ATT FÖREBYGGA AVFALL I KARLSKRONA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT FÖREBYGGA AVFALL I KARLSKRONA"

Transkript

1 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI ATT FÖREBYGGA AVFALL I KARLSKRONA SLUTRAPPORT

2 Uppdrag: , Förstudie EU-projekt Prewaste Titel på rapport: Kommunikationsstrategi för att förebygga avfall Status: Slutrapport Datum: Medverkande Kontaktperson: Karlskrona kommun Kenneth Gyllensting Konsult: Tyréns AB, underkonsult SaraBe Uppdragsansvarig: Maria Larsson, Tyréns AB Handläggare: Maria Larsson, Tyréns AB Sara Bernstrup-Nilsson, SaraBe Åsa Lindskog, Tyréns AB Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB Åsa Järvholm, Tyréns AB Ulf Silbersky, Tyréns AB Kvalitetsgranskare: Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB Tyréns AB Box Kristianstad Besök: Östra Boulevarden 56 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 4 Problemanalys... 4 Mål för projektet... 6 Övergripande om målgrupper... 7 Övergripande om budskap... 7 Övergripande om genomförande... 8 Externa aktörer och intressenter... 9 Delprojekt 1 Förankring och information internt Delprojekt 2 Förankring och information externt Delprojekt 3: klimatsmart. Så förebygger vi matavfall Delprojekt 4: Grön Garderob. Så förebygger vi textilavfall (43)

4 Bakgrund Många miljöproblem hänger samman med ett alltför stort uttag av naturresurser. I Sveriges och EU:s miljöarbete kommer därför konsumtion och avfall allt mer i fokus. Vi i Sverige är duktiga på att ta hand om vårt avfall på ett bra sätt, men mängden avfall ökar och vi konsumerar resurser på en nivå som inte är förenlig med en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. På sikt drabbas även den ekonomiska utvecklingen. Karlskrona kommun har deltagit i ett treårigt EU-projekt kring förebyggande av avfall, Prewaste. Projektet avslutas Drivkraften för kommunen är att fortsätta sitt arbete att som ekokommun arbeta för en hållbar utveckling. Kommunen vill också lägga grunden för arbetet med en ny avfallsplan. I den nya avfallsplanen ska fokus vara mycket mer på förebyggande av avfall än tidigare. Kommunen vill också vara förberedd när den nationella strategin för avfallsförebyggande kommer Som en fortsättning på Prewaste vill Karlskrona kommun arbeta med kommunikation gentemot kommuninvånarna för att få dem att minska sitt avfall, med fokus på mat och textil. Denna kommunikationsstrategi drar upp riktlinjerna för det. Strategin är en förstudie som har tagit tillvara erfarenheter från Prewaste-projektet, som till exempel kommunikationsinsatser i Bulgarien och England samt arbetet med indikatorer. Under hösten 2012 pågår arbeten med dels ett nytt miljömålsprogram och en ny vision för Karlskrona kommun. Kommunikationen kring avfallsförebyggande bör samordnas med arbetet för de nya målen och den nya visionen. Problemanalys Förebyggande av avfall syftar i första hand till att minska följande två samhällsproblem: 1. För stor användning av jordens resurser 2. För mycket avfall Sambanden mellan människors beteende och dessa problem är ofta komplexa, osynliga, diffusa, avlägsna och långsiktiga. Vi andas någorlunda frisk luft och dricker rent vatten, och att naturens tjänster och resurser skulle vara begränsade är det få som reflekterar över. Vi ser inte miljö- och resursproblemen som vi orsakar genom vår konsumtion. Kemikalieutsläpp vid textilframställning sker långt ifrån Sverige. Övergödning, påverkan på grundvatten och klimatpåverkan från livsmedelproduktion är ganska osynligt för gemene man. Å andra sidan är själva beteendena att konsumera och att kasta som orsakar problemen och som vi vill påverka oftast enkla, synliga, konkreta, nära och direkta. De beteendeförändringar som vi är ute efter ger ofta en direkt effekt på individens ekonomi, på miljön och på mängden avfall. De flesta sparar pengar för individen, utom i de fall det i köpögonblicket kostar mer att köpa saker med bra kvalitet istället för saker som snabbt går sönder. Det är oftast sådant som individerna kan genomföra oberoende av om andra gör det, vilket underlättar ett förändrat beteende. Slutsatserna av detta är att kommunikationen bör ske med en blandning av rådgivning och dialog å ena sidan och åtgärder med mer enkelriktad kommunikation å andra sidan, som t.ex. affischer, broschyrer och massmedia. För att skapa en insikt om problemen och kopplingen mellan handling och problem kan det krävas insatser mer i form av rådgivning och dialog. Enkelriktad kommunikation kan fungera för att förmedla kunskap om vad människor kan göra rent konkret

5 Projektet bör pågå under en längre tid, minst tre år. Det tar tid att åstadkomma den typ av förändringar som är nödvändiga för att nå projektets mål, eftersom det till stor del handlar om beteendeförändringar. Risker Det finns några faktorer som utgör en risk för bakslag för projektet. Vi har identifierat följande risker: Dålig intern förankring så att kommunen blir en icke trovärdig budbärare Att projektet uppfattas som tillväxtfientligt i ekonomiska termer Att projektet uppfattas som fyllt av pekpinnar Att projektets budskap inte lyckas beröra människor på ett personligt plan Att projektets budskap uppfattas som för krävande för den enskilda individen Risken att kommunen blir en icke trovärdig budbärare hanteras genom att förankra projektet väl hos kommunledning och andra eventuella projektägare före projektstart, samt genom att den allra första fasen i projektet har fokus på tjänstemän och förtroendevalda. Den här strategin fokuserar på kommunikation, men det är i högsta grad lämpligt att kommunen även genomför åtgärder för att i praktiken minska sitt eget avfall. Det kan till exempel handla om att kartlägga materialflödet inom hemtjänsten och hitta förbättringsmöjligheter som kan minska materialanvändningen. Matavfallet inom skolbespisningen är också lämpligt att arbeta aktivt för att minska, i samverkan med aktiviteter inom delprojekt 3 om mat. Projektet kommer att beröra Karlskronabornas konsumtion och livsstil. Det är viktigt att de budskap som förs fram signalerar framtidstro, utveckling och livskvalitet. Företagen i Karlskrona kan behöva stöd i att se att möjligheterna i ett samhälle med mindre resursförbrukning, så att de inte får uppfattningen att de motarbetas av kommunen. I delprojekt 2 finns därför åtgärder riktade mot näringslivet. En kampanj fylld av pekpinnar lyssnar ingen på. Vi har därför valt budskap som tar fasta på livskvalitet och andra vinster med att minska avfallet. Det tänkesättet bör genomsyra projektet ut i de enskilda aktiviteterna. Vissa av delprojektens budskap kan uppfattas som pekpinnar vid genomläsning av strategin, men tanken är att de ska anpassas efter situation så att helhetsintrycket inte blir en pekpinne. I vissa fall kommer de att behöva anpassas och i vissa fall kan de fungera som de är till exempel ihop med en bild. En stor utmaning är att få de stora frågorna om jordens resurser och miljöproblem att beröra människor på ett personligt plan så att det får effekter på deras beteende. Vi hanterar det genom att låta huvudbudskapen handla både om det personliga och det gemensamma, och genom att den personliga nivån alltid finns med i de olika aktiviteternas budskap. Det ska alltid finnas ett budskap om vad man som person kan vinna på att minska avfallet. Det är viktigt att lyfta fram enkla saker som människor kan göra för att minska avfallet, så att det inte uppfattas som en stor uppoffring. Det ska vara lätt att göra rätt! Det är särskilt viktigt i början av projektet. Av den anledningen ligger aktiviteterna kring mat före aktiviteter kring textil eftersom vi bedömer att det är betydligt enklare för de flesta att förändra sitt beteende kring mat. Det känns för de flesta fel att slänga mat och det är enkelt att visa på en ekonomisk vinst av att slänga mindre mat. Klädkonsumtion hänger mycket ihop med mode, social tillhörighet och identitet och kräver ett djupare engagemang för individen att förändra. Kläder med bra kvalitet är dessutom ofta dyrare än kläder som håller sämre, vilket kan sätta käppar i hjulet för dem med svag privatekonomi. 5(43)

6 Mål för projektet Målen är indelade i tre kategorier utifrån typ av påverkan: kunskap, attityder och beteende. Mål kopplade till beteendeförändring är överordnade eftersom dessa är de enda som har direkt koppling till minskade avfallsmängder. All beteendeförändring leder dock inte till minskade avfallsmängder, exempelvis behöver ett ökat inköp av second hand-kläder inte betyda att man köper färre nya kläder utan istället fler kläder. För att säkra en mätbar effekt är en majoritet av beteendemålen därför så kallade slutmål, det vill säga mål som säkert leder till en minskning av avfallsmängderna. Dessa är markerade med en asterix (*). Målen är kvalitativa, d.v.s. de beskriver vilken typ av kunskap, attityder och beteenden som är önskvärda. Innan kommunen börjar arbeta med kommunikationen bör målen kvantifieras, d.v.s. tala om hur många eller vilka som ska omfattas av de kvalitativa målen. Det styrs av vilken ambitionsnivå kommunen väljer att lägga sig på. Kunskapsmålen är formulerade utifrån vad vi tycker att man ska känna till. Tänk xx procent av Karlskronaborna känner till att Attitydmålen är formulerade utifrån hur vi önskar att folk ska tänka och tycka. xx procent av Karlskronaborna tycker att Beteendemålen är formulerade utifrån vad vi önskar att folk ska göra. xx procent av Karlskronaborna Övergripande kommunikationsmål för alla målgrupper Beteende Karlskronabornas avfallsmängder för kläder och mat ska minska, mätt i kilo per person och år. Kommentar: All kommunikation i projektet ska ytterst stödja detta mål. För att kvantifiera målet måste en mätning av nuvarande avfallsmängder göras. Målet är aktuellt under hela projekttiden. Kunskap jag vet att Både jag och miljön tjänar på att jag minskar mitt avfall. Attityd jag tycker att Jag vill bidra till att minska avfallsmängderna i Karlskrona kommun. Delmål Mål för intern kommunikation samt extern kommunikation om mat och textil återfinns under respektive delstrategi. 6(43)

7 Övergripande om målgrupper Den övergripande målgruppen är allmänheten, det vill säga kommuninvånarna, med fokus på ungdomar samt unga och medelålders kvinnor. Fokus är på människor som är ganska förändringsbenägna, det vill säga inte de som redan är väldigt medvetna, och inte heller de som är minst benägna att ta till sig ny information och ändra beteenden. Utöver målgrupper bland allmänheten är de kommunanställda och kommunpolitikerna en egen, intern målgrupp. Vi kan också skilja mellan mottagargrupper och målgrupper. Den interna gruppen är främst en mottagargrupp, eftersom deras medverkan i projektet behövs för att uppnå den önskade beteendeförändringen hos kommuninvånarna, som är målgruppen. Samtidigt är stora delar av de anställda i kommunen även kommuninvånare, vilket gör dem till målgrupp. Även till exempel butiker och restauranger utgör mottagargrupper då mycket av allmänhetens beteenden kring mat och textil sker i deras regi. Media är här inte definierad som en målgrupp eller mottagargrupp utan som en kanal. er för mer specificerade avfallsslag beskrivs under respektive delprojekt. Övergripande om budskap Projektets huvudbudskap är: Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Ordet rikare är tänkt att täcka in hela spektrat i en hållbar utveckling, med ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner. Huvudbudskapen är utgångspunkten för budskapen i de olika aktiviteterna i projektet. För varje aktivitet anges specifika budskap, som ibland är desamma som huvudbudskapen och ibland är utvecklingar av dem. När man väl ska utforma aktiviteterna i praktiken kommer budskapen ibland att behöva formuleras om, till exempel för att få till en bra affisch där text och bild samverkar, eller i ett utbildningsmaterial för lärare. Helhetsintrycket ska andas framtidstro, livskvalitet och lust med så lite pekpinnar som möjligt. 7(43)

8 Övergripande om genomförande Kommunen bör börja med den interna förankringen. För att lyckas med kommunikationen är det viktigt att kommunen uppfattas som en trovärdig budbärare. Det kommer kommunen att vara om politiker och tjänstemän i ledande befattningar står upp för och hjälper till att sprida budskapet, samt om invånarna uppfattar att kommunen försöker städa framför egen dörr, det vill säga arbeta med att minska sitt eget avfall. Innan kommunikationsarbetet över huvud taget påbörjas måste kommunikationsstrategin vara förankrad hos kommunledningen och andra eventuella projektägare. Andra som är viktiga att samverka med inför projektstarten är kommunikationsavdelningen och näringslivsbolaget. I den förankringsprocessen bör det finnas tid för information, reflektion och diskussion, så att kommunens företrädare är bekväma med syfte, mål, budskap och genomförande. Vi föreslår en workshop där deltagarna till exempel kan diskutera hot och möjligheter ur olika aspekter kring projektet. Denna förankring innan projektet påbörjas är inte ytterligare beskriven i strategin. Projektet startar med två delprojekt kring förankring internt respektive externt. t med det är flera, inte minst att hitta fler intressenter som vill ta en aktiv roll i projektet. Det är också ett led i att öka kommunens trovärdighet som budbärare genom att fler tjänstemän och politiker känner till och känner sig delaktiga i projektet. De två sista delprojekten ska åstadkomma själva resultatet i form av minskat mat- och textilavfall. Kommunikationen bör börja med mat och fortsätta med textil, eftersom vi bedömer att det är lättast att nå målen för avfallsförebyggande kring mat. När medborgarna väl har börjat tänka och agera för att minska sitt matavfall kan det finnas en större mognad för att även minska textilavfallet. Schematisk bild över hur projektets delprojekt bör förhålla sig i tid till varandra. Att åstadkomma de önskvärda förändringarna är ett långsiktigt arbete. Kommunikationsstrategin är tänkt ta minst tre år att genomföra, och det kommer ändå bara att vara ett steg på vägen. Olika projekt i kommunen kring hållbar utveckling, så som miljömålsarbete och avfallsplan, bör samordnas med kommunikationen kring avfallsförebyggande för att använda resurser på bästa sätt och nå största möjliga effekt. En hel del av de föreslagna aktiviteterna bygger på erfarenheter från Prewaste och andra projekt för att minska avfall runt om i världen. 8(43)

9 Externa aktörer och intressenter Utöver kommunen finns det aktörer och intressenter som kan hjälpa till att driva på arbetet, eller som det av andra anledningar är viktigt att förankra projektet hos innan kommunikationsinsatserna börjar. Exempel på sådana aktörer är: Blekinge Tekniska Högskola Green Teens Naturskyddsföreningen Karlskrona Handel & Service AB AB Arena Rosenholm Karlskrona Restauranger och butiker Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och andra trossamfund Idrottsföreningar Kontakter har tagits med Blekinge Tekniska Högskola, Green Teens och Naturskyddsföreningen. De har alla visat intresse för ett samarbete kring att förebygga avfall. Det finns också aktörer som man kan överväga att ta kontakt med tidigt i projektet. Det kan till exempel vara större arbetsplatser som Landstinget i Blekinge län, Marinen och Boverket. 9(43)

10 Delprojekt 1 Förankring och information internt Denna del i projektet är viktig för att kommunen ska uppfattas som en trovärdig budbärare. Som tidigare sagts förutsätts projektets mål, budskap med mera vara väl förankrat hos kommunledning och andra eventuella projektägare innan projektet startar, så den delen av förankringen ingår inte i det här delprojektet. Förankringen bör karaktäriseras av dialog. Projektet berör våra dagliga beteenden och konsumtionsmönster, och det kan väcka skepsis och rädsla som man måste ha respekt för och ta på allvar. Det kommer att krävas ihärdighet och insatser av olika slag över tid för att vinna förankring på riktigt. Det är nödvändigt att kommunikationen kombineras med insatser för att konkret minska avfallet i kommunens verksamhet. Vi föreslår ingen aktivitet gentemot massmedia under delprojekt 1. Däremot behöver organisationen internt ha en beredskap för att bemöta spontana kontakter från journalister som intresserar sig för projektet. Kommunikationsmål delprojekt 1 Kunskap Attityd 1. Karlskrona kommun arbetar aktivt för att påverka Karlskronabornas konsumtion av kläder och mat, med målet att minska avfallsmängderna. (projektets mål) 2. Att minska avfallsmängderna ger större miljönytta än att öka återvinningen. (sakfrågan) 3. Avfallsförebyggande kan påverka arbetsplatsens ekonomi och arbetsmiljö positivt. 4. Jag vet hur min arbetsplats arbetar för att minska de egna avfallsmängderna. (min roll i projektet) 1. Jag tycker att kommunen ska föregå med gott exempel i avfallsfrågorna gentemot kommuninvånarna. (kommunens roll) 2. Jag tycker det är bra om Karlskronabornas konsumtion av kläder och mat förändras så att avfallsmängderna minskar. (Karlskronabornas roll) 3. Jag vill bidra till att minska avfallsmängderna på min arbetsplats. (min roll) Beteende (på arbetsplatsen) 1. Min arbetsplats har tagit några steg på vägen mot att minska avfallet i verksamheten. * delprojekt 1 Kommunens anställda och förtroendevalda Projektet har Karlskrona kommun som avsändare. För att lyckas med det övergripande målet: Karlskronabornas avfallsmängder för kläder och mat ska minska, mätt i kilo per person och år, krävs att de kommunanställda och förtroendevalda är trovärdiga budbärare. För att kunna vara det behöver de få kunskap, känna acceptans för och börja arbeta för att minska avfallet i den egna organisationen. Detta gör de kommunanställda och politiker till en egen målgrupp. De kommunanställda ska inte ses som en enhetlig grupp. Istället är undergrupper definierade, där varje grupp är kopplad till specifika funktioner och avfallsslag. 10(43)

11 Undergrupp 1: Förvaltningschefer och enhetschefer För att kampanjen ska lyckas behöver den förankras hos chefer. Vi har valt att avgränsa vid förvaltnings- och enhetschefer, men med höjd ambitionsnivå kan gruppen utökas till andra relevanta verksamhetsansvariga. Gruppen behöver kunskap om projektet och om sakfrågan. De behöver också kunskap om nuläget vad gäller avfallsmängder allmänt inom den egna enheten samt för mat och textil hos kommuninvånarna. Undergrupp 2: Lärare, pedagoger och skolbespisningspersonal Barnfamiljer är en viktig målgrupp för projektet och skolans personal är effektiva och trovärdiga budbärare. Undergrupp för avfallsslag mat: Lärare i hem- och konsumentkunskap, NO/SO-lärare, personalen i skolbespisningen, fritidspedagoger. Undergrupp för avfallsslag kläder: NO/SO-lärare, textilslöjdslärare, fritidspedagoger. delprojekt 1 en är identiska med projektets huvudbudskap. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet Aktiviteter delprojekt 1 Förankring hos förvaltningschefer Alla förvaltningschefer ska få information om att kommunen arbetar med att förebygga avfall och varför kommunen gör det. De ska också få möjlighet till reflektion över på vilket sätt det kan påverka verksamheten. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Kommunens förvaltningschefer Projektledningen med stöd av kommunchefen. På ett ordinarie förvaltningschefsmöte avsätts tid för information om och diskussion av projektet. Det är viktigt att det inte bara blir information, utan att cheferna får tillfälle att diskutera och reflektera över vad avfallsförebyggande kan innebära för kommunen. Man bör till exempel diskutera vilka personer som är viktiga för att hitta förbättringsmöjligheter i det egna materialflödet. 11(43)

12 Ingår i projektledningen Täta kontakter med förvaltningscheferna och kommunchefen. Information i personaltidningen Sprida information till så många anställda som möjligt om att projektet pågår och vad det går ut på. Så ett frö till eget engagemang. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Kommunens anställda Kommunikationsavdelningen med stöd av projektledningen. I kommunens ordinarie tidning görs med jämna mellanrum reportage om projektet. Viktigt i början av projektet och sedan för att följa upp hur det går. Ingår i ordinarie budget för personaltidning och projektledning. Ordinarie uppföljning av personaltidning Förankring i nämnder och styrelser Politisk förankring. En rikare kommun. Minska avfallet. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Nämnder och styrelser för kommunala bolag. Projektledningen 12(43)

13 Projektledningen besöker ordinarie nämnds- och styrelsemöten för information och dialog kring projektet. Besöken kan behöva upprepas under projektets gång utifrån önskemål och behov hos de olika politiska grupperna. Ingår i projektledningen. Genom täta kontakter med nämndsordföranden och förvaltningschefer. Verktygslåda för intern inspiration Underlätta för arbetsplatser som vill informera sig om avfallsförebyggande och projektet. Stödjer kunskapsmål, attitydmål och beteendemål. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Kommunens anställda Projektledningen Ett enkelt informationsmaterial tas fram som stöd för till exempel en avdelningschef eller enhetschef som vill berätta om projektet för sina anställda. Det kan till exempel vara powerpoint-bilder med manus, och enkla, konkreta tips på vad man kan göra för att minska avfallet på sin arbetsplats. Verktygslådan bör uppdateras efterhand som projektet fortgår. Ingår i projektledningen. Materialet kan finnas digitalt för nedladdning eller utskrift. Undersökning av hur mycket verktygslådan används samt intervju av dem som använder den för att få veta användbarheten. 13(43)

14 Inspiration på arbetsplatsen Fördjupning av engagemang och insikt i varför man ska minska avfallet och kommunens roll i det arbetet hos de tjänstemän som berörs mest av projektet. Stödjer kunskapsmål, attitydmål och beteendemål. Kommunens anställda Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Projektledningen Projektledningen erbjuder sig att besöka kommunens arbetsplatser och hålla i workshops kring vad avfallsförebyggande är och vad det kan betyda för den enskilda arbetsplatsen. Det är ett mycket effektivt sätt att både sprida kunskap och skapa ny kunskap om den egna arbetsplatsens materialhantering. Det kan i många fall leda till värdefulla diskussioner om arbetsmiljö, ekonomi och miljö. Om intresset är stort kan det behövas en förstärkning av projektledningen, antingen i form av projektanställd eller konsultinsats. Direkt vid workshopstillfällena. Inspiration för lärare Inspirera lärare till att starta aktiviteter i skolan kring att förebygga avfall. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Lärare i grundskolan Projektledningen och barn- och utbildningsförvaltningen 14(43)

15 Inom ramen för fortbildning av lärare kan man ge dem verktyg för att prata om avfall och resurser i sin undervisning. Nedanstående länk är ett exempel på var information finns som är direkt användbar. Ingår i projektledningen till största delen. Eventuell kostnad för externa föreläsare med mera bör kunna rymmas inom ramen för fortbildning för lärare. Direkt i samband med utbildningarna samt uppföljande enkäter en månad och ett halvår senare. Enkäterna kan eventuellt bytas ut mot intervjuer. 15(43)

16 Delprojekt 2 Förankring och information externt Kommunikationsmål Denna del av kommunikationen syftar till att stötta delprojekt 3 och 4 för att nå kommunikationens övergripande mål och delmål. Målen här är därför samma som de övergripande målen och ska inte mätas specifikt för delprojektet utan för hela projektet. Beteende Karlskronabornas avfallsmängder för kläder och mat ska minska, mätt i kilo per person och år. Kunskap jag vet att Både jag och miljön tjänar på att jag minskar mitt avfall. Attityd jag tycker att Jag vill bidra till att minska avfallsmängderna i Karlskrona kommun. er delprojekt 2 Allmänheten mer specifikt den del av allmänheten som inte är mest benägna att ta till sig ny information och ändra beteenden, och inte heller de som är minst benägna att göra det. Karlskronas företag vissa kan dra fördel av delar av projektets budskap. Andra kan känna sig hotade. delprojekt 2 Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet 16(43)

17 Aktiviteter delprojekt 2 Förankring hos viktiga externa aktörer Att tidigt mobilisera intressenter och påbörja en dialog kring hållbar konsumtion. Stödjer kunskapsmål och attitydmål. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet er Blekinge Tekniska Högskola Green Teens Naturskyddsföreningen Karlskrona Handel & Service AB AB Arena Rosenholm Karlskrona Restauranger och butiker Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och andra trossamfund Idrottsföreningar Förebilder Projektledningen med stöd av näringslivbolaget och fritidsförvaltningen. erna bör besökas var för sig för diskussion om avfallsförebyggande och hållbar konsumtion. Det är också bra att även arrangera gemensamma träffar för gemensamt lärande, reflektion och idékläckande. För vissa av målgrupperna stämmer projektets budskap och mål väl överens med den egna organisationens syften och verksamhet, för andra krävs det en större insats för att de ska se värdet av att delta som aktör i projektet. Det är bra om man bland aktörerna eller på andra håll inom kommunen kan hitta personer som kan fungera som förebilder i projektet, personer som har ett gott anseende hos allmänheten. De måste inte leva ett resurssnålt liv när projektet startar, men klart kunna uttala att de stödjer projektet och också kunna berätta om vad de själva gör för att dra sitt strå till stacken. Kan kräva extra anslag för föreläsare med mera, utöver projektledning. Antal engagerade externa aktörer. Antal aktiviteter där externa aktörer är inblandade. Antal förebilder och deras genomslag i projektet. 17(43)

18 Information i kommuntidningen Öka medvetenheten om att Karlskrona kommun arbetar med avfallsförebyggande på olika sätt och varför man gör det. Stödjer beteendemål och kunskapsmål. Karlskrona minskar avfallet En rikare jord. Minska avfallet. Allmänheten Kommunens kommunikationsavdelning Kommuntidningens redaktion Artiklar skrivs i kommuntidningen vid strategiska tillfällen, som till exempel: När kommunikationsprojektet börjar Vid större aktiviteter Vid uppföljningar för att redovisa resultat Det mest intressanta kommer att vara att följa delprojekt 3 och 4. Läs mer om hur man kan använda kommuntidningen under respektive delprojekt. Ingår i ordinarie budget för kommunikationsavdelningen. Ingår i läsvärdesundersökning/utvärdering av kommuntidningen. Projektwebb Tillgängliggöra information om att Karlskrona kommun arbetar med avfallsförebyggande på olika sätt och varför man gör det. Tillgängliggöra tips om hur man kan minska sitt avfall. Stödjer beteendemål och kunskapsmål. Alla Karlskronabor, näringsliv och anställda vid kommunen. Ett rikare liv. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. En rikare jord. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet. Projektledningen Kommunens webbredaktör 18(43)

19 På kommunens hemsida görs en sida specifikt för projektet med information om: och mål med projektet Fakta om konsumtion och avfall Aktiviteter i projektet Projektets resultat Kopplingar till andra aktiviteter i kommunen Kommuniceras konsekvent i alla aktiviteter under hela projektet. Delsidor kan finnas för olika avfallsslag. Kopplade Facebooksidor för delprojekten mat och kläder. En app för att guida till hållbara konsumtionsval kan komplettera. Ingår i Projektledningens arbetsuppgifter. Enkätverktyg som kopplas till webben. Näringslivsdialog Få igång en diskussion bland kommunens företag kring avfall och hållbar konsumtion. Ett rikare företag. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. Modern handling. Minska avfallet. Kommunens företag Projektledningen i samverkan med näringslivsbolag Hållbar konsumtion tas upp som ett tema på ett eller flera frukostmöten för företag och på en näringslivsdag. Det är mycket viktigt att både förmedla fakta kring konsumtion och avfall och ge utrymme för diskussion kring företagens ansvar för en hållbar konsumtion. Diskussionen bör innehålla någon form av analys av hot och möjligheter för företagen. Det är viktigt att visa på vinster för företagen och att det handlar om en möjlighet till affärsutveckling som stämmer överens med en oundviklig minskning av uttag av jordens resurser. Näringslivet i Karlskrona skulle kunna bli en föregångare på detta! Kostnad för föreläsare samt arbetstid för projektledning och näringslivsbolag. 19(43)

20 Ställ frågor direkt vid arrangemangen till deltagarna om hur de uppfattat dem och vad de fått ut av dem. Följ upp med telefonsamtal till några deltagare ett par månader senare. Företagsutveckling genom minskat avfall Stödja företag inom livsmedels- och textilbranschen att möta kundernas förväntningar på dem kring att minska avfall. Ett rikare företag. Minska avfallet. En rikare kommun. Minska avfallet. Karlskrona minskar avfallet Kommunens företag inom livsmedels- och textilbranschen Projektledningen i samverkan med näringslivsbolaget och miljökontoret Denna aktivitet ska ge företagen stöd i att möta Karlskronabornas frågor och synpunkter som väcks under delprojekt 3 och 4, och stärka deras trovärdighet som seriösa leverantörer och handlare. Om exempelvis restauranger själva arbetar med att minska sitt avfall är de mer trovärdiga budbärare när de uppmanar sina kunder att ta lagom mycket mat, som föreslås i delprojekt 3. Ett inspirationspaket tas fram med skriftlig information om vad företagen konkret kan göra för att minska sitt avfall och vad de kan vinna på det. Informationen sprids både genom att direkt besöka olika, viktiga handlare och restauranger och genom att delta i eventuella forum där handlarna och restaurangerna kan befinna sig. Miljökontoret kan bidra genom att dela ut och prata om informationen på sina inspektioner hos restauranger. Kostnad för framtagande och upptryckning av inspirationspaket. Arbetstiden ingår i projektledningsuppdraget och annan intern arbetstid. Uppföljande samtal hos några av de besökta företagen. Bör göras minst två gånger. 20(43)

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Varför en gemensam kommunikationssatsning?

Varför en gemensam kommunikationssatsning? 2013-05-24 Varför en gemensam kommunikationssatsning? Internt Vi gör gemensam sak - tillsammans får vi större genomslagskraft. Externt Lyfta kunskap och förflytta attityder hos allmänheten tillsammans

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling 2009-10-14 Rev 2009-11-24 Rev 2010-05-20 Rev 2010-06-02 Kommunens författningssamling Kommunikationspolicy för Österåkers kommun Fastställd av Kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 12. (dnr KS 2009:109 105)

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Dokumentnamn: DokumentID Version: TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2011-2014 för Upplands-Bro kommun Sidan 1 av 9 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. VÄRDEGRUND FÖR KOMMUNIKATION... 3 4. ÖVERGRIPANDE SYFTE MED KOMMUNIKATIONEN... 3 5. KANALSTRATEGI...

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1 Elektronisk hantering från hösten 2015...3 1.2 Om

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012

Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 Förvaring av ägg en enkätundersökning April 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se Thomas Svaton, vd Svensk

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu!

Minska matsvinnet. Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad. Nyhet: Doggybag Beställ nu! Minska matsvinnet Erbjud dina gäster att ta hem resterna i doggybag Nyhet: Doggybag Beställ nu! Gör som Johan Jureskog Låt gästerna ta hand om sina egna rester Tillsammans gör vi skillnad Så här jobbar

Läs mer

Planera din kommunikation. Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting

Planera din kommunikation. Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting Planera din kommunikation Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting 1 2 Vi drunknar i information Mängd av information Utbud Konsumerad/ individ Effekt/ individ 1950 1975 2000 Källa:

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall.

Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall. 2012 4,4 miljoner ton hushållsavfall/år 1975 2,6 miljoner ton hushållsavfall/år Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall. 11

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator.

Klimatsmartkampanjen är en del i Halmstads klimatinvesteringsprogram, Klimp med Klimpsamordnare Marianne Olovson som koordinator. 1. Klimatsmart Bakgrund Problematiken bakom kampanjen Klimatsmart var att mycket mat gick till avfall på de kommunala skolorna i Halmstad. Idén föddes då kommunens Måltidsservice kontaktade Klimp-samordnaren

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Kommunikationsstrategi 2013-2014

Kommunikationsstrategi 2013-2014 Kommunikationsstrategi 2013-2014 Antagen av Östhammars kommunfullmäktige 84 i september 2010. Omarbetad i december 2012 och antagen av kommunstyrelsen xx/2013 Innehåll ANSVAR FÖR INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation

Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Strategi i sociala medier för att lyfta Region Västerbotten som organisation Vi har i det här arbetet tagit fasta på några av de personlighetsdrag som kännetecknar Region Västerbotten. I uppdragsbeskrivningen

Läs mer

Riktlinjer för information i Götene kommun

Riktlinjer för information i Götene kommun Riktlinjer för information i Götene kommun Handläggare: Rogher Selmosson Antagen av: Kommunstyrelsen 2009-09-23 Ks 223 09/KS311 Innehåll 1. Bakgrund sid. 3 2. Mål sid. 3 3. Information och kommunikation

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Europa minskar avfallet 2011

Europa minskar avfallet 2011 Europa minskar avfallet 2011 Rapport framtagen för Avfall Sverige Beställare: Anna-Carin Gripwall Upplägg och rapport: Katharina Norborg Genomförande: 1-10 november, 2011 Projektnummer: 110041 Bakgrund

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Att intressera medborgare för sopsortering

Att intressera medborgare för sopsortering Att intressera medborgare för sopsortering Dagens presentation Målsättningar för sopsortering/matavfallssortering Hur vi kommunicerar om sopsortering Vilka framgångar vi har sett Vilka utmaningar vi har

Läs mer