SLS aktuellt. Hela programmet sid MED MEDICINSKA RIKSSTÄMMANS PROGRAMBOK. 120 sidor om Riksstämman!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLS aktuellt. Hela programmet sid 45-148 MED MEDICINSKA RIKSSTÄMMANS PROGRAMBOK. 120 sidor om Riksstämman!"

Transkript

1 SLS aktuellt. MED MEDICINSKA RIKSSTÄMMANS PROGRAMBOK 120 sidor om Riksstämman! NUMMER NOVEMBER SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING OM FORSKNING, VETENSKAP & UTBILDNING Vetenskapligt program för hela vårdteamet från akutsjukvård till psykiatri och åldrande Hela programmet sid Workshops, ST-kurser, symposier, dialog & debatt, föreläsningar mm

2 Det finns ett alternativ till det Salures K som har utgått * (bendroflumetiazid 2,5 mg + kaliumklorid 570 mg) och även i en lägre styrka Ett tiaziddiuretikum i lågdos Centyl K mite (bendroflumetiazid 1,25 mg + kaliumklorid 573 mg) och Centyl K (bendroflumetiazid 2,5 mg + kaliumklorid 573 mg) har full subvention Priset för båda lågdospreparaterna ligger inom vår pristolerans Alternativ till Salures K som har utgått * Lägre styrka Förpackningar och priser 25 st 74,00 kr. 100 st 186,00 kr. 25 st 70,50 kr. 100 st 109,00 kr. * avregistrerades Centyl K mite (bendroflumetiazid 1,25 mg och kaliumklorid 573 mg) och Centyl K (bendroflumetiazid 2,5 mg och kaliumklorid 573 mg). Filmdragerade tabletter. Diuretikum och blodtryckssänkande medel. ATC-kod: C03AB01. Indikation: Hypertoni. Ödem i samband med hjärtinsufficiens. Ödem av annan genes. Profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Kontraindikationer: Svår lever- och njurinsufficiens. Manifest gikt. Överkänslighet mot tiazider och närstående sulfonamider. Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne. Dosering: Tabletterna ska sväljas hela med minst 1/2 glas vatten. Hypertoni: Vid långtidsbehandling som regel 1,25-5 mg bendroflumetiazid dagligen som engångsdos på morgonen. Med ledning av effekten på blodtrycket inställs patienten på lägsta möjliga underhållsdos. Bendroflumetiazid kan med fördel kombineras med betablockerare och andra blodtryckssänkande medel. Den vanligen rekommenderade dosen av dessa medel bör därvid reduceras. Ödem: 2,5-10 mg bendroflumetiazid. Lämplig initialdos 5 mg bendroflumetiazid dagligen. Underhållsdos: 2,5-5 mg bendroflumetiazid dagligen kontinuerligt eller intermittent med 2-4 behandlingsfria dagar per vecka. Hela dagsdosen ges i allmänhet på morgonen. Premenstruella ödem: 2,5 mg bendroflumetiazid dagligen 7-10 dagar premenstruellt. Varningar och försiktighet: Diabetes mellitus är ingen kontraindikation men patienten bör observeras med tanke på att Centyl K mite/centyl K kan ge förändringar i kolhydratmetabolismen. I samband med utsvämning av ödem vid samtidig digitalismedicinering eller vid levercirrhos rekommenderas extra kaliumtillförsel. Centyl K: Vid längre tids medicinering rekommenderas kontroll av S-kalium och beroende på svaret kan kaliumrik kost, eventuellt extra kaliumtillskott behöva ges. Förpackningar: 25 och 100 st. För fullständig produktinformation och priser se Datum för översyn av produktresuméerna: och LEO LEO Pharma AB Juni 2012 Grafikom Org.nr ALLA LEO VARUMÄRKEN SOM NÄMNS ÄGS AV LEO GROUP.

3 Det går att uppnå global hälsa och minska sociala spänningar. Men det krävs politisk kraftsamling och handling. Hans Abrahamsson, freds- och konfliktsforskare vid Göteborgs universitet, gästprofessor i Globala Politiska Studier vid Malmö Högskola, och öppningstalare vid Medicinska riksstämman. Välkommen till Medicinska riksstämman. Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats för hela vårdteamet från akutsjukvård till psykiatri och åldrande. Läs hela programmet på sidan

4 SLS aktuellt NR MED MEDICINSKA RIKSSTÄMMANS PROGRAMBOK INNEHÅLL Ledare... 5 Ny vd... 6 NYFIKEN PÅ: MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN LEV-projektet... 8 Träff med Göran Hägglund... 9 Sjuksköterskor och sjukgymnaster gör gemensam sak...10 ST-kurser...12 Psykiatrikurs...13 Framtidens vård...14 Symposier om barns hälsa...15 Filmen om Steve...17 Hälsotorget...18 PC Jersild om döden...19 Alkoholforskning...20 Jobba i team...23 Hela programmet Kandidatföreningen...24 Global hälsa...26 Kassationsproblematiken...28 Säker bukkirurgi...30 Jonas Ludvigssons USA-resa...33 Medlemsinformation...34 SLS Aktuellt ges ut av Svenska Läkaresällskapet Box 738, Stockholm , Ansvarig utgivare: Mats Bauer Redaktör: Agneta Davidsson Ohlson Redaktionsråd: Tove Gunnarsson, Gösta Eliasson, Eva Nordin, Mats Bauer, Jaana Logren Berqvist och Agneta Davidsson Ohlson Annonser: Tord Amré, , , Formgivning: Form etc. reklam & design, Illustrationer: Stina Wirsén/Woo Agentur Tryck: Sörmlands Grafiska, 2012 SLS Aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Upplaga ex. ISSN FOTO SARAH MAC KEY Det behövs ett nationellt möte där vetenskap och hälso- och sjukvårdspolitiska frågor lyfts och debatteras. Filippa Nyberg, ny vd för Svenska Läkaresällskapet FOTO ISTOCKPHOTO

5 LEDARE Hela programmet på sid Vetenskapligt program för hela vårdteamet från akutsjukvård till psykiatri och åldrande Kunskap för alla Sommaren är en bra bit bakom oss och vi njuter nu istället av höstfärgerna. Mörkret blir tätare. Då är det skönt att veta att det snart är Medicinska riksstämman som lyser upp tillvaron. Tiden förändras och vi hänger med efter bästa förmåga. Efter sex intensiva år slutar Mats Bauer som VD. SLS bugar och tackar för hans insatser och för att han gett så mycket energi till organisationen. I år är det första gången som SLS har avgiftsbelagt Riksstämman, dock beskedligt; istället för kr kommer man som medlem in för kr (totalt alltså kr inklusive medlemsavgift). Det ekonomiska trycket har ökat på många organisationer, även SLS och, inte minst, på sjukvården. Färre sponsorer är numera intresserade av att medverka, ett både nationellt och internationellt bekymmer. En av konsekvenserna är att mötesavgifter har stigit. Nyligen kom jag hem från en internationell hypertonikongress där avgiften för drygt tre dagars kongress stigit från cirka kr till kronor mellan 2010 och Besvärligt läge för många, särskilt för forskare och läkare från icke så välbärgade länder. En positiv utveckling är dock att mötesarrangörerna, genom Många ledamöter i avgifterna, blir mer oberoende i sektioner och styrelser sina verksamheter. SLS ansvarar även i år för såväl Riksstämmans vetenskapliga del som för utställningen. våra kärnvärden: arbete på att föra fram Det innebär ökade arbetsinsatser och kostnader för kansliet. vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Vi har utökat och kompletterat programmet, främst genom att vidga den vårdpolitiska debatten. Grunden är fortfarande sektionernas arbete, dvs. den vetenskapliga plattformen. SLS anser att det är viktigt att professionen har en bra och stark plattform, och vi värnar på det här sättet våra kärnvärden och helhetssynen kring patienten. Viktigt att understryka är att en stor del av arbetet inom SLS präglas av ideella insatser. Många av våra medlemmar lägger ned ett fantastiskt arbete på att föra fram våra kärnvärden; vetenskap, utbildning, etik och kvalitet för att stärka en självständig, oberoende röst i hälso- och sjukvården allt för våra patienters bästa. Detta gör vi genom våra medlemmars insatser och engagemang. Vårt inflytande i hälso- och sjukvården ökar ju fler medlemmar vi är. Jag hälsar Sällskapets nya VD, Filippa Nyberg, hjärtligt välkommen vi ser mycket fram emot att tillsammans med dig få arbeta för att utveckla SLS! lägger ned ett fantastiskt FOTO ISTOCKPHOTO Vänliga hälsningar Peter Friberg, ordförande SLS SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET sls aktuellt nr

6 NY VD Filippa Nyberg Svenska Läkaresällskapets nya VD har ett stort internationellt engagemang och brinner för globala hälsofrågor. Filippa Nyberg kommer närmast från en tjänst som chefläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och har lång erfarenhet av olika ledar- och chefsuppdrag i hälso- och sjukvården. Hon har även ett internationellt engagemang och brinner för globala hälsofrågor. Det känns väldigt kul och stimulerande. Jag har en stor respekt och beundran för det arbete som görs inom Svenska Läkaresällskapet vad gäller etik, vetenskap och utbildning. Jag tycker också att det är spännande att Läkaresällskapet har ett så tydligt patientfokus, säger Filippa Nyberg. Hon är väl förankrad i Svenska Läkaresällskapets organisation. I många år har hon varit engagerad i sektionen för dermatologi och venereologi, de senaste två åren som ordförande. Filippa Nyberg var projektledare för arbetet med en ny målbeskrivning för specialistutbildningen och hon har även ansvarat för specialistexamen. Det arbete som görs i sektionerna är till stor del ideellt. Medlemmar sitter på tvåårsmandat och det innebär att det finns en risk att de frågor som lyfts fram får ett alltför kort perspektiv. Därför är det väldigt viktigt att Läkaresällskapet som organisation kan hålla i den röda tråden, stötta sektionerna och långsiktigt driva de viktigaste frågorna. Stimuleras av mål och visioner Filippa Nyberg har mångårig erfarenhet av chef- och ledarskap. Under åtta år var hon verksamhetschef för hudkliniken på Danderyds sjukhus och under senare år även för infektionskliniken. Hon har också erfarenhet av privat vård vid Vällingby Läkarhus. För fyra år sedan rekryterades hon till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter ett år som verksamhetschef för hudkliniken och ett halvår som tillförordnad divisionschef blev hon erbjuden tjänsten som chefläkare. Ett uppdrag som har varit både stimulerande och fylld av utmaningar. Hälso- och sjukvården är en kunskapsorganisation som bygger på ett ständigt pågående lärande. Utvecklingen av vården är beroende av att ledningen kan arbeta med långsiktiga visioner och ändå skapa konkreta delmål. Det passar mitt sätt att tänka. Men det finns också många utmaningar att tackla i en politiskt styrd organisation, säger Filippa Nyberg. Hälso- och sjukvården blir alltmer produktionsstyrd; utrymmet för forskning, utveckling och utbildning krymper samtidigt som resurserna är begränsade. Gapet mellan den kunskap som växer fram från forskning och det som nyttiggörs i hälso- och sjukvården är ett stort problem, menar hon. Det behövs ett nationellt möte där vetenskap och hälso- och sjukvårdspolitiska frågor lyfts och debatteras. Det kommer hela tiden ny kunskap, nya riktlinjer och nya nationella strategier som ska implementeras. Ofta hinner man inte utvärdera en nyhet förrän den är gammal. I en pressad vardag kan det vara nära till hands att inte göra något alls, utan att istället bli kvar i det gamla beprövade. Utmaningen är att rensa bort ineffektiva metoder och bereda plats för nya och bättre. Men att verkligen få till detta är lättare sagt än gjort. Det finns ju en hel del pedagogiska modeller för hur implementering kan göras effektivt, men tyvärr används inte dessa särskilt ofta i hälso- och sjukvården. Arena för diskussion och påverkan I mitten av november kommer hon att tillträda tjänsten som VD för Svenska Läkaresällskapet, det vill säga några veckor före den Medicinska riksstämman. Filippa Nyberg kommer att vara på plats som vanligt, men nu i en ny roll. Riksstämman är i år avgiftsbelagd. En liknande trend ser vi i andra länder som exempelvis i Storbritannien. Läkaresällskapets motsvarighet, Royal Society of Medicine, har brottats med liknande svårigheter som vi har gjort i Sverige. De har nu hittat en fungerande form, och vi kan säkert hämta lärdomar därifrån i vårt framtida arbete. En viktig slutsats är att det behövs ett nationellt möte där vetenskap och hälsooch sjukvårdspolitiska frågor kan lyftas och debatteras. Globala frågor Filippa Nyberg ser även fram emot det internationella mötet Global health beyond 2015 som Svenska Läkaresällskapet arrangerar i april Internationella frågor och möjligheten att jobba i världen lockade henne till läkarutbildningen framför en utbildning till veterinär. I slutet av läkarutbildningen arbetade hon som volontär hos Moder Teresa i Indien. Erfarenheterna därifrån har påverkat henne på olika sätt. Vi har mycket att lära från dem vad gäller den etiska grundsynen inom exempelvis den palliativa vården. Där gäller det att även den allra fattigaste ska ha en hand att hålla i när de är svårt sjuka och döende. Så är det tyvärr inte alltid i Sverige, trots våra jämförelsevis rika resurser. Ett viktigt uppdrag för mig som VD blir att fortsätta den utveckling och modernisering som skett de senaste åren, och tillsammans med kansliet skapa nytta för styrelsen och sektionerna. Tillsammans med styrelsen vill jag även slå vakt om att Läkaresällskapet får behålla och stärka sin position som en av de absolut viktigaste parterna i svensk hälso- och sjukvård. EVA NORDIN 6 sls aktuellt nr

7 FOTO CLAES BRODDA KORT OM FILIPPA NYBERG Ålder: 54 Yrke: Docent och specialist i dermatologi och venereologi. Kommer närmast från tjänsten som chefläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Aktuell: Ny VD för Svenska Läkaresällskapet Viktig fråga jag skulle vilja driva: Öka kontakten med sektionerna Bor: I centrala Uppsala Familj: Make Claes Brodda, musiker, gymnasielärare och journalist. Stella 17 år och Carl-Fredrik 14 år. Starkt engagemang i: Patientsäkerhet, internationellt samarbete, FoUU samt mina lupuspatienter. Oroas av: När vården brister i respekt och omtanke om patienterna. När prestige får stå i vägen för kloka beslut. Roas av: På jobbet är det att samla olika personers synvinklar på ett problem och komma fram till ett bra beslut utan prestige. Privat är det att vara med familjen och vänner, läsa böcker, lyssna på musik, rida och vara i naturen. En ytterst lämpad person att leda SLS in i framtiden KOMMENTAR Filippa Nyberg fick tjänsten som VD för Svenska Läkaresällskapet i hård konkurrens med ett flertal sökanden. Hennes goda förankring i forskning och utveckling samt mångåriga erfarenhet av chef- och ledarskap gör henne till en ytterst lämpad person att leda Läkaresällskapet in i framtiden. Det menar Peter Friberg, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Det var sammanlagt 13 sökanden till tjänsten. Vi sökte en profil som är väl förankrad i Läkaresällskapets kärnvärden och som har en god kontakt med hälso- och sjukvården. Vi ansåg också att det var viktigt med en person som är förändringsbenägen med siktet på att utveckla vår verksamhet och med stor lyhördhet inför samarbetet med våra sektioner. Vi fastnade även för Filippa Nybergs gedigna och breda kompetens och hennes internationella utblickar. Peter Friberg, ordförande SLS Vi ser också att det finns engagemang och en kunskap hos Filippa Nyberg att kunna stimulera och stötta vår personal. Vi tror också att hon är rätt person att föra ut Läkaresällskapets budskap, att öka samverkan med våra sektioner och att utveckla medlemsrekryteringen, säger Peter Friberg. EVA NORDIN sls aktuellt nr

8 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Sveriges största tvärvetenskapliga mötesplats Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att behandla risker Anders Ekholm ansvarar för analysfrågor på socialdepartementet. På Medicinska riksstämman kommer Anders Ekholm att presentera den tredje LEVrapporten som bland annat handlar om empati och högteknologi. Tips! Missa inte... Dialog&debatt SLS monter 28/11 kl Hur väntas demografi, hälsa, sjuklighet och dödlighet påverka behovet av vård fram till 2050? Anders Ekholm om LEVprojektet och framtidens hälso- och sjukvård. 28/11 kl Vilka politiska beslut krävs för utveckling av folkhälsa och en mer jämlik samhällsutveckling? Anders Ekholm samtalar med Hans Abrahamsson, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, om framtidens utmaningar och förutsättningarna för en social hållbarhet. FRAMTIDENS SJUKVÅRD Inför beslutsstödsystem i hälso- och sjukvården. Skifta fokus från behandling av sjukdom till riskhantering och hälsofrämjande insatser. Det är några av de insatser som krävs för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Det menar Anders Ekholm, analyschef på socialdepartementet och ansvarig för LEV-projektet Långsiktig efterfrågan på välfärdstjänster. För sex år sedan initierades LEV-projektet av socialdepartementet efter ett regeringsbeslut. En första rapport Den ljusnande framtid är vård, är den första i raden av rapporter som handlar om hur vi med nya insikter och nya utgångspunkter ska kunna utveckla en långsiktig, god och hållbar hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till Med hjälp av en unik mikrosimuleringsmodell skapar vi scenarier för hur demografi, hälsa, sjuklighet och dödlighet förväntas utvecklas de närmaste 40 åren, och hur det påverkar behovet av vård och omsorg. Vi skapar samhällen i miniatyr där vi kan laborera med finansieringssystem samtidigt som vi tittar på exempelvis effekter av sjukdom, produktivitet och skattebortfall, säger Anders Ekholm. Skapar annorlunda världar Han är nationalekonom i botten och har sedan 1989 arbetat på regeringskansliet. Han började på finansdepartementet och gick sedan vidare till arbetsmarknad och därefter till utbildningsdepartementet. De senaste sju åren har han varit departementsråd och ansvarig för analysfrågor på socialdepartementet. Vår enhet servar fyra ministrar med beslutsunderlag som bland annat rör budget- och lagstiftningsfrågor. Vi är duktiga på kontrafaktiska analyser, det vill säga hur världen skulle te sig om vi gjorde den annorlunda, säger Anders Ekholm. Han tar ett exempel. Om man exempelvis leker med tanken att ett botemedel mot cancer skulle hittas och ingen längre behöver insjukna i cancer efter 2020, vilka skulle de förväntade effekterna bli? Vi får då andra sjukdomar att hantera. Sannolikt får vi fler äldre i befolkningen som i stället insjuknar i demens. Kostnaderna för demensvården är mycket högre än för cancervården. Så kostnaderna kan Det handlar om att komma in mycket tidigare i människors liv och stötta dem att exempelvis förändra livsstil och levanadsvanor. faktiskt öka om vi tar bort en sjukdom. Genom att skapa olika scenarier kan vi få en vägledning om hur vi ska satsa våra framtida resurser och hur prioriteringar bör göras. En andra rapport i LEV-serien har just blivit klar. Den är mer teknisk i sitt innehåll och ger en närmare beskrivning av mikromodellen SESIM och hur skattningar görs. Mer empati och bättre logistik På Medicinska riksstämman kommer Anders Ekholm att presentera den tredje LEV-rapporten som bland annat handlar om empati och högteknologi. Det som borde vara helt automatiserat sköts idag manuellt, exempelvis kallelser. Det är ett ålderdomligt system som skapar frustrerade patienter som tvingas stå i telefonköer vid ombokning av tider som inte passar. När det gäller empatin i hälso- och sjukvården verkar den å andra sidan ha blivit industrialiserad, vårdpersonalen har inte tid att ta hand om de som är oroliga och behöver mest stöd, säger Anders Ekholm. Hälso- och sjukvården står inför flera stora utmaningar. Fram till år 2050 väntas andelen äldre i befolkningen öka från dagens 17 procent till 25 procent. Det innebär i sin tur att kostnaderna för äldreomsorgen, som idag uppgår till 90 miljarder kronor, väntas stiga med 70 procent. Motsvarande kostnadsökning för hälso- och sjukvård väntas bli 30 procent. Det kommer även att bli stor brist på vårdpersonal, uppskattningar visar att personalbehovet förväntas öka med 50 procent, i huvudsak inom äldreomsorgen. Ny teknologi och nya behandlingsmetoder leder sannolikt till en förbättring av patientsäkerheten, människors hälsa och livskvalitet. Samtidigt förväntas kostnadsökningen tillsammans med demografi och ökade ambitionsnivåer, enligt historiskt mönster, bli cirka 80 procent. Vi står inför ett vägval mellan höjda skatter och avgifter, besparingar eller effektiviseringar i stor skala. Här finns det en stor potential. Det handlar inte om att personalen ska springa fortare i vården utan att springa på rätt saker i rätt tid. 8 sls aktuellt nr

9 Bättre beslutsystem Det handlar också om att hälso- och sjukvården behöver skifta fokus, menar Anders Ekholm, och satsa mer på hälsofrämjande insatser och riskhantering framför att lägga ett alltför stort fokus på de som redan är sjuka. I dag lagrar sjukvården endast data när en person är sjuk, men hur vet man då när en person är frisk? Det handlar om att komma in mycket tidigare i människors liv och stötta dem att exempelvis förändra livsstil och levnadsvanor så att de inte blir sjuka i diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Anders Ekholm menar vidare att Sverige ligger efter många andra länder när det gäller användningen av ett beslutsstöd i hälso- och sjukvården. Internationella studier visar att många patienter uppfattar delaktighet i val av behandling som en av de viktigaste frågorna. Beslutstödet ger bland annat en detaljerad beskrivning av olika behandlingsalternativ, fördelar och nackdelar och förväntat resultat. Beslutssystem behövs för att fatta mer effektiva och mindre godtyckliga beslut, säger Anders Ekholm. EVA NORDIN Spännande öppningsmöte FORTBILDNING Temat för årets Riksstämma, Framtidens hälsa, Freds- och utvecklingsforskaren hoppas vi ska stimulera till Hans Abrahamsson nytänkande och omvärdering. öppningstalar om Vi står inför stora utmaningar; social hållbarhet. begränsat ekonomiskt utrymme, ökade möjligheter att behandla sjukdomar och en åldrande befolkning. Vi ser även invånare som ställer ökade krav på både att bli botade, och på att kunna bevara sin hälsa så långt det överhuvudtaget är möjligt. Riksstämmans öppningsmöte inleds i år av Göran Hägglund som talar om dagens vård och framtidens hälsa. Öppningstalare är Hans Abrahamsson, fredsoch utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Globala politiska studier på Malmö högskola. Hans Abrahamsson har jobbat med frågor om politisk ekonomi och bistånd för UD och SIDA och ägnar sin forskning åt globaliseringen och de sociala utmaningar som följer med den. NILS CONRADI Göran Hägglund Jag är född och uppvuxen i den lilla bruksorten Degerfors i Värmland. Jag trodde länge att jag skulle bli polis, men det blev något helt annat. Har jobbat som för säkringskonsult och placeringsrådgivare. Jag gillar att mäta och väga allt som jag gör, de jobben gav verkligen möjlighet till just det. Uppgifterna i politiken är till sin natur inte lika enkla att dagligen läsa av. Otålighet får stå tillbaka för långsiktigt tänkande. Sedan lång tid tillbaka bor jag i Jönköping tillsammans med min fru och en hemmavarande son. Har ett litet sommarboende på fantastiska Öland. Lever ett ganska intensivt liv som veckopendlare med hög arbetsbelastning. När jag får en ledig stund försöker jag att jogga det är både befriande och hälsofrämjande. Jag har som mål att springa 100 gånger per år. Hur är det att arbeta som socialminister? Mitt samhällsengagemang började i Amnesty och i lokalt miljöarbete. Det var konkret och meningsfullt, men jag insåg snart att mycket i tillvaron handlar om politikens inriktning. Efter att ha läst alla partiprogram blev jag kristdemokrat. Jag upptäckte en genomtänkt politisk filosofi som ännu inte har fått det genomslag i Sverige som det har fått i många andra länder. Att vara socialminister är roligt och lärorikt. Det går inte en dag utan att jag får lära Sveriges social minister sedan 2006 öppningstalar på Medicinska mig något nytt. Mötet med kunniga medarbetare och experter gör mig ödmjuk inför riksstämman mitt uppdrag. Rollen som socialminister är viktig och innebär ett stort ansvar. De frågor vi har på socialdepartementet berör människor väldigt nära. Rollen är betydelsefull, men som person känner jag mig inte märkvärdig. Jag är glad över att ha fått vara med och bidra till att vårdköerna har kortats, att nya vårdcentraler uppstått, att mängder med nya apotek har etablerats, att sänka skatten för pensionärerna och att gömda människor nu får tillgång till vård. Listan kan göras lång och jag är stolt över det, samtidigt som drivkraften att göra ännu mer och ännu bättre finns kvar. Vad önskar du dig av framtiden? Hur ser ditt liv ut om år om du får önska? Jag har ägnat mig åt politik i många år och när den tiden är över ser jag fram emot att få mer tid att utveckla mina egna intressen och umgås mer med vänner som fått stå tillbaka. Jag hoppas förstås att jag fortsatt ska få vara frisk och att jag kan fortsätta att jobba länge ännu. Vad det blir? Ingen aning. EVA NORDIN sls aktuellt nr

10 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Medicinska riksstämman samlar varje år stora delar av Sveriges läkarkår, beslutsfattare, verksamhetschefer, politiker och näringsliv samt övriga i vårdteamet. Nytt för i år är våra nio samarbetsorganisationer, varav Svensk sjuksköterskeförening och Sveriges Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund är två av medarrangörerna. Välkomna att delta i Sveriges största tvärvetenskapliga möte, Medicinska riksstämman ett unikt tillfälle till fortbildning för hela vårdteamet! Sjuksköterskorna gör gemensam sak... Att vården ska bli mer hälsofrämjande och hur vi gemensamt kan arbeta, är en av de viktigaste frågorna framöver. Tips! Missa inte, enligt Inger Torpenberg: Dialog&debatt 29/11 kl Nya kompetenser för morgondagens vårdpersonal Presentation av unikt samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterske förening Svensk sjuksköterskeförening hittar du i monter A 01:08 SAMARBETE Svensk sjuksköterskeförening deltar vid årets Riksstämma som med arrangör och bidrar med ett flertal vetenskapliga program och medverkar även i olika vårdpolitiska diskussioner. Inger Torpenberg ansvarar för föreningens etik-, folkhälso- och vårdutvecklingsfrågor. Vilka förväntningar har ni på årets Riksstämma? Att det ska bli lika trevligt som förra året, men trängre. Och att våra forskare, ledare och sjuksköterskestudenter också ska hitta dit. Hur kommer ni aktivt att medverka i år? Vi har en monter, där många aktiviteter kommer att äga rum, vårt projekt Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor finns med på Hälsotorget. På torsdagen har vi ett vetenskapligt program med muntliga presentationer och ett tjugotal posterutställare. En workshop i vetenskapligt skrivande kommer också att äga rum samma dag. Vi har även flera samarbetsprojekt och scenprogram med både Svenska Läkaresällskapet och Legitimerade Sjukgymnasters Förbund. Svensk sjuksköterskeförening deltar också i flera seminarier under dagarna. Vilka programpunkter skulle du särskilt vilja lyfta fram? Jag tycker att det ska bli spännande att lyssna på samtalet mellan socialminister Göran Hägglund, Svensk sjuksköterskeförenings ordförande Ania Willman och Svenska Läkaresällskapets ordförande Peter Friberg om morgondagens hälsooch sjukvård och professionernas roll för framtidens hälsa. Att vården ska bli mer hälsofrämjande och hur vi gemensamt kan arbeta, är en av de viktigaste frågorna framöver. Inger Torpenberg ansvarar för föreningens etik-, folkhälsooch vårdutvecklingsfrågor Hur många av era medlemmar uppskattar du kommer att delta på Riksstämman? Fler än förra året, förhoppningsvis många fler. Jag hoppas att det ska bli en bra mötesplats för hälso- och sjukvårdens alla aktörer. Hur skulle ni ytterligare vilja bidra för en fortsatt utveckling av Medicinska riksstämman? Att den vårdpolitiska plattformen blir tydligare. Ett bidrag till det kan vara att vi tydligare samarbetar. Att debatter och seminarier är tvärprofessionella i ännu större utsträckning än i år. EVA NORDIN FOTO TOMAS SÖDERGREN 10 sls aktuellt nr

11 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN...med sjukgymnasterna för framtidens hälsa SAMARBETE Hälso- och sjukvården betonar alltmer hälsa före sjukdom och patientens behov före organisationens. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, vill betona vikten av ökad samverkan mellan professionerna och att vården utform as så att alla kompetenser nyttjas fullt ut. Anna Hertting är ordförande för LSR: Vilka förväntningar har ni på årets Riksstämma? Våra förväntningar har infriats redan före start genom att vi lyckats få till stånd flera samarrangemang med Svensk sjuksköterskeförening, Läkaresällskapet, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Våra förväntningar är att såväl den ökade mångfalden i Riksstämmans utbud, som den samlade tonarten ska uppfattas av mässans besökare. En annan förväntan är att kåren ska nappa och att vi kan använda vårt deltagande i Riksstämman till att än mer poängtera betydelsen av att sjukgymnaster är med på banan och betonar vikten av vårt bidrag i det samlade hälso- och sjukvårdsutbudet. Det skapar en möjlig positionsförflyttning för kåren, ytterst till fromma för de människor och patienter vi är till för. Hur kommer ni aktivt att medverka i år? I ett flertal integrerade scenprogram kring exempelvis hållbar arbetshälsa, framtidens ledarskap och hälsosamma levnadsvanor. Sjukgymnaster kommer också att finnas på plats för att erbjuda mässbesökarna inspiration till att stärka den egna hälsan genom både hälsotest och ett föredrag om löpningens anatomi. På kort tid har vi lyckats få fram ett större utbud i sektionsprogrammet än vad vi hade hoppats på, vilket är ett uttryck för gensvaret i kåren. Jag vill även uppmärksamma vår medverkan i programpunkten Ett hälsosammare Sverige samt den samlande programpunkten om levnadsvanor där alla medverkar. Det samarbetet ska på sikt leda till en gemensam debattartikel. Vilka programpunkter skulle du särskilt vilja lyfta fram? Vår gästföreläsare och världsstjärna Elizabeth Dean som reser över hela världen för att berätta om den samlade forskningen kring vår tids globala utmaning. Sen vill jag även lyfta fram scenprogrammet om vikten av att stärka människors arbetsförmåga i förvärvsarbetande ålder, så att de Anna Hertting är ordförande för Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. kan bibehålla sin hälsa i ett långt arbetsliv. Hur många av era medlemmar uppskattar du kommer att delta på riksstämman? Det har varit lätt att motivera kåren att ställa upp inför planeringen av alla våra aktiviteter på Riksstämman. Motsvarande beredskap förväntar vi oss på deltagandet. Det finns en växande insikt om att hälso- och sjukvården endast utvecklas tillsammans och med gemensamma krafter. Hur skulle ni ytterligare vilja bidra för en fortsatt utveckling av Medicinska Riksstämman? Nu när vi blivit varma i kläderna skulle vi till nästa år vilja bidra med ännu fler samarrangemang mellan medverkande organisationer och professioner. Det gäller för både scen- och sektionsprogrammen. Som en röd tråd genom alla våra programpunkter i år går ord som tillsammans, samverkan, interprofessional approach. När vi nu alltmer sätter fokus på hälsa och de patienter och invånare vi är till för, blir hälsouppdraget gemensamt för alla professioner. Min vision är att vi går från beteckningen läkare och övrig personal till ett uttryck som den samlade hälsoprofessionen. På engelska heter det ju health professionals. Så varför inte översätta detta samlingsbegrepp till svenska? EVA NORDIN Det finns en växande insikt om att hälso- och sjukvården endast utvecklas med gemensamma krafter. Tips! Missa inte, enligt Anna Hertting: Gästföreläsare i sal K21 Elisabeth Dean 29/11 kl Reducing the Prevalence and Burden og Lifestyle-related Conditions: An interprofessional Approach Dialog&debatt i sal K12 28/11 kl Hållbar hälsa i ett långt arbetsliv så stärker vi människors arbetsförmåga Arr: Sjukgymnastikförbundet och Försäkringskassan Leg. Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, hittar du i monter A 01:20 sls aktuellt nr

12 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Anmäl dig till ST-kurs på Riksstämman ST-KURSER Liksom tidigare år erbjuds Riksstämmans besökare ett antal kurser. Några av dessa är granskade av IPULS. För mer information om respektive kurs besök www. riksstamman.se IPULS (Institutet för Professionell Utveckling av Läkare i Sverige) har granskat och godkänt Medicinska riksstämman i sin helhet som utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på (IPULS-nr ). Vad kan man lära av spermaanalysen? När: Onsdagen den 28 n ovember Kontaktperson: Lars Björndahl, Anmälan: Senast den 7 november till Begränsat antal, först till kvarn. Uppge namn, din arbetsplats och var i din utbildning/specialisering du befinner dig. Intyg erhålls enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Etiska frågor vid vården i livets slutskede (ST-kurs, del 1) När: Torsdagen den 29 november Etiska frågor vid vården i livets slutskede (ST-kurs, del 2) När: Torsdagen den 29 november Kontaktperson: Anders Ågård, Anmälan: Senast den 7 november till Begränsat antal, först till kvarn. Uppge namn, din arbetsplats och var i din utbildning/specialisering du befinner dig. Intyg erhålls enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Sexualmedicin för blivande specialister, del 1 När: Torsdagen den 29 n ov ember Sexualmedicin för blivande specialister, del 2 När: Torsdagen den 29 nove mber Kontaktperson: Lotti Helström, IPULS-certifierad: IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på (IPULS-nr: ). Anmälan: Senast den 7 november till Begränsat antal, först till kvarn. Uppge namn, din arbetsplats och var i din utbildning/specialisering du befinner dig. Intyg erhålls enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Palliation vid Esofagus och Ventrikelcancer, del I: State of the art När: Torsdagen den 29 november Palliation vid Esofagus och Ventrikelcancer, del II: Multidisciplinärt omhändertagande När: Torsdagen den 29 november Kontaktperson: Anders Winbladh, IPULS-certifierad: IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www. ipuls.se (IPULS-nr: ) Anmälan: Senast den 7 november till Begränsat antal, först till kvarn. Uppge namn, din arbetsplats och var i din utbildning/specialisering du befinner dig. Intyg erhålls enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Två pilotkurser för specialister i psykiatri När: Torsdagen den 29 november och Kontaktperson: Deanne Mannelid, För information och anmälan: riksstamman2012 Medicinska riksstämman är IPULS-certifierad! IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på (IPULS-nr ). STkurser OTH PSE02 Pfizer AB Sollentuna Tel sls aktuellt nr

13 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Pilotkurs för specialister i psykiatri FORTBILDNING Behovet av fortbildning för specialister i psykiatri möts ofta på ett otillräckligt sätt av olika aktörer, inkluderande läkemedelsindustrin, med ett ad hoc-perspektiv. Det finns därför stort behov av ett sammanhängande och produktobundet fortbildningsprogram. En heltäckande fortbildning som kan följas under flera år är även viktigt ur ett patientperspektiv för att skapa god och jämlik vård i Sverige. Det uppmärksammar Socialdepartementet i ett nystartat fortbildningsprojekt för specialister i psykiatri inom ramen för IPULS (Institutet för Professionell Utveckling av Läkare i Sverige). Fortbildningsprojektet i samarbete med Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) erbjuder ett begränsat antal deltagare på Medicinska riksstämman en försmak med två pilotkurser. Speglar verkligheten Den pedagogiska strukturen i fortbildningsprogrammet är uppbyggd kring en inledande distansdel och ett kursmöte några veckor senare. Till skillnad från kurserna på ST-nivå, som mer systematiskt går igenom varje ämne för sig, speglar specialistkurserna verkligheten med ett flerdimensionellt tänkande kring såväl diagnostik, bedömningar som behandling. Klinisk erfarenhet och vetenskap integreras. Fem pelare Alla utbildningsdelar vilar på fem pelare som tydligt ska framgå oavsett ämnesområde: samtalsmetodik, farmakologi, samsjuklighet beroende/ somatik, riskbedömningar suicid/våld samt juridiska/etiska aspekter. De ämnesspecifika kurserna inriktas på komplexa tillstånd med ett integrerat psykiatriskt perspektiv. Flera olika ämnesområden kombineras i varje kurs som t.ex. affektiv sjukdom, neuropsykiatri och personlighetsstörningar. De fokusinriktade kurserna behandlar specifika områden av specialistens arbete som t.ex. specialistrollen i en multiprofessionell vardag. Begränsat antal platser För att få möjlighet att utvärdera och förbättra kursupplägget kommer två kortare pilotkurser att hållas tillsammans med SPF med följande teman: Specialistrollen i en komplex vardag respektive Kurs i bakjourskompetens på Medicinska riksstämman den 29 november. Antalet platser är begränsade och kursdeltagarnas avgifter är kraftigt subventionerade. För mer information och anmälan se venskpsykiatri.se/riksstamman2012. SIMON KYAGA, Projektledare Svenska psykiatriska föreningen DEANNE MANNELID, Riksstämme sekreterare En heltäckande fortbildning som kan följas under flera år är viktigt ur ett patientperspektiv för att skapa god och jämlik vård. Tips! Missa inte... ST-kurs 29/11 kl Specialistrollen i en komplex vardag ST-kurs 29/11 kl Kurs i bakjourskompetens Anmäl dig på www. svenskpsykiatri.se/ riksstamman2012 sls aktuellt nr

14 KRÖNIKA Framtidens sjukvård Thorbjörn Larsson är sedan 2008 verkställande direktör för Vårdalstiftelsen. Han är utbildad präst och har många års erfarenhet av bland annat sjukvård, äldrevårdsfrågor, etikfrågor och barns hälsa och har bland annat lett Socialdepartementets utredning, Värdighetsutredningen. Året är Trettio män och tre kvinnor sitter på IFL:s kursgård Kämpatsen i Sigtuna. Det är måndagsmorgon i oktober. Framför oss står en lite orakad ung man, påfallande klädd i en orange Helly Hansen tröja. Den unge mannen påstår att vi om tio år kommer att se hur våra lite klumpiga mobiltelefoner utvecklats till mindre datorer som förutom att de går att ringa på också kan hantera betalningar, hålla reda på våra vänner, ge tips om var vi skall handla, skicka e-post, hjälpa oss navigera på land och till sjöss, fotografera och surfa på nätet med. Då verkade det som ren science fiction. Idag vet vi att Jonas Birgersson hade rätt och lite till. Att försöka beskriva framtidens sjukvård är svårt på ett likartat sätt. Vad kan detta nya vara? Min framtidsförutsägelse kan beskrivas i fyra rubriker: Det som skall mätas är hälsa, inte sjukdom Vem jag än pratar med så får jag samma berättelse. Ju äldre vi blir desto mer präglas tillvaron av undersökningar, kontroller och sjukbesök utspridda på veckans alla dagar. För den med lite olika krämpor går det att sysselsätta Då verkade det som ren science fiction. Idag vet vi att Jonas Birgersson hade rätt och lite till. Att försöka beskriva framtidens sjukvård är svårt på ett likartat sätt. Vad kan detta nya vara? sig varje dag med någon typ av aktivitet som indikerar att jag nog är sjuk på något sätt. För den som mänskligt sett har kort tid kvar att leva är det ovärdigt att hela tiden bli påmind om sin begränsning. Läkarens löfte om att läka, lindra och trösta blir ett hån mot den gamla människans rätt att få hjälp att se livskvalitet och välbefinnande. I framtidens sjukvård kommer det att finnas tydliga mått på hur känslan av välbefinnande utvecklas genom sjukvårdens agerande Sluta motarbeta, börja samarbeta Språket avslöjar hur vi tänker. Vi talar om vårdgivare och att ge vård. Det förutsätter att det finns en mottagare av vården, en som är villig att underkasta sig en annans bedömning. Kanske fungerade detta synsätt bra för trettio år sedan men i morgondagens sjukvård är det en total omöjlighet. Forskning och erfarenhet visar att effektiviteten skulle förbättras avsevärt om vården började samarbeta med oss patienter. Ta begreppet beslutsstöd i vården, för oss betyder det mestadels vårdens hjälp att fatta beslut om patientens vård. Det kan lika gärna betyda hjälpen för patienter att fatta beslut om sin framtid och behandling. Man kan ha synpunkter på patientens vilja att vara delaktig i sin egen vård och man kan tycka saker om patienters vilja att äga sin egen journal. Men i framtidens sjukvård äger patienten sin journal, kräver öppet samarbete med vården och väljer bort den vårdgivare som inte är med på noterna. Riv pyramiderna Om detta behöver inte sägas så mycket, men den hierarkiska ordning som råder i sjukvården är hopplöst förlegad både ur ett organisationsteoretiskt perspektiv och ur ett mänskligt. Djupast kanske det handlar om olika skrån som kämpar om makten. Det är begripligt ur ett historiskt perspektiv men i modern sjukvård hör det inte hemma. Bäst före datum har passerats. Håll uppsikt på omvärlden I början på 70-talet var Gränges en pärla i den svenska industrikronan. Men på bara några år försvann hela glansen. Samma sak gäller Nokia i närtid. Det är inte länge sedan vi förknippade detta bolag med den allra yppersta kvalitet vad gäller mobiltelefoni. Idag är det allt färre som äger och använder en Nokia telefon. I bägge fallen handlade det om bristande förmåga att se vad som händer i omvärlden och dra relevanta slutsatser. I Indien produceras mycket av den sjukvård som finns i Sverige med högre kvalitet och till en tiondel av kostnaden. Det är mycket lätt att betrakta verkligheten ur bara ett svenskt perspektiv. Historien visar att det kan vara förödande. Oavsett hur framtidens sjukvård kommer att gestaltas så kan vi vara säkra på att om bara tio år kommer mycket att vara radikalt annorlunda. Men lika visst som ingenting sker av sig självt, lika säkert är det att morgondagen går att påverka. Här har professionerna möjlighet att göra något. Hittills har vi enligt min mening inte sett så många initiativ från det hållet. Kanske är det dags för professionerna att återta det ledarskap som med kraft gav Sverige status som ett föregångsland när det gäller sjukvård. THORBJÖRN LARSSON 14 sls aktuellt nr

15 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN FOTO ISTOCKPHOTO Barns hälsa och vård Barnen är vår framtid. Här är ett urval av de symposier som berör barns hälsa och vård på Medicinska riksstämman. Alla symposier finns på sid 93. Barnens rätt, vårt ansvar Hur kan vården bäst möta barnens behov? Varje år ökar antalet polisanmälda fall av misshandel och sexualbrott mot barn. Under de sex senaste åren har antalet anmälda fall av misshandel ökat från till När det gäller anmälda sexualbrott mot barn under 15 år har det under samma tidsperiod skett en liknande ökning, från till fall. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap De nya överlevarna Sveriges för tidigt födda barn och ungdomar När barn föds i Sverige tas ett blodprov (så kallat PKU-prov) inom 48 till 72 timmar. Blodprovet analyseras därefter vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet är att så tidigt som möjligt hitta barn med eventuella behandlingsbara sjukdomar. Verksamheten startade 1965 och målet då var att tidigt identifiera barn med sjukdomen fenylketonuri, PKU (och som gett blodprovet dess namn). för att på ett tidigt stadium upptäcka när barn far illa och anmäla misstankar till socialtjänsten. Studier visar dock att benägenheten inom exempelvis barnhälsovården att göra en anmälan är mycket låg. Symposiet diskuterar hur vi på ett bättre sätt än idag kan möta barnens behov när de misstänks vara utsatta för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, sexuell exploatering eller försummelse eller när barn bevittnar våld. Moderator: Anders W Jonsson (c). Fram till 2002 har fyra sjukdomar lagts till i det svenska programmet. Och i november 2010 lades ytterligare 19 sjukdomar till i screeningen för medfödda sjukdomar. Symposiet diskuterar den nuvarande screeningen, vilka sjukdomar som ingår samt de medicinska, etiska och ekonomiska överväganden som ligger till grund för att lägga till ytterligare sjukdomar i programmet. Symposiet redogör även för resultat från de två första åren av screening för de 19 nya sjukdomarna. Symposium! 28/11 kl Barnens rätt, vårt ansvar hur kan vården bäst möta barnens behov? Moderator: Anders W Jonsson (c). Symposium! 29/11 kl De nya överlevarna Sveriges för tidigt födda barn och ungdomar hur går det sen? Moderator: Mikael Norman, verksamhetschef, professor, Neonatologavdelningen, Karolinska Universitetssjukhuset Solna sls aktuellt nr

16 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Symposium! 28/11 kl Make it happen att införa evidens baserade metoder i barn- och ungdomspsykiatrin Moderator: Håkan Jarbin, överläkare Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Halland. Make it happen att införa evidensbaserade metoder i barn- och ungdomspsykiatrin Ett stort och allvarligt problem inom barn- och ungdomspsykiatrin är att den kunskap som finns vad gäller evidensbaserade metoder och som sammanfattas i kliniska riktlinjer sällan når patienterna. Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri vill i symposiet på Medicinska riksstämman lyfta problemet med att diagnostik och behandling inom barnpsykiatrin alltför ofta inte lever upp till det som beskrivs i riktlinjerna. Ett annat problem är att det finns en stor ojämlikhet i landet vad gäller vårdinsatser. Gästföreläsare vid symposiet är Raphael Kelvin, verksam vid CAMHS Partnerships for Children, Families and Maternity, department of Health, i London. Han ansvarar för en framgångsrik nationell strategi i Storbritannien där enkla och genomtänkta insatser ges till unga med depression. Svenska exempel kommer också att ges, bland annat när det gäller att framgångsrikt implementera framtagna riktlinjer på Sveriges största barnoch ungdomspsykiatriska klinik. Symposium! 30/11 kl Fetmaprevention och behandling i barndomen funkar det? Moderator: Claude Marcus, professor vid Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Fetmaprevention och behandling i barndomen funkar det? Alla är överens om att man bör förebygga fetma tidigt och även behandla fetma redan under barndomen. Frågan är om det fungerar? Och hur framgångsrik är hälso- och sjukvården att nå familjer med låg socioekonomisk status där barnen löper störst risk att utveckla fetma? Hur viktigt är det med fysisk aktivitet vad gäller fetmaprevention? Och när bör behandling inledas, hur långsiktig bör den vara och hur ska den utformas? På symposiet kommer dessa frågor att diskuteras. Även resultat från det nationella registret för barnfetmabehandling kommer att presenteras. Likaså resultat från den svenska AMOS-studien där fetmakirurgi prövats i kliniska studier. FOTO ISTOCKPHOTO Se hela programmet på sidan 45 och på webben. Gå in på och skapa ditt eget schema för Medicinska riksstämman. 16 sls aktuellt nr

17 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Den längsta resan är resan inåt: Filmen om Steve FOTO ERIK LUNDBÄCK FORSKNING För 25 år sedan fick Steve Sjöquist diagnosen hiv på Södersjukhuset i Stockholm. Nio år senare låg han för döden och förberedde sin begravning. I samma veva lanserades de första bromsmedicinerna och Steve var en av de första svenskarna som fick behandling. Det räddade hans liv. Steve kunde återuppta sitt aktiva liv och i dag är han verksam som författare och diakon. Steve Sjöqvist, filmens huvudperson. På Medicinska riksstämman visas för första gången en 20 minuter lång specialversion av Den längsta resan, är resan inåt Filmen om Steve. På scenen medverkar upphovsmannen och filmaren Staffan Hildebrand samt filmens huvudperson Steve Sjöquist i ett samtal om de frågor som hiv och aids väcker på ett djupare plan. Medicinsk forskning botar sjukdom Slutversionen av filmen, som blir en dokumentär långfilm, har premiär under våren 2013 och ska visas runt om i landet i samarbete med bland annat Svenska Kyrkan. Filmen tar upp frågor om liv och död, stigma och tolerans, okunnighet och kunskap, sexualitet och samlevnad, ung och gammal, individ och samhälle samt den medicinska forskningens och läkemedlens betydelse för att bota sjukdomar. Den lyfter även fram vikten av att visa solidaritet med människor som är utsatta. Miljontals människor har kunnat återuppta sina aktiva liv tack vare bromsmedicinerna. Aids har stegvis förvandlats från en dödsdom till en kronisk sjukdom som man kan lära sig att leva med, vilket Steves resa klart visar. Han har som författare hunnit med fyra böcker på temat hiv och aids, och han har rest runt i landet som folkbildare och föreläsare, och även deltagit på flera av internationella aidskonferenser. Hans humanistiska budskap handlar om tolerans, öppenhet och kunskap mot utanförskap och okunnighet, säger Staffan Hildebrand. Från dödsdom till kronisk sjukdom I 25 år har Staffan Hildebrand följt Steve på den långa resa som fortfarande pågår. I somras vigdes Steve till diakon i Storkyrkan i Stockholm. Vi har valt att lämna ekonomiskt stöd till filmen för att därigenom bidra till en djupare diskussion kring sjukdom, solidaritet, vikten av forskning och vad som kan åstadkommas om bara viljan finns. Det finns mycket att lära från aidshistorien, inte minst betydelsen av engagerade patienter, solidaritet, innovation och vikten av att inte ge upp. Kunskap och erfarenhet som borde användas mer också på andra sjukdomsområden, säger Ulf Janzon, avdelningschef för policy & kommunikation på MSD. Face of AIDS Filmen om Steve ingår i ett mer omfattande projekt som heter Face of AIDS. Sedan 1988 har Staffan Hildebrand filmat och dokumenterat olika aspekter av hiv och aids i nära samarbete med Karolinska Institutet. Dokumentationen har resulterat i ett unikt filmarkiv bestående av reportage och intervjuer gjorda runt om i världen i ett 50-tal länder. En ideell stiftelse, Stiftelsen Face of AIDS, är kopplad till projektet med läkaren Anders Milton som ordförande. EVA NORDIN Bilden är tagen 2010 i Malawi när Staffan Hildebrand var där och filmade för Face of Aid. Det är en familj där bägge föräldrarna är smittade med hiv. Mannen smittade sin fru efter att ha varit otrogen. Hon valde att stanna hos sin man och hålla ihop familjen. De är nu engagerade i ett projekt som stöder människor som lever med hiv och aids i Malawi. Tips! Missa inte... Dialog&debatt i SLS monter 29/11 kl Visning av specialversion av Filmen om Steve Efter filmen följer ett kortare samtal med filmaren Staffan Hildebrand samt huvudrollsinnehavaren Steve Sjöquist. Filmen tar upp frågor om liv och död, stigma och tolerans, medicinska forskningens och läkemedlens betydelse för att bota sjukdomar. sls aktuellt nr

18 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Specialistkompetens gör skillnad! ÅLDRANDE Det råder stora kompetensbrister inom vård och omsorg av äldre. Av drygt sjuksköterskor har endast cirka 1, 6 procent specialisering inom vård av äldre (geriatrik, gerontologi). På symposiet på Medicinska riksstämman den 28 november kl kommer bland annat Socialstyrelsens förslag hur en satsning kan utformas för att nå Docent Helle en ökad kompetens hos Wijk, Svensk sjuksköterskeförening håller omsorg att presenteras. personal inom vård och i symposiet. En beskrivning kommer även att ges av specialistsjuksköterskeprogrammet. Det är en akademisk yrkesutbildning inom vård av äldre som leder till specialistsjuksköterskeexamen och generell examen i omvårdnad på avancerad nivå. Utbildningen är webbaserad och sker i samverkan med sex lärosäten. FOTO ANDERS ANJOU / NYHETSTJÄNST AB Hemvård istället för vårdhem när doktorn tar av sig skorna ÅLDRANDE Framtidens hälsa för äldre diskuteras i många länder, även i Sverige. Att stödja ett aktivt liv och erbjuda en kvalificerad vård och omsorg för äldre är en prioriterad fråga för regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Mellan 2011 och 2014 satsar regeringen 4,3 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Eva Nilsson Fem områden har Bågenholm, prioriterats: god vård i äldresamordnare på livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård Socialdepartementet vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling samt sammanhållen modererar för symposiet. vård och omsorg. På symposiet, som äger rum den 28 november kl 16.30, kommer bland annat att lyftas frågor som rör läkemedelsbehandling av äldre. Framgångsrika exempel kommer även att ges på hur primärvård och närvård kan samarbeta för att minska inläggningar av äldre på sjukhus. Hälsotorget våra levnadsvanor spelar roll LEVNADSVANOR Med sina utställare och fem scenprogram erbjuds en arena där du som besökare kan ventilera aspekter som främjar eller hämmar ett ökat hälsofrämjande förhållningssätt i hälso- och sjukvården och i övriga samhället. Projektledare och ansvarig för programmet är Göran Boëthius från Läkare mot tobak. Vilka organisationer deltar på Hälsotorget vid årets Riksstämma? Hälsotorget samarbetar i år med Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, Svenska Diabetesförbundet, IOGT-NTO, Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Dietisternas riksför- bund, Läkare mot Tobak, Tobaksfakta en oberoende tankesmedja samt Social styrelsens projekt Läkares samtal om levnadsvanor, som leds av Svenska Läkaresällskapet. Vilka frågor kommer man att driva? Det är många, bland annat den fortsatta implementeringen av riktlinjerna för levnadsvanor. Stockholms läns landsting kommer att presentera hur ett landstings breda palett av implementeringsstöd kan se ut, kompletterat av handfasta verktyg från deltagande frivilligorganisationer i syfte att hjälpa den enskilde läkaren och sjuksköterskan på vardagsgolvet. Livsmedelsverket nya rapporter hoppas vi ska stimulera debatten, och vi tar även upp långsiktiga frågor som rör initiativet med NCD, det Det ligger i vårt eget intresse att minska sjuk lighet och kostnader för det undvikbara. vill säga icke smittsamma sjukdomar, samt Tobacco Endgame Strategy, som handlar om utfasningen av tobaksbruket till ett visst årtal. Vilka aktiviteter planeras på Hälsotorget? Den egna scenen har en central funktion med korta, helst inte längre än tio minuters inslag, både för besökare och som fortbildning för deltagande organisationer. Dietisternas kafé har också en central inlockande funktion med allehanda godbitar, och under de sista timmarna på eftermiddagen ges alkoholfria drinktips. På Svenska Läkaresällskapet webb för Medicinska riksstämman, www. riksstamman. se, står mer utförligt om vårt omfattande och spännande scenprogram. Vilka förväntningar har du på årets Hälsotorg? Att vi kan bidra till att flytta fram insikten och medvetandet om vikten av en mer hälsofrämjande utveckling i hälsooch sjukvården och i samhället. Vilka har större ansvar och möjlighet att påverka denna opinion än våra professioner? Det ligger dessutom i vårt eget intresse att minska sjuklighet och kostnader för det undvikbara. Det är en lika enkel som fiffig idé, ja rent av en etisk utmaning! EVA NORDIN Välkommen till Medicinska riksstämman! Läs hela programmet på sidan ! 18 sls aktuellt nr

19 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Vem äger rätten till sin död? FOTO SARAH MAC KEY FOTO SARA MAC KEY MEDICINSK ETIK PC Jersild är vid 77 års ålder fortfarande en aktiv och engagerad författare. Nyligen utkom hans senaste bok Ypsilon där han hjälper en av sina romanfigurer att dö. På Medicinska riksstämman kommer PC Jersild att berätta om sin senaste bok och diskutera frågan om legal dödshjälp. Vad inspirerade dig att skriva Ypsilon? Den ursprungliga gnistan som också finns beskriven i Ypsilon var när Niels Lynöe, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, föreslog mig att jag skulle skriva en bok om redan dödas erfarenheter av sitt döende. Ett projekt som ju svårligen går att genomföra inom ramen för traditionell medicinsk forskning. Projektet tog sedan fart när jag insåg att jag kunde använda personer ur mina tidigare romaner som försökspersoner. Läsaren får följa huvudpersonerna i boken till livets slutskede. Du har länge varit engagerad av frågan om legaliserad dödshjälp. Har din inställning förändrats under de senaste åren och vilken inställning har du idag? Min inställning till eutanasi har inte ändrats sedan jag tog ställning för dödshjälp efter ett besök i Nederländerna Men frågan måste förstås utredas först, så att alla för- och nackdelar blir ordentligt redovisade. Tyvärr har ingen regering hittills velat lyssna på det örat trots flera framställningar. Vid 77 års ålder skriver du din 33:e bok. Vilken roll har skrivandet spelat i ditt liv? Jag skrev min första roman som 15-åring. Jag läste medicin för att jag utgick ifrån att jag inte skulle kunna försörja mig som författare. Jag debuterade som medicine kandidat med en novellsamling. Sedan dess har i första hand det skönlitterära författandet styrt mitt liv även om medicinen varit en viktig inspirationskälla. Vilken/vilka tänkare/författare inspireras du av? Jag kan inte räkna upp dem alla. Men just i Ypsilon spelar filosofen John Rawls en viktig roll. Du kommer att medverka på Medicinska riksstämman. Årets tema är Framtidens hälsa. Vilka är enligt din uppfattning de största utmaningarna för svensk hälso- och sjukvård? Den största utmaningen är att skilja på efterfrågan och behov. Med en alltmer efterfrågestyrd sjukvård hotar tämligen friska, produktiva yngre och medelålders människor med trygg försörjning att stjäla vårdutrymme från grupper med större behov, som barn, gamla och andra utsatta. EVA NORDIN Den ursprungliga gnistan var när professorn i medicinsk etik, Niels Lynöe, föreslog mig att skriva en bok om redan dödas erfarenheter av döden. Tips! Missa inte... Dialog&debatt i SLS monter 29/11 kl Vem äger rätten sill sin död? med PC Jersild sls aktuellt nr

20 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Många med missbruk lyckas sluta själva Vad kan hälso- och sjukvården lära? GÄSTFÖRELÄSNING Linda Sobell är en av världens ledande auktoriteter inom beroendeforskning. Hennes forskning visar att människor som är drogberoende själva kan upphöra med sitt missbruk. På Medicinska riksstämman berättar hon om vad hälso- och sjukvården kan lära av missbrukares självläkningsprocesser. I drygt tre decennier har Linda Sobell varit forskare och kliniker och är idag verksam som professor vid Center for psychological studies vid Nova Southeastern University i Fort Lauderdale, USA. Hennes yrkeskarriär kantas av en mängd utmärkelser; gästföreläsningar världen över och närmare 300 vetenskapliga artiklar. Den 29 november föreläser hon på Medicinska riksstämman, inbjuden av Svensk förening för beroendemedicin. Många människor med missbruk slutar själva och de flesta, cirka 75 procent, gör det utan hjälp av vården. Linda Sobell har i epidemiologiska och kliniska studier tittat på detta fenomen. På Medicinska riksstämman föreläser hon om self-change, det vill säga vilka faktorer som är viktiga för att en människa ska vilja upphöra med sitt missbruk. Och hur samhället och hälso- och sjukvården kan stödja denna process, säger Fredrik Spak, överläkare vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/socialmedicin vid Göteborgs universitet. Self-change Linda Sobell började redan på 80-talet att kartlägga viktiga faktorer till varför människor upphör med missbruk. Det handlar om flera olika faktorer och är Vi har studier som visar att det är viktigt att informera personer som har ett riskbruk att det är möjligt att sluta. Blixtsnabb access till rätt ICD-kod individuella processer som kan ta alltifrån några månader upp till flera år. Vi har studier som visar att det är viktigt att informera personer som har ett riskbruk att det är möjligt att sluta, och att vi även stimulerar processen med self-change. Vi Linda Sobell är en av världens ledande auktoriteter inom beroendeforskning. försöker komma in tidigt i processen så att de slipper vänta för länge, och innan de blir grava missbrukare. Detta besparar samhället enorma kostnader och individen ett stort lidande, säger Linda Sobell. Tillsammans med sin man Mark Sobell grundade hon 1984 en öppenvårdsklinik för personer med missbruksproblem. Kliniken är knuten till Nova Southeastern University i Fort Lauderdale och erbjuder guidade själv-hjälpsprogram. Behandlingen som visat sig vara framgångsrik, är en evidensbaserad kognitiv beteendeterapi Diagnoskod.se inkluderar: Diagnoskod.se är ett unikt webbverktyg som hjälper dig att söka efter korrekt ICD- 10-SE-kod. Fyll bara i koden eller en beskrivning av diagnosen i sökrutan så är du igång! Du kan även snabbt och enkelt skapa en egen lista över de diagnoskoder som du ofta använder. OTH120302PSE02 är helt fri att använda! 20 sls aktuellt nr

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE 5-6 DECEMBER 2013 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas årliga mötesplats för fortbildning 70- årsjubileum Välkommen

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR

Tobacco Endgame. Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen. Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 VAD VI GÖR OCH HUR Tobacco Endgame Vägen till beslut i Region Jämtland Härjedalen Elin Khokhar, Distriktsläkare 2015-04-20 Ett beslut fattas i ett landsting när alla planeter står i en linje" Börje Carlsson, Gävleborg Folkhälsopolitisk

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Vissa grupper står utanför den svenska vården. Bland de medverkande: Socialminister Göran Hägglund, SKL:s ordförande Anders

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer