Socialstyrelsens författningssamling

Transkript

1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt tandvårdsbidrag (STB); beslutade den SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 c förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd och beslutar följande allmänna råd. Föreskrifterna och de allmänna råden är utarbetade efter samråd med Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid bedömningen av om en patient har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd och förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd. 2 I denna författning ges kompletterande föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd i fråga om 1. de sjukdomar och funktionsnedsättningar som anges i 4 a första stycket och 2. det underlag som avses i 4 a andra stycket i förordningen. 1

2 Kriterier för rätt till särskilt tandvårdsbidrag Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling 3 En patient ska anses muntorr om salivprov visar 1. att sekretionshastigheten i tuggstimulerad saliv är högst 0,7 ml per minut för en mätperiod om 5 minuter och 2. att vilosaliven är högst 0,1 ml per minut för en mätperiod om 15 minuter. Patienten ska behandlas med läkemedel som har muntorrhet som biverkning enligt FASS. Läkemedelsbehandlingen ska anses som långvarig om den förväntas pågå i minst sex månader eller, om patienten inte har någon salivsekretion alls, i minst tre månader. Patienten ska styrka läkemedelsbehandlingen med ett läkarintyg eller en utskrift av det register över köp av förskrivna läkemedel som regleras i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning (läkemedelsförteckning). Läkarintyg, läkemedelsförteckning och resultat av salivprov ska vara högst tre månader när den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas. När det är fråga om en ansökan om förhandsprövning av Försäkringskassan enligt 4 kap. 5 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska underlaget vara högst tre månader när ansökan lämnas in till Försäkringskassan. Tiden ska räknas från det att salivprovet togs, läkarintyget utfärdades och utskriften av läkemedelsförteckningen gjordes. Underlaget ska förnyas senast fyra år efter att den första förebyggande tandvårdsåtgärden har påbörjats. Om Försäkringskassan vid förhandsprövning har beslutat att förutsättningarna för särskilt tandvårdsbidrag enligt 2 kap. 1 a första stycket 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd är uppfyllda, ska tiden istället räknas från tidpunkten för Försäkringskassans beslut. Muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun-, eller halsregionen 4 En patient ska anses muntorr om salivprov visar 1. att sekretionshastigheten i tuggstimulerad saliv är högst 0,7 ml per minut för en mätperiod om 5 minuter och 2. att vilosaliven är högst 0,1 ml per minut för en mätperiod om 15 minuter. Patienten ska styrka strålbehandlingen med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. 2

3 Sjögrens syndrom (primärt) 5 Patienten ska ha diagnostiserats med primärt Sjögrens syndrom enligt de amerikansk-europeiska kriterierna. Patienten ska styrka diagnosen med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. Sjögrens syndrom (sekundärt) 6 Patienten ska ha diagnostiserats med sekundärt Sjögrens syndrom enligt de amerikansk-europeiska kriterierna och ska vara muntorr. Patienten ska anses muntorr om salivprov visar 1. att sekretionshastigheten i tuggstimulerad saliv är högst 0,7 ml per minut för en mätperiod om 5 minuter och 2. att vilosaliven är högst 0,1 ml per minut för en mätperiod om 15 minuter. Patienten ska styrka diagnosen med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, med ordinerad syrgas eller näringsdryck 7 Patienten ska styrka såväl diagnosen som att syrgas eller näringsdryck har ordinerats med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. Cystisk fibros 8 Patienten ska styrka diagnosen med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. Ulcerös kolit 9 Patienten ska styrka diagnosen med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. Crohns sjukdom 10 Patienten ska styrka diagnosen med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. 3

4 Tarmsvikt 11 Patienten ska ha tarmsvikt på grund av en tunntarmssjukdom som ger malabsorption eller korttarmssyndrom och ha ordinerats oral, enteral eller parenteral nutritionsbehandling eller vätskebehandling. Patienten ska styrka tarmsvikten med ett läkarintyg. Underlaget behöver inte förnyas. Frätskador på tänderna och anorexia nervosa eller bulimia nervosa 12 Patienten ska styrka diagnosen anorexia nervosa eller bulimia nervosa med ett läkarintyg. Frätskador på tänderna ska ha diagnostiserats och dokumenterats i tandvårdens patientjournal. Läkarintyget ska vara utfärdat högst tre månader innan den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas. När det är fråga om en ansökan om förhandsprövning av Försäkringskassan enligt 4 kap. 5 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska läkarintyget vara utfärdat högst tre månader innan ansökan lämnas in till Försäkringskassan. Underlaget ska förnyas senast fyra år efter att den första förebyggande tandvårdsåtgärden har påbörjats. Om Försäkringskassan vid förhandsprövning har beslutat att förutsättningarna för särskilt tandvårdsbidrag enligt 2 kap. 1 a första stycket 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsbidrag är uppfyllda, ska tiden istället räknas från tidpunkten för Försäkringskassans beslut. Frätskador på tänderna och gastroesofageal refluxsjukdom 13 Gastroesofageal refluxsjukdom ska ha diagnosticerats med 24-timmars ph-mätning eller som synlig esofagit med hjälp av endoskopi. Patienten ska styrka diagnosen med ett läkarintyg. Frätskador på tänderna ska ha diagnostiserats och dokumenterats i tandvårdens patientjournal. Läkarintyget ska vara utfärdat högst tre månader innan den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas. När det är fråga om en ansökan om förhandsprövning av Försäkringskassan enligt 4 kap. 5 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska läkarintyget vara utfärdat högst tre månader innan ansökan lämnas in till Försäkringskassan. Underlaget ska förnyas senast fyra år efter att den första förebyggande tandvårdsåtgärden har påbörjats. Om Försäkringskassan vid förhandsprövning har beslutat att förutsättningarna för särskilt tandvårdsbidrag enligt 2 kap. 1 a första stycket 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsbidrag är uppfyllda, ska tiden istället räknas från tidpunkten för Försäkringskassans beslut. 4

5 Svårinställd diabetes 14 Patientens blodsockernivå ska under en period om minst sex månader ha haft ett genomsnitt av tre påföljande värden på HbAlc över 73 mmol/mol samtidigt som patientens följsamhet till adekvat behandling har varit god. Patienten ska med ett läkarintyg utfärdat av läkare verksam inom specialiserad diabetesvård styrka att han eller hon har svårinställd diabetes av sådan svårighetsgrad som anges ovan. Läkarintyget ska vara utfärdat högst tre månader innan den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas. När det är fråga om en ansökan om förhandsprövning av Försäkringskassan enligt 4 kap. 5 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska läkarintyget vara utfärdat högst tre månader innan ansökan lämnas in till Försäkringskassan. Underlaget ska förnyas senast fyra år efter att den första förebyggande tandvårdsåtgärden har påbörjats. Om Försäkringskassan vid förhandsprövning har beslutat att förutsättningarna för särskilt tandvårdsbidrag enligt 2 kap. 1 a första stycket 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsbidrag är uppfyllda, ska tiden istället räknas från tidpunkten för Försäkringskassans beslut. Dialysbehandling 15 Patienten ska med ett läkarintyg styrka att han eller hon genomgår dialysbehandling. Läkarintyget ska vara utfärdat högst tre månader innan den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas. När det är fråga om en ansökan om förhandsprövning av Försäkringskassan enligt 4 kap. 5 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska läkarintyget vara utfärdat högst tre månader innan ansökan lämnas in till Försäkringskassan. Underlaget ska förnyas senast fyra år efter att den första förebyggande tandvårdsåtgärden har påbörjats. Om Försäkringskassan vid förhandsprövning har beslutat att förutsättningarna för särskilt tandvårdsbidrag enligt 2 kap. 1 a första stycket 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsbidrag är uppfyllda, ska tiden istället räknas från tidpunkten för Försäkringskassans beslut. 5

6 Immunsuppression på grund av läkemedelsbehandling 16 Patienten ska vara immunsupprimerad på grund av behandling med cytostatiska, cytotoxiska eller immunsuppressiva läkemedel som tillhör grupp L01 respektive L04 i ATC-systemet (Anatomical Therapeutic Chemical Classification System). Patienten ska med ett läkarintyg styrka att han eller hon är immunsupprimerad på grund av behandling med sådant läkemedel som anges i första stycket. Läkarintyget ska vara utfärdat högst tre månader innan den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas. När det är fråga om en ansökan om förhandsprövning av Försäkringskassan enligt 4 kap. 5 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska läkarintyget vara utfärdat högst tre månader innan ansökan lämnas in till Försäkringskassan. Underlaget ska förnyas senast fyra år efter att den första förebyggande tandvårdsåtgärden har påbörjats. Om Försäkringskassan vid förhandsprövning har beslutat att förutsättningarna för särskilt tandvårdsbidrag enligt 2 kap. 1 a första stycket 2 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsbidrag är uppfyllda, ska tiden istället räknas från tidpunkten för Försäkringskassans beslut. Organtransplantation 17 Patienten ska få immunsupprimerande läkemedelsbehandling som bedöms bli livslång. Patienten ska med ett läkarintyg styrka organtransplantation och läkemedelsbehandling. Underlaget behöver inte förnyas. Intyg 18 Läkarintyg för att styrka sjukdom eller funktionsnedsättning enligt dessa föreskrifter ska utfärdas på en särskild blankett (bilagan). Även läkarintyg som är utfärdat på en annan blankett får användas om blanketten har fastställts av Socialstyrelsen eller Försäkringskassan och de uppgifter som ska anges i bilagan klart framgår. 6

7 Särskilda skäl för att inte styrka sjukdom eller funktionsnedsättning med läkarintyg eller annat underlag enligt 4 a andra stycket förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd Allmänna råd Särskilda skäl för att inte styrka sjukdom eller funktionsnedsättning med läkarintyg eller annat underlag kan vara att patienten lider av en kronisk sjukdom och att detta dels är väl känt för den som utför tandvårdsbehandlingen, dels är dokumenterat i tandvårdens patientjournal. Undantagsbestämmelse 19 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Denna författning träder i kraft den xx månad Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM xxx 7

8 SOSFS 2012:X Bilaga LÄKARINTYG för bedömning av särskilt tandvårdsbidrag för förebyggande tandvårdsåtgärder enligt 2 kap. 1 a lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd 1. Personuppgifter För- och efternamn Personnummer Utdelningsadress Postnummer Postort g har kännedom om patienten sedan Identiteten styrkt genom: personlig kännedom identitetshandling 2. Sjukdom eller funktionsnedsättning Muntorrhet p.g.a. långvarig läkemedelsbehandling, fyll även i 3.1. Muntorrhet p.g.a. strålbehandling i öron-, näs-, mun-, eller halsregionen. Sjögrens syndrom (primärt eller sekundärt) som diagnostiserats enligt de amerikansk-europeiska kriterierna. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med ordinerad syrgas eller näringsdryck. Cystisk fibros. Ulcerös kolit. Crohns sjukdom. Tarmsvikt på grund av en tunntarmssjukdom som ger malabsorption eller korttarmssyndrom. Oral, enteral eller parenteral nutritionsbehandling eller vätskebehandling har ordinerats. Anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Gastroesofageal refluxsjukdom som har diagnosticerats med 24-timmars ph-mätning eller som synlig esofagit med hjälp av endoskopi. Svårinställd diabetes, Läkarintyget ska utfärdas av läkare verksam inom specialiserad diabetesvård. Fyll även i 3.2. Dialysbehandling (pågående). Immunsuppression p.g.a. behandling med läkemedel som tillhör ATC-systemet grupp L01, cytostatika och cytotoxiska läkemedel eller grupp L04, immunsuppressiva läkemedel. Fyll även i 3.3. Organtransplantation. Patienten får immunsupprimerande läkemedelsbehandling som bedöms bli livslång.

9 SOSFS 2012:X Bilaga 3. Kompletterande information 3.1. Muntorrhet p.g.a. långvarig läkemedelsbehandling Ange läkemedel som patienten behandlas med och som har muntorrhet som biverkning enligt FASS samt hur lång tid behandlingen förväntas pågå Svårinställd diabetes Patientens blodsockernivå har under en period om minst sex månader ett genomsnitt av tre påföljande värden på HbAlc över 73 mmol/mol samtidigt som patientens följsamhet till adekvat behandling har varit god Immunsuppression p.g.a. läkemedelsbehandling Ange läkemedel 4. Övriga upplysningar 5. Ovanstående uppgifter och bedömningar bekräftas Ort och datum Läkarens namnteckning Befattning Läkarens efternamn och förnamn Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon E-postadress

10 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård till personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning; beslutade den dag månad Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 2 i tandvårdsförordningen (1998:1338). Föreskrifterna är utarbetade efter samråd med Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid bedömningen av om en person med någon av de sjukdomar och funktionsnedsättningar som anges i 8 a tredje stycket 2 tandvårdslagen (1985:125) och 3 a tandvårdsförordningen (1998:1338) har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning eller på grund av en sällsynt diagnos har stora svårigheter att sköta sin munhygien, att genomgå tandvårdsbehandling eller har orofaciala symtom 1

11 2 Av 3 a tandvårdsförordningen (1998:1338) framgår att följande sjukdomar och funktionsnedsättningar omfattas 1. svår psykisk funktionsnedsättning, 2. Parkinsons sjukdom, 3. multipel skleros, 4. cerebral pares, 5. reumatoid artrit, 6. systemisk lupus erythematosus, 7. sklerodermi, 8. amyotrofisk lateralskleros, 9. orofacial funktionsnedsättning 10. symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) eller 11. sällsynt diagnos 3 I dessa förskrifter och allmänna råd används följande term funktionstillstånd tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet Bedömning 4 En person som har en sådan långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som anges i 3 a första stycket tandvårdsförordningen (1998:1338) ska anses ha stora behov av tandvård när hans eller hennes funktionstillstånd bedöms leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Bedömningen ska göras av läkare utifrån de kriterier som anges i bilagan. 5 En person som har sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS, ska anses ha stora behov av tandvård enligt 8 a tandvårdslagen (1985:125) utan att någon bedömning av hans eller hennes funktionstillstånd behöver göras. 6 En person som har en sällsynt diagnos enligt 3 a andra stycket 1 och 2 tandvårdsförordningen (1998:1338) ska anses ha stora behov av tandvård när hans eller hennes funktionstillstånd bedöms leda till stora svårigheter att genomgå tandvårdsbehandling eller sköta munhygienen. En diagnos ska anses vara en sällsynt diagnos när den finns hos högst 100 personer per miljon invånare och leder till omfattande funktionsnedsättning. Bedömningen ska göras av läkare utifrån de kriterier som anges i bilagan. 2

12 Allmänna råd Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser kan ge ytterligare information om sällsynta diagnoser. Sällsynt diagnos med orofaciala symtom enligt 3 a andra stycket 3 tandvårdsförordningen (1998:1338) Allmänna råd Orofaciala symtom kan till exempel vara tal-, ät- och sväljsvårigheter. Läkarintyg 7 De diagnoser som anges i 2 ska styrkas med ett läkarintyg. Läkarintyget ska utfärdas på särskild blankett (bilagan). En person som har sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS kan även styrka diagnosen med annat läkarintyg utfärdat på en blankett som har fastställts av Socialstyrelsen eller Försäkringskassan. Bedömningen av en persons funktionstillstånd ska dokumenteras på särskild blankett (bilagan) Allmänna råd Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen och WHO 2003) kan ge ytterligare information om olika funktionstillstånd och bedömningen av dessa. Undantagsbestämmelse 8 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Denna författning träder i kraft den dag månad Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM xx 3

13 SOSFS 2012:X Bilaga 1. Personuppgifter För- och efternamn LÄKARINTYG och bedömning avseende stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning enligt 8 a 3 stycket 2 tandvårdslagen (1985:125). Personnummer Utdelningsadress Postnummer Postort g har kännedom om patienten sedan Identiteten styrkt genom: personlig kännedom identitetshandling 2. Sjukdom eller funktionsnedsättning Svår psykisk funktionsnedsättning, fyll även i 3.1 Parkinsons sjukdom, fyll även i 3.2 Multipel skleros, fyll även i 3.3 Cerebral pares, fyll även i 3.4 Reumatoid artrit, fyll även i 3.5 Systemisk lupus erythematosus, fyll även i 3.6 Sklerodermi, fyll även i 3.7 Amyotrofisk lateralskleros, enbart diagnosen behöver styrkas, ingen ytterligare bedömning krävs Orofacial funktionsnedsättning, fyll även i 3.8 Hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) med symtom som kvarstår efter sex månader, fyll även i 3.9 Sällsynt diagnos utan orofacial symtom, ange vilken, fyll även i 3.10 Sällsynt diagnos med orofacial symtom, ange vilken, fyll även

14 SOSFS 2012:X Bilaga 3. Bedömning av funktionstillstånd De funktionstillstånd, och koder som används i intyget är hämtade från Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, som är den svenska versionen av ICF (Socialstyrelsen och WHO 2003). För varje sjukdom eller funktionsnedsättning finns en lista med funktionstillstånd och koder avseende kroppsfunktioner, kroppsstrukturer och aktiviteter. Med aktivitet avses här en persons genomförande av en uppgift eller handling i sin aktuella miljö utan stöd av annan person eller hjälpmedel. Bedömningen av funktionstillstånden gäller om personen utifrån ett helt oinskränkt funktionstillstånd har en minst femtioprocentig nedsättning, avvikelse eller begränsning som leder till stora svårigheter att sin sköta munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning (fyll i samtliga rader) ICFkomponent ICF- Kod Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. Kroppsfunktioner b164 Kognitiva funktioner Aktiviteter d2102 Att företa en enstaka uppgift självständigt d2301 Att klara daglig rutin d240 Att hantera psykologiska krav vid tandvårdsbesök d5702 Att söka professionell hjälp och följa medicinska och andra hälsoråd d179 Att tillämpa kunskap Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. 3.2 Parkinsons sjukdom (fyll i samtliga rader) ICFkomponent ICF- Kod Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. Kroppsfunktioner b5105 Att svälja b7356 Muskeltonus b760 Kontroll av viljemässiga rörelser b7651 Tremor Aktiviteter d440 Handens finmotoriska användning d2102 Att företa en enstaka uppgift självständigt d2301 Att klara daglig rutin Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. 2

15 SOSFS 2012:X Bilaga 3.3. Multipel skleros (fyll i samtliga rader) ICF- Komponent ICF- Kod Kroppsfunktioner b5105 b7301 b7351 b7651 b760 b7308 d2102 Aktiviteter d2301 Att klara daglig rutin Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. Att svälja Kraft i armmuskler Muskeltonus i armmuskler Tremor Kontroll av viljemässiga rörelser Pares i ansiktsmuskulatur Att företa en enstaka uppgift självständigt Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. 3.4 Cerebral pares (fyll i samtliga rader) ICFkomponent Kroppsfunktioner ICF- Kod b735 b7602 b7650 b7653 Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Muskeltonus Koordination av viljemässiga rörelser Ofrivilliga muskelsammandragningar Stereotypier och motoriska perseverationer Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Reumatoid artrit (fyll i samtliga rader) ICFkomponent ICF- Kod Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Rörlighet i leder Muskeltonus Ledsmärta Gapförmåga Kroppsfunktioner b710 b735 b2801 b7100 Aktiviteter d440 Handens finmotoriska användning Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. 3

16 SOSFS 2012:X Bilaga 3.6. Systemisk lupus erythematosus (fyll i samtliga rader) ICF- Kod Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Led- och muskelsmärta Smärta i munslemhinnan på grund av sår Kroppsfunktion b280 b2801 b7100 Gapförmåga Aktiviteter d2102 Att företa en enstaka uppgift självständigt d2301 Att klara daglig rutin Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Sklerodermi (fyll i samtliga rader) ICF- Kod Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Att vända eller vrida händer eller armar Att svälja Gapförmåga ICFkomponent ICFkomponent Kroppsfunktioner b4453 b5105 b7100 Aktiviteter d440 Handens finmotoriska användning Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Orofacial funktionsnedsättning (fyll i samtliga rader) ICFkomponent Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer ICF- Kod b5105 b7100 b730 s7101 s7101 s8100 Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Att svälja Gapförmåga Muskelkraftsfunktioner Förlust av delar av mandibeln eller maxillan efter behandling av orofaciala tumörer Medfödda eller förvärvade defekter, deformiteter eller kraniofaciala mimissbildningar Fibrotiserad orofacial vävnad Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. 4

17 SOSFS 2012:X Bilaga 3.9 Hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) med kvarvarande symtom efter 6 månader (fyll i samtliga rader) ICFkomponent ICF- Kod Har patienten en minst femtioprocentig (svår till fullständig) nedsättning eller begränsning av nedanstående funktionstillstånd? Bedömningen görs utifrån förmåga att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Perceptuella funktioner Att svälja Pares i ansikte eller tunga Kraft i armmusklerna Kroppsfunktioner b156 b5105 b7308 b7301 Aktiviteter d2102 Att företa en enstaka uppgift självständigt d2301 Att klara daglig rutin d179 Att tillämpa kunskap Efter en sammantagen bedömning av de redovisade funktionstillstånden bedöms patientens funktionstillstånd leda till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Sällsynt diagnos utan orofaciala symtom Patientens bedöms ha en svår till fullständig funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning eller strukturavvikelse som leder till stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling Sällsynt diagnos med orofaciala symtom Beskriv patientens orofaciala symtom 5

18 SOSFS 2012:X Bilaga 4. Övriga upplysningar 5. Ovanstående uppgifter bekräftas Ort och datum Läkarens namnteckning Befattning Läkarens efternamn och förnamn Tjänsteställe Utdelningsadress Postnummer Postort Telefon E-postadress 6

19 Dnr 22501/2011 1(8) Konsekvensutredning över förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om - särskilt tandvårdsbidrag (STB), och - tandvård till personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Bakgrund Under 2008 genomfördes en tandvårdsreform för den vuxna befolkningen i Sverige. Reformen innebar dels ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), dels ett skydd mot höga kostnader. Året därpå tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att utöka det statliga tandvårdsstödet med ett nytt stöd till personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tandhälsa. Utredningen utmynnade i förslaget Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning Förslag om tredje steget i tandvårdsreformen (Ds 2010:42). Den 30 november 2011 fattade riksdagen beslut i enlighet med förslagen i proposition 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Från och med den 1 januari 2013 kommer det därmed att införas ett nytt tandvårdsstöd till personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar, det s.k. tredje steget i tandvårdsreformen. Det nya stödet består av två delar. Den ena delen består av ett särskilt tandvårdsbidrag som har till syfte att uppmuntra personer med sjukdomar eller funktionsnedsättningar som leder till ökade behov av förebyggande tandvård, att i högre utsträckning efterfråga sådan tandvård. Stödet regleras i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd och förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd. Detta särskilda tandvårdsbidrag (STB) är ett ekonomiskt bidrag som är avsett att användas till förebyggande tandvård. Stödet kan lämnas högst två gånger per år och har Försäkringskassan som huvudman. Patienter och vårdgivare SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr Bankgiro

20 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 2(8) kan ansöka hos Försäkringskassan om förhandsprövning av om patienten har en sådan sjukdom eller funktionsnedsättning, som kan ge rätt till STB. I förarbetena framhålls dock att bedömningen av om en patient ska kunna beviljas STB i normalfallet bör göras av tandvården, dvs. utan någon förhandsbedömning av Försäkringskassan (prop. 2011/12:7 s. 34). Försäkringskassan kan under vissa förutsättningar kräva tillbaka ersättning som betalats ut med för högt belopp till en vårdgivare. Detta kan bli aktuellt i samband med att Försäkringskassan genomför efterhandskontroller. Den andra delen av stödet riktar sig till personer som har stora tandvårdsbehov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och där sjukdomen eller funktionsnedsättningen är av en sådan allvarlighetsgrad som typiskt sett leder till en ökad förekomst av tandsjukdomar. Stödet regleras i tandvårdslagen (1985:125) och tandvårdsförordningen (1998:1338). De som kan få del av stödet är personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling på grund av vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar som räknas upp i förordningen. Syftet med stödet är att det inte ska uppstå nämnvärda ekonomiska hinder för dessa personer att erhålla den tandvård som de har behov av. De ska därför få sin tandvård till samma avgift som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Det är landstingen som ska se till att tandvård kan erbjudas dessa personer. Bedömningen av om en person har rätt till sådan tandvård görs av landstingens bedömningstandläkare. Denna del av stödet benämns i det följande som tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Nya bestämmelser om särskilt tandvårdsbidrag (STB) i lagen och förordningen om statligt tandvårdsstöd Enligt lagen och förordningen om statligt tandvårdsstöd ska patienten, för att kunna få STB, ha en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa. De sjukdomar och funktionsnedsättningar som omfattas av stödet är - muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling eller på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen, - kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) när patienten har ordinerats syrgas eller näringsdryck, - Sjögrens syndrom, cystisk fibros, ulcerös colit, Crohns sjukdom, tarmsvikt och svårinställd diabetes.

21 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 3(8) Dessutom omfattas patienter som - genomgår dialysbehandling, - har frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom, - är immunsupprimerade på grund av läkemedelsbehandling, eller - har genomgått en organtransplantation. Enligt förordningen ska patienten, om det inte finns särskilda skäl, med intyg eller på annat sätt ska styrka att han eller hon har en sådan sjukdom eller funktionsnedsättning som anges ovan. Nya bestämmelser om tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift i tandvårdslagen och tandvårdsförordningen Enligt tandvårdslagen och förordningen ska landstingen erbjuda tandvård till dem som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Med sådan tandvård avses tandvårdsbehandling på personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av svår psykisk funktionsnedsättning, Parkinsons sjukdom, multipel skleros, cerebral pares, reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus, sklerodermi, amyotrofisk lateralskleros (ALS), orofacial funktionsnedsättning, eller symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke). Med sådan tandvård avses också tandvårdsbehandling på personer som på grund av en sällsynt diagnos har stora svårigheter att sköta sin munhygien, stora svårigheter att genomgå tandvårdsbehandling eller har orofaciala symtom. Bemyndiganden Socialstyrelsens bemyndiganden finns i 4 c förordningen om statligt tandvårdsstöd och i 13 första stycket 2 tandvårdsförordningen. Enligt dessa bestämmelser får Socialstyrelsen meddela ytterligare föreskrifter om de sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till stöden samt om det underlag som krävs för STB.

22 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 4(8) Problemen och vad Socialstyrelsen vill uppnå I den lagstiftning som reglerar stöden anges vilka sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till stöden på en generell nivå. Enligt propositionen bör det genom myndighetsföreskrifter tydligt definieras vilka patientgrupper som ska omfattas av respektive stöd och hur dessa grupper ska avgränsas. Av propositionen framgår även att de nya stöden ska vara administrativt lätthanterliga och att bedömningarna av vem som har rätt till stöden ska vara okomplicerade. Svårigheten med att kombinera komplicerade medicinska respektive odontologiska bedömningar och definitioner med lätthanterliga och tydliga regler har varit den huvudsakliga problematiken i arbetet med att ta fram föreskrifter för stöden. Särskilt tandvårdsbidrag (STB) Det förhållandet att det i normalfallet bör vara tandläkare och tandhygienister som tar ställning till om patienten ska kunna beviljas STB har ställt särskilda krav på utformningen av föreskrifterna och det tillhörande läkarintyget. Ambitionen har varit att utforma föreskrifterna och intyget på ett sådant sätt att de blir så tydliga och enkla att förstå att tandläkare och tandhygienister, trots att Försäkringskassan under vissa förutsättningar kan återkräva ersättning från vårdgivaren, känner sig trygga att ta ställning på egen hand. Detta för att så långt som möjligt undvika förfarandet med förhandsprövning hos Försäkringskassan, som dels leder till att patienten blir tvungen att vänta på besked från Försäkringskassan innan han eller hon kan använda STB, dels ökar Försäkringskassans administration. En annan ambition har varit att underlätta för hälso- och sjukvården genom att utforma läkarintyget på ett sådant sätt att intygsskrivandet förenklas så långt som möjligt. Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift I arbetet med att ta fram föreskrifter och allmänna råd avseende tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift har ett av de grundläggande problemen varit att finna ett sätt att bedöma när en persons funktionstillstånd på grund av sjukdomen eller funktionsnedsättning är nedsatt i sådan omfattning att han eller har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling. Det finns idag flera olika skattningsskalor för specifika sjukdomsgrupper, men generella skattningsskalor som omfattar ett större antal grupper saknas. En lämpligare metod har bedömts vara att göra bedömningarna med utgångspunkt i ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, svensk version av International Classificat-

23 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 5(8) ion of Functioning, Disability and Health). ICF har tagits fram av WHO och är en standardiserad klassifikation av funktionstillstånd som erbjuder ett tvärprofessionellt språk. Med hjälp av ICF bedöms symtomen enligt samma begreppssystem och samma skala för alla sjukdomsgrupper. ICF omfattar alla typer av funktionstillstånd och erbjuder ett gemensamt språk som kan förstås av olika yrkeskategorier och i olika verksamhetsområden som är aktuella i samband med intygen. Det kan gälla arbetsterapeuter som kan ge underlag till intygen, läkare som skriver intygen och tandläkare/ bedömningstandläkare som ska tolka intygen. ICF används redan idag inom hälso- och sjukvården vid olika former av bedömningar av funktionstillstånd som exempelvis vid bedömning av medicinska förutsättningar för arbete i Försäkringskassans läkarintyg. Beskrivning av Socialstyrelsens förslag Särskilt tandvårdsbidrag (STB) I föreskrifterna har merparten av de krav som ska vara uppfyllda för rätt till stödet vid respektive sjukdom eller funktionsnedsättning, samlats under rubriker som anger de olika sjukdomarna och funktionsnedsättningarna. Detta leder å ena sidan till att det förekommer upprepningar av viss text. Å andra sidan minimeras behovet för den enskilde tandläkaren eller tandhygienisten att söka information på flera olika ställen i föreskriften vilket dels skulle vara tidskrävande, dels medför en risk för att något tappas bort. Utformningen av föreskrifterna överensstämmer i detta avseende med önskemål som Försäkringskassan har framfört i samband med samrådsförfarandet. Som huvudregel 1 gäller enligt föreskrifterna vid samtliga sjukdomar och funktionsnedsättningar att patienten ska ge in ett läkarintyg för att styrka sjukdomen eller funktionsnedsättningen. I vissa fall krävs också annat underlag, exempelvis salivprov. För vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar finns också krav på hur gammalt underlaget får vara när det ges in. Vidare krävs i vissa fall att underlaget ska förnyas efter viss tid som i föreskriften bestämts till fyra år, vilket överensstämmer med vad som föreslås i propositionen. 1 Av 4 a andra stycket förordningen om statligt tandvårdsstöd framgår att det finns möjlighet att bortse från detta krav om det finns särskilda skäl.

24 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 6(8) Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift För att bedöma om en person med en av de i förordningen angivna sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna har rätt till tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift ska det göras en bedömning av om personens funktionstillstånd leder till stora svårigheter att sköta munhygienen eller att genomgå tandvårdsbehandling. I föreskriftens intyg ska läkaren styrka sjukdomen eller funktionsnedsättningen och göra en bedömning av om personen har en svår till fullständig nedsättning eller begränsning av vissa angivna funktionstillstånd. Därefter ska en sammantagen bedömning göras av personens funktionstillstånd. Ett antal relevanta huvudsakliga symtom för respektive sjukdom eller funktionsnedsättning har tagits fram utifrån de övergripande kriterierna att sköta munhygienen eller att genomgå tandvårdsbehandling. Dessa har översatts till funktionstillstånd i ICF avseende kroppsfunktioner, kroppsstrukturer och aktiviteter. Någon egentlig kunskap om ICF behövs inte för att fylla i intyget. Intyget ska användas för samtliga aktuella sjukdomsgrupper och funktionsnedsättningar med undantag för ALS där det även är möjligt att styrka sjukdomen med annan typ av intyg. Tanken är att intyget ska vara användarvänligt för läkarkåren och så långt som möjligt underlätta för tandvården och landstingens bedömningstandläkare. Alternativa lösningar Om dessa föreskrifter och allmänna råd inte kommer till stånd skulle det resultera i osäkerhet om hur lagstiftningen ska tillämpas. Det skulle leda till oklarhet om hur gränsdragningen ska göras mellan de patientgrupper som ska och de som inte ska kunna få stöden och om vilket underlag som ska krävas. Risken skulle vara stor att förutsägbarheten och enhetligheten vid tillämpningen av bestämmelserna avsevärt skulle försämras. När det gäller STB skulle tandläkare och tandhygienister behöva göra självständiga bedömningar på medicinsk grund vilket inte är avsikten med lagstiftningen (se prop. s. 34) och skulle leda till merarbete. Detta i kombination med osäkerhet om vilket underlag som ska krävas och vad som skulle godtas vid Försäkringskassans efterhandskontroller skulle sannolikt öka benägenheten hos vårdgivarna att ansöka om förhandsprövning hos Försäkringskassan.

25 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 7(8) Beträffande den tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift som ges idag (t.ex. tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling), där det också är landstingens bedömningstandläkare som bedömer om en person har rätt till tandvården, har konstaterats att bedömningarna skiljer sig markant mellan olika landsting. Om inga föreskrifter kommer till stånd riskerar samma bristande enhetlighet att uppkomma vid tillämpningen av de här aktuella bestämmelserna om tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Berörda Landstingen Försäkringskassan Företag som bedriver tandvård och sjukvård Personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar De allmänna förvaltningsdomstolarna Kostnadsmässiga och andra konsekvenser De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden är avsedda att tydliggöra de krav som redan anges i lag och förordning och därigenom underlätta vid tillämpningen av regelverket. Socialstyrelsen anser att föreskrifterna inte kommer att ge upphov till några kostnader eller krav för de grupper som berörs utöver de som redan har beaktats i propositionen. Behov av informationsinsatser De grupper som är i behov av information är i första hand företag som bedriver tandvård och sjukvård, landstingen och personer med de sjukdomar och funktionsnedsättningar som omfattas av stödet. Socialstyrelsen ser ett behov av olika former av informationsinsatser riktade till dessa målgrupper i tryckt och digital form. Socialstyrelsen planerar att i samband med stödets införande genomföra dels egna informationsinsatser, dels gemensamma informationsinsatser med Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Socialstyrelsen planerar bland annat informationsinsatser i form av meddelandeblad i anlutning till att föreskrifterna och de allmänna råden träder i kraft. Dessutom har Socialstyrelsen för avsikt att fortlö-

26 SOCIALSTYRELSEN :17:00 Dnr 22501/2011 8(8) pande publicera information via Socialstyrelsens webbsida och genom att medverka på olika konferenser och mässor. EU-rättslig påverkan Bestämmelserna bedöms inte beröra de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Ikraftträdande Föreskrifterna och de allmänna råden ska träda i kraft den 1 januari 2013 vilket är den tidpunkt då ändringarna i lag och förordning börjar gälla. Kontaktpersoner Mariana Näslund Blixt Tfn: E-post: mariana.blixt@socialstyrelsen.se Lisa van Duin Tfn: E-post: lisa.vanduin@socialstyrelsen.se Charlotte Gilén Tfn: E-post: charlotte.gilen@socialstyrelsen.se