Medborgarmötet i nätverksförvaltningen: Ansvar och ansvarsfördelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medborgarmötet i nätverksförvaltningen: Ansvar och ansvarsfördelning"

Transkript

1 Medborgarmötet i nätverksförvaltningen: Ansvar och ansvarsfördelning 1 Inledning Syftet med denna artikel är att översiktligt beskriva ett område för framtida forskning: ansvar och ansvarsfördelning i den elektroniska förvaltningen. Perspektivet är förvaltningspolitiskt snarare än rättsligt, men rättsliga frågor uppmärksammas särskilt och illustrerar de generella, förvaltningspolitiska frågorna. Syftet är också att ge en översiktlig orientering kring några aspekter av den aktuella utvecklingen av den elektroniska förvaltningen. I budgetpropositionen för 2003 sägs bl.a. följande om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen: 1 Informationstekniken är ett kraftfullt redskap för att öka tillgängligheten till information och tjänster. En central del av förvaltningspolitiken är därför arbetet med utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten, dvs. myndigheter som via Internet erbjuder kvalificerad service dygnet runt. Målet med arbetet är att dels öka tillgängligheten till myndigheters tjänster, dels underlätta för medborgarna och företagen att få tillgång till information och aktivt delta i förvaltningens förändringsarbete. Den långsiktiga inriktningen bör vara att medborgare och företag i servicehänseende upplever offentliga förvaltningen som en enda 24-timmarsmyndighet utan besvärande myndighetsgränser. Det innebär bl.a. att ett ärende så långt möjligt bara bör kräva en enda myndighetskontakt, vilket ställer stora krav på samverkan mellan myndigheter. Det är dock viktigt att myndighetsansvaret inte bli så oklart att insyn och ansvarsutkrävande försvåras. Citatet sammanfattar väl inriktning och mål för förvaltningens utveckling. I Sverige liksom i många andra länder är utvecklingen av elektroniska tjänster en väsentlig del av förvaltningsutvecklingen. För Sveriges och de flesta andra länders del betraktas utvecklingen av elektroniska tjänster som en del av en mer generell strävan att medborgarorientera förvaltningen. 2 Som framgår av citatets andra stycke ställer den önskade utvecklingen krav på förvaltningen som helhet och på enskilda myndigheter. Krav som är delvis motstridiga. Å ena sidan ställs krav på att förvaltningen i grunden ska förändra sitt sätt att förhålla sig till medborgaren så att medborgare och företag i servicehänseende upplever offentliga förvaltningen som en enda 24-timmarsmyndighet utan besvärande myndighetsgränser. Å andra sidan ställs krav på att insyn och ansvarsutkrävande inte ska försvåras, vilket tycks stå i konflikt med målet om en mer samverkande förvaltning. I denna artikel granskas översiktligt några frågor kring myndigheters ansvar i anslutning till elektroniska tjänster. Utgångspunkterna är huvudsakligen rättsliga. Syftet är emellertid att visa att problemen är mer långtgående och slutsatserna är därför förvaltningspolitiska snarare än förvaltningsrättsliga. 1 Prop. 2002/03:1 Budgetproposition för 2003, Utgiftsområde 2 Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling, s För en översikt över den svenska utvecklingen i stort, se Statskontoret (2003), Samverkande 24-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning, (Statskontoret 2003:18), Stockholm: Statskontoret. Avs. utvecklingen i andra länder se t.ex. OECD (2003), The e-government Imperative (OECD e-government Studies), Paris: OECD.

2 2 Ansvar i förvaltningspolitik och förvaltningsforskning Ansvar spelar en central roll i förvaltningspolitik, förvaltningsforskning och demokratiteori. Ansvar är en aspekt av en relation mellan aktörer, där någon är ansvarig inför någon annan. Olika relationer mellan medborgare och förvaltning där ansvar kan aktualiseras åskådliggörs översiktligt i figur 1 och kommenteras nedan. Figur 1 En grundläggande ansvarsfråga är de valda politiska representanternas ansvar inför sina väljare. Detta ansvar utkrävs genom att väljarna antas inte välja om den politiker som inte håller sina vallöften. 3 Ansvaret utsträcker sig emellertid inte bara till de valda politiska församlingarna, utan även till förvaltningen såsom verkställare av de politiska besluten. Att tjänstemän kan göras ansvariga är centralt ur flera aspekter. Ur ett politiskt, demokratiskt perspektiv handlar det om möjligheten att utkräva ansvar för sättet på vilket politiken genomförs. Tjänstemän på de flesta nivåer har ett betydande handlingsutrymme inom de ramar, rättsliga och andra, som sätts genom politiska beslut. Detta förlängda politiska ansvar utkrävs ovanifrån, t.ex. genom att en myndighetschef avsätts. Denna typ av ansvar garanteras exempelvis genom utvärdering och revision av statlig verksamhet. 4 Det finns också ett ansvar som är mer individualiserat, som i någon mening kan sägas utkrävas underifrån. Det gäller t.ex. ansvar för enskilda beslut eller för handläggningen av ett visst ärende. Ansvaret vilar både på en enskild handläggare och på en viss myndighet. Sådant ansvar är viktigt eftersom det kan vara avgörande för t.ex. möjligheterna att få rättelse genom 3 Om det politiska ansvaret se t.ex. Przeworski, Adam, Stokes, Susan C., Manin, Bernard, eds. (1999), Democracy, Accountability, and Representation (Cambridge Studies in the Theory of Democracy), Cambridge: Cambridge University Press. För en idéhistorisk genomgång se Held, David (1999), Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Göteborg: Daidalos. Avseende politiskt ansvarsutkrävande i praktiken se Kumlin, Staffan (2003), Snedvridet ansvarsutkrävande?, i Oscarsson, Henrik (red.), Demokratitrender (SOM-rapport nr 32), Göteborg: SOM-institutet, s Se Ahlbäck, Shirin (2001), Varför behövs granskarna? i Rothstein, Bo (red.), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem, Stockholm: SNS Förlag, s , Sterzel, Fedrik (2003), Granskningsmakten i Mattson, Ingvar & Petersson, Olof, (red.) Svensk författningspolitik, Stockholm: SNS förlag, , och Statskontoret (2003), Reglering av ansvar och ansvarsutkrävande, (Statskontoret 2003:11), Stockholm: Statskontoret,

3 att överklaga. Det kan också ur den enskilde medborgarens synvinkel vara viktigt att det faktiskt finns en individuell person som är ansvarig och som kan förklara varför ett beslut fattats. Till denna aspekt på ansvar hör också skadeståndsansvaret om någon lidit någon form av skada på grund av felaktig handläggning eller felaktig information. I förhållandet mellan medborgare och förvaltning är det en komplicerande faktor att även medborgaren ur en ideologisk synvinkel har någon form av ansvar som skiljer sig från det ansvar som t.ex. en kund har i en kommersiell konsumentrelation. 5 Det finns flera rättsliga aspekter på förvaltningens ansvar. Det kan t.ex. gälla skadeståndsansvar eller för enskilda tjänstemän ansvar för tjänstefel och annat straffansvar. Denna typ av rättsliga aspekter på ansvar handlar i första hand om ansvarets utkrävande. 6 I en beskrivning av förutsättningarna för ansvarsutkrävande i förvaltningen sägs att ansvarsutkrävande förutsätter: 7 1. att det går att urskilja vem som är ansvarig 2. att det finns kunskap om huruvida den offentliga verksamheten bedrivs bra eller dåligt 3. att det finns mekanismer för att faktiskt utkräva ansvar. I synnerhet punkterna 1 och 2 i uppställningen har stor relevans i samband med IT-användning i förvaltningen. Punkten 2 avser tillgången till information. Det ställer krav t.ex. på dokumentation av beslut och liknande, att handlingar bevaras och är tillgängliga m.m. Här ska uppmärksamheten emellertid riktas mest mot punkten 1, möjligheten att avgöra vem som är ansvarig. Förutsättningarna för kravet i punkten 1, liksom synen på ansvar och ansvarsutkrävande i allmänhet, bygger på en viss uppfattning av förvaltningens sätt att organisera sig och arbeta. Denna uppfattning bygger i sin tur på grundförutsättningen eller föreställningen att kontakterna mellan medborgare och förvaltning är entydiga och avgränsade. Denna föreställning om kontakternas entydighet kan (skissartat och utan anspråk på fullständighet) brytas ner i ett antal delföreställningar, t.ex.: Förvaltningen kan avgränsas från samhället i övrigt Olika delar av förvaltningen kan avgränsas från varandra Medborgaren kan avgränsas både från förvaltningen och från samhället i övrigt Kontakterna (kommunikationerna) mellan medborgare och förvaltning, t.ex. beslut, kan avgränsas, individualiseras och dokumenteras 5 Om detta se t.ex. Gabriel, Yiannis & Lang, Tim (1995), The Unmanagable Consumer: Contemporary Consumption and its Fragmentations, London: Sage Publications. 6 För en kort översikt över rättsliga aspekter på ansvarsutkrävande i förvaltningen se Statskontoret (2003). 7 Ahlbäck (2001).

4 Förvaltningens verksamhet bedrivs av tjänstemän som kan avgränsas från varandra och utgör tydliga enheter i förvaltningen som organisation eller system Förutsättningarna för mötet mellan medborgare och förvaltning (t.ex. regleringen) är givna. Dessa föreställningar finns inte bara när det gäller synen på ansvar, utan kommer till uttryck även i policy och rättslig reglering i andra avseenden. Det är en näraliggande tanke att dessa föreställningar är intimt sammankopplade med en förvaltning som är organiserad och arbetar såsom förvaltningen gjort under de senaste hundra åren, dvs. en industrisamhällets förvaltning, eller med ett annat ord en byråkrati i Webers mening. 3 Den elektroniska förvaltningen Här ska inte redogöras för utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i allmänhet. För bakgrundsinformation om detta hänvisas till ovan nämnda svenska och internationella framställningar. Jag fokuserar istället på vissa drag i utvecklingen som särskilt har att göra med målet att förvaltningen ska framstå som en enhet gentemot medborgaren. Målen att medborgaren bara ska behöva ha en kontakt med förvaltningen i ett ärende och att hela den offentliga förvaltningen ska framstå som en sammanhållen förvaltning delar Sverige med många andra länder. Flera länders förvaltningar har också påbörjat förverkligandet av detta mål. De lösningar som implementerats i praktiken sträcker sig från det närmast triviala (t.ex. portaler och länksamlingar) till synnerligen avancerade integrerade lösningar (t.ex. s.k. medborgarkonton ). Om de två förutsättningarna att förvaltningen ska framstå som en enhet gentemot medborgaren och att förvaltningens organisation ska förbli densamma, eller åtminstone inte behöva vara så enhetlig som den framstår för medborgaren, förutsätter någon form av sammanhållande kontaktpunkt. Förhållandet illustreras i figur 2. Figur 2 Medborgaren till höger kommer i kontakt med myndigheterna till vänster genom en kontaktpunkt. Myndighet A, B och C betecknar de myndigheter som handlägger de ärenden som medborgaren initierar. För fullständighetens skull bör påpekas att myndigheterna även kan vara kommuner. Kontaktpunkten kan avseende funktion vara allt från en samling länkar (en portal) till en mer avancerad tjänst av det slag som beskrivs nedan. Denna tjänst kan tillhandahållas av en rad olika aktörer. Några exempel: någon av de myndigheter som handlägger, någon myndighet som

5 inte är inblandad i den materiella handläggningen, eller någon aktör utanför myndighetssfären, som över huvud taget inte är en del av förvaltningen. Flera länder, däribland Sverige, har infört eller avser att införa tjänster varigenom medborgaren på olika sätt ges tillgång till någon form av eget utrymme, där man kan logga in och t.ex. spara information eller skicka och ta emot meddelanden. Alltså något som liknar ett konto i t.ex. en internetbank. En sådan kontoliknande lösning kan ha t.ex. följande funktioner: Medborgaren har tillgång till ett eget utrymme Medborgaren kan hantera information och personuppgifter Medborgaren kan hantera identiteter och roller Medborgaren kan följa pågående ärenden och ta del av partskommunikation Medborgaren kan ta emot beslut och andra meddelanden från förvaltningen. Tanken på ett medborgarkonto är på flera sätt artfrämmande för förvaltningens sätt att organisera sig, kommunicera med omvärlden och reglera sin verksamhet. Kontot innebär att förvaltningen gentemot medborgaren blir mer sammanhållen i minst två avseenden. Dels innebär det att medborgaren får en ingång, dvs. förvaltningen framstår organisatoriskt som mer sammanhållen. Det innebär emellertid också att kontakterna med förvaltningen framstår som mer sammanhållna både i tid och innehåll. Medborgaren får en kontinuerlig kontakt med förvaltningen, som inte förekommer i mer traditionell kommunikation med förvaltningen. I ett traditionellt pappersförfarande bygger kontakterna mellan medborgare och förvaltning på att förvaltningen handlägger distinkta ärenden. Gränssnittet mot medborgaren är olika dokument. Ärendet initieras med exempelvis en ansökan, under ärendets handläggning sker partskommunikation genom dokumentutväxling, och slutligen får medborgaren ett beslut, varigenom ärendet är avslutat. Även när relationen mellan medborgare och förvaltning egentligen handlar om produktion, är den formella strukturen uppbyggd kring beslutet och kring fasta punkter. För svensk del kan nämnas ett pågående projekt, LITA-projektet, som syftar till att inrätta kontoliknande funktioner, där medborgaren ska kunna hantera t.ex. ansökningar, utkast till ansökningar och personuppgifter samt ha möjlighet att följa det egna ärendet och ta emot beslut. En möjlighet är att kontot ska kunna tillhandahållas inte av myndigheten utan av någon tredje part. 8 Bland utländska exempel kan nämnas den irländska myndigheten Reach. Reach är en myndighet vars uppgift är att förmedla andra myndigheters tjänster till medborgarnas via en kontoliknande funktion. 9 8 Statskontoret (2003), Länsstyrelsernas Internettjänst för tillstånd och ansökningar (LITA) Förstudierapport (Statskontoret 2003:125), Stockholm: Statskontoret. 9

6 Många av tjänsterna innebär att medborgaren på olika sätt görs mer delaktig i handläggningen. En större del av ansvaret läggs på medborgaren. Medborgaren förväntas ta en mer aktiv del i handläggningen av sitt eget ärende. Det talas ibland t.o.m. om självbetjäningstjänster. De kontoliknande lösningarna kan ses som exempel på detta. Medborgarens roll förändras också ur ett systemperspektiv. Medborgarens IT-system blir en mer integrerad del av förvaltningens system. T.ex. kan en ansökan göras med en elektronisk blankett som signeras med en elektronisk signatur, kanske efter ett inloggningsförfarande. Denna situation innebär upprepade kontakter mellan medborgarens och myndighetens system, som väsentligen skiljer sig från den enkla situationen att man skickar en pappersblankett med posten. Dessutom sker mycket av kommunikationen automatiskt och utan eller med mycket få aktiva och medvetna åtgärder från medborgaren. Även vid enklare tjänster spelar användarens system en central roll, som visar på en skillnad mellan förhållandet mellan medborgare och förvaltning i en traditionell miljö och i IT-miljö. Detta förhållande ska inte närmare analyseras här, men det utgör en väsentlig aspekt när man diskuterar ansvarsfördelning. 4 Ansvar i den elektroniska förvaltningen Som framgått av citatet från budgetpropositionen har frågan om ansvar och ansvarsutkrävande i den elektroniska förvaltningen uppmärksammats politiskt. Utöver det svenska exemplet kan från den internationella arenan nämnas att frågan tas upp från flera vinklar i OECD-rapporten The e- Government Imperative. 10 I den rapporten pekas ett antal grundläggande principer för den elektroniska förvaltningen ut. Under rubriken Responsibility sägs bl.a. följande: 11 Accountability: E-government can open up government and policy processes and enhance accountability. Accountability arrangements should ensure that it is clear who is responsible for shared projects and initiatives. Similarly, the use of private sector partnerships must not reduce accountability. I likhet med uttalandet i den svenska budgetpropositionen antyder denna rekommendation att formerna för ansvar och ansvarsutkrävande är givna. Rekommendationen säger att möjligheterna att utkräva ansvar kan förbättras genom bättre insyn och varnar för organisatoriska förändringar som kan försämra möjligheterna till ansvarsutkrävande. Man resonerar alltså som om möjligheterna till ansvarsutkrävande kan röra sig längs en kvantitativ skala mellan bra och dålig. Möjligheten att förändra former och förutsättningar för ansvarsutkrävande berörs inte. Informationstekniken ses som en möjliggörare och som ett hot. IT kan möjliggöra ansvarsutkrävande genom att förbättra kända processer (insyn). IT kan hota ansvarsutkrävandet genom att försvåra tillämpningen av kända processer. En tredje möjlighet, som enligt min mening förtjänar att undersökas närmare, är att själva förutsättningarna för ansvar och ansvarsutkrävande förändras. Sett ur det perspektivet innebär den elektroniska förvaltningen både ett hot och en 10 OECD (2003), The e-government Imperative (OECD e-government Studies), Paris: OECD. 11 OECD (2003), s. 19.

7 möjlighet, men också en utmaning. Tekniken förändrar i grunden förutsättningarna för sättet att diskutera ansvar. Man kan närma sig frågan om ansvar i den elektroniska förvaltningen från olika utgångspunkter. De mest grundläggande aspekterna av ansvar är det individuella ansvaret som åvilar enskilda individer, t.ex. tjänstemän. Genom användning av informationssystem i förvaltningen förändras förutsättningarna i grunden för den enskildes ansvar. Tjänstemannens kognitiva system flyter samman med beslutsstödssystem och andra informationssystem. Det går inte längre att tydligt särskilja vad som sker i det tekniska systemet och vad som sker i tjänstemannens huvud. Det går inte heller att tydligt avgöra hur självständigt tjänstemannens beslut egentligen är. 12 Här ska jag emellertid närma mig frågan från motsatt håll: ansvarets gränser. I detta sammanhang kommer jag att bortse helt från frågan om den enskilde tjänstemannens ansvar och istället koncentrera mig på myndighetens ansvar. Frågan om myndighetens ansvar aktualiseras av målsättningen att förvaltningen ska framstå som en sammanhållen enhet. Tanken är alltså att förvaltningen ska framstå som en sammanhållen enhet gentemot medborgaren när tjänster levereras, medan dessa tjänster ska produceras i en traditionell myndighetsorganisation. Detta ställer stora krav på gränsdragning mellan myndigheternas system och mellan produktion och leverans av tjänster. Det ställer också synbarligen motstridiga krav på informationen till medborgaren. Hon ska uppleva förvaltningen som en enhet, men hon ska ha samma möjligheter till insyn som vid traditionell handläggning. Det senare kravet tycks förutsätta att hon informeras om vilka myndigheter som faktiskt är inblandade i handläggningen av ärendet. Nedan diskuteras gränsdragningsfrågor utifrån dels pågående arbete inom socialförsäkringens administration, dels en tänkbar utveckling av medborgarkonton. 5 Elektroniska självbetjäningstjänster i socialförsäkringsadministrationen Ett av de områden som har visat en snabb utveckling av elektroniska tjänster till medborgarna är socialförsäkringsadministrationen. Regeringen lämnar i proposition 2003/04:40 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration förslag till lagstiftning som ska möjliggöra elektronisk kommunikation mellan medborgarna och socialförsäkringens administration, dvs. försäkringskassorna. Förslaget innehåller ett mindre antal regler om olika aspekter på kommunikationen i första hand i anmälnings- och ansökningssituationer. Här ska uppmärksamheten riktas mot det förslag som gäller en regel om när en handling som skickas in elektroniskt ska anses vara inkommen till försäkringskassan i förvaltningslagens mening. Den föreslagna regeln lyder: Se t.ex. Sinding-Larsen, Henrik (1993), Informasjonteknologi, ansvar og jegets grenser i Rasmussen, Terje & Söby, Morten, (red.), Kulturens digitale felt: Essays om informasjonsteknologiens betydning, Oslo: Aventura, s Nedanstående beskrivning och diskussion bygger på Prop. 2003/04: timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration, avsnitt 4.5.7, s ,

8 4 En handling eller uppgift som vid användning av en självbetjäningstjänst översänts till en myndighet inom socialförsäkringens administration, skall anses ha kommit in till den myndighet till vilket ärendet hör när den har anlänt till den del av ett system för automatiserad behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten. Man kan i och för sig ha synpunkter på behovet av reglering av inkommandetidpunkten. Här ska emellertid istället uppmärksamheten riktas mot den systemutformning som regleringen avser möjliggöra eller legitimera. Försäkringskassorna är självständiga, från Riksförsäkringsverket fristående myndigheter. Varje försäkringskassa handlägger självständigt sina ärenden och ansvaret för handläggningen vilar på den enskilda kassan. Medborgaren hör till en viss försäkringskassa och sänder sina ansökningar och anmälningar direkt till den försäkringskassan. Vid elektronisk handläggning sker kommunikationen något annorlunda. Handläggningen av det materiella ärendet regleras av samma reglering. Ansvaret för själva beslutet är alltså detsamma som vid pappersbaserad handläggning. Själva kommunikationen sker dock på annat sätt. Riksförsäkringsverket tillhandahåller för försäkringskassornas räkning system för mottagning och utskick. Detta innebär att medborgaren sänder sin ansökan till RFV, som sedan vidarebefordrar ansökan till rätt försäkringskassa. Detta är alltså ett exempel på när en myndighet (RFV) är kontaktpunkt för en annan myndighet (de enskilda försäkringskassorna). RFV är dock inte kontaktpunkt för mer än en myndighet i varje enskilt ärende. Det faktum att en myndighet tar emot ett ärende för en annan myndighets räkning har i det aktuella fallet ansetts motivera en särskild regel om inkommandetidpunkten. Det kan i och för sig ifrågasättas om denna situation verkligen påkallar särskild reglering. Det är vanligt att myndigheter inte sköter hela sin IT-drift själva, utan anlitar leverantörer. Med ett något nattståndet uttryck brukar man tala om att myndigheten anlitar en servicebyrå. En myndighet kan vara servicebyrå åt en annan myndighet utan att detta i och för sig kräver särskild författningsreglering. En annan sak är att det kan kräva någon form av dokumenterad överenskommelse mellan de inblandade myndigheterna. I det diskuterade fallet har regeringen, mer eller mindre välmotiverat, funnit för gott att införa en regel som ska förtydliga att en myndighet kan anvisa att en annan myndighet ska ta emot kommunikationer för dess räkning. Från ett ansvarsperspektiv är inkommandetidpunkten central. När en kommunikation är inkommen till myndigheten inträder ett antal skyldigheter för myndigheten. Myndigheten är t.ex. skyldig att vidta ett antal åtgärder som rör själva handlingen i sig, såsom att diarieföra den och arkivera den. Myndigheten är också skyldig att vidta materiella åtgärder, dvs. påbörja handläggningen, i och med att ärendet anhängiggjorts. I en vid mening kan alltså inkommandetidpunkten sägas vara en indikation på gränserna för myndighetens ansvar. Om man granskar den föreslagna regeln visar det sig att ordet anvisat har central betydelse. Den mottagande myndigheten anvisar alltså i sitt system den punkt där en inkommande handling ska anses ha kommit in. En aspekt av detta är att RFV tar emot en handling för en försäkringskassas räkning.

9 Regeln ger alltså en myndighet, försäkringskassan, möjlighet att anvisa en annan myndighet, RFV, att ta emot kommunikationer för dess räkning. Termen anvisa har emellertid även en annan relevans i sammanhanget, som kan synas obetydlig, men har avsevärt mer långtgående konsekvenser. Den ger nämligen den mottagande myndigheten möjligheten att anvisa en punkt i det egna systemet, där kommunikationen ska anses mottagen. Det är också tanken att denna möjlighet ska utnyttjas. I praktiken innebär detta att myndigheten kan påbörja bearbetning av den inkomna kommunikationen utan att den anses inkommen i förvaltningslagens mening. T.ex. kan autenticering av elektroniskt signerade handlingar ske innan en handling passerat den punkt i systemet där den anses inkommen och ärendet anses anhängiggjort. Eftersom autenticeringen kan resultera i att ett ärende avvisas är det eller gränsar åtminstone till myndighetsutövning. Den föreslagna konstruktionen leder alltså till att myndigheten kan utforma sitt system så att myndigheten fattar ett beslut som kan tänkas innebära myndighetsutövning på grund av en kommunikation som inte ens anses inkommen. Regleringen ger alltså myndigheten en möjlighet att själv besluta om gränserna för sitt ansvar. Den ger också myndigheten möjlighet att dra gränserna för detta ansvar i rättslig mening betydligt snävare än det ansvar man har t.ex. avseende IT-drift. Detta innebär att förvaltningen kan lämpa över ansvaret, eller åtminstone risken, för själva kommunikationen på den enskilde medborgaren. Det kan enligt min mening ifrågasättas om regeln är lämplig, men det ska inte göras här. Här kan exemplet tjäna som illustration av att även relativt enkla elektroniska tjänster och tjänsteförmedlingar kan leda till att grundläggande frågor kring ansvar och ansvarsfördelning aktualiseras. 6 Ansvar i en sammanhållen elektronisk förvaltning Mer avancerade tjänster än den som beskrivits i föregående avsnitt ligger i stor utsträckning i framtiden. Just av det skälet kan det finnas än större anledning att analysera och diskutera de konsekvenser de kan ha för ansvarsfrågorna i den elektroniska förvaltningen. I detta avsnitt skisseras några sådana ansvarsfrågor som utgår från tanken att förvaltningen ska framstå som en sammanhållen enhet. 6.1 Ansvarsfördelning mellan medborgare och förvaltning Exemplet från socialförsäkringsadminstrationen visade hur förvaltningen undandrar sig ansvar och istället låter medborgaren ta ansvar för i det fallet själva kommunikationen. Den elektroniska förvaltningen innebär emellertid även andra typer av ansvarsförskjutningar mellan medborgare och förvaltning. Hanteringen av personuppgifter kan tjäna som exempel på flera sådana ansvarsförskjutningar. Målet att medborgaren bara ska behöva ha en kontakt med förvaltningen i varje ärende förutsätter att myndigheterna utväxlar information som krävs för ärendehandläggningen mellan sig. Vid pappersbaserad handläggning

10 krävas inte sällan att den sökande begär in intyg och uppgifter från ett antal myndigheter, vilka sedan biläggs ansökan som skickas till den handläggande myndigheten. Detta innebär att den sökande ges ansvaret för att samla in uppgifter som redan finns i förvaltningen. Det innebär också att den sökande tar ansvar för att de uppgifter som kommer från andra myndigheter är riktiga. I någon mening innebär alltså förfarandet att de registerförande myndigheterna lämpar över ansvaret för att deras register är riktiga på den registrerade. Vid elektronisk handläggning är istället tanken att myndigheterna ska inhämta uppgifter från varandra. Detta innebär att den sökande inte behöver ta ansvar för uppgifternas riktighet, dvs. det innebär ett utökat ansvar för förvaltningen. Det innebär å andra sidan att den sökande i viss utsträckning förlorar kontrollen över uppgifterna. Detta förhållande kan även det åtgärdas genom elektroniska kontakter med medborgaren. Det tidigare nämnda irländska medborgarkontot Reach innehåller bland annat en funktion som kallas data vault, där den enskilde disponerar över personuppgifter. Ur en ansvarssynvinkel tycks lösningar som bygger på att den enskilde disponerar över sina uppgifter innebära att förvaltningen lämpar över ansvaret för hanteringen av personuppgifter på medborgaren genom att gå omvägen över henne när det gäller att inhämta upplysningar ur olika register. När myndigheten istället sköter inhämtandet själv kommer ansvaret för uppgifternas riktighet istället att hamna på förvaltningen. Var balansen så småningom infinner sig, om den gör det, återstår att se. Här ska endast noteras att det är en fråga som kräver uppmärksamhet vid utvecklingen av nya tjänster, och där till synes obetydliga tekniska eller administrativa val kan ha vittgående förvaltningspolitiska implikationer. 6.2 Ansvarsfördelning inom förvaltningen Gränser mellan förvaltningen och omvärlden och mellan delar av förvaltningen är, som nämnts ovan, en grundläggande förutsättning för den traditionella föreställningen om ansvar i förvaltningen. Strävan efter en mer sammanhållen och samverkande förvaltning leder dock till att myndigheter och nivåer i förvaltningen blir mer diffusa. Myndigheter delar på eller delar med sig av informationsresurser. Myndigheter förväntas samverka kring gemensamma tjänster och gemensam ärendehandläggning. Även om målsättningen för närvarande sägs vara att leveransen av tjänster ska vara sammanhållen, är det i längden knappast rimligt att produktionen av samma tjänster skulle kunna ske i tydligt åtskiljbara myndigheter. Redan kravet att samverka kring tjänsteleveransen kommer att tvinga myndigheterna till ett sådant samarbete att myndighetsgränserna suddas ut. Frågan är mest om det sker medvetet, förutsett och kontrollerat eller oavsiktligt och okontrollerat. Trots att utvecklingen mot vad som kunde kallas en nätverksförvaltning synes mer eller mindre oundviklig, och trots den centrala roll som frågan om ansvar har i förvaltningsforskning och förvaltningspolitik, har frågan om ansvar i nätverksförvaltningen rönt förvånansvärt lite intresse. I de analyser som finns tycks slutsatsen vara att det byråkratiska betraktelsesättet står sig

11 även i framtiden, bara systemen utformas så att ansvarsgränserna blir tydliga. 14 Ur rättslig synvinkel innebär detta betraktelsesätt i första hand att system måste utformas på ett sådant sätt att de fingerar gränser som inte finns. Systemen måste alltså utformas som analogier till en förvaltningsorganisation som bygger på personliga, fysiska möten, papperskommunikation och myndigheter vars gränser utgörs av husets ytterväggar. Avslutningsvis ska ges några kommentarer till varför ett sådant angreppssätt kan vara missriktat. 7 Avslutning I denna artikel har jag skisserat några olika utmaningar som den tekniska och administrativa utvecklingen ställer traditionella uppfattningar om ansvar och ansvarsutkrävande inför. Jag har hävdat att den dominerande förvaltningspolitiska uppfattningen av ansvar och ansvarsutkrävande har sin grund i förvaltningen såsom den varit organiserad och arbetat de senaste hundra åren. Jag har också hävdat att förvaltningen utvecklas i helt ny riktning genom den ökade användningen av informationsteknik, i synnerhet för kommunikation mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda. Det vore väl anspråksfullt att hävda att jag vederlagt uppfattningen att formerna för ansvar och ansvarsutkrävande bör vidmakthållas även i framtiden. Däremot menar jag mig ha visat att dessa uppfattningar ställs inför betydande utmaningar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är ställa ensidiga krav på utformningen av systemen så att dessa överensstämmer med traditionella krav. I förlängningen tycks en sådan strategi dömd att misslyckas. Strategin bygger på tanken att de förvaltningspolitiska värden (t.ex. ansvar) som uppkommit i den byråkratiska förvaltningen, är tidlösa och obundna av den sociala, tekniska och administrativa kontexten. En mer framåtsyftande strategi vore att efterge kravet på att vissa traditionella värden bevaras i sin nuvarande form och tillåts styra system- och organisationsutvecklingen och istället låta utvecklingen av både organisationer, informationssystem och värderingar följa sin egen logik och sin gemensamma dynamik. 8 Källor Ahlbäck, Shirin (2001), Varför behövs granskarna? i Rothstein, Bo (red.), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem, Stockholm: SNS Förlag, s Fountain, Jane E (2001), Building the Virtual State: Information Technology and Institutional Change, Washington D.C.: Brookings Institution Press 14 T.ex. Fountain, Jane E (2001), Building the Virtual State: Information Technology and Institutional Change, Washington D.C.: Brookings Institution Press, s. 146, och Niklasson (2003).

12 Gabriel, Yiannis & Lang, Tim (1995), The Unmanagable Consumer: Contemporary Consumption and its Fragmentations, London: Sage Publications Held, David (1999), Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Göteborg: Daidalos Kumlin, Staffan (2003), Snedvridet ansvarsutkrävande?, i Oscarsson, Henrik (red.), Demokratitrender (SOM-rapport nr 32), Göteborg: SOMinstitutet, s Niklasson, Lars (2003), Nätverksförvaltningen: en ny förvaltningspolitisk modell? (Synopsis Nr ), Stockholm: Statens kvalitets- och kompetensråd OECD (2003), The e-government Imperative (OECD e-government Studies), Paris: OECD Przeworski, Adam, Stokes, Susan C., Manin, Bernard, eds. (1999), Democracy, Accountability, and Representation (Cambridge Studies in the Theory of Democracy), Cambridge: Cambridge University Press Prop. 2003/04:40 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration Sinding-Larsen, Henrik (1993), Informasjonteknologi, ansvar og jegets grenser i Rasmussen, Terje & Söby, Morten, (red.), Kulturens digitale felt: Essays om informasjonsteknologiens betydning, Oslo: Aventura, s Statskontoret (2003), Reglering av ansvar och ansvarsutkrävande, (Statskontoret 2003:11), Stockholm: Statskontoret Statskontoret (2003), Länsstyrelsernas Internettjänst för tillstånd och ansökningar (LITA) Förstudierapport (Statskontoret 2003:125), Stockholm: Statskontoret Statskontoret (2003), Samverkande 24-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning (Statskontoret 2003:18), Stockholm: Statskontoret Sterzel, Fedrik (2003), Granskningsmakten i Mattson, Ingvar & Petersson, Olof, (red.) Svensk författningspolitik, Stockholm: SNS förlag,

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Juridik Inköp IT Ekonomi Kommunala

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 juni 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Informationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39) Stab Drazenko Jozic Myndighetsjurist 010-470 05 28 drazenko.jozic@uhr YTTRANDE Datum 2015-11-13 Diarienummer 1.2.3-825-2015 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Postadress Box 45093

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Medborgarförslag om att brev och frågor ska besvaras inom två veckor. (AU 391) KS 2013-344

Medborgarförslag om att brev och frågor ska besvaras inom två veckor. (AU 391) KS 2013-344 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-01-14 13 Medborgarförslag om att brev och frågor ska besvaras inom två veckor. (AU 391) KS 2013-344 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Datainspektionens beslut

Datainspektionens beslut Beslut 2007-12-20 D n r 998-2007 Datainspektionen Er beteckning 41791-2007 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftsiagen (1998:204) Datainspektionens beslut 1. Rutiner

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Beslut Diarienr 2011-04-01 1579-2010 Socialnämnden i Botkyrka Kommun 147 785 Tumba Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Beslut Diarienr 2011-04-01 1523-2010 Försäkringskassan Klara Västra kyrkogata 11 103 51 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Datainspektionens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet HFD 2016 ref. 83 En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet sedan ett av Försäkringskassan meddelat beslut om återkrav vunnit laga kraft på grund av att omprövning inte

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

Yttrande över Å:s anmälan till JO

Yttrande över Å:s anmälan till JO Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar

Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se pf@perfurberg.se Digikult 26 mars 2014 Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare

Läs mer

Spam ur ett myndighetsperspektiv vilka åtgärder är tillåtna? Johan Bålman Verksjurist

Spam ur ett myndighetsperspektiv vilka åtgärder är tillåtna? Johan Bålman Verksjurist Spam ur ett myndighetsperspektiv vilka åtgärder är tillåtna? Johan Bålman Verksjurist 1 Skyldigheter för myndigheter 5 Förvaltningslagen Myndigheter skall se till att det är möjligt för enskilda att kontakta

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Myndighetsutövning Myndighetsutövning ett begrepp som egentligen inte är definierat

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning Blekinge tekniska högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se

Läs mer

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/ Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Yttrande Diarienr 1 (5) 2015-10-28 1216-2015 Ert diarienr N2015/3074/FF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Datainspektionen har granskat

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1831-2014 Socialnämnden Luleå kommun Box 212 971 85 Luleå Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datainspektionens

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 Närvarande: f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 28 februari

Läs mer

Riktlinjer för diariet på Internet

Riktlinjer för diariet på Internet 2008-05-21 Riktlinjer för diariet på Internet Beslutad av Kommunstyrelsen den 4 juni 2008, 246/2008 KOMMUNKANSLIET ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommunstyrelsen@kungalv.se

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Grundläggande förutsättningar för den kommunala verksamheten och för det kommunala förtroendemannauppdraget

Grundläggande förutsättningar för den kommunala verksamheten och för det kommunala förtroendemannauppdraget Grundläggande förutsättningar för den kommunala verksamheten och för det kommunala förtroendemannauppdraget 16 februari klockan 09.00-16.00 Kursledare: Axel Danielsson Kort historik på vilket sätt och

Läs mer

En ny förvaltningslag SOU (2010:29)

En ny förvaltningslag SOU (2010:29) KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2010-09-16 Dnr 318/2010 1 (7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En ny förvaltningslag SOU (2010:29) Ju2010/3874/L6 Sammanfattning Huvudsakligen är de förslag som

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar Beslut Dnr 2008-10-15 1176-2008 De handikappades riksförbund Box 47305 100 74 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) utlämnande av uppgifter om medlemmar Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013

Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013 Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013 ALLMÄNNA VILLKOR för Juristuppdrag hos RiVe Juridiska Byrå

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

Betänkandet SOU 2010:4 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (Dnr Ju2010/1020/L6)

Betänkandet SOU 2010:4 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (Dnr Ju2010/1020/L6) Yttrande Ärendenummer AD 364/2010 851 81 Sundsvall 2010-06-10 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ulrika.nydevik@justice.ministry.se

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2016-01-14 3.5.1 Diarienummer 3129/2015 NN Essunga kommun 465 82 Nossebro Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1. Boverket anser att handläggningstiden

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datum Dnr 2008-06-23 473-2008 Stadsdelsnämnden Södra Innerstaden, Malmö stad Box 7070 200 42 Malmö samt via e-post och fax sodrainnerstaden@malmo.se 040-346460 Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106)

Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) REMISSYTTRANDE 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Försäkringskassan - den nya myndigheten (SOU 2003:106) Inledning Riksförsäkringsverket ställer sig bakom utredningens förslag att

Läs mer

FOI rekommenderar inte outsourcad IT-drift och förvaltning.

FOI rekommenderar inte outsourcad IT-drift och förvaltning. Vid korrespondens åberopa FOI beteckning Socialdepartementet Enheten för statlig förvaltning 103 33 Stockholm Er referens Karin Edin Vår handläggare Jessica Norlin Remissvar gällande betänkandet ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-05-16 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Sekretess vid samarbete mellan europeiska

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-01-14. Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

BESLUT. Datum 2013-01-14. Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. BESLUT 1 (6) Datum 2013-01-14 Vår beteckning PART Region Skåne 291 89 Kristianstad SAKEN Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PERSONAL OCH KANSLIAVDELNINGEN

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PERSONAL OCH KANSLIAVDELNINGEN SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PERSONAL OCH KANSLIAVDELNINGEN GALLRINGSUTREDNING DNR 005-746/2008 SID 1 (5) 2008-09-01 Stadsarkivet GALLRINGSUTREDNING INFORMATION I KONTAKTCENTER 1. Beskrivning 1.1. VERKSAMHETSOMRÅDE

Läs mer

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 2013-01-01 1 (5) Chefsekonomavdelningen Joakim Wallenklint 08-700 16 03 joakim.wallenklint@kkv.se Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 1. Allmänt om jävsreglernas funktion Jävsregler,

Läs mer

Råd för att inventering av informationsresurser

Råd för att inventering av informationsresurser UTKAST Råd för att inventering av informationsresurser Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för att inventering av informationsresurser...

Läs mer

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6)

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) YTTRANDE 2017-02-10 Dnr 2016 1361 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) Inledning

Läs mer

Ärende nr , Iouliana Ntemo./. staten, angående skadestånd

Ärende nr , Iouliana Ntemo./. staten, angående skadestånd Stockholm den 13 februari 2015 Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ärende nr 9125-14-40, Iouliana Ntemo./. staten, angående skadestånd Yttrande Förelagda att yttra oss över aktbil. 15 får vi anföra

Läs mer

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet

Allmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Domstolarnas handläggning av ärenden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Domstolarnas handläggning av ärenden LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Domstolarnas handläggning

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 750-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post

Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post 1(8) Tyresö kommuns riktlinjer för hantering av e-post Sammanfattning: Vid användning av e-post gäller samma lagar och regler som för pappershandlingar när det gäller vad som är allmän handling samt registrering,

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om ekologisk produktion i storhushåll

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om ekologisk produktion i storhushåll Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Lena Björklund-Stoehr Telefon: 08-508 28 187 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-09-20 p. 12 Yttrande över

Läs mer