Ungdomars drogvanor, nätdroger, behandling
|
|
- Åsa Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska BUP Kongressen 2016 Uppsala Drogtrender Ungdomars drogvanor, nätdroger, behandling Tobias Eriksson Chefsöverläkare Beroendemedicin Akademiska sjukhuset
2
3 Ungdomar som använder nätdr0ger - vilka är de? Empiriska analyser av skolelevers drogvanor med fokus på nätdroger CAN Rapport 137, Håkan Leifman & Clara Henriksson Vi vet idag relativt mycket om näthandel och om uppkomsten av nya preparat. Men vad är det som kännetecknar den som använder dessa nätdroger? Har den minskade konsumtionen av alkohol bland unga ersatts av nätdroger?
4 Hur har informationen inhämtats? Underlaget utgörs av drygt 8000 ifyllda gymnasieenkäter från årskurs 2 under 2012 och Totalt har 4,2 % av gymnasieeleverna använt nätdroger -5,8 % av pojkarna -2,5 % av flickorna
5 Vad fann man i undersökningen? Av alla som gick i åk 2 hade 16% någon gång använt cannabis, ca 1% hade prövat amfetamin och knappt 1% hade använt kokain. Av de som uppgav att de prövat nätdroger hade 79% använt cannabis, 15% amfetamin och 15% kokain. 12% av alla gymnasieelever uppgav en hög konsumtion av alkohol, i gruppen som prövat nätdroger utgjorde 44% högkonsumenter av alkohol. 14% av alla gymnasieelever uppgav regelbunden rökning av cigaretter, i gruppen som prövat nätdroger utgjorde 55% regelbundna eller dagliga rökare.
6 Sammanfattning Gymnasieeleverna som använder nätdroger brukar i hög grad redan andra droger. De har dessutom ett mönster av skolkning som skiljer sig från övriga elever. 38% uppger att de skolkar minst 2-3 ggr per månad, siffran för hela gruppen gymnasielever är 13% 23% av de som brukat nätdroger uppger att deras föräldrar accepterat deras bruk av alkohol och cigaretter, bland samtliga svarande elever var denna siffra 8% Elever med ren nätdrogserfarenhet är långt under 1%
7 Vem kan man lita på? Om ungas förtroende för källor Ungas frågor om alkohol och droger. CAN Rapport 145, Anna Raninen & Nina Dahlman Varför skall man vara intresserad av ungas mediavanor? Det är en förutsättning för att nå ut till dem med information.. Vidare lär det oss att känna denna målgrupp om vi vet var de skaffar sin världsbild..
8 Vilka medier används?
9 Vem litar man på?
10 Vad är känsligt att diskutera med andra?
11 Var söker man stöd respektive information?
12 Drogutvecklingen i Sverige 2014 CAN, Rapport 144. Ulf Guttormsson, Clara Henriksson & Tony Nilsson Alkohol Ungdomar dricker mindre än någonsin, däremot uppfyller nästan 6% av svenska befolkningen kriterierna för beroende eller missbruk ( individer) 15% av den svenska befolkningen uppger att de påverkas negativt av att personer i deras närhet dricker för mycket Tobak Andelen vuxna som röker har minskat från 35 till 20 procent sedan början av 1990-talet. Rökningen bland ungdomar har minskat kraftigt Narkotika Unga som använder narkotika är oförändrat till antal men de blir allt yngre, tungt bruk ökar i gruppen. Blodsmitta minskar då injektionsmissbruket går ned. Man blandar droger i högre utsträckning blandmissbruket har således ökat..
13 Nätdroger Synonyma begrepp är research chemicals (RC-droger), designer drugs eller legal highs De flesta nätdrogerna som säljs påminner i sin effekt om cannabis eller amfetamin Tyvärr har de första nätdrogerna med opioida egenskaper dykt upp
14 Spice Ett fenomen som dyker upp vid millenieskiftet som en kryddblandning från Asien med påstådda cannabisliknande effekter Omkring 2004 börjar vi se en produkt från The Psyche Deli i London där man tillsatt syntetiska cannabinoider, man saluför blandningen under namnet Spice Skillnaden mellan Spice och Cannabis är längre duration, större inslag av agitation och ångest med risk för självdestruktivitet hos nätdrogen Misstänk Spice om patienten uppträder rökig med negativ urinscreen
15 Buprenorfin, Subutex, Temgesic, Suboxone En långverkande syntetisk opioid som används i LARO-program och som smärtstillande Långsamt tillslag och lång halveringstid Buprenorfin är en partiell agonist som dock binder starkare till receptorn än andra opioider Buprenorfin har en takeffekt vad gäller andningsdepressionen Suboxone kombinerar buprenorfin och naloxon i samma tablett, naloxonet bryts ned i magslemhinnan men förblir aktivt om det injiceras
16 Tramadol En syntetisk opioid som också är en återupptagshämmare av serotonin och noradrenalin vilket sammantaget gör det till ett potent smärtstillande preparat Ger svår abstinens vid snabb utsättning Höga doser ger risk för epileptiska anfall med potentiellt dödligt förlopp
17 Fentanyl, Durogesic, Drop dead En mycket stark syntetisk opioid som används som narkosmedel intravenöst och som plåsterberedning vid behandling av kraftig smärta Preparatet är hundra gånger starkare än morfin Ger risk för andningsdepression, kramp i luftstrupen och hjärtrytmrubbning Plåstren tuggas eller slammas upp i saliv varvid sörjan injiceras Inte möjligt att dosera säkert vid missbruk, drogen kallas också Drop dead Minns ni tragedin vid Dubrovkateatern 2002?
18 Kan utdelning av naloxon förebygga död i opioidöverdos? Under åren stod heroin och andra opiater för 76-91% av de akut drogrelaterade dödsfallen i Sverige, på senare år har det tillkommit en ökning av dödsfall relaterade till opioider såsom metadon. I en undersökning på sprutbytesprogrammet i Malmö uppger 74% att de erfarit minst en heroinöverdos. 96% av de tillfrågade har dessutom själva bevittnat en annan persons överdos Metoderna för att hjälpa personen med överdos är oftast felaktiga eller tom farliga. Man vågar inte heller ringa ambulans av rädsla för polisingripande
19 Naloxon i preventionsprogram Flera länder har i preventionsprogram delat ut antidoten naloxon till potentiella överdosvittnen Naloxon reverserar effektivt överdosen, är ett billigt läkemedel och saknar allvarligare biverkningar Naloxon har ingen missbrukspotential I USA utdelades under åren naloxondoser i injektionsform till individer vilket under denna period reverserade opiatöverdoser! I Boston gavs en nasal beredningsform till 385 individer som efter drygt ett år hade reverserat 74 överdoser
20 Är detta något för Sverige? En studie avseende opiatberoende patienters attityder till att ingå i antidotprogram gjordes under våren 2012 vid en LARO-mottagning i Malmö. Av 60 tillfrågade patienter valde 50 att delta genom informerat samtycke. 62% rapporterade av de själva erfarit minst en överdos 94% rapporterade att de bevittnat minst en överdos 86% hade bevittnat minst två överdoser och 26% hade sett tio händelser eller mer Endast i hälften av fallen tillkallades ambulans Flera felaktiga åtgärder förekom i gruppen
21 Hur var attityden till naloxon? 90% av de tillfrågade skulle vilja ha naloxon förskrivet 90% av de tillfrågade skulle vilja få naloxon av en person som inte är sjukvårdskunnig En nasal beredning uppfattas mer tilltalande då den kan ges utan injektionsutrustning och utan risk för stickskador och blodsmitta. Den kan ges av personer utan injektionsvana. Naloxonutdelning bör kombineras med utbildning och uppmaningen att ringa ambulans. Det bör vara väl känt att larmoperatören inte golar ner den som ringt. Pax OD
22 Återigen, är detta något för Sverige? Blandberoendet ökar och går ned i åldrarna De första nätdrogerna som utgör opioider har dykt upp
23 Metylenedioxypyrovalerone, MDPV Kannibaldrogen
24 Vad är MDPV? En syntetisk katinon som dök upp som designerdrog Har använts som legal high och bantningsmedel men narkotikaklassad i Sverige sedan 2010 varvid näthandeln i princip har upphört. Är en drog med centralstimulerande effekter som påminner om amfetamin Utgör ett fint pulver som kan variera i färg och dofta fisk eller brom.
25 MDPV, droghistorik kärt barn har många namn Apdamm, Magic, Super Coke, Peeve, Cloud 9, Zombie drug, Kannibaldrog Varför tar man denna drog? Man vill ha eufori, ökad vakenhet, ökad koncentrationsförmåga, minskat behov av sömn och mat. Ökad energi. Varför så farlig? Mycket potent drog där olika batcher kan variera i styrka. Stor individuell känslighet.
26 MDPV, en rysk roulette Psykiska effekter Excitation, paranoida tankar och psykotiska symtom. Panångest med suicidala impulser Känsla av övermänskliga krafter, förvirring, delirium Våldsamheter riktade mot sig själv eller omgivning, biter omkring sig som ett försvar Ångest, suicdalitet och nedstämdhet kan dröja sig kvar efter att ruset på 4-8 timmar passerat Kraftigt psykiskt beroendeframkallande
27 MDPV, behandling Kräver ofta ett multidisciplinärt omhändertagande av psykiatri, medicin och intensivvård LPT kan bli tillämpligt för adekvat gränssättning och vård Polis och väktare kan behövas för att få situationen under kontroll Läkemedel som bensodiazepiner ( Stesolid ) lågdosneuroleptika ( Haldol ) blir i regel aktuella Angeläget att följa parametrar inom slutenvård som BT,puls, temp, lab Vid svåra agiterade tillstånd sövs patienten Överväg LVM- anmälan
28 Patientfall 1, MDPV Man född -60 med tidigare mångårigt amfetaminbruk, utredd avseende ADHD och under en period använt metylfenidat (Concerta) men pga sidomissbruk avslutat behandlingen via Neuropsykiatriska mottagningen. Nu påbörjat kontakt med mottagningen igen och lämnat neg u-screeningar Köpt MDPV utifrån rekommendationer och lågt pris, syns ej heller vid våra vanliga drogscreeningar. Fastnar i ett förvirrat tillstånd under ruset i knästående under 17 timmar med massivt muskelsönderfall och allvarlig njurpåverkan som följd.
29 Patientfall 2, MDPV Ung man född -91 som inkommer med ambulans efter att ha uppträtt hotfullt på en förfest i en studentkorridor. Köpt apdamm av en polare från hemorten som beskrivit ruset som en omloppsbana runt jorden. Inte tidigare känd av psykiatrin i Uppsala eller på hemorten. Vid ankomst uppjagad, talträngd och lättirritabel. Upprörd över våran fälla och att vi inte förstår hans oro över vad som kryper i hans ben, försöker bita sig i vaderna och gör utfall mot de skötare som försöker gränssätta honom. Läggs i bälte och kräver stora doser Stesolid samt Två doser Haldol a 5 mg innan han kommer till ro. Dygnet efter inkomst adekvat och ledsen, vissa minnesluckor men kommer ihåg bältesläggningen och att han upplevde sig överfallen av levande döda.
30 Ecstacy E, Adam, MDMA, XTC Ecstacy, eller 3,4-metylendioxymetamfetamin (MDMA) påminner om både amfetamin och hallucinogenen meskalin i sin verkan. Tas som regel som tabletter eller märken. Ger vid intag en kort förvirrad upplevelse följt av kroppsliga symtom med muskelryckningar och stickningar för att sedan övergå i en eufori, artificiell förälskelse. Effekten kan dröja en halvtimme och sedan stanna under tre timmar med ett maximum en timme efter intag. Man ser hyperaktivitet, minskat sömnbehov, minskad aptit och ökad sexlust. Man vill omfamna alla. Förstärker ljud- och ljusintryck, kan ge illusioner eller hallucinationer. Ecstacy ger permanenta hjärnskador med kroniska depressioner som följd. Viss toleranseffekt kan ses och många upplever efter en tid inga positiva effekter oavsett dos, sannolikt till följd av neurotoxiciteten.
31 GHB, Gammahydroxybutyrat Gobbe, Tvål En substans som finns naturligt i kroppen, en organisk syra som är intimt kopplad till gammaaminosmörsyra,gaba, en viktig signalsubstans i centrala nervsystemet. Började framställas syntetiskt på 60-talet och var tänkt som narkosmedel, används idag vid narkolepsi. Inom industrin finns saneringsvätskan GBL och lösningsmedlet 1,4-butandiol som i kroppen får samma egenskaper som GHB. GHB är narkotikaklassat sedan år 2000, de andra inte. Det är lätt för en hobbykemist att framställa GHB i hemmet, produkten blir en genomskinlig något oljig och luktfri vätska med salt smak. Om man misslyckas med framställningen kan den vara frätande. Vad vill man uppnå? Uppiggande, ökad självkänsla, pratighet Eufori, ökat välbefinnande Muskelavslappning Sömn Berusning utan baksmälla
32 GHB, forts Mer regelbundet intag kommer att ge toleransutveckling, ett fysiskt- och psykiskt beroende utvecklas relativt snabbt. Klinisk bild vid överdosering snabbt insättande sedering fluktuerande vakenhet med frånvaroattacker illamående och kräkningar tremor, kraftig yrsel korta stunder av medvetslöshet motorisk oro långsam puls affektlabil, aggressivitet En större överdos ger koma oregelbunden och låg puls långsam andning andningsdepression låg temperatur generella kramper kräkningar,aspiration plötslig död
33 Hallucinogener Lysergsyredietylamin, LSD Mescalin från kaktus, Psilocin och Psilocybin från svampar Fencyklidin, angels dust Hallucinogener tas via munnen och effekt vid väldigt små doser. Psykotiska tillstånd med dramatiska syn- och hörselhallucinationer Återtrippar eller flashbacks kan uppträda en tid efter intag Behandling I akut skede ges antipsykotisk medicin, LPT kan bli nödvändigt. Någon egentlig abstinens eller toleransutveckling ses ej. Sällsynta tillstånd
34 Katinoner Syntetiskt framställda centralstimulantia MDPV -Narkotikaklassat Mefedron, Krabba -Påminner om amfetamin men med ett större inslag av cirkulatorisk påverkan och epileptiska anfall
35 Fenetylaminer Nära släktingar till amfetamin DOB, Golden Eagle Bromo-Dragonfly - Har både hallucinogena och centralstimulerande effekter - Har kraftigt kärlsammandragande effekt med risk för kallbrand
36 Dextrometorfan, DMX Här har vi ett exempel på ett gammalt läkemedel som hittat ut på nätmarknaden med helt andra syften än vad det ursprungligen var tänkt för En hostmedicin som i höga doser påminner om PCP eller Angels dust Klåda, desorientering och suicidala infall
37 MT-45 MT-45 är en syntetisk opioid som till gruppen piperaziner (påminner om piperin som ger svartpeppar dess starka smak) Drogen har varit inblandad i flera dödsfall och svåra förgiftningar Kvarstående hörselpåverkan har noterats i 3 av 12 förgiftningar, således ototoxiskt Det står inget om hörselpåverkan i bipacksedeln
38 Anabola androgena steroider, AAS I Sverige finns det drygt användare av AAS, majoriteten är män Den vanligaste typen av patient är en man mellan år som tränar på gym och har använt mer än en kur Kemiskt framställda preparat som skall simulera effekten av manligt könshormon, testosteron. Deca-Durabol, Halotestine, Mestoranum, Metandienon, Ryssfemmor Testosteron finns som läkemedelsberedningar Undestor, Atmos, Testoviron Den medicinska användningen handlar om att behandla kakexi, brännskador, hypogonadism och ovanliga tillväxthämningar
39 AAS, vem? vad händer? Missbruket Används av idrottsmän som vill höja sin prestation i kraftsporter Kroppsbyggare som vill öka muskelmassan Grupper utanför gym som drogar med AAS för att bli självsäkra och euforiska Symtom argsint och maniskt uppskruvad, våldsbrott hos tidigare ostraffad Typisk muskeldistribution med tjurnacke och armarna som om man bär omkring på en tjock-tv krympande testiklar, sterilitet, prostataproblem,acne bröstkörtelförstoring hos män, kortväxthet påverkan på lever och blodfettrubbningar, hjärtmuskelförstoring hos kvinnor ses ökad kroppsbehåring, lägre röstnivå, klitorishypertrofi, sterilitet med tiden nedstämd och ångest pga låga testosteronnivåer
40 AAS, omhändertagande i sjukvården Behandling Långvariga psykologiska insatser, heterogen grupp individer från ren missbrukare till person med grav psykopatologi Megarexi, muskeldysmorfofobi Utredning Erbjud somatisk undersökning med provtagning med blodstatus, leverstatus och blodfetter. Kontrollera s-tsh och s-testosteron Urinscreen avseende droger och vb analys av AAS Följ upp patienten med återbesök för att utröna beredskap till förändring Komplikationer av somatisk karaktär kan kräva konsultation
41 Analyser för att påvisa drog Urinprov för screening och verifikation Urinstickor för snabbtest Salivtest Håranalys Vi använder allt mer salivtester då de är verifierade på en gång och svarar ut 58 tänkbara droger.
42 Beroendemedicin är nu en tilläggsspecialitet Förutsättningen för att erhålla tilläggsspecialiteten är att man är specialist i psykiatri (vuxen eller barn- och ungdom) Uppfylla målbeskrivningen (MI, ÅP, Farmaka, Vårdgrannar..) En Beroendemedicinsk vidareutbildning? Tjänstgöringstid för att tillägna sig praktisk beroendemedicin, hur länge?
43 Hur var det nu med den där Spetsekorren? Ptilocercus Iowii Stämmer det verkligen att den tillbringar nätterna med att dricka alkoholhaltig nektar utan att bli berusad eller ta kroppslig skada?
44 Ekorrens liv har kartlagts av ett forskarlag Wiens F, et al. Chronic intake of fermented floral nectar by wild treeshrews PNAS 2008;105: Det finns en uppenbar symbios mellan en palm som växer i regnskogsområden och spetsekorren. Bertampalmen (eugeissona tristis) huserar en mängd jästsvampar i blomknoppen vilket gör att dess nektar fermenteras till strax under fyra volymprocent. Nätterna igenom dricker ekorren av denna nektar för att sedan ligga i klungor och sova dagtid.
45 Vad blir resultatet? En packad ekorre med synnerligen kort livslängd?
46 Resultatet blir något oväntat Genom håranalysteknik har forskarna räknat ut att ekorren varje natt intar motsvarande 9 glas vin Den blir varken intoxikerad eller omdömeslös, några kroppsliga skador av alkoholen kan inte heller noteras Ekorren har en snabb eliminering av alkohol via glukuronsyrakonjugering, hos människor sker detta i mycket liten omfattning Fördelen för palmen är att den får hjälp med sin pollinering
47 Varför berättar jag det här om Spetsekorren? Kan det förklara vissa individers tolerans mot alkoholskador? Kan vi få fler ledtrådar i vår fördjupade forskning kring den mänskliga alkoholismen? Kan det öppna möjligheter till nya behandlingsmetoder? Ungdomar känner idag till Spetsekorren då de hittar detta på nätet men har ingen aning om vad fyllehund eller fyllkaja innebär världsbilden förändras
48 Några obesvarade frågor om droger och alkohol? Kom ihåg den kliniska handboken på nätet, en pappersutgåva blir snabbt inaktuell när det gäller drogkunskaper
Drogfokus Blandberoende. Praktiskt handhavande.. Tobias Eriksson. Chefsöverläkare Beroendemedicin Akademiska sjukhuset
Drogfokus 2016 Blandberoende Praktiskt handhavande.. Tobias Eriksson Chefsöverläkare Beroendemedicin Akademiska sjukhuset DSM-5 Ny diagnos ersätter ersätter missbruk och beroende substance use disorder
Läs merEn klinisk handbok för behandlare
En klinisk handbok för behandlare Nya föreskrifter, ny handbok! Min första kontakt med Metadon.. Sommaren 1996 Vad har hänt sedan 1996? Vi ser sällan en ren heroinist idag.. Man använder två eller flera
Läs merNarkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men
Läs merFarmakologisk behandling av beroendesjukdomar. Örebro 2011-02-03. Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri
Farmakologisk behandling av beroendesjukdomar Örebro 2011-02-03 Tobias Eriksson chefsöverläkare Verksamhetsområde Beroende och Neuropsykiatri Beroendelära, hjärnans belöningssystem En av de äldsta delarna
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merNätdroger bland unga
Nätdroger bland unga 2012-2015 - Mönster - Utveckling 2012-15 - Vilka använder andra droger och riskfaktorer Frågor om narkotika i CAN:s skolenkäter Följt av frågor vilka preparat som används, från vem/vilka
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merTema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten
Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger
Läs merNaloxon nässpray - överdosprevention
Naloxon nässpray - överdosprevention Martin Kåberg Specialistläkare Infektion, Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig Sprututbytet i Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria Elin
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut
Läs merNarkotikastrafflagen (1968:64)
Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa
Läs merCannabis och syntetiska preparat
Cannabis och syntetiska preparat Sunne, 22 oktober 2014 Leif Martinsson leif.martinsson@liv.se Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se Värmlänningen 16-84 år Komplexa vårdbehov i Värmland
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merNarkotikakartläggning för 2009
KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat
Läs merStimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens
OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter
Läs merNaloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merNätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige
Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige Västerås 23 september 2014 Nina Dahlman www.can.se CAN rapport 137 Håkan Leifman & Clara Henriksson Ungdomar som använder nätdroger vilka är de? Empiriska
Läs merSymtom vid akut förgiftning
Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh
Läs merInformation om de vanligaste drogerna
Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merKunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel. 031-367 93 27
Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor CANNABIS en lätt drog?? Preventions- och
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merGHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna
GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,
Läs merAnvändning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merSeminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling
Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs merKunskapskällar n. Ove Lundgren
Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 ove.lundgren@socialresurs.goteborg.se Göteborgs stads kunskaps- och informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor http://socialutveckling.goteborg.se/kk
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merFörgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.
Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal
Läs merSkolelevers drogvanor 2017
Skolelevers drogvanor 2017 Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Almedalen 4 juli 2017 Vad är CAN? www.can.se Vad är CAN? Över 100 år. Paraplyorganisation med närmare 50 medlemsorganisationer. Cirka
Läs merCANs rapporteringssystem om droger (CRD)
CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,
Läs merBruket av ANT under senaste året (%)
Bruket av ANT under senaste året (%) 1 9 88,5 8 7 6 5 4 46,6 37,8 3 2 1 8,5 11 3,1 7,4 Ungas användning av narkotika Olika prevalenser narkotikaanvändning (domineras av cannabis) Fokus på unga men inte
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merALKOHOL OCH ANDRA DROGER
ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan
Läs merINTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se
INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merPernilla Isendahl. Katja Troberg. Projektledare Naloxonprojektet. Projektsamordnare Sprutbyte 2020
Pernilla Isendahl Projektledare Naloxonprojektet Projektsamordnare Sprutbyte 2020 Pernilla.Isendahl@skane.se Katja Troberg Projektledare Naloxonprojektet Utvecklare LARO/Doktorand LU Katja.Troberg@skane.se
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merSammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0
Läs merInternetdroger ( Nätdroger ) är syntetiska eller växtbaserade substanser som i många fall inte omfattas av någon juridisk klassificering
Internetdroger ( Nätdroger ) är syntetiska eller växtbaserade substanser som i många fall inte omfattas av någon juridisk klassificering Försäljningen sker öppet och lagligt genom Internethandel, och målgruppen
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merNationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Läs merNarkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City
Narkotika bland unga Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City Gatulangningsgruppen Består av 1 Gruppchef och 6 Poliser Arbetar mot den öppna drogförsäljingen i Göteborg City Arbetar mot tips och BIS I krogmiljö
Läs merSjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.
Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria
Läs merSKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM
ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM 2013-03-13 Arbetsprocess Gemensamt beslut om totalundersökning i länet 2012 Folkhälsocentrum ansvariga för samordning och bearbetning Hög delaktighet från
Läs merSpice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt
Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus
Läs merTEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Läs merSkattning av narkotikaanvändning
Skattning av narkotikaanvändning Tungt narkotikamissbruk en kartläggning inom Göteborgs stad, Göteborgs stad, 13 nov 2018 Håkan Leifman, direktör CAN Narkotikaanvändningen nationell nivå CAN följer utvecklingen
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merNarkotika, del 2. Partydroger, NPS, AAS. Tobias Eriksson, chefsöverläkare. Beroendemedicin, Akademiska sjukhuset
NARKOTIKA DEL 2 Narkotika, del 2 Partydroger, NPS, AAS ETT BESLUTSSTÖD VID UTREDNING OCH BEHANDLING Tobias Eriksson, chefsöverläkare Beroendemedicin, Akademiska sjukhuset A drug is not bad. A drug is a
Läs merÄldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019
Äldre och alkohol Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken 17 maj 2019 Syfte med föreläsning o Ökad kunskap om hur alkohol påverkar äldre o Medicinska tillstånd att vara uppmärksam på o Trygghet i
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Den här undersökningen har totalt 102 respondenter. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04. Den här rapporten visar
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merNarkotikafri gymnasieskola. Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv & Mats Ohlson
Narkotikafri gymnasieskola Inför och under provtagning av missbruksmedel i urin & saliv 2018-12-03 & 2018-12-04 Mats Ohlson Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Introduktion Val av
Läs merCANs rapporteringssystem om droger (CRD)
CAN Rapport 110 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser sommarhalvåret 2007 Åsa Irlander, Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,
Läs merStörsta problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö
Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö Alexander Holmstedt, psykiatrisjuksköterska, Tramadolprojektet, Maria Malmö Gunilla Alväng, socionom,
Läs merDrogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun
1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop.
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 This report contains answers for 54 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report was generated
Läs merLär dig rädda liv med naloxon. Information om opioid-motgiftet naloxon
Lär dig rädda liv med naloxon Information om opioid-motgiftet naloxon Viktigt att veta om naloxon Den här informationen är till dig som riskerar att överdosera opioider riskerar att se någon annan överdosera
Läs merUngdomars drogvanor 2016
Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet
Läs mer1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen
Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -
Läs mer4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Läs merNätdroger. Erik Lindeman läkare Giftinformationscentralen
Nätdroger Erik Lindeman läkare Giftinformationscentralen Nya droger i Europa Statistik: EMCDDA Samtal till Giftinformation Amfetamin- & ecstasyliknande droger 50% Monoaminerga system Målorgan för läkemedel:
Läs merNorrtälje kommun, Gymnasiet
10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50 This report contains answers for 50 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report
Läs merUngdomar och riskbruk
Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,
Läs merAkuta förgiftningar orsakade av nätdroger
Akuta förgiftningar orsakade av nätdroger En del av det svenska varningssystemet på förekomst Matilda Bäckberg Utredare (med dr, leg apotekare) +46-10-205 21 98 Matilda.Backberg@folkhalsomyndigheten.se
Läs merDu kan minska din risk för överdos och rädda liv
Du kan minska din risk för överdos och rädda liv Samtalsstöd för att informera om överdosrisker med opioider Om samtalsstödet till dig som ska hålla i samtalet Det här samtalsstödet är för dig som i ditt
Läs merAnabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska
Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014
Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar
Läs merDnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merNarkotikautvecklingen i Sverige och Europa
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys
Läs merAlkohol Narkotika Doping Tobak
Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping
Läs merGHB. - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete
GHB - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete Mattias Gullberg Aukt socionom, Mini-Maria Hisingen SYFTE
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merMalin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell,
Malin Månsson, Uppsökande Narkotika Teamet Anniela Nilsson, Uppsökande Narkotika Teamet Yvette Bergsjö, Fältgruppen 0733-139534 Martin Thornell, Närpolis i Kristianstad Fältgruppen Arbete och Välfärdsförvaltningen
Läs merFår ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel
NARKOTIKA I EUROPA FAKTA OCH SIFFROR Årsrapport 2006 över situationen på narkotikaområdet i Europa och Statistikbulletinen för 2006 Får ej offentliggöras före: kl. 11.00 MET den 23 november 2006 Europeiska
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merDrogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2
Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009
Läs merKultur- och fritidskansliet
Kultur- och fritidskansliet Vilken årskurs går du i? : Gymnasiet. Antal svar: 69 Den här undersökningen har totalt 69 respondenter och en svarsfrekvens på. Undersökningen utfördes från 2018-04-03 till
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merSamordningsprogram för patienter med blandberoende
Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri
Läs merDrogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam
Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam Specialistläkare, Beroendecentrum Stockholm Medicine doktor, Centrum för psykiatriforskning Agenda Översikt: substansutlösta psykiatriska
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs mer