Fyra års samverkan. några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra års samverkan. några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling"

Transkript

1 Fyra års samverkan några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling Christina Källgren Peterson, Elsy Söderberg (redaktörer)

2 Fyra års samverkan några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling Christina Källgren Peterson, Elsy Söderberg (redaktörer) 1

3 Produktion: Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland Grafisk form Johnny Dahlgren Tryck AB Danagårds Grafiska 2

4 Innehåll Förord 5 1. Uppdrag 7 Tradition av samverkan 7 Principöverenskommelse 7 Långsiktig strategi 8 Bred dialog Sjukskrivningskommitté med dialog som verktyg 15 Sjukskrivningskommittén består av fyra personer med gemensam vilja 16 Forum för dialog 17 Läkare ska hjälpa och inte stjälpa 19 Sjukskrivningskommitténs arbete leder till medvetet agerande 21 Kommittén om sina drivkrafter Att skapa utbildningar i försäkringsmedicin 23 Grunden för det hela 24 Idén och det pedagogiska genomförandet 24 Frågorna och innehållet 26 Respekten för varandra och för frågan 27 Utbildningen är ett steg i en viktig förändringsprocess Sjuksköterskors erfarenhet av utbildning i försäkringsmedicin samt tillämpning vid telefonrådgivning på vårdcentral 31 Utbildningen i Försäkringsmedicin 31 Kontakten med patienter 33 Rätten till sjukskrivning 34 Slutsatser 35 3

5 5. Nya arbetsformer 37 Socsam 37 Resam 38 Motala/Vadstena 38 Norrköping 40 Multidisciplinära team/resursteam 42 Genombrottsprojekt för psykisk hälsa 43 Övrig verksamhetsutveckling Reflektion och efterskrift 47 Utveckling av lärande i samverkan Projektkatalog 51 4

6 Förord I denna rapport presenteras några exempel från det lokala förbättringsarbetet som bedrivits inom ramen för principöverenskommelsen mellan Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland. Styrgruppen för samverkan beslutade under hösten 2005 att dokumentera en del av det arbete som utförts i länet. Rapporten föreskriver inga recept utan är snarare tänkt som ett inspirations- och diskussionsmaterial i det fortsatta arbetet. Arbetet med att ta fram föreliggande verksamhetsbeskrivning har pågått under Tack till alla som så generöst delat med sig av sina erfarenheter samt till Christina Källgren Peterson och Elsy Söderberg som varit redaktörer. Respektive författare svarar själv för innehållet i sitt/sina kapitel. Linköping i oktober 2006 Åke Rosandher Direktör Kristin Ritter Direktör 5

7 6

8 1. Uppdrag Av Anki Alm Tradition av samverkan Det finns en lång tradition av samverkan i Östergötland. Landsting, kommuner och andra aktörer har länge försökt hitta nya vägar att mötas kring östgötarnas behov. Därför var det ingen slump att ett av försöken med den så kallade Socsam-lagstiftningen i slutet av 90-talet hamnade i Östergötland. Finspång blev arenan för ett experiment där nya finansieringsformer och nya lösningar skulle testas för att uppnå samhällsekonomiska vinster och välfärdsvinster för enskilda presenterade Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket en slutrapport om Socsam-försöket. Där slog man fast att försöket var lyckat. Framgångarna i bland annat Finspång hade väckt ett nationellt intresse och en permanent lagstiftning var att vänta. Men frågan var när den skulle komma och vad man kunde göra fram till dess. Såväl tjänstemän som politiker i Östergötland ansåg att försöket i Finspång var något att bygga vidare på omgående. De började diskutera en bredare samverkan för att kunna arbeta mer metodiskt med att få ned de höga sjukskrivningstalen i Östergötland. Idén om en principöverenskommelse var född. Principöverenskommelse om samverkan Den 17 juni 2002 skrev de högsta politikerna och tjänstemännen i Landstinget och på Försäkringskassan under det grunddokument som skulle styra samverkansarbetet under projektperioden fram till 31 december Principöverenskommelsen blev ett inriktningsdokument där landstinget och Försäkringskassan slog fast sitt gemensamma ansvar för att se till att hälsoläget i Östergötland förbättrades. Finansieringen var också gemensam. 7

9 Försäkringskassan använde samverkansmedel och landstinget finansierade sin medverkan genom de så kallade Dagmar-pengarna. Överenskommelsen byggde på erfarenheterna från Socsam-försöket i Finspång, men det fanns några viktiga skillnader. Socsam-försöket var mer omfattande till sin natur, med fler samverkansparter och en bredare målgrupp. Samverkan i principöverenskommelsen rörde enbart landstinget och Försäkringskassan och det uttalade målet var att få ned sjukskrivningarna att ge arbetsförmågan tillbaka till östgötarna. Principöverenskommelsen var i mångt och mycket ett sätt att beskriva det vi redan gjorde tillsammans. Vi hade haft ett långt informellt samarbete och vi tyckte att det var viktigt att ha dokumentet så att vi kunde gå vidare med den traditionen. Att vi kunde lägga en del av våra resurser i en gemensam påse var resultatet av ett ömsesidigt förtroende mellan parterna. Paul Håkansson (s), landstingsråd i Landstinget i Östergötland ( ). Paul Håkansson Långsiktig strategi Det fanns några strategiskt viktiga grunddrag i själva principöverenskommelsen. En var tidsomfattningen. Genom att skriva överenskommelsen över fem år slog de båda huvudmännen fast en långsiktig strategi. Fem år är tillräckligt lång tid för att få handlingsutrymme att genomföra de åtgärder som krävs, samtidigt som en bortre tidsgräns gör det nödvändigt att leverera resultat att uppfylla mål. Strategiskt viktig var också styrningen och ledningen av projektet. En regional styrgrupp tillsattes, som bland annat bestod av landstingets och försäkringskassans direktörer, hälso- och sjukvårdsdirektören i landstinget och försäkringschefen i länet. Det var en markering att det här var en fråga som togs på största allvar och som högsta ledningen tog ansvar för. Dessutom fick det stor effekt på hur arbetet kom att drivas framåt. Styrgruppen bestod av personer som också hade mandat att driva igenom frågor i sina egna verksamheter. På det sättet har den övergripande viljeinriktningen med ett framåtsyftande förhållningssätt påverkat arbetet långt ner i verksamheten. För principöverenskommelsen tillsattes också en projektledare på heltid som fick uppdraget att skapa rätt förutsättningar för en långsiktig lokal samverkan. 8

10 Vi har haft olika typer av ettårsavtal tidigare, men det har visat sig att det krävs en längre uppstartssträcka än så. Den här gången ville vi göra något som skulle genomsyra båda organisationerna och då ville vi ge det lång tid. Samtidigt måste man på något sätt göra en tidsbegränsning för att kunna se vart man nått i slutet av perioden. Conny Öhman (s), ordförande i styrelsen för Försäkringskassan i Östergötland ( ). Conny Öhman Om man inte har med alla nivåer i en organisation i den här typen av arbete så blir det inget. Vi i den högsta ledningen hade vår del i att det blev en lyckad samverkan, men övriga nivåer är avgörande för att det ska bli något i slutändan. Birgitta Wågbrandt, verksamhetschef på Försäkringskassan i Östergötland Principöverenskommelsen byggde i huvudsak på tre delar: Verksamhetsutvecklingen skulle fortsätta med utgångspunkt i erfarenheterna från Finspång, ett samarbete med universitetet kring kunskapsutveckling skulle sättas igång och dessutom innehöll överenskommelsen en tydlig intention att stötta läkarna i sjukskrivningsprocessen. Verksamhetsutveckling Sjukskrivningskommitté Kunskapsutveckling Figur 1. Identifierade hörnpelare i samverkansarbetet i länet Under hösten 2002 rekryterades en projektledare för principöverenskommelsen och samtidigt tillsattes tre arbetsgrupper, en för varje del i överenskommelsen. De olika arbetsgrupperna började ta fram strategier för att 9

11 utveckla varje område och för att komma fram till åtgärder. En tidig handlingsplan presenterades under hösten 2002 och innehöll de första konkreta förslagen. Ett av dem var tillsättandet av en sjukskrivningskommitté, ett annat förslaget om dialogträffar med vårdcentralerna och i handlingsplanen presenterades också flera förslag på utvärderingsprojekt. Den första handlingsplanen slog fast de åtgärder som ansågs mest angelägna i ett tidigt skede, men fungerade också som ett slags paraply över aktiviteter som redan var påbörjade och som hade nära koppling till målen med principöverenskommelsen. Sedan dess har samverkansarbetet lagts fast i årliga handlingsplaner som beslutats av den regionala styrgruppen. Åtgärderna har vuxit fram steg för steg i takt med att nya behov blivit synliga och successivt har handlingsplanerna förändrats. Många aktiviteter har prövats i projekt och sedan uppdragits åt verksamheterna att utföra inom ramen för den ordinarie verksamheten. Handlingsplanerna har varit ett viktigt sätt att föra projektet framåt och har gett god legitimitet åt det faktiska arbetet. Genom grunddokumentet och de beslutade handlingsplanerna har åtgärder i verksamheten varit förankrade hos den politiska ledningen och även hos tjänstemannaledningen. Bred dialog Utifrån den första handlingsplanen drog arbetet omedelbart igång hösten Projektledaren Christina Källgren-Peterson började med att träffa de tre nytillsatta primärvårdsdirektörerna i landstinget för att diskutera vad överenskommelsen gick ut på. Nästa steg blev att bjuda in sig själv till samtliga vårdcentraler i länet och där träffa läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer för att få deras syn på situationen. Meningen var att få igång en bred dialog och diskussion kring frågor som medicinska underlag, hur patienter skulle kunna få en snabb och fungerande rehabilitering och vilka behov verksamheten hade. Delegationen bestod av Christina Källgren- Peterson, en representant från Försäkringskassan och en försäkringsläkare. Med sig hade de också ett erbjudande om projektpengar för verksamhetsutveckling. Frågan till vårdcentralerna var om multidisciplinära team skulle kunna vara ett sätt att få en bättre struktur kring sjukskrivna personer. Ur de dialogerna föddes så småningom resursteamen ute på vårdcentralerna och den breda dialogen med verksamheten blev en viktig pusselbit i framgångskonceptet för principöverenskommelsen. 10

12 Strategin var att möta medarbetare där de arbetar och på det sättet stötta verksamheterna i deras förbättringsarbete. Vi ville verkligen veta hur vi skulle kunna förbättra samarbetet mellan landstinget och Försäkringskassan och på så vis få en snabbare och bättre rehabilitering för sjukskrivna patienter. I stället för att bara bjuda in till möten och nå en liten klick, dem som oftast redan gör ett bra arbete, så gjorde vi tvärtom. Vi lät vårdcentralerna helt styra tiderna och så anpassade vi oss. En gång var vi i Ödeshög på morgonen och åkte direkt därifrån, 18 mil till Östra Husby på eftermiddagen. Christina Källgren-Peterson, projektledare för principöverenskommelsen Under diskussionerna med vårdcentralerna kom också ett annat behov i dagen. Många pekade på nödvändigheten av att få med företagshälsovården i projektet, med tanke på arbetsgivarens ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering. En ny turné tog vid till företagshälsovården över hela Östergötland och det arbetet resulterade så småningom i en gemensam handlingsplan för samarbetet mellan landstinget och företagshälsovården där rollerna klargjordes och renodlades. Parallellt med dialogträffarna med vårdcentralerna under 2003 pågick också den del av principöverenskommelsen som handlade om kunskapsutveckling. Redan i den första handlingsplanen hade ett antal utvärderingsprojekt lyfts fram, men även andra studier fick stor betydelse för den inledande dialogen med exempelvis vårdcentralerna. Till träffarna med vårdcentralernas medarbetare kunde delegationen från samverksansprojektet efterhand ha med sig läkarintygsstudier, som visade hur kvaliteten på de medicinska underlagen till Försäkringskassan såg ut, och en undersökning om östgötens psykiska hälsa. Se projektkatalogen. Det tredje spåret i principöverenskommelsen, och i den första handlingsplanen, handlade om att stötta läkarna i sjukskrivningsprocessen. Hösten 2002 bildades sjukskrivningskommittén med representanter från både landstinget och Försäkringskassan och den gick sedan vidare i sitt arbete med en utbildning i försäkringsmedicin för läkare. Så småningom fick även många sjuksköterskor samma utbildning. Dokumenten i all ära, men arbetssättet att man har tagit ett samlat grepp och ett gemensamt ansvar tror jag har varit den stora framgångsfaktorn bakom principöverenskommelsen. Det har drivits ett konkret arbete för att lösa de bekymmer man har sett allt från bättre utbildning av läkare kring 11

13 sjukskrivningsfrågeställningar till en nära dialog med vårdcentralerna. Och dialogen har förts på så många olika sätt. Jag uppfattar nog att de inblandade parterna har kommit närmare varandra i och med samarbetet. Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör För att inte projekten under principöverenskommelsen skulle leva sitt eget liv, knöts åtgärderna nära både de politiska församlingarna och den Lena Lundgren ordinarie verksamheten i både landstinget och Försäkringskassan. I landstinget har en uppföljning av samarbetet med Försäkringskassan varit en årligen återkommande punkt för HSN, Hälso- och sjukvårdsnämnden. I sina uppdrag till verksamheterna har HSN också lyft arbetet med sjukskrivna patienter och gett det hög prioritet. Inom Försäkringskassan har arbetet följts upp i Försäkringsdelegationen, som kontinuerligt fått information om utvecklingen. De olika konkreta resultaten av samverkan har också förts in i Försäkringskassans handlingsplaner och blivit en naturlig del i verksamhetsplaneringen. På det sättet har verksamhetsutvecklingen inom ramen för principöverenskommelsen blivit verktyg i handläggarnas vardagsarbete. Vårt arbete i Försäkringskassan bygger mycket på att samordningen med landstinget fungerar. Jag tycker att vi inom ramen för principöverenskommelsen har tagit tag i strategiska frågor med ömsesidig respekt och förståelse för varandra. Det har varit väldigt lätt att komma överens. Birgitta Wågbrandt, verksamhetschef på Försäkringskassan i Östergötland Handlingsplaner och strategier i samverkansarbetet har givetvis också påverkats av vad som har Birgitta Wågbrandt skett på nationell nivå. Regeringsbeslutet att halvera antalet sjukskrivningar till 2008 har införts som ett övergripande mål för principöverenskommelsen och när lagstiftningen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Resam, blev klar låg Motala/Vadstena och Norrköping redan i startgroparna för att bilda förbund. 12

14 Den så kallade miljardöverenskommelsen från hösten 2005 är ännu ett kvitto på att man tänkt rätt i Östergötland. Den struktur regeringen kräver för att dela ut medlen har många drag gemensamma med upplägget i Östergötland. Eftersom miljardöverenskommelsen sträcker sig till och med 2008 kommer principöverenskommelsen i Östergötland att leva vidare så länge också. Minst. 13

15 14

16 2. Sjukskrivningskommitté med dialog som verktyg Av Heléne Thomsson Vi gör mer skada än nytta på det sätt vi doktorer sjukskriver idag. Jag har svårt att stå ut med att se det, och vill göra något åt det. Det är en person ur sjukskrivningskommittén som formulerar sig. De andra nickar instämmande. De är eniga om att detta är en viktig utgångspunkt för sjukskrivningskommittén i Östergötland 1. Deltagarna i kommittén samlas för att reflektera kring det de gör. Tillsammans med dem finns jag i rollen som iakttagare, lyssnare utan någon anknytning till deras arbete, Försäkringskassan eller Landstinget. Min uppgift är att förstå vad de själva menar att de gör, varför de gör det de gör, och vad det leder till. Gruppen får som instruktion att de ska samtala med varandra och inte med mig. De ska reflektera kring sjukskrivningskommitténs arbete. De ska sätta ord på sina tankar, försöka att fördjupa diskussionen, kanske genom att ställa frågor till varandra eller genom att tänka högt. Jag ber dem fokusera på sin personliga grund för att driva sjukskrivningskommitténs arbete på det sätt som de gör. De bestämmer själva vad de vill ta upp och hur mycket de vill berätta. De pratar ivrigt i nästan två timmar utan att jag ställer en enda fråga. 1 Sjukskrivningskommittén i Östergötland har funnits sedan 2003 och bygger på en principöverenskommelse mellan Försäkringskassan och Landstinget. 15

17 Sjukskrivningskommittén består av fyra personer med gemensam vilja Sjukskrivningskommittén består av fyra personer 2. Lite förenklat kan man säga att här finns både tänkaren, känslomänniskan, den mer filosofiska grubblaren och marknadsföraren. Rollerna går ihop, men de poängterar gärna själva vikten av att de tillför olika saker. Här finns en viss åldersskillnad, två kvinnor och två män, försäkringsläkare och försäkringsöverläkare, medicinsk rådgivare från Landstinget och ST-läkare i allmän medicin. Alla fyra har nuvarande eller tidigare erfarenhet av kliniskt arbete som läkare. Olika erfarenheter, intressen och läggningar är viktigt, säger de, men man måste ha gemensamma grundvärderingar för att bygga upp hörnstenarna i arbetet. En sjukskrivningskommitté kan man inte bara utse, säger denna kommitté. De menar att man måste brinna för frågorna och ha just samma hörnstenar. Annars skulle det inte gå att arbeta på det sätt de gör. Lilla sjukskrivningskommittén, bestående av Maud Smeds, Petra Björk, administratör, Lizabeth Bellander, Torbjörn Rudström och Urban Bengtson. 2 De kallas Lilla sjukskrivningskommittén. Deltagare är Lizabeth Bellander, Urban Bengtson, Maud Smeds och Torbjörn Rudström. Det finns även en Stora där dessa personer ingår tillsammans med primärvårdscheferna och en vårdcentralschef/läkare. 16

18 Vilka är då de hörnstenar som de ser som så viktiga? Den ena tycks vara viljan att göra gott, något de återkommer till många gånger under samtalet. Den andra hörnstenen tycks vara tron på människors egen förmåga att ta ansvar för sitt liv och sina ageranden. Den tredje hörnstenen tycks vara tron på dialogens kraft. Den fjärde kanske är viljan och modet att ifrågasätta det invanda och öppna upp för nytänkande? Detta är åtminstone teman som återkommer gång efter gång i sjukskrivningskommitténs samtal. De beskriver hur det hela började med att några av dem satt lite var stans, på caféer och i arbetsrum och pratade om läkares sjukskrivningsproblematik. De berättar hur de blev till just denna grupp genom att de hittade varandra i en gemensam grundsyn. Det är den personligt bottnade viljan att göra gott som är kommitténs bränsle, menar de. De menar att de känner en trygghet i det de gör. För vi tror att det vi gör är bra för patienterna, säger de. Kommittén består även av vad de själva omnämner som ett administrativt hjärta. En person som håller samman allt, som administrerar och möjliggör arbetet. En viktig person som också hon förstår frågorna, och som utför sitt arbete med insikt 4. Forum för dialog Sjukskrivningskommittén är ett forum för utvecklande dialog. De för samtal med andra läkare om riktlinjer, attityder och förhållningssätt vid sjukskrivning, men också om konsekvenser av sjukskrivningar. De pratar om själva sjukdomsbegreppet och om läkarens roll. Deras målsättning är att få till pågående samtal om svåra saker. De vill få till samtal som sprider sig läkare emellan, vårdpersonal emellan, men också och kanske framför allt till mötet mellan läkare och patient. Läkare pratar och reflekterar för lite om det som är svårt, och ibland leder det till mer olycka för människor än till lycka och tillfrisknande. Detta är kommitténs deltagare överens om. Besök på vårdcentraler Två och två besöker de vårdcentraler, läkare och vårdteam som önskar deras 4 Petra Björk. 17

19 besök. Väl på plats så lyssnar och pratar de, reflekterar och ställer sig frågor tillsammans med dem som bjudit in dem. Det är ett extremt subtilt arbete, säger de, som de driver hela tiden, varje gång de för samtal. De anordnar också seminarier för vårdcentralschefer och medicinskt ansvariga läkare med flera i länet. Hittills har det varit ett seminarium om själva sjukskrivningsarbetet och dess utveckling och ett om vad de kallar ett friskare sjukdomsbegrepp. Till hjälp har man tagit in t ex en filosof från Göteborgs universitet. Vi skapar arenor, förutsättningar för samtalet. Och vi ser till att samtal kommer igång. Ger eld åt samtalen. De inleder ofta samtalen med att säga att Nu ska vi inte lägga de här frågorna utanför oss själva. Det finns en massa andra aktörer, och de har sitt ansvar. Men vi ska använda de här två timmarna till det som är vårt ansvar. De menar att det är viktigt att föra upp diskussionen om vad det är vi läkare (det är så de uttrycker sig, alltid vi ) håller på med. Vill vi doktorer fortsätta som vi gör? frågar de sig och återkommer till att läkare många gånger gör mer skada än nytta. Sjukskrivningskommittén ser inte som sitt uppdrag att tala om för andra läkare hur de ska göra, för det menar de att de inte kan. Varje läkare måste sjukskriva på sitt sätt och ta ansvar själv för hur det görs. Hittills har de haft många samtal med läkare om hur sjukskrivningar inleds eller avstyrs. Men nu ser de att det är dags att ta tag i hur man avslutar sjukskrivningar. Avslutandet kan vara svårare än inledandet, särskilt om man inlett en sjukskrivning på felaktig grund. Samtalen är inte alltid lätta, det finns försvar och det är lätt skjuta ifrån sig. Att ta ansvar och att ställa frågor Jag tycker det här samtalet vi har här just nu är ett mycket bra och konkret exempel på hur vi jobbar. För det är precis så här vi suttit och spånat, tänkt högt, pratat och vänt och vridit. Ibland haft olika åsikter. Det här är så känsliga grejer, så kommer man lite olika in så blir det lätt kollision. Sjukskrivningskommittén menar att det viktiga är att åsikter får ventileras och brytas mot varandra, att komplexa fenomen får stötas och blötas i en dialog präglad av respekt. 18

20 De säger också att just detta att visa respekt för andras tankar och åsikter, det måste läkare förstå vad det betyder i möten med patienter. Genom att bjuda in till dialog kring sjukdom, smärta och eget ansvar tror sjukskrivningskommittén att läkare kan hjälpa människor att ta ansvar för sina egna liv. Det gör gott att få vara subjekt i sitt eget liv, säger de och menar att läkare behöver se sin roll i detta. De menar också att läkarens uppgift ibland kan vara att hjälpa patienten att upptäcka sina egna frågor och att upptäcka att de egna frågorna för framåt. Någon av deltagarna i kommittén nämner Sokrates och hans tankar om nödvändigheten i att ställa frågor. Sokrates sa så här, alla människor har egentligen kunskapen. Det gäller bara att man måste plocka fram den och tänka efter så inser man. Det är så vi tänker. Läkare ska hjälpa och inte stjälpa Människor går till doktorn för att bli hjälpta. Många tror att den hjälpen heter sjukskrivning. Men den som blir sjukskriven blir inte alltid hjälpt, istället blir den sjukskrivna stjälpt, säger sjukskrivningskommittén. Därför måste läkare bli mer aktsamma i sjukskrivningssituationen och fundera över hur de på bästa sätt kan hjälpa den person de har framför sig. Det handlar inte om att sluta sjukskriva, utan om att använda sjukskrivning på sätt som hjälper patienten att tillfriskna. Problemet menar sjukskrivningskommittén är att det är alltför svårt att komma tillbaka i jobb efter en sjukskrivningsperiod, patienten blir passiv och läkaren duckar för problemet. Tidigare har man inom läkarkåren inte pratat så mycket om detta. Men ju längre och fler sjukskrivningarna har tenderat att bli, desto mer synlig har den destruktiva baksidan blivit. Långa sjukskrivningar får en touch av bedrägeri, säger sjukskrivningskommittén. Den som har det svårt går till doktorn för att bli hjälpt och ber kanske om att få bli sjukskriven. Men det är ingen hjälp man får, man får motsatsen och man blir stjälpt, menar de. Sjukskrivning har en beroendeframkallande risk. Någon i gruppen kallar det pengarnas sötma. Någon annan kallar det ansvarsbefrielse. 19

21 Sjukskrivningskommittén menar att läkare idag är bra på den tekniska medicinska biten. Men hur de hanterar människan framför sig i en sjukskrivningssituation, det har de funderat mindre över. Det har blivit så lätt att tappa helheten och att glömma bort att en del i tillfrisknandet bygger på att patienten ser sig själv som en människa med valmöjligheter och ansvar. Om att sluta ordinera ansvarsbefrielse Sjukskrivningskommittén menar att läkare har en tradition där de alltid varit den stora hjälparen. Läkare har fått rollen eller uppdraget att visa andra människor vägen, men har ofta glömt bort att hänvisa till den viktigaste aktören i människors liv, nämligen personen själv. Man har glömt bort att hänvisa till den egna kapaciteten att läka sig själv. Hur den egna kapaciteten ser ut måste man prata om med de enskilda patienterna, menar kommittén. För vad är det som säger att läkare vet vem som har kapacitet och förmåga, frågar de sig. Någon av dem säger Att tilltro någon något kan skapa en enorm kraft. De menar att ett problem som läkare ställs inför är svårigheten att säga nej till patienter som ber om sjukskrivning. Patienterna kommer med sina krav, de lever i en verklighet som de ibland önskar fly ifrån. De är moderna människor som är vana vid att allt kan fixas, de ser inte och vill inte acceptera några begränsningar. För läkare gäller det att lägga tillbaka ansvaret på patienten, få patienten att förstå att han eller hon är aktör i sitt eget liv, menar sjukskrivningskommittén. Läkare måste kliva av rollen som den ständiga räddaren, och se och förstå sitt eget agerande i dessa stunder. Det är idag tyvärr så att doktorn ibland är beredd att ljuga för att människor ska få som de vill, säger någon i kommittén. Men, säger de i stark enighet, man ska inte skriva sånt man inte kan stå för av egen övertygelse. Ändå har de full förståelse både för läkare som vill hjälpa och patienter som vill fly. Vem vill inte slippa ibland?, säger de. De menar dock att läkare måste se upp med att ordinera ansvarsbefrielse genom sjukskrivning. Istället måste de våga se att välbefinnandet faktiskt kan öka, när människor som inte mår bra lär sig hantera lidande som en del av livet. Läkare måste våga stå för att psykiska reaktioner är något man måste ta sig igenom, som man kanske inte alltid bör sjukskrivas för. Det handlar om att som läkare hjälpa den människa man har framför sig att växa som människa, menar de. Kommittén är enig om att många av de problem som måste diskuteras i läkarkåren idag rör existentiella frågor, som alltför ofta görs om till medicinska frågor av både läkare och patienter. 20

22 De menar att läkare alltför ofta tvingas låtsas att de kan bota för att människor inte ska behöva acceptera lidanden och begränsningar i livet. Så länge man inte talar om att man som läkare inte kan bota så slipper man trösta, säger någon. Så länge man inte säger hur livet är slipper man känna skuld. Läkare behöver stöd här, menar gruppen. Det handlar om att orka vara närvarande i människors liv och se smärtan, utan att känna sig otillräcklig. Läkare måste lära sig att inte smita undan sitt ansvar. Det här tar man inte upp på läkarlinjen, men kommittén tar gärna upp det i sina dialoger med andra läkare. Sjukskrivningskommitténs arbete leder till medvetet agerande Det är svårt att veta vad sjukskrivningskommitténs arbete leder till. Men kommittén tycker själva att de ser att det finns en betydligt större öppenhet nu än för bara några år sedan när de startade sitt arbete, vad det gäller hur läkare sjukskriver. Attityder har förändrats, synsätt har förändrats och därmed människors verklighet. Sjukskivningskommitténs förhoppning är att deras arbete bidrar till en positiv utveckling. De vill att läkare ska ta tag i frågan där de är, ta ansvar som doktor när de skriver intyg, utifrån sina tankar och förutsättningar. Att de ska känna sig trygga och veta att det inte finns något rätt eller fel när det gäller sjukskrivning, men att det krävs en del för att det ska bli så bra som möjligt för patienten. De vill att deras arbete ska leda till ett medvetandegörande av läkare och därigenom även av patienter. Först medvetandegöra doktorn, det är vårt arbete. Sen ska doktorn medvetandegöra patienten, säger de. Det som de konkret kan se hända när de är ute och träffar läkare är att det blir givande dialoger där det är omöjligt att lägga frågorna utanför sig själv. Man vill gärna prata om andra aktörer, men det enda vi kan påverka är oss själva för det är vi som håller i pennan, säger kommittén. De tycker sig se att de får ett allt större gensvar för inställningen att det är jag som doktor som måste ta ansvar för vad jag gör. 21

23 Kommittén om sina drivkrafter Vad är det då som får dessa fyra personer att driva dessa frågor på det sätt de gör? Ja det är väl att så som vi sjukskriver i Sverige idag så gör vi skada. Mycket, mycket mer skada än nytta. Det är nog min huvudsakliga drivkraft. Jag har svårt att stå ut med att se att det är så. Det är en av deltagarna i sjukskrivningskommittén som försöker förklara sin drivkraft i arbetet i sjukskrivningskommittén. De andra nickar instämmande. Men de säger också att en drivkraft från början var att läkare överlag tycker att sjukskrivningar är så svåra att hantera. Det saknades en dialog om denna svåra uppgift. En drivkraft var att få till stånd en sådan dialog interkollegialt. Någon säger att intresset för att förstå sjukdomsbegreppet är en drivkraft i sig. Någon annan säger att en drivkraft är att fundera över hur man själv fungerar. De säger också att de tror på det arbetssätt de utvecklat. De tror att de skapar förutsättningar för människors växande och det känns bra. Det är ett kreativt arbete som har ett viktigt syfte. Alternativa arbetsätt Alternativet till det dialogarbete sjukskrivningskommittén ägnar sig åt skulle vara skriftliga rutiner och riktlinjer. Men det är svårt, för att inte säga omöjligt, att formulera sig i skrift när det gäller dessa komplexa saker menar de själva. Det finns en risk att man då dödar reflekterandet, att man instrumentaliserar istället för att skapa utveckling. Förmodligen är det omöjligt att få till en process av medvetandegörande och av ett läkare-och-patientgemensamt ansvarstagande i sjukskrivningsprocessen på något annat sätt än via dialog. Däremot säger de att det bör finnas nedtecknade rutiner och riktlinjer, som ett komplement. Beslutsstöd kan vara bra att luta sig emot i möten med besvärliga situationer, säger de. Men dialogen behövs ändå. Människors ryggsäckar ser olika ut och en fara i beslutsstöd är att man inte tar hänsyn till det. Beslutsstöd är heller inte till hjälp i det som är det allra svåraste, att bottna i sig själv och känna en säkerhet i att man hjälper och inte stjälper den unika människa man har framför sig i sjukskrivningssituationen, menar sjukskrivningskommittén. 22

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen 1 2007-02-16 Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Projektansökan till Samordningsförbundet Deltagande parter bakom projektförslag

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING

Färsäkringskassan. Överenskommelse avseende. Jsprocessen mellan Försäkringskassan och Örebro läns landsting för 2011.. CJREBRO LÄNS LANDSTING CJREBRO LÄNS ~~ LANDSTING Färsäkringskassan Diarienummer 3604:012179-2011,'T- Överenskommelse avseende ~~~ ~"~~ ~ ~ ~n~ra1~ diam Handlingsplan och riktlinjer för samverkan i s'ukskrivnin J Jsprocessen

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Må bra med kultur 2014

Må bra med kultur 2014 Må bra med kultur 2014 Sammanfattning av årssammanställning Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer