Diagnostik och behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på SIGTUNA läkarhus.
|
|
- Ingeborg Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Författare: Alexander Dobronravoff, ST-läkare, Stockholms läns landsting, Sigtuna läkarhus Handledare: Eva Toth-Pal, distriktsläkare, klinisk adjunkt primärvård T7, centrum för allmänmedicinskt kunniga Höstterminen 2009 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA) Diagnostik och behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på SIGTUNA läkarhus.
2 SAMMANFATTNING... 2 INTRODUKTION... 2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 4 METOD & MATERIAL... 4 PATIENTURVAL... 4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 4 RESULTAT... 5 SYMPTOMBILD... 5 DIAGNOSTIK... 5 BEHANDLING... 7 DISKUSSION... 9 DIAGNOSTISKA ASPEKTEN... 9 BEHANDLING SLUTSATS REFERENSER
3 Sammanfattning Syftet med denna studie var att belysa diagnostik samt behandlingsrutiner vid nedre okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på en primärvårdsmottagning i Sigtuna under 2008 samt att utvärdera den aktuella praxisen i relation till dagens riktlinjer. Arbetet genomfördes genom analys av journalanteckningar på samtliga, icke-gravida kvinnor över 18 år som fått diagnoskoden N30. P (nedre UVI/cystit). Patienturvalet inkluderade 117 fall. Insamlade data granskats avseende symptombilden samt vidtagna diagnostiska och behandlingsåtgärder. I 97 (83 %) patientfall fanns notering om typiska urinvägssymptom såsom miktionssveda, urinträngningar och ökad miktionsfrekvens. Urintestremsa var det mest använda diagnostiska testet (107 fall), antingen ensamt (41 fall) eller i kombination med urinodling (66 fall). Enbart anamnes var grund till diagnos i endast två fall. Nitrit testet var positivt i 46 fall och i 73 fall (ca 62 %) har man använt kompletterande urinodling. I 115 fall har man valt någon from av antibiotikabehandling. Pivmecillinam förskrevs i 57 fall (49,6 %), Trimetoprim i 25 fall (21,7 %) och Nitrofurantoin i 23 fall (20 %). I 10 fall (8,7 %) valde man kinoloner. Slutsatsen är att i merparten av fallen har man använt diagnostiska åtgärder utöver det rekommenderade. I överväldigande majoriteten av fallen 98 %, som hade de typiska symptom, en empirisk behandling kunde ha satts in direkt. 91 % av läkemedelsförskrivning skett i enlighet med de aktuella riktlinjerna för behandling av nedre urinvägsinfektioner, medan kinoloner som inte tillhör de rekommenderade grupperna utgör ca.9 %. Denna studie visar lägre kinolonförskrivnig jämfört med en rad andra forskningsrapporter som undersökt behandlingsmönster vid nedre UVI under de senaste åren. Dessa studier genomfördes dock före presentationen av dagens riktlinjer (2007). Introduktion Nedre urinvägsinfektioner är en av de absolut vanligaste diagnoser som föranleder vårdkontakt och ställs i primärvården. De flesta kvinnor har någon gång i sitt liv haft en nedre urinvägsinfektion. Enligt data från Socialstyrelsens läkemedelsregister uppskattas att 10 % av svenska kvinnor över 18 år sökt vård samt fått antibiotikabehandling för minst en akut cystit per år, vilket motsvarar cirka individer. Trots att diagnostik och behandling av urinvägsinfektioner många gånger förefaller vara rätt så enkel så varierar dessa rutiner mellan olika vårdcentraler och läkare. Detta kan medföra många läkarbesök, många laboratorietester, förskrivning av icke-rekommenderade preparat, samt helt onödiga antibiotikakurer som till exempel vid asymptomatisk bakteriuri (ABU). En annan oroväckande utveckling är ökad antibiotikaresistens hos urinvägsbakterier där exempelvis kinolonresistensen redan passerat 10-procentsnivån, och frekvensen ESBLbärande [ extended-spectrum beta-lactamases ] E coli stiger kraftigt (1). Problematiken har genom åren uppmärksammats i fackpress av olika expertgrupper. Den november 2006 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) ett 2
4 expertmöte för att utarbeta rekommendationer för behandling av nedre urinvägsinfektion hos kvinnor. De nuvarande riktlinjerna presenterades under mars 2007 (1). Riktlinjerna framhåller att inga urinprov är nödvändiga vid typiska symtom, 30 procent blir symtomfria utan behandling inom en vecka samt att 3 5 dagars behandling är tillräckligt.(2) Vidare är pivmecillinam och nitrofurantoin likvärdiga förstahandspreparat med låg resistens hos E. coli (1). Trimetoprim kan övervägas för empirisk terapi, men på grund av ökad resistens hos E.coli (cirka 15 %) bör det i första hand användas om pivmecillinam eller nitrofurantoin är olämpliga eller efter resistensbestämning (10). Cefalosporiner och fluorokinoloner rekommenderas inte som förstahandsval för okomplicerad cystit förutom i undantagssituationer (3). Följande tabell (Tabell 1) visar förskrivningsrekommendationer för de tre rekommenderade preparaten (1). Tabell 1: Läkemedel Dosering Behandlingstid Rekommendationsgrad (dygn) Förstahands- alternativ Pivmecillinam 400 mg 2 3 A 200 mg 3 5 D 200 mg 2 7 A Nitrofurantoin 50 mg 3 5 D Övriga alternativ Trimetoprim 160 mg 2 3 A 300 mg 1 3 A Asymtomatisk bakteriuri (ABU) är vanligt hos äldre och ska inte behandlas. Trötthet och förvirring hos patienter i äldrevården är inte nödvändigtvis symtom på akut cystit utan kräver att man gör en helhetsbedömning av patienten. Metenaminhippurat rekommenderas inte för profylax (1). För att se huruvida Läkemedelsverkets och STRAMAs nya rekommendationer för behandling av nedre urinvägsinfektioner följs och omsätts i praxis på primärvårdsnivå behövs en noggrann uppföljning. Denna studie är en deskriptiv verksamhetsanknuten undersökning med syftet att se om det finns behov och möjligheter för förbättrat omhändertagande av dessa patienter. Syfte Syftet med studien är att belysa diagnostik samt behandlingsrutiner vid nedre okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Sigtuna Läkarhus [primärvårdsmottagning i Sigtuna] under 2008 samt att utvärdera hur den aktuella praxisen följer behandlingsrekommendationerna från Läkemedelsverket och STRAMA. 3
5 Frågeställningar Vilka undersökningsmetoder baseras diagnosen nedre, okomplicerad UVI på? Vilken behandling väljer man vid nedre, okomplicerad UVI? Vilka antibiotikasorter används i behandlingen? I vilken utsträckning följer dessa rutiner de befintliga riktlinjerna? Metod & material Studien genomfördes med hjälp av analys av journalanteckningar på samtliga, icke-gravida kvinnor över 18 år som under perioden fått diagnosen nedre urinvägsinfektion/cystit (diagnoskod N30.P). Patienturval En sökning genomfördes i mottagningens datoriserade journalsystem ( Swedstar ) med hjälp av dess sökverktyg (rapportgeneratorn). Sökningen resulterade i 93 patienter med sammanlagt 117 vårdkontakter. Vid genomläsning av journalerna exkluderades 7 patienter med sammanlagt 8 vårdkontakter av följande orsaker: graviditet (2 patienter), fel diagnos (3 patienter/4 vårdkontakter), övre UVI (1 patient), annan samtidig infektion som kunde påverka handläggningen (1 patient). Efter det återstod 86 patienter med 109 vårdkontakter. De journaler där samma patient hade flera vårdkontakter för nedre UVI under den aktuella tidsperioden granskades ytterligare med avseende på om vårdkontakterna var på något sätt relaterade till varandra, som till exempel vid terapisvikt eller recidiv. Inga sådana samband hittades, utan alla kunde betraktas som separata fall och därmed ingå i studien. Samtidigt hittades ytterligare 8 vårdkontakter där journalinformation var förenlig med nedre UVI, men diagnoskod saknades. Dessa vårdkontakter har lagts till i studien. Det slutliga patienturvalet inkluderade 86 patienter med 117 vårdkontakter. 22 av patienterna hade 2 eller flera av varandra oberoende vårdkontakter för nedre UVI. De totalt 117 vårdkontakter som ingick i studien benämns hädanefter som patientfall eller fall. Data om följande variabler samlades in: laboratorieundersökningar (testremsa, odling) förskrivna läkemedel dosering och behandlingslängd Efter sammanställning av data gjordes en jämförelse med de aktuella STRAMArekommendationerna i avseende diagnostiska metoder och terapival. Etiska överväganden Verksamhetschefen samt medicinskt ansvarig läkare på Sigtuna Läkarhus har gett sitt muntliga godkännande till projektet. All data avidentifierades innan analys. Sammanställningen är gjord på gruppnivå, identiteten på enskilda patienter och läkare framgår inte. 4
6 Resultat Symptombild I 97 (83 %) patientfall fanns notering om typiska urinvägssymptom såsom miktionssveda, urinträngningar och ökad miktionsfrekvens. I 6 (5 %) fall var patienten helt symptomfri, medan det i 14 (12 %) fall saknades uppgift om symtom i journalanteckningen Diagnostik Urintestremsa var den mest använda diagnostiska testet (107 fall), ensamt (41 fall) eller i kombination med urinodling (66 fall) (Tabell 2). Enbart anamnes var grund till diagnos i endast två fall. Tabell 2: Fördelning av diagnostiska åtgärder i studien i antal fall, inom parentes i procent av samtliga. Diagnostiska åtgärder Antal fall Både urintestremsa och urinodling 66 (56 %) Enbart urintestremsa 41 (35 %) Enbart urinodling 7 (6 %) Enbart symtom, inga prover 2 (2 %) Uppgift saknas 1 (1 %) Totalt 117 (100 %) Urintestremsor Av de sammanlagt 107 urintestremsor som togs, fanns det patologiska fynd på 91 (85 %). Nitrit testet var positivt i 46 fall dessa inkluderar 10 enbart och 36 tillsammans med leukocyter (LPK). LPK gav utslag i 45 fall där Nitrit var negativt (Tabell 3). Tabell 3: Kliniska fynd på urintestremsor i antal fall, inom parentes i procent av samtliga. Urintestremsor, kliniska fynd Antal fall pos. LPK, men neg. nitrit 45 (42 %) pos. nitrit, pos. LPK 36 (34 %) pos. nitrit, men neg LPK 10 (9 %) Inga utslag 16 (15 %) 107 (100 %) 5
7 Urinodling I 73 patientfall utav 117 (d.v.s. ca 62 %) har man använt kompletterande urinodling. I merparten, 66 fall (90 %) har odlingar tagits efter föregående undersökning med snabba testremsor (Tabell 3). Kombination av urintestremsor och urinodling I 66 fall har man valt att komplettera utredningen med en urinodling. I så gott som alla av dessa patientfall har odlingen tagits i direkt anknytning till aktuella läkarbesöket. 82 % i den här gruppen haft patologiska utslag på föregående urinremsor, därav 30 fall (45,5 %) med utslag på LPK, 20 fall (30 %) LPK och nitrit samt 4 fall (6 %) enbart positiv nitrit. Om man väljer att sortera bort från denna grupp de asymptomatiska patientfallen (1 fall) samt de 6 fall där anamnestiska uppgifter saknades i journalanteckningar typiska symptom, kliniska fynd på urinremsor och beslut om kompletterande urinodling, Följande observation kan då noteras (Tabell 4): 28 utav 59 (ca 47 %) av fall har gett positivt utslag på leukocyter (LPK), 18 (31 %) har uppvisat både positiva nitrit och LPK, 4 fall (7 %) har gett positiv nitrit men inget utslag på LPK, 9 fall (15 %) hade inga patologiska fynd på urintestremsor. 50 patientfall (85 %) i den här gruppen hade patologiska fynd på U-remsor. Tabell 4: Kliniska fynd på urintestremsor hos patienter med typiska symptom i de fall där man tagit kompletterande urinodlingar i antal patientfall, inom parentes i procent av samtliga i denna grupp. Kliniska fynd på urintestremsor hos patienter med typiska symptom utredda med urinodlingar Antal fall pos. LPK, men neg. nitrit 28 (47 %) pos. nitrit, pos. LPK 18 (31 %) pos. nitrit, men neg. LPK 4 (7 %) Inga patologiska fynd 9 (15 %) 59 (100 %) I 7 fall där odlingen tagits direkt utan någon föregående urinremsa. Denna grupp inkluderar 3 patientfall med typiska symptom, 1 symptomfritt fall samt 3 patientfall med bristfälliga journalanteckningar där anamnestiska uppgifter saknas. Övriga observationer I ett fall av 73 utredda med urinodling har dess svar föranlett terapiändring;3 odlingssvar fanns ej inskrivna i journalanteckningarna. 6
8 Behandling Terapival I 115 av 117 patientfall har man valt någon from av antibiotikabehandling. Sex av dessa var helt besvärsfria patientfall därav fyra med patologiska fynd på urinremsor. I de två övriga fallen där man valt exspektans har patienterna redan uppvisat tendens till spontan utläkning. Figur 1: Fördelning av de förskrivna preparaten i studien i antal fall (av 115 totalt) Selexid (Pivmecillinam) var det vanligaste preparatvalet med i drygt hälften av patientfallen (57 fall, 49,6 %), Trimetoprim var näst vanligast (25 fall, 21,7 %) åtföljt av Furadantin (Nitrofurantoin) - 23 patientfall (20 %). Dessa tre mediciner dominerarbehandlingsbilden 91 %. I ytterligare tio fall (8,7 %) har man valt kinoloner i form av antingen Lexinor (Norfloxacin) åtta fall (7 %) eller Ciprofloxacin två fall (1,7 %). Förskrivningsmönster och doseringsvarianter Närmare granskning av de förskrivna antibiotika visar en stor variation i doserings- samt i behandlingslängd. Merparten av patienter i Selexid-gruppen (24 patientfall) har erhållit 200mg 1x2 i sju dagar. En nästan lika stor grupp (18 patientfall) har fått 200 mg 1x3 som fem dagars behandling. I ytterligare sju av patientfallen har ordinerats 200 mg 1x2 i tio dagar. Resterande fyra har förskrivits 200 mg 1x3 i sju dagar. Nedanstående tabell 5 visar förskrivningsmönstret av Selexid. 7
9 Tabell 5: Doseringsmönster av Selexid i antal fall, inom parentes i procent av samtliga i gruppen. Selexid Antal fall 200mg1x2 i 7 d 24 (42 %) 200mg1x2 i 10 d 7 (12 %) 200mg1x3 i 5 d 18 (32 %) 200mg1x3 i 7 d 4 (7 %) Uppgift saknas 4 (7 %) 57 (100 %) Vidare granskning av dessa resultat utifrån dagens doseringsrekommendationer (Tabell1) visar att i 42 fall av 57 (74 %) har den förskrivna behandlingen följt rekommendationerna (i 4 patientfall saknas dock dokumentation i journalen).det näst vanligaste preparatet i den här studien Trimeprim uppvisar följande förskrivningsmöster: majoriteten av patientfall i gruppen (19 av 25/76 %) har behandlats med 160 mg 1x2 i sju dagar; tre har behandlats med 160 mg 1x2 i fem dagar, två har fått samma dosering men i tre dagar. Ytterligare en patient (4 %) har ordinerats 160 mg 1x2 i tio dagar (se tabell 6).I endast två fall (8 %) i den här gruppen överensstämmer behandlingstiden med riktlinjerna, medan 23 fall (92 %) ordinerats behandlingstid som överskrider de rekommenderade tre dagarna. Tabell 6: Doseringsmönster av Trimetoprim i antal fall, inom parentes i procent av samtliga i gruppen. Trimetoprim Antal fall 160mg1x2 i 3d 2 (8 %) 160mg1x2 i 5d 3 (12 %) 160mg1x2 i 7d 19 (76 %) 160mg1x2 i 10d 1 (4 %) 25 (100 %) Något mindre variation har observerats vid behandlingen med Furadantin vilket illustreras i tabell 7. De flesta i gruppen, 19 patientfall har erhållit 50 mg 1x3 som fem dagars behandling. Något mer udda dosering på 50 mg 1 x3 i sju (2 patientfall) respektive åtta (1 patientfall) dagar samt 50 mg x 4 i sju dagar (1 patientfall) utgörs av resten i denna grupp. Sammanställning med dagens rekommendationer (Tabell 1) visar att 83% i den här gruppen (19 patientfall av 23) har fått sina behandlingar enligt de aktuella riktlinjerna. 8
10 Tabell 7: Doseringsmönster av Furadantin i antal fall, inom parentes i procent av samtliga i gruppen. Furadantin Antal fall 50mg1x3 i 5 d 19 (83 %) 50mg1x3 i 7 d 2 (9 %) 50mg1x3 i 8 d 1 (4 %) 50mg1x4 i 7 d 1 (4 %) 23 (100 %) Granskning av försrivningsmönster av de tre rekommenderade preparat (Selexid, Furadantin, Trimetoprim) visar att i 60 % av patientfallen (63 av 105) har ordinationen följt riktlinjerna. Förskrivning av fluorokinoloner framförallt Norfloxacin har utfallit på följade sätt: Fem patienter (62,5 %) i denna grupp behandlats med 200mg 1x2 i sju dagar, två (25 %) ordinerats 200 mg 1x2 som tio dagars behandling, ett patientfall 400mg 1x1 i tre dagar. Även Ciprofloxacin som valts i två fall har förskrivits i två olika doseringsformer: 250mg 1x2 i fem respektive- tio dagar. Här är dock värt att notera att patientfallet som fått fem dagars behandling initialt fått Furadantin vilket ändrats efter odlingssvaret. Detta är som tidigare nämnts den enda gången då odlingssvaret lett till ändring av terapival. Diskussion Efter presentation av studiens resultat i föregående avsnitt förefaller det vara intressant att utvärdera dessa enligt de befintliga riktlinjerna. Diagnostiska aspekten I den här studien har det framkommit att merparten av patienter 83 % (97 patientfall utav 117) hade typiska symptom på nedre urinvägsinfektion, utan några komplikationstecken. I sådana fall skulle en direkt insättning av empirisk behandling kunna vara ett rimligt alternativt tillvägagångssätt. Detta alternativ har dock valts i endast 2 fall (utav 97) det vill säga drygt 2 %. I ytterliga 3 patientfall har man valt att sätta in antibiotikabehandling men kompletterat utredningen med en urinodling. Resterande majoritet utreddes med urintestremsor - 33 fall (34 %) urinodlingar - 3 fall (3 %) eller kombinationen av bådadera 59 fall (61 %). Således vid en strikt tolkning av riktlinjerna är det endast i 2 fall utav 97 (2 %) där man har valt [i enlighet med rekommendationerna] att sätta in en behandling på basen av de typiska symptomen. I överväldigande majoriteten av fallen (98 %) har utredningen tagit en omväg i form av kompletterande labbtester. Bristfälliga journalanteckningar där bland annat anamnestiska uppgifter saknas har lett till uteslutning av 12 % av fallen (14 utav 117). Att en så avsevärd mängd som 12 % av 9
11 journalanteckningarna har behövts uteslutas på grund av att de är ofullständiga är problematiskt utifrån aspekter såsom patientsäkerhet och vårdens transparans. Sifforna hör till studiens intressanta bi-resultat eftersom det riktar ljuset på brister som är nödvändiga att uppmärksamma. Beträffande användning av snabba urintestremsor hänvisar dagens riktlinjer till något mer svårtolkade situationer där till exempel endast ett utav tre av de typiska symtomen är närvarande - och sannolikheten för akut cystit uppskattas till cirka 50 %. Positiva fynd på urinremsan i sådana fall i form av positiva utslag på nitrit och leukocytesteras (LPK) ökar sannolikheten för bakteriuri och därmed hållpunkter för insättning av antibakteriell behandling. Vid negativt fynd däremot föreslås det att avvakta med behandling och överväga kompletterande urinodling för ställningstagande till vidare handläggning. (1) Här kan man argumentera om det inte borde förespråkas något friare användning av dessa snabba urintestremsor och härmed något friare tolkning av nuvarande diagnostiska riktlinjer - inte minst med tanke på att dessa redan etablerat sig som en rutin- och dessutom ej särskilt kostsam praxis på många av landets primärvårdsenheter, inklusive Sigtuna Läkarhus. I denna studie förefaller urinrestremsor vara den absolut vanligaste diagnostiska åtgärden som vidtagits i 91 % av fallen. I 91 av dessa patientfall (85 %) har man noterat patologiska fynd i form av positiva utslag på leukocyter (LPK) - 42 %, positiv nitrit - 9 % eller kombination av bådadera - 34 %. Tillsammans med närvaro av ett [eller flera av] typiska symptom borde detta, enligt riktlinjerna, ha föranlett insättning av en lämplig antibiotikabehandling. Om man skulle exkludera de 4 patientfall där patienter varit helt besvärsfria samt 6 patientfall där anamnestiska uppgifter om symptombilden saknades från denna grupp och analysera vidare handläggning av de resterande 81 patient, ser man att: i 31 fall (28 %) ordineras en direkt behandling utan några ytterligare diagnostiska åtgärder, medan i 50 (ca 62 %) har man valt att även ta en urinodling, vilket enligt riktlinjerna inte är nödvändigt. Urinodlingar rekommenderas vid endast terapisvikt, snabba recidiv, cystit i nära anslutning till sjukhus- respektive utlandsvistelse, samt misstanke om pyelonefrit eller vid graviditet. Inga utav de patientfall som ingick i den här studien var dock tillhörande någon av de ovannämnda kategorierna, ändå har urinodlingarna använts ganska frekvent närmare räknat i 73 fall utav 117 (d.v.s. ca 62 %). Bland de 59 patientfall med typiska symptom, 50 (85 %) hade dessutom patologiska fynd på urinremsan. Någon vidare utredning med kompletterande odling i hela den här patientgruppen förefaller vara onödig. Någon tydlig klinisk förklaring varför man i 7 fall valt att hoppa över urinremsor och tog odlingar direkt har inte observerats i några av aktuella journalanteckningar. En möjlig spekulation här är att man valt att sätta in en empirisk behandling direkt men lagt till odlingen för hantering av eventuell terapisvikt. Någon större klinisk motivation eller vinst är dock svårt att se i denna strategi. Samtliga i denna grupp inklusive symptomfria fall har ordineras antibiotika- behandling direkt utan avvaktan på odlingssvaret. 10
12 Ett annat observandum är att i alla patientfall förutom ett (där man valt exspektans) ordinerats behandling direkt utan avvaktan på odlingssvaret. Det är värt att notera att bara i ett enda fall av alla 73 då odlingen tagits har dess svar föranlett terapiändring. Den logiska slutsatsen av utvärdering av diagnostikens effektivitet och dess överensstämmelse med dagens riktlinjer i denna studie är att i merparten av fallen har man gjort många onödiga diagnostiska åtgärder. Detta visar med andra ord att dagens rutiner på Sigtuna Läkarhus gällande diagnostik vid nedre UVI-er hos kvinnor skulle behöva revideras för att bättre överensstämma med de aktuella riktlinjerna. I huvudsak skulle det innebära ett mindre antal diagnostiska prover, vilket också skulle ha positiva ekonomiska konsekvenser för mottagningen. Behandling Preparatval Man kan konstatera att 91 % av läkemedelsförskrivning skett i enlighet med de aktuella riktlinjerna för behandling av nedre urinvägsinfektioner, medan förskrivning av kinoloner utgör ca 9 % av fallen. Om man tittar på förskrivningen av de två förstahandspreparaten (Pivmecillinam och Nitrofurantoin) enligt riktlinjerna, utgör dessa sammanlagt 70 % av alla de förskrivna preparat i denna studie vilket kan betraktas som relativt överensstämmande nivå. Dosering och behandlingslängd Vid närmare granskning av terapival i denna studie utifrån rekommenderade doseringar och behandlingstider är det 74 % av fallen i Selexid-gruppen där förskrivning följer rekommendationerna (i 4 patientfall saknas dock dokumentation i journalen). I fall av Furadantin (nitrofurantoin) har 83 % i gruppen fått sina behandlingar enligt de aktuella riktlinjerna. Beträffande Trimetoprim är dagens ritlinjer entydiga om att det ger terapeutiska urinkoncentrationer i två till tre dygn efter avslutad behandling, vilket innebär att en tredygnskur motsvarar minst fem dygns behandling i urinblåsan. Korta behandlingstider har flera potentiella fördelar, då minskad förbrukning av antibiotika torde bromsa resistensutvecklingen och även minska risken för bieffekter (1). I studien var endast 8 % av patientfall där förskrivningslängden överensstämmer med riktlinjerna. Slutsatsen är att med hänsyn tagen även till dosering och behandlingstid är det 60 % av patientfallen som överensstämmer med rekommendationerna för antibiotikaförskrivning. Dessa 60 % kan jämföras med ovan presenterade 91 % fall där man endast avsett preparatval. En tydlig överdosering av Trimetoprim motsvarande 92 % i sin grupp förefaller vara huvudförklaring till detta. 11
13 Jämförelse med andra studier Granskning av befintliga databaser efter studier som undersökt handläggning av nedre okomplicerade urinvägsinfektioner på primärvårdsnivå efter introduktionen av de nuvarande riktlinjerna ger ingen indikation om att artiklar på temat har publicerats. Däremot hittar man en rad andra forskningsrapporter som undersökt behandlingsmönster vid nedre UVI åren före presentationen av dagens riktlinjer. En debattartikel i Läkartidningen från 2008 ger en bra sammanfattning av de 2 centrala aspekterna som uppmärksammats av flera forskningsgrupper - förkorta behandlingstiderna och använd inte kinoloner (4). I en studie som presenterades 2008 och genomfördes under 2005 bland primärvårdsläkare i Norrbotten noterats en för hög förskrivning av kinoloner, för långa behandlingstider samt att växelbruk användes bara i begränsad omfattning (5). Denna bild stämmer väl överens med en annan stor undersökning som granskat antibiotikaförskrivning i primärvården baserat på uppgifter från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Den senare undersökningen visar att förskrivningen av kinoloner vid nedre urinvägsinfektion år 2006 generellt var högre än vad aktuella rekommendationer angav och skiljde sig märkbart åt mellan olika landsting (28,4 % i Stockholms län). Ett av förslagen var att införa en ny kvalitetsindikator för primärvården utifrån läkemedelsregistret med syftet att följa upp andel kinoloner vid behandling av nedre urinvägsinfektion hos kvinnor (6). I en annan svensk studie från 2003 noterats att kinoloner förskrevs vid sammanlagt 28 procent av alla granskade fall. Diskordans mellan praxis och riktlinjer uppmärksammades även där och förslag i tydligare riktlinjer som var bättre anpassade för den öppna vården lades fram (7). En ytterligare studie varnar för accelererande resistensutveckling och larmar om krav för skärpta indikationer för kinolonförskrivning (8). Denna varning stödjes även av andra internationella undersökningar. En av dessa är en stor europeisk studie som genomförts i 14 europeiska länder för några år sedan som påvisat ett statistiskt samband mellan förekomst av kinolonresistenta bakterier i urinvägsodlingar från öppenvård och hög kinolonförbrukning (9). Andelen av kinolonförskrivning i studien vid Sigtuna läkarhus är betydligt lägre och utgör 9% av alla förskrivna preparaten. Det kan delvis bero på att de ovannämnda studierna genomfördes innan de nya riktlinjerna presenterades. Å andra sidan ligger dessa 9 % fortfarande över den 5 % -nivå som föreslagits av SFAM (Svensk Förening av Allmänmedicin) som kvalitetsindikator vid benadling av nedre urinvägsinfektioner (10). Försäljningsstatistik från Apoteket visar en generell tendens att öppenvårdsförskrivning av kinoloner och Trimetoprim vid behandling av nedre okomplicerade UVI-er hos kvinnor minskat mellan (11), vilket är ett positivt tecken. Förhoppningsvis kommer flera liknande undersökningar genomföras för att stärka denna studies resultat. Slutsats 12
14 I denna journalundersökning från Sigtuna Läkarhus har vi funnit att vid handläggning av nedre urinvägsinfektioner har man i majoriteten av fallen använt diagnostiska åtgärder utöver det rekommenderade. Följsamheten till rekommendationerna angående val av antibiotika var hög (91 %), med andelen av de två förstahandspreparaten (Pivmecillinam och Nitrofurantoin) kring 70 %. Dosering och behandlingslängd var mycket varierande och skiljde sig betydligt från rekommendationerna med oftast längre behandlingstid än nödvändigt. Det finns således utrymme för en del förbättringar i handläggningen av nedre UVI hos kvinnor på Sigtuna Läkarhus för att uppnå högre följsamhet till de gällande rekommendationerna och utnyttja vårdresurserna effektivare. För att utröna om detta gäller även på andra håll i primärvården i Sverige behöver man göra större undersökningar. 13
15 Referenser 1.Nedre urinvägsinektion (UVI) hos kvinnor. Information från Läkemedelsverket. 2007;18(2):8. rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/uvi---nedre-urinvagsinfektion-hoskvinnor 2. André M, Mölstad S: Nya riktlinjer för urinvägsinfektion hos kvinnor. Läkartidningen 2008;105 (15): Cars O, Struwe J, Norman C, Sandberg T: Förkorta behandlingstiderna vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor och använd inte kinoloner! Läkartidningen 2008; 105 (15): Österlund A, Carlsson Å: Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning. Läkartidningen 2008;105(4): Ljung R, Ericsson Ö, Köster M: Kvalitetsindikatorer för antibiotikaförskrivning i primärvården. Läkartidningen 2007;104(41): Mölstad S: Antibiotikaförskrivning sker inte alltid enligt riktlinjer. Läkartidningen 2003;100(3): Lytsy B, Cars O, Torell E: Kinoloner bot som blivit hot. Läkartidningen 2005;102(48): Kahlmeter G, Menday P, Cars O. Non-hospital antimicrobial usage and resistance in community-acquired Escherichia coli urinary tract infection. J Antimicrob Chemother 2003;52(6):
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merHandläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta.
Handläggning av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Familjeläkarna i Bålsta. Författare: Fredrik Hammarskjöld ST-Läkare i allmänmedicin, Familjeläkarna i Bålsta Vetenskaplig handledare:
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merDiagnostisering och antibiotikaförskrivning vid nedre okomplicerad UVI, hos kvinnor i fertil ålder, på Hallunda Vårdcentral under 2013.
Projektrapport VESTA, np 2014 141101 Diagnostisering och antibiotikaförskrivning vid nedre okomplicerad UVI, hos kvinnor i fertil ålder, på Hallunda Vårdcentral under 2013. Eitmad Ashak, ST läkare, Hallunda
Läs merRapport VESTA Norra programmet Kartläggning av antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Solna centrums vårdcentral
Rapport VESTA Norra programmet 2012 Kartläggning av antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor på Solna centrums vårdcentral Tatiana Markovitj, ST läkare i allmänmedicin Solna centrums
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merBehandling av akut cystit hos kvinnor över 18 år på Tumba VC Följsamhet till gällande riktlinjer Imad Zora, ST-läkare, Tumba VC 2014
Behandling av akut cystit hos kvinnor över 18 år på Tumba VC Följsamhet till gällande riktlinjer Imad Zora, ST-läkare, Tumba VC 2014 Vetenskaplig handledare: Rune Lindqvist, Specialist i Allmänmedicin
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merMiriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.
Minifall UVI 2 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 2 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (2a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merNedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder En kvantitativ retrospektiv studie Alby vårdcentral Vårtermin 2016 Författare Ali Al-Sammarraie, ST-läkare
Läs merNya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland
Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merAntibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin
Antibiotikaförskrivning vid cystiter hos män på vårdcentralen Mariefred Elena Cristina Cretu ST-läkare Allmänmedicin ST-projektarbete Landstinget Sörmland Handledare Annika Bardel Specialist Allmänmedicin
Läs merUrinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merOkomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg UVI hos äldre kvinnor Diagnostiska problem Hög prevalens av ABU Kroniska urinvägsbesvär är vanliga
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptiona/1000 inhabitants and year Antibiotikaförsäljning
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merHandläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder. på Täby Centrum Doktorn
VESTA VT 2016 Handläggning av okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos kvinnor i fertil ålder på Täby Centrum Doktorn En kvantitativ retrospektiv studie Biljana Radosevic, ST-läkare Täby Centrum Doktorn
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merBehandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Läs merBehandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merTidigare frisk. Haft en akut cystit för 4-5 år sen.
Minifall UVI 3 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 3 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (3a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merMinifall UVI 1 a-c Julia 18 år
Minifall UVI 1 a-c 2018-04-19 Om ni har valt Minifall UVI 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merSynpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste
Läs merzccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merInformation från Strama
Information från Strama Strama Öppenvård Gunilla Stridh Ekman, apotekare, ordförande & teamledare, gunilla.stridh.ekman@regionuppsala.se Ove Andersson, informationsläkare, ove.andersson@regionuppsala.se
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merUrinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, 2000-2012
Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, -12 Urinvägsantibiotika, kvinnor 18 år eller äldre, Sverige recept/1 invånare och år Källa: Apoteket AB, Xplain (-8), Apotekens service AB, Concise(9-12)
Läs merHur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008
STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merUrinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merPRIS Primärvårdens Infektionsdatabas
PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan
Läs merUtbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober
Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated
Läs merPrimärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning
originalstudie läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Primärvården följer inte SFAMs mål för antibiotikaförskrivning ANDERS ÖSTERLUND, smittskyddsläkare, Norrbottens läns landsting
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merTerapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg
Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa
Läs merUrinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Läs merREK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se
REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är
Läs merUrinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merPrimärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010
Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179
Läs merAkut cystit hos äldre
Akut cystit hos äldre Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden
Läs merVerksamhetsplan för Strama Jönköping 2015
Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap
Läs merStrama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping
Årsrapport 218 Sammanfattning primärvård + Rekordlågt antal recept per 1 invånare! + Svag minskning av andel kinoloner och cefalosporiner vid UVI. + Minskande antal UVI-recept till äldre kvinnor. - Fortfarande
Läs merAntibiotikarapport LVN 2016
Antibiotikarapport LVN 2016 Källa: Folkhälsomyndighetens antibiotikastatistik - kvartalsrapport 4 2016 och E-hälsomyndigheten, Concise. Kontakt: Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se
Läs merSkriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer, Allmänmedicin SOSFS 2008:17
Betydelsen av urinodling för handläggningen av förstagångsbesök för misstänkt urinvägsinfektion hosvuxna kvinnor på Flens vårdcentral - en retrospektiv journalstudie Skriftligt individuellt arbete under
Läs merURINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Läs mer2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.
2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merUrinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merMål och mått SFAM Stockholm 071024. Färjestaden Mikael Christiansson
Mål och mått SFAM Stockholm 071024 Färjestaden Mikael Christiansson Nedre urinvägsinfektion hos kvinnor > 18 år 2006 290 patienter med 402 kontakter visade rapporten. Granskade 40 journalanteckningen med
Läs merHur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun?
Hur diagnostiseras urinvägsinfektion hos kvinnor på särskilt boende i Tierps kommun? Ylva Eklund, ST-läkare, Tierps vårdcentral Handledare: Malin André, allmänläkare, docent Innehåll 1. Sammanfattning
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
Läs merNya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning
MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny
Läs merVictoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län
Victoriadagen 12 maj 2016 Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika
Läs merSlutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL
Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem
Läs merStrama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping
Årsrapport 217 Sammanfattning primärvård + Svag minskning av antal recept per 1 invånare. - Minskande andel PcV vid pneumoni. - Ökande andel kinoloner och cefalosporiner vid UVI - Fortfarande stora skillnader
Läs mer250 recept/1000 invånare och år om 5 år
250 recept/1000 invånare och år om 5 år Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Strama föreslår mål på 5 års sikt: 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år Vid uttag ur läkemedelsregister:
Läs merRädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden
Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen Gå in på menti.com och använd koden 752814 Agenda Stramaarbete i slutenvården Kaffepaus Minska vårdrelaterade infektioner minska
Läs merRapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009
HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid
Läs merKvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2011 Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012 Bilder 2-13 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,
Läs merHur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006
STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merDagordning Stramamöte 140205
Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat
Läs merPROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.
PROJEKTSLUTRAPPORT Titel: Projekt: Infektionsregistrering på särskilda boenden. Infektionsregistrering. Idnr: Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västernorrland, Smittskyddsenheten och Sundsvalls
Läs mer