Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Tredje uppföljningen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Tredje uppföljningen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk"

Transkript

1 28 april 2008 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Tredje uppföljningen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Efter en preliminär genomgång av den 3:e periodiska rapporten om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk har expertkommittén kommit fram till att man behöver ytterligare information för att kunna slutföra granskningen. Den 20 mars 2008 bad expertkommittén Sveriges regering att besvara ett antal kompletterande frågor senast den 30 april för att kommittén skulle kunna slutföra sin granskning. Sverige anmanades också att offentliggöra frågorna tillsammans med Sveriges svar. Frågorna och Sveriges svar lades ut på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter den 28 april 2008, och distribuerades också bl.a. till minoritetsmedier. Allmänna kommentarer Innan man presenterar svaren på frågorna vill Sverige lämna ytterligare information om de åtgärder och insatser som rör nationella minoriteter i Sverige. Regeringen arbetar löpande med att förbättra genomförandet av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen). Utredningen om finska och sydsamiska språk inkom med sina delbetänkanden Rätten till mitt språk förstärkt minoritetsskydd i maj 2005 och Att återta mitt språk åtgärder för att stärka det samiska språket i februari I dessa betänkanden framfördes ett antal förslag som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

2 Den sittande regeringen och Integrations- och jämställdhetsdepartementet har också beställt utredningar i syfte att utforska möjligheterna att förbättra genomförandet ytterligare. I december 2007 överlämnade professor och f.d. justitierådet Bertil Bengtsson promemorian Nationella minoritetsspråk vid domstolar och myndigheter ett alternativ. Promemorian innehåller ett flertal förslag som rör användningen av samiska, finska och meänkieli: Aktuellt förvaltningsområde för finska bör inte utvidgas. Aktuellt förvaltningsområde för samiska bör utvidgas med två kommuner (Strömsund och Storuman). En individ ska ha rätt att använda samiska, finska och meänkieli i hela landet om myndigheterna eller kommunerna i fråga har personal med kunskaper i dessa språk. Samiska och finska ska alltid kunna användas i skriftliga kontakter med följande myndigheter: Riksdagens ombudsman, Justitiekanslern, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Försäkringskassan och Skatteverket. I kommuner där befolkningen förväntas tala samiska, finska eller meänkieli i sina kontakter med myndigheter, ska kommunen och landstinget sörja för att personal med lämplig språkkompetens finns att tillgå. Detsamma gäller för statliga myndigheter om behov föreligger. Hälso- och sjukvården ska sörja för att det finns tillgång till personal med kunskaper i samiska, finska och meänkieli om behov föreligger. Om det finns behov av äldreomsorg på samiska, finska eller meänkieli, ska kommunen tillse att det finns personal med kunskaper i språken i fråga. Förskoleundervisning på samiska och finska ska enligt Utredningen om finska och sydsamiska språken tillhandahållas i hela landet. Om en kommun uppfyller laga krav för förvaltningsområdena i fråga, kan kommunen frivilligt välja att ansluta sig till aktuellt förvaltningsområde och därigenom berättigas statligt stöd. Promemorian ligger ute för läsning hos ett antal offentliga myndigheter och verksamheter som representerar nationella minoriteters intressen. 2

3 3 Ytterligare utredningar som regeringen beställt är: - Institutet för språk och folkminnen: Det romska språket och romsk språkvård i Sverige 2007, februari Institutet för språk och folkminnen: Situationen för meänkieli i Sverige mars 2008, och - Judiska centralrådet i Sverige, Susanne Sznajderman-Rytz: Jiddisch språk utan land med hemvist i Sverige februari Utredningarna innehåller flera förslag som ska stärka och främja språken romani chib, meänkieli och jiddisch i Sverige. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Den 2 april 2008 anordnade Integrations- och jämställdhetsdepartementet en konferens i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting om nationella minoriteters rättigheter i Sverige. Konferensen riktade sig till alla kommuner i Sverige och var avsedd som ett forum för diskussion och informationsutbyte kring det konkreta genomförandet av språkstadgan och ramkonventionen ute i kommunerna. Teman som äldreomsorg, rätt till modersmålsundervisning samt rådgivningsmekanismer togs upp. Svar på frågorna INLEDANDE AVSNITT 2. Ange samtliga landsdels- eller minoritetsspråk som finns inom landets territorium enligt definitionen i språkstadgans artikel 1. Ange även i vilka delar av landet de invånare som talar språket/n är bosatta. Fråga 1: Har något konkret gjorts för att utreda huruvida Älvdalska uppfyller definitionen för ett landsdels- eller minoritetsspråk enligt språkstadgans artikel 1.a. (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 26)? Regeringskansliet för sedan flera år tillbaka en ständig dialog med representanter för Älvdalens samhälle och i februari 2008 träffades representanter för Integrations- och jämställdhetsdepartementet respektive Älvdalens kommun och Ulum Dalska

4 4 (organisation som verkar för att skydda och främja Älvdalska). Den rådande situationen och de behov som rör Älvdalska diskuterades under mötet. Huruvida Älvdalska ska få status som landsdels- eller minoritetsspråk är något som kommer att utvärderas ytterligare under det löpande reformarbetet med Sveriges minoritetspolitik. DEL II Målsättningar och principer tillämpade i enlighet med artikel 2 paragraf 1 Artikel 7.1c Fråga 2: Vad har svenska myndigheter gjort för att vända trenden med minskat stöd till föreningar för finskspråkiga invånare (expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 37)? Som framgår av Sveriges 3:e periodiska rapport är målet med den nationella språkpolitiken att alla ska ha rätt till språk, vilket inbegriper att utveckla och använda sitt eget modersmål och nationella minoritetsspråk samt ges möjlighet att lära sig främmande språk. Språkbevarande insatser kommer att krävas om de nationella minoritetsspråken ska kunna utvecklas och leva vidare. För att uppnå målen för språkpolitiken har statligt finansierade språkbevarande och språkutvecklande aktiviteter samordnats och fått nya resurser. Detta möjliggör ökade insatser till stöd för nationella minoritetsspråk. Sedan 1 juli 2006 ingår Svensk-finska språkrådet i Institutet för språk och folkminnen och uppbär därmed årligt stöd från svenska staten. Som framgår av Sveriges 3:e periodiska rapport har sammanslagningen varit lyckad och inte bara finska språket utan även andra nationella minoritetsspråk har sett en ökning av resurser och stöd. Sverige har tagit till sig expertkommitténs kommentar i 2:a rapporten 37 och vill göra följande tillägg. Det statliga stöd som kommittén nämner beviljas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Alla offentliga myndigheter i Sverige är fristående från Regeringskansliet och Regeringskansliet har varken rätt att ändra laga beslut fattade av statliga myndigheter eller lägga sig i själva beslutsförfarandet.

5 5 Artikel 7.1.d Fråga 3: Om vi bortser från den undersökning som nämns i den periodiska rapporten (s. 39), vilka åtgärder har svenska myndigheter vidtagit för att förbättra möjligheten till vård på landsdels- eller minoritetsspråk (se expertkommitténs 2:a rapport, 40)? Sverige tar till sig expertkommitténs kommentar i 40 och instämmer i att vård och äldreomsorg för nationella minoriteter är av vikt. Sverige vill även upplysa kommittén om att man, utöver undersökningen som nämns i den 3:e periodiska rapporten, vidtagit följande åtgärder: Folkhälsa I mars 2008 lade Sveriges regering fram regeringspropositionen En förnyad folkhälsopolitik, (prop. 2007/08:110). Den aktuella hälsosituationen för de nationella minoriteterna är inte känd, bland annat på grund av att det inte finns någon särskild hälsostatistik för nationella minoriteter. Paul Hunt, FN:s särskilde rapportör för rätten till hälsa, har tidigare identifierat specifika hälsorelaterade problem hos den samiska befolkningen. För att utreda huruvida de nationella minoriteterna lider av särskilda hälsoproblem, kommer Statens folkhälsoinstitut att få i uppgift att analysera den aktuella hälsosituationen för de nationella minoriteterna samt föreslå förbättringar. Arbetet ska utföras i samarbete med representanter för de nationella minoriteterna. Värdighetsgaranti Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska lägga fram förslag på en värdighetsgaranti för vård och omsorg om äldre. Syftet med denna är att tydliggöra vad all äldreomsorg måste erbjuda och vad de gamla och deras familjemedlemmar kan förvänta sig. Utredaren ska också analysera hur man kan säkerställa att män och kvinnor, oberoende av kulturell och etnisk bakgrund, får den vård och omsorg de behöver i rätt tid samt att vården och omsorgen är av god kvalitet. Utredaren ska lägga fram sina förslag senast den 31 maj Fritt val av äldreomsorg Regeringen tillsatte 2007 en utredare för att undersöka möjligheterna till ökad valfrihet när det gäller vård och omsorg. Utgångspunkten för utredarens förslag var att undersöka möjligheterna för äldre och funktionshindrade att själva välja vårdalternativ. Genom att göra systemet mer lyhört för den enskilde vårdtagaren kan bl.a. personer med olika språkliga eller kulturella behov få ökade möjligheter till individuellt anpassad vård. I februari 2008 inkom utredningen SOU 2008:15 som för närvarande remissbehandlas. Regeringen har avsatt 300 mnkr för att stimulera och uppmuntra kommunerna att införa ett system som bygger på valfrihet.

6 6 DEL III Åtgärder som främjar användningen av landsdels- eller minoritetsspråk i offentliga sammanhang enligt åtagandena i artikel 2 2. Alla språk i del III Artikel 8 Fråga 4: Vilka konkreta åtgärder har svenska myndigheter vidtagit för att öka medvetenheten hos lokala myndigheter, lärare och föräldrar när det gäller rätten till modersmålsundervisning (se 3:e periodiska rapporten, s. 68)? Skolverket ansvarar för redovisningen av kommunernas insatser när det gäller information till skolor och föräldrar om elevernas rätt till modersmålsundervisning på minoritetsspråk. För att öka medvetenheten hos nationella minoriteter om rätten till modersmålsundervisning har Skolverket bl.a. tagit fram broschyrer, nyhetsbrev och information som ligger ute på verkets webbplats. Verket har också föreslagit en ny förordning som gör det möjligt för elever med minoritetsspråk att få distansutbildning. Myndigheten för skolutveckling har under 2008 och 2009 fått i uppgift att stödja framtagande och produktion av böcker och andra läromedel för nationella minoriteter. Myndigheten har fått 10 mnkr extra för detta ändamål. Därutöver har Myndigheten för skolutveckling tagit fram läromedel på nationella minoritetsspråk samt kurser för distansutbildning i minoritetsspråk. Dessa finns tillgängliga på webbplatsen

7 7 Artikel 8.1.h Fråga 5: Hur många studenter finns det på lärarutbildningen i samiska, finska och meänkieli vid Luleå tekniska universitet? Under 2007 uppgick antalet inskrivna heltidsstudenter vid lärarprogrammet för minoritetsspråk till knappt 7 stycken, varav de flesta med inriktning på finska språket. Artikel 8.1.i Fråga 6: Planerar svenska myndigheter att regelbundet utreda utbildningssituationen för nationella minoriteter (se expertkommitténs 2:a rapport paragraf 102, 251)? Sverige tar till sig expertkommitténs synpunkt att Skolverket regelbundet bör uppdras att utreda utbildningssituationen för nationella minoriteter. Skolverket tar regelbundet fram statistik om det antal elever som deltar i modersmålsundervisning samt det antal elever som enligt lag har rätt till modersmålsundervisning. I dagsläget utreder Skolverket inte situationen för nationella minoritetsspråk regelbundet och regeringen har inte fattat beslut om huruvida Skolverket ska tilldelas detta uppdrag. Artikel 9.1.a.iv Fråga 7: Är rättsliga myndigheter juridiskt skyldiga att ta fram skriftlig dokumentation på landsdels- eller minoritetsspråk om någon begär detta (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 112, 188 och 259)? Rättsliga myndigheter har inga juridiska skyldigheter att på begäran ta fram skriftlig dokumentation på samiska, finska eller meänkieli. I avsnitt 5 av lagarna (1999:1175) och (1999:1176) står det emellertid att man har rätt att få juridiska dokument knutna till mål eller ärende hos domstolar återgivna på samiska, finska och meänkieli.

8 8 Artikel 9.3 Fråga 8: Har något gjorts för att säkerställa att de viktigaste svenska lagtexterna (utöver dem som rör rätten att använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar) även finns tillgängliga på samiska, finska och meänkieli (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf , , )? Sverige har inte mer information om detta än det som redan nämnts i den 3:e periodiska rapporten. Artikel 10.2.c/d Fråga 9: Om vi bortser från Kommunförbundet Norrbottens informationsprojekt (se 3:e periodiska rapporten, s. 14), vad har svenska myndigheter konkret gjort för att publicera regionala och lokala myndigheters officiella dokument på landsdels- eller minoritetsspråk (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf , , )? Regeringskansliet tar till sig expertkommitténs kommentarer. Sveriges regering har i syfte att öka kunskapen om nationella minoriteter och minoriteters rättigheter i Sverige uppdragit åt Sametinget att göra en studie om en framtida statlig webbplats som rör nationella minoriteter. Sametinget har i egenskap av statlig myndighet tidigare startat upp webbplatsen ( med information om samerna och deras situation i Sverige. I mars 2008 lade Sametinget fram en studie med förslag på en statlig webbplats om nationella minoriteter. Syftet är att sprida information till statliga myndigheter, kommuner, allmänheten och nationella minoriteter. Förslaget utvärderas för tillfället av Integrations- och jämställdhetsdepartementet inom ramarna för reformarbetet med Sveriges minoritetspolitik. Därtill har Arbetsförmedlingen översatt ett antal faktablad om arbetsmarknadsprogram på två olika varieteter av samiska och meänkieli. Polisen kommer inom kort att låta översätta information för häktade misstänkta till 22 olika EU-språk, och ytterligare 15 språk som är vanligt förekommande i Sverige och som talas antingen av minoriteter eller relativt nya invandrargrupper. Publikationen kommer att finnas tillgänglig för målgrupperna i pappersform men även för den breda allmänheten, inklusive de nationella minoriteter som talar jiddisch, samiska (nord-, syd- och lulesamiska), meänkieli, finska och romani chib.

9 9 Informationen kommer att finnas tillgänglig via polisens elektroniska blankettsystem. Samiska Artikel 8.1.a.iii Fråga 10: Har Sameskolstyrelsen fått ytterligare medel för att främja förskoleverksamhet på samiska? Sameskolstyrelsen har försökt nå en överenskommelse med lokala myndigheter när det gäller förskolesituationen. Resultaten av dessa förhandlingar är emellertid föga tillfredsställande. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att utreda hur de ekonomiska förutsättningarna skulle kunna förbättras. Skolverket tar fram statistik om modersmålsstödet i samiska förskolan, se även svar på sidan 6. Verket ser också över ansvaret för förskoleutbildningen på kommunal nivå. Artikel 8.1.e.iv Fråga 11: Hur många av de gymnasieelever som inte går på Bokenskolan i Jokkmokk har utnyttjat möjligheten att läsa på distans? Går det att studera på samiska och går det att studera samiska språket? Sverige har ingen statistik över det antal gymnasieelever som inte går på Bokenskolan i Jokkmokk och som har utnyttjat möjligheten att läsa på distans. Undervisningen sker på samiska. Artikel 8.1.d.iv Fråga 12: I vilken omfattning erbjuds praktiska yrkesutbildningar på samiska på Bokenskolan i Jokkmokk (se 3:e periodiska rapporten, s. 65)? Bokenskolan i Jokkmokk erbjuder ett samiskt program. Programmet omfattar gymnasiepoäng varav 500, dvs. 20 %, avser praktiska ämnen.

10 10 Artikel 8.1.e.iii Fråga 13: Har trenden med minskat utbud av kurser i samiska vid Uppsala universitet vänt (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 94)? Uppsala universitet får inget särskilt stöd för att erbjuda kurser i samiska. Detta innebär att alla kurser som Institutionen för moderna språk erbjuder, måste finansieras med de medel som genereras av antalet elever som registrerar sig på kurserna samt slutför dessa. I flera år har antalet studenter i samiska språk varit relativt lågt. I år har t.ex. bara åtta studenter registrerat sig på samiska språkkurser. På grund av detta räknas samiska sedan 2006 som tillvalsämne i stället för huvudämne. Det går emellertid att doktorera i samiska vid Institutionen för finsk-ugriska språk. Fråga 14: I vilken utsträckning erbjuder Umeå respektive Luleå universitet lärarutbildning i samiska språket (t.ex. antal klasser och studenter, se 3:e periodiska rapporten, s. 65)? Umeå universitet och Luleå tekniska universitet har särskilda uppdrag när det gäller samiska. Enligt reglerna i de årliga anslagsdirektiven måste Umeå universitet erbjuda utbildning på samiska. Umeå universitet har emellertid inget uppdrag när det gäller lärarutbildning. Luleå tekniska universitet måste däremot erbjuda lärarutbildning med inriktning på samisk språkundervisning i grundskolan. Det bör noteras att själva lärarutbildningen inte hålls på samiska vilket fråga 14 kan tyckas antyda. Lärarutbildning med inriktning på samiska språket är ett specialområde inom ramarna för det vanliga lärarprogrammet. År 2007 fanns det bara en sökande till språklärarkursen i samiska vid Luleå universitet. Den sökande valde slutligen motsvarande kurs vid Umeå universitet i stället. Under 2007, såväl som 2006 och 2005, utgjorde antalet studenter som deltog aktivt i den samiska lärarutbildningen vid Luleå universitet mindre än en halv heltidsstudent. Om man räknar in kurserna i samiska vid Umeå universitet skulle siffran för 2007 ligga något över 25 heltidsstudenter i samiska språket. Ibland tar lärarstudenter vid Umeå universitet kurser i samiska språket inom ramarna för lärarprogrammet. Luleå tekniska universitet måste även erbjuda lärarutbildning med inriktning på finska och meänkieli. Som i fallet med kurserna i samiska fanns det bara en sökande till språklärarkursen i meänkieli vid Luleå universitet och denne valde till sist motsvarande kurs vid Umeå universitet. Under 2006 fanns bara 2 sökande och under 2005 inga alls. På lärarutbildningen med finsk inriktning fanns 12 sökande Motsvarande antal sökande för 2006 och 2005 var 4 respektive 3 stycken.

11 11 Artikel 8.1.h Fråga 15: Har några andra åtgärder (se 3:e periodiska rapporten, s. 66 och 67) vidtagits för att komma till rätta med bristen på samiska lärare (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 99)? Utöver det som redan nämnts i Sveriges 3:e periodiska rapport har Sveriges regering tillsatt en kommitté i syfte att reformera lärarutbildningen i Sverige. Regeringen har beslutat att tilldela kommittén nya uppgifter som att t.ex. analysera hur lärarutbildningen på finska, samiska och meänkieli bör utformas för att tillgodose behovet av behöriga lärare i minoritetsspråken i grund- och gymnasieskolan. Artikel 9.1 Fråga 16: Har något gjorts för att åtgärda avsaknaden av juridisk terminologi på samiska (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 109)? Som nämns i Sveriges 3:e periodiska rapport (s. 31) ansvarar Sametinget (Sameskolstyrelsen) för bevarandet av samiska språket. Detta innebär att ansvaret för den samiska terminologin primärt ligger hos Sameskolstyrelsen och Sametinget. Sametinget uppbär statligt stöd för detta arbete och har exempelvis fått i uppdrag av regeringen att sätta ihop en handbok om samiska språket för statliga myndigheter. För ytterligare information om handboken, se även fråga 17.

12 12 Artikel 9.1.a/b/c.ii Fråga 17: Har Sveriges regering vidtagit praktiska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att samiska språket kan användas i domstolar (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 110/113/115)1? Regeringen har uppdragit åt Sametinget att ta fram en handbok om hur kommuner och statliga myndigheter ska kunna göra samiska språket mer synligt, öka antalet anställda som behärskar samiska språket samt stimulera användningen av samiska språket i kontakter med kommuner och myndigheter. Handboken innehåller bl.a. också förslag på en handlingsplan för användningen av samiska språket. Artikel 10.1.a.iii.c Fråga 18: Har statliga myndigheter vidtagit ytterligare åtgärder (se 3:e periodiska rapporten, s. 17) för att öka andelen anställda som talar samiska? Arbetsförmedlingen i Norrbotten har ett brett kontaktnät med andra myndigheter och kommuner, vilket gör att man kan erbjuda service på samiska. Detta är dock något som sällan efterfrågas. Arbetsförmedlingen har också deltagit i en arbetsgrupp tillsammans med andra myndighetsrepresentanter med uppdrag att ta fram en handbok om samiska språket (se även svar på fråga 19). Vad beträffar polisväsendet så välkomnar man alla nya sökande. När man annonserar lediga tjänster understryks att mångfald och olikheter är meriterande samt att människor med olika bakgrunder är välkomna helt oberoende av språk, kultur, sexuell läggning, handikapp m.m. Detta förutsätter naturligtvis att den sökande har de yrkeskvalifikationer och den kompetens som krävs för arbetet. Polisens rekryteringsoffensiv riktar sig till allmänheten och yngre människor, vilket innebär att man också når ut till nationella minoriteter som t.ex. samerna. I egenskap av arbetsgivare beviljar polisledningen emellanåt tjänstledigt åt personal som vill prova på samiskt hantverk, renskötsel eller någon annan samisk näringsgren, vilket indirekt främjar samisk kultur. Se även svar på fråga 17.

13 13 Artikel 10.2.b Fråga 19: Har svenska myndigheter gjort något för att åtgärda bristen på samiskspråkig personal vid lokala och regionala myndigheter samt för att uppmuntra samiskspråkiga att göra muntliga och skriftliga ansökningar på det egna språket (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf )? Vid en rekrytering av ny personal till arbetsförmedlingen i Norrbottens län var ett av kraven att de sökande skulle ha goda kunskaper i någon av de samiska språkvarieteterna. Vid rekryteringar är polisen positivt inställd till sökande med samisk bakgrund, förutsatt att den sökande uppfyller anställningskraven. När samiskspråkiga poliser behövs i poliskåren framgår det särskilt av jobbannonsen att man gynnar samiskspråkiga sökande. Emellertid finns det inget särskilt skriftligt material såsom blanketter m.m. på samiska, eftersom praktiskt taget alla samer läser, skriver och talar svenska. Se även svar på fråga 17. Artikel 10.4.a Fråga 20: Används översättare och tolkar systematiskt i praktiken (se expertkommitténs 2:a rapport, s. 135)? Av Förvaltningslagens (SFS 1998:286) avsnitt 8 framgår det att statliga myndigheter ska tillhandahålla tolkar vid behov. Lagen omfattar alla statliga verk. Som framgår av Sveriges 3:e periodiska rapport ska översättare och tolkar tillhandahållas vid behov och utan kostnad för den som är inblandad i en rättsprocess. Kostnaden för detta ligger hos domstolen. Domstolsverket har fått ytterligare medel av regeringen för att kunna bära dessa kostnader. Domstolsverket redovisar emellertid inte sina kostnader för översättning till och från landsdelsspråk separat. Arbetsförmedlingen har inte heller några anställda tolkar eller översättare utan köper in språktjänster vid behov. Detsamma gäller för polisen om det inte finns någon samiskspråkig personal.

14 14 I undersökningen, Sápmi 2008, beställd av public service-företagen SR Sámeradio och Sveriges Television, ställdes frågor om användningen av samiska språket i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Enligt undersökningen använder endast 4 % av den samiska befolkningen samiska i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Undersökningen visar också att en allt större andel av den samiskspråkiga befolkningen utnyttjar rätten till barnomsorg och äldreomsorg, helt eller delvis på samiska. Eftersom merparten av kontakterna med förvaltningsmyndigheter och domstolar sker skriftligen, kan de skillnader som framgår av undersökningen bero på att så få av de personer som använder samiska språket i kontakter med förvaltningsmyndigheter varken kan läsa eller skriva på samiska. Enligt undersökningen ansåg 60 % av de tillfrågade att den lag (1999:1175) som stöder rätten att använda samiska språket i kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar fyller en viktig funktion. Artikel 11.1.e.i Fråga 21: Har svenska myndigheter vidtagit några konkreta åtgärder för att uppmuntra och/eller underlätta framtagandet av en dagstidning på samiska? I sin 3:e periodiska rapport om genomförandet av den europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk, informerade Sverige om Presskommitténs slutbetänkande som avgavs i januari Presskommitténs betänkande som remissbehandlats, innehåller bl.a. förslag på förändringar av presstödssystemet i syfte att underlätta publiceringen av dagstidningar på andra språk än svenska, däribland samiska, finska och meänkieli. Med utgångspunkt i Presskommitténs betänkande beslutade riksdagen i juni 2006 om vissa förändringar av driftstödet tänkta att träda i kraft 1 januari Beslutet innehöll emellertid inte några förslag om förändringar som särskilt avsåg att underlätta publiceringen av dagstidningar på andra språk än svenska. Förslagen diskuteras fortfarande inom Regeringskansliet. EU-kommissionen informerades om ändringarna som riksdagen antagit men meddelade senare att dessa preliminärt inte kunde godkännas. I stället skulle en granskning av hela presstödssystemet göras för att undersöka om det var förenligt med EU:s inre marknad. Med anledning av kommissionens beslut senarelades införandet av de förändrade villkoren för driftstödet.

15 EU-kommissionens granskning av Sveriges presstödssystem pågår fortfarande. Regeringen avser att lämna en regeringsproposition till riksdagen, preliminärt under hösten 2008, med bl.a. förslag på förändringar av presstödssystemet i syfte att göra det förenligt med EU:s inre marknad. Antagandet av propositionen kommer bl.a. att medföra att de förändringar som riksdagen beslutade om 2006 nu genomförs, t.ex. att gränsen för lägsta abonnerade upplaga sänks från 2000 till Därmed blir det lättare att starta nya dagstidningar såväl på svenska som på nationella minoritetsspråk. Ändringarna kommer att meddelas till EU-kommissionen vars godkännande krävs för att de nya villkoren ska kunna genomföras. Dessförinnan går det inte att göra några ändringar i presstödssystemet. 15 Finska Artikel 8.1.a.iii Fråga 22: Vad har svenska myndigheter gjort för att främja finsk förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller att öka medvetenheten hos kommuner, skolor och föräldrar (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 160/162)? Se även svar på fråga 4. Artikel 8.1.b/c.iv Fråga 23: Vad har svenska myndigheter gjort för att säkerställa att kommunerna vet vad de har för skyldigheter att erbjuda undervisning på/i finska språket samt informera föräldrar om denna möjlighet? Se även svar på fråga 4. Fråga 24: Har riksdagen antagit budgetpropositionen för 2008 med bl.a. lägre krav när det gäller modersmålsundervisning på finska (se 3:e periodiska rapporten, s. 38 och 39)? Som framgår av den 3:e periodiska rapporten har regeringen i budgetpropositionen för 2008 föreslagit att reglerna för modersmålsundervisning i finska och jiddisch ska vara desamma som för romani chib, samiska och meänkieli. Budgetpropositionen har antagits av riksdagen.

16 16 Artikel 10.1.a.iii.c Fråga 25: Har svenska myndigheter vidtagit åtgärder för att öka kompetensen när det gäller att producera skriftlig dokumentation på finska (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 194)? För att öka kompetensen när det gäller att producera skriftlig dokumentation är det viktigt att förbättra terminologiarbetet. Som framgår av Sveriges 3:e periodiska rapport, samt i fråga 2 ovan, har statligt finansierade språkbevarande och språkutvecklande aktiviteter samordnats och fått nya resurser. Detta möjliggör ökade insatser till stöd för nationella minoritetsspråk. Sedan 1 juli 2006 sorterar Svensk-finska språkrådet under Institutet för språk och folkminnen och uppbär därmed årligt stöd från svenska staten. Detta innebär att ansvaret för den finska terminologin först och främst ligger hos språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen. På Arbetsförmedlingen i region Norrbotten går det alltid att få betjäning på finska. Personalen är i hög grad tvåspråkig (svenska och finska). I Haparanda/Torneå finns en nära samverkan mellan arbetsförmedlingarna i de båda länderna. På nästan varenda polisstation i Norrbotten finns finskspråkig personal som kan bistå med sina språkkunskaper när så krävs. Artikel 10.2.g Fråga 26: Har några framsteg skett när det gäller användningen av finska ortnamn (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 201)? Det åligger Lantmäteriet att verka för en lämplig och varsam hantering av ortnamn samt formellt godkänna ortnamn. Lantmäteriet har även en rådgivande kommitté för ortnamn där bland annat Sametinget och Institutet för språk och folkminnen ingår. Detta är ett sätt att garantera användningen av traditionella ortnamn på finska och andra nationella minoritetsspråk. Emellertid har varken Lantmäteriet, eller något annat statligt organ, någon formell befogenhet att godkänna de ortnamn som Sveriges kommuner väljer. Eftersom frågan om finska ortnamn främst berör Sveriges norra delar har

17 17 Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) fått detta som ett särskilt ansvarsområde. DAUM är en del av Institutet för språk och folkminnen och uppbär årligt stöd från svenska regeringen. Institutets uppgift är att bevara vårt immateriella kulturarv genom att på vetenskaplig grund upprätthålla och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ort- och personnamn. DAUM har det geografiska ansvaret för Sveriges två nordligaste län, Västerbotten och Norrbotten. DAUM:s ansvar när det gäller ortnamn består i att bistå med sitt kunnande och lämna synpunkter när lokala myndigheter fattar beslut om ortnamn och namn på offentliga kartor. Meänkieli Artikel 8.1.a.iii Fråga 27: Har ytterligare åtgärder vidtagits (se 3:e periodiska rapporten, s. 42) för att förbättra erbjudandet om förskoleverksamhet på meänkieli, särskilt i andra kommuner än Pajala (se expertkommitténs 2:a rapport 231/232)? Sverige har inte mer information om detta än vad som redan framförts i den 3:e periodiska rapporten. Artikel 8.1.b.iv Fråga 28: Endast ett fåtal elever utanför Pajala får modersmålsundervisning i meänkieli (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 235). Vad har svenska myndigheter gjort för att säkerställa att kommunerna vet vilka skyldigheter de har att erbjuda undervisning på/i meänkieli samt informera föräldrar om denna möjlighet? Se även svar på fråga 4. Artikel 8.1.c.iv Fråga 29: Har svenska myndigheter någon strategi för hur man ska förbättra erbjudandet om undervisning på meänkieli i grund- och gymnasieskolan (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 239)?

18 18 Man har inte tagit fram någon strategi för detta p.g.a. att det inte finns tillräckligt många lärare som kan undervisa i tekniska och praktiska ämnen på meänkieli på den här nivån. Artikel 8.1.h Fråga 30: Har lärarutbildningen förbättrats i syfte att öka möjligheterna för gymnasiestudier på meänkieli (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 247/248)? Se även svar på fråga 15. Artikel 9.1.a/b/c.ii Fråga 31: Har svenska myndigheter vidtagit några praktiska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att meänkieli kan användas vid domstolar (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 257/260/262)? Sverige har inte mer information om detta än det som redan framförts i den 3:e periodiska rapporten. Artikel 10.1.a.iii/c Fråga 32: Har svenska myndigheter vidtagit åtgärder för att öka kompetensen när det gäller att producera skriftlig dokumentation på meänkieli (se expertkommitténs 2:a rapport, paragraf 269)? För Arbetsförmedlingen i Norrbottens län utgör meänkieli inga problem för personalen. Längs finska gränsen är det mycket vanligt att personalen på arbetsförmedlingarna talar meänkieli. Emellertid brukar arbetssökande med meänkieli som modersmål tala svenska i sina kontakter med Arbetsförmedlingen. Inga initiativ till att ta fram skriftligt material på meänkieli har tagits. Se även svar på fråga 2 och 25, samma sak gäller för meänkieli.

19 19 Artikel 10.2.b Fråga 33: Har svenska myndigheter gjort något konkret för att uppmuntra meänkieli-talande att lämna in handlingar på sitt språk till lokala eller regionala myndigheter (se ibidem, paragraf 271/275)? Användningen av meänkieli är oftast muntlig. Därför är det mycket ovanligt att någon lämnar in ansökningar eller andra handlingar på meänkieli. Om så skulle vara fallet kan polisen hantera situationen då de flesta polisstationer i Norrbottens län har personal som talar meänkieli. Utöver detta har Sverige inte mer information än det som redan framförts i den 3:e periodiska rapporten. Artikel 11.1.e.i Fråga 34: Har några konkreta åtgärder vidtagits för att uppmuntra och/eller underlätta framtagandet av en dagstidning på meänkieli? Se svar på fråga 21. Artikel 12.9 Fråga 35: Ansvarar några statliga organ för att samla in, arkivera ett exemplar av samt presentera eller publicera alster på meänkieli (t.ex. Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Nordkalottbiblioteket, Länsbiblioteket i Norrbotten, se 3:e periodiska rapporten, s. 29/30, 115) samt för att samla in ljudmaterial eller audiovisuellt material? Som en del av dessa institutioners ansvar för kulturarvet är det tänkbart att de i vissa fall samlar in material av det här slaget. De institutioner som har det huvudsakliga ansvaret för att samla in ljudmaterial och audiovisuellt material är Institutet för språk och folkminnen som även har särskilt ansvar för meänkieli och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA). SLBA har funnits sedan 1979 och dess samlingar består främst av material för radio, TV, film, video, skivor och multimedia. Enligt lagen om pliktexemplar måste ett exemplar av varje sådan produktion skickas till arkivet. Det långsiktiga målet är att samla in, bevara och sprida kompletta produktioner av inspelat ljud och rörliga bilder i Sverige och sålunda även ljudmaterial och audiovisuellt material på meänkieli som ges ut i Sverige.

20 20

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

Utdrag ur relevant lagstiftning

Utdrag ur relevant lagstiftning Bilaga KS 2018-42 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Hållbarhetsenheten 2019-01-14 Utdrag ur relevant lagstiftning Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, t.o.m. SFS 2018:1367 Nedan

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade

Läs mer

Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete

Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete Sida 1(5) Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete Ni ges här tillfälle att yttra er över kommunens riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Marks kommun. Svar på remissen lämnas till

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1-104/2010 SID 1 (6) 2010-03-02 Handläggare: Anna Larsson Telefon: 08-508 03 083 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Nationella

Läs mer

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun 2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN - KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) SDN 2010-03-25 2010-03-11 Handläggare: Marianne Berg Ekbom Telefon: 508 01 526 Till Rinkeby- Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)

Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6) Kommunfullmäktige 2014-05-26 1 (6) 95 Svar på medborgarförslag, Anslut Örnsköldsviks kommun i förvaltningsområdet för finska språket (Kst/2013:543, Kst/2013:542, Kst/2013:541, Kst/2013:539, Kst/2013:538)

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100)

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100) Sverige välkomnar rådgivande kommitténs tredje yttrande. Sverige har gått igenom innehållet i rapporten och anser att rådgivande kommitténs analys är grundligt genomförd och av innehållet i yttrandet framgår

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

UHR:s främjandeuppdrag

UHR:s främjandeuppdrag UHR:s främjandeuppdrag 12 Myndigheten ska 1. stimulera intresset för högskoleutbildning, och 2. främja breddad rekrytering till högskolan. 13 Myndigheten ska inom högskolan motverka diskriminering och

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC Svensk minoritetspolitik MALMÖ 2015-08-19 KATARINA POPOVIC Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport till regeringen

Läs mer

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014

Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 Kurser i nationella minoritetskulturer och minoritetsspråk ht 2015 och ht 2014 ISBN 978-91-7561-031-3 Utgiven av Universitets-

Läs mer

Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Rapport avgiven i enlighet med stadgans artikel 15, fjärde rapporten 2 Förord Sverige har under 2009 antagit

Läs mer

Handlingsplan

Handlingsplan Handlingsplan För Fagersta kommuns finska förvaltningsområde 2019-2021 Styrdokument 1 Inledning I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd

Läs mer

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

Kommittédirektiv. Språklag. Dir. 2007:17. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Kommittédirektiv Språklag Dir. 2007:17 Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Dnr 2017:01151 Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Skolverkets

Läs mer

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritesspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråkslagarna - lagen (1999:1175) om rätt att använda

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström Enheten för diskrimineringsfrågor 1 Minoritetspolitiken Ansvaret för minoritetspolitiken Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Statssekreterare

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning Sida 1 (4) 2018-03-21 Handläggare Gunilla Olsson Telefon: 0850823678 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads riktlinjer för nationella

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Undervisning om nationella minoritetsspråk Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

Läs mer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT= pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (Ku2017/01534/DISK)

Yttrande över betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (Ku2017/01534/DISK) 'kolinspektionen Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (Ku2017/01534/DISK) Skolinspektionen har beretts möjlighet att

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88)

Yttrande över betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) Analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Annika Ghafoori Utredare 010-470 06 40 annika.ghafoori@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-01145-2017 Datum 2018-03-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Remiss om Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Remiss om Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Bromma stadsdelsförvaltning Avdelning administration Tjänsteutlåtande Dnr 90-18 Sida 1 (6) 2018-03-27 SDN 2018-04-19 Handläggare Sofia Thole Kling Telefon: 08-508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) YTTRANDE Vårt dnr: 2017-09-26 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Inledande ställningstagande är en av 249 remissinstanser till betänkandet

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Remissvar på Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88)

Remissvar på Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) DATUM: 2018-02-28 DNR: 61-17/1753 Remissvar på Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) Avgränsning av remissvaret Institutet för språk och folkminnen (ISOF) lämnar härmed

Läs mer

Nationella minoriteter

Nationella minoriteter PM59100 PM59008 2.1 Produktionsavdelningen/ Kommunikationsavdelningen Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Samråd... 3 Deltagare... 4 Samråd 2016... 4 Innehåll... 4 Återrapportering... 5 Resultat...

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters

RIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters RIKTLINJER Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters 1 POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument

Läs mer

Redovisning av uppdrag Att förstärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk A2013/2958/DISK

Redovisning av uppdrag Att förstärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk A2013/2958/DISK Arbetsmarknadsdepartementet 1 (5) Redovisning av uppdrag Att förstärka tillgången till lärare i nationella minoritetsspråk A2013/2958/DISK Härmed ges en första delredovisning av regeringsuppdraget Att

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut II:3 Arbetsmarknadsdepartementet 2013-12-12 A2013/4180/DISK A2013/4655/SV A2013/4745/DISK Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013 1 Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013 1. Bakgrund Enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) som trädde i kraft 1 januari 2010, ingår Härjedalens

Läs mer

MALÅ KOMMUN Málágen Kommuvdna Datum Vår beteckning Samisk Förvaltning /00

MALÅ KOMMUN Málágen Kommuvdna Datum Vår beteckning Samisk Förvaltning /00 Samisk Förvaltning 2017-10-03 2017.184/00 Handläggare 2017-06-28 Ku2017/01534/DISK Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se

Läs mer

16 Författningskommentar

16 Författningskommentar 1 16 Författningskommentar 16.1 Förslaget till lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslaget till lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk föreslås ersätta lagen (1999:1175) om rätt

Läs mer

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017 Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017 Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr

Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr Regionstyrelsen 31 oktober 2018 Sida 1 (5) 211 Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr 3785-2017 Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige

Läs mer

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet Liberalerna 1 Rapport 2014 09 03 Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet en röst för sverigefinnar Förord De nationella minoriteterna, varav sverigefinnarna är en av fem minoriteter,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut 1 (2) FÖRSLAG 2013:70 LS 1303-0417 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2013:4 av Håkan Jörnehed och Gunilla Roxby Cromvall (V) om Stockholms läns landstings ansvar för de nationella minoriteterna

Läs mer

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Författningskommentarer

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Författningskommentarer Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk er Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter de två tidigare minoritetsspråks-

Läs mer

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde 2011 03 28 65 123 Kommunstyrelsen 2012 02 13 40 106 Arbets och personalutskottet 2012 01 16 14 27 Dnr 11.193 008 marskf25 Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde Bilaga: PM

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se 1 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter stockholm.se 2 (14) Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:

Läs mer

Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 1 YTTRANDE 2008-10-20 Dnr U2008/3915/S Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) Sammanfattning Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun.

Beslut. efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun. Älvdalens kommun Box 100 796 22 ÄLVDALEN kommun@alvdalen.se Beslut efter riktad tillsyn inom området särskild rätt till plats i förskoleverksamhet för vissa nationella minoriteter i Älvdalens kommun Särskild

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 48 2015-12-17 Ku2015/03083/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 7:1 och 7:2 Åtgärder för

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lennart Rohdin Gällivare, 26 augusti 2010 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels-

Läs mer

Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Rapport avgiven i enlighet med stadgans artikel 15, tredje rapporten Förord Det är Sveriges uppfattning att

Läs mer

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram)

517 minoriteter(ram) Ökad säkerhet för den judiska minoriteten(ram) Regeringsbeslut II 6 Arbetsmarknadsdepartementet 2011-12-15 A2011/4505/DISK A2011/4445/EXPCH Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen

Läs mer

Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter

Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter DATUM: 2017-10-05 DNR: 61-17/0980 Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter Institutet för språk och folkminnen

Läs mer

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella

1000 minoritetsspråk(ram) Revitalisering av nationella Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2015-12-17 Ku2015/02167/DISK Ku2015/02905/LS (delvis) Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-03-30 Handläggare: Rose-Marie Lithén Telefon: 08-508 15 095 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2010-04-21

Läs mer

Torbjörn Ström, revisor Tommy Henningsson, kommunchef Mathias Brandt, kanslichef. Lars-Göran Zetterlund (C) och Torbjörn Saxin (S)

Torbjörn Ström, revisor Tommy Henningsson, kommunchef Mathias Brandt, kanslichef. Lars-Göran Zetterlund (C) och Torbjörn Saxin (S) 1(8) Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunhuset, Sfären, kl. 13.00 Beslutande Ledamöter Se bilagd förteckning Ersättare Marjo Pruuki Johansson (S), ej tjänstgörande Kent Grängstedt (S), ej tjänstgörande

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-03-03 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 24 Svar på motion (S) om att redovisa hur kommunen uppfyller minoritetsspråklagstiftningens

Läs mer

Svensk minoritetspolitik LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Svensk minoritetspolitik LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Svensk minoritetspolitik LAGEN OM NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde 2015-2017 Köpings kommun 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 4 Statsbidrag 5 Samråd 6 Kartläggning

Läs mer

Aktuellt från Regeringskansliet

Aktuellt från Regeringskansliet Aktuellt från Regeringskansliet Erik Adell Hellström 1 Ansvaret för minoritetspolitiken Amanda Lind Kultur- och demokratiminister Helene Öberg Statssekreterare Enheten för civila samhället och nationella

Läs mer

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Instruerande Handlingsplan för finskt förvaltningsområde 2014-10-27 2014-2016 Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter KOMMUNLEDNINGSKONTORET Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Handlingsplan för året 2017 Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Handlingsplan för året 2017 Eeva Östberg Citera

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-03-15 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Stockholms stads

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens

Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens PM 2010: RVI (Dnr 011-2168/2009) Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens pensionärsråd Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Finska föreningen

Läs mer