Rapport 2015:38. Delrapport av kulturhistorisk inventering av vattenkraftverk inom Västra Götalands län

Transkript

1 Rapport 2015:38 Delrapport av kulturhistorisk inventering av vattenkraftverk inom Västra Götalands län

2 Rapportnr: 2015:38 ISSN: X Rapportansvarig: Lena Ljungberg Omslagsfoto: Gottarsbyns kraftverk i Bengtsfors kommun Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kulturmiljöenheten/samhällsavdelningen Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

3 Innehållsförteckning Delrapport för kulturhistorisk inventering av vattenkraftverk i Västra Götaland... 4 Bakgrund... 4 VaKul startade Övergripande syfte och mål... 5 Underlaget görs tillgängligt i bebyggelseregistret... 5 Beskrivning av genomfört arbete... 5 Kalmars metod vägledande... 5 Genomgång av äldre inventeringar... 6 Cirka 450 anläggningar... 7 Värdefulla synpunkter... 7 Drygt 50 primärverk aktuella för fältbesök... 8 Urvalet reviderades... 8 Ett 80-tal kraftverk har besökts... 9 Alla anläggningar värderas... 9 Fortsättningen

4 Delrapport av kulturhistorisk inventering av vattenkraftverk i Västra Götalands län Bakgrund Vattenmyndigheterna för de olika vattenområdena i Sverige har sammanställt ett planeringsunderlag med uppgifter om vattnens status, ur naturvetenskaplig synvinkel. En översiktlig påverkansanalys har tagits fram inför kommande åtgärdsarbete. Underlaget saknar emellertid lättillgängliga, överskådliga och kompletta uppgifter om kulturmiljön. Detta har bedömts allvarligt, eftersom det kan finnas målkonflikter mellan att bevara kulturmiljövärden och att återställa vattendrag till ett hydrologiskt och biologiskt bättre tillstånd. För att kunna hitta kompromisslösningar, göra korrekta avvägningar vid intressekonflikter och underlätta myndigheternas vattenanknutna arbete krävs bra kunskapsunderlag. VaKul startade 2010 Västerhavets vattendistrikt har sedan 2010 samarbetat inom kunskapsprojektet VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt. Inom VaKul-projektet genomför de respektive länsstyrelserna länsvisa projekt/aktiviteter som huvudsakligen handlar om att ta fram kunskapsunderlag för kulturmiljöer vid vattendrag. Inledningsvis gjordes en kartläggning och sammanställning av allt befintligt digitalt kunskapsunderlag rörande kulturarvet i sötvatten. Materialet har utvärderats och presenteras dels i en rapport dels i ett nyutvecklat GISverktyg. Denna delrapport beskriver Västra Götalands läns arbete med en tematisk Taxvikens kraftverk i Bengtsfors kommun är en mycket välbevarad anläggning med högt kulturhistoriskt värde. Strax uppströms finns även en äldre stenvalvsbro. kulturhistorisk inventering av vattenkraftverk bland annat med utgångpunkt från dåvarande vattenvårdsenehetens målstyrda tillsyn av ett antal anläggningar. Arbetet har finansierats av Länsstyrelsens så kallade VÅGA-medel samt av Riksantikvarieämbetets kulturmiljöanslag 7:2 och beräknas pågå cirka 1,5 år. 4

5 Utöver inventeringen av vattenkraftverk genomförs ytterligare en tematisk inventering av flottningslämningar. Denna redovisas i en separat rapport. Övergripande syfte och mål Det övergripande syftet med projektet är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Genom att ta fram ett grundläggande kunskapsunderlag kan avvägningar mellan olika intressen göras snabbare och på en säkrare grund. Dessutom ökas möjligheten att uppfylla statliga mål för både kulturmiljön och vattenkvaliteten exempelvis med utgångspunkt från det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Syftet med denna del är att inventera vattenkraftverk för att kartlägga vilka anläggningar som har höga kulturhistoriska värden. Underlaget görs tillgängligt i bebyggelseregistret Målet är att vid projektets slut ha sammanställt och förbättrat kunskaps- och planeringsunderlaget för kulturmiljön i förhållande till de anspråk och behov som vattenavdelningen har. Resultatet från projektet kommer att bidra till en ökad möjlighet till vägning och prioritering av olika intresseområden. Kunskapsunderlaget kommer dessutom att göras tillgängligt för allmänheten via länsstyrelsens WebbGIS-karta och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, BeBR. Beskrivning av genomfört arbete Vänga kvarn i Borås kommun är ett exempel på en anläggning där kulturmiljövården och vattenvården har olika intressen. Kalmars metod vägledande Länsstyrelsen i Kalmar län genomförde 2013 en kraftverksinventering som baserades på äldre inventeringar, material från länsstyrelsens vattenvårdstillsyn och 5

6 ett antal andra källor. Denna kraftverksinventering används idag som underlag inför planering och genomförande av åtgärder av olika slag. I Kalmar län gjordes ett urval för att komma ner i ett hanterbart antal anläggningar. Två väsentliga urvalskriterier var dels att kraftverken skulle vara i drift dels att de skulle vara primärverk det vill säga ursprungligen byggda för elproduktion. Med utgångspunkt från resultatet ansågs metoden även vara lämplig för Västra Götalands län även om befintligt kunskapsunderlag inte var så rikligt som för Kalmar län och även om själva antalet anläggningar är betydligt större i Västra Götalands län. Metoden har delvis anpassats för Västra Götalands län. Detta främst eftersom materialet/kraftverken inte kommer att redovisas i rapportform utan istället tillgängliggöras på webben. Därtill har anläggningar yngre än 1980 prioriterats bort. Genomgång av äldre inventeringar Under september och oktober 2014 gjordes en genomgång och sammanställning av befintliga kända kraftverk. Underlag för denna sammanställning var bland annat ett antal inventeringar, kommunala kulturmiljöprogram, en förteckning av kända anläggningar från vattenvårdsenheten samt SMHI:s dammregister. Bland inventeringarna kan nämnas en riksomfattande kraftverksinventering genomförd i början av 1990-talet av Bengt Spade och Lasse Brunnström samt en rikstäckande sammanställning av vattenkraftverk med tillhörande fallstudie av Dag Widmark i början av 2000-talet. En sammanställning av länets kraftverk har gjorts i Excel, bland Dessutom har ett antal annat från äldre inventeringar, kommunala kulturmiljöprogram industrihistoriska och sajten Besökta anläggningar är inventeringar gjorts markerade med gult längst ut till vänster. under 1970-, 1980-, och 2000-talet. Den privata webbsidan där vattenkraftverk presenteras varav drygt 900 med bilder var ett viktigt redskap både i sammanställningen och i urvalsprocessen. Betydelsefull var även rapporten Agrar småindustri från 2006 med tillhörande digitala inventeringsfotografier, tillhandahållna av Västarvet, Forsviks bruk. 6

7 Vid projektstarten skulle egentligen denna kartläggning redan ha varit utförd, vilket innebar att tiden för själva inventeringen blev cirka fyra månader istället för sex månader. Cirka 450 anläggningar När sammanställningen var klar innehöll den cirka 450 anläggningar. Därefter vidtog urvalsprocessen. Översikten skickades till verksamma byggnadsantikvarier i Västra Götalands län och till länsstyrelsens vattenvårdshandläggare för granskning och synpunkter. Antikvarierna, främst inom Västra Götalandsregionens natur- och kulturarvsförvaltning, Västarvet ombads göra korta noteringar om de anläggningar de ansåg vara kulturhistoriskt värdefulla och således borde besökas i fält. Drygt ett tiotal antikvarier markerade och kommenterade de objekt de kände till. Kullö kraftverk i Tidaholm är ett av de primärverk som har uppmärksammats flera gånger i kulturhistoriska sammanhang. Anläggningen är ovanlig i sitt slag och den tekniska utrustningen är mycket välbevarad. Värdefulla synpunkter Synpunkterna var mycket värdefulla i urvalsarbetet. I synnerhet för vilka sekundärverk som ska prioriteras för fältbesök under Med sekundärverk avses konverterade anläggningar oftast kvarnar eller sågar Vid Finnatorps kvarn och såg i Vårgårda kommun pågår som är ombyggda eller en tillståndsprocess, vilket vattenvårdsavdelningen tillbyggda för informerat om. elproduktion. Länsstyrelsens vattenvårdshandläggare markerade också vilka av anläggningarna som var aktuella för tillsyn, förelägganden och överklaganden. Även dessa noterades, men vägdes inte in i urvalet som i detta skede gjordes enbart med kulturhistoriska förtecken. 7

8 Drygt 50 primärverk aktuella för fältbesök Ett 80-tal primärverk bedömdes vara aktuella för inventering på plats. För att minska antalet fältbesök i primärverksetappen bestämdes i detta skede att inte besöka de anläggningar som Bengt Spade och Lasse Brunnström ansåg vara kulturhistoriskt mest värdefulla och som därför finns representerade i deras bok Elektriska vattenkraftverk från Bedömningen gjordes att dessa anläggningar redan var relativt väldokumenterade och att deras kulturhistoriska värde bör vara var känt. Utöver detta bestämdes att primärverk som ingår i en industrimiljö inte heller skulle besökas i första etappen. Bedömningen gjordes att dessa industriella kraftverk bör beskrivas tillsammans med den industrimiljö de ingår i. Sekundärverken skulle besökas i skede två. Efter detta steg i urvalet återstod drygt 50 primärverk. Målsättningen var att besöka samtliga i fält. Urvalet reviderades När inventeringsarbetet inleddes framgick ganska snabbt att de allra flesta av primärverken under årens lopp har genomgått tillståndsprövningar av olika slag och således inte behöver söka tillstånd. Tillsynen vid dessa anläggningar handlar huvudsakligen om att kontrollera att gällande tillstånd följs och bedöma vilka åtgärder som behövs för att förbättra vattendragets status- exempelvis genom att skapa en fiskvandringsväg förbi kraftverket eller att vidta åtgärder som hindrar fisken från att dras in i turbinen/turbinerna, vilket visserligen i sig kan kräva omprövning av tillståndet. Djupedala kraftverk i Mölndals kommun har nyligen genomgått en upprustning och ombyggnad. Anläggningen har en ny trätub och ett nytt intagsgaller som uppfyller kraven på spaltbredd. En stor del av vattenavdelningens tillsynsobjekt utgörs av småskaliga sekundärverk ofta en kvarn med en äldre dammanläggning som inte har något tillstånd vare sig enligt tidigare vattenlagar eller enligt miljöbalken. Vid dessa anläggningar hänvisar ägarna ofta till att verksamheten helt enkelt bedrivs av så kallad urminnes hävd. 8

9 Mark- och miljööverdomstolen konstaterar dock i ett antal prejudicerande domar att varken äldre kungliga privilegiebrev eller urminnes hävd kan jämställas med tillstånd enligt miljöbalken. Domstolen menar att det därför finns grund för länsstyrelsen att förelägga kraftverksägarna att ansöka om tillstånd. När det stod klart att inventeringsprojektet skulle förlängas under 2015 gjordes därför en mindre justering i urvalet. Detta har inneburit att vissa av de prioriterade primärverken har fått stå tillbaka och att några av de småskaliga sekundärverken, där vattenavdelningen har pågående eller nyligen avslutade tillsynsärenden, har besökts istället. Ett 80 tal kraftverk har besökts I dagsläget har besök gjorts vid ett 80-tal kraftverk. Av dessa har drygt 75 anläggningar inventerats, varav knappt hälften är sammanställda och preliminärt värderade. Som inventeringsblankett används den som Bengt Spade och Lasse Brunnström tog fram inför sin kraftverksinventering i början av 1990-talet. Den finns som en bilaga i boken Elektriska vattenkraftverk. Dessutom har deras ifyllda blanketter från de närmare 30 kraftverk som de inventerade i Västra Götalands län beställts från Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA. Några av de inventerade anläggningarna har lagts in i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. En skrivmall har tagits fram för detta ändamål. Mallens rubriksättning och struktur är anpassad efter registrets uppbyggnad för i möjligaste mån underlätta arbetet med att lägga in inventeringsmaterialet med tillhörande fotografier. Alla anläggningar värderas Den kulturhistoriska värderingen följer också den struktur som tillhandahålls i bebyggelseregistret. Värderingen kommer att ske på en fyragradig skala: 1. Mycket högt kulturhistoriskt värde 2. Högt kulturhistoriskt värde 3. Kulturhistoriskt värdefull, men relativt förändrad 4. Särskilt kulturhistoriskt värde saknas I värderingen vägs flera aspekter in. Viktigt är anläggningens ålder och grad av ursprunglighet detta gäller både vattenvägarna, dammen, kraftstationsbyggnaden, maskineriet och helhetsmiljön. Gottarsbyn kraftverk i Bengtsfors kommun är i byggnadsminnesklass. Såväl den tekniska utrustningen som byggnaden är ovanligt välbevarad. 9

10 Förstärkande faktorer i sammanhanget kan vara om kraftverket är väldigt tidstypiskt och representativt, ovanligt eller unikt, har hög arkitektonisk kvalitet eller har ett högt teknikhistoriskt värde. Andra parametrar i bedömningen är anläggningens miljöskapande värde den upplevelse kraftverket med tillhörande vattenvägar skapar. Även dess kontinuitet det vill säga i vilken omfattning kraftverket utgör en fortsättning på en längre tids nyttjande av vattendraget har betydelse för värderingen. Vid förändringar bedöms om de är varsamt utförda, hur avläsbara de är och vilka berättarkvaliteter de har. I vissa fall kan ju själva förändringen berätta något väsentligt och därigenom ha ett högt kulturhistoriskt värde. Ett förslag till värderingsnivå kommer att preciseras för varje kraftverk. Denna föreslagna värdering ska sedan granskas av en grupp sakkunniga, som gör den slutgiltiga värderingen som sedan läggs in i bebyggelseregistret. Enligt den preliminära värderingen bedöms ett 20-tal av de hittills besökta anläggningarna ligga i grupp 1 och 2. Ungefär vid halvårsskiftet 2015 beräknas de hittills inventerade anläggningarna vara beskrivna och preliminärt värderade. Haby är ett av Borås stads vattenkraftverk. Anläggningen har värderats högt i den preliminära bedömning som hittills är gjord. Dess slutgiltiga värderingsnivå avgörs av den grupp sakkunniga som ska granska de inventerade kraftverken. 10

11 Fortsättningen 2015 Enligt det urval som gjordes i projektets inledningsfas återstår ytterligare ett 70-tal kraftverk att inventera. Huvudsakligen utgörs dessa av småskaliga sekundärverk. Ett urval kommer dock behöva göras på nytt. Vattenavdelningens aktuella tillsynsobjekt kommer att ha hög prioritet, liksom de anläggningar som tillfrågade antikvarier i länet har förordat mest. Från augusti och fram till årsskiftet beräknas ett drygt 30-tal sekundärverk kunna inventeras. Mot slutet av året behöver dock antalet objekt som besöks i fält anpassas så att det vid årets slut inte återstår ett antal inventerade anläggningar, som inte har hunnits med att värderas och läggas in i bebyggelseregistret. En av de tre generatorerna i Årebergs kraftverk i Tibro kommun. 11

12