Hel eller del av sjukpenning och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete Samsjuklighet; RIKSREVISIONEN RiR 2009:07

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hel eller del av sjukpenning och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete Samsjuklighet; RIKSREVISIONEN RiR 2009:07"

Transkript

1 Sida 1 av 9 Hej Alex Framförallt tack för en mycket trevlig stund med Er. Nedan följer ostrukturerad text som du kan använda helt eller delar av. Som du förstår är texten lika ostrukturerad som jag är. Beviskrav Av 3 kap. 8 AFL framgår att den försäkrade ska till Försäkringskassan inge läkarintyg för att styrka nedsättningen av arbetsförmåga på grund av sjukdom. Enligt Förvaltningsrättens mening innebär rekvisitet styrka inte att beviskravet skulle vara högre än sannolikt. Frågan är således om det är sannolikt att arbetsförmågan på grund av sjukdom är nedsatt. Kammarrättens i Jönköping dom den 3 augusti 2011, mål nr Frågan i målet är om AO har rätt till hel sjukersättning från och med april Eftersom fråga är om förmån, är det AO som har bevisbördan. Det är alltså hon som ska bevisa att hon har rätt till sjukersättning. Vad gäller beviskravet, dvs. måttet på den styrka som krävs för att något ska anses vara bevisat, är det dock tillräckligt att AO gör sannolikt att hennes arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt i den mening som avses i 7 kap. 1 AFL. Det är alltså inte som Försäkringskassan hävdar att det måste klarläggas att hon stadigvarande saknar arbetsförmåga. När Försäkringskassan nekar en person sjukpenning är motiveringarna ofta ofullständiga. Det gör det svårt för den som fått avslag att argumentera för sin sak. Chansen att sedan få ett beslut ändrat beror på vilket kontor som omprövar det. Det visar en ny rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF). Enligt Riksrevisionen, ISF (Inspektionen för Socialförsäkringen) och Försäkringskassans eget regelverk är det inte tillåtet att motivera ett avslagsbeslut med att det saknas tillräcklig beskrivning i en för beslut avgörande omständighet. I ett sådant läge ska handläggaren inhämta komplettering av uppgifter från berörd läkare. Ett flertal av diagnoserna är så kallade symtomdiagnoser, det vill säga sjukdomstillstånd som inte kan mätas eller på annat sätt konstateras objektivt, vilket i sig saknar betydelse för rätten till sjukförmån (jfr bl.a. dom från Kammarrätten i Sundsvall i mål nr ). EU-konventionen Artikel 26 Habilitering och Rehabilitering Habilitering är att en person tränar och får stöd så att den kan göra så mycket som möjligt. Rehabilitering är träning för att lära sig att göra det man kunde förut. Socialstyrelsens övergripande principer; Hälso- och sjukvård dokumenterar diagnos, bedömt funktionstillstånd, uppgivna arbetskrav och bedömd arbetsförmåga i ett medicinskt underlag. Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning med medicinskt underlag som grund. Läkarens bedömning är endast underlag för beslut om sjukpenning. De båda parterna (FK och läkare) har ett ansvar för att i nära samverkan bidra till en process som har patientens bästa som mål. Det innebär bland annat att om frågor uppstår

2 Sida 2 av 9 rörande behandlande läkares bedömning måste dessa hanteras i en konstruktiv dialog. Dialogen bör präglas av en långt gående ambition att nå samförstånd. Försäkringskassans tjänstemän ska finna stöd i rekommendationen när det gäller att förstå läkarens bedömning i det medicinska underlaget. En central ambition med detta är att kvaliteten i dialogen de två aktörerna emellan ska förbättras. Beslutsstödet är inte tänkt att ersätta dialogen utan att förbättra den. Rekommendationerna får inte uppfattas som nya styrande regler för bedömning. Varje enskilt fall ska fortfarande bedömas individuellt. Hel eller del av sjukpenning Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på hur mycket du måste avstå från att arbeta. För att få till exempel halv sjukpenning måste du avstå från att arbeta hälften av din normala arbetstid. Huvudregeln är att man ska arbeta del av dag när man är sjukskriven på deltid. Halv arbetstid behöver inte alltid innebära att du arbetar halva dagar. Det finns vissa möjligheter att förlägga arbetstiden på annat sätt om det är medicinskt bättre för dig. Du ska i så fall kontakta din handläggare. Utredning i målet visar att NN i stor utsträckning har fått hjälp och avlastning vad gäller skötsel av barn och att endast inneha rollen som mor kan inte jämställas med arbete. FR Gbg den 13 sep 2013 mål nr Samsjuklighet; Det finns en osäkerhet bland handläggarna hur beslutsstödet ska tillämpas bl a i situationer där den försäkrade har fler diagnoser. Samsjuklighet är en förekomst av olika sjukdomar, skador eller symtom och kan vara en faktor som gör att det inryms i begreppet allvarlig sjukdom/skada. Det finns en individuell spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga. Detta kan vara grund för avsteg. Samsjuklighet kan vara en annan. RIKSREVISIONEN RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag Försäkringskassan saknar ofta underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning. Alltför många läkarintyg är bristfälliga. Uppgifter saknas eller är inte av tillräcklig kvalitet. 73 % ej tillräckliga. I 68 % saknas arbetsuppgifternas innehåll. Kompletteras ytterst sällan!!! Det blir konsekvenser och risk för felaktiga beslut. Sakkunnig granskning saknas i var femte avslagsärende. Riksrevisionen anser att det är anmärkningsvärt att de obligatoriska uppgifterna i det medicinska underlaget saknas i så stor utsträckning eller är bristfälliga SAMT ATT KOMPLETTERING SKER I SÅ LITEN GRAD. Granskningens resultat visar därmed att Försäkringskassans handläggare ofta saknar underlag av tillräcklig kvalitet vid beslut om sjukpenning. Detta ger sämre förutsättningar för att besluten blir korrekta och rättssäkra. Risken ökar för att personer som har rätt till sjukpenning inte blir beviljade ersättning.

3 Sida 3 av 9 Anamnes Patientens egen redogörelse för sin sjukdom och dess förebud. Vid dessa diagnoser blir det anamnestiskt som behandlande läkare tror på och därmed intygar med sin medicinska kunskap hur resp diagnos påverkar hälsotillståndet. SOFS 1983:3; Patientens upplevelser skall tas på allvar och bemötas med förståelse och respekt. Om den samlade kliniska bilden visar nedsatt arbetsförmåga är detta tillräcklig grund för sjukskrivning även om utlösande faktorer är okända Funktionsnedsättning anger vilken kroppslig funktion som är nedsatt av sjukdomen. Aktivitetsbegränsning graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger. Det är alltså aktivitetsbegränsningen som påverkar arbetsförmågan och inte funktionsnedsättningen. Jag vill även hänvisa till domar i Regeringsrätten med målnr (I) och målnr (II) : Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för rätt till förtidspension har hänsyn inte ansetts böra tas till (I) att den försäkrade tillsammans med maken har haft vård om en 13- årig fosterdotter i hemmet och uppburit arvode för detta, eller (II) att den försäkrade sedan många år vårdat sin sjuka hustru i hemmet varvid hustrun uppburit anhörigbidrag. Prövningen av den försäkrades arbetsförmåga utgår från det medicinska underlaget och utredningen i övrigt vid tidpunkten från Försäkringskassans beslut. Det föreligger inte hinder att beakta senare upprättade medicinska underlag under förutsättning att dessa ger en bild av ett sjukdomstillstånd som i huvudsak torde ha förelegat under den i målet aktuella tidsperioden (jfr kammarrättens dom i Göteborg den 5 februari 2012 i mål nr ) samt Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 oktober 2012 i mål nr ; Bedömningen ska ske i förhållandena i samband med ansökan, men även de förhållanden som framkommit och uppkommit till dess att Försäkringskassan skiljt sig från ärendet efter omprövning. Genom nytillkomna underlag har jag tillsammans med övrig utredning i ärendet gjort sannolikt att min arbetsförmåga är helt stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom i förhållande till alla förvärvsarbeten. Det är sannolikt att dessa förhållanden förelåg redan vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut. Om ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms kunna återställa arbetsförmågan kan sjukersättning inte beviljas. Fortsatta rehabiliteringsinsatser bör bedömas som i det närmaste obefintliga inom överskådlig tid för att sjukersättning ska beviljas. Mot bakgrund av att HFD lyfter fram att det i detta fall inte hade presenterats någon utredning som talade emot den behandlande läkarens bedömning bör det framhållas att det vid svårbedömda sjukdomsbesvär är särskilt viktigt att bedömningen görs utifrån ett fullgott beslutsunderlag. Vid prövningen av rätten till sjukersättning vid sådana besvär är det ofta lämpligt att inhämta ett skriftligt yttrande från en försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR.

4 Sida 4 av 9 Journalanteckningar Enligt 4 förvaltningslagen ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rörmyndighetens ansvarsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Av 1 följer att bestämmelsen om serviceskyldighet gäller all förvaltningsverksamhet hos myndigheterna. I diagnoser av neurobiologisk karaktär och liknande finns det definitionsmässigt inte några objektiva fynd. Kravet på objektiva undersökningsfynd står i strid med rättskällorna. Så kallade provokationsstudier görs inte längre. Avsaknaden av objektiva fynd bör inte tillmätas avgörande betydelse, eftersom många sjukdomar inte låter sig påvisas objektivt. (Kammarrätten i Jönköping, 5 november 2012, mål nr 3350/51-11). Det kan finnas anledning nämna att förekomsten av s.k. objektiva undersökningsfynd. Att de former av subjektiva symtom som redovisas och som är vanliga vid denna typ av diagnoser kan medföra påtagliga aktivitets- och funktionsbegränsningar framgår tydligt av Kammarrätten i Göteborgs dom, mål nr (090930). Forskare föreslår omprövning av riktlinjer för användning av kognitiv beteendeterapi vid behandling av fibromyalgi. Granskning av studier visar att KBT-behandling vid fibromyalgi inte lindrar fibromyalgins nyckelsyndrom. K. Bernardy och hans kollegor vid Saarlands universitetssjukhus i Tyskland analyserade 14 av totalt 27 randomiserade, kontrollerade studier av KBT vid fibromyalgi. Totalt handlade det om 910 undersökta personer som i snitt fick 27 timmars KBT-behandling under ett genomsnitt av 9 veckors tid. Det man primärt tittade på var resultatet av smärta, sömn, trötthet/utmattning och hälsorelaterad livskvalitet. Sekundära resultat omfattade påverkan på nedstämdhet, med vilken grad av självförtroende individen utför olika dagliga aktiviteter trots smärta, samt vårdsökningsbeteende. Analysen visade att KBT minskar nedstämdhet. Man kunde inte se någon avsevärd effekt på smärta, trötthet/utmattning, sömn och hälsorelaterad livskvalitet. Vid fibromyalgi kan KBT anses förbättra patientens förmåga att hantera smärta samt förbättra depression och vårdsökningsbeteende, men författarna drar i sin sammanfattning slutsatsen att KBT inte kan rekommenderas som terapi för nyckelsymtomen vid FM, d.v.s. smärta, trötthet/utmattning, sömnstörningar eller hälsorelaterad livskvalitet. Baserat på dessa upptäckter föreslår författarna att den höga rekommendationsgrad för KBT som i dag finns inom riktlinjerna för hantering av fibromyalgi bör omprövas. Källa; Journal of Musculoskeletal Pain Utmattningssyndrom I socialstyrelsens beslutsstöd finner man i första delen, den som FK brukar använda; För individer med ett uttalat och väldiagnostiserat utmattningssyndrom kan arbetsförmågan vara nedsatt under avsevärd tid. Återhämtning, med hjälp av aktiv

5 Sida 5 av 9 specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre. Försäkringskassans rehabiliteringsansvar På FK,s hemsida anges följande; Vi på Försäkringskassan har ett övergripande ansvar för att samordna åtgärderna och se till att dina behov tillgodoses. Försäkringskassan har ansvaret att uppmärksamma ditt behov av rehabilitering. Vi ska också ta initiativ till, samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs. Vi kan också vid behov stödja dig i din kontakt med myndigheter och andra så att du får den hjälp med rehabilitering som du behöver Om FK bedömer att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt så är det upp till FK, med sitt rehabiliteringsansvar att redovisa vad man kan göra för att bli bättre. TMU TMU teambaserad medicinsk utredning Landstingen kan göra fördjupade medicinska utredningar åt Försäkringskassan. Ersättning till landstinget utgår från sjukskrivningsmiljarden. Försäkringskassan beställer från landstinget. Målgrupp för TMU är de försäkrade som har en sammansatt eller svårbedömd sjukdomsbild, exempelvis vid sjukskrivning för flera diagnoser (samsjuklighet) eller där fler faktorer än enbart sjukdom kan påverka arbetsförmågan. Utredningarna kan bli aktuella i såväl sjukpenningärenden, sjukersättningsärenden som i aktivitetsersättningsärenden. Syftet med teamutredningen är att få ett fördjupat medicinskt underlag från en läkare och ett utredningsteam med särskild kompetens i försäkringsmedicin. Elöverkänslighet I dom i mål har Kammarrätten i Jönköping kommit fram till att en elöverkänslig kvinnas medicinska tillstånd ska bedömas som sjukdom och att hon har rätt till sjukpenning. I strid mot vad tidigare instanser kommit fram till anger Kammarrätten att den omständigheten att det saknas objektiva fynd som styrker elöverkänslighetssymtom, inte ska tillmätas någon avgörande betydelse i denna typ av mål Den elöverkänsliga kvinna hade åberopat olika läkarintyg där det angavs att hon hade allvarliga elöverkänslighetssymtom. Hon kan, enligt intygen, inte vistas i miljöer där det finns el, inte prata i telefon eller använda dator. Såväl Försäkringskassan som Förvaltningsrätten hade dock nekat henne sjukpenning, eftersom elöverkänslighet uppgavs vara ifrågasatt inom vetenskapen och det inte redovisades några objektiva undersökningsfynd i läkarintygen. Kammarrätten gjorde dock en annan bedömning. Utan att gå närmare in på vad som var orsaken till symtomen kom de fram till att besvären i sig ska bedömas som sjukdom i den mening som avses i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Rätten anförde också: Avsaknaden av objektiva fynd bör inte tillmätas avgörande betydelse eftersom många sjukdomar inte låter sig påvisas objektivt. Arbetsförmågan ansågs nedsatt i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden, eftersom lämpliga arbeten vid aktuella sjukdomsbesvär ansågs vara mycket sällsynt förekommande på arbetsmarknaden. Därför ansågs den elöverkänsliga kvinnan uppfylla förutsättningarna för sjukpenning. I avsaknad av prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen bör ett färskt kammarrätts-

6 Sida 6 av 9 avgörande i denna generellt viktiga fråga, om betydelsen av avsaknaden av objektiva undersökningsfynd, bli av stor betydelse av rättstillämpningen. Kriterier för allvarlig sjukdom/skada Kriterierna ska gälla även i enskilda fall för att allvarlig sjukdom/skada ska föreligga. Det förväntas framgå av intyg och utlåtande att så är fallet. Fem kriterier gäller; 1. Ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller skada baserat på verifierbara undersökningsfynd eller definitioner. Tillståndet ska ha adekvat varaktighet trots att behövliga insatser har gjorts Samt 2. Mycket omfattande funktionsnedsättning Eller 3. Betydande funktionsnedsättning och progredierande tillstånd med sannolik risk för omfattande försämring av funktion inom det närmaste året Eller 4. Efter lång tid sjukdom/skada fortsatt behov av omfattande och krävande behandling Eller 5. Betydande risk för död inom 5 år. 1) Med verifierbara undersökningsfynd avses att sjukdomen går att bekräfta med sedvanliga undersökningsmetoder (lab, test, röntgen, funktionell undersökning etc) eller de att motsvarande DSM-kriterier.) 2) Med adekvat varaktighet avses att tillståndet normalt skall förväntas kvarstå minst 6 månader. Med behövliga insatser avses adekvat vård och behandling i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt andra relevanta stödåtgärder. 3) Med mycket omfattande funktionsnedsättning avses funktionsnedsättning som innebär att man behöver hjälp med basala funktioner, ADL och/eller basal mobilitet. 4) Med begreppet avses funktionsnedsättning som vid aktuell tidpunkt inte medför helt nedsatta basala funktioner men som normalt utgör betydande aktivitetsbegränsningar. Omfattande försämring av funktion innebär ett förlopp i riktning mot den nivå som kriterium 2 anger. (ett exempel är progredierande neuromuskulär sjukdom som vid aktuellt tillfälle inte helt nedsatt förmågan till ADL men som kan medföra svårigheter att gå eller tala. 5) Med lång tid avses minst 6 månader. Med omfattande behandling som är frekvent, medför långvarig vård vid vårdinrättning eller på annat sätt utgör ett stort engagemang för sjukvården. Med krävande avses att behandlingen bl.a. i form av biverkningar medför betydande funktionsnedsättning. Exempel på sjukdomstillstånd/skador som kan betecknas som allvarliga utifrån angivna kriterier. Den förteckning som finns är inte och kan aldrig bli heltäckande. Förteckningen omfattar exempel på tillstånd/skador som kan ingå i allvarlig sjukdom. Ambitionen har varit att för

7 Sida 7 av 9 angivna sjukdomsgrupper få med tillstånd som bedömts som mest vanliga bland dem som omfattas av kriterierna. Infektioner Tumörer Nervsystemet Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Andningsorganen Rörelseorganen Urin könsorgan Skador Svår HIV/AIDS Maligna tumörsjukdomar Svår skada av centrala- eller perifera nervsystemet orsakad av anoxi, ischemi, blödning, infektioner, förgiftningar, trauma, läkemedel och andra behandlingar. (Här ingår hjärnskada efter stroke samt svår traumatisk hjärneller ryggmärgsskada.) Svåra polyneuropatier eller polyradikulopatier. ALS eller andra svåra neuromuskulära sjukdomar Svåra demenssjukdomar Epilepsi med dålig anfallskontroll MS eller andra svåra demyeliniserande sjukdomar ME/CFS klassas som neurologisk sjukdom enligt WHO Schizofreni eller andra långvariga psykotiska syndrom Svår bipolär sjukdom eller svår depression (Begreppet harmonierar med det som används i de nationella riktlinjerna för behandling av depression och ångesttillstånd. Ett alternativt uttryck är svårbehandlad/komplicerad depression) Primär pulmonell hypertension Refraktär angina Svåra medfödda hjärtmissbildningar Svår hjärtsvikt Svår kronisk obstruktiv eller restriktiv lungsjukdom (Här ingår svårt emfysem) Svårt destruerande inflammatorisk ledsjukdom med allvarlig eller tydligt progredierande funktionsnedsättning (Reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit) Systemisk Lupus Erythematosus, SLE, med allvarligt organ engagemang Systemisk vaskulit med allvarligt organengagemang Systemisk skleros med allvarligt organengagemang Primärt Sjögrens syndrom med allvarligt organengagemang Kronisk njursvikt med dialysbehov Svåra brännskador Svåra och/eller multipla skador brott eller amputation av skelett, bäcken, leder och mjukdelar med långvarig behandling som följd. Användande av begreppet allvarlig sjukdom Socialstyrelsens ambition har varit att säkerställa att Försäkringskassan får tillgång till den medicinska professionens bedömning av olika sjukdomars/skadors allvarlighet. Motivet är att minimera godtycke rörande begreppet allvarlig sjukdom. Beskrivningen ersätter inte, utan kompletterar och vägleder i den samlade bedömning som Försäkringskassan har att göra. Försäkringskassan måste ha en helhetssyn.

8 Sida 8 av 9 Processjuridiska enheten/göteborg, , mål nr ; Försäkringsmedicinsk Rådgivares roll; De Försäkringsmedicinska rådgivarna har inte något beslutsmandat utan utgör enbart ett stöd i handläggningen i de fall sådant behövs som exempelvis då Försäkringskassans handläggare är osäkra på vad som kan läsas ut av de medicinska underlagen eller är osäkra på om underlaget behöver kompletteras. En förutsättning för att kunna bedöma en patients funktionsnedsättning och arbetsoförmåga är att träffa och undersöka patienten. På detta vis får patienten en möjlighet att utveckla sin berättelse samtidigt som läkaren får en möjlighet att ställa kompletterande frågor och göra en ordentlig undersökning. Att, som Försäkringskassan medicinska rådgivare, fälla omdömen om en patient enbart utifrån journaler är inte vad läkarna är utbildade för. Socialstyrelsen har varit mycket tydlig på denna punkt och i ett fall fick en distriktsläkare en varning när han skrev utlåtande om en patient som han varken träffat eller undersökt. Det är därför märkligt att ge företräde åt en försäkringsmedicinsk rådgivare som varken träffat eller undersökt patienten, framför de läkare som vid ett eller flera tillfällen träffat och undersökt patienten. FMR påtar sig dessutom en helt annan roll genom att göra bedömningar och antaganden. Försäkringsmedicinsk rådgivare är expert inom försäkringsmedicin och tolkar det befintliga medicinska underlaget åt Försäkringskassan, som beslutar med stöd av samtliga underlag. FMR ska värdera om det medicinska underlaget är tillräckligt för att fatta ett försäkringsmedicinskt beslut. FMR ska inte göra egna medicinska bedömningar och tolkningar. Om FMR gör en annan bedömning än behandlande läkare så måste han/hon redovisa varför han/hon anser att behandlande läkare har gjort en felaktig bedömning. Vägra operation Högsta förvaltningsdomstolen 26 juni 2013, mål nr Den fråga som inställer sig i målet är om den försäkrade kan vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd och ändå ha rätt till sjukersättning. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bör utrymmet för den försäkrade att medverka till en medicinsk rehabilitering vara detsamma vid en prövning enligt 7 kap. 1 första stycket AFL som vid en prövning enligt 20 kap. 3. Den försäkrade kan således ha giltig anledning att vägra medverka till en medicinsk rehabilitering och ändå ha rätt till ersättning. I praxis i anslutning till 20 kap. 3 AFL har uttalats att avsikten inte har varit att utesluta att en operation betraktas som en sådan medicinsk rehabiliteringsåtgärd som en försäkrad under speciella omständigheter kan behöva underkasta sig för att få behålla sin förmån. Utgångspunkten bör därför vara att den försäkrades ställningstagande som huvudregel bör godtas Göran Söderlund

9 Sida 9 av 9

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

ANALYS AV RÄTTSLÄGET AVSEENDE SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMERNA

ANALYS AV RÄTTSLÄGET AVSEENDE SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMERNA Dnr: 22460-2012 ANALYS AV RÄTTSLÄGET AVSEENDE SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMERNA Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring 1 Sammanfattning Uppdraget 2012 Försäkringskassan

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (80) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna

Karta HSO 2009. i sjukförsäkringens snårskog. Handledning för brukare från Handikappföreningarna HSO 2009 Karta i sjukförsäkringens snårskog Handledning för brukare från Handikappföreningarna Som enskild individ har du små chanser att hävda din rätt till ersättning när du blir sjuk. Det nya regelverket

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177. Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.se/tander Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (42) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Carl Johan Hardt Marie Olsson. Processförare och koordinator för sjukpenning Processförare och koordinator för SA Wimi 2005 FK90010_003_G

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Anders Ylönen Advokathuset Actus AB Sturegatan 9 A 722 13 Västerås MOTPARTER

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Beställarenheten för tandvård

Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Landstingets organisation Beställartand vården Ltkalmar.se 2015-04-01 2 Planeringsenheten Christina Edward enhetschef Beställarenheten för tandvård: Camilla Ohlsson handläggare

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 5 Målnummer: 5221-96 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 1998-01-20 Rubrik: Lagrum: Arbetsskadeförsäkrad har genomgått medicinsk behandling under tid han uppburit sjukbidrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 25 augusti 2014 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Jur.kand. Eva Roos Er jurist Umeå AB Pofyrvägen 11 907

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 18 Kostnad för tandvård har ansetts nödvändig enligt arbetsskadeförsäkringen trots att den överstigit referenspriset i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter. Lagrum: 3 kap.

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer