Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010"

Transkript

1 Ura 2008:4 ISSN Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser Internationell översikt Finansiella marknader Svensk ekonomi Efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitiska program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Regional utveckling Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna Bilaga 2 Metod och urval

3 2

4 Sammanfattning Dystra framtidsutsikter Den ekonomiska nedgången får nu ett allt tydligare genomslag på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar kraftigt åren 2009 och 2010 beroende på en fallande sysselsättning inom samtliga sektorer. Prognosen grundar sig bland annat på en intervjuundersökning av drygt arbetsställen inom det privata näringslivet. Den visar på den dystraste bilden sedan nuvarande undersökningsmetodik startade i slutet på 1990-talet. Därtill kommer intervjuer med nästan samtliga kommuner och landsting vilka också planerar för en minskning av verksamheten. Recession i världsekonomin Den ekonomiska aktiviteten i den globala ekonomin har dämpats stadigt under 2008 och nedgången övergår nu till en recession 1. Fallet i konjunkturen förutses komma att bli det kraftigaste sedan andra världskriget. Världskonjunkturen har uppvisat en nedåtgående utveckling under längre tid, men krisen i den finansiella sektorn under hösten försämrade läget dramatiskt. Trots en rad kraftfulla åtgärder från centralbankernas sida samt från olika regeringar runt om i världen för att motverka den finansiella krisen bedöms lågkonjunkturen komma att fördjupas år 2009, och en konjunkturvändning väntas tidigast år Detta bygger dock på antagandet att krisen i den finansiella sektorn ebbar ut, vilket leder till att det blir både lättare och billigare att låna pengar till investeringar och till privat konsumtion. Försvagningen av den globala ekonomin har sina rötter i Förenta staterna och det var också där den finansiella krisen startade. Det är i och för sig en process som pågått länge, men den formligen exploderade under hösten med en akut kris i den finansiella sektorn. Bakom detta låg ett stort fall i huspriser. Det har fått till följd att investeringskonjunkturen rasat och allt detta har dragit ned hushållens framtidstro rejält. Pessimismen hos hushållen har dessutom förstärkts påtagligt av att arbetslösheten stiger. Detta bedöms leda till att ekonomin i Förenta 1 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF (Internationella valutafonden) som recession. Den bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 3

5 staterna går in i recession 2 och BNP-tillväxten bedöms komma att minska med cirka 1 procent mellan åren 2008 och Konjunkturnedgången har spridit sig runt om i världen och sedan våren 2008 har en kraftig försvagning skett i eurozonen. Det ledde till att euroområdet snabbt gick in i en recession och detsamma gäller den japanska ekonomin. Det som delvis håller upp tillväxten i världen är relativt höga tillväxttal i Kina och Indien, även om dessa länder går in i en påtagligt dämpad konjunktur. Den samlade bedömningen är att den globala BNP-tillväxten faller från cirka 5 procent år 2007 till cirka 1 procent år Recessionen har även nått Sverige Den svenska ekonomin har försvagats påtagligt och BNP minskade om än svagt under både andra och tredje kvartalet i säsongrensade siffror och jämfört med kvartalet närmast innan. Det betyder att konjunkturnedgången i praktiken övergått till en recession. Alla framåtriktade indikatorer pekar på en fortsatt försämring under fjärde kvartalet och ett stycke in på år Företagen rapporterar samtidigt om sämre framtidsutsikter och detsamma gäller hushållens tilltro till framtiden. Konjunkturinstitutets förtroendeindikator rörande hushållen har i oktobermätningen fallit till den lägsta nivån sedan indikatorn lanserades år 1993 och utfallet blev lika svagt i novembermätningen. Exporten tvärstannar Den svaga globala konjunkturen fortsätter att dra ned exporten till låga nivåer. Dessutom hämmas den svenska exporten av att inslaget av investeringsvaror är relativt stort, detta i ett läge då de globala investeringarna minskar kraftigt. Även importen försvagas till följd av svag investeringskonjunktur och minskat behov av insatsvaror samt en svag privat konsumtion. Investeringskonjunkturen som varit stark i fyra år i rad har försämrats påtagligt under 2008, en utveckling som förstärks under det kommande året, varvid investeringarna bedöms minska mellan åren 2008 och Hushållen har trots högkonjunkturen varit försiktiga och prioriterat sparande framför konsumtion, och mot bakgrund av att hushållen blivit alltmer pessimistiska kring både landets ekonomi och sin egen ekonomi samt att arbetslöshetsrisken har ökat, blir sparandet än högre nästa år. Den privata konsumtionen bedöms därför komma att öka blygsamt under år 2009 trots att hushållens inkomster fortsätter att förstärkas. Den offentliga konsumtionen bedöms öka svagt, vilket sammanhänger med minskade ekonomiska möjligheter att expandera verksamhetsområdena. 2 Tillväxten minskar två kvartal i rad. 4

6 Det finns trots allt några positiva faktorer att redovisa för år Den ena är att inflationstakten dämpas påtagligt genom fallande råvarupriser, vilket är gynnsamt för utvecklingen av hushållens realinkomster och ökar möjligheterna för Riksbanken att ytterligare sänka styrräntan. Hittills har Riksbanken agerat kraftfullt för att motverka konjunkturnedgången. Styrräntan har sänkts från 4,25 procent i september 2008 till 2 procent i början av december Dessutom är de offentliga finanserna starka i utgångsläget vilket ökar möjligheterna att föra en expansiv finanspolitik. Därutöver har den lägre kronkursen gentemot andra valutor ökat industrins konkurrenskraft. BNP-tillväxten beräknas växla ned från 2,7 procent 2007 till 1,2 procent 2008 och 2009 faller BNP med 0,9 procent. Det finns sedan mycket som talar för att BNP åter kan komma att växa något under 2010, driven av en viss återhämtning i världsekonomin och av expansiv finansoch penningpolitik. Ovanligt kraftig varselökning Fallet i lediga platser under det senaste året och den kraftiga ökningen av varsel om uppsägningar indikerar att arbetsmarknaden kommer att försämras kraftigt år Hittills under år 2008 har antalet varsel uppgått till personer, vilket är en ökning med personer på ett år. Merparten av ökningen har skett under hösten och enbart under månaderna september till november uppgick antalet varslade till drygt personer vilket kan jämföras med knappt personer under motsvarande månader Det är också den snabbaste ökningen av antalet varslade som redovisats historiskt och varselnivåerna under oktober och november överträffas bara av tre månader år jobb faller bort Antalet sysselsatta som ökade med ovanligt mycket år 2007, eller med personer, stiger med personer år Mellan 2008 och 2009 beräknas sysselsättningen minska med personer. Sysselsättningen försvagas särskilt för ungdomar och för utomnordiskt födda. Männens sysselsättning bedöms minska med mera än kvinnornas. Sysselsättningen kommer att minska med än mer år 2010 och nedgången kan då skattas till personer. Det betyder att vi åtminstone har två mycket kärva år på arbetsmarknaden framför oss. Under år 2007 ökade antalet arbetade timmar kraftigt, eller med 3,2 procent, men för år 2008 beräknas ökningen reduceras till 1,9 procent. Det betyder också att produktivitetsutvecklingen varit negativ två år i följd. Ökningen av arbetade timmar har därmed stått för hela BNPtillväxten. Det innebär att enhetsarbetskostnaderna stigit, vilket för- 5

7 sämrat företagens konkurrenskraft. Bara detta faktum talar för att företagen måste anpassa antalet anställda för att dämpa kostnadsökningen, och till detta kan nu läggas ett omfattande efterfrågebortfall från omvärlden. Det talar för att arbetade timmar kommer att minska mera än antalet sysselsatta och nedgången för år 2009 beräknas till 1,7 procent. Det innebär växande produktivitet under år 2009 och att tempot tilltar under året. Även 2010 förutses en kraftig nedgång av antalet arbetade timmar. Något lägre utbud av arbetskraft 2009 Utbudet av arbetskraft har ökat mycket kraftigt sedan vändningen Under åren beräknas därmed uppgången utgöra personer. I höst har ökningen börjat bromsa in och väntas övergå i en viss minskning under loppet av år Det finns ett starkt samband mellan förändringen av sysselsättningen och förändringen av arbetskraften. Under hela den senaste högkonjunkturen har den kopplingen varit osedvanligt stark. Som genomsnitt har utbudsökningen utgjort närmare 80 procent av sysselsättningsökningen under dessa goda konjunkturår. En viktig förklaring är att utbudet drivits upp av en stark tillströmning av ungdomar och utomnordiskt födda samt att arbetskraftsutbudet höjts bland äldre i arbetskraften. Det sker en påtaglig ökning av ungdomar i befolkningen (18-24 år) åren 2009 och 2010 medan de äldre i befolkningen (55-64 år) minskar markant. Den kärva arbetsmarknaden leder till att fler unga kommer att söka sig till utbildning och att de som redan går i utbildning stannar kvar samt att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar i volym, vilket betyder att utbudet av arbetskraft minskar med personer år Utbildningseffekten får ökat genomslag år 2010 och arbetskraftsutbudet kan komma att minska med cirka personer under det året färre industrisysselsatta 2009 Industrikonjunkturen har försämrats markant och Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar på en rejäl avmattning under det kommande året. Under hösten har industrin varslat många om uppsägning och tyngden har legat på transportmedelsindustrin. Fordonstillverkningen har drabbats hårt av ett kraftigt efterfrågebortfall i Förenta staterna och genom finanskrisen. Redan före konjunkturfallet stod bilindustrin inför en strukturomvandling, vilken nu kommer att påskyndas och slå igenom med stor kraft. Den svaga investeringskonjunkturen runt om i världen kommer att drabba den största exportindustrigrenen maskinindustrin och dess stora företag tydligt, vilket bland annat märks genom höga varseltal. Även andra delar av industrin står inför omfattande strukturförändringar samtidigt som konjunkturned- 6

8 gången slår hårt. Underleverantörer i alla led, ofta mindre företag, kommer att drabbas hårt och konjunktureffekten bland dessa har ännu inte nått arbetsmarknaden fullt ut. Det innebär att nedgången i industrikonjunkturen kommer att fördjupas och sprida sig till samtliga industribranscher och företagsstorlekar. Industrin tvingas till omfattande produktionsanpassningar framöver och det kommer även att märkas i kraftigt fallande sysselsättning. Denna beräknas minska med år 2009 och med än mer under år Byggandet tvärbromsar Byggkonjunkturen försvagas nu i rask takt. Detta är ett område där konjunkturen snabbt vänt nedåt, dock från ett starkt utgångsläge. Framtidsbedömningarna från företagen på ett års sikt har blivit mycket negativa under hösten. Igångsättandet av bostadsbyggande har minskat påtagligt och det är en utveckling som förstärks Bristen på arbetskraft har fallit tillbaka i snabb takt och de huvudsakliga hindren för att öka produktionen är otillräcklig efterfrågan och ökade svårigheter att få krediter. Konjunkturnedgången slår mot de områden inom branschen som är relativt arbetskraftsintensiva. Däremot står anläggningssektorn emot konjunkturförsvagningen bättre och det är de offentliga investeringarna i järnvägar och vägar som kommer att öka. Detta område är emellertid kapitalintensivt och får därför en begränsad effekt på sysselsättningen. Sysselsättningen inom bygg- och anläggningssektorn som helhet beräknas minska med cirka personer under Minskad sysselsättning inom privata tjänster Den privata tjänstesektorn som varit sysselsättningsmotorn under flera år har gått in i en lugnare period. Under hösten har sysselsättningsökningen bromsat in tydligt och området har blivit dystrare i sina framtidsförväntningar. Området är dock mycket heterogent. Det mest expansiva området har varit uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna, men denna sektor har också känt av konjunkturförsvagningen under hösten och framtidsförväntningarna har blivit mer försiktiga. Det finns dock fortfarande en tydlig positiv grundsyn. Nedgången i framför allt industrin men också byggnadsverksamheten påverkar emellertid området genom färre uppdrag. Det rör områden såsom ekonomisk, juridisk, organisatorisk och teknisk rådgivning med mera. En del uppdrag ligger inom bland annat produktutveckling. Bemanningsföretagen ingår här och de känner av den vikande efterfrågan på arbetskraft. Mest positiva är datakonsulterna men även där har en dämpning skett. Detta är en utveckling som kommer att förstärkas, enligt vår bedömning. 7

9 Banksektorn är inne i en mycket turbulent period och personalneddragningar är att vänta. Dessutom förstärker den finansiella krisen redan pågående strukturella förändringar. Detaljhandeln kommer att känna av hushållens minskade köplust och det gäller i synnerhet sällanköpshandeln och bilhandeln. Dagligvaruhandeln är inte så konjunkturkänslig men området kännetecknas av strukturella förändringar till mer personalsnåla anläggningar såsom stormarknader. Den försvagning av konjunkturen som pågår drabbar även partihandeln och det medför att antalet anställda sammantaget inom handeln bedöms komma att minska under Hotell- och restaurangnäringen drabbas tidigt när hushållen håller hårt i plånboken och företagen drar ned på sin konferensverksamhet, vilket medför att färre anställda är att vänta. Den försvagning som sker inom industrin och byggnadsverksamheten påverkar transportnäringen negativt. Sammantaget beräknas antalet sysselsatta inom det privata tjänsteområdet komma att minska med personer under Färre kommunalt anställda Den kommunala sektorn har uppvisat starka budgetar flera år i följd. Nu sker dock en omsvängning, dels genom att skatteunderlaget eroderas via en nedgång av antalet arbetade timmar dels genom att kostnaderna stiger, bland annat på grund av ökad arbetslöshet. Den kommunala sektorn planerar också för en viss neddragning inom sina verksamhetsområden, vilket till viss del kan bero på ett ökat inslag av privat huvudman. Det innebär också en neddragning av antalet anställda under Man räknar med färre anställda inom grundskolan och gymnasieskolan med anledning av den demografiska förändringen med färre elever. Dock planeras för fler anställda inom barnomsorgen, också på grund av demografiska förändringar. Vidare planeras för en viss neddragning av antalet anställda inom vuxenutbildningen under första halvåret 2009, men däremot en utökning under andra halvåret. Kommunerna planerar vidare för något färre anställda inom handikapp- och äldreomsorgen och nedskärningar även inom övriga verksamhetsområden inklusive administrationen. Landstingen, vars ekonomi är svagare än primärkommunernas, planerar också för färre anställda. Man räknar med en viss neddragning av antalet anställda inom lasaretten medan neddragningarna inom primärvården bromsar in. En viss utbyggnad av tandvården planeras medan färre anställda beräknas för bland annat administrationen. Antalet statligt anställda bedöms komma att bli något färre under det närmaste året. Det betyder att den offentliga tjänstesektorn bedöms komma att sysselsätta färre personer

10 Arbetslösheten ökar till 9,0 procent 2010 Arbetslösheten upphörde att minska under första halvåret 2008 och sedan sensommaren har en ökning iakttagits i åldrarna år. De olika statistikmåtten ger här samma resultat, det vill säga arbetskraftsundersökningens (AKU) nya definition och tidigare definition samt statistik över arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är inflödet i arbetslöshet som svarar för hela ökningen och denna drabbar ny- och återinträdande på arbetsmarknaden. Procentuellt har ungdomsarbetslösheten ökat mest jämfört med den i övriga åldrar och även arbetslösheten för utomnordiskt födda har ökat. Männens arbetslöshet har ökat tydligare än kvinnornas 3 vilket kan härledas till att det framför allt är mansdominerade områden som drabbats av den ekonomiska nedgången. De många varslen inom framför allt industrin indikerar att skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetslöshet kommer att fortsätta växa. Arbetslösheten beräknas 2008 till 4,5 procent enligt tidigare definition och till 6,2 procent enligt den nya definitionen, vilket är samma nivå som Under 2009 ökar sedan arbetslösheten kraftigt, till 5,8 procent enligt tidigare definition och till 7,6 procent enligt den nya definitionen. För år 2010 beräknas arbetslösheten till 7,0 procent enligt tidigare definition och till 9,0 procent enligt ny definition. Andelen av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och saknar arbetslöshetsersättning har ökat kraftigt under senare år. Den andelen uppgick till 15 procent år 2006 och har ökat till närmare 32 procent i program 2010 Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program 4 kommer år 2008 att uppgå till i genomsnitt personer per månad eller 1,9 procent av arbetskraften. Det är något färre än under år För år 2009 har Regeringen beviljat medel för personer vilket motsvarar 2,3 procent av arbetskraften. År 2010 har Regeringen budgeterat för personer, eller 2,5 procent. År 2009 kommer att kännetecknas av snabbt stigande arbetslöshet. De tidigare uttalade rekryteringsproblemen bleknar och istället blir arbetslösheten en huvudfråga. Den kan förväntas stiga mer eller mindre i samtliga grupper på arbetsmarknaden oavsett kön, ålder, etniskt ursprung med mera. Det kommer dock att vara vissa grupper som drabbas av högre och mer långvarig arbetslöshet än andra grupper. 3 Statistik från Arbetsförmedlingen avseende arbetssökande som är inskrivna som arbetslösa. Arbetskraftsundersökningen ger ett annat resultat. 4 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, det vill säga exklusive de stöd som riktar sig till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. 9

11 Fler med långa inskrivningstider 2009 och 2010 Antalet arbetslösa med långa tider kommer att öka markant i ett brett fält av arbetslöshetsgrupper. Det finns begränsade resurser inom arbetsmarknadspolitiken för att korta arbetslöshetstiderna innan personerna är kvalificerade för jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Anledningen till att antalet med långa tider ökar är att många nya med svårlösta problem tillkommer och att de som redan är arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer allt längre bak i arbetslöshetskön. Arbetslöshetstiderna ökar också genom att huvuddelen av resurserna kommer att gå till nämnda garantier. Tillflödet av nya i dessa garantier kan förväntas stiga under åren 2009 och 2010, men särskilt kraftigt från och med andra halvåret 2009 och framåt. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete: Ungdomar under 25 år Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer år Personer med högst förgymnasial utbildning Det kommer att ske en kraftig ökning av arbetslösheten inom alla ovannämnda grupper. Samtliga ungdomar oavsett kön och utbildningsnivå får svårare att snabbt finna ett jobb när det träder ut på arbetsmarknaden. Dock blir situationen särskilt utsatt för dem som har en kort utbildning. Andra utsatta grupper i en liknande situation är äldre i arbetskraften, det vill säga personer i åldrarna år, samt funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Utomeuropeiskt födda har också generellt svårare att snabbt komma i arbete jämfört med andra grupper. I våra tidigare analyser rörande utomeuropeiskt födda har det främst rört sig om personer som saknar akademisk utbildning men genom den kraftigt försämrade arbetsmarknaden kommer nu utlandsfödda på samtliga utbildningsnivåer att drabbas hårt. Dessutom ökar antalet nyanlända som ska ut på arbetsmarknaden framöver och många av dem kommer att få svårt att snabbt finna arbete på grund av att de kan sakna erforderlig utbildning och/eller arbetslivserfarenhet. Svårt för kottidsarbetsutbildade En gemensam nämnare för många inom ovannämnda grupper är kort skolutbildning. På en arbetsmarknad med stigande arbetslöshet och ökad tillgång på arbetskraft skärps alltid kraven på utbildning vid re- 10

12 kryteringar. Vid de anställningar som sker har eftergymnasialt utbildade störst möjligheter att konkurrera, men också arbetssökande med god gymnasieutbildning. Arbetssökande med grundskoleutbildning eller lägre får mycket svårt att konkurrera om jobben. Det finns nu en rad faktorer som tyder på att tillflödet av korttidsutbildade som är arbetslösa blir ovanligt stort under de kommande åren, och dessa är: Fler blir uppsagda från sina arbeten. Fler tvingas sluta sina visstidsanställningar. Rekordstor invandring åren Fortsatt tillskott av ungdomar som inte klarat skolan. Uppgången av antalet arbetslösa med kort skolutbildning blir säkerligen den största sedan början av 1990-talet och på ett års sikt är det inte uteslutet att antalet arbetslösa mer än fördubblas. Därmed kan antalet arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd som har kort utbildning nå en bra bit över , det vill säga det högsta talet på tio år. År 2010 ökar antalet ytterligare. De industritunga länen drabbas värst Redan i år syns i flera av länen tendenser till minskad sysselseättning, och under 2009 sprids nedgången till alla län. Då kommer också arbetslösheten att gå upp överlag, efter en nedgång 2008 i de flesta länen. Värst drabbas de län som har ett stort inslag av tillverkningsindustri. Till dessa hör bland annat Västra Götaland, som under hösten 2008 haft flera stora varsel inom transportmedelsindustrin. Detta län beräknas nästa år minska sin sysselsättning med personer och öka sin arbetslöshet med 1,4 procentenheter. En i relativa tal lika stor sysselsättningsnedgång väntas i Västerbotten, och där beräknas arbetslösheten stiga ännu mer, eller med 1,9 procentenheter. Andra län mestadels industritunga som bedöms få en kraftigt försämrad arbetsmarknad är Gävleborg, Jönköping, Blekinge och Kronoberg. De län som drabbas minst av nedgången väntas bli Skåne, Halland, Dalarna och Örebro. 11

13 Valda indikatorer BNP, till marknadspris, procentuell förändring 2,2 1,9 4,1 3,3 4,1 2,7 1,2-0,9 Antal arbetade timmar 6, procentuell förändring -1,4-1,4 0,8 0,2 1,4 3,2 1,9-1,7 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,8 3,3 3,3 3,1 2,7-0,5-0,7 0,8 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,6 1,5 Timlön, procentuell förändring 7 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,2 3,9 3,6 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,6 1,4 1,3 1,2 2,6 4,3 3 2,1 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3 1,3 1,0 Sparkvot, inkl. avtalspension 9,1 9,0 7,7 6,8 7,1 8,3 9,8 10,9 5 Talen är ej kalenderkorrigerade. 6 Kalenderkorrigerat ökar arbetade timmar med 1,2 % 2008 och minskar med 0,1 % Preliminär statistik från Medlingsinstitutet. KI har beräknat ökningen till 3,4 %. 12

14 Nyckeltal 8 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos Arbetskraften Sysselsatta Arbetslösa Procent av AK (ny def) 7,8 7,1 6,2 6,2 7,6 9,0 - -0,7-0,9-1,4 1,4 Procent av AK 9 6,0 5,4 4,6 4,5 5,8 7,0 0-0,6-0,7-0,1 1,3 1,2 Arb.marknadspolitiskaprogram Procent av AK 2,7 3,0 1,9 1,9 2,3 2,5 0,3 0,3-1,1 0,0 0,5 0,2 8 Summeringen stämmer inte alltid pga. avrundningar. 9 Tidigare definition. 13

15 Uppföljning av tidigare prognoser Arbetsmarknaden var fortfarande god under de första månaderna 2008, men därefter har en markant omsvängning till det sämre ägt rum. Denna förändring har förutsetts i våra tidigare prognoser, dock inte i fråga om styrkan i nedgången. För året 2008 som helhet är det dock alltjämt fråga om en tydlig sysselsättningsuppgång, mycket tack vare överhänget från Uppgången beräknades i höstprognosen 2007 till och i vårprognosen 2008 till , och i föreliggande prognos har ökningen fastställts till personer. Däremot är det tydligt att vårens prognos för 2009 en sysselsättningsminskning med endast personer var för optimistisk, med tanke på den massiva konjunkturnedgången i höst, och nu beräknar vi istället att nedgången kommer att uppgå till personer. När det gäller arbetskraften angavs ökningen mellan 2007 och 2008 till respektive i de två närmast föregående prognoserna. Det har emellertid visat sig att den till en början starka arbetsmarknaden stimulerat ännu fler människor att söka sig ut i arbetslivet. Nu räknar vi med en ökning på personer. Bedömningen för nästa år är en nedgång med 6 000, vilket innebär en nedskrivning från i våras, då vi förutsåg en uppgång med Arbetslöshetens nedgång har nu vänts i uppgång, men för helåret 2008 blir det ändå en viss minskning. I höstprognosen 2007 förutsågs den genomsnittliga nivån för året till 4,3 procent, vilket i våras skrevs ned till 4,2 procent. De senaste månadernas uppgång i arbetslösheten medför emellertid att vi reviderar upp årets förväntade nivå till 4,5 procent. En ännu större revision görs för 2009, vars arbetslöshet i vårprognosen förutsades till 4,7 procent. Nu bedömer vi att den i genomsnitt kommer att uppgå till 5,8 procent Enligt tidigare definition i AKU. 14

16 Internationell översikt Recession i världen Den globala konjunkturavmattningen ökade tempot påtagligt under hösten i spåren av den akuta finanskrisen, vilket beskrivs närmare i avsnittet finansiell ekonomi. Det har fått till följd att prognoser över den internationella konjunkturen har reviderats ned påtagligt för de kommande åren i alla lagda prognoser under hösten Osäkerheten är dock osedvanligt stor och nedåtriskerna dominerar. Den svåra frågan är hur pass mycket finanskrisen har skadat den reala ekonomin, det vill säga tillväxtaktiviteten. Denna prognos bygger på att de insatser som satts i sjön i många länder för att minska den finansiella oron får avsedd effekt men att det kommer att ta tid innan finanssektorn normaliseras. Det finns mycket som talar för att BNP minskar i flertalet för Sverige viktiga exportländer. Det gäller exempelvis euroområdet, Storbritannien och Förenta staterna. Den globala BNP-tillväxten bedöms växla ned från cirka 5 procent 2007 till tydligt under 4 procent 2008 och till cirka 1 procent Det innebär att den globala ekonomin går in i en recession enligt den definition som Internationella valutafonden (IMF) använder 11. Bakom detta ligger att tillväxten inom OECD-området 12 dämpas kraftigt och att hela området riskerar att gå in i en recession. Det som motverkar en ännu större nedgång är utvecklingen i Kina och Indien. Även där dämpas tillväxten påtagligt men trots det blir den förhållandevis hög. Den svaga konjunkturen leder till att arbetsmarknaden kommer att försvagas markant i flertalet av världens länder vilket ytterligare påverkar konjunkturen negativt. Det finns emellertid också några ljuspunkter. De är att länderna gemensamt sjösätter krispaket för att komma till rätta med finanskrisen, att centralbankerna runt om i världen sänker sin ränta kraftigt och att olje- och övriga råvarupriser sjunker. Det innebär också att inflationstakten kommer att växla ned påtagligt framöver. 11 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF som recession. Den bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 12 Länder som klassas som I-länder. Där återfinns flertalet av de europeiska länderna, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan och Turkiet. 15

17 Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt Procent Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Förenta staternas ekonomi på lågvarv Den ekonomiska aktiviteten har stadigt avtagit i Förenta staterna under det senaste året. Mellan andra och tredje kvartalet 2008 minskade BNP-tillväxten med 0,3 procent i säsongrensade tal och uppräknat till årstakt. Inom bostadssektorn där de ekonomiska problemen en gång började, redan i slutet av 2005, går det fortfarande inte att spåra någon vändning. Byggloven har fortsatt att försvagas vilket indikerar att igångsättningen av bostäder fortsätter att falla. Dessutom fortsätter bostadspriserna att försvagas. Det är också bakgrunden till den finansiella krisen som har drabbat den amerikanska ekonomin hårt vilket har förmörkat de ekonomiska utsikterna påtagligt. Detta avspeglas i att de amerikanska hushållen tappat köplusten och att nedgången i investeringskonjunkturen fördjupats, vilket kan kopplas till förutom bostadsmarknaden även ökad ledig kapacitet i företagen och inte minst ökade svårigheter att få kredit. Hushållen plågas också av att de är mycket skuldtyngda och det tillsammans med den svaga framtidstron som nått en rekordlåg nivå leder till att hushållen bedöms hålla igen på konsumtionen under lång tid. Under tredje kvartalet 2008 skedde också en tydlig minskning av den privata konsumtionen. Hushållen har också påbörjat att sanera sin ekonomi och under tredje kvartalet minskade hushållens skuldsättning för första gången sedan tidigt 80-tal 13. Till detta kan läggas en mycket stort budgetunderskott i den federala budgeten samt fortsatt stort underskott i utrikeshandeln. Enligt NBER (National Bureau of Economic Research) startade recessionen redan i december 2007 och har alltså pågått i tolv månader. Det 13 SEB, Nordic Outlook, november

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:1 ISBN 978-91-977809 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2007:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 AMS Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2011-2013 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna

Arbetsmarknadsutsikterna Ura 2010:3 ISBN 978-91-977809-8-8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Text: Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Text-och bildredigering: Gun Westberg Grafisk

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 Ura 2006:2 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 och 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2006:4 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 AMS Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Mohammad Taslimi Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2003:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Bo Gustavsson Torbjörn Israelsson Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Ura 2001:9 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Katarina Berggren Torbjörn Israelsson Said Maroufkhani Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013. Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Marwin Nilsson Tord Strannefors Hans Tydén Text- och bildredigering Gun Westberg Avstämningsdag

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Tord Strannefors Hans Tydén Skribenter

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer