helhet som sedan också påverkas av personliga faktorer som ålder, kön, yrke med mera och miljöfaktorer, det vill säga omgivningen som antingen kan vara underlättande eller hindrande. Pusselbitarna består av kroppsfunktion/ funktionsnedsättning, kroppsstruktur/strukturavvikelse, aktivitet/(aktivitets)begränsning samt delaktighet/(delaktighets)inskränkning. Brukarens perspektiv kommer fram mer med den här klassificeringen (21). När koden tas fram sätts de sedan ihop till en helhet där respektive pusselbit bidrar med en bokstav, den första i dess engelska namn, samt en sifferkombination. För personer med USH visar klassificeringen på hur invecklat funktionshinder de har. De har tre funktionsnedsättningar och två strukturavvikelser: b2101 Visual field functions b21020 Light sensitivity b2300 Sound detection s2203 Retina s2600 Cochlea 8

9 Med ICF kan man även sätta en siffra på grad av avvikelse. Aktivitet och delaktighet är individuella pusselbitar och kan inte användas på en grupp personer (21). 1.8 Komorbiditet Komorbiditet på engelska definieras: The presence of co-existing or additional diseases with reference to an initial diagnosis or with reference to the index condition that is the subject of study. Comorbidity may affect the ability of affected individuals to function and also their survival; it may be used as a prognostic indicator for length of hospital stay, cost factors, and outcome or survival. (22) Komorbiditet är den svenska MeSH-termen för comorbidity. Andra ord för komorbiditet är samsjuklighet eller multisjukdom.(23) Berth Danermark som forskat mycket kring hörselnedsättningar säger att när det talas om hörsel och hälsa så är ofta komorbiditet inblandad. Det har också med ålder att göra. Vidare berättar han att det finns mycket som indikerar att det är hörsel och något annat eller bara något annat som ger dålig hälsa. Hur stor roll hörseln har vet han inte säkert idag. (B Danermark, personlig kommunikation, 2008) 1.9 Komorbiditet vid Ushers syndrom USH beror på genetiska mutationer som leder till defekta eller frånvaro av proteiner. Precis som tidigare nämnt förekommer proteinerna även i andra organ i kroppen (3) Det har förekommit spekulationer om USH kan ge andra defekter förutom syn och hörselpåverkan. Påverkan på det vestibulära organet får anses klarlagt vid USH I och III (11, 24). Vidare finns det antytt om nedsatt luktsinne, nedsatt spermiemotilitet, nedsatt mental förmåga, cerebral atrofi och ataxi. Det finns även studier som motbevisar en del av spekulationerna (25, 26). Ataxin kan förklaras av kombinationen RP och den bilaterala perifera vestibulära skadan vid USH I och III (27) Hypotesen om att det finns andra sjukdomar som är vanliga i samband med USH kan inte avfärdas. Det kan då röra sig om sjukdomar som uppstått direkt på grund av mutationerna eller så kan det bero på följderna av att leva med USH. De olika typerna ger olika kliniska bilder och beror på olika genetiska avvikelser. Därför görs en begränsning i den här studien mot en av de tre kliniska typerna. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns tecken på ytterligare komorbiditet i samband med USH II. 9

10 2. Material och metod 2.1 Material Inklusionskriterierna för denna studie är män och kvinnor med Usher syndrom II, år och som finns i den nationella databas för Ushers syndrom vid Ahlséns forskningsinstitut, Universitetssjukhuset Örebro. Åldersgränsen valdes utifrån möjligheten att göra jämförelser direkt med FHIs folkhälsoenkät, med undantag att i denna studie är den nedre åldersgränsen 18 år. Databasen omfattade i januari 2008 ca 400 personer med USH I, II och III och innehåller bland annat data om diagnos, grad av funktionsnedsättning och personlig data. 122 personer inkluderades i studien. Åldersfördelningen var uppdelat i åldersdekader som tabell 1 visar. Tabell 1 Dekader år år år år år år år år Män Kvinnor FHI har valt att göra indelningen i färre antal grupper och görs den indelningen fördelar sig USH-gruppen enligt tabell 2. Tabell 2 FHIs indelning år år år år Män Kvinnor Metod Studien är en deskriptiv enkätstudie och en delstudie i ett större forskningsprojekt - "Komorbiditet vid Ushers syndrom". Den här studien innehåller ett urval frågor från Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Frågorna som har analyserats är hämtade ur enkätens första avsnitt som heter Hälsa och omfattar 34 frågor Instrument/Enkäten Fråga 1. Hur bedömer du ditt hälsotillstånd? kan besvaras med Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. Dessa alternativ fördelas sedan i tre grupper: 1. Mycket bra/bra; 2. Någorlunda; 3. Dåligt/Mycket dåligt. Fråga 5 Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? Frågan kan besvaras ja eller nej. Fråga 6 Har du en eller flera fysiska, psykiska eller medicinska funktionsnedsättningar? kan besvaras Ja, en; Ja, två; Ja, tre eller flera samt Nej. Fråga 12 Har du någon/några av följande sjukdomar? med delfrågorna 12a diabetes, 12 b astma, 12c allergi och 12 d högt blodtryck. Frågan kan besvaras Nej; Ja, men inga besvär; Ja, lätta besvär eller Ja, svåra besvär. Svarsalternativen delas in i två grupper. Nej i ena gruppen och alla tre ja-alternativen i den andra gruppen. 10

11 Fråga 15 Har du något/några av följande besvär eller symtom? följt av 11 delfrågor (a-k) innehållande besvär eller symtom. Värk från olika kroppsdelar, ångest, sömnsvårigheter, eksem, tinnitus, inkontinens och magtarm-besvär är områden som berörs. Delfrågorna kan besvaras Nej; Ja, lätta besvär eller Ja, svåra besvär. För delfrågorna a, b, c, e, f och g redovisas enbart alternativet Ja, svåra besvär och för delfrågorna d, h, i, j, och k omfattar redovisningen både alternativet Ja, lätta besvär och alternativet Ja, svåra besvär. Fråga 29 Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? kan besvaras Nej; Ja, en gång eller Ja, flera gånger. Svarsalternativen delas in i två grupper; nej i ena och ja-alternativen i den andra. Fråga 30 Har du någon gång försökt att ta ditt liv? kan besvaras Nej; Ja, en gång eller Ja, flera gånger. Svarsalternativen delas in i två grupper; nej i ena och ja-alternativen i den andra. Fråga 31 Har du under de senaste tre månaderna använt något eller några av följande läkemedel? Frågan kan besvaras ja eller nej och delfrågorna är: a, Magsårs/magkatarrsmedicin; b Astma/allergimedicin; c Diabetesmedicin; d Blodtryckssänkande medicin; e Sömnmedel/insomningsmedicin; f Antidepressiv medicin; g Lugnande/ångestdämpande medicin; h Smärtstillande med recept; i Smärtstillande utan recept; j Blodfettssänkande medicin (28) Procedur Personerna som inkluderats i studien kontrollerades mot befolkningregistret, och avlidna personer exkluderades från studien. Därefter kodades adresslistan så att enkäterna kunde besvaras anonymt. Kodlistan förvarades inlåst. Då studien är en del av en större studie blev utskicket av enkäten omfattande. Dels folkhälsoenkäten, men också HADS hospital anxiety and depression scale samt ett tilläggsblad med frågor om antal besök till syn- resp hörcentral samt ögon- resp öronläkare skickades ut. I utskicket medföljde ett brev från professor Claes Möller och från författaren. Den 29 februari gjordes det första utskicket och en månad senare, den 28 mars, skickades en påminnelse ut med enkäterna samt ett kort brev från författaren. All text utom folkhälsoenkäten förstorades upp till storlek 14 för att underlätta för respondenterna. Folkhälsoenkäten gick av tekniska skäl inte att förstora upp. 2.3 Analys Enkätsvaren matades in i ett statistiskt behandlingsprogram (SPSS 15.0). Svaren har grupperats efter ålder och kön, varefter data för de olika frågorna har tagits fram. Eftersom studien syftar till att göra jämförelser med folkhälsoenkäten har frågorna hanterats på samma sätt som de har gjort. Analysen har varit deskriptiv och frekvenser har tagits fram för respektive frågeställning. 2.4 Forskningsetiska överväganden 11

12 Enkäterna behandlades konfidentiellt genom att kodning användes vid enkäthanteringen. Kodlista och enkäterna har bevarats inlåsta på varsitt ställe. Deltagarna upplystes om att studien var frivillig och att de när som helst kunde avbryta den. Att fylla i enkäter självständigt är svårt när synförmågan är nedsatt. Dels kan det vara svårt att fylla i enkäten överhuvudtaget och dels kan vissa frågor missas då tunnelseende är ett vanligt hinder i studiepopulationen. Att dessutom ha nedsatt hörsel bidrar till försvårad kommunikation vid uppläsning av frågorna. Att fylla i en omfattande enkät under svåra omständigheter kan vara uttröttande. Förhoppningsvis vägs det upp av att deltagarna har ett egenintresse av studien då det berör den egna funktionsnedsättningen. 12

13 3. Resultat 122 enkäter skickades ut varav 94 kom tillbaka besvarade. Det gav en svarsprocent på 77 %. Tabell 3 redovisar antalet utskickade enkäter och hur många som kommit in besvarade samt medelåldern på besvarade enkäterna. Tabell 3 Antal utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Medelålder besvarade enkäter(spridning) Totalt (18-83) Män (20-77) Kvinnor (18-83) De besvarade enkäterna fördelades åldersmässigt utifrån åldersdekader enligt tabell 4 och utifrån FHIs indelning enligt tabell 5. Tabell 4 Dekader år år år år år år år år Män Kvinnor Tabell 5 FHIs indelning år år år år Män Kvinnor Resultat har räknats ut enligt FHI:s indelning av åldersgrupperna. Den yngsta gruppen år blev för liten både för män och för kvinnor för att resultatet ska anses tillförlitligt. Kvar blir då tre åldersgrupper: år, år och år. Dessa benämns den yngsta, mellersta och äldsta gruppen. De som deltagit i den här studien kallas för USH-gruppen och kontrollgruppen, dvs resultatet från den nationella folkhälsoenkäten 2007 kallas för FHIgruppen. Alla jämförelser görs med motsvarande kontrollgrupp. Alla resultat redovisas som procentandel som svarat enligt det redovisade svarsalternativet. All data finns som en bilaga till rapporten (bilaga 2) och det som är av större intresse redovisas i rapporten. 3.1 Bortfallsanalys Externt bortfall 28 personer har inte besvarat enkäten. 7 av dessa har meddelat att de inte kan besvara enkäten. Tre på grund av synnedsättning, en på grund av syn- och hörselnedsättning, två på grund av minnessvårigheter och en på grund av andra besvär. Övriga 21 personer har inte meddelat varför de inte ville besvara enkäten. Det totala bortfallet fördelades enligt nedan ålders- och könsmässigt som tabell 6 visar. Tabell 6 FHIs indelning år år år år Totalt Män Kvinnor Internt bortfall Det interna bortfallet innebär att enkäten är besvarad men inte på alla frågor. I tabell 7 finns en sammanställning på de svarsbortfall som eventuellt förekom i respektive fråga. Störst internt bortfall förekom i fråga 12 och fråga 31. På fråga 15 förekom det bortfall på ungefär 13

14 varannan fråga. Den frågan var uppställd i två kolumner med b, d, f, h, j i kolumnen till höger. Det var i den kolumnen störst bortfall fanns. På övriga frågor förekom det endast enstaka bortfall. Tabell 7 Fråga Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt år år år år år år år år a b c d a b c. 15 d e. 15 f g. 15 h i. 15 j k a b c d e f g h i j Resultatredovisning Fråga 1: Hur bedömer du ditt hälsotillstånd? Generellt bedömde USH-gruppen sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Figur 1) i lägre omfattning än FHI-gruppen. Störst skillnad var det i den yngsta åldersgruppen, där skillnaden för män var 21 % resp för kvinnor 30 %. I den mellersta gruppen mådde USH-gruppen ungefär som FHI-gruppen. Den äldsta åldersgruppen å andra sidan tenderade att skatta sitt hälsotillstånd högre än FHI-gruppen (M 1 % mer, K 17 % mer). 14

15 Figur 1 Hälsotillstånd USH-gruppen skattade sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dålig i större omfattning (figur 2). Det beror enbart på att den yngsta gruppen gjorde det i så stor omfattning. 20 % av männen och 21 % av kvinnorna angav ett dåligt eller rentav mycket dåligt hälsotillstånd. I de andra åldersgrupperna uppskattades hälsotillståndet som dåligt eller mycket dåligt i lägre omfattning jämfört med FHI. Figur 2 Hälsotillstånd Fråga 6: Har du en eller flera fysiska, psykiska eller medicinska funktionsnedsättningar? FHI har inte redovisat sina resultat på den här frågan, men för USH-gruppen togs resultat fram (Figur 3). De flesta ansåg sig ha två eller tre eller flera funktionshinder. Allra mest i yngre ålder (M 70 resp 20 %, K 36 resp 36 %), medan de äldre i högre utsträckning inte ansåg sig ha ett funktionshinder alls (M 25 %, K 50 %). Minst andel med fler än två funktionshinder förekom i den äldsta gruppen (M 17 %, K 14 %). Fråga 12: Har du någon/några av följande sjukdomar? USH-gruppen visade tendenser på ökad förekomst av sjukdomar i samtliga sjukdomar (Figur 4), där främst astma, allergi och högt blodtryck visade skillnader både för män och för kvinnor. Sett till de olika ålderskategorierna förekom det högre sjuklighet bland de yngsta männen i alla sjukdomarna, men speciellt vid astma och allergi där det var dubbelt så vanligt eller mer (USH M 30 resp 60 %, FHI M 10 resp 31 %). Även kvinnorna i samma åldersgrupp hade ökad sjuklighet i astma och allergier (USH K 18 resp 50 %, FHI K 10 resp 34 %). 15

16 Figur 3 Funktionsnedsättning Figur 4 Sjukdomar Fråga 15: Har du något/några av följande besvär eller symtom? Frågan är delad i två delar rakt av där a-e presenteras i figur 5 och f-k i figur 6. Det fanns små tendenser till ökade besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar både för män och för kvinnor(figur 5). Vad gäller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias hade männen mer besvär (USH M 12 %, FHI M 7 %), medan kvinnorna hade en aningens mindre besvär än sin FHI-grupp (USH K 10 %, FHI K 11 %). Samma förhållande var det vid värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. 16

17 Huvudvärk var något som besvärade hela USH-gruppen i betydligt större utsträckning än FHIgruppen. 38 % av männen och 54 % av kvinnorna hade besvär av huvudvärk eller migrän, jämfört med FHI-gruppens män 19 % resp kvinnor 34 %. Ängslan, oro eller ångest förekom i högre utsträckning i USH-gruppen. 5 % av USH männen och 10 % av USH kvinnorna hade besvär med ängslan, oro eller ångest. Figur 5 Besvär eller symtom del 1 Trötthet och sömnsvårigheter var vanligare i USH-gruppen (Figur 6). Trötthet var 3 gånger vanligare bland män i USH-gruppen jämfört med FHI-gruppen. 17 % av männen hade svåra besvär med trötthet. För kvinnornas del syntes en fördubbling av besvär med sömnsvårigheter där 16 % av kvinnorna hade svåra sömnsvårigheter. Även 9 % av USHmännen hade besvär med sömnen att jämföras med 4 % av FHI-männen. Eksem eller hudutslag var vanligare i USH-gruppen både för män och för kvinnor. För männen hade 27 % av USH-gruppen besvär jämfört med 17 % av FHI-gruppen. För kvinnornas del var siffrorna 30 % mot 22 %. Öronsus eller tinnitus var något som var mycket vanligt i USH-gruppen där nästan varannan besvärades av tinnitus. Jämfört med FHI-gruppen var det två-tre gånger vanligare i USHgruppen. Inkontinensbesvär var också vanligare i USH-gruppen, speciellt hos kvinnorna var skillnaden stor (USH K 26 %, FHI K 16 %). Drygt fjärde kvinna i USH-gruppen hade besvär med inkontinens. Återkommande mag-tarmbesvär var vanligare bland män, men något mindre vanligt bland kvinnorna. 30 % av männen hade besvär med det jämfört med 19 % i FHI-gruppen. 17

18 Figur 6 Besvär eller symtom del 2 För att jämföra åldersfördelningen i sjuklighet har några besvär valts ut. Resten kan ses i tabellen som finns med som bilaga 2. Det som presenteras här är de besvär som visat på mest avvikelse både för män och för kvinnor (Figur 7). Figur 7 Besvär eller symtom åldersfördelning Vad gäller huvudvärk eller migrän hade de yngre mer besvär än de äldre. Det skedde genom en successiv minskning ju äldre gruppen blev. Det går också att se samma förhållande för FHI-gruppen, men den är tydligare för USH-gruppen. 77 % av kvinnorna och 50 % av männen i den yngsta gruppen hade besvär med huvudvärk eller migrän. För sömnsvårigheter var förhållandet motsatt. Här hade den äldsta gruppen mest besvär och det var här skillnaden mellan USH och FHI kunde återfinnas. Både män och kvinnor hade flera gånger mer besvär 18

19 än sin FHI-grupp och 25 % av männen resp 43 % av kvinnorna besvärades av sömnsvårigheter. Eksem eller hudutslag var generellt vanligare i USH-gruppen och den skillnaden syntes tydligast i den mellersta åldersgruppen för båda könen, men framkom även för de yngsta kvinnorna. Öronsus eller tinnitus var vanligare i alla ålderskategorier där procentsiffrorna varierade mellan 36 och 50 %. Störst skillnad mot sin FHI-grupp hade den yngsta kategorin där skillnaden var flerfaldigad (USH M 50 %, K 43 %). Medan tinnitus blev vanligare ju äldre personen blev i FHI-gruppen, höll sig siffrorna tämligen konstanta i USHgruppen. Fråga 29: Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? Fråga 30: Har du någon gång försökt ta ditt liv? Både vad gäller suicidtankar och suicidförsök förekom det oftare i USH-gruppen. 21 % av männen och 22 % av kvinnorna i USH-gruppen hade haft suicidtankar en eller flera gånger. Det var fyra gånger vanligare med suicidförsök bland män med USH jämfört med FHIgruppen (USH M 12 %, FHI M 3 %). För kvinnornas del var den skillnaden nästan utjämnad (USH K 6 %, FHI K 5 %). Sett till ålderskategorierna var suicidtankar vanligare bland de yngre männen och kvinnorna (USH M 30 %, K 29 %). 20 % av männen i den kategorin har dessutom försökt en eller flera gånger. Även för den mellersta åldersgruppen hade mellan var fjärde och femte USH-person haft suicidtankar. 16 % av männen i den mellersta gruppen hade försökt ta sitt liv. I den äldsta kategorin var det fortfarande vanligare med suicidtankar, men med lägre siffror. Sett enbart till suicidförsöken var det männen som hade försökt mest utom de äldsta männen där ingen hade försökt att ta sitt liv. Figur 8 Suicidtankar och suicidförsök Fråga 31: Har du under de senaste tre månaderna använt något eller några av följande läkemedel? Generellt kan det sägas att läkemedelsanvändningen inte skiljde sig avsevärt från kontrollgrupperna (Figur 9). Vissa läkemedel som magsårsmedicin och sömnmedel användes 19

20 i något mindre utsträckning i USH-gruppen. Astma/allergimedicin och diabetesmedicin användes något mer av männen och mindre eller lika mycket av kvinnorna. Kvinnorna använde mer blodtryckssänkande läkemedel jämfört med sin kontrollgrupp (USH K 27%, FHI K 16 %). Männen å andra sidan använde blodtryckssänkande i något lägre utsträckning än sin kontrollgrupp (USH M 16 %, FHI M 18 %). Antidepressiva, lugnande/ångestdämpande, smärtstillande på recept och blodfettssänkande medicin användes något mer av kvinnorna, men lägre eller lika mycket av männen. Smärtstillande utan recept användes mindre av männen där förbrukningen var 23 % mot 39 % av FHI-gruppen. Kvinnorna använde smärtstillande i något högre utsträckning än sin FHI-grupp (USH K 59 %, FHI K 57 %). Figur 9 Läkemedelsanvändning 20

21 4. Diskussion 4.1 Metoddiskussion Det här är en kvantitativ studie som genomförts med hjälp av en enkät som personer med en synnedsättning ska besvara. Styrkan med en kvantitativ studie är att den kan genomföras på en större population. Svagheten är att mer djupdykande svar inte kan fås. Dessutom genomfördes studien på en population som har nedsatt syn. Det var också ett skäl som fyra personer angav när de inte kunde besvara enkäten. Trots det var svarsfrekvensen ändå ganska hög - 77 %. Bortfallet var spritt mellan alla åldrar och störst bland männen. En del hade säkerligen fått hjälp att fylla i enkäten. Bland de som själva har fyllt i enkäten kan ett minskat synfält ha ökat risken för att vissa frågor inte blivit besvarade. Det kan man misstänka i några fall när man studerar det interna bortfallet. Speciellt tydligt är det på fråga 15 där det i ett par fall saknas svar från den högra kolumnen som innehåller delfrågorna 15 b, d, f, h och j. Det kan troligen förklara en del av bortfallet även på de andra frågorna. En annan orsak till det interna bortfallet kan vara att frågorna inte besvarats som enkätdesignern tänkt sig. Det gäller nog framförallt fråga 12 och 31 som rör sjukdomar och läkemedelsförbrukning. Har personen inte sjukdomen eller äter den medicinen har denne inte kryssat alls. Det går dock inte att utgå från att så är fallet, men det är mer troligt än att personerna skulle ha missat frågan. Dessa frågor inbjuder nämligen inte i lika hög utsträckning till att missas på grund av inskränkt synfält. Resultatet blev snabbt opålitligt när gruppen delades in i mindre åldersgrupper. Indelningen följde den indelning Folkhälsoenkäten hade. Skälet till indelningen var att kunna göra så säkra jämförelser som möjligt. Könsindelningen var rakt igenom och med tanke på de skillnader som faktiskt förekom mellan könen och även kunde ses i den här studien får den anses vara befogad. Däremot gjorde könsindelningen tillsammans med indelningen i fyra ålderskategorier att grupperna blev mycket små. I den yngsta ålderskategorin uteblev därför redovisning då det endast blev en av varje kön i den gruppen. Däremot kom deras resultat med i kategorin alla åldrar. 4.2 Resultatdiskussion Nordenfelt pratar om att hälsa är att må väl och ha god handlingsförmåga. Det gäller att ha vitala mål som man ska känna att man lever upp till. 64 % av männen och 61 % av kvinnorna ansåg sig ha en god eller mycket god hälsa. Det är något lägre än vad FHI-gruppen anger. Tittar man på åldersgrupperna finner man ett annorlunda mönster mellan USH-gruppen och FHI-gruppen. USH-gruppen i åldern år mådde betydligt sämre än FHI-gruppen. En förklaring kan vara att det var ganska nyligen diagnosen ställdes och en pågående försämring av synen påverkar inställningen till sin hälsa. Personerna har kanske inte i lika hög grad hunnit omorientera sig till sin nya livssituation. Nya vitala mål som är mer realistiska utifrån sin nuvarande livssituation kanske inte är formulerade och de gamla för högt satta gäller fortfarande. Sett till de två äldre åldersgrupperna fanns inte längre skillnaden. I vissa fall tenderade USH-gruppen till att må bättre än FHI-gruppen. Att förekomsten av funktionsnedsättning är hög kanske inte är så förvånande vid en diagnos som innebär just en funktionsnedsättning. Dock är det intressant att konstatera att så många som % inte ansåg sig ha någon funktionsnedsättning alls. Vad det beror på kan det spekuleras om. Funktionsnedsättningen är inte så allvarlig, den styr inte vardagen i alltför 21

22 hög grad, kunskap om vad ett funktionshinder är saknas eller förnekelse av sin livssituation kan vara några förklaringar. Om det ska tolkas som ett positivt eller negativt överraskande resultat är därför svårt att uttala sig om. Diabetes var vanligare bland män i USH-gruppen. Procenttalen är ändå så pass små att det inte går att säga att det finns en ökad förekomst av diabetes bland män med USH. Astma och allergi har varit en intressant fråga. Usherin som är det defekta proteinet vid USH IIA förekommer i bland annat submandibulära körtlar och i mag-tarmkanalen. En fundering som då funnits var ifall det finns en ökad grad av astma och framförallt allergier. Det visade sig vara vanligare med både astma och allergi i USH-gruppen. Skillnaden förekom dock inte genomgående i alla ålderskategorier. Sett till läkemedelsanvändningen, det vill säga astma eller allergimedicinen var det ingen skillnad. Det resultatet kan ha påverkats av att den här studien har genomfördes under en annan årstid och frågan gällde de tre senaste månadernas förbrukning. Förekomst av astma och allergi är något som bör följas upp. USH-gruppen hade i högre utsträckning högt blodtryck än sin kontrollgrupp. Skillnaden i medelålder var 3 år för män och 5 år för kvinnor och USH-gruppen var då äldre i båda fallen, vilket kanske skulle förklara det. Dock kvarstod skillnaderna med högt blodtryck i de olika ålderskategorierna med undantag för män år. Sett till läkemedelanvändningen intog kvinnorna i USH-gruppen mer blodtryckssänkande medicin, men männen använde samma läkemedel i något lägre utsträckning. Kanske det berodde på att deras höga blodtryck inte var så högt att det ansågs kräva behandling. Värk eller smärta var lika besvärande för USH-gruppen som för FHI-gruppen. Det förekom vissa skillnader inom en del åldersgrupper både i positiv och i negativ bemärkelse, men de var ganska små. Att behöva anstränga sig mer för att kunna kommunicera och uppfatta information av omvärlden kan leda till att man spänner sig. Det är något som kan ha bidragit till den ökade förekomsten av huvudvärk. Huvudvärksbesvär i lättare eller svårare grad förekom hos 38 % av männen och 54 % av kvinnorna. Att den genetiska avvikelsen skulle göra individen känsligare för huvudvärk är mer långsökt än att funktionsnedsättningens krav på individen skulle bidra till huvudvärken. Huvudvärk var vanligare i den yngre ålderskategorin både i USH-gruppen och i FHI-gruppen. Skillnaderna var dock störst i den yngsta gruppen och 77 % av kvinnor i åldern år var drabbade. Det är nästan 4 av 5 kvinnor med USH. Sett till hela åldersgruppen använde USH-gruppen mindre eller ungefär lika stor mängd receptfria smärtstillande läkemedel. Eksem och hudutslag förekom oftare i USH-gruppen och framförallt i åldersgrupperna år och år. Det är ett resultat som förvånar och någon förklaring till det kan inte ges. Samma sak är det med inkontinensbesvär hos kvinnor. Slumpen kan ha haft betydelse. Det är något som inte ska negeras, men det krävs fördjupade studier för att kunna säga att det verkligen föreligger en skillnad och orsaken får i så fall sökas. Mag-tarm besvär var vanligare hos män i USH-gruppen, men mindre vanligt hos kvinnorna. Att Usherin som förekommer i mag-tarmkanalen skulle påverka mag-tarmfunktionen verkar därmed tvivelaktigt. Tinnitus var två till tre gånger vanligare i USH-gruppen. Det hänger förmodligen ihop med hörselskadan och bör uppmärksammas i vården. Nästan varannan med USH har tinnitusbesvär. Sett till ålderskategorierna är USH-gruppen ungefär jämnt drabbad i alla kategorier. I 22

23 FHI-gruppen ökar andelen med tinnitus med åldern. Dock är det fortfarande vanligare i USHgruppen med tinnitus även i den äldsta kategorin. Slutsatsen kan vara att USH-gruppen drabbas oftare och utvecklar tinnitus redan i yngre år. Förebyggande behandling behövs således tidigt. Ängslan, oro eller ångest var något som kunde antas vara vanligare i USH-gruppen. Det var något vanligare, men procenttalen blev ändå så små att det mycket väl kan vara slumpen som har inverkat på resultatet. Det kan bekräftas av att lugnande och ångestdämpande läkemedel användes i samma utsträckning som FHI-gruppen gjorde. Trötthet och sömnsvårigheter förekom i högre utsträckning i USH-gruppen med undantag för kvinnor och trötthetsbesvär. Speciellt de äldsta kvinnorna och männen hade sömnsvårigheter flera gånger oftare än sin FHI-grupp. Dessa siffror kan jämföras med läkemedelsanvändningen där USH-gruppen förbrukade i lägre utsträckning sömnmedel eller insomningsmedel. Minst medicinerade åldersgruppen år i jämförelse med sin FHIgrupp. Orsaken till trötthet och sömnsvårigheterna kanske inte hjälper med medicin eller så kanske medicineringen i sig tillsammans med framförallt dåligt mörkerseende kanske är väl riskabelt ur fallrisksynpunkt. Suicidtankar en eller flera gånger var vanligare i USH-gruppen. Så mycket som var femte med USH har någon eller några gånger allvarligt övervägt att ta sitt liv. Tydligast var skillnaden i åldersgruppen år där ca 30 % av både männen och kvinnorna hade haft suicidtankar. 12 % av männen och 6 % av kvinnorna generellt har dessutom försökt ta livet av sig en eller flera gånger. För männen innebär det att tre gånger fler hade försökt ta livet av sig, medan kvinnorna var som normalbefolkningen. Att få diagnosen USH innebär att personen tvingas leva med vetskapen om att kanske bli blind och helt säkert få en successivt försämrad syn, förutom den redan befintliga hörselnedsättningen. Det är då oerhört viktigt att dessa personer får en adekvat uppföljning hela tiden, så de får en rimlig chans att bearbeta sin situation och kunna omorientera sig mot nya och kanske mer realistiska mål med livet. 4.3 Konklusion Det gick att peka på olika områden där det förekom ökad komorbiditet vid USH. Områden som astma/allergi, huvudvärk, hudbesvär, tinnitus och suicidtankar kan ringas in och är föremål för fortsatta studier. Orsaken till den ökade komorbiditeten var bortom denna studie, men vissa rimliga förklaringar har kunnat presenteras. Svagheten med den här studien är att det inte går att lägga fram säkra bevis i och med att populationen inte är så stor, speciellt när de delades in i olika åldersgrupper. Dock visade de olika åldersgrupperna tydligt ett annorlunda mönster mot sin FHI-grupp. Mest besvär generellt hade de som är mellan 30 och 44 år. Det är då vården ska vara extra uppmärksam och sedan naturligtvis vid försämringar så att personerna får ett adekvat stöd där det behövs som mest. 4.4 Acknowledgement Tack till Claes Möller som väglett mig genom arbetet, men ändå låtit mig arbeta fritt utifrån mina funderingar. Tack också till Camilla Johansson och de övriga på Ahlséns forskningsinstitut som har varit behjälpliga genom hela resan. 23

24 5. Referenser 1. Current Diagnosis & Treatment in Otolaryngology Head and Neck Surgery, 2nd Edition. AK Lalwani, HRF (hemsida på Internet). Stockholm: HRF; HRF; ( citerad ) Tillgänglig på 3. Sadeghi M. Usher Syndrome Prevalence and phenotype-genotype correlations. Dissertation. Department of Audiology Institute of Selected Clinical Sciences. Gothenburg, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University; Boron WF, Boulpaep EL. Medical Physiology. Updated ed. Philadelphia (PA): Elsevier Inc; P Horton JC. Disorders of the Eye. In: Fauci AS, Braunwald E, Kasper DL, Hauser SL, Longo DL, Jameson JL et al. Harrison's Principles of Internal Medicine, 17th Ed: (citerad ) Tillgänglig på 6. Föreningen Sveriges Dövblinda. Dövblindhet (hemsida på Internet). Enskede: Föreningen Sveriges Dövblinda; (uppdaterad , citerad ), Tillgänglig på 7. Kimberling WJ, Smith R JH. Usher syndrome. I: Martini A, Read A, Stephens D. Genetics and hearing impairment. London: Whurr Publishers Ltd; s Pakarinen L, Karjalainen S, Simola KO, Laippala P, Kaitalo H. Usher's syndrome type 3 in Finland. Laryngoscope 1995;105(6): Socialstyrelsen (hemsida på Internet). Stockholm (Publicerad version 2; citerad ). Tillgänglig på: 10. Svenska akademiens ordbok (hemsida på internet). (Uppdaterad ; citerad ). Tillgänglig på 11. Smith RJH, Berlin CI, Hejtmancik JF, Keats BJB, Kimberling WJ, Lewis RA, et al. Clinical Diagnosis of the Usher Syndromes. Am J Med Genet. 1994;50(1): World Health Organisation (hemsida på Internet). Constitution of the World Health Organization 1946, (citerad ) Tillgänglig på 13. Nordenfelt L. Hälsa och värde. Stockholm: Bokförlaget Thales; Ågren G. Den nya folkhälsopolitiken. Statens folkhälsoinstitut R 2004:20 3:e rev. upplaga, Sandviken 2004 (nedladdad från Internet den 7 april, 2008 från 15. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor? (hemsida på internet). Statens folkhälsoinstitut (nedladdad april-maj, 2008). Tillgänglig på: aspx 16. Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (hemsida på Internet). Statens folkhälsoinstitut (nedladdad juni, 2008) Tillgänglig på: 17. Nilsson B, Waldemarsson A-K. Kommunikation Samspel mellan människor. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; Möller C. Deafblindness. I: Martini A, Stephens D, Read AP. Genes, Hearing, and Deafness. United Kingdom: Informa; s

25 19. Möller K. ICF Om hälsa, miljö och funktionshinder. Linköping: Författaren och Mo Gårds Förlag; Socialstyrelsen, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems Tenth Revision (ICD-10) (hemsida på Internet). (Uppdaterad ; citerad ) Tillgänglig på Epidemiologiskt_ Centrum/Enheter/EKT/ICD10.htm. 21. World Health Organization. International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva; Medical Dictionary Online (hemsida på Internet). (citerad ) Tillgänglig på 23. Karolinska institutet. Swedish MeSH (hemsida på Internet). Karolinska Institutet; (citerad ) Tillgänglig på 24. Aarnisalo AA, Pietola L, Joensuu J, Isosomppi J, Aarnisalo P, A. Dinculescu, et al. Anticlarin-1 AAV-delivered ribozyme induced apoptosis in the mouse cochlea. Hear Res aug; 230(1-2): Kremer H, van Wijk E, Märker T, Wolfrum U, Roepman R, Usher syndrome: molecular links of pathogenesis, proteins and pathways. Hum Mol Genet. 2006; 15(2): Reiners J, Nagel-Wolfrum, K., Jurgens, K., Marker, T., Wolfrum, U. Molecular basis of human Usher syndrome: deciphering the meshes of the Usher protein network provides insights into the pathomechanisms of the Usher disease. Exp Eye Res. 2006; 83: Möller, CG, Kimberling, WJ, Davenport, SL, Priluck, I, White, V, Biscone-Halterman K, et al. Usher syndrome: an otoneurologic study; Laryngoscope, 1989 jan; 99(1): Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsoenkät (hemsida på internet). Statens folkhälsoinstitut (uppdaterad , citerad ). Tillgänglig på: bilagor_nationell.pdf 25

26 Bilag 1

27 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2007

28 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut (FHI), Västra Götalandsregionen och Landstinget Gävleborg. Undersökningen genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB). Under mars-april 2007 skickas enkäten ut per post samt finns tillgänglig via internet på webbadressen Logga in med användar-id och lösenord som finns på följebrevet. De besvarade post- och webbenkäterna samlas in av SCB som registrerar svaren och överlämnar materialet i form av datafiler till FHI och respektive landsting för vidare bearbetning. Materialet avidentifieras innan det lämnar SCB. Efter det att materialet har sammanställts och analyserats kommer det att ligga till grund för flera rapporter om folkhälsan. Vill du ändra dina svar? Du har möjlighet till rättelse fram till augusti. Eftersom SCB avlägsnar alla identitetsuppgifter kan rättelser inte ske efter det att materialet utlämnats till FHI och landstingen. Kan någon se dina svar? De uppgifter som du lämnar skyddas av sekretesslagen samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Statistiksekretessen enligt 9 kap. 4 sekretesslagen innebär bl.a. att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. I de resultat som redovisas framgår aldrig vad enskilda personer har svarat. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet överlämnas till FHI och respektive landsting för fortsatt bearbetning. Datamaterial från undersökningen kan endast lämnas ut till andra landsting än de ovanstående eller forskare efter sekretessprövning. Svarskuvert och porto Skicka enkäten i det bifogade frankerade svarskuvertet eller besvara den via internet. Vi ber dig svara så snart som möjligt! Tack för din medverkan! Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda kulspetspenna med svart eller blå färg, inte röd. Använd inte blyertspenna! Skriva tydliga siffror: Skriva tydliga och STORA bokstäver: Markera dina svar med kryss, så här och INTE så här Om du vill ändra ditt svar, täck hela rutan: Om du vill skriva mer text än vad som får plats på de anvisade raderna/boxarna eller om du vill förklara/förtydliga något: - skriv inte mellan eller i närheten av svarsrutorna - skriv i stället på eventuell kommentarsida

29 Hälsa 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Mycket dåligt 2. Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (pga. sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? Ange antal dagar mellan 0 och 30. dagar 3. Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. pga. stress, nedstämdhet eller oro)? Ange antal dagar mellan 0 och 30. dagar 4. Hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden hindrade dålig kroppslig eller psykisk hälsa din arbetsförmåga eller dina dagliga aktiviteter? Ange antal dagar mellan 0 och 30. dagar 5. Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? 2 Ja Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar?, inte alls 2 Ja, i någon mån 3 Ja, I hög grad 6. Har du en eller flera fysiska, psykiska eller medicinska funktionsnedsättningar? Svårigheterna ska inte bero på en tillfällig skada eller sjukdom. 1 Ja, en 2 Ja, två 3 Ja, tre eller flera 4 Nej Gå vidare till fråga 8 1

30 7. Innebär funktionsnedsättningen/funktionsnedsättningarna att du har svårigheter att delta i dagliga aktiviteter? 1 Ja, alltid eller nästan alltid 2 Ja, ibland 3 Nej, aldrig 8. Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? 1 Ja, utan glasögon 2 Ja, med glasögon 3 Nej 9. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? 1 Ja, utan hörapparat 2 Ja, med hörapparat 3 Nej 10. Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 m)? 1 Ja Gå vidare till fråga 12 2 Nej 11. Är du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i någon av följande aktiviteter? Sätt ett kryss på varje rad. a) Kan du gå upp ett trappsteg utan besvär? t.ex. stiga på buss eller tåg b) Kan du ta en kortare promenad (ca 5 min) i någorlunda rask takt? c) Behöver du hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta dig utomhus? Ja Nej Har du någon/några av följande sjukdomar? Sätt ett kryss på varje rad. a) Diabetes Nej Ja, men inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär b) Astma c) Allergi d) Högt blodtryck 13. Hur lång är du? Svara i hela centimeter. cm 14. Hur mycket väger du? Svara i hela kilo. Om du är gravid ange hur mycket du brukar väga. kg 2

31 15. Har du något/några av följande besvär eller symtom? a) Värk i skuldror, nacke eller axlar? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär c) Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär e) Ängslan, oro eller ångest? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär g) Sömnsvårigheter? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär i) Öronsus (tinnitus)? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär k) Återkommande mag-/tarmbesvär? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär b) Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär d) Huvudvärk eller migrän? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär f) Trötthet? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär h) Eksem eller hudutslag? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär j) Inkontinens (urinläckage)? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär l) Övervikt, fetma? 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär 3

32 16. Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt 17. Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 18. Har du haft svårt att sova på grund av oro de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 19. Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt 20. Upplever du att du har gjort nytta de senaste veckorna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 21. Har du ständigt de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 22. Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt 23. Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 24. Har du ständigt känt dig spänd de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 25. Har du tyckt att du varit värdelös de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 26. Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt 27. Har du på det hela taget känt dig någorlunda lycklig de senaste veckorna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 4

33 28. Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. 1 Inte alls 2 I viss mån 3 Ganska mycket 4 Väldigt mycket 29. Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? 2 Ja, en gång 3 Ja, flera gånger 30. Har du någon gång försökt ta ditt liv? 2 Ja, en gång 3 Ja, flera gånger 31. Har du under de senaste tre månaderna använt något eller några av följande läkemedel? Sätt ett kryss på varje rad. Nej Ja a) Magsårs/magkatarrsmedicin b) Astma/allergimedicin c) Diabetesmedicin d) Blodtryckssänkande medicin e) Sömnmedel/insomningsmedicin f) Antidepressiv medicin g) Lugnande/ångestdämpande medicin h) Smärtstillande medicin med recept i) Smärtstillande medicin utan recept j) Blodfettssänkande medicin k) Annan medicin Har du under de senaste tre månaderna haft kontakt med sjukvården? Gäller egna besvär eller sjukdom. 2 Ja 5

34 33. Har du under de senaste tre månaderna besökt eller besökts av någon av följande? Gäller egna besvär eller sjukdom. Sätt ett kryss på varje rad. a) Läkare på sjukhus b) Läkare på vårdcentral, privat-, företagsläkare och dyl. c) Distriktssköterska d) Ungdomsmottagning e) Kurator f) Psykolog g) Sjukgymnast h) Naprapat, kiropraktor, homeopat och dyl. i) Varit inlagd på sjukhus Nej Ja, en gång Ja, flera gånger a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård? Gå vidare till fråga 35 2 Ja b) Vilken var orsaken/orsakerna till att du inte sökte läkarvård? Flera alternativ kan anges. 1 Besvären gick över 1 För långa väntetider 1 Svårt komma fram på telefon 1 Fick inte besökstid snabbt nog 1 Negativa erfarenheter från tidigare besök 1 Ekonomiska skäl 1 Hade inte tid 1 Visste inte vart jag skulle vända mig 1 Annan orsak 35. Hur tycker du att din tandhälsa är? 1 Mycket bra 2 Ganska bra 3 Varken bra eller dålig 4 Ganska dålig 5 Mycket dålig 6

35 36. När var du senast hos tandläkare/tandhygienist? 1 För mindre än ett år sedan 2 För ett till två år sedan 3 För tre till fem år sedan 4 För mer än fem år sedan 5 Har aldrig varit hos tandläkare/tandhygienist 6 Vet inte/kommer inte ihåg 37. a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? Gå vidare till fråga 38 2 Ja b) Vilken var orsaken/orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård? Flera alternativ kan anges. 1 Besvären gick över 1 Ekonomiska skäl 1 Drar mig för att gå (tandläkarskräck) 1 Hade inte tid 1 Annan orsak Levnadsvanor 38. Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? Om din aktivitet varierar mellan t.ex. sommar och vinter, så försök att ta ett genomsnitt. Obs! Kryssa endast i ett alternativ. 1 Stillasittande fritid Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. 2 Måttlig motion på fritiden Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad eller cykling till och från arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling. 3 Måttlig, regelbunden motion på fritiden Du motionerar regelbundet 1-2 gånger per vecka minst 30 minuter per gång med löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas. 4 Regelbunden motion och träning Du ägnar dig åt t.ex. löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik eller liknande vid i genomsnitt minst 3 tillfällen per vecka. Vardera tillfället varar minst 30 minuter per gång. 7

36 39. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning. Det kan variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ. 1 5 timmar per vecka eller mer 2 Mer än 3 timmar, men mindre än 5 timmar per vecka 3 Mellan 1 till 3 timmar per vecka 4 Högst en timme per vecka 5 Inte alls 40. a) Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor mm. Det kanske varierar under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ. 1 3 gånger per dag eller oftare 2 2 gånger per dag 3 1 gång per dag gånger per vecka gånger per vecka gånger per vecka 7 Några gånger per månad eller aldrig b) Hur ofta äter du frukt och bär? Gäller alla typer av frukt och bär (färska, frysta, konserverade, juicer, kompott, mm). Det kanske varierar under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ. 1 3 gånger per dag eller oftare 2 2 gånger per dag 3 1 gång per dag gånger per vecka gånger per vecka gånger per vecka 7 Några gånger per månad eller aldrig Rök- och snusvanor Frågorna omfattar alla rökverk, dvs. cigaretter, cigariller, cigarrer och pipor. 41. Röker du dagligen? 1 Ja Gå vidare till fråga 44 2 Nej 42. Händer det att du röker någon gång då och då? 2 Ja 8

37 43. Har du tidigare rökt dagligen under minst 6 månader? 2 Ja 44. Snusar du dagligen? 1 Ja Gå vidare till fråga 47 2 Nej 45. Händer det att du snusar någon gång då och då? 2 Ja 46. Har du tidigare snusat dagligen under minst 6 månader? 2 Ja 47. Hur ofta vistas du inomhus i lokaler där andra personer röker eller nyss har rökt? Sätt ett kryss på varje rad. Varje dag Någon/några gånger/vecka Någon/några gånger/mån a) I ditt hem b) På arbetet c) På café, bar eller restaurang d) På annan plats inomhus, t.ex. hos vänner, i bilen 48. Har du någon gång använt hasch eller marijuana? 2 Ja, för mer än ett år sedan 3 Ja, det senaste året 4 Ja, den senaste månaden Mer sällan eller aldrig Spelvanor 49. Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Med spel menas t.ex. trisslott, bingolotto, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande och spel om pengar över Internet såsom poker eller vadslagning. Gå vidare till fråga 52 2 Ja 50. Hur mycket pengar har du satsat på spel de senaste 7 dagarna? Har spelat för kronor 1 Har inte satsat några pengar de senaste 7 dagarna 9

38 51. Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna Sätt ett kryss på varje rad. Aldrig 1-2 ggr 3 ggr eller fler a) försökt minska ditt spelande? b) känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? c) ljugit om hur mycket du spelat? Alkoholvanor Med alkohol menas folköl, mellan-/starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit. Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. 52. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 1 4 gånger/vecka eller mer gånger/vecka gånger/månad 4 1 gång/månad eller mer sällan 5 Aldrig Gå vidare till fråga Hur många glas (se exempel) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? eller fler 6 Vet inte 54. Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle? 1 Dagligen eller nästan varje dag 2 Varje vecka 3 Varje månad 4 Mer sällan än en gång i månaden 5 Aldrig 10

39 55. Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol att du varit berusad? 1 Dagligen eller nästan dagligen 2 Några gånger/vecka 3 1 gång/vecka gånger/månad 5 1 gång/månad 6 Någon eller några gånger per halvår 7 Mer sällan eller aldrig Ekonomiska förhållanden 56. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? 1 Ja 2 Nej 57. Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.? 2 Ja, vid ett tillfälle 3 Ja, vid flera tillfällen Arbete och sysselsättning 58. Vilken är din nuvarande sysselsättning? Flera alternativ kan anges. 1 Yrkesarbetar % av heltid 1 Tjänstledig eller föräldraledig 1 Studerar, praktiserar 1 Arbetsmarknadsåtgärd 1 Arbetslös 1 Ålderspensionär 1 Sjuk-/aktivitetsersättning (förtids-, sjukpensionerad) 1 Långtidssjukskriven (mer än 3 månader) 1 Sköter eget hushåll 1 Annat, skriv i rutan: 11

40 59. a) Vilket är/var ditt yrke eller dina arbetsuppgifter? Om du inte yrkesarbetar nu, ange yrke/arbetsuppgifter som du huvudsakligen har haft. Försök att lämna en yrkesbeskrivning som noggrant beskriver din huvudsakliga arbetsuppgift. Istället för lärare skriv t.ex. förskollärare, mellanstadielärare etc. Exempel: Istället för chaufför skriv t.ex.: B U S S C H A U F F Ö R Yrke: b) Beskriv din huvudsakliga arbetsuppgift? 60. Hur trivs du med dina arbetsuppgifter? 1 Mycket bra 2 Ganska bra 3 Varken bra eller dåligt 4 Ganska dåligt 5 Mycket dåligt 61. Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmaste året? 1 Ja 2 Nej 62. a) Har du någon sjuk eller gammal närstående som du hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar? 1 Ja 2 Nej Gå vidare till fråga 63 b) Hur många timmars arbete per vecka innebär detta i genomsnitt för dig? timmar per vecka 12

41 Trygghet och Sociala relationer 63. Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? 2 Ja, ibland 3 Ja, ofta 64. a) Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? 1 Ja 2 Nej Gå vidare till fråga 65 b) Var skedde våldet? Flera alternativ kan anges. 1 På arbetsplatsen/i arbetet/i skolan 1 I hemmet 1 I annans bostad/i bostadsområdet 1 På allmän plats/på nöjesställe/på tåg, buss, tunnelbana 1 Någon annanstans 65. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd? 1 Ja 2 Nej 66. Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Gå vidare till fråga 68 2 Ja, någon gång 3 Ja, flera gånger 67. Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. 1 Etnisk tillhörighet 1 Kön 1 Sexuell läggning 1 Ålder 1 Funktionshinder 1 Religion 1 Hudfärg 1 Utseende 1 Annat 1 Vet ej 13

42 68. Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? 1 Ja 2 Nej 69. Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? T.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc. 1 Ja, alltid 2 Ja, för det mesta 3 Nej, för det mesta inte 4 Nej, aldrig 70. Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? 1 Ja 2 Nej 71. Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna: Flera alternativ kan anges. 1 Studiecirkel/kurs på din arbetsplats 1 Studiecirkel/kurs på din fritid 1 Fackföreningsmöte 1 Annat föreningsmöte 1 Teater/bio 1 Konstutställning 1 Religiös sammankomst 1 Sporttillställning 1 Skrivit insändare i tidning/tidskrift 1 Demonstration av något slag 1 Offentlig tillställning t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande 1 Större släktsammankomst 1 Privat fest hos någon 1 Inget av ovanstående 14

43 72. Vilket förtroende har du för följande institutioner/politiker i samhället? Sätt ett kryss på varje rad. Mycket stort Ganska stort Inte särskilt stort a) Sjukvården b) Skolan c) Polisen d) Socialtjänsten e) Arbetsförmedlingen f) Försäkringskassan g) Domstolar h) Riksdagen i) Politiker i ditt landsting/region j) Politiker i kommunen k) Fackföreningar Inget alls Har ingen åsikt Bakgrund 73. Vilket år är du född? År: 74. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 75. Hur bor du? 1 Egen villa/radhus 2 Bostadsrätt/andelsrätt 3 Hyresrätt 4 Inneboende, studentlägenhet/rum 5 Annat 15

44 76. Med vem delar du bostad? D.v.s. bor du tillsammans med under större delen av veckan. Du kan ange flera alternativ. 1 Ingen 1 Föräldrar/syskon 1 Make/maka/sambo/partner 1 Andra vuxna 1 Barn Hur gamla är de barn som du bor tillsammans med? år år år 1 18 år eller äldre TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT FYLLA I ENKÄTEN! Har du något ytterligare som du vill framföra är du välkommen att skriva det här. Det du skriver kommer då lämnas till Statens folkhälsoinstitut och respektive landsting tillsammans med dina svar. Skicka enkäten till SCB i det bifogade svarskuvertet. 16

45 Har du några frågor? Om du vill veta mer om undersökningen eller hur du ska besvara enkäten är du välkommen att ringa eller skriva e-post till Statistiska centralbyrån eller Statens folkhälsoinstitut. Om du bor i Gävleborgs län kan du även kontakta Landstinget Gävleborg SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2006 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige 2005 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut,

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12002 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara?

Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara? Frågan är: Vilka hade möjlighet att svara? Dubbelt utsatta damer? en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Utgiven: oktober 2011 Rapporten har tagits fram med medel från Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hälsan bland 55 84-åringar

Hälsan bland 55 84-åringar Hälsan bland 8-åringar Enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) www.fhi.se A :1 A :1 UPPLAGA :1 ISSN 13-8 ISBN (PRINT) 978-91-71-9- ISBN (PDF) 978-91-71-8- HÄLSAN BLAND 8-ÅRINGAR

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? SCB 12003 Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2012 Instruktioner: Enkäten kommer att läsas maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför tänka på att: Använda

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Hörsel och syn. Hörsel och syn. Sammanfattning. Hörsel

Hörsel och syn. Hörsel och syn. Sammanfattning. Hörsel 17 Hörsel och syn Sammanfattning Över en miljon människor i Sverige har svårt att höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer. Det är i dag dubbelt så vanligt att yngre personer uppger att de

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

ÖGONPOLICY COCKER SPANIEL

ÖGONPOLICY COCKER SPANIEL Avla för att minska risken hos avkomman för allvarliga sjukdomar och defekter i ögonen. Med allvarliga menas sådana som kan orsaka blindhet, långvarig smärta, kräva livslång medicinering eller operation.

Läs mer

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor?

Bilaga 1b Frågeblankett. Hälsa på lika villkor? Bilaga 1b Frågeblankett Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2015 Bilaga 1b Frågeblankett Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt.

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Leg psykolog Lotta Omma

Leg psykolog Lotta Omma Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer