Metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen delrapport 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen delrapport 1"

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (3) Datum Metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen delrapport 1 Inriktningen på arbetet med att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga utgår ifrån tre grundläggande ömsesidigt beroende moment: En väl validerad bedömningsmetod som ger tydlig information som försäkringsbeslut kan baseras på, standardiserade undersökningsprocedurer (instrument) som garanterar att bedömningsunderlagen tillkommer likformigt, samt en administrativt och rättsligt säkrad försäkringsprocess omfattande rutiner kring initiering och genomförande av undersökningar samt värdering av de beslutsunderlag som ingår. En mer detaljerad redogörelse för bakgrund och resonemang i anslutning till inriktningen återges i rapportens bilaga. Bedömningsmetod Hur bedömningsprocessen ska se ut och vilka moment som ska ingå är frågor som initialt hålls öppna. Projektplanen utgår inte ifrån att bedömningen ska baseras på ett enda endimensionellt instrument (exempelvis en lista med aktivitetsfaktorer) utan utesluter inte att metoden kan komma att inbegripa en kombination av moment, exempelvis diagnosrelaterade moment, moment som fångar aktivititetsförmågor kopplade till fysisk funktion, moment som fångar mental/kognitiv/social funktion, samt kompletterande moment som bedöms behövas för att ge en mer fullständig bild. Utvecklingsarbetet måste säkra att nödvändiga faktorer finns med och att de sammantaget uttrycker individers aktivitetsförmåga på ett rimligt och begripligt sätt. Detta samtidigt som de ger en tydlig anvisning om det beslut som ska fattas. Analys av frekvens av faktorer kopplade till diagnos och till faktiskt försäkringsutfall kan vara en del av arbetet, bedömarpaneler som värderar utfallen generellt och för individulla fall kan vara ett annat. Projektplanen utgår ifrån att data från nuvarande fördjupade undersökningar såväl som data från de metoder som tas fram inom projektet kommer att analyseras. Wimi 2005 FK90010_003_G Undersökningsprocedurer Minst lika metodologiskt utmanande som att säkra god validitet i bedömningsmetoden, blir att utvärdera och kalibrera kvaliteten i de undersökningsprocedurer (tester, självskattningsskalor, intervjuer etc) som ligger till grund för ingående bedömningsunderlag. Erfarenheter talar för att olika utförare idag använder olika typer av instrument och att dessa instrument i sig uppvisar betydande svagheter. Bl.a. har de normalt tagits fram för att användas i annat syfte. Generellt gäller att validiteten i metoder som används på det mentala/kognitiva området är svag. Projektarbetet kommer bl.a. att

2 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (3) Datum inriktas mot att identifiera användbara existerande instrument och undersöka behov och förutsättningar för att vid behov modifiera dem, alternativt ta fram nya likartade instrument. Arbetet kan förväntas kräva omfattande praktisk testning bl.a. för att acceptabel reliabilitet ska nås. Projektet planerar för att i betydande omfattning engagera extern kompetens i den här delen av arbetet. Försäkringsprocessen Mellan 3000 och 5300 sjukfall per månad passerar dag 180. En viktig aspekt av projektet är att säkra att den administrativa hanteringen är realistisk och hållbar. I detta ingår bl.a. metoder för att undvika att individer som återvänder i arbete före, eller strax efter 180 dagar, blir föremål för fördjupad bedömning. Utredningsarbetet kring dessa och associerade frågor planeras bedrivas i en särskild utvecklingsgrupp. Ett led i arbetet kan bli att ett antal lokala försäkrinscentra involveras för att fungera som testkontor. Befintliga beslutsunderlag ska vägas samman i ett rättssäkert och legitimt beslut. I andra länder används instrument som i flera fall bygger på poängsystem där den som uppnår en viss nivå kvalificerar sig för ersättning. En metod baserad på en enkel addering av poäng riskerar att inte nå acceptabel legitimitet. En av flera alternativa möjligheter är att söka bestämma rätt till ersättning utifrån utarbetade kategorier som omfattar olika kombinationer av diagnoser och aktivitetsnivåbeskrivningar. Att definiera vilka krav den reguljära arbetsmarknaden ställer förutsätts i projektplanen inte vara så ouppnåeligt som det i ibland framställs. Ett tillvägagångssätt kan vara att analysera och på en rimlig abstraktionsnivå sammanfatta de krav som de tio vanligaste yrkeskategorierna i Sverige uppvisar. Ambitioner gällande inriktning på och omfattning av bedömningsprocessen är beroende av de praktiska förutsättningar som gäller för de system som ska hantera den. Den initiala projektplanen bygger på förutsättningen att den bedömningsmetod som tas fram med en rimlig ansträngning ska kunna hanteras i hälso- och sjukvården. Att det är speciellt utbildade och certifierade läkare och representanter för andra relevanta yrkeskategorier som ska stå för undersökningar och bedömningar torde det inte råda någon oenighet om. Om det är optimalt att landstingen ansvarar för samtliga fördjupade underlag eller om alternativa utförare bör bidra är en fråga som bättre kan besvaras när uppföljningar och utvärderingar av nuvarande arbetssätt (volym och kvalitet) har genomförts och analyseras. Aktuell projektplan bygger på förutsättningen att ett betydande antal utförare av fördjupade bedömningar kan knytas upp för ett omfattande extra engagemang under den tid bedömningsmetod och undersökningsprocedurer utvecklas. Kostnader Försäkringskassan äskar medel för att täcka de kostnader myndigheten räknar med att projektet kommer att medföra. Dessa beräknas uppgå till 25 miljoner kronor för den tid projektet planeras fortgå. I angivna kostnader ingår bl.a. kostnader för det omfattande merarbete (utbildning, uppföljning, kalibrering etc.) som den läkarkompetens/de medicinska team som kontrakteras för att

3 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (3) Datum delta i utvecklingsarbetet förutsätts lägga ner. I beräkningarna ingår också kostnader kopplade till medicinsk kompetens som kan behövas upphandlas speciellt för projektets räkning. Angivna summor täcker inte kostnader för att genomföra reguljära fördjupade utredningarna före, under, eller efter projekttiden. Kostnadsberäkning Projektledningsgrupp Arbetsgrupper bedömningsmetod,undersökningsprocedurer, försäkringsprocessen Utvärdering, analys inkl. upprättande av en databas och särskilda förändringar i Försäkringskassans datasystem Kompetens för utveckling av specifika instrument samt ev. inköp av licenser Utvecklingskostnader medicinsk kompetens/bedömningsteam Totalt ca 5,5 miljoner kr ca 3,2 miljoner kr ca 4,3 miljoner kr ca 4,0 miljoner kr ca 8,0 miljoner kr ca 25 miljoner kr

4 1 (20) Uppdrag att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen - delrapport 1, 22 november

5 2 (20) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Behov av ny kunskap Rapportens terminologi Metoder och instrument som uppdraget kan resultera i En möjlig kombination av moment inom ramen för en samlad bedömning Diagnosrelaterade moment Skillnad på fysiska och psykiska funktioner Aktivitetsförmågor kopplade till fysisk funktion Mental/ kognitiv/social funktion Kompletterande dimensioner Fler användningsområden Internationella erfarenheter Undersökningsprocedurer Uppföljning och utvärdering I vems regi ska prövningen ske? Försäkringsprocessen Beslut Bedömningsunderlagens funktion som tydliga beslutsunderlag Den reguljära arbetsmarknaden Samarbete med Arbetsförmedlingen En plan för genomförande av projektet Projektorganisation Kostnader Kostnadsberäkning Referenser Wimi 2005 FK90010_003_G

6 3 (20) Uppdrag att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen 1. Sammanfattning I rapporten beskrivs förutsättningar för att vidareutveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen 1. En initial bedömning av vilka metoder/instrument arbetet kan resultera i talar för en samlad bedömningsmetod baserad på flera moment. Bl.a. kan momenten aktuell diagnos, fysisk funktion och mental/kognitiv/social funktion komma att ingå på basen av separata bedömningsunderlag. I den beskrivna planen för hur uppdraget skall genomföras fästs stor vikt vid att kvalitetssäkra de undersökningsprocedurer som leder fram till ett givet värde i underlagen. Speciellt utbildade läkare och medicinska team föreslås kontrakteras för att bistå med uppföljnings- och utvärderingsdata som möjliggör detta. Projektorganisationen föreslås byggas runt en projektledningsgrupp kopplad till avdelningen försäkringsprocesser vid Försäkringskassan. Gruppen ska förankra ställningstaganden i en styrgrupp där företrädare för Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen ingår. Gruppen ska vidare kontinuerligt informera och hämta synpunkter från en referensgrupp med, relevanta läkarorganisationer, SKL, etc. Arbetet ska också förankras via hearings med patientorganisationer och andra intressenter. Det operativa arbetet planeras utifrån tre olika utvecklingslinjer: utveckling av bedömningsmetod, utveckling av undersökningsprocedurer, samt utveckling av försäkringsprocessen. I rapporten görs en mycket preliminär uppskattning av de kostnader projektet kan komma att medföra. 2. Inledning Enligt de regler som gäller sedan 1 juli 2008 ska sjukskrivnas arbetsförmåga prövas mot den reguljära arbetsmarknaden när sjukskrivningen varat i 180 dagar 2. Sådan prövning skiljer sig på flera sätt från den prövning som normalt görs tidigare i ett sjukfall. Då det inte finns något faktiskt arbete, med faktiska krav, att jämföra den sjukskrivnes funktionstillstånd och aktivitetsnivå gentemot blir arbetsförmågebegreppet extra undflyende. I denna rapport används det av arbetsförmågeutredningen (1) föreslagna begreppet medicinska förutsättningar för arbete som beteckning på vad som bör fångas i detta skede av en sjukskrivning. 1 Utöver rätt till sjukpenning är en ambition att de nya metoderna ska kunna nyttjas bl.a. vid bedömning av sjuk- och aktivitetsersättning 2 För den som är arbetslös gäller detta från sjukskrivningens första dag.

7 4 (20) Arbetsförmågeutredningen konstaterar mot bakgrund av internationella utblickar, att politisk normering med hjälp av standardiserade instrument är en möjlighet. Instrument som används i andra länder (2) uppvisar likheter men också betydande skillnader. En slutsats är att det inte finns något uppenbart överlägset sätt att hantera bedömningar av detta slag och att kontextuella faktorer har stor betydelse. Även i Sverige har det skett en utveckling. 3 År 2007 introducerades 4 Funktions- och aktivitetsförmågeprofil (FAP) ett instrument bestående av 16 aktivitetskategorier och 6 funktionsbeskrivningar hämtade från International Classification of Functioning, Disability and Health, 5 ICF (3). En majoritet av faktorerna finns med i det nya strukturerade formulär med fördefinierade aktivitetsfaktorer som tagits fram inom det s.k. BUSA projektet 6 och som nu används för fördjupade utredningar. En första utvärdering visar att läkares bedömning blir mer enhetliga med det nya arbetssättet, men att överensstämmelsen mellan olika bedömare fortfarande är låg (4). Väsentlig kunskap både vad gäller olika metoders träffsäkerhet och deras försäkringsmässiga konsekvenser saknas fortfarande 7. Det finns goda skäl att i detta arbete söka en balans mellan att utveckla existerande metoder och att tänka nytt. Utifrån den ambitionen har den plan som skissas i rapporten en medvetet tentativ karaktär. Målet är ett arbetssätt som är enhetligare än dagens och som kan uppfattas som rimligt. Vägen dit är prövande och med den uttalade ambitionen att de steg som tas skall vara väl förankrade. 2.1 Behov av ny kunskap Initialt bör resurser satsas på att fylla kunskapsluckor. Till del genom om att systematisera och värdera erfarenheter som gjorts, men framförallt genom att ta fram ny relevant kunskap. Hur ser i detalj de ärenden ut som passerar dag 180? För vilka typer av sjukfall görs en fördjupad bedömning? Enligt vilka kriterier aktualiseras de idag? Hur bedöms de arbetslösa? Hur ser kvaliteten i bedömningarna ut? 8 Vilka typer av sjukfall (diagnospanorama, blandning av diagnoser etc.) faller idag ut som fall som beslutas ska stanna i sjukförsäkringen och vilka faller ut som sådana som beslutas inte ska vara kvar i sjukförsäkringen 9? Går det att definiera olika typfall? Hur ser de svåra 3 Redan på 1990-talet bedrevs vid de tidigare RFV-sjukhusen arbete (bl.a. i form av listor med funktions- och förmågefaktorer). 4 Försäkringsmedicinskt Centrum genomförde under 2007/2008 ca 1000 utredningar med FAP 5 Instrumentet är till stora delar identisk med det brittiska Work Capacity Assesment (WCA). 6 BUSA står för Beslutsunderlag i socialförsäkringsadministrationen och har bland annat tagit fram och lanserat en ny blankett för särskilt läkarutlåtande/teambedömning som bl.a. innehåller 18 förbestämda aktivitetskategorier. 7 Ett första försök att utvärdera UEMASS Core set (5), där många av de faktorer som ingår i FAP och i WCA ingår, visade exempelvis att faktorerna bedömdes ge en bättre bild av funktion och aktivitetsbegränsning än av begränsningar i arbetsförmåga. 8 Enligt uppgift är det i endast ca 5 procent av bedömningarna där försäkringsmedicinsk rådgivare engagerats 9 I juni 2010 var andelen som fick sjukpenningen indragen efter dag 181 4,3 procent.

8 5 (20) ärendena ut? Hur fungerar dagens metoder vid bedömningar gällande sjuk- och aktivitetsersättning 10 Vilka erfarenheter kan dras av användandet av Socialstyrelsens beskrivning av vad som kan innefattas i begreppet allvarlig sjukdom (15)? Särskilt angeläget är att analysera erfarenheterna inom BUSA-projektet. Projektet möjliggör bl.a. insamling av data kring samband mellan diagnos, aktivitetsbegränsningar och bedömning av arbetsförmåga. Erfarenheter av dagens arbetssätt kan analyseras både vad gäller bedömningarnas kvalitet och konsekvenser för beslut 11. Blir det fler eller färre som bedöms ha tillräcklig arbetsförmåga för arbete på den reguljära arbetsmarknaden? 12 Hur faller det nya arbetssättet ut för olika typfall? Angeläget är också att följa och värdera den internationella utveckling som skett efter det att arbetsförmågeutredningen slutat sitt arbete. Bl.a. har det brittiska Personal Capacity Assassment blivit Work Capacity Assassment och den vetenskapliga grunden för förändringen och de erfarenheter som därefter vunnits är kunskap som kan ha stort värde. Kontakter med Storbritannien och med motsvarande kompetens i andra länder planeras att snarast upprättas. 2.2 Rapportens terminologi I arbetsförmågeutredningen, uppdragsskrivelsen och i andra sammanhang där dessa frågor diskuteras används delvis synonyma begrepp på ett sätt som kan förvirra. I den här rapporten används i huvudsak tre begrepp: bedömningsmetod, undersökningsprocedurer och instrument. Bedömningsmetod betecknar det samlade sätt, och det samlade underlag, som det slutliga ställstagande görs utifrån, undersökningsprocedurer betecknar de olika mät-/ test-/ eller frågeformulärsbaserade sätt på vilket den information som ingår i bedömningsmetoden tas fram. Instrument betecknar i första hand specifika tester, frågebatterier etc. 3. Metoder och instrument som uppdraget kan resultera i Projektplanen utgår ifrån att det finns tre grundläggande ömsesidigt beroende moment som bedömning av medicinska förutsättningar för arbete bör omfatta: 1) En väl validerade bedömningsmetod som ger tydlig information som den slutliga bedömningen kan baseras på, 10 En uppföljning av UEMASS Core set visar att faktorerna smärta (80 %) och hantera stress (90 %) dominerar bland de faktorer som finns med. Detta faktum antyder de stora gränsdragningssvårigheter som finns. 11 En registerstudie med avidentifierade data från sjukfall som bedömts enligt det nya arbetssättet bör genomföras när en tillräcklig mängd undersökningar genomförts 12 Samma analyser kan göras gentemot hela arbetsmarknaden vid bedömning av rätten till sjukoch aktivitetsersättning

9 6 (20) 2) Väl utprovade och helt standardiserade undersökningsprocedurer som garanterar att bedömningsunderlagen tillkommer likformigt, 3) En administrativt och rättstekniskt säkrad försäkringsprocess som omfattar dels sammanvägning och värdering av de beslutsunderlag som finns, dels rutiner och system för administration kring initiering och genomförande av undersökningar. 3.1 En möjlig kombination av moment inom ramen för en samlad bedömning Hur den samlade bedömningsprocessen ska se ut och vilka moment som ska ingå är frågor som initialt hålls relativt öppna. Projektplanen utgår exempelvis inte ifrån att det är givet att en bra process baseras på ett enda instrument. Det finns mycket som talar för att en process med flera kompletterande moment har värden som måste vägas emot den ökade komplexitet detta kan innebära 13. Det kan exempelvis handla om att på lämpligt sätt fånga patientens upplevelse eller att ta tillvara de pedagogiska dimensioner som den här typen av undersökningar kan erbjuda 14. En möjlig kombination av moment är: 1) diagnosrelaterat moment. 2) moment som fångar aktivititetsförmågor kopplade till fysisk funktion. 3) moment som fångar mental/kognitiv/social funktion. 4) kompletterande moment 3.2 Diagnosrelaterade moment I de fördjupade utredningar som görs idag efterfrågas för de aktiviteter som ingår om aktiviteten i fråga har samband med angiven diagnos. Arbetsförmågeutredningen för fram tankar om försäkringsmedicinskt beslutsstöd borde kunna utvecklas med nya skrivningarna om diagnosrelaterad funktionspåverkan och aktivitetsbegränsningar insatta i ett prognostiskt perspektiv. 15 Detta skulle möjliggöra att man ur beslutsstödet t.ex. skulle kunna härleda svaret på frågan: är det i normalfallet rimligt och/eller troligt att diagnosen ifråga leder till långsiktiga aktivitetsbegränsningar? Till ett eventuellt diagnosrelaterat moment bör de beskrivningar och kriterier som Socialstyrelsen tagit fram för begreppet allvarlig sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang kunna kopplas. Den nya sjukskrivningsprocess som växer fram kan ses som ett bygge där nya delar vinner i legitimitet och transparens på att relatera till redan etablerade delar. 13 Ett allmänt argument för att vid bedömningen nyttja olika underlag är att detta kan medföra att det kan vara lättare att leva upp till kraven som objektiv bedömare om det slutliga avgörandet vilar på fler underlag. 14 SLU-läkare rapporterar om att det ofta kan finnas ett motiverande inslag med i bilden. 15 Socialstyrelsen har planer (7) på ett arbete i den riktningen

10 7 (20) 3.3 Skillnad på fysiska och psykiska funktioner Diagnospanoramat i Sverige liksom i resten av världen - för långvariga sjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättning har förändrats från en dominans av sjukdomar i rörelseorganen till att i allt högre grad handla om psykisk ohälsa (6). Besvär kopplade till ospecifik långvarig och/eller generaliserad smärta kan sägas tillhöra en diagnostisk gråzon. Utvecklingen har skett parallellt med att arbetslivet och till viss del även arbetskraften ändrat karaktär. Detta betyder att aktivitetsbeskrivningar kopplade till fysiska funktioner t.ex. att lyfta, eller att bära ofta är otillräckliga eller inadekvata för att bedöma arbetsförmåga hos dagens arbetskraft i dagens arbetsliv. Aktivititetsförmågor kopplade till fysisk funktion är ofta förhållandevis tydligt och direkt kopplade till funktion och diagnos och kan relativt lätt kopplas till relevanta begränsningar i arbetslivet. Sådana förmågor är dessutom relativt lätta att mäta. Mentala/kognitiva/sociala dimensioner av människors funktion har (förutom när det handlar om allvarlig psykisk sjukdom) en mer indirekt och svårverifierad relation både till grundsjukdomen och till faktiska aktivitetsnivåer. Inte sällan är antingen en förmodad orsak, och/eller vanliga konsekvenser, av psykiska tillstånd inkorporerade i diagnosbestämningen vilket lätt kan leda till svårhanterade cirkelresonemang 16. Det kan därför finnas poänger med att fånga aktivitetsbegränsningar beroende på fysiska/somatiska orsaker på ett sätt och psykologiska/kognitiva begränsningar på ett annat sätt. Förutsättningarna att nå valida verifieringsmetoder kan förväntas skilja sig åt och det kan vara en fördel att de tillåts utvecklas med särskild metodik och med olika målbilder 17. En annan potentiell vinst ligger i att en sådan tvådelning kan erbjuda förutsättningar att bättre kalibrera de olika dimensionernas inverkan på sammanfattande bedömning och beslut. 3.4 Aktivitetsförmågor kopplade till fysisk funktion Flera av de instrument som redovisas i Arbetsförmågeutredningen betänkande (tex. Work Capacity Assessment) har basen i bedömningen av aktivitetsbegränsning kopplad till fysisk funktion 18. Frågan är i vilken utsträckning man ska bygga vidare på sådana existerande system och i vilken utsträckning dessa täcker de områden som behöver täckas. Utgör t.ex. de faktorer som finns med på den nya SLU/teambedömningsblanketten rätt aktiviteter? Behöver något dras ifrån eller läggas till? Finns det onödiga överlappningar? Beskriver utfallet de faktiska fallen på ett rättvisande sätt? Täcker faktorerna arbetslivets krav? Utöver validiteten på de faktorer som ingår måste de kunna sammanfattas på något sätt som går att nivåbestämma och värdera. Till arbetet kring aktivitetsförmågor kopplade till fysisk funktion planerar projektet att knyta bl.a. medicinsk kompetens, kompetens rörande 16 Depression bestäms bl.a. utifrån de konsekvenser sjukdomen ger, diagnosen utmattningssyndrom har byggt in orsaken till tillståndet i diagnosen. 17 Med ett sådant synsätt kan det vara meningsfullt att söka fånga funktionsbeskrivningar snarare än aktivitetsbeskrivningar. 18 I EUMASS 20 faktorer 12 framförallt kopplade fysisk aktivitet och 8 kognitiva/mentala inslag). De faktorer som ingår är hämtade från ICF.

11 8 (20) framtagande och arbete med den här typen av instrument, kompetens på det arbetsterapeutiska området, sjukgymnastisk kompetens samt kompetens kopplat till arbetsförmedlingens verksamhetsområde. 3.5 Mental/ kognitiv/social funktion Mentala dimensioner av människors aktivitetsförmågor har (förutom när det handlar om allvarlig psykisk sjukdom) en mer indirekt och svårverifierad relation till grundsjukdom än vad aktivitetsbegränsningar kopplade till fysiska funktioner har. De undersökningsmetoder som finns självskattningsskalor, test, frågebatterier, etc. har dessutom svagheter. Det är en öppen fråga i vilken utsträckning man fångar faktorer som både är relevanta och som dessutom är möjliga att mäta på något rimligt sätt. Till arbetet knyts psykologisk kompetens, kompetens rörande framtagande och arbete med den här typen av instrument, samt kompetens hämtad från arbetsförmedlingens verksamhetsområde. 3.6 Kompletterande dimensioner En fråga är i vilken utsträckning det finns behov av kompletterande dimensioner. En del av svaret finns i hur rehabiliteringskedjans regler t.ex. om särskilda skäl och begreppet oskälighet - hanteras i nuvarande praxis. Detta avgör exempelvis värdet av att ha med kompletterande dimensioner som prognos för funktionstillståndet eller medicinska risker vid utförande av vissa typer av aktivitet. En hypotes är att praxis inte har så betryggande kvalitet att kompletterande moment kan betraktas som överflödiga. Möjlighet att lämna vad patienter och läkare kan uppfatta som en fullständig bild, kan också vara bärande argument för att kompletterande moment bör ingå. Att informationen kan ha ett värde i den samlade process där Arbetsförmedlingen tar vid är ett annat. 3.7 Fler användningsområden Metoden skall primärt tas fram för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete gentemot reguljär arbetsmarknad. Detta betyder med dagens regler bedömning efter 180 dagar samt initial bedömning för arbetslösa. Ambitionen är att metoden skall kunna användas i ytterligare situationer. Bedömning gällande sjuk- och aktivitetsersättning 19, bedömningar av arbetsförmåga i relation till socialtjänsten, samt användning inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet är några exempel. 3.8 Internationella erfarenheter I arbetet med att ta fram bedömningsmetoder kommer de internationella erfarenheter som finns att tas tillvara. Det grundarbete som gjorts inom ramen för arbetsförmågeutredningen kan utvecklas och då bl.a. med tydligare fokus på metodologiska frågor (reliabilitet och validitet) samt på konsekvenser avseende försäkringsutfall. Av särskilt intresse är aktuella erfarenheter från 19 Detta innebär att arbetet utöver att definiera reguljär arbetsmarknad även i viss mån bör inbegripa hela arbetsmarknaden

12 9 (20) Storbritannien 20 men även inom ramen för det europeiska samarbetet pågår intressant utveckling. 4. Undersökningsprocedurer Avgörande för rättsäkerhet och legitimitet är att den information som ska värderas fångas på valida och standardiserade sätt. Erfarenheterna talar för att en betydande sårbarhet finns i de procedurer (frågebaserade, testbaserade, eller en kombination) som används. De instrument det handlar om har bl.a. oftast tagits fram med syfte att användas i helt annat sammanhang. Det instrument som ofta används av sjukgymnaster, Testinstrument för profil av fysisk förmåga (TIPPA), ger exempelvis resultat som är svåra att överföra i de nivåtermer som nuvarande SLU-formulär bygger på. Det är också tveksamt om alla ingående moment behövs. Ett exempel på en fråga för projektet att besvara är om det finns förutsättningar för, och behov av, en eventuell skräddarsydd variant av instrumentet. I en första utvärderingsrapport om BUSA-projektet framhålls behovet av en ensning av de undersökningsmetoder som används. Framförallt är det de instrument och metoder som används på det mentala området som framstår som tveksamma. En enkätstudie gällande vilka undersökningsmetoder som använts och vilka erfarenheter som gjorts kan ge värdefullt bidrag. 5. Uppföljning och utvärdering Grundfrågan är: redovisar det slutliga beslutsunderlaget adekvata förhållanden? Finns nödvändiga faktorer med och uttrycker de sammantaget individens aktivitetsförmåga på ett sätt som tydligt anger vad som utifrån förutsättningarna är ett korrekt beslut? Det finns en lång rad olika former av validitet (8). Den viktigaste är självfallet att metoden verkligen mäter det den avser att mäta, s.k. face validity. Ett tänkbart sätt att närma sig detta är utifrån analyser av frekvens av faktorer 21 och kombinationer av faktorer, kopplade till diagnos och till faktiskt försäkringsutfall. Bedömarpaneler får diskutera och värdera utfallet. En analys av detta slag bör inledas snarast på grundval av data som samlas utifrån existerande fördjupade undersökningar och sedan fortsätta med de vidareutvecklade metoder som tas fram. Panelerna får också i uppdrag att värdera olika fallbeskrivningar. Minst lika viktigt och minst lika svårt blir att utvärdera och kalibrera kvalitet och trovärdighet i de undersökningsprocedurer (tester, självskattningsskalor, intervjuer etc) som ligger till grund för hur bedömningsunderlaget blir. En utgångspunkt är att båda dessa aspekter av framtagandet av beslutsunderlag simultant och i dialog med varandra måste bli föremål för uppföljning och utvärdering. Att utvärdera undersökningsprocedurer ställer andra 20 Man har relativt nyligen reformerat det förtidspensionsrelaterade systemet. 21 Faktorer som alltid slår ut tillsammans kan exempelvis vara överflödiga.

13 10 (20) metodologiska krav än utvärdering av den sammanfattande bedömningsmetoden. Man måste enkelt uttryckt komma närmare själva individen för att avgöra procedurens kvalitet. Här blir också reliabiliteten viktigare. Bedömning av fallbeskrivningar där olika procedurer använts kan vara en väg, att använda testpersoner rekryterade för ändamålet kan vara en annan. Området ställer mycket stora metodologiska krav. Projektet planerar för att engagera den kompetens som finns på Försäkringskassan men kommer att behöva nyttja betydande inslag av extern kompetens i den här delen av arbetet. 6. I vems regi ska prövningen ske? Så sent som långt in på 1990-talet genomförde Riksförsäkringsverket fördjupade undersökningar vid egna sjukhus. Nuvarande situation med en tydlig uppdelning mellan medicinsk undersökning och beslutsfattande på försäkringsmässiga grunder kan antas vara en viktig förutsättning för legitimiteten i de metoder som utvecklas 22. Intuitivt har de flesta människor en uppfattning om att det finns ett naturligt motsatsförhållandet mellan försäkrad och försäkringsgivare. Om försäkringsgivaren både är undersökare och beslutare lämnar detta öppet för misstankar om att bedömningsprocessen påverkas på ett för individen otillbörligt sätt. Att den som gör undersökningen tillhör hälso- och sjukvården kan tvärtom bidra till att de som undersöks uppfattar sig seriöst och respektfullt bemötta. Erfarenheter talar också för att ett sådant möte kan ha väsentliga motivationspåverkande effekter. Ytterligare argument kan vara att sjukskrivningsprocessen ska ses som ett kontinuum där bedömningar som görs tidigt i ett sjukfall bör knytas till bedömningar som görs senare, att kompetens gällande arbetsförmågebedömning skall spridas så brett som möjligt inom läkarkåren, samt att ett sådant system har en flexibilitet för att hantera variationer när det gäller volymen utredningar som behöver genomföras. Sedan december 2009 gäller en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att landstingen ska göra fördjupade utredningar för bedömning av arbetsförmåga åt Försäkringskassan (12). Information om i vilken utsträckning landstingen förmår möta de 22 I arbetsförmågeutredningen föreslås att särskilda team anställda vid Försäkringskassan skall ta fram fördjupade underlag. Argumenten för detta är bl.a att förutsättningarna för att utveckla och kontrollera framväxt av specialkompetens och enhetlighet kan öka. Dock förutsätts i utredningen användande av ett absolut instrument vars resultat inte behöver tolkas eller värderas, vilket skulle medföra att bedömaren blir den som i praktiken fattade beslutet och att försäkringsgivaren kan i en sådan situation rimligen inte frånhända sig detta ansvar. Om man lämnar tanken på ett endimensionellt instrument och om man utgår ifrån att den som utför arbetsförmågebedömning åt Försäkringskassan blir föremål för omfattande utbildningsuppföljnings och kontrollverksamhet förlorar båda argumenten i styrka.

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1

Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN. En dag på FK - 2015 Sida 1 Välkommen till EN DAG PÅ FÖRSÄKRINGSKASSAN En dag på FK - 2015 Sida 1 FK:s uppdrag inom sjukförsäkringsområdet Bedöma och besluta om rätten till ersättning Samordningsuppdraget Samordningsuppdraget.. innebär

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning.

Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. 1 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Redovisning av ett regeringsuppdrag Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Försäkringskassan fick 2010

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang [1] Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada kan omfatta har varit

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga

Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Arbetslivsinriktad rehabilitering Bedömning av arbetsförmåga Innehåll Arbetsförmedlingens uppdrag Bedömning av arbetsförmåga Arbetsförmedlingen Samverkan Specialistinsatser: arbetsterapeut, psykolog Arbetsförmedlingens

Läs mer

Sammanfattning. usförordningen. n (1995:938) om

Sammanfattning. usförordningen. n (1995:938) om SOU 2009:89 usförordningen n (1995:938) om 298 299 Sammanfattning n (1996:1100) om 674) om 676) om statlig?81) om fördelning 1(1984:908) om ättningar för 300 299 300 300 300 alke n (1981:774) 301.gen (1999:1395)

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Läkarutlåtande om hälsotillstånd

Läkarutlåtande om hälsotillstånd Läkarutlåtande om hälsotillstånd 1 (3) Använd "Fortsättningsblad läkarutlåtande" (FK 3201) om utrymmet inte räcker. Om du inte känner patienten ska han eller hon styrka sin identitet genom legitimation

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Uppföljning och kvalitetsutveckling av Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsens och Försäkringskassans gemensamma lägesrapport om utvecklingen under 2008 Wimi 2005 FK90005_002_G 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Arbetsförmåga? En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. Delbetänkande av Arbetsförmågeutredningen. Stockholm 2008 SOU 2008:66

Arbetsförmåga? En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. Delbetänkande av Arbetsförmågeutredningen. Stockholm 2008 SOU 2008:66 Arbetsförmåga? En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder Delbetänkande av Arbetsförmågeutredningen Stockholm 2008 SOU 2008:66 Till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson Vid sammanträde

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Utvärdering av instrument för bedömning av arbetsförmåga

Utvärdering av instrument för bedömning av arbetsförmåga 1 (22) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utvärdering av instrument för bedömning av arbetsförmåga Interbedömar-reliabiliteten och validiteten i särskilt läkarutlåtande Postadress Besöksadress Telefon

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning

Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Manual för jämställdhet i handläggning av sjukskrivning Inledning Om denna manual I Stockholms läns landstings Handlingsplan för jämställd sjukskrivning 2011 anges målet att samtliga sjukskrivande enheter

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Profilering av sjukskrivna Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Introduktion En vanlig uppfattning (t.ex. OECD, 2009) är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer