10 snabba fakta om regionen

Transkript

1 10 snabba fakta om regionen Upprättare

2 Regionens befolkning Totalt bor det människor i Uppsala-Örebroregionen vilket gör den till Sveriges näst största region efter Stockholm Källa: SCB och samhällsmedicin Upprättare

3 Bruttoregionprodukten 310 Tkr Summan anges i tusentals kronor (Tkr). Stockholm 548 Tkr Riket 387 Tkr 329 Tkr 305 Tkr 328 Tkr 346 Tkr 355 Tkr 309 Tkr Källa: SCB och samhällsmedicin

4 Förvärvsintensitet 76,7% Högst förvärvsintensitet: Dalarna 78,5% Lägst förvärvsintensitet: Värmland 75,2%. 78,5% 75,2% 76,2% 77% 76,7% 76,3% Källa: SCB och samhällsmedicin

5 Utbildningsnivå 17,3% Stora skillnader mellan länen i regionen. 15,2% Högst andel högutbildade: Uppsala 31% Lägst andel högutbildade: Gävleborg 17,3%. Högst andel lågutbildade: Södermanland 15,7% Lägst andel lågutbildade: Uppsala 11,1% 19,7% 12,4% 17,8% 14,1% 20,7% 13,9% 31% 11,1% 20,7% 13,8% 18,2% 15,7% Källa: SCB och samhällsmedicin

6 Barn i ekonomiskt utsatta familjer Klart grönt 5% Ljusare grönt 8% Gulaktigt 12% Orange 14% Röd 20% Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

7 Ohälsotal för män och kvinnor Med ohälsotal menas antal dagar som män och kvinnor uppbär någon form av ersättning för sjukdom hos försäkringskassan. Varje cirkel representerar en kommun och ju mer en cirkel ligger åt höger, desto fler sjukdagar har man i den kommunen. Som exempel så kan Knivsta nämnas som den kommun som har lägst ohälsotal för såväl kvinnor som män. Högst ohälsotal har Ljusnarsberg både för män och kvinnor. Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

8 Ohälsotal för kvinnor i antal dagar Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

9 Ohälsotal för män i antal dagar Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

10 Riskabla alkoholvanor Svenskarnas genomsnittliga alkoholkonsumtion från 1996 och fram till idag stigit från 8,0 till 9,2 liter 100 procent alkohol per invånare 15 år och äldre (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Omfattningen av alkoholskador i samhället är kopplat till snittkonsumtionen, och det är den stora gruppen måttlighetskonsumenter som berusar sig ibland som står för de största kostnaderna (Danielsson et al, 2012; Nordlund, 2003; Rossow & Romelsjö, 2006; Stockwell, Zhao, & Thomas, 2009). Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

11 OBS! Olika skalor för män och kvinnor För Värmland finns bara data från Karlstad Riskabla alkoholvanor hos kvinnor Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

12 Riskabla alkoholvanor hos män OBS! Olika skalor för män och kvinnor För Värmland finns bara data från Karlstad Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

13 Hälsoläget 7 av 10 svenskar skattar sin egen hälsa som god eller mycket god. Fördelningen av de som skattade den som dålig eller mycket dålig varierar mellan 5 och 7 procent för såväl kvinnor som män. 70% 69% 69% 67% 74% 67% 71% 71% 72% 68% 73% 71% 76% 70% Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

14 Avstått att söka vård Örebro har högsta andelen kvinnor som avstått att söka vård Örebro har minst andel män som avstått att söka vård. Ca 2 av 10 kvinnor och 1,5 av 10 män som avstår från att söka vård i regionen. 20% 15% 18% 15% 21% 13% 17% 17% 18% 14% 19% 15% 16% 14% Källa: Folkhälsomyndigheten och samhällsmedicin

15 Uppsala-Örebroregionen består av 5 landsting och 2 regioner Landstinget i Uppsala län, Landstinget Dalarna, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Värmland samt Region Gävleborg och Region Örebro län

16 Vi har två Universitetssjukhus i vår region. Akademiska sjukhuset i Uppsala Universitetssjukhuset Örebro Och vi har fem länssjukhus i Eskilstuna, Falun, Gävle, Karlstad och Västerås. Samt 250 Vård-/hälsocentraler Upprättare

17 Vi har gemensamma verksamheter: Regionalt Cancercentrum RCC Regionalt biobankscentrum RBC Två Arbets- och miljömedicinska kliniker (I Uppsala och Örebro) Hornhinnebank Regional donationsansvarig läkare och sjuksköterskor Regional transfusionsmedicin Regionala forskningsrådet (regional forskningsfond)

18 Fokusfrågor för närvarande; Kompetensförsörjning Kunskapsstyrning Utveckling av Cancersjukvården, på förra mötet tog vi en ny handlingsplan inom området samt politiska viljeinriktningar på hur vi bör bedriva cancersjukvården inom några diagnosområden. Avtalsfrågor

19 Regionala upphandlingsgruppen Information Upprättare

20 Utmaningar Hög andel äldre Sämre hälsa Högre medellivslängd Högre arbetslöshet Hårdare krav på vårdgaranti m.m. Stora investeringsvolymer Högre krav på lön, arbetstider m.m. Försämrad miljö Exploatering i utvecklingsländer

21 Offentlig upphandling Strategiskt styrmedel (inte bara nödvändigt ont)

22 Perspektiv Upphandlingsvolymer: UÖ-regionen ca 17 miljarder SEK Sverige ca 500 miljarder SEK Världen x miljarder SEK Vi måste samarbeta regionalt och nationellt!

23 Den rätta mixen Nationella upphandlingar Många aspekter att väga in för att utröna i vilken skala en upphandling ska göras för att ge bästa effekten och nyttan. Regionala upphandlingar Lokala upphandlingar

24

25 Historiskt upphandlingssamarbete Nationellt samarbete inom upphandling genom Landstingsnätverket för upphandling (LfU) Regionalt samarbete inom upphandling för samma landsting/regioner som UÖ-regionen + Gotland Upprättare

26 Uppdrag Parterna samverkar inom upphandlingsområdet med syfte att öka upphandlingskompetensen och bidra till ett effektivt upphandlingsarbete och kostnadsbesparingar genom gemensamma upphandlingar. Upprättare

27 Gemensamma upphandlingar Benämning Kommentar Berörda landsting 7-klövern Upphandling av hjälpmedel Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro 5-klövern 4-klövern Upphandling av förbruknings-material till vården samt kontorsmaterial Upphandling av läkemedel Varuförsörjningen (Dalarna, Sörmland, Västmanland, Uppsala, Örebro) Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Uppsala 3-klövern Upphandling av läkemedel Sörmland, Värmland, Örebro Rullande material Dosdispensering av läkemedel Upphandling av instrumentbord, vagnar, operationsstolar, sparkcyklar m.m. Upphandling av dosdispensering av läkemedel Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Uppsala, Örebro Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Västmanland, Värmland, Uppsala, Örebro Totalt ca 240 gemensamma upphandlingar Upprättare

28 Nuläge Styrkor: Vi har många gemensamma upphandlingar. Vi ligger i framkant kring socialt ansvarstagande i upphandlingar Vi har ett väl fungerande upphandlingsnätverk. Hinder/Möjligheter/Svagheter: Potential i fler gemensamma upphandlingar som t.ex. medicinteknisk utrustning. Verksamheten vill inte alltid förändra eller ensa synsätt kring vilken vara eller tjänst som ska upphandlas. Upprättare

29 Slutsats Det övergripande målet med samverkan inom UÖ-regionen är att erbjuda våra invånare tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Ett del i att uppnå detta är att tillse att de varor och tjänster som köps in i UÖ-regionen är likvärdiga (och där det är möjligt också samma för att uppnå maximal kostnadsbesparing) Upphandling är ett strategiskt styrmedel som kan nyttjas än bättre. Upprättare

30 RCC Rapport Samverkansnämnden

31 Standardiserade vårdförlopp SVF Landstingsbeslut att ansluta sig Handlingsplan till RCC 10/3 RCC sammanställer till dep 15/3 0,5 x 413 mkr fördelas enligt befolkning i vår Resterande medel i höst RCC statsanslag oförändrat 2 mkr för satsningen (koordinerande radiolog, patolog osv)

32 Strategi SVF Gäller nu pilot diagnoserna Minst 10 definieras under våren för start 2016 Alla stora diagnoser kommer med Under 2016 kommer c:a 80% av cancer att ingå Använd cancerråden och medlemmar i vårdprocessgrupper: Primärvården! Identifiera samverkansområden tidigt Väntetider ur olika IT system

33 Cancerplanen Handlingsplan i varje ldt Kontaktsjuksköterskor Nivåstrukturering Gynekologisk cancer Urologisk cancer Vad som följer av SVF Rehabilitering Prevention

34 Nationell nivåstrukturering Diskuteras nu: Matstrupscancer HIPEC, hyperterm perfusion, bindvävs och skeletttumörer Vulva och analcancer Kan komma att diskuteras 2016: Bukspottkörtel cancer, äggstockscancer Stort behov av samverkan!

35 Livmoderhals screening Implementering kräver översyn och beslut Övergång till HPV testning kräver vätskebaserad cytologi Anslutning till nationellt register central Översyn av ansvar och rollfördelning av ett mycket decentraliserat system

36 RSN tjänstemannagrupp Armens nervfläta: 3 ansökningar Viss kraniofacial kirurgi Ingen utvärdering hittills: diskussion Indikatorer från början + PREM mått Barnkirurgi Inväntar en genomgång och internationell utblick Avstämning mot högspecialiserad vård Ta debatten profession ledning hemma

37 Europeiska nätverk Flyter ihop med rare diseases Riktlinjer och tekniska dokument finns Ansökan fjärde kvartalet i år Flera centra från ett land kan delta Måste gå via en nationell HUB Barnonkologi finns som europeiskt nätverk Kan bli viktig fråga för vårdgivare+professioner

38 RSN: nomineringsprocess Bred, enkel nomineringsprocess Ta bort att nominering=anmälan av intresse Stegvis borttagande av tidsbegränsning Screening och sedan c:a 15 frågor om relevans Grundläggande idé: Ta bort sätta upp skylten motivet Struktur snarare än fysisk enhet Betydande tilläggsvärde Diskutera många områden samtidigt

39 Uppföljning av uppdrag givna i de politiska viljeinriktningarna Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Helena de la Cour och Jan-Olov Strandell

40 Bakgrund Den regionala utvecklingsgruppens uppdrag är att ge stöd åt samverkansnämndens ambition om harmonisering av de sju landstingens hälso- och sjukvårdssystem genom gemensamma prioriteringar och samverkan vad gäller ordnat införande av ny teknologi. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar gällande större sjukdomsgrupper och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Helena de la Cour och Jan-Olov Strandell

41 Utvecklingsgruppens uppdrag Bidra till att säkerställa en God Vård på lika villkor inom regionens landsting i enlighet med Samverkansnämndens verksamhetsplan. Bidra till utformning av de nationella riktlinjerna så att de ger ett gott underlag för beslut också på huvudmannaskapsnivå. Skapa god kunskap om nationella riktlinjers ekonomiska, organisatoriska och förväntade hälsovinstkonsekvenser sett ur ett huvudmannaperspektiv. Sammanställa uppgifter som ger möjlighet till jämförelse och ledningsinformation för såväl samverkansnämnd som enskilt landsting. Underlätta samtidigt och ordnat införande av medicinsk teknologi.

42 Översikt Nationell riktlinje Politisk viljeinriktning Antagen/planering Strokevård Strokevård Diabetesvård Diabetesvård Uppdatering NR juni 2014 Slutlig version höst 2015 Lungcancervård Lungcancervård Sjukdomsförebyggande Sjukdomsförebyggande metoder metoder Rörelseorganens sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Utvärdering NR oktober 2014 Målnivåer januari 2015 Palliativ vård Palliativ vård Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Depression och ångest Bröst-, prostata-, tjockoch ändtarmscancervård Bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervård Uppföljning planerad Demenssjukdom Demenssjukdom Uppföljning planerad Missbruk och beroende Missbruk och beroende Slutlig version 21 april 2015 Astma/KOL Slutlig version hösten 2015 Hjärtsjukvård Uppdatering januari 2015 Parkinson och MS Remissversion planerad februari 2016

43 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

44 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett ledningsoch styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

45 Redovisning av utfallet i indikatorer gavs i dec 2014 Stroke övergripande långsiktig indikator Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Andel döda inom 28 respektive 90 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke, Åldersstandardiserade värden. Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland Västmanland Örebro Riket Kvinnor 12,0 17,8 14,5 15,4 15,9 11,9 16,4 14,5 Män 12,3 14,4 13,6 13,2 12,3 11,0 16,9 13,6 Totalt 12,3 16,2 14,2 14,5 14,1 11,2 16,7 14,1

46 Direktintag på strokeenhet Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland Stroke - struktur och processindikatorer Västmanland Örebro Riket Kvinnor 82,2 82,3 75,0 76,0 69,9 71,6 35,4 76,7 Män 83,7 83,2 80,1 79,4 73,1 70,6 33,1 79,3 Totalt 83,0 82,8 77,7 77,7 71,6 71,0 34,2 78,0 Stroke - struktur och processindikatorer Trombolysbehandling / reperfusions behandling vid stroke Kvinnor 7,3 11,9 12,7 11,5 8,5 16,5 6,1 13,1 Män 6,0 10,8 10,2 8,7 10,3 16,4 7,6 13,4 Totalt 6,5 11,3 11,2 9,9 9,6 16,4 7,0 13,3 Mediantid till trombolysbehandling Kvinnor 68,0 55,0 50,0 62,0 38,0 42,0 45,0 50,0 Män 47,0 47,0 42,0 60,0 54,0 39,0 45,0 47,0 Totalt 52,0 50,0 47,0 62,0 45,0 41,0 45,0 48,0 Kvinnor 96,2 89,6 95,2 97,3 74,9 93,8 94,1 92,5 Män 97,9 91,4 93,3 95,1 80,3 96,1 94,7 93,0 Totalt 97,1 90,5 94,2 96,2 77,8 95,1 94,4 92,7 Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer Kvinnor 85,4 81,5 77,5 81,5 82,8 70,8 76,0 77,3 Män 68,9 72,7 81,0 84,2 72,2 79,0 68,3 76,8 Totalt 75,4 76,2 79,1 82,1 75,2 76,1 69,0 76,9 Blodfettssänkande behandling efter stroke Kvinnor 68,7 72,6 75,6 65,7 65,0 73,6 66,6 67,7 Män 69,8 76,5 72,5 73,3 79,4 83,5 76,0 73,9 Totalt 69,5 75,1 73,4 70,3 73,2 79,5 72,4 71,5 Blodtryckssänkande behandling efter stroke Kvinnor 75,9 86,1 80,9 85,5 80,3 83,0 74,6 78,3 Män 80,3 80,1 83,0 83,8 82,9 81,9 76,6 77,8 Totalt 78,2 82,9 82,0 84,6 81,7 82,4 75,7 78,1

47 Stroke kortsiktiga resultatindikatorer Återinsjuknande efter stroke Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Värmland Västmanland Örebro Riket Kvinnor 8,4 10,5 6,9 8,5 7,0 9,0 7,9 8,5 Män 10,1 9,9 8,8 9,0 7,6 7,2 8,1 9,0 Totalt 9,2 10,2 7,8 8,8 7,3 8,0 8,0 8,7 Funktionsförmåga efter stroke Kvinnor 21,1 22,9 24,3 21,2 26,6 23,2 24,3 21,3 Män 15,1 16,0 18,0 17,7 18,0 18,3 18,4 17,2 Totalt 17,8 19,0 20,7 19,3 21,6 20,5 21,1 19,1 Fullt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader Kvinnor 69,89 64,6 62,8 59,9 61,4 69,35 60,0 61,2 Män 70,56 65,0 68,93 52,2 66,1 63,5 58,7 61,9 Totalt 70,22 64,8 66,15 56,2 63,9 66,18 59,3 61,5 Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke efter 1 år Kvinnor 47,8 66,4 59,2 51,3 50,4 54,8 64,4 56,7 Män 48,9 63,9 54,9 61,9 63,6 65,3 67,9 60,5 Totalt 48,4 65,2 57,1 57,5 56,6 60,9 66,38 58,7

48 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

49 Arbetssätt för uppföljning Exempel Uppdrag till landstingen att vid överenskommelser med kommunal vård och omsorg särskilt beakta barnens perspektiv, både som patient och närstående. PVI gällande palliativ vård Dalarna Gävleborg Uppsala Sörmland Västmanland Örebro Värmland Ja Nej Under arbete ge exempel Kommentar

50 Strokevård Antogs i SVN Alla sju landsting utom två (tre inom vissa uppdrag) har infört de av SVN rekommenderade uppdrag utifrån den politiska viljeinriktningen Flera landsting har implementerat uppdragen i samband med att patientprocessorienterat arbetssätt införts.

51 Lungcancervård Antogs i SVN Fyra landsting har formulerat lokala uppdrag enligt SVN:s rekommendationer. Det specifika uppdraget att utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller rökning hade alla landsting utom ett skapat uppdrag kring.

52 Sjukdomsförebyggande metoder Antogs i SVN Förebygga sjukdomar genom att stödja förändring av människors levnadsvanor Den politiska viljeinriktningens specifika uppdrag upplevdes som spretig och otydlig av många landsting Försvårades även av svårigheten att mäta följsamheten till riktlinjerna (brist på dataunderlag) Lärdomen är att tydliga och mätbara uppdrag är önskvärda

53 Rörelseorganens sjukdomar Antogs i SVN Nästan alla landsting har implementerat uppdragen enligt SVN:s rekommendation i den politiska viljeinriktningen

54 Palliativ vård Antogs i SVN Väl fungerande politisk viljeinriktning där så gott som alla landsting har infört alla specificerade uppdrag

55 Utvärdering av vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Antogs i SVN Väl fungerande politisk viljeinriktning där så gott som alla landsting har infört alla specificerade uppdrag

56 Andra mottagare av uppdrag beskrivna i PVI Regionala utbildningsrådet -Inrättat utbildningsplaner i samarbete med RCC (PVI för palliativ vård) Specialitetsråden -Vissa specialitetsråd är mer aktiva än andra -Kommunikationen med specialitetsråden kan förbättras i samband med uppdragsformuleringarna Läkemedelsrådet -Utfört uppföljning av kostnadsutveckling av läkemedel relaterade till rörelseorganens sjukdomar

57 Uppföljningens innehåll - bruttolistan 1. Hur har PVI hanterats som ärende i landstingen 2. Vilka beslut/åtgärder på olika nivåer har SVN:s rekommendationer lett till i landstingen? 3. Hur har implementering genomförts? 4. Vilken grad av samverkan mellan landstingen har rekommendationerna lett till? 5. Har rekommendationerna lett till ett gemensamt arbete för annan nivåstrukturering? 6. Hur har givna uppdrag till SVN:s organ hanterats och återrapporterats? 7. Hur ser landstingens resultat för framtagna indikatorer ut? 8. Hur har resultatet analyserats på landstingsnivå och vilka slutsatser har dragits? 9. Hur har resultatet analyserats i berörda specialitetsområden och vilka slutsatser har dragits? 10. Hur har resultatet gemensamt analyserats ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka slutsatser har dragits? Organisatoriska förändringar Omfördelning av resurser Stöd till kompetensutveckling Stöd till verksamhetsutveckling Implementering av ny kunskap Praxisförändringar

58 Fortsatt arbete Redovisning av givna uppdrag relaterade till resultat SVN:s möte i juni Skapa en struktur och ett arbetssätt för regelbunden uppföljning av uppdrag och resultat av politiska viljeinriktningar för att stärka och tydliggöra Samverkansnämndens beslut och rekommendationer God Vård på lika villkor i hela Uppsala-Örebroregionen

59 Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning NSK Samverkansnämnden Gösta Andersson Upprättare

60 Kunskapsstyrning är.. Ett modernt grundläggande styrinstrument inom svensk hälso- och sjukvård Fungerande enbart i dialog och samspel mellan olika aktörsgrupper i styrsystemet En styrform som kräver samsyn mellan politik, ledningsorganisation och profession En styrform som leder till ökad kvalitet och lägre kostnader samt ett ökat patientengagemang Upprättare

61 Vad kännetecknar k styrn?: Ds samordning statlig kunskapsstyrning Kunskapsstyrning en nyckelfråga kräver samverkan mellan många aktörer Hela kedjan behöver fungera, mötet mellan patient/brukare och professionen avgör Professionerna behöver ett aktuellt och adekvat stöd för beslutssituationer i vardagen enkel kommunikation krävs Huvudmännen ska ges stöd i sitt arbete med en evidensbaserad vård och omsorg

62 Kunskapsstyrningsstrategi Kunskapsförmedlande- ge stöd åt mottagarens kunskapsbildningsprocesser genom planerad överföring av relevant information. Ledningen förväntar sig att professionen stimuleras till att skapa ökad kunskap om sina verksamheters innehåll Interventionsstrategi- sändaren värderar kunskapen och vill påverka mottagarens beslut.

63 Vad kunskapsstyrning är. : Gösta Kunskapstyrningen ersätter inte annan traditionell styrning men kan göra de direkta uppdragen till verksamhetsansvariga mer begripliga och tydliga och befrämja en god vårdutveckling i enlighet med Socialstyrelsens normer och intentionerna i HSL

64 Kunskapsstyrning/Evidensbaserad Praktik 3 Systematiserad kunskap (forskning, profession och brukare) 1 Nationell uppföljning och utvärdering Nationell styrning och stöd Dialog Systematiserad kunskap Förbättringsarbete Lokal uppföljning och utvärdering 2 Lokal styrning och stöd Bästa tillgängliga kunskap SKL Positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård, 2012

65 NSK Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning För att öka samverkan på nationell nivå finns en nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK) och NSKregion. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, etablerades år 2008 för att öka samverkan för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Gruppen består av hälso- och sjukvårdsregioner, SKL, Socialstyrelsen, SBU, TLV, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Svenska Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening.

66 Hur möts huvudmän och myndigheter? 1. Formell struktur för samverkan Representation, mandat, spridning, kommuner 2. Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera 3. Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess 4. Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister 5. Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning Möts 8 9 ggr/år

67 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso Landsting regioner Hälso och sjukvårdsledning Stödstrukturer Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Makro Nationell nivå Landstings gemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

68 Nationella programråd Cancer Stroke: Stockholm/Gotland värd Diabetes: Sydöstra värd Astma/KOL: Uppsala/Örebro värd Värden finansierar ordförande och processledare Upprättare

69 Nationella programråd- Varför? Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar Ökade krav på en mer jämlik vård. Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta ny kunskap till praktik Ökade krav på en kunskapsbaserad praktik. Vi saknar idag en infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen saknar var för sig resurser att täcka in hela sjukdomspanoramat. Resurser behöver nyttjas mer effektivt, t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram och riktlinjer.

70 Kommande programråd Psykisk hälsa i samverkan med NSK-S Fördjupningsområden diskuteras såsom primärvård och andra större sjukdomsgrupper Neuropsykiatriska tillstånd Barn och unga med självskadebeteende Självmord hos unga Depression och ångest Inga nya områden är ännu beslutade

71 Kommande programråd Fler områden kan bli aktuella 2016 och framåt Samtal med myndigheterna och NSK-S om prioriteringar ur ett behovsperspektiv pågår Möjligen kan detta bli föremål för överläggningar i det kommande kunskapsstyrningsrådet som innehåller förtroendevalda från lt och kommuner utsedda av SKL

72 Nationella kompetensgrupper som planeras inrättas våren 2015 STRAMA Kvalitetssäkring av internetbaserade behandlingsprogram Kronisk smärta Sällsynta sjukdomar (programråd kanske?) Laboratorienätverk Biobanksråd Även här planeras att värdsjukvårdsregioner utses med visst finansieringsansvar för ordförande och processledare

73 Övriga aktiviteter Rapporter från olika myndigheter om pågående arbeten Rapporter från medlemslandsting/sjukvårdsregioner

74 Pågående och planerade SKL projekt som får styrning/stöd via NSK-R /ÖSK med soc dep Kunskapsstöd och uppföljning 68 mnkr Beslutsstöd för primärvård a la VISS.nu/FAKTA.lj NPR Psykisk hälsa i samarbete med NSK-S Kanslistöd runt NSK Patientcentrerat arbetssätt i primärvården Ledarskap för förbättring- webbaserad utbildning I övrigt satsning på tillgänglighet, patientsäkerhet, läkemedel för barn och uppföljning läkemedel generellt. Och Cancersatsningen

75 Framtid Socialstyrelsen får samordnande roll för alla nio kunskapsstyrningsmyndigheter GD ska samverka med huvudmännen via kunskapsstyrningsråd (6 från ltg, 10 från kommunsidan) Förtroendevalda utses via SKL Underförstått förväntas NSK och NSK-S ge tjänstemannastöd

76 Organisation Gruppens huvuduppgift är att samordna landstingens i Uppsala- Örebroregionens samverkan i arbetet med aktuella processer föranledda av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer och uppföljningar.

77 Organisation Gruppens huvuduppgift är att koordinera landstingens i Uppsala- Örebroregionen samverkan i kunskapsstyrningsfrågor

78 Regionala kunskapsstyrningsgruppen Samordnar: Specialitetsråden (f.n. 23 st.) Medicinska programråd Läkemedelsråd Specialitetsråd för folkhälsorapportering och folkhälsofrågor Samarbete med CAMTÖ/HTA och Regionala utbildningsrådet

79 Beslut om överenskommelser 2015 Psykisk hälsa beslut dec Rehabiliteringsgarantin beslut dec Aktivitetsförmågeutredningar beslut dec Evidensbaserad praktik beslut jan Kunskapsstöd och uppföljning beslut jan Cancer beslut jan Stärkt samordning och förbättrad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Tillgänglighet och samordning beslut under våren? Professionsmiljard Förlossnings- och kvinnosjukvård

80 Områden vi uppfattat att våra medlemmar prioriterar högre än vad vi kan erbjuda inom SKL:s grunduppdrag ehälsa/digitalisering/it! Kunskapsstyrning inkl. uppföljning/öj Sjukskrivning/rehabilitering Patientsäkerhet Tillgänglighet Psykisk ohälsa Äldre Jämlik och jämställd vård Barnets rättigheter Hälsofrämjande Cancerområdet Läkemedelsområdet

81 ÖK psykisk hälsa för Fortsatt fokus på de prioriterade målgrupperna barn och unga samt personer med omfattande och komplicerad problematik. - Parterna överens om att behålla den prestationsbaserade modellen med grundkrav och prestationsmål. - Samordningsfunktionen på SKL föreslås bli kvar - oklart hur det blir på Socialdepartementet. - Ny strategi för hur samhället bäst kan möta den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen Sektionen för vård och socialtjänst 3

82 Översiktsbild av innehållet i ÖK psykisk hälsa 2015 Grundkrav 1. Överenskommelser om samarbete mellan huvudmännen 2. Webbaserad information till barn och unga Prestationsbaserad ersättning för barn och unga Prestationsmål A 1 3 Tillgänglighet: Lt: Mkr Prestationsmål A 4 5 Rapportering av SIP:ar: K: 100 Mkr Lt: 50 Mkr Prestationsbaserad ersättning för personer med omfattande behov Prestationsmål B 1 Kvalitetsregister och hälsofrämjande insatser: Lt: 100 Mkr Prestationsmål B 2 Minska behovet av tvångsåtgärder: Lt: 50 Mkr Prestationsmål B 3 Kartläggning och inventeringar: K: 150 Mkr Medel som disponeras av SKL Utvecklingsstödjande arbete Självskadeprojektet Samordningsfunktionen Strategi för att möta ökad psykisk ohälsa i befolkningen 66 Mkr Prestationsmedel: (Lt) 380 Mkr (K) 250 Mkr Utvecklingsmedel: 66 Mkr Tot: 696 Mkr