Medborgarmötet i nätverksförvaltningen: Ansvar och ansvarsfördelning
|
|
- Rickard Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medborgarmötet i nätverksförvaltningen: Ansvar och ansvarsfördelning 1 Inledning Syftet med denna artikel är att översiktligt beskriva ett område för framtida forskning: ansvar och ansvarsfördelning i den elektroniska förvaltningen. Perspektivet är förvaltningspolitiskt snarare än rättsligt, men rättsliga frågor uppmärksammas särskilt och illustrerar de generella, förvaltningspolitiska frågorna. Syftet är också att ge en översiktlig orientering kring några aspekter av den aktuella utvecklingen av den elektroniska förvaltningen. I budgetpropositionen för 2003 sägs bl.a. följande om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen: 1 Informationstekniken är ett kraftfullt redskap för att öka tillgängligheten till information och tjänster. En central del av förvaltningspolitiken är därför arbetet med utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten, dvs. myndigheter som via Internet erbjuder kvalificerad service dygnet runt. Målet med arbetet är att dels öka tillgängligheten till myndigheters tjänster, dels underlätta för medborgarna och företagen att få tillgång till information och aktivt delta i förvaltningens förändringsarbete. Den långsiktiga inriktningen bör vara att medborgare och företag i servicehänseende upplever offentliga förvaltningen som en enda 24-timmarsmyndighet utan besvärande myndighetsgränser. Det innebär bl.a. att ett ärende så långt möjligt bara bör kräva en enda myndighetskontakt, vilket ställer stora krav på samverkan mellan myndigheter. Det är dock viktigt att myndighetsansvaret inte bli så oklart att insyn och ansvarsutkrävande försvåras. Citatet sammanfattar väl inriktning och mål för förvaltningens utveckling. I Sverige liksom i många andra länder är utvecklingen av elektroniska tjänster en väsentlig del av förvaltningsutvecklingen. För Sveriges och de flesta andra länders del betraktas utvecklingen av elektroniska tjänster som en del av en mer generell strävan att medborgarorientera förvaltningen. 2 Som framgår av citatets andra stycke ställer den önskade utvecklingen krav på förvaltningen som helhet och på enskilda myndigheter. Krav som är delvis motstridiga. Å ena sidan ställs krav på att förvaltningen i grunden ska förändra sitt sätt att förhålla sig till medborgaren så att medborgare och företag i servicehänseende upplever offentliga förvaltningen som en enda 24-timmarsmyndighet utan besvärande myndighetsgränser. Å andra sidan ställs krav på att insyn och ansvarsutkrävande inte ska försvåras, vilket tycks stå i konflikt med målet om en mer samverkande förvaltning. I denna artikel granskas översiktligt några frågor kring myndigheters ansvar i anslutning till elektroniska tjänster. Utgångspunkterna är huvudsakligen rättsliga. Syftet är emellertid att visa att problemen är mer långtgående och slutsatserna är därför förvaltningspolitiska snarare än förvaltningsrättsliga. 1 Prop. 2002/03:1 Budgetproposition för 2003, Utgiftsområde 2 Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling, s För en översikt över den svenska utvecklingen i stort, se Statskontoret (2003), Samverkande 24-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning, (Statskontoret 2003:18), Stockholm: Statskontoret. Avs. utvecklingen i andra länder se t.ex. OECD (2003), The e-government Imperative (OECD e-government Studies), Paris: OECD.
2 2 Ansvar i förvaltningspolitik och förvaltningsforskning Ansvar spelar en central roll i förvaltningspolitik, förvaltningsforskning och demokratiteori. Ansvar är en aspekt av en relation mellan aktörer, där någon är ansvarig inför någon annan. Olika relationer mellan medborgare och förvaltning där ansvar kan aktualiseras åskådliggörs översiktligt i figur 1 och kommenteras nedan. Figur 1 En grundläggande ansvarsfråga är de valda politiska representanternas ansvar inför sina väljare. Detta ansvar utkrävs genom att väljarna antas inte välja om den politiker som inte håller sina vallöften. 3 Ansvaret utsträcker sig emellertid inte bara till de valda politiska församlingarna, utan även till förvaltningen såsom verkställare av de politiska besluten. Att tjänstemän kan göras ansvariga är centralt ur flera aspekter. Ur ett politiskt, demokratiskt perspektiv handlar det om möjligheten att utkräva ansvar för sättet på vilket politiken genomförs. Tjänstemän på de flesta nivåer har ett betydande handlingsutrymme inom de ramar, rättsliga och andra, som sätts genom politiska beslut. Detta förlängda politiska ansvar utkrävs ovanifrån, t.ex. genom att en myndighetschef avsätts. Denna typ av ansvar garanteras exempelvis genom utvärdering och revision av statlig verksamhet. 4 Det finns också ett ansvar som är mer individualiserat, som i någon mening kan sägas utkrävas underifrån. Det gäller t.ex. ansvar för enskilda beslut eller för handläggningen av ett visst ärende. Ansvaret vilar både på en enskild handläggare och på en viss myndighet. Sådant ansvar är viktigt eftersom det kan vara avgörande för t.ex. möjligheterna att få rättelse genom 3 Om det politiska ansvaret se t.ex. Przeworski, Adam, Stokes, Susan C., Manin, Bernard, eds. (1999), Democracy, Accountability, and Representation (Cambridge Studies in the Theory of Democracy), Cambridge: Cambridge University Press. För en idéhistorisk genomgång se Held, David (1999), Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Göteborg: Daidalos. Avseende politiskt ansvarsutkrävande i praktiken se Kumlin, Staffan (2003), Snedvridet ansvarsutkrävande?, i Oscarsson, Henrik (red.), Demokratitrender (SOM-rapport nr 32), Göteborg: SOM-institutet, s Se Ahlbäck, Shirin (2001), Varför behövs granskarna? i Rothstein, Bo (red.), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem, Stockholm: SNS Förlag, s , Sterzel, Fedrik (2003), Granskningsmakten i Mattson, Ingvar & Petersson, Olof, (red.) Svensk författningspolitik, Stockholm: SNS förlag, , och Statskontoret (2003), Reglering av ansvar och ansvarsutkrävande, (Statskontoret 2003:11), Stockholm: Statskontoret,
3 att överklaga. Det kan också ur den enskilde medborgarens synvinkel vara viktigt att det faktiskt finns en individuell person som är ansvarig och som kan förklara varför ett beslut fattats. Till denna aspekt på ansvar hör också skadeståndsansvaret om någon lidit någon form av skada på grund av felaktig handläggning eller felaktig information. I förhållandet mellan medborgare och förvaltning är det en komplicerande faktor att även medborgaren ur en ideologisk synvinkel har någon form av ansvar som skiljer sig från det ansvar som t.ex. en kund har i en kommersiell konsumentrelation. 5 Det finns flera rättsliga aspekter på förvaltningens ansvar. Det kan t.ex. gälla skadeståndsansvar eller för enskilda tjänstemän ansvar för tjänstefel och annat straffansvar. Denna typ av rättsliga aspekter på ansvar handlar i första hand om ansvarets utkrävande. 6 I en beskrivning av förutsättningarna för ansvarsutkrävande i förvaltningen sägs att ansvarsutkrävande förutsätter: 7 1. att det går att urskilja vem som är ansvarig 2. att det finns kunskap om huruvida den offentliga verksamheten bedrivs bra eller dåligt 3. att det finns mekanismer för att faktiskt utkräva ansvar. I synnerhet punkterna 1 och 2 i uppställningen har stor relevans i samband med IT-användning i förvaltningen. Punkten 2 avser tillgången till information. Det ställer krav t.ex. på dokumentation av beslut och liknande, att handlingar bevaras och är tillgängliga m.m. Här ska uppmärksamheten emellertid riktas mest mot punkten 1, möjligheten att avgöra vem som är ansvarig. Förutsättningarna för kravet i punkten 1, liksom synen på ansvar och ansvarsutkrävande i allmänhet, bygger på en viss uppfattning av förvaltningens sätt att organisera sig och arbeta. Denna uppfattning bygger i sin tur på grundförutsättningen eller föreställningen att kontakterna mellan medborgare och förvaltning är entydiga och avgränsade. Denna föreställning om kontakternas entydighet kan (skissartat och utan anspråk på fullständighet) brytas ner i ett antal delföreställningar, t.ex.: Förvaltningen kan avgränsas från samhället i övrigt Olika delar av förvaltningen kan avgränsas från varandra Medborgaren kan avgränsas både från förvaltningen och från samhället i övrigt Kontakterna (kommunikationerna) mellan medborgare och förvaltning, t.ex. beslut, kan avgränsas, individualiseras och dokumenteras 5 Om detta se t.ex. Gabriel, Yiannis & Lang, Tim (1995), The Unmanagable Consumer: Contemporary Consumption and its Fragmentations, London: Sage Publications. 6 För en kort översikt över rättsliga aspekter på ansvarsutkrävande i förvaltningen se Statskontoret (2003). 7 Ahlbäck (2001).
4 Förvaltningens verksamhet bedrivs av tjänstemän som kan avgränsas från varandra och utgör tydliga enheter i förvaltningen som organisation eller system Förutsättningarna för mötet mellan medborgare och förvaltning (t.ex. regleringen) är givna. Dessa föreställningar finns inte bara när det gäller synen på ansvar, utan kommer till uttryck även i policy och rättslig reglering i andra avseenden. Det är en näraliggande tanke att dessa föreställningar är intimt sammankopplade med en förvaltning som är organiserad och arbetar såsom förvaltningen gjort under de senaste hundra åren, dvs. en industrisamhällets förvaltning, eller med ett annat ord en byråkrati i Webers mening. 3 Den elektroniska förvaltningen Här ska inte redogöras för utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i allmänhet. För bakgrundsinformation om detta hänvisas till ovan nämnda svenska och internationella framställningar. Jag fokuserar istället på vissa drag i utvecklingen som särskilt har att göra med målet att förvaltningen ska framstå som en enhet gentemot medborgaren. Målen att medborgaren bara ska behöva ha en kontakt med förvaltningen i ett ärende och att hela den offentliga förvaltningen ska framstå som en sammanhållen förvaltning delar Sverige med många andra länder. Flera länders förvaltningar har också påbörjat förverkligandet av detta mål. De lösningar som implementerats i praktiken sträcker sig från det närmast triviala (t.ex. portaler och länksamlingar) till synnerligen avancerade integrerade lösningar (t.ex. s.k. medborgarkonton ). Om de två förutsättningarna att förvaltningen ska framstå som en enhet gentemot medborgaren och att förvaltningens organisation ska förbli densamma, eller åtminstone inte behöva vara så enhetlig som den framstår för medborgaren, förutsätter någon form av sammanhållande kontaktpunkt. Förhållandet illustreras i figur 2. Figur 2 Medborgaren till höger kommer i kontakt med myndigheterna till vänster genom en kontaktpunkt. Myndighet A, B och C betecknar de myndigheter som handlägger de ärenden som medborgaren initierar. För fullständighetens skull bör påpekas att myndigheterna även kan vara kommuner. Kontaktpunkten kan avseende funktion vara allt från en samling länkar (en portal) till en mer avancerad tjänst av det slag som beskrivs nedan. Denna tjänst kan tillhandahållas av en rad olika aktörer. Några exempel: någon av de myndigheter som handlägger, någon myndighet som
5 inte är inblandad i den materiella handläggningen, eller någon aktör utanför myndighetssfären, som över huvud taget inte är en del av förvaltningen. Flera länder, däribland Sverige, har infört eller avser att införa tjänster varigenom medborgaren på olika sätt ges tillgång till någon form av eget utrymme, där man kan logga in och t.ex. spara information eller skicka och ta emot meddelanden. Alltså något som liknar ett konto i t.ex. en internetbank. En sådan kontoliknande lösning kan ha t.ex. följande funktioner: Medborgaren har tillgång till ett eget utrymme Medborgaren kan hantera information och personuppgifter Medborgaren kan hantera identiteter och roller Medborgaren kan följa pågående ärenden och ta del av partskommunikation Medborgaren kan ta emot beslut och andra meddelanden från förvaltningen. Tanken på ett medborgarkonto är på flera sätt artfrämmande för förvaltningens sätt att organisera sig, kommunicera med omvärlden och reglera sin verksamhet. Kontot innebär att förvaltningen gentemot medborgaren blir mer sammanhållen i minst två avseenden. Dels innebär det att medborgaren får en ingång, dvs. förvaltningen framstår organisatoriskt som mer sammanhållen. Det innebär emellertid också att kontakterna med förvaltningen framstår som mer sammanhållna både i tid och innehåll. Medborgaren får en kontinuerlig kontakt med förvaltningen, som inte förekommer i mer traditionell kommunikation med förvaltningen. I ett traditionellt pappersförfarande bygger kontakterna mellan medborgare och förvaltning på att förvaltningen handlägger distinkta ärenden. Gränssnittet mot medborgaren är olika dokument. Ärendet initieras med exempelvis en ansökan, under ärendets handläggning sker partskommunikation genom dokumentutväxling, och slutligen får medborgaren ett beslut, varigenom ärendet är avslutat. Även när relationen mellan medborgare och förvaltning egentligen handlar om produktion, är den formella strukturen uppbyggd kring beslutet och kring fasta punkter. För svensk del kan nämnas ett pågående projekt, LITA-projektet, som syftar till att inrätta kontoliknande funktioner, där medborgaren ska kunna hantera t.ex. ansökningar, utkast till ansökningar och personuppgifter samt ha möjlighet att följa det egna ärendet och ta emot beslut. En möjlighet är att kontot ska kunna tillhandahållas inte av myndigheten utan av någon tredje part. 8 Bland utländska exempel kan nämnas den irländska myndigheten Reach. Reach är en myndighet vars uppgift är att förmedla andra myndigheters tjänster till medborgarnas via en kontoliknande funktion. 9 8 Statskontoret (2003), Länsstyrelsernas Internettjänst för tillstånd och ansökningar (LITA) Förstudierapport (Statskontoret 2003:125), Stockholm: Statskontoret. 9
6 Många av tjänsterna innebär att medborgaren på olika sätt görs mer delaktig i handläggningen. En större del av ansvaret läggs på medborgaren. Medborgaren förväntas ta en mer aktiv del i handläggningen av sitt eget ärende. Det talas ibland t.o.m. om självbetjäningstjänster. De kontoliknande lösningarna kan ses som exempel på detta. Medborgarens roll förändras också ur ett systemperspektiv. Medborgarens IT-system blir en mer integrerad del av förvaltningens system. T.ex. kan en ansökan göras med en elektronisk blankett som signeras med en elektronisk signatur, kanske efter ett inloggningsförfarande. Denna situation innebär upprepade kontakter mellan medborgarens och myndighetens system, som väsentligen skiljer sig från den enkla situationen att man skickar en pappersblankett med posten. Dessutom sker mycket av kommunikationen automatiskt och utan eller med mycket få aktiva och medvetna åtgärder från medborgaren. Även vid enklare tjänster spelar användarens system en central roll, som visar på en skillnad mellan förhållandet mellan medborgare och förvaltning i en traditionell miljö och i IT-miljö. Detta förhållande ska inte närmare analyseras här, men det utgör en väsentlig aspekt när man diskuterar ansvarsfördelning. 4 Ansvar i den elektroniska förvaltningen Som framgått av citatet från budgetpropositionen har frågan om ansvar och ansvarsutkrävande i den elektroniska förvaltningen uppmärksammats politiskt. Utöver det svenska exemplet kan från den internationella arenan nämnas att frågan tas upp från flera vinklar i OECD-rapporten The e- Government Imperative. 10 I den rapporten pekas ett antal grundläggande principer för den elektroniska förvaltningen ut. Under rubriken Responsibility sägs bl.a. följande: 11 Accountability: E-government can open up government and policy processes and enhance accountability. Accountability arrangements should ensure that it is clear who is responsible for shared projects and initiatives. Similarly, the use of private sector partnerships must not reduce accountability. I likhet med uttalandet i den svenska budgetpropositionen antyder denna rekommendation att formerna för ansvar och ansvarsutkrävande är givna. Rekommendationen säger att möjligheterna att utkräva ansvar kan förbättras genom bättre insyn och varnar för organisatoriska förändringar som kan försämra möjligheterna till ansvarsutkrävande. Man resonerar alltså som om möjligheterna till ansvarsutkrävande kan röra sig längs en kvantitativ skala mellan bra och dålig. Möjligheten att förändra former och förutsättningar för ansvarsutkrävande berörs inte. Informationstekniken ses som en möjliggörare och som ett hot. IT kan möjliggöra ansvarsutkrävande genom att förbättra kända processer (insyn). IT kan hota ansvarsutkrävandet genom att försvåra tillämpningen av kända processer. En tredje möjlighet, som enligt min mening förtjänar att undersökas närmare, är att själva förutsättningarna för ansvar och ansvarsutkrävande förändras. Sett ur det perspektivet innebär den elektroniska förvaltningen både ett hot och en 10 OECD (2003), The e-government Imperative (OECD e-government Studies), Paris: OECD. 11 OECD (2003), s. 19.
7 möjlighet, men också en utmaning. Tekniken förändrar i grunden förutsättningarna för sättet att diskutera ansvar. Man kan närma sig frågan om ansvar i den elektroniska förvaltningen från olika utgångspunkter. De mest grundläggande aspekterna av ansvar är det individuella ansvaret som åvilar enskilda individer, t.ex. tjänstemän. Genom användning av informationssystem i förvaltningen förändras förutsättningarna i grunden för den enskildes ansvar. Tjänstemannens kognitiva system flyter samman med beslutsstödssystem och andra informationssystem. Det går inte längre att tydligt särskilja vad som sker i det tekniska systemet och vad som sker i tjänstemannens huvud. Det går inte heller att tydligt avgöra hur självständigt tjänstemannens beslut egentligen är. 12 Här ska jag emellertid närma mig frågan från motsatt håll: ansvarets gränser. I detta sammanhang kommer jag att bortse helt från frågan om den enskilde tjänstemannens ansvar och istället koncentrera mig på myndighetens ansvar. Frågan om myndighetens ansvar aktualiseras av målsättningen att förvaltningen ska framstå som en sammanhållen enhet. Tanken är alltså att förvaltningen ska framstå som en sammanhållen enhet gentemot medborgaren när tjänster levereras, medan dessa tjänster ska produceras i en traditionell myndighetsorganisation. Detta ställer stora krav på gränsdragning mellan myndigheternas system och mellan produktion och leverans av tjänster. Det ställer också synbarligen motstridiga krav på informationen till medborgaren. Hon ska uppleva förvaltningen som en enhet, men hon ska ha samma möjligheter till insyn som vid traditionell handläggning. Det senare kravet tycks förutsätta att hon informeras om vilka myndigheter som faktiskt är inblandade i handläggningen av ärendet. Nedan diskuteras gränsdragningsfrågor utifrån dels pågående arbete inom socialförsäkringens administration, dels en tänkbar utveckling av medborgarkonton. 5 Elektroniska självbetjäningstjänster i socialförsäkringsadministrationen Ett av de områden som har visat en snabb utveckling av elektroniska tjänster till medborgarna är socialförsäkringsadministrationen. Regeringen lämnar i proposition 2003/04:40 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration förslag till lagstiftning som ska möjliggöra elektronisk kommunikation mellan medborgarna och socialförsäkringens administration, dvs. försäkringskassorna. Förslaget innehåller ett mindre antal regler om olika aspekter på kommunikationen i första hand i anmälnings- och ansökningssituationer. Här ska uppmärksamheten riktas mot det förslag som gäller en regel om när en handling som skickas in elektroniskt ska anses vara inkommen till försäkringskassan i förvaltningslagens mening. Den föreslagna regeln lyder: Se t.ex. Sinding-Larsen, Henrik (1993), Informasjonteknologi, ansvar og jegets grenser i Rasmussen, Terje & Söby, Morten, (red.), Kulturens digitale felt: Essays om informasjonsteknologiens betydning, Oslo: Aventura, s Nedanstående beskrivning och diskussion bygger på Prop. 2003/04: timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration, avsnitt 4.5.7, s ,
8 4 En handling eller uppgift som vid användning av en självbetjäningstjänst översänts till en myndighet inom socialförsäkringens administration, skall anses ha kommit in till den myndighet till vilket ärendet hör när den har anlänt till den del av ett system för automatiserad behandling som anvisats som mottagningsställe för självbetjäningstjänsten. Man kan i och för sig ha synpunkter på behovet av reglering av inkommandetidpunkten. Här ska emellertid istället uppmärksamheten riktas mot den systemutformning som regleringen avser möjliggöra eller legitimera. Försäkringskassorna är självständiga, från Riksförsäkringsverket fristående myndigheter. Varje försäkringskassa handlägger självständigt sina ärenden och ansvaret för handläggningen vilar på den enskilda kassan. Medborgaren hör till en viss försäkringskassa och sänder sina ansökningar och anmälningar direkt till den försäkringskassan. Vid elektronisk handläggning sker kommunikationen något annorlunda. Handläggningen av det materiella ärendet regleras av samma reglering. Ansvaret för själva beslutet är alltså detsamma som vid pappersbaserad handläggning. Själva kommunikationen sker dock på annat sätt. Riksförsäkringsverket tillhandahåller för försäkringskassornas räkning system för mottagning och utskick. Detta innebär att medborgaren sänder sin ansökan till RFV, som sedan vidarebefordrar ansökan till rätt försäkringskassa. Detta är alltså ett exempel på när en myndighet (RFV) är kontaktpunkt för en annan myndighet (de enskilda försäkringskassorna). RFV är dock inte kontaktpunkt för mer än en myndighet i varje enskilt ärende. Det faktum att en myndighet tar emot ett ärende för en annan myndighets räkning har i det aktuella fallet ansetts motivera en särskild regel om inkommandetidpunkten. Det kan i och för sig ifrågasättas om denna situation verkligen påkallar särskild reglering. Det är vanligt att myndigheter inte sköter hela sin IT-drift själva, utan anlitar leverantörer. Med ett något nattståndet uttryck brukar man tala om att myndigheten anlitar en servicebyrå. En myndighet kan vara servicebyrå åt en annan myndighet utan att detta i och för sig kräver särskild författningsreglering. En annan sak är att det kan kräva någon form av dokumenterad överenskommelse mellan de inblandade myndigheterna. I det diskuterade fallet har regeringen, mer eller mindre välmotiverat, funnit för gott att införa en regel som ska förtydliga att en myndighet kan anvisa att en annan myndighet ska ta emot kommunikationer för dess räkning. Från ett ansvarsperspektiv är inkommandetidpunkten central. När en kommunikation är inkommen till myndigheten inträder ett antal skyldigheter för myndigheten. Myndigheten är t.ex. skyldig att vidta ett antal åtgärder som rör själva handlingen i sig, såsom att diarieföra den och arkivera den. Myndigheten är också skyldig att vidta materiella åtgärder, dvs. påbörja handläggningen, i och med att ärendet anhängiggjorts. I en vid mening kan alltså inkommandetidpunkten sägas vara en indikation på gränserna för myndighetens ansvar. Om man granskar den föreslagna regeln visar det sig att ordet anvisat har central betydelse. Den mottagande myndigheten anvisar alltså i sitt system den punkt där en inkommande handling ska anses ha kommit in. En aspekt av detta är att RFV tar emot en handling för en försäkringskassas räkning.
9 Regeln ger alltså en myndighet, försäkringskassan, möjlighet att anvisa en annan myndighet, RFV, att ta emot kommunikationer för dess räkning. Termen anvisa har emellertid även en annan relevans i sammanhanget, som kan synas obetydlig, men har avsevärt mer långtgående konsekvenser. Den ger nämligen den mottagande myndigheten möjligheten att anvisa en punkt i det egna systemet, där kommunikationen ska anses mottagen. Det är också tanken att denna möjlighet ska utnyttjas. I praktiken innebär detta att myndigheten kan påbörja bearbetning av den inkomna kommunikationen utan att den anses inkommen i förvaltningslagens mening. T.ex. kan autenticering av elektroniskt signerade handlingar ske innan en handling passerat den punkt i systemet där den anses inkommen och ärendet anses anhängiggjort. Eftersom autenticeringen kan resultera i att ett ärende avvisas är det eller gränsar åtminstone till myndighetsutövning. Den föreslagna konstruktionen leder alltså till att myndigheten kan utforma sitt system så att myndigheten fattar ett beslut som kan tänkas innebära myndighetsutövning på grund av en kommunikation som inte ens anses inkommen. Regleringen ger alltså myndigheten en möjlighet att själv besluta om gränserna för sitt ansvar. Den ger också myndigheten möjlighet att dra gränserna för detta ansvar i rättslig mening betydligt snävare än det ansvar man har t.ex. avseende IT-drift. Detta innebär att förvaltningen kan lämpa över ansvaret, eller åtminstone risken, för själva kommunikationen på den enskilde medborgaren. Det kan enligt min mening ifrågasättas om regeln är lämplig, men det ska inte göras här. Här kan exemplet tjäna som illustration av att även relativt enkla elektroniska tjänster och tjänsteförmedlingar kan leda till att grundläggande frågor kring ansvar och ansvarsfördelning aktualiseras. 6 Ansvar i en sammanhållen elektronisk förvaltning Mer avancerade tjänster än den som beskrivits i föregående avsnitt ligger i stor utsträckning i framtiden. Just av det skälet kan det finnas än större anledning att analysera och diskutera de konsekvenser de kan ha för ansvarsfrågorna i den elektroniska förvaltningen. I detta avsnitt skisseras några sådana ansvarsfrågor som utgår från tanken att förvaltningen ska framstå som en sammanhållen enhet. 6.1 Ansvarsfördelning mellan medborgare och förvaltning Exemplet från socialförsäkringsadminstrationen visade hur förvaltningen undandrar sig ansvar och istället låter medborgaren ta ansvar för i det fallet själva kommunikationen. Den elektroniska förvaltningen innebär emellertid även andra typer av ansvarsförskjutningar mellan medborgare och förvaltning. Hanteringen av personuppgifter kan tjäna som exempel på flera sådana ansvarsförskjutningar. Målet att medborgaren bara ska behöva ha en kontakt med förvaltningen i varje ärende förutsätter att myndigheterna utväxlar information som krävs för ärendehandläggningen mellan sig. Vid pappersbaserad handläggning
10 krävas inte sällan att den sökande begär in intyg och uppgifter från ett antal myndigheter, vilka sedan biläggs ansökan som skickas till den handläggande myndigheten. Detta innebär att den sökande ges ansvaret för att samla in uppgifter som redan finns i förvaltningen. Det innebär också att den sökande tar ansvar för att de uppgifter som kommer från andra myndigheter är riktiga. I någon mening innebär alltså förfarandet att de registerförande myndigheterna lämpar över ansvaret för att deras register är riktiga på den registrerade. Vid elektronisk handläggning är istället tanken att myndigheterna ska inhämta uppgifter från varandra. Detta innebär att den sökande inte behöver ta ansvar för uppgifternas riktighet, dvs. det innebär ett utökat ansvar för förvaltningen. Det innebär å andra sidan att den sökande i viss utsträckning förlorar kontrollen över uppgifterna. Detta förhållande kan även det åtgärdas genom elektroniska kontakter med medborgaren. Det tidigare nämnda irländska medborgarkontot Reach innehåller bland annat en funktion som kallas data vault, där den enskilde disponerar över personuppgifter. Ur en ansvarssynvinkel tycks lösningar som bygger på att den enskilde disponerar över sina uppgifter innebära att förvaltningen lämpar över ansvaret för hanteringen av personuppgifter på medborgaren genom att gå omvägen över henne när det gäller att inhämta upplysningar ur olika register. När myndigheten istället sköter inhämtandet själv kommer ansvaret för uppgifternas riktighet istället att hamna på förvaltningen. Var balansen så småningom infinner sig, om den gör det, återstår att se. Här ska endast noteras att det är en fråga som kräver uppmärksamhet vid utvecklingen av nya tjänster, och där till synes obetydliga tekniska eller administrativa val kan ha vittgående förvaltningspolitiska implikationer. 6.2 Ansvarsfördelning inom förvaltningen Gränser mellan förvaltningen och omvärlden och mellan delar av förvaltningen är, som nämnts ovan, en grundläggande förutsättning för den traditionella föreställningen om ansvar i förvaltningen. Strävan efter en mer sammanhållen och samverkande förvaltning leder dock till att myndigheter och nivåer i förvaltningen blir mer diffusa. Myndigheter delar på eller delar med sig av informationsresurser. Myndigheter förväntas samverka kring gemensamma tjänster och gemensam ärendehandläggning. Även om målsättningen för närvarande sägs vara att leveransen av tjänster ska vara sammanhållen, är det i längden knappast rimligt att produktionen av samma tjänster skulle kunna ske i tydligt åtskiljbara myndigheter. Redan kravet att samverka kring tjänsteleveransen kommer att tvinga myndigheterna till ett sådant samarbete att myndighetsgränserna suddas ut. Frågan är mest om det sker medvetet, förutsett och kontrollerat eller oavsiktligt och okontrollerat. Trots att utvecklingen mot vad som kunde kallas en nätverksförvaltning synes mer eller mindre oundviklig, och trots den centrala roll som frågan om ansvar har i förvaltningsforskning och förvaltningspolitik, har frågan om ansvar i nätverksförvaltningen rönt förvånansvärt lite intresse. I de analyser som finns tycks slutsatsen vara att det byråkratiska betraktelsesättet står sig
11 även i framtiden, bara systemen utformas så att ansvarsgränserna blir tydliga. 14 Ur rättslig synvinkel innebär detta betraktelsesätt i första hand att system måste utformas på ett sådant sätt att de fingerar gränser som inte finns. Systemen måste alltså utformas som analogier till en förvaltningsorganisation som bygger på personliga, fysiska möten, papperskommunikation och myndigheter vars gränser utgörs av husets ytterväggar. Avslutningsvis ska ges några kommentarer till varför ett sådant angreppssätt kan vara missriktat. 7 Avslutning I denna artikel har jag skisserat några olika utmaningar som den tekniska och administrativa utvecklingen ställer traditionella uppfattningar om ansvar och ansvarsutkrävande inför. Jag har hävdat att den dominerande förvaltningspolitiska uppfattningen av ansvar och ansvarsutkrävande har sin grund i förvaltningen såsom den varit organiserad och arbetat de senaste hundra åren. Jag har också hävdat att förvaltningen utvecklas i helt ny riktning genom den ökade användningen av informationsteknik, i synnerhet för kommunikation mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda. Det vore väl anspråksfullt att hävda att jag vederlagt uppfattningen att formerna för ansvar och ansvarsutkrävande bör vidmakthållas även i framtiden. Däremot menar jag mig ha visat att dessa uppfattningar ställs inför betydande utmaningar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är ställa ensidiga krav på utformningen av systemen så att dessa överensstämmer med traditionella krav. I förlängningen tycks en sådan strategi dömd att misslyckas. Strategin bygger på tanken att de förvaltningspolitiska värden (t.ex. ansvar) som uppkommit i den byråkratiska förvaltningen, är tidlösa och obundna av den sociala, tekniska och administrativa kontexten. En mer framåtsyftande strategi vore att efterge kravet på att vissa traditionella värden bevaras i sin nuvarande form och tillåts styra system- och organisationsutvecklingen och istället låta utvecklingen av både organisationer, informationssystem och värderingar följa sin egen logik och sin gemensamma dynamik. 8 Källor Ahlbäck, Shirin (2001), Varför behövs granskarna? i Rothstein, Bo (red.), Politik som organisation: Förvaltningspolitikens grundproblem, Stockholm: SNS Förlag, s Fountain, Jane E (2001), Building the Virtual State: Information Technology and Institutional Change, Washington D.C.: Brookings Institution Press 14 T.ex. Fountain, Jane E (2001), Building the Virtual State: Information Technology and Institutional Change, Washington D.C.: Brookings Institution Press, s. 146, och Niklasson (2003).
12 Gabriel, Yiannis & Lang, Tim (1995), The Unmanagable Consumer: Contemporary Consumption and its Fragmentations, London: Sage Publications Held, David (1999), Demokratimodeller: Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Göteborg: Daidalos Kumlin, Staffan (2003), Snedvridet ansvarsutkrävande?, i Oscarsson, Henrik (red.), Demokratitrender (SOM-rapport nr 32), Göteborg: SOMinstitutet, s Niklasson, Lars (2003), Nätverksförvaltningen: en ny förvaltningspolitisk modell? (Synopsis Nr ), Stockholm: Statens kvalitets- och kompetensråd OECD (2003), The e-government Imperative (OECD e-government Studies), Paris: OECD Przeworski, Adam, Stokes, Susan C., Manin, Bernard, eds. (1999), Democracy, Accountability, and Representation (Cambridge Studies in the Theory of Democracy), Cambridge: Cambridge University Press Prop. 2003/04:40 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringens administration Sinding-Larsen, Henrik (1993), Informasjonteknologi, ansvar og jegets grenser i Rasmussen, Terje & Söby, Morten, (red.), Kulturens digitale felt: Essays om informasjonsteknologiens betydning, Oslo: Aventura, s Statskontoret (2003), Reglering av ansvar och ansvarsutkrävande, (Statskontoret 2003:11), Stockholm: Statskontoret Statskontoret (2003), Länsstyrelsernas Internettjänst för tillstånd och ansökningar (LITA) Förstudierapport (Statskontoret 2003:125), Stockholm: Statskontoret Statskontoret (2003), Samverkande 24-timmarsmyndigheter Sammanhållen elektronisk förvaltning (Statskontoret 2003:18), Stockholm: Statskontoret Sterzel, Fedrik (2003), Granskningsmakten i Mattson, Ingvar & Petersson, Olof, (red.) Svensk författningspolitik, Stockholm: SNS förlag,
Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan
Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan
Läs merCirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare:
Cirkulärnr: 2001:53 Diarienr: 2001/0985 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2001-04-30 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Juridik Inköp IT Ekonomi Kommunala
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 juni 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merBetänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6
Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-
Läs merHFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.
HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)
Läs merPolicy. Policy för sociala medier i Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.
DIARIENUMMER: FASTSTÄLLD: KS 81/2017 945 2017-05-16 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Policy Policy för sociala medier i Herrljunga kommun Dokumentet antas av
Läs merSkapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merRemiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
Yttrande Diarienr 1 (9) 2018-09-12 DI-2018-11829 Ert diarienr Ju2018/02783/L& Regeringskansliet, Justitiedepartementet Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser
Läs merRemiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
YTTRANDE Rättsavdelningen, Juridiska enheten Datum Dnr Sylvia Bylund 2018-04-09 STY 2018-65 Tel. 040-661 33 36 Ert datum Er referens sylvia.bylund@tullverket.se 2018-01-23 Fi2018/00106/DF Finansdepartementet
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merFörvaltningslagen. Ny från 1 juli 2018
Förvaltningslagen Ny från 1 juli 2018 Förvaltningslagen Viktig för att allmänheten ska ha ett stort förtroende för att uppgifterna sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt Ger en struktur för kontakterna
Läs merMedborgarförslag om att brev och frågor ska besvaras inom två veckor. (AU 391) KS 2013-344
kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-01-14 13 Medborgarförslag om att brev och frågor ska besvaras inom två veckor. (AU 391) KS 2013-344 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.
Läs merAnders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg
Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister
Läs merIntroduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering
Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera
Läs merStadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag
STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor
Läs merDatainspektionens beslut
Beslut 2007-12-20 D n r 998-2007 Datainspektionen Er beteckning 41791-2007 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftsiagen (1998:204) Datainspektionens beslut 1. Rutiner
Läs merSanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)
REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar
Läs merKommittédirektiv. Samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2018:50. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2018
Kommittédirektiv Samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen Dir. 2018:50 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2018 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att undersöka
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2016-10-10 Dnr 2015/7652 Er ref M2016/1849/R Ert datum 2015-07-08 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Miljöbedömningar, Ds 2016:25
Läs merAllmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Myndighetsutövning Myndighetsutövning ett begrepp som egentligen inte är definierat
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning
Läs merInformationshanteringsutredningens slutbetänkande Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)
Stab Drazenko Jozic Myndighetsjurist 010-470 05 28 drazenko.jozic@uhr YTTRANDE Datum 2015-11-13 Diarienummer 1.2.3-825-2015 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Postadress Box 45093
Läs mer24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringen
Socialförsäkringsutskottets betänkande 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2003/04:40 24- timmarsmyndighet inom socialförsäkringens
Läs merBakgrund. RÄTTSPROMEMORIA Version: Sid 1/6. Tel
Vårdgivares personuppgiftsansvar vid anlitande av tredjepartstjänster för hemmonitorering som kombineras med ett personligt lagringskonto för patienter Denna promemoria berör hur långt en vårdgivares personuppgiftsansvar
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut
Läs merBrister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet
BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande
Läs merVägledning för kanalstrategi
Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag
Läs merBetänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)
Yttrande Diarienr 1 (5) 2015-10-28 1216-2015 Ert diarienr N2015/3074/FF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Datainspektionen har granskat
Läs merANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN
DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer
Läs merInformationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16
Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 31 maj 2019 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs beslut den 22 februari 2019 i ärende Adm dnr 87/19 SAKEN Rätt att ta del
Läs merFörutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26
Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika
Läs merJuridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25)
Yttrande Diarienr 1 (9) 2018-10-04 DI-2018-7602 Ert diarienr Fi2018/01418/DF Regeringskansliet, Finansdepartementet Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering (SOU 2018:25) Datainspektionen har
Läs merYttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)
PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande
Läs merEn enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet
HFD 2016 ref. 83 En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet sedan ett av Försäkringskassan meddelat beslut om återkrav vunnit laga kraft på grund av att omprövning inte
Läs merA.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.
HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014
Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering
Läs merNär är det inte möjligt att utöva sin rätt till radering/att bli bortglömd?
Rutin för hantering av begäran om radering/att bli bortglömd (enligt artikel 17 GDPR) Bakgrund och den registrerades rättigheter Registrerade har i vissa fall rätt att kräva radering av sina personuppgifter,
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung
Datum Diarienr 2014-12-04 1317-2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppsala kommun 753 75 Uppsala Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt
Läs merTillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning
Blekinge tekniska högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se
Läs merMalmö stads riktlinjer för sociala medier
Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation
Läs merDET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR
DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ
Läs merYttrande över betänkandet Ny dataskyddslag Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
REMISSVAR DATUM: 2017-0 9-01 ERT DATUM: 2017-05- 15 ER REFERENS: JU2017/04264/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ny dataskyddslag Kompletterande bestämmelser till EU:s
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte
Beslut Diarienr 2011-04-01 1523-2010 Försäkringskassan Klara Västra kyrkogata 11 103 51 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Utökat elektroniskt informationsutbyte Datainspektionens
Läs merYttrande över Å:s anmälan till JO
Justitieombudsmannen Barbro Molander Juridiska avdelningen Yttrande över Å:s anmälan till JO Å:s anmälan Å har hos JO under sex punkter ifrågasatt att Rådet som krav har ställt att en ansökan om projektmedel
Läs merEtt nytt PSI-direktiv för ökat och billigare vidareutnyttjande av offentlig information
Ett nytt PSI-direktiv Den 26 juni beslutade EU om nya regler för. De nya reglerna omfattar flera ändringar, såsom att en marginalkostnadsavgift införs som huvudregel vilket kommer att innebära lägre kostnader
Läs mer24-timmarsmyndigheten
DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål
Läs merTal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Läs merE-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting
E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska
Läs merFÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING
FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING Lars Bejstam 5 februari 2018 1 NY KOMMUNALLAG En ny kommunallag, SFS 2017:725 har trätt i kraft den 1 januari 2017. Lagen ska ge goda förutsättningar för den
Läs merJuridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar
Juridiska förutsättningar och rättsliga modellösningar Johan Bålman och Per Furberg johan.balman@regeringskansliet.se pf@perfurberg.se Digikult 26 mars 2014 Enklare Öppnare Effektivare Förälder Företagare
Läs merArbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
Läs merYttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor (2016/17:URF1)
REMISSVAR DNR: 5.1.1-2017- 0970 ERT DATUM: 2017-06- 08 ER REFERENS: 673-2016/17 Riksdagsförvaltningen Juridiska enheten 100 12 Stockholm Yttrande över delbetänkandet Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Läs merLag (2008:962) om valfrihetssystem
Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård
Läs merSkatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se
Läs merAnvändandet av E-faktura inom den Summariska processen
1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-12 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Genomförande av EG-direktivet om mänskliga
Läs merSlutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1
YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver
Läs merFörutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från
Läs merFörvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting
Förvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting Förvaltningslagen-Allmänt Prop. 2016/17:180 SFS 2017:900 Trädde i kraft 2018-07-01 Förvaltningslagen omfattar
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över förslag till ny kommunallag (SOU 2015:24)
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-05-22 Diarienummer: N132-0504/15 Utvecklingsavdelningen Åke Ström Telefon: 365 00 00 E-post: fornamn.efternamn@ostra.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över förslag
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18. Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-18 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Förtydliganden av bestämmelser för arbetslöshetsförsäkringen
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-02-26 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs mer2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig
2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 31 maj 2019 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 22 februari 2019 i ärende 80-2019/54 SAKEN Rätt att ta del av
Läs merRemiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)
Yttrande Diarienr 1 (6) 2017-07-05 702-2017 Ert diarienr Fi2017/01289/DF Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Datainspektionen
Läs merRemissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)
Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen
Läs merAllmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013
Allmänna Villkor Punkt 1-17 Publicerad 1 April 2012 Uppdaterad 7 Januari 2013 Uppdaterad 1 Mars 2013 Punkt Punkt 18 Publicerad 1 Augusti 2013 ALLMÄNNA VILLKOR för Juristuppdrag hos RiVe Juridiska Byrå
Läs merRiktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen
Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa
Läs merTillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
1(5) Kampsportsdelegationen Tillståndsprövning enligt lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher Sökanden: Svenska MMA Förbundet Organisationsnummer: 802436-5093 Adress: Ölandsgatan
Läs merVilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015
Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Advokat Adam Grabavac e post: adam.grabavac@cjadvokat.se tel: 0705 700035
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merKritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning
BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2017-05-22 Dnr 4002-2016 Sid 1 (5) Kritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning Beslutet i korthet: I ett ärende om
Läs merBESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att
BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 Närvarande: f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 28 februari
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung
Datum Diarienr 2014-12-04 1831-2014 Socialnämnden Luleå kommun Box 212 971 85 Luleå Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung Datainspektionens
Läs merAtt styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)
REMISSVAR 2008-02-12 Dnr 2007/01896 Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) Sammanfattning Riksgälden är positiv till utredarens förslag att renodla, förenkla och förtydliga
Läs merSammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016
Beslutad 2017-06-14 Sida 1 (7) Handläggare Björn Andersson Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att motverka
Läs merRiktlinjer för klagomålshantering i Mörbylånga kommun
Dokumentansvarig Jonas Jansson, 0485-471 25 jonas.jansson@morbylanga.se Handbok RIKTLINJER Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid 2016-04-01 tills vidare Dnr 1(6) Beteckning 2016/000081-003 Aktualitetsprövning/revidering
Läs merStatens servicecenter och Riksarkivet ska samverka med de övriga myndigheter som omfattas av uppdraget. Samverkan ska avse vilka de
Regeringsbeslut II 1 Näringsdepartementet 2014-08-14 N2014/3415/ITP N2013/3701/ITP Statens servicecenter FE15 801 71 Gävle Uppdrag att utveckla och använda en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv Regeringens
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 31 maj 2019 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 19 februari 2019 i ärende KST 2019/103 SAKEN Rätt att ta del
Läs merGranskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Domstolarnas handläggning av ärenden
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Domstolarnas handläggning
Läs mer- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.
R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merJävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor
2013-01-01 1 (5) Chefsekonomavdelningen Joakim Wallenklint 08-700 16 03 joakim.wallenklint@kkv.se Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 1. Allmänt om jävsreglernas funktion Jävsregler,
Läs merKategorier av personuppgifter och ändamål med behandlingar. Definitioner av begrepp:
Sida 1 (5) Definitioner av begrepp: personuppgifter: information som kan härledas till en identifierbar fysisk levande person, t.ex namn-och kontaktuppgifter, mailadresser, inloggningsuppgifter, bilder,
Läs mer23 juli 2013 Till H ogsta F orvaltningsdomstolen Klagande: 1. Beslut som overklagas Gomorron Sverige MST/BodyandSoul
23 juli 2013 Till Högsta Förvaltningsdomstolen Klagande: Claes Johnson prof emeritus i tillämpad matematik KTH personnr: 431118-xxxx address: Nytorgsgatan 19A, 11622 Stockholm email: claesjohnson@gmail.com
Läs merJuridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation
Jonas Dahl Manolis Nymark Pål Resare Anna Östbom Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation Denna promemoria innehåller frågor och
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003
Läs mer1. Skillnad mellan god man och förvaltare
VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar
Läs merRevisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14
Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning
REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.
Läs merSpam ur ett myndighetsperspektiv vilka åtgärder är tillåtna? Johan Bålman Verksjurist
Spam ur ett myndighetsperspektiv vilka åtgärder är tillåtna? Johan Bålman Verksjurist 1 Skyldigheter för myndigheter 5 Förvaltningslagen Myndigheter skall se till att det är möjligt för enskilda att kontakta
Läs mer