K/I Minnesanteckningar från möte med HIs Referensgrupp hörsel den 8 november 2007

Transkript

1 Minnesanteckningar K/I 5253 Analys och verksamhetsutveckling Andreas Richter Handläggare Hörsel Minnesanteckningar från möte med HIs Referensgrupp hörsel den 8 november 2007 Närvarande: Ann-Sofie Andertoft, SvAF Bo Ahlner, SMAF, Ulrika Brändström, HI, Susann Forsberg, HI, ordf., Majvor Hellström, SPAF Hanna Sejlitz, HRF, suppl. för Ulf Olsson, Andreas Richter, HI, sekr., Inger Tillberg, SAS, Per Broms, Ej närvarande: Ola Hendar, Psykologerna, Kjell-Erik Israelsson, STAF, Yvonne Lundin, YSDH, 1 Inledning, Susann Forsberg Dagordningen godkänns. 2 Uppföljning minnesanteckningar från mötet 14 maj 2007 Sid 2. HIs nya styrelse har haft möte 2 gånger sedan referensgruppens möte den 14 maj. Nu har HI även nytt brukarråd, som är rådgivande till styrelsen. Ny ordförande i brukarrådet är Pelle Kölhed, RTP. Inger Nilsson, Schizofreniförbundet, är också ny ledamot. Övriga medlemmar sitter kvar sedan tidigare, bl.a. är Jan-Peter Strömgren från HRF med. Utbildningspaket förskrivningsprocessen: Demo finns för referensgruppen. Vissa landsting har abonnemang på den webbaserade versionen av utbildningen, så personal inom hörselvården kan använda sig av det. De Box 510 Tfn E-post registrator@hi.se Org nr Vällingby Fax Webbplats Postgiro Besöksadress Sorterargatan 23 Texttfn Bankgiro

2 landsting som har abonnemang är Blekinge, Sörmland och Dalarna. Utbildningsmaterialet kan även beställas som DVD från Hjälpmedelsinstitutet. HI har i uppdrag från SKL att göra en kartläggning av landstings och kommuners överenskommelser om grundutrustning och personliga hjälpmedel för barn- och ungdomar i skolan. Enkät har skickats ut till hjälpmedelschefer, chefer för hörcentraler och habiliteringschefer. Rektorer på kommunala skolor kommer att få enkäten under november. Undersökningen innefattar inte komvux, särvux eller friskolor. Syftet är bland annat att hitta exempel på bra lösningar och utreda vilka problem som finns. Rapporten kommer troligen att redovisas i mars 2008 och då på SKLs och HIs webbplatser. Kommentarer från referensgruppen är bl.a. att det spretar så mycket i landet, vad gäller terminologi, uppdelning mellan verksamheter o.s.v., vilket gör det svårt att få en övergripande bild av hur verksamheten fungerar. Försäkringar: HI har tyvärr inget nytt att säga, utan återkommer. Hinfo har ett nytt kansli som leds av Ulla-Britt Blomquist på HI. 3 Aktuellt från HI 3.1 Konferens Chefer inom hörselvården 2007 Konferensen hålls den november. Endast ett fåtal läkare är anmälda. Per anser att konferensen har stor relevans för läkare som är chefer. Verksamhetschefer deltar vid konferensen. Inbjudan går ut till de chefer HI känner till, genom en e-postlista. Om referensgruppen känner till att någon chef inte får inbjudan så meddela HI. Programmet finns på HIs webbsida, under Kalendarium 3.2 Nya trycksaker/kurser/konferenser Ny version av hjälpmedelsklassificeringen ISO 9999 har kommit. Den börjar gälla De förändringar som införs berör hörselområdet, så att alla produkter inom hörselområdet får ny klassificeringskod. Det berör Hinfo och landstingens beställarsystem. Exempel är hörhjälpmedel, där bl.a. hörapparater ingår, som får den nya koden Information om klassificeringen har gått ut till hörcentraler, hjälpmedelscentraler m.fl. 2

3 3 Referensgrupp hörsel Försäkringskassans hantering av arbetshjälpmedel, Per Broms Bo Ahlner och Per Broms har som enda läkare inom hörselvården anställning av Försäkringskassan (FK) för att jobba med hörselfrågor. FK genomgår en stor omorganisation vilket bl.a. påverkar handläggningen av arbetshjälpmedelsärenden, som flyttats från lokala kontor till kontor i Säffle och Åmål. Enheterna där kommer snart att flytta till Karlstad. För personer som har haft anställning över ett år kan/ska arbetsgivaren betala för vissa hjälpmedel, medan FK står för speciella hjälpmedel. Arbetsförmedlingen har ansvar för personer med nyanställning eller lönebidrag. På grund av att handläggningen tidigare skedde lokalt har det uppstått skillnader i tillämpningen av FKs regelverk, man har t.ex. tagit fram blanketter på lokal nivå för ärendehantering. Ärendehanteringen har på vissa håll i landet också anpassats efter landstingens regelverk. Exempel är att FK i landsting med kostnadstak för hörapparater har stått för den kostnad som överstiger taket. I Östergötland där man endast anpassat en hörapparat har FK fått in många ansökningar. I Skåne sköttes anpassning av hörapparater i regel av en privat firma (Hörseltjänst) med ett flertal lokalkontor i hela Skåne. I praktiken har landstinget inte befattat sig med arbetshjälpmedel, vilket lett till att kompetensen om t.ex. hörapparater för tuffare miljöer försämrats. Ett typiskt fall som hamnat hos FK i Skåne är en person som av landstinget bedöms ha för lätt hörselnedsättning för att få hörapparat, men som har stor nytta av hörapparat i sin tjänst. Vanligt är även ansökan om hörapparat för ensidiga hörselnedsättningar sedan tidigt i livet. Av alla arbetshjälpmedelsärenden som FK handlagt är mer än hälften hörselhjälpmedel. Per har haft kontakt med HRF om dessa frågor, och han bör kunna erbjuda HRF statistik om arbetshjälpmedel. 1 april 2007 började enheten i Säffle-Åmål. Per har sedan dess granskat ärenden som verkat annorlunda. Han har försökt hitta bra sätt att hitta lämpliga generella lösningar på hur man ska hantera arbetshjälpmedel enligt FKs regelverk. Regelverket inom landstingens hörselvård är vanligen att hörselrehabilitering för personer som har behov av hörapparat för att klara det vardagliga livet ska bekostas av landstinget. Har man behov utöver det ska man ansöka om arbetshjälpmedel. Hanna kommenterar att det finns ett glapp i samarbetet mellan landstingens hörselrehabilitering och FK, så att patienter i behov av

4 arbetshjälpmedel inte får upplysning om att vända sig till FK. Bo menar att företagshälsovården borde vara den första instansen som bedömer att behov av arbetshjälpmedel finns, och hänvisar vidare till FK. Per har två frågor till referensgruppen: 1. Hörseltjänst och privata vårdgivare gör ibland bedömning att nya hörapparater och tillbehör med avancerade algoritmer behövs, t.ex. hörapparater som kommunicerar med varandra. Hur bra är dessa hörapparater? Kommentarer: landstingen har varit tvungna att göra upphandlingar av hörapparater, där sortimentet blir mer basalt, bl.a. p.g.a. att man inte har evidens för nyttan hos ny funktionalitet i hörapparater. En anledning till att FK bekostat dyrare hörapparater är att man inte haft samma krav på att pressa priserna. 2. Kammarrättsdom från 2001: En person fick inte sina HA godkända som arbetshjälpmedel av FK. Kammarrätten bedömde att personen behövde digitala hörapparater och att de behövdes i rehabiliteringen, vilket inte FK hade bedömt. Domen kan vara svår att förstå eftersom hörapparater generellt behövs för rehabiliteringen. Frågan om huruvida digitala eller analoga hörapparater ska bekostas är inte längre aktuell eftersom analoga hörapparater i princip inte finns på marknaden sedan något år. Det är viktigt att den information som Per gett referensgruppen sprids genom andra kanaler, t.ex. i tidningar som sprids till yrkesföreningar, konferenser, Auris. Dialog med Arbetsförmedlingen behövs också, för att man ska hitta gränsdragningar. Bo är konsult åt AF Rehab. De omorganiseras, det finns krav på att man ska ensa, effektivisera och rationalisera organisationen. HI ser till att den information Per gett ska spridas under hörselchefskonferensen november Någon i gruppen föreslog att HI skulle kunna vara en spindel i nätet för samordning/samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstingen. 5 Fritt val av hjälpmedel, Anna Ingmanson Regeringen beslutade i augusti 2007 att starta försök med fritt val av hjälpmedel. Försöket har karaktären av en praktiskt inriktad utredning, eftersom frågeställningar ska utredas parallellt med att försöken görs. Försöket är nu i en uppstartsfas och ska genomföras i landstingen 4

5 5 Referensgrupp hörsel Sörmland, Stockholm och Kronoberg. Pengarna för projektet ska inte täcka hjälpmedelkostnader utan omkostnader för drift av projektet. Försöket är en del i regeringens syn på välfärdsfrågor generellt. Det ska skapas ökade möjligheter för den enskilda att göra egna val. Kostnaderna kan bli lägre när brukarna själva kan använda sin kompetens. De som ges möjlighet till fritt val är personer med funktionsnedsättningar som har långvariga behov av hjälpmedel. De som önskar och bedömts ha behov av hjälpmedel ska ha möjlighet att få hjälpmedlet på traditionellt sätt, genom landstinget/kommunen. Landstingen avgränsar själva omfattningen av försöket och beslut om avgränsningarna har ännu inte tagits. De begränsningar som finns i regeringsuppdraget gäller vissa medicintekniska produkter. HI kan inte styra t.ex. vilka hjälpmedelsområden som ska ingå, och de landsting som ska genomföra försöket har uttryckt att man avser pröva fritt val inom ett flertal hjälpmedelsområden. Referensgruppens kommentarer är: Det är viktigt att man angriper detta på ett vetenskapligt sätt, för att beslutsunderlaget ska vara av hög kvalitet. Det är t.ex. viktigt att utreda om privat hjälpmedelsförsörjning faktisk är billigare än offentlig. Det är också viktigt att bedömning av brukarnyttan görs så att det avspeglar långsiktig nytta och inte enbart första bemötandet och upplevelsen av väntrummet. Det är troligen få brukare som har så god sakkunskap att de kan göra bra val av hjälpmedel. Det är viktigt att en bra genomförd behovsanalys värderas högt i förhållande till möjligheten att välja fritt. Fritt val kan dock vara stimulerande för att man ska kunna välja hörapparaten Viktigt att de resultat man kommer fram till inte leder till olika implementeringar, vilket senare leder till att övriga landsting använder någon av de tre modellerna som grund för sin egen Frittval-verksamhet. Detta kan snarare leda till att man har olika verksamhet i varje enskilt landsting. Frågan om vem som ska stå för försäkring bör ingå i frågan om vem som äger hjälpmedlet. Iréne Vasberg är projektledare för försöket i Sörmland, Projektledare för Stockholm och Kronoberg har ännu inte utsetts. Några frågor som försöket ska utreda är: - Hur ska brukaren få information om de hjälpmedel som finns? HIs webbplats? Internet? Mässor? Tidningar? De olika aktörerna?

6 - Hur kommer rekvisitionen att fungera? Kan man lägga in att rekvisitionen förutsätter att brukaren måste vända sig till personal med relevant kompetens? - Var går gränserna för konsumentköpslagen, när det gäller anpassade hjälpmedel? - Hur kan ett hjälpmedel bli billigare, när landstinget idag pressar priserna genom sina stora inköp. I december fattas beslut om när första brukaren ska erbjudas fritt val. 6 Presentation av ny rapport om 2006 års statistik från hörcentraler, Sara Brundell Saras presentation biläggs protokollet. Några av de upplysningar Sara gav var: miljoner kronor per år för inköp a hörapparater under de senaste mätningarna miljoner för inköp av hörseltekniska hjälpmedel. Nya brukare utgör merparten av det totala antalet brukare. Nya brukare: Monaural 50% män, 50% kvinnor. Binaural 60% män, 40% kvinnor. Om man skulle ta hänsyn till att kvinnor har högre livslängd än män skulle det vara fler män än kvinnor som fick monaural anpassning av hörapparat. Byte av hörapparat: Kvinnor 45%, män 55%, både monauralt och binauralt. SCBs statistik om hörselnedsättning: år, 44% kvinnor, 56% män. Förskrivningen av hörapparater har ökat sedan 2001, från ca till ca hörapparater var det ca 80000, den största ökningen har alltså varit mellan år 2004 och Förskrivning av hörapparater: 47% kvinnor, 53% män. Stora skillnader i landet, mellan 50-50, På Gotland och i norrbotten var det stora könsskillnader. I Norrbotten kan skillnaderna delvis förklaras med jakt och gruvindustrin. I storstadsregionerna var det små eller inga skillnader. 6

7 Statistikinsamlingen ska förändras, från post-/excelenkät till webbaserad enkät. Under pilotundersökning 2008 behövs samarbete med verksamhetschefer för pilotundersökning. Survey Generator (Alstra) är verktyget som ska testas. Nysam (Nyckeltal i samverkan): Ann-Sofie Andertoft sitter med i en grupp som representerar hörselområdet inom Nysam. Man ska ta fram statistik som kan jämföras över hela landet. Mer information finns på Kostnaderna för hörapparatförskrivning har inte ökat, trots att fler hörapparater förskrivs. Oklart om det är bra eller dåligt. Hörapparater är trots allt en liten kostnad för samhället i förhållande till t.ex. läkemedel. Att kostnaden är konstant kan bero bl.a. på att man pressat priserna genom regionala upphandlingar. Det skulle också kunna bero på att fler avancerade anpassningar görs med Försäkringskassans medel för arbetshjälpmedel. Samtidigt tycks det finnas tendenser att man förskriver hörapparater men att det sparas in på övrigt stöd i form av t.ex. rehabilitering. Sara vill ha hjälp av referensgruppen att knyta kontakter med verksamhetschefer för analys av resultatet m.m. 7 Teknik för Äldre Treårigt regeringsuppdrag till HI. Satsningen omfattar 22 miljoner kr HI kan använda högst 2 miljoner/år till egen administration. Den 17 september var sista ansökningsdag för ansökan om utvecklings/projektmedel till Teknik för Äldre. Beslut om vilka som fått uppdrag kommer under november. Inlämningsdatum för nästa ansökningsomgång är den 3 mars Et projekt inom hörselområdet som fått medel leds av Marie Öberg i Linköping 85-åringars hörsel plus hörapparatnytta, en förstudie. Projektet pågår under hela Enkäter ska skickas ut till äldre i Östergötland. Informationsdag om Teknik för Äldre i Göteborg 23 november. De flesta handlar ansökningar handlade om boende, och ansökningarna inom hörselområdet var få. 7.1 Halland skapar privat marknad för hjälpmedel Inom Teknik för Äldre drivs ett projekt för att skapa en hjälpmedelsmarknad för enklare hjälpmedel. Försöket görs i Halland, där man inte längre har möjlighet att få enkla hjälpmedel förskrivna. Iniom försöket ska man 7

8 studera vilka aktörer som finns på marknaden, hur brukarna tänker och vilka behov de har. Friska aktiva äldre är i fokus. Man ska stimulera butiksinförande, i t.ex. stormarknader, specialbutiker m.m. Försöket ska också innehålla ett informationspaket för att primärvården ska kunna informera om var och hur man får tag på enkla hjälpmedel. I uppdraget från regeringen (Teknik för äldre) stod det uttryckligen att det skulle göras ett försök med komplement till den vanliga hjälpmedelsverksamheten. 7.2 Test av mobiltelefoner för äldre PRO har beviljats pengar för ett projekt där äldre intervjuas och tycker till om ett urval mobiltelefoner som marknadsförs mot äldre, samt ett par vanliga mobiltelefoner. HI kommer att genomföra testerna på PROs uppdrag, under december januari Äldre personer ska testa att använda mobiltelefonerna och svara på enkäter samt delta i fokusgruppsintervjuer. 8 Aktuellt från hörselområdet, Andreas Richter, Ulrika Brändström Under 2008 planerar HI bl.a. att - Uppdatera broschyren om mobiltelefoner för hörselskadade under Samarbeta med STAF för att ta fram riktlinjer för produktinformation för FM-system (primärt för skolbruk). - Utforma och hålla en utbildning om hörselhjälpmedel för audionomer. Tanken var från början att fokus ska vara kring teleslingor, men även andra hjälpmedel kan ingå. HI har fått kännedom om att texttelefoner ofta inte fungerar när de används med IP-telefoni. Texttelefonerna använder modem för att skicka texten, och IP-telefonin innebär att modemtonerna förvanskas vilket i sin tur medför att texten förvanskas. Det förekommer med jämna mellanrum att texttelefonianvändare byter till IP-telefoni och sedan upptäcker att de inte längre kan ringa. De får då betala för att installera om det fasta telefonabonnemang de just sagt upp. I nya fastigheter drar man ofta inte in telefonkablar, utan de boende är hänvisade endast till IP-telefoni. För texttelefonianvändare kan detta innebära problem. Omnitor AB undersöker för närvarande möjliga nödlösningar på problemet. 8

9 HI har under hösten deltagit i en arbetsgrupp som leds av Socialstyrelsen, för att se över statsbidraget för elektronisk kommunikation. Statsbidraget ges till landstingen som ett stimulansbidrag för utrustning för elektronisk kommunikation för personer som p.g.a. dövhet, grava hörselskador, dövblindhet, tal- eller språkskador inte kan använda telefonen för fjärrkommunikation. Regeringen gav i slutet av 2006 Socialstyrelsen i uppdrag att se över statsbidraget. Översynen motiverades bl.a. med att antalet personer vars behov tillgodosetts minskat från 1850 till 1350 mellan år 2002 och Antalet personer vars behov inte kunnat tillgodoses har varit konstant (400) under perioden. Socialstyrelsen ska rapportera till regeringen i slutet av november I det preliminära förslag som Socialstyrelsen lämnat till HI föreslås att statsbidraget införlivas i den kommunalekonomiska utjämningsmodellen, att HI får ett uppdrag att genomföra en kontinuerlig informationssatsning, att Socialstyrelsen får ett särskilt uppdrag att följa upp utfallet av rutinerna hos landstingen samt att det nyckeltal för fördelning som användes år 2007 används för fördelning av statsbidraget framöver. Pågående hörapparatupphandlingar: - Stockholm och Gotland. - Östergötland, Jönköping och Kalmar. - Mellansvenska regionen 9 Övrigt Avtal mellan SLL och Storken AB (inom koncernen Avesina AB) har skrivits. Tidigare har Aleris haft merparten av förskrivningarna i Stockholm, men även LIC/Hörsam. Storken AB bedriver i dagsläget mödravård i Linköping. Aleris överklagade upphandlingen i länsrätten, förlorade och överklagade sedan till kammarrätten. Ulf Rosenhall har enligt Stockholms upphandlande enhet varit tillfrågad i ett tidigt stadium av upphandlingen, men var inte involverad i detaljer. Försäkringskassan har en lista med 75 diagnoser med beslutsstöd, d.v.s. vad diagnoserna medför för individen i form av sjukskrivning m.m. Beslutsstöden som berör hörselskada är indelade under tre rubriker: Hörselnedsättning, tinnitus/ljudöverkänslighet, Menières sjukdom. Beslutsstöden finns att läsa om på Socialstyrelsens webbplats, se dicin/diagnoser-start.htm. 10 Nästa möte 17 april 2008 kl