Fyra års samverkan. några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra års samverkan. några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling"

Transkript

1 Fyra års samverkan några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling Christina Källgren Peterson, Elsy Söderberg (redaktörer)

2 Fyra års samverkan några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling Christina Källgren Peterson, Elsy Söderberg (redaktörer) 1

3 Produktion: Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland Grafisk form Johnny Dahlgren Tryck AB Danagårds Grafiska 2

4 Innehåll Förord 5 1. Uppdrag 7 Tradition av samverkan 7 Principöverenskommelse 7 Långsiktig strategi 8 Bred dialog Sjukskrivningskommitté med dialog som verktyg 15 Sjukskrivningskommittén består av fyra personer med gemensam vilja 16 Forum för dialog 17 Läkare ska hjälpa och inte stjälpa 19 Sjukskrivningskommitténs arbete leder till medvetet agerande 21 Kommittén om sina drivkrafter Att skapa utbildningar i försäkringsmedicin 23 Grunden för det hela 24 Idén och det pedagogiska genomförandet 24 Frågorna och innehållet 26 Respekten för varandra och för frågan 27 Utbildningen är ett steg i en viktig förändringsprocess Sjuksköterskors erfarenhet av utbildning i försäkringsmedicin samt tillämpning vid telefonrådgivning på vårdcentral 31 Utbildningen i Försäkringsmedicin 31 Kontakten med patienter 33 Rätten till sjukskrivning 34 Slutsatser 35 3

5 5. Nya arbetsformer 37 Socsam 37 Resam 38 Motala/Vadstena 38 Norrköping 40 Multidisciplinära team/resursteam 42 Genombrottsprojekt för psykisk hälsa 43 Övrig verksamhetsutveckling Reflektion och efterskrift 47 Utveckling av lärande i samverkan Projektkatalog 51 4

6 Förord I denna rapport presenteras några exempel från det lokala förbättringsarbetet som bedrivits inom ramen för principöverenskommelsen mellan Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland. Styrgruppen för samverkan beslutade under hösten 2005 att dokumentera en del av det arbete som utförts i länet. Rapporten föreskriver inga recept utan är snarare tänkt som ett inspirations- och diskussionsmaterial i det fortsatta arbetet. Arbetet med att ta fram föreliggande verksamhetsbeskrivning har pågått under Tack till alla som så generöst delat med sig av sina erfarenheter samt till Christina Källgren Peterson och Elsy Söderberg som varit redaktörer. Respektive författare svarar själv för innehållet i sitt/sina kapitel. Linköping i oktober 2006 Åke Rosandher Direktör Kristin Ritter Direktör 5

7 6

8 1. Uppdrag Av Anki Alm Tradition av samverkan Det finns en lång tradition av samverkan i Östergötland. Landsting, kommuner och andra aktörer har länge försökt hitta nya vägar att mötas kring östgötarnas behov. Därför var det ingen slump att ett av försöken med den så kallade Socsam-lagstiftningen i slutet av 90-talet hamnade i Östergötland. Finspång blev arenan för ett experiment där nya finansieringsformer och nya lösningar skulle testas för att uppnå samhällsekonomiska vinster och välfärdsvinster för enskilda presenterade Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket en slutrapport om Socsam-försöket. Där slog man fast att försöket var lyckat. Framgångarna i bland annat Finspång hade väckt ett nationellt intresse och en permanent lagstiftning var att vänta. Men frågan var när den skulle komma och vad man kunde göra fram till dess. Såväl tjänstemän som politiker i Östergötland ansåg att försöket i Finspång var något att bygga vidare på omgående. De började diskutera en bredare samverkan för att kunna arbeta mer metodiskt med att få ned de höga sjukskrivningstalen i Östergötland. Idén om en principöverenskommelse var född. Principöverenskommelse om samverkan Den 17 juni 2002 skrev de högsta politikerna och tjänstemännen i Landstinget och på Försäkringskassan under det grunddokument som skulle styra samverkansarbetet under projektperioden fram till 31 december Principöverenskommelsen blev ett inriktningsdokument där landstinget och Försäkringskassan slog fast sitt gemensamma ansvar för att se till att hälsoläget i Östergötland förbättrades. Finansieringen var också gemensam. 7

9 Försäkringskassan använde samverkansmedel och landstinget finansierade sin medverkan genom de så kallade Dagmar-pengarna. Överenskommelsen byggde på erfarenheterna från Socsam-försöket i Finspång, men det fanns några viktiga skillnader. Socsam-försöket var mer omfattande till sin natur, med fler samverkansparter och en bredare målgrupp. Samverkan i principöverenskommelsen rörde enbart landstinget och Försäkringskassan och det uttalade målet var att få ned sjukskrivningarna att ge arbetsförmågan tillbaka till östgötarna. Principöverenskommelsen var i mångt och mycket ett sätt att beskriva det vi redan gjorde tillsammans. Vi hade haft ett långt informellt samarbete och vi tyckte att det var viktigt att ha dokumentet så att vi kunde gå vidare med den traditionen. Att vi kunde lägga en del av våra resurser i en gemensam påse var resultatet av ett ömsesidigt förtroende mellan parterna. Paul Håkansson (s), landstingsråd i Landstinget i Östergötland ( ). Paul Håkansson Långsiktig strategi Det fanns några strategiskt viktiga grunddrag i själva principöverenskommelsen. En var tidsomfattningen. Genom att skriva överenskommelsen över fem år slog de båda huvudmännen fast en långsiktig strategi. Fem år är tillräckligt lång tid för att få handlingsutrymme att genomföra de åtgärder som krävs, samtidigt som en bortre tidsgräns gör det nödvändigt att leverera resultat att uppfylla mål. Strategiskt viktig var också styrningen och ledningen av projektet. En regional styrgrupp tillsattes, som bland annat bestod av landstingets och försäkringskassans direktörer, hälso- och sjukvårdsdirektören i landstinget och försäkringschefen i länet. Det var en markering att det här var en fråga som togs på största allvar och som högsta ledningen tog ansvar för. Dessutom fick det stor effekt på hur arbetet kom att drivas framåt. Styrgruppen bestod av personer som också hade mandat att driva igenom frågor i sina egna verksamheter. På det sättet har den övergripande viljeinriktningen med ett framåtsyftande förhållningssätt påverkat arbetet långt ner i verksamheten. För principöverenskommelsen tillsattes också en projektledare på heltid som fick uppdraget att skapa rätt förutsättningar för en långsiktig lokal samverkan. 8

10 Vi har haft olika typer av ettårsavtal tidigare, men det har visat sig att det krävs en längre uppstartssträcka än så. Den här gången ville vi göra något som skulle genomsyra båda organisationerna och då ville vi ge det lång tid. Samtidigt måste man på något sätt göra en tidsbegränsning för att kunna se vart man nått i slutet av perioden. Conny Öhman (s), ordförande i styrelsen för Försäkringskassan i Östergötland ( ). Conny Öhman Om man inte har med alla nivåer i en organisation i den här typen av arbete så blir det inget. Vi i den högsta ledningen hade vår del i att det blev en lyckad samverkan, men övriga nivåer är avgörande för att det ska bli något i slutändan. Birgitta Wågbrandt, verksamhetschef på Försäkringskassan i Östergötland Principöverenskommelsen byggde i huvudsak på tre delar: Verksamhetsutvecklingen skulle fortsätta med utgångspunkt i erfarenheterna från Finspång, ett samarbete med universitetet kring kunskapsutveckling skulle sättas igång och dessutom innehöll överenskommelsen en tydlig intention att stötta läkarna i sjukskrivningsprocessen. Verksamhetsutveckling Sjukskrivningskommitté Kunskapsutveckling Figur 1. Identifierade hörnpelare i samverkansarbetet i länet Under hösten 2002 rekryterades en projektledare för principöverenskommelsen och samtidigt tillsattes tre arbetsgrupper, en för varje del i överenskommelsen. De olika arbetsgrupperna började ta fram strategier för att 9

11 utveckla varje område och för att komma fram till åtgärder. En tidig handlingsplan presenterades under hösten 2002 och innehöll de första konkreta förslagen. Ett av dem var tillsättandet av en sjukskrivningskommitté, ett annat förslaget om dialogträffar med vårdcentralerna och i handlingsplanen presenterades också flera förslag på utvärderingsprojekt. Den första handlingsplanen slog fast de åtgärder som ansågs mest angelägna i ett tidigt skede, men fungerade också som ett slags paraply över aktiviteter som redan var påbörjade och som hade nära koppling till målen med principöverenskommelsen. Sedan dess har samverkansarbetet lagts fast i årliga handlingsplaner som beslutats av den regionala styrgruppen. Åtgärderna har vuxit fram steg för steg i takt med att nya behov blivit synliga och successivt har handlingsplanerna förändrats. Många aktiviteter har prövats i projekt och sedan uppdragits åt verksamheterna att utföra inom ramen för den ordinarie verksamheten. Handlingsplanerna har varit ett viktigt sätt att föra projektet framåt och har gett god legitimitet åt det faktiska arbetet. Genom grunddokumentet och de beslutade handlingsplanerna har åtgärder i verksamheten varit förankrade hos den politiska ledningen och även hos tjänstemannaledningen. Bred dialog Utifrån den första handlingsplanen drog arbetet omedelbart igång hösten Projektledaren Christina Källgren-Peterson började med att träffa de tre nytillsatta primärvårdsdirektörerna i landstinget för att diskutera vad överenskommelsen gick ut på. Nästa steg blev att bjuda in sig själv till samtliga vårdcentraler i länet och där träffa läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer för att få deras syn på situationen. Meningen var att få igång en bred dialog och diskussion kring frågor som medicinska underlag, hur patienter skulle kunna få en snabb och fungerande rehabilitering och vilka behov verksamheten hade. Delegationen bestod av Christina Källgren- Peterson, en representant från Försäkringskassan och en försäkringsläkare. Med sig hade de också ett erbjudande om projektpengar för verksamhetsutveckling. Frågan till vårdcentralerna var om multidisciplinära team skulle kunna vara ett sätt att få en bättre struktur kring sjukskrivna personer. Ur de dialogerna föddes så småningom resursteamen ute på vårdcentralerna och den breda dialogen med verksamheten blev en viktig pusselbit i framgångskonceptet för principöverenskommelsen. 10

12 Strategin var att möta medarbetare där de arbetar och på det sättet stötta verksamheterna i deras förbättringsarbete. Vi ville verkligen veta hur vi skulle kunna förbättra samarbetet mellan landstinget och Försäkringskassan och på så vis få en snabbare och bättre rehabilitering för sjukskrivna patienter. I stället för att bara bjuda in till möten och nå en liten klick, dem som oftast redan gör ett bra arbete, så gjorde vi tvärtom. Vi lät vårdcentralerna helt styra tiderna och så anpassade vi oss. En gång var vi i Ödeshög på morgonen och åkte direkt därifrån, 18 mil till Östra Husby på eftermiddagen. Christina Källgren-Peterson, projektledare för principöverenskommelsen Under diskussionerna med vårdcentralerna kom också ett annat behov i dagen. Många pekade på nödvändigheten av att få med företagshälsovården i projektet, med tanke på arbetsgivarens ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering. En ny turné tog vid till företagshälsovården över hela Östergötland och det arbetet resulterade så småningom i en gemensam handlingsplan för samarbetet mellan landstinget och företagshälsovården där rollerna klargjordes och renodlades. Parallellt med dialogträffarna med vårdcentralerna under 2003 pågick också den del av principöverenskommelsen som handlade om kunskapsutveckling. Redan i den första handlingsplanen hade ett antal utvärderingsprojekt lyfts fram, men även andra studier fick stor betydelse för den inledande dialogen med exempelvis vårdcentralerna. Till träffarna med vårdcentralernas medarbetare kunde delegationen från samverksansprojektet efterhand ha med sig läkarintygsstudier, som visade hur kvaliteten på de medicinska underlagen till Försäkringskassan såg ut, och en undersökning om östgötens psykiska hälsa. Se projektkatalogen. Det tredje spåret i principöverenskommelsen, och i den första handlingsplanen, handlade om att stötta läkarna i sjukskrivningsprocessen. Hösten 2002 bildades sjukskrivningskommittén med representanter från både landstinget och Försäkringskassan och den gick sedan vidare i sitt arbete med en utbildning i försäkringsmedicin för läkare. Så småningom fick även många sjuksköterskor samma utbildning. Dokumenten i all ära, men arbetssättet att man har tagit ett samlat grepp och ett gemensamt ansvar tror jag har varit den stora framgångsfaktorn bakom principöverenskommelsen. Det har drivits ett konkret arbete för att lösa de bekymmer man har sett allt från bättre utbildning av läkare kring 11

13 sjukskrivningsfrågeställningar till en nära dialog med vårdcentralerna. Och dialogen har förts på så många olika sätt. Jag uppfattar nog att de inblandade parterna har kommit närmare varandra i och med samarbetet. Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör För att inte projekten under principöverenskommelsen skulle leva sitt eget liv, knöts åtgärderna nära både de politiska församlingarna och den Lena Lundgren ordinarie verksamheten i både landstinget och Försäkringskassan. I landstinget har en uppföljning av samarbetet med Försäkringskassan varit en årligen återkommande punkt för HSN, Hälso- och sjukvårdsnämnden. I sina uppdrag till verksamheterna har HSN också lyft arbetet med sjukskrivna patienter och gett det hög prioritet. Inom Försäkringskassan har arbetet följts upp i Försäkringsdelegationen, som kontinuerligt fått information om utvecklingen. De olika konkreta resultaten av samverkan har också förts in i Försäkringskassans handlingsplaner och blivit en naturlig del i verksamhetsplaneringen. På det sättet har verksamhetsutvecklingen inom ramen för principöverenskommelsen blivit verktyg i handläggarnas vardagsarbete. Vårt arbete i Försäkringskassan bygger mycket på att samordningen med landstinget fungerar. Jag tycker att vi inom ramen för principöverenskommelsen har tagit tag i strategiska frågor med ömsesidig respekt och förståelse för varandra. Det har varit väldigt lätt att komma överens. Birgitta Wågbrandt, verksamhetschef på Försäkringskassan i Östergötland Handlingsplaner och strategier i samverkansarbetet har givetvis också påverkats av vad som har Birgitta Wågbrandt skett på nationell nivå. Regeringsbeslutet att halvera antalet sjukskrivningar till 2008 har införts som ett övergripande mål för principöverenskommelsen och när lagstiftningen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Resam, blev klar låg Motala/Vadstena och Norrköping redan i startgroparna för att bilda förbund. 12

14 Den så kallade miljardöverenskommelsen från hösten 2005 är ännu ett kvitto på att man tänkt rätt i Östergötland. Den struktur regeringen kräver för att dela ut medlen har många drag gemensamma med upplägget i Östergötland. Eftersom miljardöverenskommelsen sträcker sig till och med 2008 kommer principöverenskommelsen i Östergötland att leva vidare så länge också. Minst. 13

15 14

16 2. Sjukskrivningskommitté med dialog som verktyg Av Heléne Thomsson Vi gör mer skada än nytta på det sätt vi doktorer sjukskriver idag. Jag har svårt att stå ut med att se det, och vill göra något åt det. Det är en person ur sjukskrivningskommittén som formulerar sig. De andra nickar instämmande. De är eniga om att detta är en viktig utgångspunkt för sjukskrivningskommittén i Östergötland 1. Deltagarna i kommittén samlas för att reflektera kring det de gör. Tillsammans med dem finns jag i rollen som iakttagare, lyssnare utan någon anknytning till deras arbete, Försäkringskassan eller Landstinget. Min uppgift är att förstå vad de själva menar att de gör, varför de gör det de gör, och vad det leder till. Gruppen får som instruktion att de ska samtala med varandra och inte med mig. De ska reflektera kring sjukskrivningskommitténs arbete. De ska sätta ord på sina tankar, försöka att fördjupa diskussionen, kanske genom att ställa frågor till varandra eller genom att tänka högt. Jag ber dem fokusera på sin personliga grund för att driva sjukskrivningskommitténs arbete på det sätt som de gör. De bestämmer själva vad de vill ta upp och hur mycket de vill berätta. De pratar ivrigt i nästan två timmar utan att jag ställer en enda fråga. 1 Sjukskrivningskommittén i Östergötland har funnits sedan 2003 och bygger på en principöverenskommelse mellan Försäkringskassan och Landstinget. 15

17 Sjukskrivningskommittén består av fyra personer med gemensam vilja Sjukskrivningskommittén består av fyra personer 2. Lite förenklat kan man säga att här finns både tänkaren, känslomänniskan, den mer filosofiska grubblaren och marknadsföraren. Rollerna går ihop, men de poängterar gärna själva vikten av att de tillför olika saker. Här finns en viss åldersskillnad, två kvinnor och två män, försäkringsläkare och försäkringsöverläkare, medicinsk rådgivare från Landstinget och ST-läkare i allmän medicin. Alla fyra har nuvarande eller tidigare erfarenhet av kliniskt arbete som läkare. Olika erfarenheter, intressen och läggningar är viktigt, säger de, men man måste ha gemensamma grundvärderingar för att bygga upp hörnstenarna i arbetet. En sjukskrivningskommitté kan man inte bara utse, säger denna kommitté. De menar att man måste brinna för frågorna och ha just samma hörnstenar. Annars skulle det inte gå att arbeta på det sätt de gör. Lilla sjukskrivningskommittén, bestående av Maud Smeds, Petra Björk, administratör, Lizabeth Bellander, Torbjörn Rudström och Urban Bengtson. 2 De kallas Lilla sjukskrivningskommittén. Deltagare är Lizabeth Bellander, Urban Bengtson, Maud Smeds och Torbjörn Rudström. Det finns även en Stora där dessa personer ingår tillsammans med primärvårdscheferna och en vårdcentralschef/läkare. 16

18 Vilka är då de hörnstenar som de ser som så viktiga? Den ena tycks vara viljan att göra gott, något de återkommer till många gånger under samtalet. Den andra hörnstenen tycks vara tron på människors egen förmåga att ta ansvar för sitt liv och sina ageranden. Den tredje hörnstenen tycks vara tron på dialogens kraft. Den fjärde kanske är viljan och modet att ifrågasätta det invanda och öppna upp för nytänkande? Detta är åtminstone teman som återkommer gång efter gång i sjukskrivningskommitténs samtal. De beskriver hur det hela började med att några av dem satt lite var stans, på caféer och i arbetsrum och pratade om läkares sjukskrivningsproblematik. De berättar hur de blev till just denna grupp genom att de hittade varandra i en gemensam grundsyn. Det är den personligt bottnade viljan att göra gott som är kommitténs bränsle, menar de. De menar att de känner en trygghet i det de gör. För vi tror att det vi gör är bra för patienterna, säger de. Kommittén består även av vad de själva omnämner som ett administrativt hjärta. En person som håller samman allt, som administrerar och möjliggör arbetet. En viktig person som också hon förstår frågorna, och som utför sitt arbete med insikt 4. Forum för dialog Sjukskrivningskommittén är ett forum för utvecklande dialog. De för samtal med andra läkare om riktlinjer, attityder och förhållningssätt vid sjukskrivning, men också om konsekvenser av sjukskrivningar. De pratar om själva sjukdomsbegreppet och om läkarens roll. Deras målsättning är att få till pågående samtal om svåra saker. De vill få till samtal som sprider sig läkare emellan, vårdpersonal emellan, men också och kanske framför allt till mötet mellan läkare och patient. Läkare pratar och reflekterar för lite om det som är svårt, och ibland leder det till mer olycka för människor än till lycka och tillfrisknande. Detta är kommitténs deltagare överens om. Besök på vårdcentraler Två och två besöker de vårdcentraler, läkare och vårdteam som önskar deras 4 Petra Björk. 17

19 besök. Väl på plats så lyssnar och pratar de, reflekterar och ställer sig frågor tillsammans med dem som bjudit in dem. Det är ett extremt subtilt arbete, säger de, som de driver hela tiden, varje gång de för samtal. De anordnar också seminarier för vårdcentralschefer och medicinskt ansvariga läkare med flera i länet. Hittills har det varit ett seminarium om själva sjukskrivningsarbetet och dess utveckling och ett om vad de kallar ett friskare sjukdomsbegrepp. Till hjälp har man tagit in t ex en filosof från Göteborgs universitet. Vi skapar arenor, förutsättningar för samtalet. Och vi ser till att samtal kommer igång. Ger eld åt samtalen. De inleder ofta samtalen med att säga att Nu ska vi inte lägga de här frågorna utanför oss själva. Det finns en massa andra aktörer, och de har sitt ansvar. Men vi ska använda de här två timmarna till det som är vårt ansvar. De menar att det är viktigt att föra upp diskussionen om vad det är vi läkare (det är så de uttrycker sig, alltid vi ) håller på med. Vill vi doktorer fortsätta som vi gör? frågar de sig och återkommer till att läkare många gånger gör mer skada än nytta. Sjukskrivningskommittén ser inte som sitt uppdrag att tala om för andra läkare hur de ska göra, för det menar de att de inte kan. Varje läkare måste sjukskriva på sitt sätt och ta ansvar själv för hur det görs. Hittills har de haft många samtal med läkare om hur sjukskrivningar inleds eller avstyrs. Men nu ser de att det är dags att ta tag i hur man avslutar sjukskrivningar. Avslutandet kan vara svårare än inledandet, särskilt om man inlett en sjukskrivning på felaktig grund. Samtalen är inte alltid lätta, det finns försvar och det är lätt skjuta ifrån sig. Att ta ansvar och att ställa frågor Jag tycker det här samtalet vi har här just nu är ett mycket bra och konkret exempel på hur vi jobbar. För det är precis så här vi suttit och spånat, tänkt högt, pratat och vänt och vridit. Ibland haft olika åsikter. Det här är så känsliga grejer, så kommer man lite olika in så blir det lätt kollision. Sjukskrivningskommittén menar att det viktiga är att åsikter får ventileras och brytas mot varandra, att komplexa fenomen får stötas och blötas i en dialog präglad av respekt. 18

20 De säger också att just detta att visa respekt för andras tankar och åsikter, det måste läkare förstå vad det betyder i möten med patienter. Genom att bjuda in till dialog kring sjukdom, smärta och eget ansvar tror sjukskrivningskommittén att läkare kan hjälpa människor att ta ansvar för sina egna liv. Det gör gott att få vara subjekt i sitt eget liv, säger de och menar att läkare behöver se sin roll i detta. De menar också att läkarens uppgift ibland kan vara att hjälpa patienten att upptäcka sina egna frågor och att upptäcka att de egna frågorna för framåt. Någon av deltagarna i kommittén nämner Sokrates och hans tankar om nödvändigheten i att ställa frågor. Sokrates sa så här, alla människor har egentligen kunskapen. Det gäller bara att man måste plocka fram den och tänka efter så inser man. Det är så vi tänker. Läkare ska hjälpa och inte stjälpa Människor går till doktorn för att bli hjälpta. Många tror att den hjälpen heter sjukskrivning. Men den som blir sjukskriven blir inte alltid hjälpt, istället blir den sjukskrivna stjälpt, säger sjukskrivningskommittén. Därför måste läkare bli mer aktsamma i sjukskrivningssituationen och fundera över hur de på bästa sätt kan hjälpa den person de har framför sig. Det handlar inte om att sluta sjukskriva, utan om att använda sjukskrivning på sätt som hjälper patienten att tillfriskna. Problemet menar sjukskrivningskommittén är att det är alltför svårt att komma tillbaka i jobb efter en sjukskrivningsperiod, patienten blir passiv och läkaren duckar för problemet. Tidigare har man inom läkarkåren inte pratat så mycket om detta. Men ju längre och fler sjukskrivningarna har tenderat att bli, desto mer synlig har den destruktiva baksidan blivit. Långa sjukskrivningar får en touch av bedrägeri, säger sjukskrivningskommittén. Den som har det svårt går till doktorn för att bli hjälpt och ber kanske om att få bli sjukskriven. Men det är ingen hjälp man får, man får motsatsen och man blir stjälpt, menar de. Sjukskrivning har en beroendeframkallande risk. Någon i gruppen kallar det pengarnas sötma. Någon annan kallar det ansvarsbefrielse. 19

21 Sjukskrivningskommittén menar att läkare idag är bra på den tekniska medicinska biten. Men hur de hanterar människan framför sig i en sjukskrivningssituation, det har de funderat mindre över. Det har blivit så lätt att tappa helheten och att glömma bort att en del i tillfrisknandet bygger på att patienten ser sig själv som en människa med valmöjligheter och ansvar. Om att sluta ordinera ansvarsbefrielse Sjukskrivningskommittén menar att läkare har en tradition där de alltid varit den stora hjälparen. Läkare har fått rollen eller uppdraget att visa andra människor vägen, men har ofta glömt bort att hänvisa till den viktigaste aktören i människors liv, nämligen personen själv. Man har glömt bort att hänvisa till den egna kapaciteten att läka sig själv. Hur den egna kapaciteten ser ut måste man prata om med de enskilda patienterna, menar kommittén. För vad är det som säger att läkare vet vem som har kapacitet och förmåga, frågar de sig. Någon av dem säger Att tilltro någon något kan skapa en enorm kraft. De menar att ett problem som läkare ställs inför är svårigheten att säga nej till patienter som ber om sjukskrivning. Patienterna kommer med sina krav, de lever i en verklighet som de ibland önskar fly ifrån. De är moderna människor som är vana vid att allt kan fixas, de ser inte och vill inte acceptera några begränsningar. För läkare gäller det att lägga tillbaka ansvaret på patienten, få patienten att förstå att han eller hon är aktör i sitt eget liv, menar sjukskrivningskommittén. Läkare måste kliva av rollen som den ständiga räddaren, och se och förstå sitt eget agerande i dessa stunder. Det är idag tyvärr så att doktorn ibland är beredd att ljuga för att människor ska få som de vill, säger någon i kommittén. Men, säger de i stark enighet, man ska inte skriva sånt man inte kan stå för av egen övertygelse. Ändå har de full förståelse både för läkare som vill hjälpa och patienter som vill fly. Vem vill inte slippa ibland?, säger de. De menar dock att läkare måste se upp med att ordinera ansvarsbefrielse genom sjukskrivning. Istället måste de våga se att välbefinnandet faktiskt kan öka, när människor som inte mår bra lär sig hantera lidande som en del av livet. Läkare måste våga stå för att psykiska reaktioner är något man måste ta sig igenom, som man kanske inte alltid bör sjukskrivas för. Det handlar om att som läkare hjälpa den människa man har framför sig att växa som människa, menar de. Kommittén är enig om att många av de problem som måste diskuteras i läkarkåren idag rör existentiella frågor, som alltför ofta görs om till medicinska frågor av både läkare och patienter. 20

22 De menar att läkare alltför ofta tvingas låtsas att de kan bota för att människor inte ska behöva acceptera lidanden och begränsningar i livet. Så länge man inte talar om att man som läkare inte kan bota så slipper man trösta, säger någon. Så länge man inte säger hur livet är slipper man känna skuld. Läkare behöver stöd här, menar gruppen. Det handlar om att orka vara närvarande i människors liv och se smärtan, utan att känna sig otillräcklig. Läkare måste lära sig att inte smita undan sitt ansvar. Det här tar man inte upp på läkarlinjen, men kommittén tar gärna upp det i sina dialoger med andra läkare. Sjukskrivningskommitténs arbete leder till medvetet agerande Det är svårt att veta vad sjukskrivningskommitténs arbete leder till. Men kommittén tycker själva att de ser att det finns en betydligt större öppenhet nu än för bara några år sedan när de startade sitt arbete, vad det gäller hur läkare sjukskriver. Attityder har förändrats, synsätt har förändrats och därmed människors verklighet. Sjukskivningskommitténs förhoppning är att deras arbete bidrar till en positiv utveckling. De vill att läkare ska ta tag i frågan där de är, ta ansvar som doktor när de skriver intyg, utifrån sina tankar och förutsättningar. Att de ska känna sig trygga och veta att det inte finns något rätt eller fel när det gäller sjukskrivning, men att det krävs en del för att det ska bli så bra som möjligt för patienten. De vill att deras arbete ska leda till ett medvetandegörande av läkare och därigenom även av patienter. Först medvetandegöra doktorn, det är vårt arbete. Sen ska doktorn medvetandegöra patienten, säger de. Det som de konkret kan se hända när de är ute och träffar läkare är att det blir givande dialoger där det är omöjligt att lägga frågorna utanför sig själv. Man vill gärna prata om andra aktörer, men det enda vi kan påverka är oss själva för det är vi som håller i pennan, säger kommittén. De tycker sig se att de får ett allt större gensvar för inställningen att det är jag som doktor som måste ta ansvar för vad jag gör. 21

23 Kommittén om sina drivkrafter Vad är det då som får dessa fyra personer att driva dessa frågor på det sätt de gör? Ja det är väl att så som vi sjukskriver i Sverige idag så gör vi skada. Mycket, mycket mer skada än nytta. Det är nog min huvudsakliga drivkraft. Jag har svårt att stå ut med att se att det är så. Det är en av deltagarna i sjukskrivningskommittén som försöker förklara sin drivkraft i arbetet i sjukskrivningskommittén. De andra nickar instämmande. Men de säger också att en drivkraft från början var att läkare överlag tycker att sjukskrivningar är så svåra att hantera. Det saknades en dialog om denna svåra uppgift. En drivkraft var att få till stånd en sådan dialog interkollegialt. Någon säger att intresset för att förstå sjukdomsbegreppet är en drivkraft i sig. Någon annan säger att en drivkraft är att fundera över hur man själv fungerar. De säger också att de tror på det arbetssätt de utvecklat. De tror att de skapar förutsättningar för människors växande och det känns bra. Det är ett kreativt arbete som har ett viktigt syfte. Alternativa arbetsätt Alternativet till det dialogarbete sjukskrivningskommittén ägnar sig åt skulle vara skriftliga rutiner och riktlinjer. Men det är svårt, för att inte säga omöjligt, att formulera sig i skrift när det gäller dessa komplexa saker menar de själva. Det finns en risk att man då dödar reflekterandet, att man instrumentaliserar istället för att skapa utveckling. Förmodligen är det omöjligt att få till en process av medvetandegörande och av ett läkare-och-patientgemensamt ansvarstagande i sjukskrivningsprocessen på något annat sätt än via dialog. Däremot säger de att det bör finnas nedtecknade rutiner och riktlinjer, som ett komplement. Beslutsstöd kan vara bra att luta sig emot i möten med besvärliga situationer, säger de. Men dialogen behövs ändå. Människors ryggsäckar ser olika ut och en fara i beslutsstöd är att man inte tar hänsyn till det. Beslutsstöd är heller inte till hjälp i det som är det allra svåraste, att bottna i sig själv och känna en säkerhet i att man hjälper och inte stjälper den unika människa man har framför sig i sjukskrivningssituationen, menar sjukskrivningskommittén. 22

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare.

på våra ledningsgruppsmöten. Vi har redan tagit upp några modeller med våra medarbetare. Måndagen den 3/9 2012 samlades en stolt skara kursdeltagare och coacher från ledarskapsprogrammet Diplomerad BLI-ledare. De har under det senaste året kommit till våra seminarier en halvdag varje månad

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014 Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL

OH bilder. Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt. Margareta Liljeqvist, SKL OH bilder Former för samverkan och exempel på olika samverkansprojekt Margareta Liljeqvist, SKL Samverkan i gemensam nämnd Landstingets uppgifter enligt Hälso- och sjukvårdslagen Tandvårdslagen Smittskyddslagen

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer