10 snabba fakta om regionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 snabba fakta om regionen"

Transkript

1 10 snabba fakta om regionen Upprättare

2 Regionens befolkning Totalt bor det människor i Uppsala-Örebroregionen vilket gör den till Sveriges näst största region efter Stockholm Källa: SCB och samhällsmedicin Upprättare

3 Bruttoregionprodukten 310 Tkr Summan anges i tusentals kronor (Tkr). Stockholm 548 Tkr Riket 387 Tkr 329 Tkr 305 Tkr 328 Tkr 346 Tkr 355 Tkr 309 Tkr Källa: SCB och samhällsmedicin

4 Förvärvsintensitet 76,7% Högst förvärvsintensitet: Dalarna 78,5% Lägst förvärvsintensitet: Värmland 75,2%. 78,5% 75,2% 76,2% 77% 76,7% 76,3% Källa: SCB och samhällsmedicin

5 Utbildningsnivå 17,3% Stora skillnader mellan länen i regionen. 15,2% Högst andel högutbildade: Uppsala 31% Lägst andel högutbildade: Gävleborg 17,3%. Högst andel lågutbildade: Södermanland 15,7% Lägst andel lågutbildade: Uppsala 11,1% 19,7% 12,4% 17,8% 14,1% 20,7% 13,9% 31% 11,1% 20,7% 13,8% 18,2% 15,7% Källa: SCB och samhällsmedicin

6 Barn i ekonomiskt utsatta familjer Klart grönt 5% Ljusare grönt 8% Gulaktigt 12% Orange 14% Röd 20% Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

7 Ohälsotal för män och kvinnor Med ohälsotal menas antal dagar som män och kvinnor uppbär någon form av ersättning för sjukdom hos försäkringskassan. Varje cirkel representerar en kommun och ju mer en cirkel ligger åt höger, desto fler sjukdagar har man i den kommunen. Som exempel så kan Knivsta nämnas som den kommun som har lägst ohälsotal för såväl kvinnor som män. Högst ohälsotal har Ljusnarsberg både för män och kvinnor. Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

8 Ohälsotal för kvinnor i antal dagar Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

9 Ohälsotal för män i antal dagar Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

10 Riskabla alkoholvanor Svenskarnas genomsnittliga alkoholkonsumtion från 1996 och fram till idag stigit från 8,0 till 9,2 liter 100 procent alkohol per invånare 15 år och äldre (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Omfattningen av alkoholskador i samhället är kopplat till snittkonsumtionen, och det är den stora gruppen måttlighetskonsumenter som berusar sig ibland som står för de största kostnaderna (Danielsson et al, 2012; Nordlund, 2003; Rossow & Romelsjö, 2006; Stockwell, Zhao, & Thomas, 2009). Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

11 OBS! Olika skalor för män och kvinnor För Värmland finns bara data från Karlstad Riskabla alkoholvanor hos kvinnor Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

12 Riskabla alkoholvanor hos män OBS! Olika skalor för män och kvinnor För Värmland finns bara data från Karlstad Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

13 Hälsoläget 7 av 10 svenskar skattar sin egen hälsa som god eller mycket god. Fördelningen av de som skattade den som dålig eller mycket dålig varierar mellan 5 och 7 procent för såväl kvinnor som män. 70% 69% 69% 67% 74% 67% 71% 71% 72% 68% 73% 71% 76% 70% Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

14 Avstått att söka vård Örebro har högsta andelen kvinnor som avstått att söka vård Örebro har minst andel män som avstått att söka vård. Ca 2 av 10 kvinnor och 1,5 av 10 män som avstår från att söka vård i regionen. 20% 15% 18% 15% 21% 13% 17% 17% 18% 14% 19% 15% 16% 14% Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

15 Uppsala-Örebroregionen består av 5 landsting och 2 regioner Landstinget i Uppsala län, Landstinget Dalarna, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland samt Region Gävleborg och Region Örebro län

16 Vi har två Universitetssjukhus i vår region. Akademiska sjukhuset i Uppsala Universitetssjukhuset Örebro Och vi har fem länssjukhus i Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås. Samt 250 Vård-/hälsocentraler Upprättare

17 Vi har gemensamma verksamheter: Regionalt Cancercentrum RCC Regionalt biobankscentrum RBC Två Arbets- och miljömedicinska kliniker (I Uppsala och Örebro) Hornhinnebank Regional donationsansvarig läkare och sjuksköterskor Regional transfusionsmedicin Regionala forskningsrådet (regional forskningsfond)

18 Fokusfrågor för närvarande; Kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Utveckling av Cancersjukvården, på förra mötet tog vi en ny handlingsplan inom området samt politiska viljeinriktningar på hur vi bör bedriva cancersjukvården inom några diagnosområden. Avtalsfrågor

19 Regionala upphandlingsgruppen Information Upprättare

20 Utmaningar Hög andel äldre Sämre hälsa Högre medellivslängd Högre arbetslöshet Hårdare krav på vårdgaranti m.m. Stora investeringsvolymer Högre krav på lön, arbetstider m.m. Försämrad miljö Exploatering i utvecklingsländer

21 Offentlig upphandling Strategiskt styrmedel (inte bara nödvändigt ont)

22 Perspektiv Upphandlingsvolymer: UÖ-regionen ca 17 miljarder SEK Sverige ca 500 miljarder SEK Världen x miljarder SEK Vi måste samarbeta regionalt och nationellt!

23 Den rätta mixen Nationella upphandlingar Många aspekter att väga in för att utröna i vilken skala en upphandling ska göras för att ge bästa effekten och nyttan. Regionala upphandlingar Lokala upphandlingar

24

25 Historiskt upphandlingssamarbete Nationellt samarbete inom upphandling genom Landstingsnätverket för upphandling (LfU) Regionalt samarbete inom upphandling för samma landsting/regioner som UÖ-regionen + Gotland Upprättare

26 Uppdrag Parterna samverkar inom upphandlingsområdet med syfte att öka upphandlingskompetensen och bidra till ett effektivt upphandlingsarbete och kostnadsbesparingar genom gemensamma upphandlingar. Upprättare

27 Gemensamma upphandlingar Benämning Kommentar Berörda landsting 7-klövern Upphandling av hjälpmedel Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro 5-klövern 4-klövern Upphandling av förbruknings-material till vården samt kontorsmaterial Upphandling av läkemedel Varuförsörjningen (Dalarna, Sörmland, Västmanland, Uppsala, Örebro) Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppsala 3-klövern Upphandling av läkemedel Sörmland, Värmland, Örebro Rullande material Dosdispensering av läkemedel Upphandling av instrumentbord, vagnar, operationsstolar, sparkcyklar m.m. Upphandling av dosdispensering av läkemedel Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Totalt ca 240 gemensamma upphandlingar Upprättare

28 Nuläge Styrkor: Vi har många gemensamma upphandlingar. Vi ligger i framkant kring socialt ansvarstagande i upphandlingar Vi har ett väl fungerande upphandlingsnätverk. Hinder/Möjligheter/Svagheter: Potential i fler gemensamma upphandlingar som t.ex. medicinteknisk utrustning. Verksamheten vill inte alltid förändra eller ensa synsätt kring vilken vara eller tjänst som ska upphandlas. Upprättare

29 Slutsats Det övergripande målet med samverkan inom UÖ-regionen är att erbjuda våra invånare tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Ett del i att uppnå detta är att tillse att de varor och tjänster som köps in i UÖ-regionen är likvärdiga (och där det är möjligt också samma för att uppnå maximal kostnadsbesparing) Upphandling är ett strategiskt styrmedel som kan nyttjas än bättre. Upprättare

30 RCC Rapport Samverkansnämnden

31 Standardiserade vårdförlopp SVF Landstingsbeslut att ansluta sig Handlingsplan till RCC 10/3 RCC sammanställer till dep 15/3 0,5 x 413 mkr fördelas enligt befolkning i vår Resterande medel i höst RCC statsanslag oförändrat 2 mkr för satsningen (koordinerande radiolog, patolog osv)

32 Strategi SVF Gäller nu pilot diagnoserna Minst 10 definieras under våren för start 2016 Alla stora diagnoser kommer med Under 2016 kommer c:a 80% av cancer att ingå Använd cancerråden och medlemmar i vårdprocessgrupper: Primärvården! Identifiera samverkansområden tidigt Väntetider ur olika IT system

33 Cancerplanen Handlingsplan i varje ldt Kontaktsjuksköterskor Nivåstrukturering Gynekologisk cancer Urologisk cancer Vad som följer av SVF Rehabilitering Prevention

34 Nationell nivåstrukturering Diskuteras nu: Matstrupscancer HIPEC, hyperterm perfusion, bindvävs och skeletttumörer Vulva och analcancer Kan komma att diskuteras 2016: Bukspottkörtel cancer, äggstockscancer Stort behov av samverkan!

35 Livmoderhals screening Implementering kräver översyn och beslut Övergång till HPV testning kräver vätskebaserad cytologi Anslutning till nationellt register central Översyn av ansvar och rollfördelning av ett mycket decentraliserat system

36 RSN tjänstemannagrupp Armens nervfläta: 3 ansökningar Viss kraniofacial kirurgi Ingen utvärdering hittills: diskussion Indikatorer från början + PREM mått Barnkirurgi Inväntar en genomgång och internationell utblick Avstämning mot högspecialiserad vård Ta debatten profession ledning hemma

37 Europeiska nätverk Flyter ihop med rare diseases Riktlinjer och tekniska dokument finns Ansökan fjärde kvartalet i år Flera centra från ett land kan delta Måste gå via en nationell HUB Barnonkologi finns som europeiskt nätverk Kan bli viktig fråga för vårdgivare+professioner

38 RSN: nomineringsprocess Bred, enkel nomineringsprocess Ta bort att nominering=anmälan av intresse Stegvis borttagande av tidsbegränsning Screening och sedan c:a 15 frågor om relevans Grundläggande idé: Ta bort sätta upp skylten motivet Struktur snarare än fysisk enhet Betydande tilläggsvärde Diskutera många områden samtidigt

39 Uppföljning av uppdrag givna i de politiska viljeinriktningarna Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Helena de la Cour och Jan-Olov Strandell

40 Bakgrund Den regionala utvecklingsgruppens uppdrag är att ge stöd åt samverkansnämndens ambition om harmonisering av de sju landstingens hälso- och sjukvårdssystem genom gemensamma prioriteringar och samverkan vad gäller ordnat införande av ny teknologi. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar gällande större sjukdomsgrupper och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Helena de la Cour och Jan-Olov Strandell

41 Utvecklingsgruppens uppdrag Bidra till att säkerställa en God Vård på lika villkor inom regionens landsting i enlighet med Samverkansnämndens verksamhetsplan. Bidra till utformning av de nationella riktlinjerna så att de ger ett gott underlag för beslut också på huvudmannaskapsnivå. Skapa god kunskap om nationella riktlinjers ekonomiska, organisatoriska och förväntade hälsovinstkonsekvenser sett ur ett huvudmannaperspektiv. Sammanställa uppgifter som ger möjlighet till jämförelse och ledningsinformation för såväl samverkansnämnd som enskilt landsting. Underlätta samtidigt och ordnat införande av medicinsk teknologi.

42 Översikt Nationell riktlinje Politisk viljeinriktning Antagen/planering Strokevård Strokevård Diabetesvård Diabetesvård Uppdatering NR juni 2014 Slutlig version höst 2015 Lungcancervård Lungcancervård Sjukdomsförebyggande Sjukdomsförebyggande metoder metoder Rörelseorganens sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Utvärdering NR oktober 2014 Målnivåer januari 2015 Palliativ vård Palliativ vård Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Depression och ångest Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård Bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervård Uppföljning planerad Demenssjukdom Demenssjukdom Uppföljning planerad Missbruk och beroende Missbruk och beroende Slutlig version 21 april 2015 Astma/KOL Slutlig version hösten 2015 Hjärtsjukvård Uppdatering januari 2015 Parkinson och MS Remissversion planerad februari 2016

43 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

44 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett ledningsoch styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

45 Redovisning av utfallet i indikatorer gavs i dec 2014 Stroke övergripande långsiktig indikator Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Andel döda inom 28 respektive 90 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke, Åldersstandardiserade värden. Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland Västmanland Örebro Riket Kvinnor 12,0 17,8 14,5 15,4 15,9 11,9 16,4 14,5 Män 12,3 14,4 13,6 13,2 12,3 11,0 16,9 13,6 Totalt 12,3 16,2 14,2 14,5 14,1 11,2 16,7 14,1

46 Direktintag på strokeenhet Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland Stroke - struktur och processindikatorer Västmanland Örebro Riket Kvinnor 82,2 82,3 75,0 76,0 69,9 71,6 35,4 76,7 Män 83,7 83,2 80,1 79,4 73,1 70,6 33,1 79,3 Totalt 83,0 82,8 77,7 77,7 71,6 71,0 34,2 78,0 Stroke - struktur och processindikatorer Trombolysbehandling / reperfusions behandling vid stroke Kvinnor 7,3 11,9 12,7 11,5 8,5 16,5 6,1 13,1 Män 6,0 10,8 10,2 8,7 10,3 16,4 7,6 13,4 Totalt 6,5 11,3 11,2 9,9 9,6 16,4 7,0 13,3 Mediantid till trombolysbehandling Kvinnor 68,0 55,0 50,0 62,0 38,0 42,0 45,0 50,0 Män 47,0 47,0 42,0 60,0 54,0 39,0 45,0 47,0 Totalt 52,0 50,0 47,0 62,0 45,0 41,0 45,0 48,0 Kvinnor 96,2 89,6 95,2 97,3 74,9 93,8 94,1 92,5 Män 97,9 91,4 93,3 95,1 80,3 96,1 94,7 93,0 Totalt 97,1 90,5 94,2 96,2 77,8 95,1 94,4 92,7 Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer Kvinnor 85,4 81,5 77,5 81,5 82,8 70,8 76,0 77,3 Män 68,9 72,7 81,0 84,2 72,2 79,0 68,3 76,8 Totalt 75,4 76,2 79,1 82,1 75,2 76,1 69,0 76,9 Blodfettssänkande behandling efter stroke Kvinnor 68,7 72,6 75,6 65,7 65,0 73,6 66,6 67,7 Män 69,8 76,5 72,5 73,3 79,4 83,5 76,0 73,9 Totalt 69,5 75,1 73,4 70,3 73,2 79,5 72,4 71,5 Blodtryckssänkande behandling efter stroke Kvinnor 75,9 86,1 80,9 85,5 80,3 83,0 74,6 78,3 Män 80,3 80,1 83,0 83,8 82,9 81,9 76,6 77,8 Totalt 78,2 82,9 82,0 84,6 81,7 82,4 75,7 78,1

47 Stroke kortsiktiga resultatindikatorer Återinsjuknande efter stroke Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland Västmanland Örebro Riket Kvinnor 8,4 10,5 6,9 8,5 7,0 9,0 7,9 8,5 Män 10,1 9,9 8,8 9,0 7,6 7,2 8,1 9,0 Totalt 9,2 10,2 7,8 8,8 7,3 8,0 8,0 8,7 Funktionsförmåga efter stroke Kvinnor 21,1 22,9 24,3 21,2 26,6 23,2 24,3 21,3 Män 15,1 16,0 18,0 17,7 18,0 18,3 18,4 17,2 Totalt 17,8 19,0 20,7 19,3 21,6 20,5 21,1 19,1 Fullt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader Kvinnor 69,89 64,6 62,8 59,9 61,4 69,35 60,0 61,2 Män 70,56 65,0 68,93 52,2 66,1 63,5 58,7 61,9 Totalt 70,22 64,8 66,15 56,2 63,9 66,18 59,3 61,5 Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke efter 1 år Kvinnor 47,8 66,4 59,2 51,3 50,4 54,8 64,4 56,7 Män 48,9 63,9 54,9 61,9 63,6 65,3 67,9 60,5 Totalt 48,4 65,2 57,1 57,5 56,6 60,9 66,38 58,7

48 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

49 Arbetssätt för uppföljning Exempel Uppdrag till landstingen att vid överenskommelser med kommunal vård och omsorg särskilt beakta barnens perspektiv, både som patient och närstående. PVI gällande palliativ vård Dalarna Gävleborg Uppsala Sörmland Västmanland Örebro Värmland Ja Nej Under arbete ge exempel Kommentar

50 Strokevård Antogs i SVN Alla sju landsting utom två (tre inom vissa uppdrag) har infört de av SVN rekommenderade uppdrag utifrån den politiska viljeinriktningen Flera landsting har implementerat uppdragen i samband med att patientprocessorienterat arbetssätt införts.

51 Lungcancervård Antogs i SVN Fyra landsting har formulerat lokala uppdrag enligt SVN:s rekommendationer. Det specifika uppdraget att utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring.

52 Sjukdomsförebyggande metoder Antogs i SVN Förebygga sjukdomar genom att stödja förändring av människors levnadsvanor Den politiska viljeinriktningens specifika uppdrag upplevdes som spretig och otydlig av många landsting Försvårades även av svårigheten att mäta följsamheten till riktlinjerna (brist på dataunderlag) Lärdomen är att tydliga och mätbara uppdrag är önskvärda

53 Rörelseorganens sjukdomar Antogs i SVN Nästan alla landsting har implementerat uppdragen enligt SVN:s rekommendation i den politiska viljeinriktningen

54 Palliativ vård Antogs i SVN Väl fungerande politisk viljeinriktning där så gott som alla landsting har infört alla specificerade uppdrag

55 Utvärdering av vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Antogs i SVN Väl fungerande politisk viljeinriktning där så gott som alla landsting har infört alla specificerade uppdrag

56 Andra mottagare av uppdrag beskrivna i PVI Regionala utbildningsrådet -Inrättat utbildningsplaner i samarbete med RCC (PVI för palliativ vård) Specialitetsråden -Vissa specialitetsråd är mer aktiva än andra -Kommunikationen med specialitetsråden kan förbättras i samband med uppdragsformuleringarna Läkemedelsrådet -Utfört uppföljning av kostnadsutveckling av läkemedel relaterade till rörelseorganens sjukdomar

57 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

58 Fortsatt arbete Redovisning av givna uppdrag relaterade till resultat SVN:s möte i juni Skapa en struktur och ett arbetssätt för regelbunden uppföljning av uppdrag och resultat av politiska viljeinriktningar för att stärka och tydliggöra Samverkansnämndens beslut och rekommendationer God Vård på lika villkor i hela Uppsala-Örebroregionen

59 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning NSK Samverkansnämnden Gösta Andersson Upprättare

60 Kunskapsstyrning är.. Ett modernt grundläggande styrinstrument inom svensk hälso- och sjukvård Fungerande enbart i dialog och samspel mellan olika aktörsgrupper i styrsystemet En styrform som kräver samsyn mellan politik, ledningsorganisation och profession En styrform som leder till ökad kvalitet och lägre kostnader samt ett ökat patientengagemang Upprättare

61 Vad kännetecknar k styrn?: Ds samordning statlig kunskapsstyrning Kunskapsstyrning en nyckelfråga kräver samverkan mellan många aktörer Hela kedjan behöver fungera, mötet mellan patient/brukare och professionen avgör Professionerna behöver ett aktuellt och adekvat stöd för beslutssituationer i vardagen enkel kommunikation krävs Huvudmännen ska ges stöd i sitt arbete med en evidensbaserad vård och omsorg

62 Kunskapsstyrningsstrategi Kunskapsförmedlande- ge stöd åt mottagarens kunskapsbildningsprocesser genom planerad överföring av relevant information. Ledningen förväntar sig att professionen stimuleras till att skapa ökad kunskap om sina verksamheters innehåll Interventionsstrategi- sändaren värderar kunskapen och vill påverka mottagarens beslut.

63 Vad kunskapsstyrning är. : Gösta Kunskapstyrningen ersätter inte annan traditionell styrning men kan göra de direkta uppdragen till verksamhetsansvariga mer begripliga och tydliga och befrämja en god vårdutveckling i enlighet med Socialstyrelsens normer och intentionerna i HSL

64 Kunskapsstyrning/Evidensbaserad Praktik 3 Systematiserad kunskap (forskning, profession och brukare) 1 Nationell uppföljning och utvärdering Nationell styrning och stöd Dialog Systematiserad kunskap Förbättringsarbete Lokal uppföljning och utvärdering 2 Lokal styrning och stöd Bästa tillgängliga kunskap SKL Positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård, 2012

65 NSK Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning För att öka samverkan på nationell nivå finns en nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK) och NSKregion. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, etablerades år 2008 för att öka samverkan för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Gruppen består av hälso- och sjukvårdsregioner, SKL, Socialstyrelsen, SBU, TLV, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening.

66 Hur möts huvudmän och myndigheter? 1. Formell struktur för samverkan Representation, mandat, spridning, kommuner 2. Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera 3. Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess 4. Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister 5. Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning Möts 8 9 ggr/år

67 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso Landsting regioner Hälso och sjukvårdsledning Stödstrukturer Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Makro Nationell nivå Landstings gemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

68 Nationella programråd Cancer Stroke: Stockholm/Gotland värd Diabetes: Sydöstra värd Astma/KOL: Uppsala/Örebro värd Värden finansierar ordförande och processledare Upprättare

69 Nationella programråd- Varför? Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar Ökade krav på en mer jämlik vård. Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta ny kunskap till praktik Ökade krav på en kunskapsbaserad praktik. Vi saknar idag en infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen saknar var för sig resurser att täcka in hela sjukdomspanoramat. Resurser behöver nyttjas mer effektivt, t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram och riktlinjer.

70 Kommande programråd Psykisk hälsa i samverkan med NSK-S Fördjupningsområden diskuteras såsom primärvård och andra större sjukdomsgrupper Neuropsykiatriska tillstånd Barn och unga med självskadebeteende Självmord hos unga Depression och ångest Inga nya områden är ännu beslutade

71 Kommande programråd Fler områden kan bli aktuella 2016 och framåt Samtal med myndigheterna och NSK-S om prioriteringar ur ett behovsperspektiv pågår Möjligen kan detta bli föremål för överläggningar i det kommande kunskapsstyrningsrådet som innehåller förtroendevalda från lt och kommuner utsedda av SKL

72 Nationella kompetensgrupper som planeras inrättas våren 2015 STRAMA Kvalitetssäkring av internetbaserade behandlingsprogram Kronisk smärta Sällsynta sjukdomar (programråd kanske?) Laboratorienätverk Biobanksråd Även här planeras att värdsjukvårdsregioner utses med visst finansieringsansvar för ordförande och processledare

73 Övriga aktiviteter Rapporter från olika myndigheter om pågående arbeten Rapporter från medlemslandsting/sjukvårdsregioner

74 Pågående och planerade SKL projekt som får styrning/stöd via NSK-R /ÖSK med soc dep Kunskapsstöd och uppföljning 68 mnkr Beslutsstöd för primärvård a la VISS.nu/FAKTA.lj NPR Psykisk hälsa i samarbete med NSK-S Kanslistöd runt NSK Patientcentrerat arbetssätt i primärvården Ledarskap för förbättring- webbaserad utbildning I övrigt satsning på tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedel för barn och uppföljning läkemedel generellt. Och Cancersatsningen

75 Framtid Socialstyrelsen får samordnande roll för alla nio kunskapsstyrningsmyndigheter GD ska samverka med huvudmännen via kunskapsstyrningsråd (6 från ltg, 10 från kommunsidan) Förtroendevalda utses via SKL Underförstått förväntas NSK och NSK-S ge tjänstemannastöd

76 Organisation Gruppens huvuduppgift är att samordna landstingens i Uppsala- Örebroregionens samverkan i arbetet med aktuella processer föranledda av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer och uppföljningar.

77 Organisation Gruppens huvuduppgift är att koordinera landstingens i Uppsala- Örebroregionen samverkan i kunskapsstyrningsfrågor

78 Regionala kunskapsstyrningsgruppen Samordnar: Specialitetsråden (f.n. 23 st.) Medicinska programråd Läkemedelsråd Specialitetsråd för folkhälsorapportering och folkhälsofrågor Samarbete med CAMTÖ/HTA och Regionala utbildningsrådet

79 Beslut om överenskommelser 2015 Psykisk hälsa beslut dec Rehabiliteringsgarantin beslut dec Aktivitetsförmågeutredningar beslut dec Evidensbaserad praktik beslut jan Kunskapsstöd och uppföljning beslut jan Cancer beslut jan Stärkt samordning och förbättrad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Tillgänglighet och samordning beslut under våren? Professionsmiljard Förlossnings- och kvinnosjukvård

80 Områden vi uppfattat att våra medlemmar prioriterar högre än vad vi kan erbjuda inom SKL:s grunduppdrag ehälsa/digitalisering/it! Kunskapsstyrning inkl. uppföljning/öj Sjukskrivning/rehabilitering Patientsäkerhet Tillgänglighet Psykisk ohälsa Äldre Jämlik och jämställd vård Barnets rättigheter Hälsofrämjande Cancerområdet Läkemedelsområdet

81 ÖK psykisk hälsa för Fortsatt fokus på de prioriterade målgrupperna barn och unga samt personer med omfattande och komplicerad problematik. - Parterna överens om att behålla den prestationsbaserade modellen med grundkrav och prestationsmål. - Samordningsfunktionen på SKL föreslås bli kvar - oklart hur det blir på Socialdepartementet. - Ny strategi för hur samhället bäst kan möta den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen Sektionen för vård och socialtjänst 3

82 Översiktsbild av innehållet i ÖK psykisk hälsa 2015 Grundkrav 1. Överenskommelser om samarbete mellan huvudmännen 2. Webbaserad information till barn och unga Prestationsbaserad ersättning för barn och unga Prestationsmål A 1 3 Tillgänglighet: Lt: Mkr Prestationsmål A 4 5 Rapportering av SIP:ar: K: 100 Mkr Lt: 50 Mkr Prestationsbaserad ersättning för personer med omfattande behov Prestationsmål B 1 Kvalitetsregister och hälsofrämjande insatser: Lt: 100 Mkr Prestationsmål B 2 Minska behovet av tvångsåtgärder: Lt: 50 Mkr Prestationsmål B 3 Kartläggning och inventeringar: K: 150 Mkr Medel som disponeras av SKL Utvecklingsstödjande arbete Självskadeprojektet Samordningsfunktionen Strategi för att möta ökad psykisk ohälsa i befolkningen 66 Mkr Prestationsmedel: (Lt) 380 Mkr (K) 250 Mkr Utvecklingsmedel: 66 Mkr Tot: 696 Mkr

10 snabba fakta om regionen

10 snabba fakta om regionen 10 snabba fakta om regionen Upprättare Regionens befolkning Totalt bor det 2 011 254 människor i Uppsala-Örebroregionen vilket gör den till Sveriges näst största region efter Stockholm. 278 575 279 682

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Omvärldsbevakning landsting

Omvärldsbevakning landsting Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, Ny 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson

Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen. Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson Möte sjukvårdsregionerna UppsalaÖrebro och Norra regionen Sundsvall 2013-05-23 Anna-Lena Sunesson RCC Norrs styrning och ledning Politisk nivå Tjänstemannanivå Linjeorganisation Professionen Förbundsdirektion

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg Projektplan Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård PROJEKTiL Region Gävleborg Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 3 1.1 Syfte... 5 1.2 Effektmål/Nyckeltal... 6 1.3 Projektmål...

Läs mer

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd

Årsapport. Årsrapport. År 2014. Regionalt utbildnings- och kompetensråd Årsrapport År 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd Verksamhetsberättelse 2014 Regionalt utbildnings- och kompetensråd inom Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Rådets representanter från samtliga län

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Från A till Ö i landstingsvärlden

Från A till Ö i landstingsvärlden Januari 2014 Jean Odgaard, Jean Odgaard Innehållsförteckning Avveckling av vissa myndigheter, Ny 1 Barnkonventionen, * 1 Barn och ungas psykiska hälsa, * 1 Budget för hälso- och sjukvård 2014, Ny 1 E-hälsa

Läs mer

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se

Nationella register och vårdprogram. www.cancercentrum.se Nationella register och vårdprogram www.cancercentrum.se Magnus Rizell Registerhållare, ordf. nat VP magnus.rizell@vgregion.se Patient - process Ett processorienterat synsätt Vårdteam Regional vårdprocessgrupp

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Budget 2016 gemensamma verksamheter

Budget 2016 gemensamma verksamheter Tjänsteskrivelse 1 (1) Upprättare Eva-Lena Aspetorp 2015-05-22 Budget 2016 gemensamma verksamheter Inkomna budgetförslag för 2016: Samverkansnämndens verksamhet Regionalt cancercentrum (RCC) Hornhinnebank

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Samtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion

Samtycke angående sparande av biobanksprov. Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Samtycke angående sparande av biobanksprov Uppgifter om inkomna nej-talonger år 2013 i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Kommentar: Samtliga tabeller med undantag för tabell 3, som baseras på uppgifter från

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancerprocessen 2014-11-11 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancer: RCC Sydöst Vision Jag får den vård och det stöd jag behöver, när jag behöver det. Vi lovar att 1. Ingen cancerpatient i regionen har

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer