Överklagande av trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överklagande av trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för väg 940, delen Rösan-Forsbäck"

Transkript

1 Till Regeringen Skickas till Trafikverket Ärendemottagningen Box Borlänge Överklagande av trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för väg 940, delen Rösan-Forsbäck Ärendenummer TRV 2014/76528 samt TRV 2015/ Göteborgs Ornitologiska Förening,GOF, och Sveriges Ornitologiska Förening Birdlife Sverige, SOF, (benämns hädanefter som ornitologerna) överklagar Trafikverkets beslut att fastställa arbetsplan för anläggning av väg 940, delen Rösan Forsbäck inom Kungsbacka kommun, Hallands län och yrkar på att Regeringen avslår arbetsplanen. Föreningarnas yrkande Ornitologerna yrkar i första hand på att arbetsplanen avslås och en förnyad utredning startas upp med mål att förbättra framkomlighet och öka säkerhet på befintlig väg 940. Ornitologerna yrkar i andra hand på att arbetsplanen revideras så att intrånget i naturmiljön minskar. Detta kan ske genom att anlägga hela vägsträckningen som en 1+1 väg med en bredd på 7,5 metar och dimensionerad för 60 km/h utan mitträcke. Trafikverket bör också om arbetsplanen revideras anmodas att lämna in en ansökan om dispens från 4 Artskyddsförordningen eftersom att de arter som är upptagna i förordningen inte kompenseras fullt ut enligt 14 Artskyddsförordningen. 1

2 Motivering Arbetsplanen över den planerade väg 940 i nuvarande utformning strider mot EU:s habitatdirektiv och Artskyddsförordningen 4 punkt 1, 2, & 4 samt motverkar målet med att uppnå en gynnsam bevarandestatus för de arter som är upptagna i den svenska rödlistan. Den motverkar också möjligheten att uppnå några av de nationella miljökvalitetsmålen antagna av Sveriges Riksdag varav följande tre är av relevans för projektet: Myllrande våtmarker Ett rikt växt och djurliv Levande skogar Dessa tre är också Hallands miljömål varav de två förstnämnda, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt och djurliv, ej kommer att nås till år 2020 och det sistnämnda, Levande skogar, kan delvis komma att uppnås till Förlust av naturmiljöer med höga värden Onsalahalvön har under senare år bebyggts i stor omfattning vilket har gett negativa effekter på naturmiljön på flera håll. Undantaget har varit i vägkorridoren där stora delar har lämnats orört vilket bevarat miljöer som förr var vanliga men idag mycket ovanliga. Framförallt gäller det alsumpskogarna som ligger som ett pärlband längs med den planerade vägens sträckning. Här har floran och faunan till stor del fått fortleva i princip på liknande villkor som rådde i mitten på förra århundradet. Framförallt alsumpskogar har minskat kraftigt inte bara från Onsalahalvön utan i princip från hela södra Sverige delvis beroende på en numera borttagen paragraf i skogsvårdslagen, 1979 års Skogsvårdslag paragraf 5:3. Begreppet 5:3-skogar kommer av att Skogsvårdslagens femte paragraf tar upp när en skogsägare är skyldig att anlägga ny skog. Tredje punkten stadgar att detta ska ske när markens produktionsförmåga inte utnyttjas på ett tillfredsställande sätt. Detta drabbade alsumpskogar genom avverkning tillsammans med en utdikning av marken. På Onsalahalvön ser man på flera platser tidigare alsumpskogar utdikade varvid annan vegetation har etablerat sig och mer eller mindre konkurrerat ut alen och många av de arter som fann sin hemvist i detta habitat. Med en ny väg 940 hotas alsumpskogarnas ekologiska funktion där flora och fauna haft en fristad skyddade från både avverkning, dikning och andra åtgärder som har på andra håll Syftet med habitatdirektivet motverkas Ornitologerna anser att planerad väg 940 strider mot habitatdirektivet eftersom det inom vägkorridoren finns både prioriterad naturtyp (lövsumpskog) vars ekologiska funktion kommer att minska på grund av trafikbuller som uppstår och prioriterade arter som drabbas av habitatförlust. 2

3 Lövsumpskog är en prioriterad naturtyp enligt habitatdirektivet. Att en art eller naturtyp är prioriterad enligt direktivet, innebär att medlemsländerna ska ge särskild uppmärksamhet till arten eller naturtypen. De är utvalda som de mest hotade i unionen och åtgärder för dessa måste kunna prioriteras, alltså genomföras snabbt. Det beräknas idag finnas 10 km2 av naturtypen i södra Sverige (kontinental region) utav tidigare 50 km2 (historiska referensvärden). Naturtypen visar sig ha ogynnsam bevarandestatus i södra Sverige (Fakta från Naturvårdsverkets rapport Arter och naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013). Gynnsam bevarandestatus På Naturvårdsverkets hemsida finner man tolkningen av bevarandestatus för en livsmiljö: Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam Och tolkningen för bevarandestatus för en art: Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt Varken livsmiljöer eller arter (se tabell 1, 2 och 3) kan enligt ornitologerna anses ha en lokalt fortsatt gynnsam bevarandestatus vid en anläggning av väg

4 Svenskt namn Vet namn Rödlistad Minskning Enkelbeckasin Gallinago gallinago 50% Gråtrut Larus argentatus NT Skogsduva Columbaoenas LC Turkduva Streptopelia decaocto LC Gröngöling Picus viridis NT Spillkråka Dryocopus martius NT Mindre hackspett Dendrocopus minor NT Järnsparv Prunella modularis 50% Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus 50% Gransångare Phylloscopus collybita abietinus 50% Grå flugsnappare Muscicapa striata 50% Entita Poecile palustris LC Kråka Corvus corone 50% Stare Sturnus vulgaris VU Gråsparv Passer domesticus 50% Domherre Pyrrhula pyrrhula 50% Gulsparv Emberizia citrinella VU Sävsparv Emberiza schoeniclus VU Tabell 1. Prioriterade fåglar observerade i vägkorridoren vid Trafikverkets inventeringar som kommer att få en negativ påverkan av vägkorridor (Från Naturcentrums rapport ). Rödlistade arter markerade med rött. Svenskt namn Vet namn Rödlistad Bivråk Pernis apivorus NT Duvhök Accipiter gentilis NT Buskskvätta Saxicola rubetra NT Tabell 2. Rödlistade arter observerade i eller i anslutning till vägkorridoren av ornitologerna. Svenskt namn Vet namn Rödlistad Upptagen i EUs artdir Vattenfladdermus Myotis daubentonii X Dvärgpipistrell Pipistrellus pygmaeus X Nordisk fladdemus Eptesicus nilssonii X Fransfladdermus Myotis nattereri VU X Tabell 3. Fladdermöss observerade i vägkorridoren vid Trafikverkets inventeringar (Från Naturcentrums rapport ). Rödlistade arter markerade med rött. 4

5 Påverkan på fågel- och fladdermusfaunan Trafikverket är väl införstått med att det kommer att ske en negativ påverkan på fåglar och fladdermöss vid en anläggning av ny väg 940 I Artskyddsförordningen 4 2 punkten 1 står att läsa att det är förbjudet att avsiktligt störa djur. Enligt Naturvårdsverket tolkning av paragrafen kan störning förekomma till exempel i form av ljud eller ljus, men den behöver inte fysiskt påverka arten direkt utan kan ge indirekta effekter. Arbetsplanen för väg 940 i nuvarande utformning medför att ett flertal arter kommer att påverkas negativt och kommer inte att ha en fortsatt lokalt gynnsam bevarandestatus då deras livsmiljöer kommer att förändras av en anläggning av väg 940. De fyra arter av hackspettar som återfinns i området, varav tre är rödlistade, kommer att missgynnas om en anläggning av väg 940 blir verklighet. Populationerna av både spillkråka och gröngöling har minskat kraftigt de senaste åren och är sedan 2015 rödlistade efter att tidigare ha bedömts ha en livskraftig population vid 2010 års rödlista medan den mindre hackspetten har haft en fortsatt liten population med dystra framtidsutsikter. De alkärr och lövskogar som återfinns i eller i anslutning till vägkorridoren utgör ett kärnområde för den mindre hackspetten inte bara i Kungsbacka kommun utan i hela regionen. Tre till fyra revirhävdande fåglar har observerats i vägkorridoren och ytterligare något par i anslutning till denna. Barriäreffekter I trafikverkets nationella plan för transportsystem anges bevarande av biologisk mångfald som ett prioriterat mål i transportsektorns arbete och att riktade insatser ska sättas in för att motverka ekosystemens fragmentering. Vid anläggandet av väg 940 kommer naturmiljön att fragmenteras på ett betydande sätt då vägen kommer att utgöra ett vandringshinder för ett flertal djurgrupper inte minst groddjur. Vid delar av vägsträckan från Staragården via Björs mosse och alkärren i Norrelund och Hasslakärr är det förslag på att anlägga grodbarriärer i form av låga murar som förhindrar att groddjur tar sig upp på vägbanan men vid övriga delar av vägens sträckning där man konstaterat att det finns groddjur upptagna i Artskyddsförordningen planeras inga liknande åtgärder till exempel område N23 sumpskog vid Prässe, N25 - lövsumpskogar på ömse sidor om Skällaredsvägen, N28 damm söder om Säckan. För fåglar finns inga lämpliga skyddsåtgärder planerade. Stora värdefulla naturområden som återfinns på den östra sidan av vägen med bebyggelse öster om i synnerhet mellan Bränna och Skällared kommer att skärmas av från de delar väster om vägen och kommer ej fortsättningsvis att ha samma ekologiska funktion som idag. Det är också här man finner de 1 Även om störningen inte behöver vara betydande så har en otillåten störning en negativ effekt på artens bevarandestatus. Störningen bör alltså kopplas till den påverkan den har på artens bevarandestatus såväl för den lokala populationen som för den biogeografiska nivån i landet ( 5

6 högsta naturvärdena, tre klass I områden, nio klass II områden samt elva klass III områden enligt Naturcentrums inventering av naturmiljöer längs vägkorridoren. Vid bedömningen användes en femgradig skala. Under 2014 togs det fram en standard för bedömning av naturvärden, SS :2014. För att enligt denna standard hamna i kategorin Naturvärdesklass 1, högsta naturvärde, behövde följande kriterier uppfyllas helt eller delvis för arter: Ett stort antal naturvårdsarter förekommer. Flera naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster Flera rödlistade arter förekommer. Åtminstone några rödlistade arter har livskraftiga förekomster Enstaka hotade arter förekommer Följande kriterier behövde uppfyllas helt eller delvis för biotoper: De biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas före-komma i biotopen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen. Förekomst av biotop eller Natura 2000-naturtyp som är hotad i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Ornitologerna hävdar att alla sedan tidigare klass I områden samt ett flertal av sedan tidigare klass II områden uppfyller de flesta av ovanstående kriterier och skulle enligt ny standard klassas som Naturvärdesklass I Högsta naturvärde. Detta gäller inte minst område N21, våtmark alsumpskog, Hasslakärr, ett område där vägen är planerad att skära rakt igenom sumpskogen. Ornitologerna hävdar att resultatet av att anlägga väg 940 medför att fåglar och fladdermöss och deras livsmiljö ej kan anses ha en fortsatt gynnsam bevarandestatus. Tysta områden i Göteborgsregionen I Göteborgsregionens kommunalförbunds, GRs, utredning Tysta områden inom GR, 2015 identifieras ett större tyst område i den norra delen av Onsalahalvön och ytterligare ett söder om detta (se bild 4). Dessa områden kan komma att påverkas negativt av trafikbuller av den planerade väg 940. Vi finner inte i Trafikverkets MKB, ej heller i arbetsplanen för väg 940 någon utredning om hur trafikbuller från en tänkt väg 940 kommer att påverka dessa värdefulla naturmiljöer som kommer att beröras av en anläggning av väg 940. Trafikbuller i naturmiljöer I en studie som Trafikverket själva finansierat utförd av CBM inom forskningsprojektet 6

7 TRIEKOL, Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer I och II, påvisas den negativa effekten av trafikbuller på djurlivet men också på friluftslivet. Ljudnivåer från 45 db (Aeq) kommer att innebära en minskning av fågelfaunan och det är framförallt de mest hotade arterna som kommer att påverkas negativt. Ornitologerna anser således att de höga befintliga naturvärdena kommer att påverkas negativt i långt större utsträckning och längre från vägområdet än vad Trafikverkets karta redovisar då Trafikverket endast redovisat bullernivåer på grund av det trafikbuller som uppkommer från vägtrafiken från 50 db (se bild 1). Buller i tidigare tysta naturmiljöer kommer att påverka både människor och djur negativt med stress och ohälsa som följd och i förlängningen får detta konsekvenser i form av försämrad reproduktion, ökad dödlighet och minskad populationstäthet (se bild 2). Bild 2. Från rapporten Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II. På TRIEKOLs hemsida går att läsa: Det är väl känt att vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har man hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är tekniskt buller en allvarlig störningsfaktor, som för människor leder till minskade upplevelsevärden och försämrad rekreation, och för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion. 7

8 Bild 1. I Trafikverkets MKB redovisas vilka områden som berörs av buller överstigande 50 db men redan vid 45 db påverkas fåglar och fladdermöss negativt av trafikbuller. 8

9 Bild 3. Tekniskt buller stör i naturmiljöer som stadsparker, grönområden och naturreservat. Studier av hur buller påverkar fågellivet och friluftslivet pekar mot likartade gränsvärden. Figurerna visar hur trafikbuller kan påverka både förekomsten av fågel (B), och andelen besökare i grönområden som är nöjda med ljudbilden (A). Från TRIEKOLs websida I rapporten Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II redovisas också gränsvärdena för vilka ljudnivåer som kan accepteras för att ingen kvalitetsförsämring kommer att ske i värdefulla naturmiljöer: Ingen kvalitetsförsämring tolereras -> begränsningsvärde 45 db (Aeq) 20 % kvalitetsförsämring tolereras -> begränsningsvärde 50 db (Aeq) 50 % kvalitetsförsämring tolereras -> begränsningsvärde 55 db (Aeq) Detta betyder att ett långt större område kommer att påverkas negativ än vad Trafikverket har presenterat i sina rapporter. Enligt rapporten blir kostnaden för bullerminskande åtgärder väsentligt mycket dyrare än klassiskt biotopskydd/skötsel och att kompensationsåtgärder skulle kunna vara den mest kostnadseffektiva lösningen för att säkerställa gynnsam bevarandestatus för påverkade arter och miljöer. Enligt EUs naturvårdsdirektiv samt svenska artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa djur om detta hotar att påverka arternas bevarandestatus lokalt, regionalt och nationellt. Detta gäller även för trafikbuller och således för anläggandet av väg 940. De arter som till synes påverkas mest är (enligt samma rapport) de arter som är upptagna i EUs artdirektiv och/eller i svenska rödlistan. Ornitologerna ser inte att Trafikverket tagit fram några åtgärder för att förhindra att störningar från trafikbuller kommer att påverka djurlivet. 9

10 Bild 4. Karta över tysta områden. Tysta områden på Onsalahalvön inringade i rött. Från GRs utredning Tysta områden inom GR. 10

11 Dagvatten Trafikverket avser ej att anlägga någon annan typ av reningsdammar för dagvatten från vägen än de gräsbelagda dikena vilka enligt ornitologerna ej kommer ha en fullgod funktion innan vattnet når de olika recipienterna. Det är i första hand ett flertal olika våtmarker och alsumpskogar som kan komma att påverkas negativt men i slutänden är det den inre delen av Kungsbackafjorden, ett Natura 2000-område och IBA (Important Bird Area), och Råöviken, ett ekologiska mycket känsligt område för fåglar, som kan komma att påverkas. Ingen hänsyn har heller tagits till hur ytvattnet kan komma att påverkas av de kumulativa effekterna av andra planerade verksamheter såsom föreslagen detaljplan vid Mariedalskrysset vars dagvatten kommer att ledas via Knapebäcken med utlopp i Råöviken vars ytvatten kommer att påverkas negativt. Ej heller har de kumulativa effekterna av den planerade ombyggnaden av vägsträckningen Forsbäck E6 tagits i beaktande. I en vägledande dom från EU i mål C-461/13 har EU-domstolen tagit ställning till om vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt och om hur begreppet försämring av status ska tolkas. Havs- och vattenmyndigheten har gjort en sammanfattning av domen där följande ställningstaganden har gjorts: Medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras. Begreppet försämring ska tolkas som att en försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att försämring ska uppstå även om inte den sammanvägda statusen försämras. Detta gäller inte minst mikroplaster där den största källan utgörs av trafiken genom vägoch däckslitage enligt en studie utförd av IVL (IVL report C 183, March 2016). Ornitologerna anser att Trafikverket ej utan rimligt tvivel med de i arbetsplanen föreslagna åtgärderna säkerställt att någon försämring av status för recipienterna av dagvatten från vägen sker. Dispens från artskyddsförordningen måste sökas vid anläggning av väg 940 Göteborgs Ornitologiska Förening har sedan tidigare yttrat sig vid ett flertal tillfällen om de naturvärden som kommer att gå förlorade med anläggandet av en ny väg 940 (bland annat , , , se bilaga 1-3). Trafikverket har i arbetsplanen inte presenterat några åtgärder som upprätthåller en fortsatt lokal gynnsam bevarandestatus, 11

12 GYBS, för ett flertal av de rödlistade arter och de arter upptagna i Artskyddsförordningen, framförallt fåglar och fladdermöss, som har sina fortplantnings- och viloområden i eller i anslutning till den planerade vägkorridoren. I Naturcentrums rapport Utredning om skyddade arter, biotopskydd och naturmiljöer med höga naturvärden inom vägkorridor för väg 940, Rösan Forsbäck, Kungsbacka kommun står att läsa: För 18 av de 24 fågelarter som förekommer i området kan GYBS lokalt påverkas negativt, främst genom att marker för födosök försvinner eller avskärs av vägen. Detta styrker vårt krav på att Trafikverket måste ansöka om dispens från Artskyddsförordningen. Kompensationsåtgärder Trafikverket planerar som en hänsynsåtgärd skapa mer död ved som kompensation för hålträd som går förlorade vid anläggning av vägen. Detta trots att det inte bara är bristen av död ved som ensamt är avgörande för den mindre hackspetten fortsatta existens i området. Förlusten av grova lövträd i en ostörd miljö som nyttjas för födosök både under häckningstid och under viloperioden som blir ytterligare en begränsande faktor för mindre hackspett men också för de andra hackspettsarterna. Några åtgärder för att kompensera för detta har inte Trafikverket redovisat. Detta kommer att innebära en förlust av födosöksplatser och därmed lämpliga häckningshabitat för hackspettar både under häckningstid och vid övervintring men är också en kraftig försämring av habitatet för ett flertal andra arter. Denna förlust innebär att fåglarnas möjlighet till födosök inom häckningshabitatet försämras påtagligt vilket på kort sikt kommer att leda till en försämrad reproduktion och på längre sikt en förlust av arter inom området. Motsvarande gäller i stora delar också för alla andra arter som har observerats vid inventeringar utförda av Trafikverket men också för ytterligare tre rödlistade arter som har observerats av ornitologerna under häckningstid i eller i nära anslutning till vägkorridoren. Dessa arter är bivråk Pernis apivorus (NT), duvhök Accipiter gentilis (NT) och buskskvätta Saxicola rubetra (NT). Då ett flertal arter även har sitt övervintringsområde i vägkorridoren och således kommer att störas av en eventuell kommande verksamhet måste, enligt ornitologernas bedömning, Trafikverket söka dispens från Artskyddsförordningen även vid en anpassning av tiden för verksamheten. Enligt Naturvårdsverkets tolkning av 14, dispens från 4, 5 och 7 krävs dispens även om störningen och/eller skadan bara är tillfällig och om tveksamhet råder om åtgärden är förbjuden eller inte bör försiktighetsprincipen tillämpas och en dispens sökas. De av Trafikverket planerade skyddsåtgärderna för i synnerhet fåglar, fladdermöss men också för groddjur och insektsfaunan anser ornitologerna vara otillräckligt för 12

13 att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus, GYBS, varför ornitologerna anser att Trafikverket måste söka dispens från artskyddsförordningen enligt 14 om väg 940 anläggs då detta kommer detta att permanent skada den kontinuerliga funktionen på fåglarnas och fladdermössens fortplantningsområden och viloplatser. Natur, hälsa och samhällsekonomisk kostnad Den samhällsekonomiska vinst som Trafikverket antar uppstår vid anläggning av väg 940 (PM Revidering samhälls-ekonomisk kalkyl) tar ej hänsyn till förlusten av biologisk mångfald, ej heller till den samhällsekonomiska kostnad som en förlust av tysta områden utgör vilka spelar stor roll för människors hälsa och välmående. Ornitologerna är övertygade om att om det sattes ett ekonomiskt värde på förlusten av värdefulla naturområden skulle det samhällsekonomiska resultatet bli negativt. Ett flertal vetenskapliga studier visar på värdet av ostörda naturmiljöer vid rehabilitering av människor med både stressrelaterade sjukdomar men även vid återhämtning av andra sjukdomsbilder. Att då succesivt förstöra dessa befintliga miljöer utan att värdera deras ekonomiska betydelse anser ornitologerna vara både ett slöseri med denna ekosystemtjänst och en kortsiktig planering. Morgan Johansson Ordförande Göteborgs Ornitologiska Förening Dennis Kraft Ordförande Sveriges Ornitologiska Förening-Birdlife Sverige 13

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö 1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens

Läs mer

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Fågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre

Fågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre Fågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre 2013-01-15. Arbetet är utfört av Bosse Säll på Rutilus ecokonsult AB under perioden

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Att formulera bevarandemål

Att formulera bevarandemål PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-03 1 Ekologisk kompensation- definition Gottgörelse genom

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket

Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Webbinarium augusti 2016 Om du behöver teknisk hjälp: ring Carmela tel. 076-1151674 Program Regelverk, tillsyn Frågor Riktlinjerna Frågor

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Kompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Kompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Kompletterande inventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Kompletterande inventering inför detaljplan

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan - fladdermöss

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan - fladdermöss Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Vasagatan - fladdermöss 2 (10) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Vasagatan - fladdermöss. 2013. Diarienummer:

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Miljödepartementet STOCKHOLM

Miljödepartementet STOCKHOLM Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Fågelinventering vid Storfinnforsen

Fågelinventering vid Storfinnforsen Fågelinventering vid Storfinnforsen Naturföretaget 2016 Inventering: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Rapport: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2016-08-26 Version: 1 Kontaktperson för

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför tillståndsprövning av vattenverksamhet: Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp Östra Göinge kommun, Skåne län Samrådsunderlag 2016-09-19 UNDERLAG

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön

Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön Rapport 2005-08-15 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss kring Svaneholmssjön Bakgrund Svaneholmssjön och dess omgivningar har varit en av

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl 1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet

Läs mer

Version 1. Naturvärdesinventering Svartviksstrand, Upplands Bro

Version 1. Naturvärdesinventering Svartviksstrand, Upplands Bro 2016-12-06 Version 1 Naturvärdesinventering, Upplands Bro 2 Beställning: Riksbyggen Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig:

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005 Upplands Ornitologiska Förening 2005-06-28 Inledning s. 1 Upplands Ornitologiska Förening (UOF) har under våren 2005, på uppdrag

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Beslut Naturvårdsverket avskriver ärendena från vidare handläggning.

Beslut Naturvårdsverket avskriver ärendena från vidare handläggning. 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-11-10 Ärendenr: NV-05432-14 NV-05520-14 NV-05544-14 Klagande 1

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Detta överklagande är framtaget av Nacka Naturskyddsförening och Boo Miljö- och Naturvänner.

Detta överklagande är framtaget av Nacka Naturskyddsförening och Boo Miljö- och Naturvänner. 1 Boo Miljö- och Naturvänner 2012-04-10 Till Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut i fråga om överklagande av detaljplan för del av Tollare 1:16

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Fåglar påverkas av många verksamheter

Fåglar påverkas av många verksamheter Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet De flesta foton: Åke Lindström; Tjäderbilder: Leif

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad

Läs mer

Slutversion Inventering av fladdermöss vid Tumba. skog, Botkyrka kommun

Slutversion Inventering av fladdermöss vid Tumba. skog, Botkyrka kommun Slutversion 2017-10-19 Inventering av fladdermöss vid Tumba skog, Botkyrka kommun 2 Beställare: SHH Bostad AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion:

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

SKRIVELSE Ärendenr: NV

SKRIVELSE Ärendenr: NV 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer