Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling DE LA GARDIEGYMNASIET ÅR 2016 ENHET 2 BA, EE, FT, IN, VF Magnus Carlsson Rektor

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION OCH MÅL... 3 FRAMTAGANDE AV PLANEN... 3 IMPLEMENTERING AV PLANEN... 3 UTVÄRDERING AV PLANEN... 3 UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 4 FRÄMJANDE ÅTGÄRDER... 9 MÅL FÖR DET FRÄMJANDE ARBETET... 9 KARTLÄGGNING SYFTE RESULTAT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MÅL FÖR DET FÖREBYGGANDE ARBETET ÅTGÄRDER VID TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING ELEV - ELEV PERSONAL - ELEV DEFINITIONER AV BEGREPP DISKRIMINERINGSGRUNDERNA TRAKASSERIER KRÄNKANDE BEHANDLING MOBBNING

3 Inledning All skolor ska upprätta en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2. Av planen ska det framgå vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever och hur dessa åtgärder kommer att genomföras under det kommande året. När året är slut utvärderas planen och därefter upprättas en ny. Planen finns tillgänglig via gymnasiets hemsida. Vision och mål Skolans vision är Lärande genom Delaktighet, Laganda och Glädje (DLG), vilket är något vi strävar efter att alla elever ska känna under sin gymnasietid. Målet är att alla på De la Gardiegymnasiet bidrar till en skola som kännetecknas av trygghet och studiero, i en miljö där vi visar respekt och förståelse för varandras olikheter. Vi tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Framtagande av planen Alla elever och all personal är delaktiga i framtagandet av planen. Eleverna medverkar genom elevdemokratiprocessens olika forum under senare delen av höstterminen. Personalen medverkar genom arbetslagsträffar och arbetsplatsträffar. Implementering av planen Vid kalenderårets första arbetsplatsträff görs planen känd för all personal. Arbetslagsledare för respektive program säkerställer att planen blir känd för samtliga elever. Planen lyfts återkommande vid terminsstart och utvecklingssamtal höst och vår. Utvärdering av planen Alla elever och all personal är delaktiga i utvärderingen av planen. Eleverna medverkar genom elevdemokratiprocessens olika forum under senare del av höstterminen. Personal medverkar genom arbetslagsträffar och arbetsplatsträffar. 3

4 Utvärdering av förra årets plan Mål 1: Kartläggning och uppföljning skall systematiseras. Åtgärd: Det skall göras tydligt för alla vilka elever vilka som är elevskyddsombud genom att namn och eventuellt foto anslås på informationstavlan i entrén i G-huset. Ansvarig: Rektor Uppföljning: Rektor följer upp att detta är gjort senast Detta blev försenat men fanns namn anslagna på informationstavlan med hänvisning till att bilder skall komma så snart som möjligt. Åtgärd: Inför varje samverkansmöte på enheten träffar rektor elevskyddsombuden ESO (såvida de inte har möjlighet att vara med på mötet) för att informera sig om elevernas arbetsmiljö. Ansvarig: Rektor Uppföljning: Rektor informerar deltagarna i samverkansgruppen på varje samverkansmöte. Samverkansmöte : Träff skedde ej pga av att alla elevskyddsombud ej var utsedda. Rektor har träffat ESO och informerat om kommande träffar samt skyddsrond. Nästa träff är då både synpunkter inför samverkansmöte samt skyddsrond genomförs. Rektor har träffat ESO och efterfrågat ärenden inför kommande samverkansmöte. ESO hade inga ärenden de ville ta upp. Rektor hade bjudit in ESO inför samverkansmötet. Dock dök inte några ESO upp. Åtgärd: Rektor och elevskyddsombud genomför en gång per termin en skyddsrond för att identifiera och kartlägga otrygga områden i skolans miljö. Skyddsronden dokumenteras och resultatet tas upp i de olika forum som ingår i elevdemokratimodellen samt i enhetens ledningsgrupp för vidare information till arbetslagen. Ansvarig: Rektor Uppföljning: Eventuellt uppkomna otrygga områden hanteras med förslag på åtgärder omgående. Rektor har träffat ESO och informerat om kommande träffar samt skyddsrond. Nästa träff är då både synpunkter inför samverkansmöte samt skyddsrond genomförs. Skyddsrond: Vi gick igenom samtliga allmänna ytor och omklädningsrum i G-huset samt diskuterade matsal och omklädningsrummen på idrotten. Det framkom inga åsikter om att bland dessa fanns miljöer där eleverna kände sig otrygga. Åtgärd: Elevens uppfattning om arbetsmiljö samt trygghet och studiero skall lyftas på varje utvecklingssamtal. Ansvarig: Mentor Uppföljning: Mentor rapporterar till rektor och arbetslagsledare efter avslutad utvecklingssamtalsperiod om det finns negativa uppfattningar gällande arbetsmiljö och trygghet och studiero. Eventuella åtgärder vidtas utifrån detta. Rektor har i slutet av december stämt av genomförda utvecklingssamtal med arbetslagsledare som i sin tur har stämt av med mentorerna och inga indikationer på brister i arbetsmiljö eller trygghet och studiero har kunnat uppmärksammas. Rektor har i slutet av maj stämt av genomförda utvecklingssamtal med arbetslagsledare som i sin tur har stämt av med mentorerna och inga indikationer på brister i arbetsmiljö eller trygghet och studiero har kunnat uppmärksammas. 4

5 Åtgärd: Arbetsmiljö görs till en stående punkt på dagordningen i de olika forumen i elevdemokratimodellen. Ansvarig: Rektor Uppföljning: Arbetslagsledare följer upp det som gäller det specifika programmet samt informerar rektor. Rektor följer upp det som gäller enheten eller skolan. Elevdemokrati omgång 1: Arbetsmiljö som specifik punkt var ej med pga att den nya dagordningen inte var fastlagd. Elevdemokrati omgång 2: Endast diverse mindre synpunkter på fysisk arbetsmiljö har framförts och detta har hanteras Elevdemokrati omgång 3: Endast diverse mindre synpunkter på fysisk arbetsmiljö har framförts och detta har hanteras Elevdemokrati omgång 4: Endast diverse mindre synpunkter på fysisk arbetsmiljö har framförts och detta har hanteras Sammanfattning Mål 1 Det har varit svårt att få till ett fungerande arbetssätt där elevskyddsombuden (ESO) blir reellt medverkande i arbetsmiljöarbetet. Det har även tagit lite för lång tid att få nya ESO utsedda. Vid de skyddsronder som har gjorts med dem har inga otrygga miljöer uppmärksammats, dock behöver det inte innebära att deras bild är representativ för alla elever. Brister i arbetsmiljö eller trygghet och studiero har ej heller framkommit vid utvecklingssamtal eller vid enhetsråd (det som har framkommit vid det senare har varit rent praktiska saker som har åtgärdats). 5

6 Mål 2: Att planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är väl känd hos medarbetare, elever och vårdnadshavare. Åtgärd: Samtliga kontaktlärare skall senast ha gått igenom planen med sin klass. Ansvarig: Respektive kontaktlärare. Uppföljning: Arbetslagsledare stämmer av att åtgärden har blivit utförd och rapporterar till rektor senast Arbetslagsledare meddelade rektor att samtliga klasser har fått planen genomgångna för sig. Åtgärd: Värderingsövningar och diskussion kopplat till begreppet kränkande behandling genomförs med eleverna minst en gång under läsåret. Ansvarig: Livskunskapsansvarig i respektive arbetslag. Uppföljning: Följande har genomförts: Hösten 2014 Temadag Sociala medier för elever i år 1. Föreläsningar och värderingsövningar/diskussion. Februari 2015 Temadag om Främlingsfientlighet och utanförskap för elever i år 2. Föreläsningar och värderingsövningar/diskussion. Maj 2015 Temadag ANDT och trafiksäkerhet för elever i år 3. Föreläsning och värderingsövningar/diskussion. November 2015 Temadag Sociala medier för elever i år 1. Föreläsningar och värderingsövningar/diskussion. På EE/IN har diskussion kring begreppet kränkande behandling skett kontinuerligt. På FT/VF har diskussioner förts med mentorselever kring begreppet kontinuerligt. På BA har diskussioner förts med mentorselever kring begreppet kontinuerligt. Åtgärd: Lärplattformens materiel samt den läsårsplanering som finns gällande värdegrund/livskunskap gås igenom på APT Ansvarig: Enhetens livskunskapsansvarige Uppföljning: Rektor följer upp att detta är gjort samt tillser att eventuellt frånvarande blir informerade senast Enhetens livskunskapsansvarige hade en genomgång med personalen på APT Åtgärd: Planen presenteras på föräldramöte för år Ansvarig: Rektor Uppföljning: Rektor följer upp att detta är gjort senast Rektor presenterade planen på föräldramötet Åtgärd: Planen skall finnas tillgänglig på hemsidan senast Ansvarig: Rektor Uppföljning: Rektor följer upp att detta är gjort senast Den skolgemensamma planen fanns tillgänglig på hemsidan och den enhetsspecifika fanns tillgänglig på intranätet Sammanfattning Mål 2 Information om planen ut till elever och vårdnadshavare har fungerat väl. Ett flertal aktiviteter både i form av temadagar och kontinuerligt arbete med mentorselever har genomförts under året. 6

7 Mål 3: Tryggheten i resp klass skall främjas Åtgärd: Varje klass skall under läsåret ha genomfört minst en gruppstödjande aktivitet. Ansvarig: Kontaktlärare Uppföljning: Kontaktlärare rapporterar till arbetslagsledare efter genomförd aktivitet som i sin tur informerar rektor senast BA År 2 MÅL och HUS): Hajk (teambuilding och friluftsliv) 2 dagar i aug År 2 ALF/MOA: Varberg (teambuilding och studiebesök) i aug År 3 HUS och MÅL: Anordnande av uppstartsveckan för år 2 HUS och MÅL Hela BA: Bordtennisturnering vid jul År 1: 3 dagars uppstart i aug med teambuilding EE År 2-3: Hajk 3 dagar i aug År 1: 1 dag på äventyrsgården i Källby + annan teambuilding i aug IN/VF Hela arbetslaget IN/VF. Elevdag med teambuilding, lekar mm aug 2014 Hela VF: Bowling v 20 VF12: Go-cart med efterföljande middag v 22 Hela VF: Bandyturnering på is med efterföljande korvätning 18/ INPRKSV13: 11/6 gemenskapsdag med minigolf 11/6 INPRKSV13: minigolf med fika v VF13 och VF14: Beachvolleybollturnering v 24 FT FT12: Tältat i Blomberg, varit på Skogshyddan, rest till Lettland, grillat utanför verkstaden, samt haft frukost i verkstaden FT13: Har varit på Skogshyddan och Spiken, grillat utanför verkstaden samt haft frukost i verkstaden FT14: Äventyrsgården i Källby, varit på Skogshyddan, spelat äventyrsgolf, grillat utanför verkstaden samt haft frukost i verkstaden Sammanfattning Mål 3 Alla program har genomfört en mängs olika aktiviteter för att stärka samhörigheten mellan eleverna, med särskilt fokus på terminsuppstarten. Personalen upplever detta som mycket värdefullt och den återkoppling som ges från eleverna styrker detta. 7

8 Mål 4: Könsperspektivet i verksamheten ur ett kvinnligt perspektiv gällande bemötande, attityder, språkbruk mm skall uppmärksammas. Åtgärd: Rektor träffar enhetens kvinnliga elever en gång per termin för ett samtal om hur de ser på sin skolgång utifrån ett könsperspektiv. Ansvarig: Rektor Uppföljning: Rektor återkopplar ev icke tillfredsställande resultat till personal i den mån de är berörda och vidtar åtgärder. Rektor träffade de kvinnliga eleverna på enheten för att få deras syn på hur de upplever attityder, språkbruk mm. Inget negativt framkom som föranleder åtgärder. Eleverna ansåg att någon träff ej var nödvändig på VT. Sammanfattning Mål 2 Det har ej bedömts finnas ett problem sett ur ett kvinnligt perspektiv gällande bemötande, attityder, språkbruk mm skall uppmärksammas. 8

9 Främjande åtgärder Det främjande arbetet innebär att identifiera och stärka de positiva förutsättningar som finns för att alla elever ska uppleva trivsel och välmående i skolan. Syftet är att förhindra diskriminering, kränkning och trakasserier. Diskrimineringsgrunderna är utgångspunkter för det främjande arbetet. Dessa är: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Elever och personal har deltagit i det främjande arbetet genom: Skolövergripande aktiviteter: Spirit Weeks, teambildning och fadderverksamhet anordnad av skolans elevkår Enhetsvisa aktiviteter för och mellan olika program Programvisa aktiviteter för årskurs 1 samt mellan olika årskurser Kvalitativt mentorskap på grupp- och individnivå Mål för det främjande arbetet Målen för det främjande arbetet ska vara konkreta och utvärderingsbara. Mål: Implementering plan Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Planen skall tydliggöras för elever, vårdnadshavare och personal Rektor och Arbetslagsledare 8/3 (info till personal) 1/4 (info till elever, vårdnadshavare via hemsidan) 30/9 (info till nya år 1 och deras vårdnadshavare) Återkoppling på utvecklings- och Lärakänna-samtal i vilken grad planen är känd av elever och vårdnadshavare Mål: Trygghet och studiero år 1 Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Utvärdering av skolstarten för år 1 Mentor 30/9 Återkoppling på Lärakänna-samtal om hur eleverna har upplevt skolstarten 9

10 Mål: Stärka elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Utveckla elevinflytandet genom medverkan i elevdemokratiprocess Rektor 15/12 Uppföljande elevenkät i oktober 2016 Kartläggning Syfte Syftet med kartläggningen är att få fram vad som fungerar bra respektive mindre bra på enheten och att identifiera riskområden för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns ett behov av att kartlägga om det finns miljöer (särskilt omklädningsrum) som eleverna upplever som fysiskt och/eller psykosocialt otrygga. Det finns vidare ett behov av att kartlägga i vilken utsträckning elever kontaktar skolpersonal när de upplever att de själva eller någon annan har blivit diskriminerade, trakasserade eller kränkta. Kartläggning kommer att ske via en anonym enkät till eleverna under april månad. Resultat Enkäten fanns tillgänglig under tiden 31/3 13/5 och vände sig till de 297 stycken eleverna på Enhet 2. Av dessa besvarade 222 stycken, motsvarande 75 %, elever enkäten. Den bild som framkommer av hur tryggheten upplevs i omklädningsrummen på skolan (Ghuset/DLG Östra samt idrotten) är positiv. Gällande att ha blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier anger den absoluta merparten (96 % för G-huset/DLG Östra, 99 % för idrotten) att de aldrig har blivit utsatta för något sådant. I de fall några uppger att de har blivit utsatta rör det sig om ett par gånger per termin. Gällande att ha blivit utsatt för våld eller hot om våld anger den absoluta merparten (99 % för G-huset/DLG Östra, 100 % för idrotten) att de aldrig har blivit utsatta för något sådant. I de fall några uppger att de har blivit utsatta rör det sig om ett par gånger per termin. Sammanfattningsvis upplever 96 % att det känner sig trygga i omklädningsrummen i G- huset/dlg Östra och motsvarande siffra för idrotten är även den 96 %. Gällande hur eleverna upplever att det är att byta om och duscha ihop med andra på idrotten anger 91 % att det känns ok. Gällande förslag på hur tryggheten skulle kunna ökas i omklädningsrummen i G-huset/DLG Östra finns det få förslag. De få som finns rör säkerhet i form av kameraövervakning så att risken för stölder ur skåpen minskar. Gällande förslag hur tryggheten skulle kunna öka i omklädningsrummen finns det få förslag, men några anger att de önskar duschar som medför större enskildhet. 10

11 Gällande att ha blivit utsatt för kränkningar eller trakasserier på annan plats än i omklädningsrum anger 96 % att de aldrig har upplevt det. I de få fall elever har upplevt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har de i merparten av fallen inte valt att kontakta mentor eller annan personal. Skälen som uppges är de inte har upplevt det så farligt eller at det har löst sig ändå. Förebyggande åtgärder De förebyggande åtgärderna och målen utgår från vad som framkommit vid kartläggningen. Underlag tas fram genom skyddsronder, elevenkät, elevdemokratiprocess, samverkansgrupp, arbetslagsmöte, arbetsplatsträff samt utvecklingssamtal. Mål för det förebyggande arbetet Målen för det förebyggande arbetet ska vara konkreta och utvärderingsbara. Mål: Enheten ser till att eleverna utvecklar förmågan att samspela i möten med andra människor, utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Elevers förståelse och insikt skall öka genom att de får möta människor med annan bakgrund, livsvillkor och livsstil. Arbetslagsledare 15/12 Elever självskattar sig före och efter olika mötesaktiviteter Mål: Synliggöra begrepp i likabehandlingsplanen Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Samtal och övningar som ger förståelse för begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning. Mentor 15/12 Återkoppling på utvecklingssamtal i gällande elevernas förståelse och tolkning av begreppen Mål: Alla elever ska känna sig trygga i skolans miljöer Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Elevskåpen på FT ses över med ambitionen att eleverna skall ha både bokskåp och klädskåp. Två typer av skåp innebär att eleverna ej behöver förvara t ex datorn i omklädningsrummets Arbetslagsledare Start av HT 2016 Uppföljande elevenkät i oktober

12 klädskåpet där stöldrisken är högre. Mål: Alla elever skall känna sig trygga i att de kan göra skolpersonal uppmärksam på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vad ska göras? Vem ska göra det? När ska det vara klart? Hur ska målet utvärderas? Vikten av kontakta mentor eller annan personal poängteras vid utvecklingssamtal och övriga mentorskontakter. Mentor 28/10 Uppföljande elevenkät i oktober

13 Åtgärder vid trakasserier eller kränkande behandling Elev - Elev När elev upplever sig trakasserad eller kränkt av annan/andra elev(er) och det bedöms påverka trygghet och studiero på skolan, gäller följande: 1. Om elev upplever att hen, eller annan elev, blir trakasserad eller kränkt informeras mentor, lärare eller annan personal. 2. Rektor kontaktas snarast av den personal som fått informationen. 3. Mentor informerar snarast vårdnadshavare till inblandade elever (om de är under 18 år) om det inträffade. 4. Elevhälsan informeras vid behov. 5. Utredning påbörjas av rektor (eller av den som rektor delegerar uppgiften till). Arbetet dokumenteras och formulär för dokumentation hämtas på intranät. 6. Mentor(er) samtalar med den/de som blivit utsatta och de som eventuellt har kännedom om det inträffade. 7. Om utredning visar att behov finns samtalar rektor (eller den som rektor delegerar uppgiften till) med de inblandade. 8. Analys av händelsen görs av rektor tillsammans med mentor och vid behov elevhälsa. Utifrån analysens resultat utformas eventuellt vidare åtgärder. 9. Berörda elever och vårdnadshavare (om eleven är under 18 år) delges analysens resultat och de eventuella åtgärder som kommer att vidtas med tillhörande ansvarsfördelning. 10. Kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar görs utifrån de planerade insatserna. 11. Rektor anmäler ärendet till huvudman enligt särskild rutin. 12. Ärendet avslutas genom rektors beslut. 13. Dokumentationen förvaras hos rektor samt diarieförs enligt särskild rutin. Om insatserna inte är tillräckliga vidtas ytterligare åtgärder. Rektor beslutar om ytterligare rapportering och dokumentation som till exempel tillbudsrapport och åtgärdsprogram. Rektor bedömer om polisanmälan skall göras utifall det inträffade är av brottslig karaktär. 13

14 Personal - Elev När en elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av personal gäller följande: 1. Rektor kontaktas snarast av den som fått informationen. 2. Rektor inleder skyndsamt utredning och dokumenterar. 3. Rektor samtalar med den som blivit utsatt. 4. Rektor samtalar med den eller de i personalen som misstänks ha utsatt någon för diskriminering, trakasseri eller kränkning. Ärendet följer arbetsrättslig process. 5. Rektor samtalar med dem som eventuellt har kännedom om det inträffade. 6. Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling konstaterats (och eleven är under 18 år) kontaktas vårdnadshavare. 7. Rektor anmäler ärendet till huvudman, se särskild rutin. 8. Rektor ansvarar för att stöd ges till samtliga parter. 9. Kontinuerliga och dokumenterade uppföljningar görs utifrån de planerade insatserna. 10. Dokumentationen förvaras hos rektor samt diarieförs. Om det vid uppföljning framkommer att vidtagna åtgärder inte har gett önskat resultat beslutar rektor i samråd med förvaltningschef om vidare åtgärder. 14

15 Definitioner av begrepp Diskrimineringsgrunderna Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagen och dess förarbeten. Beskrivningarna nedan är hämtade från diskrimineringsombudsmannens (DO) beskrivningar av diskrimineringsgrunderna 3 : Kön Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att bli sämre behandlad för att man genom sin klädsel eller på annat sätt visar att man tillhör ett annat kön än det man fötts med. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könsidentitet omfattas av denna grund och därmed skyddet mot diskriminering. Etnisk tillhörighet Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Att bli sämre behandlad på grund av sin religiösa åskådning eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning Att bli sämre behandlad på grund av varaktig nedsättning av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning Att bli sämre behandlad på grund av att personen är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder. Trakasserier 4 Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. 15

16 Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att den som är trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. I vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad. Kränkande behandling 5 Kränkande behandling innebär att ett en elevs värdighet kränks. Har kränkningen samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Den vanligaste typen av kränkningar är att uppleva sig oskyldigt anklagad eller att andra elever visar sitt avståndstagande genom att retas, viska och skämta. Att bli slagen eller knuffad är också en kränkning. Mobbning 6 Förr talade man oftare om mobbning, med det begreppet används inte längre i skollagen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 1 SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, kap 6. 2 SFS 2008:567. (2008). Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet, kap