Stockholms läns landsting. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholms läns landsting. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län"

Transkript

1 Stockholms läns landsting En framtidsbudget för ett växande Stockholms län Mål och budget 2013 och plan för åren 2014-

2 1 Innehåll 1. SAMMANFATTNING EN FRAMTIDSBUDGET FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLMS LÄN STYRNING INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STYRDOKUMENT OCH UPPFÖLJNING REGLEMENTEN STYRNING AV BOLAG Ägarpolicy Generella ägardirektiv Specifika ägardirektiv Ägardialog och rapporteringskrav BESTÄLLARSTYRNING BUDGET, POLICY, RIKTLINJER OCH STYRANDE BESLUT MÅL OCH STRATEGIER FÖR LANDSTINGET LÅNGSIKTIGA MÅL HUVUDSTRATEGIER KORTSIKTIGA MÅL Nöjda medborgare Nöjda patienter Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård Likvärdig behandling av alla invånare Nöjda medborgare Nöjda resenärer En ledande tillväxtregion God ekonomisk hushållning Stolta medarbetare Hållbar miljö EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLD Internationell och nationell ekonomi Befolkningsutveckling Attraktiv, hållbar, tillgänglig och ledande storstadsregion BUDGETENS FINANSIERING Ekonomiskt utgångsläge... 26

3 Skatteintäktsutveckling Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Landstingsbidrag Finansiering Planåren Investeringar Beredning av nya objekt över 100 miljoner kronor Hälso- och sjukvården Trafiken Kapitalkostnadsutveckling över tid Finansiering Stockholms läns landstings Investeringsstrategi SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄMND/STYRELSE LANDSTINGSSTYRELSEN Ekonomi i balans Stolta medarbetare Tydligare och förstärkt ledarskap Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder Medverkan till högre vårdkvalitet Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter Individuella och differentierade löner Allas lika värde och behandling Egenägda vårdproducenter Regional utvecklingsplanering Forskning och regional utveckling i världsklass SLL IT Nya Karolinska Solna OPS-avtalet Nya Karolinska Solna Bygg (NKS-bygg) Miljöutmaning Skärgård Skärgårdsstiftelsen Koncernfinansiering HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Framtidsplan för hälso- och sjukvården (Framtidsplanen) 75

4 Forskning, utveckling och utbildning i hälso- och sjukvården ehälsa och strategisk IT sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Lätt att nå vården Vårdval ska utökas till fler områden inom sjukvården Invånarna ska kunna jämföra vårdgivarnas resultat Vårdguiden - Kommunikation för trygg och enkel kontakt med vården Stärkt patientsäkerhet och nollvision för undvikbara vårdskador Förbättrad styrning av hälso- och sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Den bästa sjukvården för barn och unga Stärkt vård för kvinnor Bättre tillgänglighet inom den psykiatriska vården och beroendevården Trygg och värdig sjukvård för våra äldre Sjukhusvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet Rehabilitering i rätt tid och efter behov Effektiv användning av läkemedel Utveckling och kvalitet i tandvården Aktivt miljöarbete inom hälso- och sjukvården Tiohundranämnden KOLLEKTIVTRAFIKEN Trafiknämnden (TN) Fler resenärer i kollektivtrafiken När Stockholm växer måste kollektivtrafiken växa Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer Bättre trafik- och störningsinformation En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik En tillgänglig kollektivtrafik Ett hållbart resande Bättre biljetter och gemensam finansiering Färdtjänst Sjötrafik Pendelbåtstrafik på Stockholms inre vattenvägar Effektivare verksamhet och organisation Trafiknämndens förvaltning

5 4 6.4 ÖVRIGA Kulturnämnden Barnen först Stockholms konserthus Film, en kulturell och kreativ näring Kultur i vården Landstingets konstsamling Länsuppdragen och regionalt samarbete Länsuppdragen Regionalt samarbete Kreativa näringar Patientnämnden Landstingsrevisorerna Locum AB Landstingsfastigheter AB Stockholms Läns Landstings Internfinans Skadekontot BUDGETDIREKTIV LANDSTINGSBIDRAG 2016, RESULTATKRAV 2016 OCH INVESTERINGSPLAN TIDPLAN FÖR BUDGETPROCESSEN BILAGOR RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN RESULTATKRAV LANDSTINGSBIDRAG 2012-, DIREKTIV BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN KASSAFLÖDESANALYS SLL-KONCERNEN LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL INVESTERINGSPLAN , DIREKTIV RESULTATRÄKNING LANDSTINGET TAXOR OCH AVGIFTER ÄGARDIREKTIV UNDERLIGGANDE TJÄNSTEÄRENDEN TILL FÖRSLAG TILL MÅL OCH BUDGET 2013 OCH PLAN FÖR ÅREN

6 5 1. Sammanfattning Alliansen i Stockholms läns landsting presenterar för sjunde året i rad en budget i ekonomisk balans. Med stolthet fortsätter vi utveckla en sjukvård i världsklass till en ännu högre kvalitet och med hög tillgänglighet. Vi säkrar också en förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken. Stockholms läns landstings budget för 2013 är en massiv satsning på framtiden, för fortsatt utveckling och tillväxt. Sveriges mest dynamiska region växer kraftigt även kommande år, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Men den ekonomiska tillväxtmotor som Stockholms län utgör i Sverige måste vårdas för att inte hacka eller stanna. Landstinget skapar inte tillväxt men väl förutsättningar för det. De rekordinvesteringar inom såväl sjukvården som kollektivtrafiken som nu beslutas är en mycket viktig del av grundförutsättningarna för en fortsatt stark utveckling av Stockholms län och därmed också för Sverige. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Den kraftigt utökade satsningen på forskning och innovation är ett ytterligare sätt som landstinget bidrar till regionens utveckling och attraktionskraft. Samarbetet med forskningsvärlden förstärks. Även viktiga satsningar på kompetensförsörjningsområdet görs för att bättre kunna fylla behovet av olika nyckelpositioner inom sjukvården. Det är inte bara budgeten för 2013 som är i balans. De satsningar som görs på kort och lång sikt hålls inom en långsiktigt hållbar ekonomisk ram. Det är i längden ordning och reda i den ekonomiska politiken som möjliggör satsningarna. Detta är en viktig del i alliansens politik. Nu tas avgörande beslut kring det som fått namnet Framtidens Hälso- och Sjukvård. Sjukvården står inför en omfattande utbyggnad. Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. ehälsa utgör en viktig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Patientsäkerhet är fortsatt av hög prioritet. I samband med Framtidens Hälso- och Sjukvård ges också möjlighet till förbättringar inom såväl arbetsmiljön som vårdmiljön på akutsjukhusen men även exempelvis inom psykiatrin. Även den öppna specialistsjukvården kommer att byggas ut kraftigt under de kommande åren. Detta sker genom att vårdval införs inom nya vårdområden. Antalet

7 6 vårdval planeras utökas. Exempelvis inom barn- och ungdomsmedicin, avancerad sjukvård i hemmet, ryggkirurgi, urologi, ortopedi, specialiserad palliativ slutenvård och första linjens psykiatri för barn. Flera förbättringar för barnsjukvården kommer också att genomföras, bland annat införande av hepatit b-vaccination, bättre möjligheter för små barn att få träffa barnläkare och fler jourläkarbilar. Allt inom kollektivtrafiken handlar inte om investeringar, även om det givetvis är en mycket viktig del. Kollektivtrafiken ska inte bara vara tillförlitlig utan också vara hel, ren, trygg och snygg för att vara ett attraktivt alternativ till att ta bilen. Allt fler väljer att åka kollektivt i vår region och det antalet eftersträvar alliansen att öka. Det är samhällsekonomiskt effektivt och samtidigt den största miljö- och klimatförbättrande åtgärden vi kan genomföra och en viktig del i det antagna miljöprogrammet: Miljöutmaning Det viktiga arbetet med att förbättra tillgängligheten och möjliggöra ett friare resande för personer med funktionsnedsättning fortsätter också. Sjötrafiken upphandlas under 2013 för en bättre skärgårdstrafik som stärker förutsättningarna för en livskraftig skärgård. Bättre trafik- och störningsinformation, förbättrad punktlighet och ett utvecklat SL-accesskort ingår också i planeringen för kommande år. Budgeten omfattar 79 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Förutom förstärkning av dessa två områden finns också utrymme för en satsning inom kulturnämnden bland annat på kreativa näringar/film och kultur i vården, men också på patientnämnden. Patientnämnden får en förstärkning för att bland annat förbättra det proaktiva arbetet gentemot vårdgivarna. Några korta fakta från budgeten: Budgeten omsluter 79 miljarder kronor. Sjukvården får 49 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder mer än för Kollektivtrafiken får 7,9 miljarder kronor vilket är 431 miljoner mer än för Investeringarna uppgår till 65 miljarder för de kommande fem åren, varav 14,5 miljarder Landstingsskatten är oförändrad, 12,10 kronor. Taxorna inom hälso- och sjukvården är i stort sett oförändrade. Folktandvården föreslås genomföra en prisjustering med +2,8 procent. Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade. De långsiktiga finansiella målen för resultat, finansiering, skuldsättning samt in- och utbetalningsströmmar uppfylls för samtliga år i budgetperioden. Budgeten är i balans samtliga år med ett överskott på 525 miljoner kronor 2013.

8 7 En särskild satsning föreslås avseende Rikssjukvården med 60 miljoner kronor för vart och ett av åren i budgetperioden. Landstinget satsar 2013 direkt drygt 1,4 miljarder kronor på forskning, utveckling och utbildning, en ökning jämfört med 2012 med drygt 96 miljoner kronor. Därutöver satsar landstinget ytterligare 1,4 miljarder på forskning och utbildning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Landstinget står inför stora investeringar både inom sjukvård och kollektivtrafik. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera andra sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning, fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje samt nytt signalsystem och fordon till röda linjen.

9 8 2. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utveckla sin huvuduppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. En vilja till ständig omprövning och förnyelse är därför en nödvändighet och självklarhet. Stockholms läns landsting står fortsatt ekonomiskt starkt med god ordning på finanserna. Stockholms län sjuder av växtkraft och utveckling. Den positiva ekonomiska utvecklingen fortsätter. Stockholmsregionens roll som Sveriges ekonomiska motor förstärks därmed ytterligare. När det gäller ekonomisk utveckling överträffar den alla förväntningar. Sysselsättningen är den högsta i landet och arbetslösheten den lägsta. Samtidigt fortsätter befolkningsökningen kraftigt. Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, med myllrande liv inom kultur, handel och vetenskap som skapar framgång. Här finns kreativitet, utvecklingskraft och en internationell puls som syresätter hela landet. När andra ser globaliseringen som ett hot ser invånarna här en möjlighet för Sverige att än en gång ta sig upp till toppen av välståndsligan. Ett fortlöpande inflöde av nya människor, nya företag och nya idéer gör att vår region ständigt känns intressant, dynamisk och attraktiv. Stockholms läns landstings uppgift är inte i första hand att skapa tillväxt men väl att bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, god miljö och framtidstro i hela regionen. Såväl de mycket stora investeringarna inom sjukvård och kollektivtrafik som arbetet för att öka mångfald och förbättra förutsättningarna för företagande inom sjukvården är exempel på hur landstinget arbetar med detta även i denna budget. Den positiva utvecklingen till trots kan man konstatera att skatteutjämningen långsiktigt utgör ett hot mot utvecklingen i Stockholms län. Stockholms läns landstings uppfattning är att skatteutjämningen borde förändras i grunden. Kraftig tillväxt är givetvis något i grunden positivt. Men den ställer också ökande krav på investeringar och service. Det är i längden inte rimligt att Stockholms läns landstings invånare både bidrar med över 40 procent av statens skatteintäkter och dessutom är de enda nettobidragsgivarna till ett orättvist skatteutjämningssystem. För den enskilde individen och familjen bidrar skatteutjämningen till att det man har kvar efter skatt, boendekostnad, försäkring och annat nödvändigt är lägre än för många i övriga landet trots ett något högre löneläge här. Nu faller de sista bitarna på plats för det som fått namnet Framtidens Hälso- och Sjukvård. Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. Även ehälsa utgör en tydlig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i

10 9 vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Stockholms läns landsting genomför nu en historiskt stor investeringssatsning inom såväl sjukvård som kollektivtrafik. Sjuttiofem miljarder kronor ska investeras på tio år. Behoven hos en växande befolkning måste tillfredsställas samtidigt som tidigare eftersatt utbyggnad och underhåll nu åtgärdas. Inom ramen för Investeringsstrategins fortsatta implementering har en ansvars- och beslutordning tagits fram. Mot bakgrund av de stora investeringar som landstinget står inför har en översyn av det framtida investeringsutrymmet gjorts. Inom sjukvården blir det satsningar på akutsjukhusen, på övriga sjukhus samt på Nya Karolinska Universitetssjukhuset. Den positiva befolkningsutvecklingen gör att antalet patienter ökar, vilket skapar ett behov av nya moderna akutmottagningar. Samtidigt ställer den nya medicinsktekniska utvecklingen krav på moderniserade operationslokaler. Även flera mindre sjukhus kommer att byggas ut, bland annat Sollentuna, Sabbatsberg och Dalen. Det blir också stora investeringar på länets närsjukhus för att tillfredsställa ett ökat behov av vårdplatser. När det gäller kollektivtrafiken görs de största satsningarna på spårtrafiken. Nya spår och vagnar men också nödvändiga reinvesteringar för att möjliggöra en säkrare och utökad trafik. Bland stora investeringar kan nämnas Tvärbana Norr mot Solna, ny tunnelbandepå i Hammarby samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Övriga investeringar omfattar huvudsakligen fortsatt upprustning och modernisering av infrastruktur, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder.

11 10 3. Styrning inom Stockholms läns landsting Landstinget styrs ytterst av landstingsfullmäktige. Länets invånare väljer de 149 ledamöterna i allmänna val var fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. Landstingsfullmäktiges ansvar och grundläggande roll regleras i kommunallagens nionde paragraf (KL 3 kapitlet 9). Endast landstingsfullmäktige får besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för landstinget, bland annat ska landstingsfullmäktige fastställa budget och skattesats, besluta om den politiska organisationen och fastställa reglementen för landstingets nämnder. Landstingsstyrelsens grundläggande roll, så som den är reglerad i kommunallagens sjätte kapitel (KL 6 kap), är att leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Uppsiktsansvaret gäller även den verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform. landstingsstyrelsen utövar också ägar- och huvudmannaskapsfunktionen i de företag och andra juridiska personer som landstinget helt eller delvis äger eller på annat sätt har intressen i. Utskotten inom landstingsstyrelsen har till uppgift att arbeta med frågor som utgår från styrelsens ansvar. Dessa utskott utgörs av ett arbetsutskott (AU), ett tillväxt- och regionplaneringsutskott (TRU), ett produktionsutskott (PU) och ett arvodesutskott. Utskottens närmare uppgifter anges i paragraferna i reglementet för landstinget. Arbetsutskottet (AU) bereder övergripande styrnings-, system och strukturfrågor, frågor om landstingets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat samt utarbetar förslag till generella och specifika ägardirektiv. Utskottet beslutar även inom ramen för landtingsfullmäktiges beslut om fördelning av medel för forskning, utveckling och utbildning (FoUU). Det åligger TRU utöver vad landstingsstyrelsen särskilt beslutar, att ansvara för beredning av förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen samt besluta om miljö, skärgårds- och fraktbidrag i den utsträckning som landstingsstyrelsen bestämmer. Utskottet bevakar och initierar strukturfrågor som avser landstinget och landstingets samarbeten inom Mälardalsregionen. Utskottet har också till uppgift att bland annat lämna landstingets yttrande över kommunernas fysiska planer. Produktionsutskottet (PU) ansvarar för den egenägda sjukvårdsproduktionens ekonomi- och verksamhetsresultat. Utskottet ansvarar för att följa upp att den egna sjukvårdsproduktionen fullgör sina i enlighet med avtalen med hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och andra uppdragsgivare samt de reglementen, ägardirektiv, policyer och riktlinjer som landstingsfullmäktige fastställt. Vidare ansvarar PU för att bereda frågor om ägarstyrning för de sjukvårdsproducerande enheterna inom landstinget. Arvodesutskottet ansvarar för tolkning och tillämpning av bestämmelserna om

12 11 arvoden, andra ersättningar och pension för förtroendevalda. Under landstingsstyrelsen ska, vid sidan av landstingsrådsberedning (LRB) (som anges i 23 ), finnas en beredning för Nya Karolinska Solna (NKSB), en fastighets- och investeringsberedning (FIB), en miljö- och skärgårdsberedning (MSB), en forskningsberedning (FOUB), en arvodesberedning (ArvUB) samt inför allmänt val en valkretsberedning. Beredningarnas närmare uppgifter framgår i paragraferna av reglementet för landstinget. Landstingets verksamheter organiseras med nämnder och styrelser. Det sker i förvaltningsform och i bolagsform. Landstingsstyrelsen har till uppgift att styra, leda och samordna landstingets verksamheter. 3.1 Styrdokument och uppföljning Det finns två principer för hur landstingets olika verksamheter styrs. Förvaltningar styrs via reglementen i enlighet med kommunallagens styrmekanismer och bolag styrs via de styrmekanismer som regleras genom aktiebolagslagen i kombination med kommunallagen. I allmänhet har landstingets verksamheter därutöver att följa olika former av speciallagstiftning eller annan form av reglering. 3.2 Reglementen Detta medför att det finns reglementen för landstingsstyrelsen, dess utskott och dess beredningar. Reglementen omfattar även övriga nämnder och styrelser inom förvaltningen: trafiknämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, patientnämnden, kulturnämnden, revisorerna samt Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) och Stockholms läns sjukvårdsområdes (SLSO). Efterlevnaden av reglementen följs upp i de internkontrollsystem som respektive nämnd eller styrelse ansvarar för. Landstingsstyrelsen har uppsiktsplikt över att detta sker. 3.3 Styrning av bolag Mycket av landstingets verksamhet sker i bolags- och bolagsliknande form. Bolagens styrmekanismer är delvis annorlunda än i verksamheter som sker i förvaltningsform. Styrningen sker genom ägardirektiv, policyer och ägardialoger av olika form. Ägarstyrning ska på ett resurseffektivt sätt utgöra ett kraftfullt instrument för förverkligande av de mål som politiskt fastställts inom olika verksamhetsområden Ägarpolicy Ägarpolicyn beskriver översiktligt landstingets syn på ägarstyrningen i de landstingsägda aktiebolagen och hur denna ska utformas. Detta sker genom några grundläggande bolagsstyrningsprinciper:

13 12 Ägarrollen ska utövas av landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, arbetsutskottet, bolagens styrelser samt, gentemot de egenägda vårdproducenterna, även av produktionsutskottet. Landstingsfullmäktige beslutar alltid i frågor av principiell eller annan viktig karaktär. Landstingsstyrelsen utövar ägar- och huvudmannaskapsfunktionen. Landstingsstyrelsen och av den utsedda utskott ansvarar för att bereda frågor om ägarstyrning bland annat i form av specifika ägardirektiv. Moderbolagsstyrelserna ansvarar för de operativa frågorna. Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning. Styrelsen skall fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot landstingets mål Verkställande direktören ska se till att styrelsen får saklig, utförlig och relevant information som underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut Generella ägardirektiv De generella ägardirektiven anger vilka generella regler som gäller i frågor som ägaren definierat som strategiska. Mål och ekonomiska krav Styrelsen och ledningen i de landstingsägda bolagen ansvarar för att de fastställda målen uppnås inom ramen för de ekonomiska kraven. Styrelse och ledning ansvarar också för att genomföra övriga uppdrag. Uppföljning och rapportering Styrelse och ledning ansvarar för att verksamheten följs upp avseende ekonomi, kvalitets- och produktivitetsutveckling samt övriga fastställda mål. Efterlevnad av lagar och policyer Styrelse och ledning ansvarar för att verksamheten följer lagar, regler och beslutade policyer samt att efterlevnaden av policyer och riktlinjer följs upp och misstänkta eller konstaterade överträdelser rapporteras. Principiellt viktiga beslut Beslut av principiell eller annars större vikt ska hänskjutas till landstingsfullmäktige. Samverkan med andra delar av landstinget Enheterna ska söka bästa möjliga samverkan och är ansvariga för att följa ägarens riktlinjer för samverkan och samarbete Specifika ägardirektiv De specifika ägardirektiven syftar till att tydliggöra ägarens förväntningar på den specifika verksamhetens uppdrag. Landstinget har i dag ägardirektiv för: Vårdproducenterna: SLSO, Karolinska, Södersjukhuset AB (SÖS), Danderyds Sjukhus AB (DS), TioHundra AB, Södertälje Sjukhus AB, S:t

14 13 Eriks Ögonsjukhus AB, Ambulanssjukvården i Stockholms län AB (AISAB), Stockholm Care AB, Folktandvården Stockholms län AB (FTV) och MediCarrier AB Trafiken: AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) Övriga: AB Stockholms Läns Landstings Internfinans, AB Landstingshuset i Stockholm och Locum AB Ägardirektiv för enskilda verksamheter ses över och revideras utifrån hur verksamheternas uppdrag förändras i omfattning och innehåll. Förslag till reviderade ägardirektiv för Locum AB, Stockholm Care AB samt Folktandvården Stockholms läns AB har utarbetats och biläggs budgetärendet, LS , LS respektive LS Ägardialog och rapporteringskrav De formella styrdokumenten kompletteras och följs upp genom olika former av dialog och återrapportering. Förutom den kontinuerliga återrapporteringen av ekonomi, verksamhet samt mål och uppdrag ska de landstingsägda bolagen komplettera årsredovisningen med en särskild bolagsstyrningsrapport och där lämna följande information: Hur styrelsearbetet bedrivits samt om hur utvärdering av styrelse och verkställande direktören genomförts. Hur den interna kontrollen är organiserad och hur väl den fungerat under räkenskapsåret. Hur bolagets risker bedömts och följts upp. Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna. 3.4 Beställarstyrning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Nämnden ska förutom i de avseenden där ansvaret enligt 5 eller 11 av reglementet för landstinget åvilar landstingsstyrelsen utöva ledning av landstinget hälso- och sjukvård i enlighet med 10 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Nämnden ska utöva ledningen av folktandvården i enlighet med 11 Tandvårdslagen (1985:125) samt ledningen av landstingets samlade insatser enligt 22 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Nämnden finansierar och styr vården genom avtal och överenskommelser med vårdgivarna. Nämnden ska med dessa utgångspunkter ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet.

15 14 Nämnden planerar för och följer upp befolkningens sjukvårdsbehov och utifrån det beställer samt följer upp beställningar av sjukvård från utförarna. Under HSN ska finnas tre sjukvårdsutskott, tre lokala sjukvårdsstyrelser och sex programberedningar för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Trafiknämnden (TN) TN fullgör landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss samt för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken och uppföljningen av verksamheten. Nämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och för att förslag till regionala trafikförsörjningsprogram utarbetas. Nämnden ska säkerställa samverkan med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. Det åligger vidare nämnden att ansvara för landstinget beslut om allmän trafikplikt att fullgöra landstingets uppgifter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och gällande avtal mellan landstinget och länets kommuner om överlåtelse av sagda uppgifter samt enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik vad avser färdtjänstresor att ansvara för den strategiska samordningen i de landstingsägda trafikbolagen SL och WÅAB. Inom TN ska finnas ett färdtjänstutskott, en färdtjänst- och tillgänglighetsberedning samt en beredning för sjötrafik. 3.5 Budget, policy, riktlinjer och styrande beslut Det mest centrala styrverktyget för landstinget är den budget med de två kommande planåren som fastställs årligen av landstingsfullmäktige. Budgetbeslutet avser styrning av den samlade verksamheten inom landstinget. Vidare finns nedanstående policydokument, antagna av landstingsfullmäktige, vilka beskriver grundläggande värderingar, vart landstinget vill nå med sin verksamhet och hur den ska bedrivas. Arbetsgivarpolicy mot alkohol och droger i landstinget Finanspolicy Folkhälsopolicy HBT-policy Hjälpmedelspolicy Informationssäkerhetspolicy IT-policy

16 15 Jämställdhetspolicy Kommunikationspolicy Miljöpolicy Personalpolicy Policy för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk Policy internkontroll Rese- och representationspolicy Sponsringspolicy Säkerhetspolicy Upphandlingspolicy Vård i dialog Ägarpolicy Därutöver arbetar landstinget med framtagande av riktlinjer, planer och program samt regler och strategier för att uppnå en optimal styrning. Landstingsfullmäktige har sedan tidigare beslutat om en översyn och reducering av antalet styrande dokument. För närvarande pågår ett arbete med att skapa en bättre process för framtagande, revidering och uppföljning av styrdokument vilket beräknas bli klart under I samband med detta kommer ett förslag på vilka styrdokument som kan tas bort för att uppnå budgetuppdraget att minst halvera antalet riktlinjer och policyer att presenteras. Ekonomistyrningen inom landstinget utgår i första hand från det årliga budgetbeslutet men består även av ett antal formella beslut tagna över tid, anvisningar, regler och rutiner, som sinsemellan inte alltid är konsistenta. Sedan tidigare har enskilda uppdrag givits bland annat avseende översyn av resultatkrav, soliditetsmål och långsiktiga finansiella mål. Dessa frågeställningar bör beaktas i ett sammanhang och i relation till redan befintliga ekonomistyrningsbeslut. En översyn föreslås av befintliga ekonomistyrningsbeslut med målet att utarbeta en samlad ekonomistyrningsstrategi för landstinget.

17 16 4. Mål och strategier för landstinget Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur mål ska uppnås, det vill säga hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. Målstyrning ger ett brett fokus på styrning och utveckling av landstingets verksamheter och syftar till att åstadkomma en långsiktig hållbar utveckling. Målstyrningen syftar till att påverka organisationen genom att lyfta fram betydelsen av att de långsiktiga målen uppnås. Med hjälp av strategier och mer verksamhetsnära indikatorer kan måluppfyllelsen för verksamheten följas upp. Långsiktiga mål Huvud strategier Kortsiktiga mål Indikatorer Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården STYRNING 1. Nöjda medborgare 2. Nöjda patienter 3. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården 4. Likvärdig behandling av alla invånare Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (1) Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka (2) Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka (3) Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas (4) Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning (4) Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken EFFEKTIVITET UTVECKLING 5. Nöjda medborgare 6. Nöjda resenärer Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (5) Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid (6) En ekonomi i balans DIALOG 7. En ledande tillväxtregion 8. God ekonomisk hushållning 9. Stolta medarbetare 10. Hållbar miljö Skatteunderlagets årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket (7) Resultat, Finansiering, Skuldsättning, In- och utbetalningsströmmar (8) Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (9) Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram. (10) Målen ska leda till att det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning uppnås. God ekonomisk hushållning kan anses uppfyllt när en viss andel av de samlade målen är uppnådda. En översyn föreslås av de kortsiktiga målens indikatorer och att detta redovisas för landstingsfullmäktige i samband med nästkommande budget.

18 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. För att nå målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan. 4.2 Huvudstrategier För att nå de långsiktiga målen har fyra huvudstrategier fastställts. Strategierna beskriver hur målen ska nås. De är verktygen för att nå målen. Styrning Tydliga mål och uppdrag som bygger på förtroende och ansvar. Effektivitet Fokus på ständiga förbättringar, forskning och utveckling för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft. Dialog Rak och tydlig dialog för att skapa delaktighet och förtroende. 4.3 Kortsiktiga mål För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns fastställda kortsiktiga mål. De kortsiktiga målen har en tydlig koppling till respektive långsiktigt mål och visar på prioriterade områden vilka bedöms leda till måluppfyllnad under respektive långsiktigt mål. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. - Nöjda medborgare - Nöjda patienter - Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. - Nöjda medborgare - Nöjda resenärer En ekonomi i balans. - En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning

19 18 - Stolta medarbetare - Hållbar miljö Målen följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse och budgetmålet ska ställas i relation till uppnått värde året innan det år budgeten avser. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Nöjda medborgare Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts. Nöjd medborgare inom vården mäts genom indikatorn: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka Nöjda patienter Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. När landstingets kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts. Nöjda patienter mäts genom indikatorn: Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården mäts genom indikatorn: Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt och att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell 1 Vårdbarometern Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? = 62 % Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? = 72 %

20 19 läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering från verksamheternas genomlysningar eller som uppmärksammas på annat sätt ska leda till åtgärder och uppföljning. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Nöjda medborgare Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett mått på att rätt trafik uppnåtts. Nöjd medborgare avseende kollektivtrafiken mäts genom indikatorn: Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras Nöjda resenärer Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken. Nöjd resenär mäts genom indikatorn: En ekonomi i balans Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid En ledande tillväxtregion Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva 2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken var 53 procent Resultat 2011: SL, WÅAB, FtjV: 86, 87, respektive 93. Mål 2012: 91, 83 respektive 94.

2015-03-20 1 Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting i sammanfattning

2015-03-20 1 Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting i sammanfattning 1 i sammanfattning 2 i sammanfattning innehåller delarna: 3 9 16 24 30 35 Uppdrag, mål och styrning Ekonomi Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Regionplanering Kultur 38 Mer om 3 Uppdrag, mål och styrning

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

Investeringsstrategi

Investeringsstrategi Investeringsstrategi Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans 1 1. Bakgrund I beslut om 2011 års budget gav landstingsfullmäktige landstingsstyrelsen i uppdrag att i samband med budget 2012

Läs mer

Ägarpolicy. Ägarstyrningen ska bedrivas i enlighet med god sed.

Ägarpolicy. Ägarstyrningen ska bedrivas i enlighet med god sed. Ägarpolicy samt Generella ägardirektiv för Stockholms läns landsting Ägarpolicy samt generella ägardirektiv fastställda i landstingsfullmäktige 2015-02-17, LS 1411-1289 Ägarpolicy Inledning Stockholms

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Stockholms läns landstings Ägarpolicy

Stockholms läns landstings Ägarpolicy Stockholms läns landstings Ägarpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-12-14 1 Innehåll Ägarpolicy inledning 3 Bolagsstyrningsprinciper för Stockholms läns landsting 6 Generella ägardirektiv för

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Mål och budget 2014 samt planeringsåren 2015-2016

Mål och budget 2014 samt planeringsåren 2015-2016 LS 1304-0527 LS 1104-0575 LS 1212-1660 LS 1302-0197 LS 1304-0528 LS 1303-0431 LS 1208-1025 Stockholms läns landsting Mål och budget 2014 samt planeringsåren 2015-2016 Beslutad av Landstingsdirektören Gäller

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting 1 (2) FÖRSLAG 2012:96 LS 1211-1541 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring i bilaga till reglemente för landstingsrevisorerna i Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Revisionskollegiet har

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Årsredovisning 2014. Till innehållsförteckningen. Kapitelnamn Årsredovisning 2014 1

Årsredovisning 2014. Till innehållsförteckningen. Kapitelnamn Årsredovisning 2014 1 Årsredovisning Kapitelnamn Årsredovisning 1 Innehåll Viktiga händelser under...4 Sammanfattning...6 Förvaltningsberättelse...9 Inledning...9 Den ekonomiska utvecklingen i världen... 10 Den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Svar på 2013 års revisionsberättelse

Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsdirektörens stab 2014-05-12 Dnr 2014/0295 Ekonomienheten Maria Gotthardsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsstyrelsen har tagit del av 2013 års

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör

Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur. Mats Friberg Ekonomidirektör Våra framtida utmaningar Regionperspektivet - kultur Mats Friberg Ekonomidirektör Ekonomin i omvärlden eller omvälvning i ekonomin? USA, Europa och Japan kom egentligen aldrig ur lågkonjunkturen Rekylen

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Anmälan av förteckning över uppdrag som kvarstår

Anmälan av förteckning över uppdrag som kvarstår ANMÄLAN 2014-02-18 Anmälan av förteckning över uppdrag som kvarstår att redovisa Ärendet Flertalet av de uppdrag som givits av landstingsfullmäktige har redovisats i delårsrapport respektive årsredovisning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Ägardirektiv Sjöbo Elnät AB

Ägardirektiv Sjöbo Elnät AB Datum Vår referens 1(6) Ägardirektiv Elnät AB Detta ägardirektiv avser Elnät AB, (556011-5510), (nedan kallat bolaget) och gäller tillsammans med s företagspolicy. Ägardirektivet har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Reglemente för landstingsstyrelsen

Reglemente för landstingsstyrelsen Reglemente för landstingsstyrelsen Reglemente för landstingsstyrelsen i Norrbottens läns landsting. Fastställt att landstingsfullmäktige den 19-20 november 2014, Utöver vad som föreskrivs om landstingsstyrelse

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ägardirektiv för Växjö Energi AB

Ägardirektiv för Växjö Energi AB Styrande dokument Ägardirektiv för Växjö Energi AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunkansliet Dokumentnamn Ägardirektiv för Växjö Energi AB Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-02-24

Läs mer

Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB

Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB Ägardirektiv för verksamheten i Höörs Fastighets AB (556019-3350), nedan kallat Bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Höörs kommun den 2011-12-14, 89 och fastställda

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk

2011-06-08 LS 1010-0819. Uppföljning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den nya lagstiftningen om minoriteter och minoritetsspråk Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) Ankom Stockholms läns landsting 2011-06-08 LS 1010-0819 i ANOSTINGSSTYRELSEN Dnr: 2011-06- 0 8 * 1-06-21 01? Landstingsstyrelsen Uppföljning

Läs mer

Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun

Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun Reglemente för internkontroll i Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25, 16 Gäller från och med 2013-04-19 Innehåll Syfte... 3 Omfattning... 3 Kommunstyrelsen... 3 Nämnderna... 4 Förvaltningschef

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Industrilokaler AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ägardirektiv för Övik Energi AB

Ägardirektiv för Övik Energi AB Ägardirektiv för Övik Energi AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Bolaget har till föremål för sin verksamhet;

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ägardirektiv för kommunens bolag

Ägardirektiv för kommunens bolag KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1,2,3,4,7 1(6) Gäller från Diarienummer 2014-02-24 2011/870 107 Antagen: kommunfullmäktige 2004-04-26 60 och ändrad senast 2014-02-24 26 (ersätter: KF 2012-08-27 91) Ägardirektiv

Läs mer