Stråk, platser, utblickar. Bostäder, befolkning och arbetsplatser. Grönstruktur. Butiker, service och nöjen. Barriärer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stråk, platser, utblickar. Bostäder, befolkning och arbetsplatser. Grönstruktur. Butiker, service och nöjen. Barriärer"

Transkript

1 1.3. Stadsinnehåll, rörelsemönster och rumslia samband ida En utförli analys av stadsinnehållet och förutsättninarna för stadsliv i södra Helsinbor finns redovisad i skriften Stadsrum och stadsliv framtaen av Gehl Architects, Köpenhamn Därför har här endast jorts en översiktli kartredovisnin av stadens innehåll, barriärer, och rörelsestråk för ående för att komplettera redovisninen av bebyelse och stadsstruktur. Bostäder, befolknin och arbetser Helsinbor prälas av en tydli uppdelnin av funktioner och stadsinnehåll som till stora delar har sin rund i stadens historia. En tydli räns mellan norr och söder i staden, både i stadsstrukturen och i helsinborarnas bild av staden, år i Trädårds norr om stadsparken Krookska Planterinen. Söders framväxt som industri- och arbetarstadsdel läns Söder prälar fortfarande stadsdelens identitet. Kvarteren öster om järn domineras av bostäder med butiker och annan service i atuplanet. Väster om järn finns en kvartersrad på vardera sidan Bred som tidiare huvudsaklien innehöll industrier men ida huserar universitetscampus och tjänsteföreta. Där finns också nåra bostadshus i kvarteret söder om Rönnows. Gåsebäck är ett tydlit småindustri- och hantverkarområde med en del servicefunktioner som brandstation, kommunala förråd, järnvässervice m.m. Mellan Oljehamnsleden och hamnspåret finns ett område som huvudsaklien innehåller serviceverksamheter som kontor, laer, en skola och småindustrier. Butiker, service och nöjen Butiker och annan service, på kartan symboliserat av röda prickar, är koncentrerad till Söder och Carl Krooks i kvarteren runt Adolfs tor. Söder bildar norr om Mäster Palms ett stråk av butiker som binder samman Söder med Stor i den amla staden. Söderut finns butiker vid Industri i Raus planterin. Det finns alltså ett stort lapp i serviceutbudet läns stråken söderut från Adolfs tor. Barriärer Den överripande naturlia barriären, som dominerar hela Helsinbor, är landboren med sin nivåskillnad. Den berör dock inte H+området och är på Söder enombruten med flera atusträckninar. Daens barriärer för ående består av trafikleder och järnvässpår. Därutöver utör hela hamnområdet en barriär för att komma ner till Öresund. Jämfört med norra Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 32 Helsinbor är Söder starkt prälat av trafikbarriärer som isolerar flera delar från varandra. Stråk, er, utblickar De viktiaste stråken för främst ående och cyklister är på kartan markerade med blå pilar. Huvudstråket är naturlit no Söder med alla sina målpunkter, men även Bred är ett viktit nordsydlit stråk, särskilt för cykeltrafik, med bekväm förbindelse till Raus Planterin. Öst-västlit är stråken påverkade av järn och Malmöleden. Söder om Konsul Perssons och till Ramlösa station finns bara tre passaer där man kan ta si över eller under järn. Det tydliaste stråket är Furutorps. Furutorps är också en av de få ator som bjuder på utblickar mot hamnen och Öresund. Gåsebäcksområdet är helt omärdat av barriärer och har bara två infarter och en utfart för biltrafik. Sand kan säas vara huvudstråket i Gåsebäck och har en åntunnel under järn, men åntrafiken på detta stråk är beränsad. Sand har dock utblickar mot hamnen och Öresund. Grönstruktur Grönstrukturen i södra Helsinbor består huvudsaklien av de två parkerna Furutorpsparken och Sturzen- Beckers. Därutöver finns planterade delar av Malmöledens omivnin och en del obebyda rönytor i Planterinen. I ränsen mot centrala staden lier också Stadsparken.

2 Teckenförklarin Butik Skola Barriär för ående och cyklister Rörelsestråk för ående BOSTÄDER SERVICE BOSTÄDER PARK SKOA PARK PARK BOSTÄDER PARK SERVICE VÄG OCH JÄRNVÄG KONTOR SKOA BOSTÄDER SMÅIND PARK AGER KONTOR SMÅIND AGER KONTOR SKOA BOSTÄDER VÄG OCH JÄRNVÄG SMÅIND AGER KONTOR Norr HAMNVERKSAMHET HESINGBORG KUTURMIJÖANAYS H+ STADSINNEHÅ RÖRESEMÖNSTER BARRIÄRER RAPPORT m Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 33

3 1.4. Sammanfattande stadskaraktär Arbetarstadsdel med industripräel Söders historia spelar tydlit den expansiva industriepokens stad. Söder är den stadsdel i Helsinbor där industrier etablerades under senare hälften av 1800-talet och där arbetarbefolkninen bosatte si nära arbetserna. Denna historia är fortfarande levande hos den äldre enerationen Helsinborsbor och vikti att föra vidare till kommande enerationer. Ida har karaktären av arbetarstadsdel ändrats till att vara invandrar- och arbetarstadsdel och de större industrierna har försvunnit och ersatts av kontor och universitetscampus. Gränsen mellan det rika norr och det fattiare Söder är fortfarande tydli, såväl i stadsbilden som i månas medvetande. Gränszonen är mellan Trädårds och Gasverks/ Mäster Palms. Söders struktur med den tidstypiska rutnätsplanen anpassad till Söders amla sträcknin och med 1800-talsstadens element som Adolfs kyrka och tor i centrum är en vikti del av stadskaraktären. Trots att antalet bevarade bynader från sent 1800-tal och tidit 1900-tal är beränsat så bibehåller Söder sin klassiska innerstadskaraktär. De industribynader som finns kvar väster om järn inordnar si även de i huvudsak i rutnätsplanens ursprunlia kvartersmönster. Husarreementets kasernård inpassades även det i den ursprunlia rutnätsplanen enom att sex kvarter slos samman. Utbynaden av Gåsebäcksområdet med småindustrier på och 40-talen och senare laer och terminalbebyelsen intill banården har byt vidare på Söders karaktär av industri- och kommunikationsområde. Hamnnära stadsdel Förutom äldre industrier och bakrunden som arbetarstadsdel er hamnen den dominerande karaktären för södra Helsinbor. Hamnen syns tydlit i flera atuperspektiv med kranar och containers och trafiken till hamnen är påtali läns de stora trafiklederna. Samtidit blockerar hamnverksamheten människors kontakt med Öresund och omöjliör nästan helt promenader eller cykelturer ner till och läns med vattnet. Omärdat av trafikanläninar och 70-talets trafikledsbyande har, tillsammans med järn, ivit starka barriärer och ivit stadskaraktären dra av förort i kontrast till rutnätsstadens innerstadskaraktär. Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 34

4 2. Kulturmiljöresurser en analys och värderin (Valuate) Kulturmiljöer består inte enbart av de traditionellt utpekade mest värdefulla bynaderna och bebyelsemiljöerna. Bereppet kulturmiljö måste ses på ett bredare sätt. Kulturmiljön spelar olika perioders synsätt på vilka kvaliteter som ansås viktia i hus- och stadsbyandet. En bred uppsättnin representativa miljöer från olika perioder är därför en vikti rund för att förstå historien. Samtidit ses oftast en sammanhållen och konsekvent stadsmiljö oavsett tidsepok som mer attraktiv än en splittrad stadsmiljö med olika epokers ideal vad äller stadsstruktur och bebyelse blandade huller om buller. Öppen förortsbebyelse och trafikleder i en tät rutnätsstad er ofta öppna sår i skarven mellan olika stadsbynadsideal. Men bebyelse från olika tider som respekterar stadsstrukturen, oavsett det är kvartersstad eller öppen förortsstad, er ofta en spännande stadsmiljö där olika arkitektoniska ideal samspelar inom ramen för samma stadskaraktär. En rundprincip för en attraktiv stadsmiljö skulle kunna vara att tydliöra och renodla stadskaraktären inom respektive delområde. I ett samhälle som allt starkare prälas av konkurrens att skapa attraktiva livsmiljöer för att locka innovativa och företasamma människor, blir kulturmiljön och de resurser den besitter en vikti pusselbit. Stadsmiljöer, som bär på en tydli historia, som utnyttjas på ett framsynt sätt kan vara en avörande faktor för att skapa en attraktiv stad. Att hitta en nisch eller specialitet som inen annan har, t.ex bland städerna i Öresundsreionen, är sannolikt en nyckel till framån. I detta perspektiv har följande analys och värderin jorts Tidiare utredninar Som underla till kulturmiljöanalysens innehåll och värderin av kulturmiljöer och bynader har följande utredninar leat till rund. Riksintresse Helsinbor Delar av Helsinbor är av Riksantikvarieämbetet utpekat som riksintresse för kulturmiljövården med följande text, citerad från änsstyrelsens hemsida: Helsinbor [M:K 15] 6215/1307 Motiverin: A) Hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strateisk placerin vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidiaste medeltid. Staden Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 35 spelar de måna utvecklinsskedena alltifrån den tidimedeltida höstaden runt den kunlia boren, den under hömedeltiden framvuxna låstaden, 1600-talets befästninsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. B) Institutionsmiljö i form av S:ta Maria sjukhusområde - en väl sammanhållen sjukhusanlänin av unik social och arkitektonisk betydelse. Uttryck för riksintresset: A) Kärnan från 1300-talet, som utjorde kärntornet i kunaboren och andra lämninar av höstaden på landborshöjden, kulturlaer från tidi medeltid till stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från 1300-talet. åstaden med atunät som huvudsaklien växte ut under medeltidens senare del. Den småskalia bebyelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentlia bynaderna tillåtits bryta skalan. ämninar och spår i atunät och bildninar av 1600-talets befästninsstad. Spår av amla västräckninar och ränslinjer i det som tidiare var stadens jordar runt den amla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyelse utmed infartsväarna. Det sena 1800-talets och tidia 1900-talets stadsbyande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, bildninar, parker och offentlia bynader. Den sedan 1800-talet successivt utbyda hamnen och järn med tillhörande bynader som visar på funktionen som vikti hamn- och även järnvässtad. Burna villaområden, arbetarkvarter, industrier och andra arbetser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktnin. Uttryck för modernismens byande som konserthuset, tullhuset vid Sundstoret, H55-utställninen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala bynadstraditionen med mycket teel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader. B) S:ta Maria - Helsinbors hospital - komplett sjukhusanlänin i parkmiljö av arkitekten C Westman från med kyrka och väl bevarat bynadsbestånd i helsinborsteel. Riksintresset bedöms beröra området för denna kulturmiljöanalys på följande sätt: - Helsinbors roll som industri- och hamnstad och den expansion verksamheten haft under det sena 1800-talet och hela 1900-talet är av riksintresse. Det innebär att järn och tillhörande bynader, hamnstrukturen och hamnverksamhetens bynader som visar på funktionen som vikti hamn- och järnvässtad är en del av riksintresset.

5 - Spåren av amla förindustriella västräckninar och äoränser samt den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyelse utmed infartsväarna är av riksintresse. - Det sena 1800-talets och tidia 1900-talets stadsbyande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, bildninar, parker och offentlia bynader, t.ex Söder, är av riksintresse. -Arbetarkvarter, industrier och andra arbetser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktnin är av riksintresse. - Den lokala bynadstraditionen med mycket teel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader är av riksintresse Kulturminnesvårdsproram 1991 Pekar ut flera pedaoiska exempel på Helsinbors utvecklin som kulturhistoriska värden, som - Det historiska vänätets bibehållande fram till ida, t.ex Söder i amla andskronas sträcknin, Malmöleden i amla Ramlösas läe och Gasverks i amla Eneborss läe. - Järnväs- och hamnutbynaderna med Inre hamnen som var Sveries första betonkonstruktion av betydelse, och järns dranin. - De betydande industrianläninarna på Söder och vid hamnen, där de ida enda kvarvarande bynaderna finns vid Bred. - Husarreementets bynader har ett samhälls- och bynadshistoriskt värde då de tydlit redovisar en äldre form av bynadsskick knuten till den speciella funktionen. - Söders arbetarbebyelse är vikti att bevara som minne av Helsinbors industriella utvecklin, särskilt de få kvarvarande tvåvåninshusen som var den förhärskande bynadstypen. Förutom kyrkan är Adolfs församlinshem och badhuset viktia offentlia bynader. Även Folkets hus har ett stort värde, socialhistoriskt och arkitektoniskt. - Raus planterin, som exempel på utanför stadsränsen orelerad stadsutvecklin, har i de kvarvarande delarna i kvarteren Palmen östra och Palmen västra och i kvarteret Hyacinten stora kulturhistoriska värden. Kulturmiljöer i Gåsebäck Helsinbors museer, Karin sson, 2002 De enskilda bynader som redovisas är - Jutefabriken (Japan 4) - okverkstäderna (Söder 2:70) - ions industrier (Portual 9) - Konstkvarnstensfabriken (Portual 6) - Svahns boktryckeri (Spanien 11) - Brandstationen (Italien 8) - Funkisbynader i Portual 1, 7 och 8 samt Spanien 5 - Tekniska förvaltninens kontorsbynader vid Gåsebäcks, kv Spanien - Banankompaniet (Asien 17) - Kärnkaffe (Asien 21) - f.d Verkstadsmekano (Spanien 11) - Snickeriet (Asien 19) - Entek/Gatukontorets förrådsläna vid Motor (Spanien) - Berstens tryckeri i kv Karpen - Postmodernistisk bynad i hörnet Kvarnstens- Östra Sand (Spanien 11) Stadsdelsanalys för Gåsebäck Stadsbynadskontoret, Caroline Dahl, Maja Jonasson, 2006 Beskriver Gåsebäck som ett renodlat verksamhetsområde för mindre industrier, hantverk och järnvässervice. Ett antal kulturhistoriskt värdefulla bynader och miljöer, huvudsaklien från och 40-talet pekas ut: 1. Jutefabriken (Japan 4) 2. okverkstäderna (Söder 2:70) 3. ions industrier (Portual 9) 4. Konstkvarnstensfabriken (Portual 6) 5. Svahns boktryckeri (Spanien 11) 6. Brandstationen (Italien 8) 7. Banankompaniet (Asien 17) 8. Kärnkaffe (Asien 21) 9. f.d Verkstadsmekano (Spanien 11) 10. Snickeriet (Asien 19) Stadsdelsanalys för hamnen Stadsbynadskontoret, Caroline Dahl, Johanna Kaaman, 2006 Beskriver Gåsebäcks historia och bebyelseutvecklin som ett månfasetterat Omfattar området mellan Carl Krooks och Sjö från Inre hamnen till Västra småindustri- och serviceverksamhetsområde. Redovisar Gåsebäcks kulturhistoriska Sand. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyelsen som pekas ut är värden som en broki och inte alltid estetisk blandnin men med stark een karaktär. Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 36

6 - Husarreementet, nuvarande Rönnowska skolan, 1882 och 1950-tal som i si är spännande, dels ör det möjlit att ta si ut till vattnet. Västhamnsfisket - Sockerbruket, nuvarande IKEA Huvudkontor, är ett intressant sådant exempel som skulle kunna byas ut så att miljön läns - Tretornfabriken, 1890 och piren blir mer attraktiv. En passae ner till vattnet i Sands förlännin skulle - Kvarteret eda 2, Rönnows/ Bred, återupprätta Söders och Gåsebäcks tidiare kontakt med Öresund. - Bred 19, kafferosteri mm Maasin 405, Oceanhamnen, Kulturmiljöns resurser - Maasin 402 med de välvda taken, 1964 De stadsstrukturer som finns i södra Helsinbor ida och deras historia, som - Kvarteren Hannover, Kolonien och Söder vid Carl Krooks. beskrivits i tidiare kapitel, är en resurs som kan nyttjas och skapa mervärde för de Kulturhistorisk utrednin Hamnen- Gåsebäck nya stadsdelar som ska växa fram inom H+ området. Mot denna bakrund har de God Bostad Kulturmiljökonsult, Daniel Melchert, 2007 stadsstrukturer och bynader som bedöms kunna vara en kulturmiljöresurs lyfts fram. Bred enomån av den historiska utvecklinen av södra Helsinbor med dess bebyelsestruktur och bebyelsekaraktär med exempel på bynader från olika De miljöerna som presenteras här bidrar på olika sätt till berättelsen om Helsinbors epoker. historiska framväxt och kulturmiljöernas betydelse för stadsdelens och hela Försla till Bevarandeproram för Planterinen Helsinbors karaktär. För att synliöra vilka miljöer och stadsstrukturer som antas Bevarandeplanskommittén. Inventerin av Adam Katzeff. Utkast 2009, ej antaet. ha störst potential att skapa detta mervärde har vi jort följande sammanställnin. Denna lista skall inte ses som en bevarandevärderin motsvarande de som örs i Beskriver Planterinens historia och alla delområden på fastihetsnivå. Aner för de bevarandeproram, utan som ett framåtblickande kunskapsstöd för att kunna utnyttja tre kvarter som inår i kulturmiljöanalysens område följande bynader som dels kulturmiljön på bästa sätt i planerinen där så är möjlit med hänsyn till andra Särskilt värdefull bebyelse enlit PB 3:12, dels Bebyelse av kompletterande planerinsförutsättninar. värde enlit PB 3:10, dels Övri bebyelse. För att öra listan över kulturmiljöresurser, samt tillhörande kartor, mer lättläslia är 2.2. Historia, stämnin och karaktär som kan vara stadsstrukturer och bynader indelade i tre nyanser som visar i hur hö rad de antas en framtidsresurs kunna utöra en kulturmiljöresurs. De kulturmiljöresurser som anses kunna utöra en mycket stor kulturmiljöresurs presenteras först och de som anses kunna utöra en viss Upplevelserik industri- arbetar- och invandrarstadsdel kulturmiljöresurs sist. Söders karaktär av arbetar- och invandrarstadsdel skulle kunna vidareutvecklas till en stadsdel där en rik variation av kulturer, tolerans mot människor med olika bakrund, De stadsstrukturer, bynader och anläninar som anses kunna utöra en mycket öppenhet mot omvärlden blir ett starkt bidra till Helsinbors attraktivitet. stor kulturmiljöresurs berättar om stadens historia på mycket värdefullt sätt. De utör Stadsmiljö och stadsstruktur med den amla rutnätsstaden kan e en bra ram för ett också exempel på hö kvalitet på arkitektur och/eller stadsbyande och bedöms sådant blandat och varierat stadsinnehåll och stadsliv. En näraliande jämförelse kan kunna ha oda möjliheter att nyttjas för att skapa en attraktiv framtida stadsmiljö. vara stadsdelen Möllevånen i Malmö, som har en liknande historisk bakrund och Annan stadsstruktur, bynader och anläninar anses kunna utöra en stor ida är en av de mest spännande och attraktiva stadsdelarna i Malmö. Där har under kulturmiljöresurs enom att de berättar om stadens historia, har od kvalitet på de senaste tio åren den månfasetterade miljön med butiker och retauraner rundat arkitektur och/eller stadsbyande, och bedöms kunna ha möjliheter att nyttjas för en positiv spiral som ökat inflyttninen av ynre som i sin tur attraherat andra. Den att skapa en attraktiv framtida stadsmiljö. sammanhållna stadsmiljön krin Möllevånstoret, också en sen 1800-talsstad, har bidrait till attraktiviteten. Inom området finns det dessutom stadsstruktur, bynader och anläninar som har ett visst värde för att berätta om stadens historia och därför anses kunna vara en viss Hamnprälad stadsdel kulturmiljöresurs. Dessa miljöer kännetecknas inte i första hand av od arkitektur, Närheten till hamnen är en tillån, den er stadsdelen en särskild stämnin. Istället men kan ändå i vissa fall vara intressanta att använda i den framtida stadsstrukturen. för att se hamnen som ett hinder för vattenkontakt skulle det kunna vara möjlit att ordna säkra förbindelsestråk mellan Söder och vattnet som dels visar hamnmiljön, Bereppet kulturmiljöresurs är eneröst såtillvida att de stadsstrukturer och bynader som listas på olika sätt kan bidra till en attraktiv framtida stadsmiljö. I Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 37

7 ånvinkels K K Norra Mölle Präst Enebors N Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Nytorsbacken Övre Nytors Inspekt. Olje ett fall kan det vara intressant att bevara en bynad intakt, i ett annat att fullfölja en påbörjad historisk stadsstruktur, medan det på ett tredje ställe kan vara acceptabelt att riva och bya nytt med inspiration från det amla. Avväninen mot andra intressen kommer att öras i den fördjupade översiktsplanen. I den framtida planerinen kan andra intressen än de som lyfts i detta PM prioriteras. I dessa fall är det viktit att kunna redovisa även de intressen som prioriterats bort samt hur avväninen ått till. Eventuellt ställninstaande till framtida skyddsbestämmelser örs ej i detta PM utan kommer att ske i arbetet med kommande detaljplaner med stöd i den fördjupade översiktsplanen Stadsstrukturer och bynader som bedömts kunna vara en framtidsresurs Stadsstrukturer och bynader som av arbetsruppen bedömts kunna vara kulturmiljöresurser är följande. Kulturmiljöanalysen ör en samlad bedömnin som inte nödvänditvis följer de olika bevarandeprorammen. Söders tidstypiska industri- och arbetarrutnätsstad från sent 1800-tal Den tydliaste stadsstrukturen som finns inom det studerade området är den rutnätsstruktur som lades fast i stadsplanen från 1876 och 1881 och som därefter har bebyts under flera årtionden. Den har ivit rundkaraktären åt Söder som en een stadsdel med kyrka, skola, service och handel och arbetser i flera stora industrier i och intill stadsdelen och är en mycket stor kulturmiljöresurs. Rutnätsstrukturen är också en vikti del av Helsinbor som Riksintresse. Grundläande för att bibehålla Söders innerstadskaraktär är att inte frånå rutnätsstadens principer med rätvinklit atunät, bebyelse i kvartersränsen, ett blandat innehåll, en varierad husutformnin, mänskli skala i atuplanet och butiker och service i atuplanet läns de viktia stråken. De bynader som finns kvar från sent 1800-tal är viktia för att åskådliöra den sena 1800-talsarbetarstadsdelen och bidra till denna stadskaraktär. De viktia bynaderna är: (inom Kulturmiljöanalysens område) Bostadshus från 1800-talet i Kvarteren Hannover, Kolonien och Söder väster om Carl Krooks Söders arbetarbebyelse är vikti att bevara som minne av Helsinbors industriella utvecklin, särskilt de få kvarvarande två- trevåninshusen som var den förhärskande bynadstypen. Kunälvs Köpine Tore ko Koral vs Visk Vanmans Traktörs Guldsmeds Visk Varbers Närlunda Skåne Skölden bors Bj.m. Hövitsmans Studie Munka Mal mö Klock are Apotekare Enebors Hand.- mans Direktörs Faktors Furutorps Olympiav Övre ånvinkels Hallb. Bere str. S:t Clemens Bom ränd Ålr Kulla Hebsackers Torn Munthe Kärnr Nedre ers off ri st Hästmöller Slottshas N Stor Norra Kolm.r Kuns Badhus Str. Manus Erikssons Vall Söders rutnätsstruktur från 1870-talet skulle kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 38 Tullare. r p. Bro S:t Peders Sprin r Strand. Stall. Kons. Trapps Tor Stortoret Drottn. Östra Bille Hallb.tr. Maria Str. Marar.. Beraliden Bruks Himmelr.r ränden S Vall. Strand Stor Karls Beral Trädårds Prins Kristians T Röins Terminal Söder Bollbro Kalif. Vi sitörs N Eneborsv Gasverks Sämsk m. a tan Bjäre Bostadshus med butiker och industribynader av Söders ursprunlia karaktär läns Carl Krooks. Höra bilden visar en tobaksfabrik från 1903 Konsul Buntm. Mäster Palms Perssons Smedje Övre Kvarn- Universitetsen Ned. Holländare Siöcrona lins Wetter Carl Krooks Socker Nedre Nytors bruks Gas Adolfs Adolfs tor Kommiss Maister S Tvär verks För saml. Furutorps Rönnows Håkan Söderat. Sture Kristine illb undbers Bostadshus mm i Kv Hannover, Kolonien och Söder Kv. Kolonien Kv. Hermes Bred Kv. Castor o Pollux Kv. Hannover Kv. eda Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Italien Cinders Hantv.- Wieselrens- Hamntoret Höab.- Kunstoret Sundstoret Rådh.- toret Siöcronaen Kv. Spanien Kv. Irak Kv. Orienten Kv. Portual Västra Sand

8 toret Norra Mölle Präst Ö F ridh. Enebors Fäktmäst N Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Skos Ramlösa Tomte Klitter Skosfru Nytorsbacken Övre Nytors Tors Inspekt. e D Ö F ridh. Syd Fäktmäst Klitter Tors tan e D Skos Tomte Skosfru Östra Sand Drottn. Östra Bille Hallb.tr. Maria Str. Västra Sand Marar.. Beraliden stens Verkstads Olympiav Kv. Japan Kv. Persien Kv. Arabien Kv. Asien Himmelr.r Bruks Gasmästare Bynaderna utör en kulturmiljöresurs enom att vara de enda kvarvarande av de typiska bostadshus som bydes på Söder under expansionsåren Eftersom de är mycket viktia för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin och Söders karaktär av industriepokens stadsdel skulle de kunna utöra en mycket stor kulturmiljöresurs. Bynad i Kvarteret eda 2, Rönnows/ Bred Rönnows 2, Byår: 1904, Arkitekt: Ola Anderson, Bymästare: F.A. undren, Byherre: Skåne Hallands Utsädesaktiebola Uppfördes i ett av de kvarter som lats ut för laerbynader i stadsplanen från 1876 för Söder. Teelbynad i fyra våninar. Fasader i rött teel med putsade fält ovanför fönster på första och fjärde våninarna. Sockel i ljus puts. Entrén vetter mot Bred och är delvis ombyd, liksom fönstren, som ursprunlien var mindre och delvis täckta av fönsterluckor. Bynaden rymmer ida kontorslokaler. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys hamnen) Kunälvs ränden S Vall. Strand Stor Karls Ny Rååns Gås Kv. Karpen Studie Beral Köpine Sydhamns eb Inenjörs V Sandviks Munka Östra Sandviks Trädårds ä Kv. Hyacinten c Kv. Palmen västra k Kv. Palmen östra Öre s Verkmästare sunds Redare T Röins Terminal Skåne Prins Kristians Norra jun Tore ko Koral Söder Wiener i e Bollbro b vs Kalif. äc kskr oken Mal mö Rännarbanan Västra Vi Fridhems sitörs Förmans N Eneborsv Sämsk Klock m. are Gasverks Konsul a tan Bjäre Buntm. Mäster Palms Perssons Visk Vanmans Apotekare Smedje Tryckeri Viktoria Elinebersen Enebors Övre Flys. Freds Kvarn- Universitetsen Ned. Holländare Västra Tall Siöcrona are lins Östra Tall Wetter Carl Krooks Kv. Kolonien Kv. Hermes Bred övstien Kv. Castor o Pollux Ocean Kontorshus i kv eda vid Rönnows/Bred Socker Nedre Nytors bruks Barrstien Industri jun Traktörs Guldsmeds Direktörs Faktors Gas Kommiss Maister Rännar banan Adolfs Kapplöpnins Adolfs tor S Tvär Kv. Hannover verks Furutorps Strandbads Ryttare Visk Sture Varbers Kristine illb Sture. Sturzen-Beckers uville ca Säl Vide Kärr Hjorthorns Furu Gåsebäcks Ramlösa a Cours Motor Rönne Älv Vallmo Bäckamans Olje Cinders statio nsv. Miatorps Berz jusebäcks. Kristinelunds Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 39 Atlant För saml. Furutorps Rönnows Håkan Söderat. Nafta undbers Bryare at. Adolfs Kv. Italien Elinebersen Kunstoret Siöcronaen Kv. Spanien hamns Närlunda Kv. Portual Kontorshus i kv eda vid Rönnows/ Bred Kv. eda Kv. Irak Kv. Orienten Tidiare kafferosteri vid Bred Västra Sand Östra Sand leden Västra Sand stens Boreby Bynaden är en av de få kvarvarande bynaderna i kvarteren väster om järn från det sena 1800-talets industriepok och är mycket vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. Den arkitektoniska kvalitén är hö och den har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs Kafferosteri Bred 19 Byår: , Arkitekt: Mauritz S:son Claes, Byherre: Skånska Kaffe Aktiebolaet Uppfördes i ett av de kvarter som lats ut för laerbynader i stadsplanen från 1876 för Söder. Inrymde bland annat råkaffelaer, rosteri, plockninssal och kontor. Bynaden är ett fint exempel på stadsmässi nyklassicism i brun-rött helsinborsteel med delvis utsmyckad fasad. Två ordinära våninar följs av en mezzaninvånin som avslutas med en rundbåefris, varefter de översta våninarna tar vid. På 1970-talet tos ett större hål upp i fasaden på mezzaninvåninen. Ida sitter där ett fönsterband men bortsett från detta är fasaden välbevarad. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys hamnen) Bynaden är en av de få kvarvarande bynaderna i kvarteren väster om järn från det sena 1800-talets industriepok och är mycket vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. Den arkitektoniska kvalitén är hö och den har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs Verkstads Kv. Japan Kv. Persien Kv. Arabien Kv. Asien Gasmästare Ny Massodsleden Rååns Gås Kv. Karpen Sydhamns eb Inenjörs V Sandviks Östra Sandviks ä Kv. Hyacinten c Kv. Palmen västra k Kv. Palmen östra Öre s Verkmästare sunds Cistern Norra jun Wiener i e b äc kskr oken Rännarbanan Västra Fridhems Förmans Sydhamns Hand.- mans Hantv.- Wieselrens Höab.- Tryckeri Tidiare kafferosteri vid Bred Viktoria Flys. Freds hamnsviadukten Västra Tall are Östra Tall övstien Barrstien Industri jun Rännar banan Kapplöpnins Strandbads Ryttare Storm ca uville Säl Vide Kärr Hjorthorns Furu Ramlösa a Cours Rönne Älv Vallmo Bäckamans statio nsv. Miatorps Berz jusebäcks. Kristinelunds Boreby

9 ånvinkels K K Norra Mölle Präst Enebors N Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Nytorsbacken Övre Nytors Inspekt. Tretorns amla fabriksbynader från 1890 och Kv Hermes 11, Rönnows 6-10, Bred 7-11 Byår: 1890, Arkitekt: Ola Anderson / Mauritz Frohm, Moens Moensen, Bymästare: F.A. undren, Byherre: Konsul Olsson Första delen av aloschfabriken på Bred uppfördes som en fyra våninars mönstermurad bynad. Redan under 1890-talet bydes den ut i flera omånar. Den ursprunlia fabriken revs senare och daens bynad uppfördes på 1940-talet. Bynaden murades i helsinborsteel i sex våninar och fick 150 meter låna symmetriska fasader mot Bred och Rönnows. År 2000 invides Campus Helsinbor, som är en del av unds universitet, i det ombyda och renoverade kvarteret Hermes som även rymmer ett flertal företa. Ett nytt entréparti utformades mot den nyanlada Universitetsen i ljusul puts med stora fönsterpartier. Bynaden er ett slutet intryck både mot Bred och Rönnows. Fönster i reelbundna rader förstärker fasadens horisontalitet. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys hamnen) Bynaderna representerar den viktiaste kvarvarande industrimiljön i hamnen från det sena 1800-talets industriepok och ett av de viktia Helsinborsföretaen. Miljön är mycket vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. Den har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs Övre ånvinkels Gamla Tretornfabriken, ida Campus Helsinbor och kontorslokaler Hallb. Bere str. S:t Clemens Bom ränd Ålr Kulla Hebsackers Torn Skölden Kärnr bors Munthe Nedre r Bj.m. p. ers off ri st Hästmöller S:t Peders Slottshas Sprin Norra N Stor Kolm.r Kuns Hövitsmans Badhus Str. Manus Erikssons Vall r Strand. Stall. Kons. Trapps Tor Stortoret Drottn. Östra Bille Hallb.tr. Maria Str. Marar.. Beraliden Olympiav Himmelr.r Bruks Gamla Sockerbruket, nuvarande IKEA Huvudkontor, Kv Castor och Pollux, Sjö 1 Byår: , Arkitekt: Mauritz Frohm, Wikerstål arkitekter Byherre: Helsinbors Sockerfabriks AB, IKEA Helsinbors sockerbruk uppfördes i fyra våninar i både ult Röle-teel ( Olsasten ) och rödbrunt helsinborsteel ( Persasten ). Exteriören utformades i så kallad Rundboen-stil, en blandnin av förebilder från Bysans, romantik och italiensk unrenässans. Daens utseende är ett resultat av en enomripande ombynad för att inrymma Ikeas huvudkontor. Av exteriören är det lätt att utläsa vilka delar som är nya och vilka som är ursprunlia. Tilläen är utförda i svart korruerad minerit och ljus puts. Materialen bildar en tydli kontrast mot det ula telet, både avseende fär och struktur. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys hamnen) Bynaden är en av de få kvarvarande industribynaden i hamnen från det sena 1800-talets industriepok och är mycket vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. Den har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara mycket stor kulturmiljöresurs Kunälvs ränden S Vall. Studie Köpine Munka Tore ko Gamla sockerbruket, ida IKEA:s huvudkontor Strand Stor Karls Beral Trädårds Prins Kristians T Röins Terminal Koral Söder Bollbro vs Kalif. Mal mö Vi sitörs N Eneborsv Gasverks Sämsk Konsul Klock m. are a tan Bjäre Buntm. Mäster Palms Perssons Visk Vanmans Apotekare Smedje Gamla Tretornfabriken, ida Campus Helsinbor och kontorslokaler Skåne Övre Enebors Kvarn- Universitetsen Ned. Holländare Siöcrona lins Wetter Carl Krooks Kv. Kolonien Kv. Hermes Bred Kv. Castor o Pollux Socker Nedre Nytors bruks Traktörs Guldsmeds Direktörs Faktors Gas Adolfs Adolfs tor Kommiss Maister S Tvär Kv. Hannover verks För saml. Furutorps Furutorps Rönnows Håkan Söderat. Kv. eda Visk Sture Varbers Kristine illb undbers Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Italien Kv. Irak Cinders Hand.- mans Hantv.- Wieselrens- Hamntoret Höab.- Kunstoret Sundstoret Rådh.- toret Siöcronaen Kv. Spanien Kv. Orienten Närlunda Kv. Portual Västra Sand Östra Sand Västra Sand stens Verkstads Kv. Japan Kv. Persien Kv. Arabien Kv. Asien Gasmästare Tullare. Bro Gamla sockerbruket, ida IKEA:s huvudkontor Olje Kvickbron Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 40 Redare Ocean Nafta hamns leden Mass Parapeten Atlant

10 b Ö F ridh. Syd Fäktmäst Skos Hjorthorns Ramlösa Tomte Vallmo Klitter Skosfru Tors tan e D Stadsparken- Krookska planterinen Stadsparken, som tillkom i samband med järn 1865, och senare utvidades enom Carl Krooks donation av en del av Bålbrolyckan, är ett betydelsefullt insla i stadsmiljön som berör området för kulturmiljöanalysen. Stadsparken fick 1865 järnvässtationen som en av två fondbynader, den andra var Essénska villan. Parken kom att bli en tydli avränsnin mellan den äldre staden i norr och den framväxande industristadsdelen Söder. Under det sena 1800-talet blev kvarteren mot Stadsparken och Järnväs bebyda med rikt utsmyckade bostadshus i tidens anda och blev en del av stadens fina fasad mot hamnen och järnvässtationen där anländande besökare kunde imponeras av stadens skönhet. Stadsparken är en del av ett sammanhänande rönstråk med institutionsbynader från Beraliden och kyrkoårdarna ner mot hamnen och skulle kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs. statio nsv. jusebäcks. oken äc kskr Elinebersen i e a Cours Gås eb ä c k s Stadsparken Förmans Rännar banan Essénska villan, en av de två tidiare fondbynaderna för den ursprunlia järnväsparken, sedermera Stadsparken. Rååns Kv. Karpen Inenjörs Verkmästare Kapplöpnins Ryttare ca uville Säl Kärr Bäckamans are Rännarbanan Vide Kristinelunds Rönne Östra Sandviks sunds Kv. Palmen västra Kv. Palmen östra Wiener Fridhems Tryckeri Freds Östra Tall övstien Barrstien Furu Älv Miatorps Berz Boreby Industri Ny Sydhamns V Sandviks Kv. Hyacinten Öre Norra jun Västra Viktoria Flys. Västra Tall jun Strandbads odsleden Sydhamns Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 41 Storm Cistern hamnsviadukten

11 Bj.m. p. off K K Slottshas Norra Kuns Str. r Strand. Stall. Tor Norra Str. Maria Bruks Kunälvs Mölle Strand Präst Beral Tore ko vs Kalif. Vi sitörs m. a tan Bjäre Visk Vanmans Apotekare Smedje Enebors Öv.Holl. Sadelmakare N Tvär Carl Krooks Tranemans Bred Ocean Nytorsbacken Övre Nytors Traktörs Guldsmeds Direktörs Faktors Adolfs Atlant För saml. Håkan Söderat. Nafta Inspekt. Visk Sture at. undbers Motor Cinders hamns leden Västra Sand stens Verkstads Gasmästare Massodsleden Våbrytare Gås eb ä c k Öre b äc Ö F ridh. Fäktmäst Vide Skos ånvinkels Tryckeri Flys. Barrstien Industri jun Storm Kärr Furu Ramlösa Tomte Älv Klitter Skosfru statio Tors e D nsv. Miatorps Berz Kristinelunds Boreby Enebors N Tvär Öv.Holl. Sadelma Tranema Nytor Inspek Bro ers ri st Hästmöller S:t Peders Kvickbron Sprin N Stor Kolm.r Hövitsmans Badhus Manus Erikssons Vall Kons. Trapps Stortoret Drottn. Östra Bille Hallb.tr. Marar.. Beraliden Husarreementet, en stad i staden Det amla Husarreementet, senare slakteri och ida delvis nyttjat som yrkesskola, skulle kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs som har möjliheter att bli en särprälad stadsmiljö i det framtida Helsinbor. Den ursprunlia bebyelsen, som i hö rad finns kvar, är av hö arkitektonisk kvalité. Förutom att bebyelsen förmedlar en, visserlien rätt kort, epok av militär historia på en, är den intressant som miljö med likartade teelbynader runt kasernården som, i ursprunlit skick, bildar ett emensamt torrum, avränsat från staden i övrit. Husarreementet är också en vikti del av Helsinbor som Riksintresse. Området kan därför vara en mycket stor kulturmiljöresurs. Med en återställd kasernård och rätt utformade nya bynader skulle miljön kunna bli en attraktiv stad i staden med skolor, bostäder, ateljéer etc. Miljön har liknande karaktärsdra som de militära områdena i Christianshavn i Köpenhamn, där en omvandlin till nya verksamheter påår för fullt. Olympiav Himmelr.r ränden S Vall. Stor Karls Studie Köpine Munka Trädårds Prins Kristians Redare T Röins Terminal Skåne Koral Söder Bollbro Mal mö N Eneborsv Gasverks Sämsk Klock are Mäster Palms Konsul Perssons Buntm. Övre Enebors Ned. Holländare Siöcrona lins Wetter Socker Nedre Nytors bruks Gas Adolfs tor Kommiss Maister S Tvär verks Furutorps Furutorps Rönnows Varbers Kristine Bryare illb Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Olje Närlunda Husarreementet Västra Sand Östra Sand Ny Rååns Sydhamns Hallb. Inenjörs V Sandviks Östra Sandviks s Verkmästare sunds Parapeten str Norra jun Wiener S:t Clemens i e Tullare. Övre Bom ränd Ålr Kulla kskr oken Rännarbanan Västra Fridhems Förmans Sydhamns Torn Kärnr Viktoria Nedre Freds r Västra Tall p. are Bro Östra Tall K K ers off ri st Hästmöller S:t Peders övstien Kvickbron Slottshas Sprin N Stor Norra Rännar banan Kapplöpnins Kolm.r Kuns Badhus Strandbads r Strand. Ryttare Str. Stall. Manus Kons. Trapps ca uville Säl Er Tor Stortoret Hjorthorns Vall a Cours Rönne Bille Hallb.tr. Vallmo Bäckamans Drottn. Norra stra Maria Str. Marar.. De bynader som finns inom området bedöms ha följande resurser: Husarreementets 1880-talsbynader, Kv Orienten och kv Irak Byår: 1882, Arkitekt: Mauritz Frohm, Bymästare: C.G. Hallber, Byherre: Försvarsmakten, Helsinbors stad Reementet bestod vid uppförandet av ett antal bynader: kaserner, administrationsbynad, ridhus och stallar, ymnastik- och kokhus. Bynaderna ramade in en central kasernård och uppfördes i 2 till 3 våninar i ult teel. Anläninen avs en funktionell och stram form. Senare tillbynader har anpassats till den ursprunlia bebyelsen i fråa om proportioner och materialval. Reementet lämnade anläninen redan 1912 för den nybyda Bera kasern. Sedan 1914 funerar den västra delen som skola och den östra som slakteri. Kvarteret delas av Bred. Enlit Kulturminnesvårdsproram för Helsinbors kommun bedöms området ha avsevärda kulturhistoriska värden. Flera enskilda bynader inom området bör få skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Dessutom bör de olika bynadsdelarna på sikt betraktas som en sammanhållen miljö. Ida upplevs anläninen som splittrad, framförallt på rund av Bred och avränsninen krin slakteriet. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys hamnen) Bynaderna är en i stadsdelen unik samlin av militära bynader som är mycket vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. De har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön och kan därienom vara en mycket stor kulturmiljöresurs. Beraliden jusebäcks. Bruks Himmelr.r ränden Mölle Strand Stor Karls Präst Beral Trädårds Prins Kristians Redare T Röins Terminal Söder Bollbro Kalif. a N Eneborsv Gasverks Konsul Bjäre Buntm. Mäster Palms Perssons Smedje Övre Höab.- Kunstoret Sundstoret Rådh.- toret Siöcronaen Universitetsen Ned. Holländare Siöcrona lins Wetter Carl Krooks Hand.- mans Hantv.- Wieselrens- Hamntoret Höab.- Elinebersen Kunstoret Rådh.- toret Siöcronaen Kvarn- Universitetsen Hantv.- Wieselrens- Hamntoret Bred Ocean Socker Nedre Nytors bruks Gas Adolfs Adolfs tor Maister S Tvär Atlant För saml. Furutorps Rönnows Nafta Håkan Söderat. Cistern hamnsviadukten Syd Nadir Zenit Västra Massodskajen Östra Massodskajen Industrikajen Massodsleden Mast Köl Kompass Fiskepirs Gamla Husarreementet som bydes 1882 är en liten stad i staden, infoad i sex kvarter i rutnätsplanen från Området är ett stycke skånsk militärhistoria och har mycket stora resurser att bli en särprälad Helsinborsmiljö. Husarreementets stallar Husarreementets kaserner Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 42

12 Ö Ö F F ridh. ridh. Skos Tomte Tomte Klitter Klitter Skosfru Tors Kristine ås eb ä c k svä Rän Vallmo illb undbers Bryare Sture. Sture. Skoltillbynad från 1930 Skolverksamheten har enererat flera sentida bynader. Bynaden söder om kanslihuset är, likt de ursprunlia, uppförd i ult teel 1938 och med od arkitektonisk kvalité. Adolfs Sturzen-Beckers Verkstads Bynaden är ett modernt tillskott som skiljer si från den ursprunlia bebyelsen, men är ändå anpassad i skala och materialval och med od arkitektonisk kvalité. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs Gåsebäcks Gåsebäcks Motor Cinders Kvarn- Västra Sand Östra Sand Västra Sand stens Gasmästare Rååns Sydhamns Inenjörs V Sandviks Östra Sandviks Öre Verkmästare sunds Norra jun Wiener Rännarbanan F.d. Stallar och slakteri Fridhems Tryckeri Gåsebäcks månfasetterade småindustristadsdel Kombinationen av 1870-talets rutnätsstruktur, i kvarteren närmast Sand och Söder, och det tidia 1900-talets medeltidsinspirerade oreelbundna stad syns tydlit i Gåsebäck. Blandninen av den tidifunktionalistiska och 40-talstraditionella bebyelsen och den variationsrika hantverks- och småindustrianvändninen, har denna stadsdel en alldeles een karaktär. De äldsta industribynaderna berättar om hur Helsinbors företa var kopplade till jordbruksexporten. Jutefabriken förså t.ex Helsinbor med säckar för spannmålsexporten och lokverkstäderna visar på järns stora betydelse för just jordbruksexporten. Senare industrier i Gåsebäck är flera kopplade till import av livsmedel som Banankompaniet och Kärnkaffe. Freds are are Fäktmäst Kristinelunds Kulturmiljön skulle här kunna vara en mycket stor resurs för framtiden enom områdets månfasetterade men ändå heljutna karaktär, de både raka och vinklade atuperspektiven, fin trädplanterin på Motor, blandninen av innehåll i stadsdelen och flera bynader av hö kvalitet. Gåsebäck är en stadsmiljö som kan utvecklas för småskalia kreativa verksamheter blandat med bostäder. Östra Tall övstien Barrstien Industri Kapplöpnins Ryttare e D uville ca Säl Vide Kärr Hjorthorns Furu Rönne Älv Bäckamans Bäckamans Miatorps Miatorps Berz Boreby Olje Olje hamns leden Ny Massodsleden Skoltillbynad från 1938 Västra Sydhamns Viktoria Flys. Västra Tall jun Gåsebäcks oreelbundna kvartersstad Strandbads Kaserner Storm Cistern Cistern hamnsviadukten Syd Nadir Zenit Zenit Västra Massodskajen Östra Massodskajen Industrikajen Industrikajen Massodsleden Mast Köl Köl Kompass Fiskepirs Våbrytare Nybynad vid Husarreementet för Rönnowska skolan, Arkitekt Moens Moensen Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 43

13 Inspekt. Ö F ridh. Klitter Tors Skos Tomte De bynader som skulle kunna ses som viktia kulturmiljöresurser för att visa stadsdelens ursprun och karaktär är: Brandstationen, Kv Italien 8 Brandstationen i kvarteret Italien uppfördes 1940 efter Moen Moensens ritninar. Bynaden utör en av Gåsebäcks viktiaste karaktärsbynader och är ett landmärke vid södra infarten. Fasadmaterial utörs av helsinborsteel. Bynaden är uppbyd av ett antal enkla volymer, med måna fina och välarbetade detaljer. Fyra våninsplan mot väster, där det ursprunlien var bostäder, har balkoner. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en vikti karaktärsbynad och landmärke i Gåsebäck som tydlit visar stadsdelens talskaraktär. Den är ett intressant exempel på en lokalt prälad funktionalism med mörkt Helsinborsteel och håller en hö arkitektonisk kvalité. Bynaden skulle därför kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs. Jutefabriken, Kv Japan 4 Genom sitt såtandade tak är detta en av områdets mest karakteristiska bynader. Både produktionsbynaderna, som tillkom från 1896 och åren närmast därefter, och kontorsbynaden och vaktmästarebostaden från 1940-talet är mycket välbevarade. Jutefabriken är uppförd i ult teel med sparsam dekor i form av band i ett mörkare teel som följer bynadens kontur. Produktionen av säckar av jute expanderade kraftit fram till 1905, sedan följde flera hö- och låkonjunkturer. I mitten av 1960-talet upphörde tillverkninen och ny verksamhet etablerades i bynaderna. De ursprunlia skorstenarna har rivits, men i övrit är bynaderna välbevarade. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av de få kvarvarande bynaderna från det sena 1800-talets industriepok och är vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. Den arkitektoniska kvalitén är hö och den har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs jusebäcks. Visk Ramlösa statio nsv. oken Närlunda Furutorps Varbers Brandstationen 1940 i e b äc kskr Elinebersen a Cours Jutefabriken på 1940-talet till vänster och på 2000-talet nedan Sture Förmans Kristine at. Gås eb ä c k s Rännar banan Vallmo Håkan illb undbers Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Italien Kvarn- Kv. Spanien Kv. Portual Brandstationen 1940 Östra Sand stens Verkstads Kv. Asien Rååns Kv. Karpen Inenjörs Verkmästare Jutefabriken Rännarbanan are Fäktmäst Kapplöpnins Ryttare e D ca uville Säl Vide Kärr Hjorthorns Bäckamans Kristinelunds Bryare Kv. Japan Söderat. Västra Sand Rönne Furutorps Kv. Irak Cinders Kv. Persien Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 44 stra Sandviks Kv. Palmen östra stra nds iener Tryckeri Freds ra Tall övstien Älv Berz Boreby

14 ånvinkels ånvinkels K K K K Enebors Enebors N N Tvär Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Tranemans Nytorsbacken Övre Övre Nytors Nytors Inspekt. Inspekt. ridh. ridh. Ö F Fäktmäst Fäktmäst Svahns boktryckeri, Kv Spanien 11 I fastiheten Spanien 11 läns med Motor uppfördes 1937 en bynad med produktionslokaler och två läenheter. Arkitekt var Moens Moensen och byherre boktryckare Isidor Svahn ändrades verksamheten i bynaden för AB Sveries litorafi ska industrier. På 1970-talet etablerade si en färfirma i bynaden, och sedan dess har den använts till flera olika verksamheter. Bynadens fasad är sedan 1968 klädd med eternitskivor. Trots fasadbeklädnaden och en del ändrinar i form av iensatta fönster är bynaden mycket välbevarad och den har en del mycket klassiska funktionalistiska dra, däribland de låna svända balkonerna. I ällande detaljplan finns varsamhetsbestämmelser. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av de få tidstypiska funkisbynaderna i denna del av staden. Den arkitektoniska kvalitén är hö och den har också oda möjliheter att med varsam renoverin utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Berstens, Kv Karpen Berstens tryckeri är det enda kvarvarande boktryckeriet i området etablerade si företaet i lokaler som man fortfarande nyttjar, på Rååns i kv Karpen. Arkitekt var Filip undren. Flera företa med anknytnin till den rafiska branschen har funnits och finns fortfarande, som Helsinbors reproduktionsanstalt på Inenjörs. Huset intill bydes ursprunlien för Klichécentralen. (Beskrivnin ur Kulturmiljöer i Gåsebäck) Bynaden representerar en tidi 60-talskaraktär med edina material och norann detaljutformnin och skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Svahns tryckeri 1937 Plåtslaeriverkstad, Kv Spanien 5, Gåsebäcks 6/ Motor. Här uppfördes 1935 en plåtslaeriverkstad, med en läenhet ovanpå. Arkitekt var A Arvidsson bydes huset till med ett bleckslaeri. Den nuvarande fasadbeklädnaden vit plåt tillkom Huset är under plåten en typisk funkisbynad med närmast kvadratisk rundplan och platt tak. (Beskrivnin ur Kulturmiljöer i Gåsebäck) ånvinkels ånvinkels Övre Övre Hallb. Bere Bere str. str. S:t Clemens Bom ränd Hebsackers Hebsackers Torn Skölden Kärnr bors Munthe Nedre Nedre r Bj.m. p. ers off st ri S:t Peders Peders Slottshas Sprin Sprin Hövitsmans Hallb.tr. Hallb.tr. Bille Bille Olympiav Olympiav Kunälvs S Vall. Studie Köpine Munka Munka Tore ko Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 45 N Stor F.d plåtslaeri från 1935 Str. Str. Manus Erikssons Erikssons Tor Vall Bynaden representerar ursprunlien en typisk funkiskaraktär och skulle därför kunna vara en viss kulturmiljöresurs. r r Kons. Kons. Trapps Trapps Drottn. Östra Östra Maria Marar.. Marar.. Beraliden Himmelr.r Himmelr.r Bruks ränden ränden Stor Karls Beral Beral Trädårds Prins Kristians T Röins Skåne Koral Söder Bollbro vs Kalif. Mal mö Vi sitörs N Eneborsv Eneborsv Gasverks Gasverks Klock m. Sämsk Mäster are a tan Bjäre Palms Buntm. Visk Vanmans Apotekare Smedje Övre Enebors Enebors okverkstäderna, Söder 2:70 Takkonstruktionen utörs även här av såtandat tak. I Helsinbor är det enbart inom Gåsebäck som denna typ av bebyelse finns kvar varför de är av stort kulturhistoriskt värde. Bynaderna är uppförda i mörkbrunt helsinborsteel. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av de få kvarvarande bynaderna från det sena 1800-talets industriepok och järnväsutbynad och är vikti för berättelsen om Helsinbors historiska utvecklin. Den arkitektoniska kvalitén är hö och den har också oda möjliheter att utnyttjas för att berika den framtida stadsmiljön. Bynaden skulle därför kunna vara en mycket stor kulturmiljöresurs. mans Ned. Holländare Siöcrona lins Carl Krooks Nedre Nytors Traktörs Guldsmeds Direktörs Faktors Gas Adolfs Kommiss Adolfs Adolfs tor Maister S Tvär verks För saml. Furutorps Furutorps Svahns Håkan Söderat. Visk Sture Varbers Varbers Kristine illb Plåtslaeriverkstad undbers Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Gåsebäcks Motor Cinders en en Siöcrona- Siöcrona- en en Kvarn- Kv. Spanien Närlunda Kv. Portual Östra Sand Västra Sand stens Verkstads Kv. Italien Kv. Japan Kv. Persien Rååns Gås Kv. Karpen Kv. Asien eb Inenjörs dviks ä c k Kv. Palmen östra s Verkmästare an i e Berstens okverkstäderna b äc kskr oken Rännarbanan Förmans Tryckeri Hand.- Hantv.- Wieselrens- Höab.- Elinebers- Elinebers- Freds are are tan Rännar Kapplöp

15 orra ra Enebors N Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Nytorsbacken Övre Nytors Inspekt. Ö F ridh. ånvinkels ions industrier, Kv Portual 9 Den första bynaden inom kvarteret Portual var en färerifabrik som uppfördes för företaet Otto ion & Co. Delar av den äldsta bynaden finns fortfarande kvar, intererad i om- och tillbynader från senare tid. De äldsta bynadsdelarna har ett tidstypiskt utförande i ult teel med stora fönster med rundade överstycken. I kontorsbynaden från 1951 mot Sand återfinns ett mycket eleant trapphus. Övria bynader mot Sand har under senare tid klätts in med plåt. Inom komplexet finns även en f.d vävsal med såtandat tak, liknande lokverkstäderna och jutefabriken, men uppförd betydlit senare. Företaet sysslade med tillverknin av sidenblommor och merparten av de anställda var kvinnor. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av tidstypisk unmodern industribynad som bidrar till Gåsebäcks karaktär från mitten av 1900-talet. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs Konstkvarnstensfabriken, Kv Portual uppförde AB Helsinbors Konst- och kvarnstensfabriken bynad med fabrik, kontor, laer och bostad läns med nuvarande Kvarnstens. Arkitekt var Ola Andersson. Bynaden är uppförd i helsinborsteel och relativt oförändrad. Fasaden med stora järnfönster mot Kvarnstens är ett av s kännetecken. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av tidstypisk 1920-talsindustribynad av od arkitektonisk kvalité som bidrar till Gåsebäcks blandade karaktär. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Köpine Kunälvs Tore ko vs Visk Visk Närlunda oken. Hövitsmans Studie Munka Skåne Koral Mal mö Klock are Vanmans Apotekare Enebors Hand.- mans Traktörs Guldsmeds Direktörs Faktors Furutorps Varbers Konstkvarnstensfabriken i e b äc kskr Elinebersen Skölden bors Bj.m p K K ers off ri st S:t Peders Slottshas Sprin N Stor.r Str. Manus Erikssons Vall r Kons. Trapps Tor Drottn. Östra Bille Hallb.tr. Maria Str. Marar.. Beraliden Olympiav Himmelr.r Bruks ränden S Vall. Mölle Stor Karls Präst Beral Trädårds Prins Kristians T Röins Söder Bollbro Vi sitörs N Eneborsv Sämsk m. Sture a tan Buntm. ions industrier lins Gas Kommiss Maister verks Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 46 Kalif. Gasverks Bjäre Mäster Palms Konsul ts Hantv.- Wieselrens- Smedje Övre Ned. Holländare Siöcrona Wetter Carl Krooks Höab.- Nedre Nytors Adolfs Adolfs tor S Tvär För Håkan saml. Furutorps Söderat. Kristine illb undbers Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Kolonien Kv. Hannover Kv. Irak Konstkvarnstensfabriken Cinders Siöcronaen Kvarn- Kv. Spanien Kv. Portual Östra Sand Västra Sand stens Verkstads Kv. Italien Kv. Japan Rååns Gås ions industrier Kv. Persien Kv. Karpen Kv. Asien eb Inenjörs stra Sandviks ä c stra Kv. Palmen östra k s Verkmästare nds iener Rännarbanan Förmans Tryckeri Freds Övre ånvinkels Hallb. Bere str. are S:t Clemens ra Tall Fäktmäst Bom ränd Hebsackers Torn Kärnr övstien Munthe Nedre r.

16 Skos Ramlösa Tomte Klitter Tors orra orra ra ra Enebors Enebors N N Tvär Tvär Öv.Holl. Öv.Holl. Sadelmakare Sadelmakare Tranemans Nytorsbacken Nytorsbacken Övre Övre Nytors Nytors Inspekt. Inspekt. ridh. Ö Ö F F Banankompaniet, Kv Asien 17 Fastiheten Asien 17 sträcker si mellan Verkstads och Kvarnstens. Här finns ett flertal bynader av olika åldrar och karaktärer. Centralt är en tvåvåninsbynad som ursprunlien bydes för ett juteri på 1910-talets slut. I mitten av 1900-talet etablerade si konservfabriken Globus i fastiheten, efter det att den en tid använts som tennishall. AB banankompaniet änade si dels åt import och laerhållnin av bananer, men också åt annan livsmedels- och konfektyrhanterin. Ida finns en mänd olika verksamheter inom fastiheten. Den ursprunlia ulputsade bynaden sträcker si över hela fastiheten. I väster flankeras den av en nybyd envåninsbynad. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av Gåsebäcks karaktärsbynader med lån historia och skiftande användnin. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Kulturmiljöer i Gåsebäck) Bynaderna bildar en sammanhållen miljö vid Gåsebäcks och Motor och skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Kärnkaffe, Kv Asien 21 Kärnkaffes första bynad på Kvarstens uppfördes tillkom en snarlik bynad intill. Den äldsta bynaden är uppförd i mörkt helsinborsteel, den ynre i rött teel. Båda husen har slutna, enkla volymer och platta tak. Genom det exponerade läet vid den breda Kvarnstens bidrar bynaderna till Gåsebäcks karaktär. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av Gåsebäcks karaktärsbynader i en stram funktionalism med hö arkitektonisk kvalité. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Köpine jusebäcks. Kunälvs statio nsv. Tore ko vs Visk Visk Närlunda oken Koral Vanmans Traktörs Guldsmeds Varbers i e b äc kskr Elinebersen p off st ri K K K. ers Rännar banan S:t Peders Kapplöpnins Slottshas Sprin Sprin N Stor.r.r Hövitsmans Banankompaniet Str. Manus Erikssons Erikssons Tor Vall r Kons. Kons. Trapps Trapps Ryttare Drottn. Östra Östra Bille Bille Hallb.tr. Hallb.tr. Maria Str. Marar.. Beraliden Olympiav Olympiav Himmelr.r Himmelr.r Bruks ränden ränden e D S Vall. Vall. Mölle Mölle ca uville Säl Vide Stor Karls Karls Kärr Hjorthorns Präst Präst Studie a Cours Rönne Beral Beral Älv Vallmo Bäckamans Munka Munka Trädårds Prins Kristians T Röins Skåne Skåne Entek/ Tekniska förvaltninen, Kv Italien Mot Gåsebäcks lier dels de båda kontorsbynader som Tekniska förvaltninen disponerar, dels en kontorsbynad i hörnet av Gåsebäcks. Alla tre bynaderna är i tre våninar, har fasader i brunt eller rött teel och kan säas utöra en enhetli avslutnin av Gåsebäck mot norr. Den västliaste bynaden är den äldsta, uppförd 1944 som förvaltninsbynad åt atukontoret. Arkitekt var Widmark. Omedelbart öster om denna är en kompletterande kontorsbynad från 1961 ritad av Sören Nielsen och Jan-Erik und. På Motors västra sida finns Entek/ Gatukontorets låa, enkla länor i företrädesvis helsinborsteel. De tillkom vid flera tillfällen vid 1900-talets mitt. Bynaderna upplevs som en del av atumiljön, och er Motor en enhetli södra sida som kontrasterar mot den norra sidans mer blandade bebyelse. Gatan kantas av oxelträd och kastanjer som är av stort värde för miljön. (Beskrivnin ur Söder Berz Kristinelunds Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 47 Boreby Bollbro Kalif. Mal mö Vi sitörs N Eneborsv Eneborsv Gasverks Gasverks Sämsk Klock m. Mäster Mäster are Apotekare a tan Bjäre Palms Palms Buntm. Konsul ts Hantv.- Wieselrens- Smedje Övre Enebors Ned. Holländare Hand.- mans Siöcrona Siöcrona lins Wetter Carl Krooks Höab.- Höab.- Nedre Nytors Direktörs Enteks bynader vid Motor Faktors Gas Adolfs Kommiss Adolfs Adolfs tor Maister S Tvär verks verks För saml. Furutorps Furutorps Håkan Söderat. Sture Kärnkaffe 1940 och ida Kristine illb undbers Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Kolonien Kv. Hannover Kv. Irak Banankompaniet Cinders Siöcrona- Siöcrona- en en Kvarn- Kv. Spanien Kv. Portual Entek Östra Sand Västra Sand stens Verkstads Kv. Italien Kv. Japan Kv. Persien Kv. Asien Rååns Gås Kärnkaffe Kv. Karpen eb Inenjörs stra Sandviks ä c stra Kv. Palmen östra k s Verkmästare nds iener Rännarbanan Förmans Tryckeri Freds are ra Tall Fäktmäst Fäktmäst övstien

17 Inspekt. Tomte Norra Enebors N Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Nytorsbacken Övre Nytors Ö F ridh. Inspekt. Klitter Tors Skos orps Ö F ridh. Kontorsbynad, Kv Persien 1 Kontors- och verkmästarebynad som ritades Den innehöll ursprunlien både bostad, laer och labratorium. Den bydes i anslutnin till en Hornlims- och benmjölfabrik som lå på tomten. Bynaden är ett exempel på den omsorsfulla teelarkitektur med nationalromantiska dra som var vanli även i industriområden. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Snickeriet,Kv Asien uppfördes en snickeriverkstad på Verkstads. Bynadens utformnin är inte typisk för en industriell verksamhet. Bynaden utörs av en lånsmal läna i traditionell skånsk stil, uppförd i Helsinborsteel med brant sadeltak. Ida är bynaden kontoriserad. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en ovanli industribynad av hö arkitektonisk kvalité i en för 1940-talet typisk blandnin av funktionalism och traditionalism. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. ro p K K. ers off ri st Furutorps Hästmöller Furutorps S:t Peders Slottshas Sprin Håkan Söderat. Visk Sture N Stor Norra Kolm.r toret Kuns Hövitsmans Badhus Varbers Kontorsbynad, Kv Persien 1 Kristine illb undbers Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Italien Kv. Irak Cinders Elinebersen Kvarn- Kv. Spanien Närlunda F.d Verkstadsmekano Kv. Portual Östra Sand Västra Sand stens Verkstads Kv. Japan Kv. Persien Kv. Arabien Snickeriet 1944 Rååns Gås Kv. Karpen Kv. Asien F.d Verkstadsmekano Fd Verkstadsmekano, Kv Spanien 11 I södra delen av kvarteret Spanien anlades ett plåtslaeri och maskinverkstad på 1930-talet. Nuvarande bynader mot Motor tillkom 1936 respektive Båda bynaderna är uppförda i helsinborsteel. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Gåsebäck) Bynaden är en av tidstypisk 1930-talsindustribynad av od arkitektonisk kvalité som bidrar till Gåsebäcks blandade karaktär. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Str. Manus Erikssons Vall r Strand. Stall. Kons. Trapps Tor Stortoret Drottn. Bille Hallb.tr. Östra Maria Str. Marar.. Beraliden Olympiav Himmelr.r Bruks Kunälvs Kontorsbynad 1918 ränden S Vall. Mölle Strand Stor Karls Präst Studie Beral Köpine Munka Trädårds T Röins Terminal Skåne Prins Kristians Tore ko Koral Söder Bollbro vs Kalif. Mal mö Vi sitörs N Eneborsv Gasverks Sämsk Klock eb Inenjörs ä c k s Verkmästare i e b äc kskr oken Rännarbanan Förmans Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 48 m. Mäster are a tan Bjäre Buntm. Palms Östra Sandviks Visk Vanmans Apotekare Smedje Kv. Palmen östra n västra Övre sunds Enebors Kvarn- Konsul Perssons Universitetsen mans Ned. Holländare Wiener Siöcrona lins Wetter Carl Krooks Bred Socker Nedre Nytors bruks Traktörs Guldsmeds Direktörs Faktors Gas Adolfs Kommiss Adolfs tor Maister S Tvär verks Tryckeri Freds Furutorps För Håkan saml. Furutorps Rönnows Söderat. are Visk Sture Östra Tall Fäktmäst Varbers Snickeriet 1944 övstien Rännar banan Kapplöpnins Ryttare e D ca uville Säl Vide Kärr Hjorthorns Ramlösa Kristine illb undbers Bryare at. Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Italien Cinders Elinebersen Kunstoret Rådh.- Siöcronaen Kv. Spanien Närlunda Kv. Portual Västra Sand Östra Sand Västra Sand stens Verkstads Kv. Japan Kv. Persien Kv. Kolonien Kv. Hannover Kv. Irak Kv. Arabien Kv. Hermes Kv. eda Kv. Orienten Kv. Castor o Pollux Kv. Asien Gasmästare a Cours Rönne Älv Vallmo Bäckamans Ny statio nsv. Berz jusebäcks. aerbynad, Kv Arabien 9 Rååns Gås Kv. Karpen aerbynad, Kv Arabien 9 Sydhamns eb Inenjörs V Sandviks Östra Sandviks ä c Kristinelunds Kv. Hyacinten Kv. Palmen västra Boreby k Kv. Palmen östra Öre s Verkmästare sunds Norra jun i e b äc kskr oken Rännarbanan Wiener Fridhems Västra Förmans aerbynad, Kv Arabien 9 aerbynad uppförd 1920 i nyklassisk stil med putsade fasader. Tillbyd i trä under 1960-eller 70-talet. Bynaden är en av få bynader från 1920-talet i Gåsebäck och belyser områdets olika utbynadsepoker från sent 1800-tal till tal. Bynaden skulle därför kunna vara en stor kulturmiljöresurs. Hand.- Hantv.- Wieselrens- Hamntoret Höab.- Tryckeri Viktoria Flys. Freds Tall are Östra Tall Fäktmäst övstien Barrs Industri junat

18 Ramlösa Klitter Tors e Skos Tomte Kv. Kolonien Kv. Hermes Kv. Castor o Pollux Kv. Hannover Skosfru Kv. eda Kv. Italien Kv. Irak Kv. Spanien Kv. Orienten Kv. Portual Kv. Japan Kv. Asien Kv. Persien Kv. Arabien Kv. Karpen Planterinens smala kvartersstad Den lilla, relativt välbevarade, rest av den smala kvartersbebyelsen i Raus planterin, som finns vid Västra respektive Östra Sandviks, skulle kunna utöra en mycket stor kulturmiljöresurs. Kvalitén på arkitekturen är relativt hö även om det rör si om traditionella sena 1800-talsbynader, ibland utan arkitektmedverkan. Stadsbynadsformen är tämlien unik med de smala kvarter som bildats utifrån smala fastiheter, som både skulle ha anslutnin till lands och stranden, och utan stadsplan. För Planterinen påår ett arbete med bevarandeproram som ännu ej är antaet. jusebäcks. statio nsv. Kv. Palmen västra Kv. Palmen östra Planterinen a Cours Kv. Hyacinten Rännar banan Hjorthorns Vallmo Planterinens typiskt lånsmala kvarter med sin småskalia bebyelse från sent 1800-tal och framåt. ca uville Kärr Kapplöpnins Ryttare D Säl Bäckamans Vide Kristinelunds Rönne Berz Älv Boreby Miatorps tien Furu n an Strandbads Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 49

19 Inre hamnen Inre hamnen, i form av den hamnbassän som anlades 1867 som den första av hamnutbynaderna under den industriella epoken, kan vara en mycket stor kulturmiljöresurs. Även om bebyelsen förändrats, så är hamnbassänens storlek och form en vikti del av berättelsen om Helsinbors historia som hamnstad. Nåra bynader som är kopplade till Inre hamnens ursprunlia funktion finns inte inom kulturmiljöanalysens område. Inre hamnen hamnen Oceanhamnen hamnen och Oceanhamnen Av de tidia hamnutbynaderna har hamnen, färdiställd 1879, förändrats avsevärt under de senaste åren då den ena av dockorna fyllts ien och marken utnyttjats för trafik till det nya färjeläet vid Knutpunkten. Oceanhamnen, färdiställd 1923, med maasin och kajer på Oceanpiren, har dock ändrats i mindre omfattnin. Piren kapades i samband med att det nya färjeläet anlades 1991, men dess huvudsaklia utformnin är bevarad med maasin från 1940-talet och 1960-talet. De karakteristiska hamnkranarna som fanns 2006 är dock borta. Möjliheterna att utnyttja denna kulturmiljö, som visar en fas i hamnens utvecklin, som en resurs för en omvandlin av hamnmiljön till stadsmiljö lier främst i att ta tillvara på den hamnstruktur som kajer och bassäner er. Kajernas utformnin, den kvarvarande dockan, bassänernas storlek och pirarnas bredd visar på den successiva hamnutvecklinen mot allt större bassäner och upplasytor. Maasinsläena och utformninen av maasinen har successivt förändrats efter att behoven skiftat enom åren. Bebyelsestrukturen på pirar och kajer har enom åren haft ett emensamt dra, nämlien att pirarna har en emensam ranerinsyta mellan kajkanten och maasinen som kan jämföras med stadens ator och er. Att till den framtida staden förmedla en hamnmiljö och en hamnkaraktär som är en vikti del av Helsinbors utvecklin är en vikti uppift som motiverar att Oceanpiren skulle kunna antas utöra en stor kulturmiljöresurs vad äller stadsstrukturen. bsackers bsackers M K Kä Inre hamnens bassän är en vikti del av stadsstrukturen hamnen, med sin bibehållna docka till vänster, är en stor kulturmiljöresurs som stadsstruktur. Till höer syns den för hamnar typiska emensamma ytan mellan kajen och maasinsbynaderna Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 50

20 Badhus Norra Mölle Enebors N Tvär Öv.Holl. Sadelmakare Tranemans Kommiss Furutorps Inspekt. Västra Sand Nedre Nytors S Tvär Ö F ridh. e D Skos Tomte Skölden He Bynad som skulle kunna Fd Verkstadsmekano vara stor kulturmiljöresurs Svahns tryckeri De bynader Bynad som skulle är viktia kunnakulturmiljöresurser för att visa stadsdelens ursprun och karaktär är: Plåtslaeriverkstad 1930-tal vara viss kulturmiljöresurs Gatukontoret/Enteks bynader Manskapsbynad och transformatorhus på Oceanpiren De två mindre bynaderna i teel, som lier mellan två av de moderna maasinen på Oceanpiren, är uppförda Den östra var enlit Brandstationen bylovansökan transformatorhus och den 1800-tals västra en manskapsbynad bostadshus i kv. Hannover, med matsal och tvätt- och duschrum för kranskötare. Kolonien 1978 odkändes och Söder bylovritnin för en tillbynad med wc, torkrum och städutrymmen mellan de tidiare bynaderna. nutpunkten Bynaderna hör till de tidiaste på Oceanpiren och har tillsammans med de första maasinen en roll Gamla för att Tretornfabriken berätta om hamnens utvecklinshistoria och skulle därienom kunna ses som en viss kulturmiljöresurs. Genom att bynaderna är små har de en bättre möjlihet än de stora maasinen att spela en roll som en del i en framtida småskali bebyelsemiljö. bors unthe rnr Nedre r Bj.m. ers off ri st K K p. Bro S:t Peders Hästmöller Slottshas N Stor Norra Kvickbron Sprin Kolm.r Hövitsmans Kuns Norr Str. Manus Erikssons Vall r Strand. Stall. Kons. Trapps Tor Stortoret Drottn. Östra Bille Hallb.tr. Maria Str. Marar.. Beraliden Olympiav Himmelr.r Bruks ränden S Vall. Maasin 402 Strand Stor Karls Präst Studie Beral Munka Trädårds T Röins Redare Skåne Prins Kristians Terminal Söder Bollbro Kalif. Mal mö m Manskapsbynad och transformatorhus från på Oceanpiren Vi sitörs N Eneborsv Sämsk Gasverks Klock are m. a tan Bjäre Buntm. Mäster Palms Konsul Perssons Matsal och transformatorhus Vanmans Apotekare Smedje Övre Enebors Kvarn- Universitetsen Ned. Holländare Siöcrona lins Wetter Carl Krooks Kv. Kolonien Kv. Hermes Bred Kv. Castor o Pollux Ocean Socker Nytorsbacken Övre Nytorsa bruks Direktörs Faktors Gas Adolfs Adolfs tor Maister verks Kv. Hannover Gamla Sockerbruket Maasin 405 Atlant För saml. Furutorps Rönnows Håkan Söderat. Nafta Sture Kv. eda Kristine Kulturmiljöanalys H+ Helsinbor Rapport Sid 51 illb undbers Bryare at. Fiskepirs Sture. Adolfs Sturzen-Beckers Gåsebäcks Motor Kv. Italien Kv. Irak Cinders Verkstads Rååns eb Inenjörs ä c k s Verkmästare Maasin 405 på Oceanpiren Maasin 402, Oceanpiren Kontorsbynad 1910-tal Olje Hand.- mans Hantv.- Wieselrens- Hamntoret Höab.- Kunstoret Rådh.- toret Siöcronaen Kv. Spanien Kv. Orienten Husarreementets 1880-talsbynader Maasin 405, Kv Gamla staden Redare, Byår: 1945, Arkitekt: Moens Moensen, Bymästare: T G Karlsson, Byherre: Hälsinbors Hamnmaasin AB Maasinsbynad i tre våninar Kärnkaffe uppförd i helsinborsteel. Smala fönsterband er en tydli horisontalitet. Bynaden okverkstäderna lier på Oceanpiren och ramar in Oceanhamnens östra sida. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys Jutefabriken hamnen) Kv. Portual hamns Östra Sand Västra Sand leden stens Kv. Japan Kv. Asien Kv. Persien Kv. Arabien Gasmästare Ny Massodsleden Rännarbanan Redare, Byår: 1964, Arkitekt: Kjessler & Mannerstråle, Byherre: HESINGBORG Hälsinbors Hamnmaasin AB Maasinet bydes för att rymma djupfrysta livsmedel. Stommen i juten beton kläddes med färdijutna fasadelement. Maasinet är ett karaktäristiskt insla vid färjornas inselinsränna med sin rad av välvda, vita tak och relativt välbevarat. Maasinet syns väl i fonden från Stadsparken. (Beskrivnin ur Stadsdelsanalys hamnen) Våbrytare Gås Kv. Karpen Rönnowska skolan Kompass Sydhamns V Sandviks Östra Sandviks Kv. Hyacinten Kv. Palmen västra Kv. Palmen östra Öre sunds Cistern Norra jun Wiener Västra Förmans Fridhems Sydhamns Västra Massodskajen Tryckeri Syd Mast Viktoria Flys. hamnsviadukten Köl Freds Massodsleden Västra Tall are Östra Tall Fäktmäst Östra Massodskajen övstien Barrstien Industri jun Rännar banan Bynaden har tillsammans med pirar och bassäner en roll för berättelsen om Helsinbors hamnutbynad och har oda arkitektoniska kvalitéer. Bynaden skulle därmed kunna utöra en viss kulturmiljöresurs. Planterinens sena1800-talsbynader Kv eda aerbynad 1920-tal Maasin 402, Kv Gamla staden Kapplöpnins Nadir Industrikajen Strandbads Ryttare Zenit Storm ca uville Säl Vide Hjorthorns KUTURMIJÖA Kärr Furu B Rönne KUTURMIJÖR BYGGNADER Bynaden har tillsammans med pirar och bassäner en roll för berättelsen RAPPORT om Helsinbors hamnutbynad och har vissa karaktärsivande kvalitéer i takutformninen, samtidit som den är en storskali betonbynad med beränsade möjliheter att bidra till en ny hamnstadsdel. Bynaden skulle därienom kunna utöra en viss kulturmiljöresurs. Ä

Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011

Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv p Erik Casten Carlberg Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Saltkristallen i Helsingborg Riksintresset Helsingborg, värdetext Motivering:

Läs mer

1. Norrvikens trädgårdar

1. Norrvikens trädgårdar 1. Norrvikens trädårdar Gällande detaljplan för Norrvikens trädårdar För Norrvikens trädårdar äller detaljplan, laakraftvunnen 1989-10-05 med innebörd att säkra trädårdarnas verksamhet på platån och med

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN PÅL IBB 21 M FL NORR, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 860/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wallenstam AB SYFTE Planändringen är föranledd av planansökan inkommen 13 maj 2013. Syftet är att

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen

Läs mer

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP

DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS DETALJPLANEFÖRSLAG KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP 2016-07-01 AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN 8 113 30 STOCKHOLM TEL +46 8 690

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm

Läs mer

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. 2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.

Läs mer

Astern och Blåklinten Lidköping

Astern och Blåklinten Lidköping Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren

Läs mer

MEDEL# 3. Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan. urban symbios 089

MEDEL# 3. Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan. urban symbios 089 MEDEL# 3 Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan urban symbios 089 KVARTERSPLAN HPL BANGÅRD PARKERING Planen visar på förhållandet mellan bebyggd yta och öppna ytor. Enligt principen med en ny struktur över

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie

Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie 1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Helene Brunnström Antikvarie Domaren 15 och 18 Platsbesök: 2018 07 19 1. Förutsättningar Denna antikvariska förstudie syftar till att i tidigt skede uppmärksamma kulturhistoriska

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Upprättad av: Norconsult AB

Upprättad av: Norconsult AB Dnr. 2019-01-25 PB 2018-571 Version Plannr. 1 D 2105 Tillägg till Ändring av Detaljplan för del av Piteå Kv Lönnen Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: Norconsult AB Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 283/2013 FASTIGHETEN POLISEN 2 M FL SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wihlborgs fastigheter AB inkom den 13 februari 2013 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan

Läs mer

Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun

Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elfwendahl, Magnus 2017-04-27 KTN-2017-0139 Kulturnämnden Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Planbesked för Jasminen 5

Planbesked för Jasminen 5 1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad

Läs mer

Beslut SBN 2012-12-18. Bygglov kan sökas. Samråd Antagande Laga kraft. Uppdrag g. Uppdra g. Synpunkter. Trelleborg1000, v 1.

Beslut SBN 2012-12-18. Bygglov kan sökas. Samråd Antagande Laga kraft. Uppdrag g. Uppdra g. Synpunkter. Trelleborg1000, v 1. Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 - - Uppdrag g Uppdra g Beslut SBN 2012-12-18 Samråd Antagande Laga kraft Bygglov kan sökas Synpunkter SAMRÅDSHANDLIN SBN 2012-12-18 Diarienummer 2011/475 DP 178 Detaljplan

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län

Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Kvarteret Ro dbro. Rödbro

Kvarteret Ro dbro. Rödbro Kvarteret Ro dbro Rödbro Kvarteret Rödbro ingår i området Falu centrum, och ligger som en länk mellan äldre bebyggelse i form av Johanssonska huset, stationsområdet och kvarteret Bergmästaren och det moderna

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Planuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014

Planuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014 HELSINGBORGS STAD Ärende nr 9:16 Handläggare: John Hellman, 042-10 47 40 Planuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014 Ärendet Syftet med planenändringen är att pröva möjligheten

Läs mer

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3 Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO

Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken

3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken 3.2.3 Bebyggelse mot stadsparken (GATA 2 och 8) Parkrummen ska avgränsas av tydliga bebyggelsefronter och gator (GATA 2 och 8). Bebyggelsen samverkar med det storskaliga parkrummet i skala och utgör en

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.

Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta. 2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

Söderut vid kristallfasaden

Söderut vid kristallfasaden O m r å d e t Å n g f ä r j a n Söderut vid kristallfasaden Vy söderut längs med Helsingörskajen. Hamnpromenaden och den allmänna platsmarken skapar en naturlig övergång från Norra hamnen. Med reservation

Läs mer

VÄRMLANDS MUSEUM. Enheten för uppdragsverksamhet Box Karlstad Tel: Värmlands Museum

VÄRMLANDS MUSEUM. Enheten för uppdragsverksamhet Box Karlstad Tel: Värmlands Museum ARVIKA KOMMUN Kornmunstvreisen 2018-06- 2 5 Diarienr K^IIMRO OiarieplEin tm Kvarteret Tobaken 1, Arvika Kulturhistorisk värdering av fastighetens två byggnader. Datum: 2018-02-22 Rapportnummer: 2018.5

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,

Läs mer

Detaljplan för Rotundan 3

Detaljplan för Rotundan 3 Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Sida 1 (5) 2015-05-26 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Detaljplan för Rotundan

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 HASSELBLAD

ÅRETS BYGGEN 2003 HASSELBLAD 72 HUS GÖTEBORG FOTO: ULF CELANDER Jurymotivering: Glasarkitekturen regerar, så också när det gäller Hasselblads nya kontors- och produktionsbyggnader på norra älvstranden i Göteborg. Formspråkets spänst

Läs mer

ÄNDRING AV DETALJPLAN OCH TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING S. 205

ÄNDRING AV DETALJPLAN OCH TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING S. 205 Dnr: KS.2018.0362 ÄNDRING AV DETALJPLAN OCH TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING S. 205 Ändring av detaljplan för fastigheten Druvan 11 Eslöv kommun, Skåne Län Upprättad: Figur 1. Orienteringskarta för planområdet.

Läs mer

förslag FÖRSLAG ÖSTRA CENTRUM KRISTIANSTAD /16 ÖSTRA CENTRUM PROCESSEN

förslag FÖRSLAG ÖSTRA CENTRUM KRISTIANSTAD /16 ÖSTRA CENTRUM PROCESSEN ÖSTRA CENTRUM Uppgiften har varit att ta fram ett förslag på utformningen av Östra Centrum i Kristianstad på uppdrag av Steen & Ström och i samarbete med Kristianstads kommun. Tomten skall innehålla 36-38.000

Läs mer

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha. Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

NR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015

NR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015 STADE RUT R 5 September 2015 - AKTUELL PLAERIG I OSKARSHAM Planproram för Södra Infarten Saltviks Hamn Storskoens Industriområde Ica Maxi Inre hamnen Med flera Samhällsbynadskontoret DET KOMMUALA PLAMOOPOLET

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

KVARTERET GRIPEN, VÄXJÖ

KVARTERET GRIPEN, VÄXJÖ FÖRSLAGSSKISS Sweco Architects AB Niklas Kummer, Anders Stjernberg, Ingar Vebjørnsen 1 (15) memo03.docx 2013-06-14 S w e c o Drottningtorget 14 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)4 016 70

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2010

Miljö- och byggförvaltningen 2010 Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus.

Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus. 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-12-14 B 2017-000953 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus. Förslag till beslut Ansökan om rivningslov

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader, tegel Röda eller svarta betongpannor. Vindskivor, vita alternativt svarta. Vindskivor, fönster, carport och förråd S 2030-Y10R S 3040-Y50R S 4030-Y30R S 0500-N/slamn. Kulören på dörrar kan varieras

Läs mer

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG

Maria. Trädgårdsstad BOSTAD HELSINGBORG BOSTAD HELSINGBORG Jurymotivering: Mariastaden i Helsingborg fortsätter att växa. Under året har NCC färdigställt ett 100-tal bostäder i en attraktiv mix av villor, radhus och kedjehus. Allt med den engelska

Läs mer

PROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län

PROGRAMHANDLING PLANPROGRAM. Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län 1 (9) Planprogram för del av kvarteret RAN i Centrala stan, UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län HANDLINGAR Programhandlingen utgörs av denna handling samt en bilagd kulturmiljöstudie. METS SYFTE Syfte med planprogrammet

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG STADSARKITEKTKONTORET planavdelningen 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 Detaljplan för fastigheten Pelikanen 8 i Norrtälje stad. Dnr 04-10234.214 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret

Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Gestaltningsprogram för Kv. Lodjuret Upprättat i maj 2017 rev. februari 2018 Gabriella Hemme, Stadsarkitekt Astrid Bäckman, Bebyggelseantikvarie Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad Gestaltningsprogram

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

KV. NEW YORK 1, ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS

KV. NEW YORK 1, ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV. NEW YORK 1, ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS 2016-06-30 UPPDRAG 269461, New York 1, Antikvarisk konsekvensanalys Titel på rapport: Kv New York 1, Antikvarisk konsekvensanalys underlag för detaljplan Status:

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer