-, "U U ~~~~~~~~~~::~. ~~ fjstfold. Medlemsblad nr. 15. April CRÄNSBYGDENS SLÄKTFORSKARE i DALSLAND BOHUSLÄN och

Transkript

1 CRÄNSBYGDENS SLÄKTFORSKARE i DALSLAND BOHUSLÄN och fjstfold Medlemsblad nr. 15. April Redaktion: Roland Olsson, G. Edsbräckev. 11, Ed, Bo Rask, Strömstad, Eva Carolusson, N-1750 Halden , "U U ~~~~~~~~~~::~. ~~ Interiör från arbetarköket. Melleruds Museum. Teckning av Uno Bä<:kström. f i Mellerud. Mälare-Tecknare-Grafiker-Bokillustratör.

2 Ängebacken, K/överskog, Da/s/and, o/ja, UNO BÄCKSTR(JM Illustratör/tecknare med dalsländska motiv ~ Uno Bäckstr~m i Bräckan, Mellerud, är en konstnär som har starka band med det gamla bondesamhället och d~rför med förkärlek ägnar sej åt landskapets byggnader och der'j~.i inleriorer. Bäckström, med en släktgren på morssidan ti Il ~)ll"it'ij), h;,r genomgått flera olika utbildningar i Sveri(Jc och Ut'IL.ljJl j utställningar såväl hellllllcl sorn utornlmds. Eftersom ju köket i qalllla tider inloq eli et'lilr:.! i,i:,!:. i'l familjens verk~.i'1jllhet har jaq Uill l l\;, H.t.J lid "I 1;1 ljl' tvö olika ub;eenden. Den ijldrc, III!'!! dt", 11",,"' n":'\.i:."11 Insatt i den uwn1a ÖPP'Iil, kall val'ii 11';HI uliil-.rll''1 den andra torde V<lr;i fr{m unljef~jr 192U. Den äldre torde urspruli(]liyell val'ij fr",n t 1Ot11 "rillol IHL''J SO. j'."llll. III1'd;1I1

3 REGISTER - för huvudrubrikerna : ==============================~== VI SÖKER Ur andra medlemsblad Claus Clausend "Dagböcker", sista avsnittet, BÖCKER 34. Svensker, bosatt i 0stfold, 1710,. 40. Register till Kyrkböcker,. 51 VI SÖKER. Finns det någon som vet mera om följande personers anor, bakåt. ~~y~t~_ol~~~~l född Steneby s:n: Gift m. M~la_~~~~~~d~tt~~L född Bäcke s:n. ~~~~~~_~~~S~~~L född Steneby s:n. Gift den m. Anna_~oha~~~~d~~t~~L född Tholslätt, Dals Ed. ~oq~~~~~_~~dees~~~l Dals Ed. född Tholslätt, Svar sändes till: Rosa Borg, Fressland 385, BULLAREN. 3.

4 !Ilf. tlj.dt 'Jim. ~ ~ C??a... I-]/tINE70~P, FAR.~ELANfjA. r;,f7 l'1u TVETGAI, F)"~~ELRNDA, ~ J lieii VI Jj(UJS ~ I ~. ~ luiit halt/ii JÖNl DOTr~R ~ S;r. n,~ 4..' öib!+./i. "Jr /fsjresl',f,.r I H$/JE. ~ r- JÖNS OtOJ:ssotJ (OLlUtfI) f:,,~!l/.t.l,.fu ]OLSÄTEltS CA!UI/A, Hir:rÄ''fEIU J DCkE.P, böb 1./tJ, ''1''7 Sjik/tJ, IÄItC~L(fN/:)A. fttlai., Ut.- kjty fk~ rnja. ~ ~!uh ~ ~, RAlhUf OI-OFSJOIIJ,,hm. ~tua Ll'tqt:AR.ECÄf{tfEII i J:ÄRCEI..AN/)/i..J'~t4I4, SVEN EIl.llrlSolJl "IIJ~" ~ f'm1ji:4 ~ SVEN f> lurolll 1.' HILL/NejjirER b'd 111J". IO/q~, 'I Inom "Gränsbygdens" områden forskar jag i : Län: Socken: Gård, by : Tid : P. Färgelanda : Hillingsäter 18n~ o. b8k8t. Högsäter Skattegård Sold. torp Hultet u. Bandene. P. P. O. O. Högsäter : TiJ)cp~_ : - Hede : Foss : Jolsäters Gruva Sand åker Bikullen Askeslätt Torp u. Berg, Torpet, Lökeberg ? o. bakåt o. bakåt. Från Rölanda och Ed En norrman, som bedriver släktforskning och avser att kunna få till stånd en släktbok för sin svåger, har kontaktat oss med vädjan om hjälp. Svågerns släktingar flyttade från Alvsborqs lä-! till 0st fold.

5 Oldefaren (farfar/morfar) hette August Ericsson, f. 24/ i Hökedaien, Eds socken, samt dog den 7/3 1925, varpå han begravdes i Rölanda socken. Han var banvakt vid Dalslands Järnväg. Oldemoren (mormor/farmor) hette Anna Hedda Björnberg och var född den 25/ ; Stora Mellby, Våstergötland, och avled den 25/ och begravdes i Rölanda. Nu söker forskaren uppgifter om eventuell grav på kyrkogården, uppgift om dödsorsak, människor som kan ha känt dem, stället de bodde på och om detta står kvar. Det är också av stort intresse, att få veta om det finns efterkommande släktingar i området. Bl.a. dessa barnen fick efterkommande : Imilia i g.m. Gustav Svanberg (barn, bl.a.: Margareta, Lisa, Estre, Anna Lisa, Nils och Olov.) Anton Linus Ericsson. Helga Carla Ruth, g.m. Carl Johansson (barn, bl. a.: Arne, Carl Erik och Sven). Brevskrivaren är mycket angelägen om att få kontakt med de eventuella släktingar som kan finnas!! Om just DU sitter inne med några informationer kring alla frågor här ovan bör Du således ta kontakt med : Toril Lohne, N-3750 Orangedal. Jag söker föräldrarna till : '~;I9~ Annicka Eriksdotter Falk, född cirka 1730 på okänd ort, död 8/ i Billingsfors, Steneby socken i Dalsland. Jag har sökt mycket och länge efter föräldrarna utan att finna dem. Nu har jag i en soldatrulla funit ett rett ram, nämligen: Soldaten vid Västgöta-Dals Compani. Ar 1743 under Eriksbyn står : Erik Linnartsson Falk, 33 år. "Sj~k, går i staden". Nu har jag sökt efter Eriksbyn, men inte funnit Erik Falk. -6

6 Månde någon kunde lämna någon uppgift om ovanstående personer. Med vänlig hälsning : Mona Olsson, Klövergatan 18, Höganäs.(Skåne) I det förra numret av vårt medlemsblad framträdde Vidar Frydenlund i ett stycke om föreningen, släktforskningen och intresseområden. Där kom dock slutet av brevet aldrig att presenteras, för vilket vi ber om överseende och tar i stället in det här! - "Av mine stamfedre i Dalsland nevner jeg her Enar Edman i Ed, Bengt Larsson i Strand, Färgelanda, soldat Joh. Lund i Rölanda og Michael Andersson i Gäsbo, Järbo. Har noen kjennskap til disse, hör er jeg gjerne om det." Troligen avser Vidar det Gässbo som ligger i Råggärds s:n. Om någon kan hjälpa till med att "dra grenarne bakåt" bör denne alltså kontakta Vidar, som har adressen: Arbins Gt. 13, N-0253 Oslo. (Tel , - (0) " ~oh~~_alfr~9l född Torp, Naverstad s:n. Son t. Petter Andersson, född Backen, Naverstad s:n. Gift den med Anna Berntsdotter, född Skee s:n. död Torp, Naverstad s:n. ~~t~~~l son t. Häradsdom. Anders Andersson, född Rörane, Naverstad s:n. död Backen, Naverstad s:n. Gift 2:a g den med Barbro Pehrsdotter, född Flötemarken,

7 Naverstad s:n. död Backen, Naverstad Anna, dtr. t. Bernt Rasmusson, född Skee s:n. död Torp, Naverstad s:n. Gift med Margreta Andersdotter, född Skee s:n. död Torp, Naverstad s:n. Familjen kom från Skee 1830 till Torp. ~~d~~~l son t. NM. Anders Andersson, född Norr Skrammestad, Naverstad s:n. död Rörane, Naverstad s:n. Gift den med Gertrud Olofsdotter, född Rörane, Naverstad s:n. död Tyft, Naverstad s:n. Qar~~oL dtr. t. Pehr Eriksson, född Flötemarken, Naverstad s:n. död Flötemarken, Naverstad s:n. Gift den med Marin Olsdotter, född Flötemarken, Naverstad s:n. död Flötemarken, Naverstad s:n. ~ Rosa Borg // Fressland, Bullaren.

8 Norge och Sverige SVENSKER SOM VAR BOSATT PÄ TJ0ME CP (n~r T~nsberg,Vestfo1d). Opplysningene er fra Lorens Berg:Bygdebok for Tj~. S.297.Hud~.Mattis Jacobsen br.nr.3 g.1848 Maren Lovise fl

9 Andersd.(Andreasd.)fra Glemminge. Lars Lundberg,sv.skomaker kom til San~k ca.l81s(f.l770?) Skal ha r~mt fra Axvalla ekserserplass.s.303 og 311. S.308.Svelvik.Anders Bj~rnsson,f.Ferrebo i Wermland.l 1694, kom 1720.Husmann u.svelvik.mye stoff. S.321.R~nninge n under Bukkeli.Sv.Peter August Olsson g.1866 Andrine. S.340R~nningen under Kråker~.Sv.Johannes Andreasson g. Inger Karine Hansd.S~nner Martinius og Even.Mere stoff. S343.Sv.Johannes Svensson g.enken (Anne) Pernille.Mere. S.367.Sv.Johannes Kristiansson g.1861 Ellen Fredrikka Haug.Han dro til Amerika.~ der ca S.367.Haug.Sv.Karoline Johannesd.g.1855 Jon Torbj~rnsen. S.368.Haug.Sv.lngel Andersson g.berte Helene Stillaugsd. S.368.Haug.Oluf Svensson,sv.jordarb.g.Kar-en Gabrielsd. Samme Andreas Gjermundsson,sv.jordarb.g.sv.Maria Jonasd. Samme.Fraktemann Mattis Ellefsson sv.g.sv.berte Hansd. S.376.Hulebak,småbruk og hus: 1865: Olof Hansson,35 år,sv.g.kristine Halvorsd.30 år fra H. Samuel Kristiansson 32,sv.g.Kar-en Lovise Markusd.Dalen f.1838.(se også s.404). Hans Kristensson 50,sv.g.Trine ElisaLet Torbj~rnsd'~E~, 48 år. Eng~ s.380.johan Olsson sv.g.josefine Maria Torgersd.E. S.400-l.N.Br~ts~.Sv.matros Hans Jacobsson f.ca.1785 d.1852 g.1820 Barbra Olsd.Hellesmo. Mere stoff. S.404 S.Br~ts~.Sv.Samuel Kristiansson g.1863 Anne Maria Torsd. S.416.V.0stgarden.Hans Jacob Johannesson sv.g.elen Maria Fredriksd.0stgarden. Olof Nilsson sv.g.anne Maria Evensd Kari Truber Heygsmannavegur 11,Fr-lOO Torshavn (e.linderudv.17,oslo.) Når det står Kar-en,så skal det jo va>re Karen. Her er noen praktiske oppl~sninger for den som måtte ha slekt på Fa>r0yene. Folkeregisteret for Torshavn:Folkayvirlitid, FR-IOO Torshavn. - " - -"- resten av Fa>r0yene:

10 Landsfolkayvirlitid, Yviri vid Strand 19,FR-I00 Torshavn. på det f~r$yske landsbibli)teket,f$roya Landsbokasavn,FR-100 Torshavn,t1f.ll.6.26,te1efax nr har de kirkeb$ker i fotostatkopi.det er Eysteroyar , , Nordoyar N.Streymoyar Sudr-Streymoyar , Vaga Sandoyar , , Sudroyar (Altså 2t bd.,sandoyar 3 bd.) Det er i h$st dannet et slektsgranskerlag som omfatter hele F~r$yene,formann er Helgi Laksafoss, Klaksvik,tlf En som underviser i slektsgransking (~ttarkanning) er Johnny Dimon,Tv$royri, Sudroy,tlf Svensk og dansk og norsk blir forstått,så det er bare å bruke sitt morsm}l. Mange hilsener! Kari Truber. Från Skjebergdalen i 0stfold. JO

11 - forts. På kvellen var vi en tur til Berglunds, der blev vi buden på aftensmat av husets bestyrerinde, Mina i Asen, dater till Skomaker Ville, det sagdes at hun skulle vaere hall forlovet med Berglund. TRaf der tilsammen med Berglunds Son, 17 år gammel. Gustav Warme var også med denne kvellen. En af ten mens jag var hjemme var vi en tur til Emnebyn, vi var inom på kjökkenet og talte med jenterne, vi traff der Klara Fraggel, en s~ster av Gustav, det var nu flere år siden jag såg henne. Hun var opfostret på Rönningen hos Jan Petter, vi underholt oss lenge med dem, det var jo så intresant at komme på gamle kjente trakter ijen. Vi v var i drengstugan og språkede vid drengen Anders som er der fremdeles. Emnebyn er jo et meget intresant sted for mig,det er mine Besteforeldres Hjem, min Mors hjem, her har hun levet sine Sorglöse Ungdomsår i velstand og luksus, her fattades intet, da hennes foreldre var meget velstående. De eiet så meget jord alene som 10 familier nu eier oq står sig godt på, men dssverre, det jik 56, at" alt taptes p~ grund av Morfars?behändighet med at låne sit navn til andres papirer. Hans svågrar, Enberg og Petter Andersson fik narret av honom det mesta, på det vis, at de fik fyllt Gubben full og siden fik ham til at skrive på. TiI Rist blev han drevet fra gård og grund, og en liten stuga blev op~ärt for ham og hans Hustru og ungste datter Mina, som ennu var hjemme, borte i Skogsbrynet og der i dette hus döde den gamle, fattig på alt jordiskt gods. Gården eies nu av Kronolensman Alf. Wikman. Vi ber farvei med kjenerskapet og bejer oss hjem. Kl. er 12 natt. Tur til Mon. En dag var jag til Mon for at handla. Jag var inom Steneby II

12 -~,...,.. "'} ~. Steneby kyrka. Byggd på 1200-talet, tornet upp/ört Altaruppsats av bildsnidaren Nils Falk 1700-talet. Vapensköldar från släkten Uggla 1734, Svinhufvud 1581 och Ahle/eldt Kyrkan senast renoverad åren Kyrkogård og besåg mig der. På hjemveien traff jag Majja Lisa i Haget nedenfor Kyrkan, vid grinden som förer frem till engen. Jag talte med henne en stund om hennes son Karl, som önskede at rese til Norge. Han kom også sene re dit og er nu basat i Sarpsborg. Jj.

13 Reisen Hjern - eller bort fra Hjemmet Tiden er nu kommet, at vi igjen skal forlate gamle Sverige, men för jag reiser vii jag erindres, at jag vid Brohögen traf tilsammen med Karl Andersson från Eriksberg, han som var med oss til Norge på vårt förste besök, han var i selskap med en mand, som jag traff sammen med på garden Vestgård, han var nu med ham hjemme på besök. Han var oprindelig fra Sverige, men ikke hjemme i Dalsland. Ber Farvel. Så er då tiden kommet, at vi ro si farvel igjffl og dr~ til~e tu Sarpsborg. Min bror, som har väret någre dager på Billingsfors, er kommet hjem, likeså Gustav Gran.Efterat vi har spist frukost ber vi farvei med Mor og mine to små systrar, Hilma og Sofi, at det föltes tungt för dem, at si farvei, var en selfölge. Også for mig falt det 'meget tungt,men vi må ju a v s t e d. K l. 7 f. m. d r a r v i a v s t e d, mig og min broder Karl, Gustav Gren og en flikka ifrån Billingsfors,som skulle til Fr.hald. Vi går veien om Havden, Pålerud, og kommer til Kronoskogen, i et hus, som Hagelin bodde var vi inom og fik vand. Der traf vi en predekant, som hete Haglund i från Tegane i Ertmark, han som jag siden traf og hörde ~redeka i Sarpsborg,senare. Ifrån Kroneskogen jik vi veien til Bligan, og kom ut vid sjön Gran, derfra forbi Vångsjö og til Vestra Ed, rerfra ~ vi t~t til F redrikshald. ~r jik vi av og var red::! i Byen,OI}lfik: k~j:pt oss en fl. (aska) Konjak, som vi forterte någjt av oppe i Bakkene ovfflfor Busterud, dog ikke så meget at det sjenerte oss något. Efter et par timers rast fortsatte vi med taget til Sarpsborg, hvor vi ankom vid 8-tiden på kvellen. Når vi kom dit fik vi vite, at en av våre arbeidskamrater vid Borregård hade drepet en kamrat midsomarafton. Hen hare ':s,wukkit ham med en kniv, de hade blit uklar om en jente. Guten hete Gustav og bodde i Torrisbrakken vid Sarpebron. Og he~med slutter min förste Ferietur til Sverige. Nedskrevet I 3.

14 ~iofj(] Klaesson,fdn Ämnebyn i 5Leneby, s _itter Il;ir till Ilö LJer. De bäd8 andra har ej namngetts för red... Möj I iljcn iir det make och dotter??? /'1

15 Min Hustru Anna. Första mötet. Jag hadde i lång tid gått och funderat på, hvordcn jag skulle få fatt i en ven, som jag kunde leve livet sammen med i onda som goda dagar. Jag jik i det 27 året, så for alderens skjyld kunde det ikke vaere fortidigt. At vente lenger kunde også väre risikabelt. Av de bekjentskaper jag hadde i Skien ansåg jag ingen för at väre passende. Jag besluttet mig så at henvende mig til Gud om hjelp og bistand i denne vanskelige og viktige sak. I Påsken besluttet jag mig til at reise en tur Ul SarpSJorg og Sverige og bad Gud at på denne reise veilede mig til at träffa samen med en ven, som kunde bli min hustru, og så reiste jag i tro på at det skulle lykkes. Det var onsdag 26 Mars Jag for lat Skien og reiste med taget over Larvik-Drammen til Kristiania, var innom der og hilste på Adolf Thelin (Melin?), fortsatte så der fra til Sarpsborg, hvor jag tok inn hos min broder E r i k o g h a n s hustru. Der traff jag også tilsamen med min söster Safi, som då var 16 år. Den påfölgende dag reiste jag og Safi med tåget til Sverige. På Eds sl(ation) var vi innom og fikk oss litt mat og så bar det i väg til Bäkkefors, der byttet vi tog og jikk med Lelångsbanan til Dingelvik st., spartserte så der fra til Asen og tog inn til vår mor, som då var 59 år. Hun bodde aven for hos Erik i Asen i en loftskammare og der hadde hon det bra. Vi var hjeme i non dager. En dag var vi på Mariero, som ligger i närheten av Taxviken. Vi hadde med helsningar fra Norge, til en som hete Sara, tilnomnet Yre-. veret., som.för bodde på Brohögen Hun hadde slekt i Norge og fra disse var det vi medbrakte hilsninger. Lena spenderte kaffe på osss, siden jikk vi tilbake til Asen igjen. Om kvellen var vi en tur innom og helste på hos fru Nykvist. Påskekvellen spiste vi hos mor. I.ste Påskedag söndag 30 mars står jag ap kl. 8, idag skal jag reise tilbake til Sarpsborg, min söster Safi skal bli igjen nogle dager. Kl. 10 ber jag adjö med min söster, for siste gang forlater jag nu hjemmet i Sverige. Min mor föller mig til stationen. Jag ber adjö med henne, går ombord i taget, träffar en anen kamerat fra Långed, Henning Varg, får fölle med ham til Bäkkefors. If)

16 Kl ankom jag til Sarpsborg og rik og var siden med ham en tur til prädiken aven infött Kineser. gikk til min broder E Frikirken, vor det var ~~_~~~~~~~9!_~~~~~9_~~_~~E~~ Kl. 8 form. står vi ap, efter frukost og andakt går vi kl. 10 form. til Frikirken, hvor det var prädikan av forstander Högeböl. Efter prädiken traf jag tilsamen med fru Pauline Berg og hon bad mig med at spise middag. Hos Berg og frue hadde jag bott en längre tid, medan jag var bosatt i Sarpsborg. Vi var således gode kjente hal fidri:.li}ll bodde hos dem samen med min broder Erik den 28 mars 1899 da jag forlat Sarpsborg og reiste til Skine. Fru Berg er ifra Hunnebostrand i Sverige og hennes mand er ifra Berg i Laxarby, de har för bott i Fr.stad og siden i Sarpsborg i flere år, 3-4 år. Efter middagen fik jag mig en paries? med Anna på to mands hånd. Jag var med ute i butikken og besåg mig, og der spenderte hun drops på mig. Vi stod der lenge og pratet, og hun lat til at vaere meget intressert. Kl. 4 blev det spendert kaffe og derefter hadde vi en andaktsstund med felles bön. Min blivende Hustru deltog også i den., og dette bidrog også meget til at jag blev enda mere glad i henne. Ved aftenmåltiden var vi igjen samlet allesamen, og när vi var färdig med det ber jag adjö for at overnatte hos min broder. Anna og morbror Berg fölte mig ut i porten. Jag spatserte lett og glad bortover gaten. Jag hadde nu truffet min ledsagerinde gjenem livet. Om min tro på dette var svak, så hadde jag dog et litet håp om at det skulle lykkes.!!e~~~~l!_~ee!!~ På min 27 födelsdag forlate jag Sarpsborg og går til Stationen, for at om Kristiania reise hjem til Skien. I Kr~ var jag innom og hilste på Adolf TheIin. Derfra reiste jag til Krogstaelven for at hilse på Karl og Mins, der traf jag sammen med min söster Hilma og min bror Gunnar. /6

17 Mit förste Brev! E fterat jag var kommet hjern, var mine tanker s e l f ö l g e l i g samlet om den vor jag hadde funnet på min reise og det förste jag så foretok mig var at skrive et brev. Dette mit fårste brev var vesentligt av religiöst innehåll og uttalte änske am at hun villegjenjelde min skrivelse med et svar. I de påfölgende dager var jag meget engstelig for at jag ikke skulle få svar. Jag husker jag var af ten gikk utenom?folkumjerdarne, som da ikke var bebygget, og lengtet og ventet, efter svar fra den venn som jag nokk trodde en gang skulle bli min hustru. Jag bad i den tid meget til Gud at så måtte skje. Omsider så fikk jag svar, sente brev 19Jen, hvari jag llat :s-!<ijlllijtt e frem gjenem linjerne, at jag igrund elskede herre mere end en söster i Herren, og jag fikk ags å i hennes svarbrev skimte noget avet gjensvar, om dog ikke så utförlig som jag hade önsket. I et senere brev gikk jeg litt.mere håndlöst frem og sa like ut at jeg el sket henne mere end en söster og hopet hon kan vilde bli min ledsagerska gjenem livet. På dette brev fik jeg svar, at hun av forskjelige grunder ikke kunde si ja til mitt spörsmål med det samme, men ville se tiden ann, og det var jo faresten fornuftigt. I et t senere brev fikk jeg meddelelse om at hun var r e i s t hjern til Hunnebostrand, og at hun om kort tid k om t i l a t reise tilbake til Götteborg, hvor hun tidligere har värt i o non ar. S L U T :for 100 Ot.tban omtalades att trafiken på Dalslands kanal kunnat upprätthållas ända tills for några dagar sedan, varvid ångaren Gustafsfors IV trotsat den starka isen in i det längsta.

18 Om Folkbokföringen, nytt på gott och ont ",..",-, '... ' ~.. " "... 'l" l"... ~...., ).-., ~.-. ",. "

19 Till Pastorsexpeditionen vänder du dig när det gäller: -Dop -Konfirmation -Vigsel -Begravning -Grav och kyrkogårdsärenden -Enskilt samtal -Bikt -Besök på din arbetsplats -Samtalsgrupper -Annan gemenskap -Kyrkans barntimmar -Barn- och ungdomsarbete -Släktforskning -Kondoleanser (i vissa församlingar) -Med mera Följande folkbokföringsärenden handhas av Lokala skattekontoret: -Personbevis -Anmälan om flyttning -Hindersprövning -Anmälan om namn

20 Eftersom numera många orter förändrar sin inbördes pos~ merir.celning kommer ett mer finmaskigt nummersystem att underlätta post folkets arbete. Således har en del medlemmar meddelat oss sitt nya nummer, däribland nu: Hilda Johansson, Massleberg 7045, Strömstad. Lördagen den 1 februari hölls en sammankomst i Amål, varvid många hembygds- och släktforskningsintresserade hade möjlighet att träffas, lyssna, prata och se. Samtidigt anordnades en bokmässa, där utgivare och försäljare hade möj lighet att presentera sit t inn eh a v a v d a l s ländsk litteratur. Således fanna docent Jan Kuuse på plats, han har bl.a. skrivit en bok om Billingsfors Bruks 250-åriga historia. Av föreläsningsämnena kan nämnas "Kulturgränser genom Dalsland då och nu" där prof. Christer Winberg talada, sant "Etmligiska gränser mellen 0stfold och Dalslcnd", där historikern vid Borgarsyssel Museum i Sarpsborg, Arne Bugge Amundsen, föreläste. Den gamle prestgården, Aremark.

21 Bidrag från Rosa Borg i Bullaren Red. har med tacksamhet emottagit följande uppgifter, vilke härmed införs som de ankom, eftersom Rosa haft vänligheten att skriva på idealbredden, 125 mm. Personer som är födda i annan socken, men har dött i Mo s:n. Bohuslän lfvar född i Svarteborg s:n. död 1692 på Fressland. 60 år Dragonen för Karseröd och Kaneröd, Anders Willberg, född i Västergötland. Dragon i 10 år. Död år en Corpral, född uti Västergötland, dog l stor fattigdom på torpet Ahrnäs under Smeviken. 70 år Drängen Anders Svensson fr. Grimåsen. Död , född i Krokstad Pastorat. 70 år Börta Stenarsdotter, död född i Krokstad s:n. 46 år. Vandrings Hustru Clara på Torp. död år. Efterlämnade 2 barn lsaksdotter Hammarberg Vandringskvinna Elin Andersdotter, som förliden vinter kom från Blomskog s:n uti Värmland, till sin dotter Dragon änkan på Holan under Elseröd. död % år Erik.Toresson från Rassane. död född i Krokstad s:n j(~~~-~o~r Döda: Biörn Larsson från Jonsbo, Naverstad s:n avled i en ålder av 107 år. Han beskrevs som en ur gammal man ~J

22 Enka i 40 år. EEik_~~~~~~~L född död Flötemarken, Naverstad s:n. Gift med T~E~_~~E~~~!!~rL född Hofteröd, Naverstad s:n. död Flötemarken, Naverstad s:n. Döda i Mo s:n. Bohuslän. Ska man tro på det årtal som står efter när någon dog förr, så kom många upp i en ganska så hög ålder. Här följer ett litet axplock Nils Andersson fr. Rämne. 100 år Börta Andersdotter fr. Björkemarken. 92 år Helja Jonsdotter fr. Fressland. 95 år. Marta Andersdotter fr. Grimmeland. 91 år Johan Flygare fr. Liane. 90 1/2 år Anna Andersdotter fr. Apelhult. 90 år Börta Pehrsdotter,fr. Fjället. 100 år 7 v Engebrekt Toresson fr. Mörken. 92 år Asa Jonsdotter fr. Toröd. 93 år Sigri Knutsdotter fr. Helgebo. 90 år Nils Ahn fr. Espelunden. 90 år Erik fr. Mörken. 93 år Kerstin Andersdotter fr. Mörken. 98 år Tora Roarsdotter fr. Halmstad. 90 år Per Arvidsson fr. Karseröd. 93 år Anna fr. Ulseröd. 90 år Jon~svärmoder på Pulsemon. 90 år Hustru uti Fressland. 96 år. Erik Hansson fr. Rämne. 90 år. Roars fader i Svenungseröd. 90 år.

23 "Ut över hela världen ", tredje och sista delen Ulla Lindströms, vår medlem i Högsäter, släktscll11h1ställning, som påbörjades här i nr. 13, avslutas här med ytterligare material. Håll till godo! ~1eroveg, Frankernas konumg. Childer ik I, frankernas konung, död 481. Klodvig, frankernas konung , född 465, död 511. Lät döpa sig. Gift med Klothilda. Clothar I, fr. konung , gift med F~edegunda. Klothar II, frankisk konung Dagobert I, frankisk konung Fredegunda, frankisk furstinna"qfft!flad Karl den Vise, greve. Claribert I, Greve av Laon. Clar ibert I I, Greve av Laon. Berta, grevinna av Laon, g.m. Pippin den Lille, frankernas major domus, död 711. Karl den Store, frankisk konung, Romersk kejsare, f. -/l~2, Hildegard, död 783. d. 844, gift 768 med Ludvig den Fromme, frankisk konung, Rom. kejsare, f. 778, d. 840, g. 819 mp-d Judit, död 843. Hildegard. Robert den Starke, markgreve av Anjou, död 866.

24 Robert I, konung av Frankrike, född 865, död 923. Hugo den Store, hertig av Francien, d G.m. Huthaide av Tyskland. Mathilda, Rickard den Orädde, hertig av Normandie, död år 936. Emma, död G.m. Ethelred II, konung av England Mathilda, g.m. Robert le Diable, Hertig av Normandie Död Wilhelm Erövraren, konung av Enqland Född död G. m. Margareta av Flandern. Henrik I av Beauclere. Konung av England , född 1068, död Robert, Earl av Glouchester, gift med Matilda Pits-Hamon. Mathilda, gift med David I, kung av Skottland Isabella, gift med Robert Bruce, lord av Annandale. Robert Bruce, Lord av Annandale. Skotsk.storman. :?RbbeH : liih..,uc~, Lord av Annandale! död Robert Bruce, Lord av Annandale, Undanträngd från tronen av Jch1 Bail, nämnd ar o Robert I Bruce, konung av Skottland Född 1274! död Valter död år Majorie, g.m. Stuart, den sjätte Rikshovmästaren i Skottland, Robert II, Konung av Skottland Gift med Elisabeth Mure. Född 1316, död

25 Margareta Stuart, g.m. J o h a n M c D o n a l d a v I s l i s, b a r o n o c h clailövding, djd år John Mor baron och clanhövding, Majory McDonald, död 1427, Bisset. Donald Ballock. Skotsk baron och clanhövding. John MacDonald, baron av lsles, clanhövding. gi ft med (Se tabel146,syster) John Cathanach, Baron av Isles, död Gift med en Mac-Ian av Ardmanurenhan Alexander MacDonald, oo h do f 00 Baron av lsles, ov lng or c l ane n Nämnd år Margareta MacDonald, Baronessa av lsles, ett gods i Skottland. (Se tab. 50!!) Under tre veckors tid försiggick på Biblioteket i Ed en utställning kring den vallonska invandringen till Sverige under 1600-talet. På cirka 30 skärmar presenterades för åskådaren hur vallonerna levde hemma i belgiska Vallonien, det vill säga i trakterna kring Liege. Ansvarig för planscherna var Sixten Haage, som med hjälp av Konstfrämjandet visade dessa intressanta bilder från artetsliv och vardag. Haage föddes 1926 i Stockholm, där han ännu bor, han genomgick GrUnewalds Målarskola och Academie Julien i Paris. Men det var i Ruhr-områden, som han på underfundiga vägar kom att intressera sej för folket i Vallonien.

26 I ett tillgängligt bildhäfte, som även försåldes under den pågående utställningen, skrevs att det var i sviten om val, lonerna som Haage kunde få ge utlopp för sitt konstnärliga kunnande, genom att dokumentera människor, pr~r och r~ skap Vallonerna var skickliga, stolta och temperamentsfulla, de vägrade att låta sin identitet slätas ut och man behöll sin särart i hubdratals år sedan den kommit ti 11 Sverige och lätt-' lingar kan än i dag resa tillbaka och finna släktingar boende på samma plats, varifrån utvandringen en gång skedde! Utställningen visade deras eget Vallonien och levnadsförhållandena där. De ofta färgglada bilderna påminde starkt' om' min egen skoltids gamla fina planscher och det var intressant att få erfara hur vallonerna i Sverige kom att påverka bergsbruk, smide, ekonomi, skola och musik. Under tiden utställningen pågick inpassades en föreläsning om vallonerna i samarbete mellan Kulturnämnden i Dals-Ed och Gränsbygdens Släktforskare. Omkring 25 intresserade åhörare mötte upp och fick sej till livs ett mycket givande kåseri, med bilder och annat att se på. Föreläsare var Kjell Aberg, Mellerud. Han berättade, att det från början var "vanlig" (?) släktforskning som ledde in honom 'på detta stråk. Han kom bl.a. på underliga vägar att sammanträffa med en avlägsen släkting, en glädje som många släktforskara kan få vara med om. Aberg berättade, att vallonerna vid den första invandringen till Sverige smugglades in via Göteborg år Orsaken var en sorts "emigrationsförbud" för de skickliga smederna, eftersom deras yrkesskicklighet hade stor ekcranisk betydelse för hemlandet. Mot slutet av 1600-talet hade omkring personer anlänt till det nya landet Sverige. Ahörarna fick erfara, att den utbredning som förekom upp emot Bergslagen, V ä r m l a n d o c h Dalsland, till största delen utgick från Norrköping, dit de invandrat. Förflyttningar förekom även upp till Uppland, Småland och Finland. En för oss släktforskare intressant, och kanske helt ny in- ~ft;

27 formation var, att det vid de olika s.k. "hamrarna" kunde finnas en sorts intern domstol, som kan ha efterlämnat sina egna domböcker. I förekommande fall torde dessa böcker kunna studeras i Bergskollegiets Arkiv i Stockholm. Mycket kring familjerna torde kunna framletas i dessa handlingar. Bland vallonska släktnamn, som förekommer ännu i Dalsland, eller är kända sedan invandringen, är bl.a.: de Geer, Bonnevier, Anjou, Hubinette, Tillman, Krafve, Uppström, Björk, Parath, Fors, Chenon, Pira, Drougge, de Flon, Gefvert,Wärme, Still~ Forsberg och Qwarfordt. Avslutningsvis kan väl också tilläggas att det har funnits järnbruk i Loviseholm,Töftedal, äxnäs,högsäter, Sandviken o. Rådanefors i Färgelanda, Lisefors,Fröskog, Forsbacka,Amål, samt i Gustafsfors, Billingsfors, Upperud och Bäckefors. Till alla dessa torde valloner eller vallonättlingar varit knutna, men redan efter några få generationer kom många av dem att försvenska sina namn, eller blev försvenskade av de svenska skrivare eller prästmän som skulle notera deras ofta svårförståeliga namn! Det de själva sade sej hete kom ofta att uppfattas något felaktigt och så var "olyckan" ett faktum. För de intresserade presenteras Abergs egen litteraturlista här nedan : LI~~era~ur oa den svenska JärnCraas~ällnlnlen och saeder Kjell G. Aberg, Mellerud 1992 Appelgren, E, Vallonernas namn, 195? BJörkenstam, N, Bergsmännens hyttor och hammare pi Värmlandsberg fran.. medeltid till 1600-~al, I Med hammare och fackla XXXI utgiven av Sanc~e örjens Gille, 1990, Västeuropeisk Järnframställning under medeltiden, Jernkontorets bergshistoriska skrif~serl. nr 26, 1990 Boethius, B, Gruvornas, hyttornas och hamrarnas folk, 1951 Bäckeforsboken, 1973 Douham, B, Arbete; kapital och migration, (Diss.) ~tam, EL. D~.dalslä,!dsk! Järnbruken, 1971_ Furuskog, J, De varmländska Järnbruksbygderna, (Diss.) ", Det svenska Järnet genom tiderna, 1939 (2:a uppl.) Heckscher, E, Sveriges ekonomiska his~oria 1:2, Före frihets~iden , 1936 Hjord, B (red.), Bland bergsmän och bruksfolk, Sveriges Släktforskarförbund. Arsbok 1991 Karlsson, P-A, Jarnbruken och standssamhället, (Diss.) Klibom, K, Vallonerna, 1958 Kumlien, K, Norberg genom 600 Ar, 1958 Lindblom, K, Vallonsläkter under 1600-talet 1-2,