Slutrapportering för rehabiliteringsprogrammet På väg gällande tiden från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapportering för rehabiliteringsprogrammet På väg gällande tiden från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015"

Transkript

1 Slutrapportering för rehabiliteringsprogrammet På väg gällande tiden från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Rapportförfattare/projektledare: Piret Askhem (Försäkringskassan) och Camilla Söderberg (INDA.NU) 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Deltagarna 4 Beskrivning av målgruppen 4 Arbetssätt, aktiviteter och metoder 5 Projektets mål/resultat och effekter för deltagarna 9 Personalen 11 Beskrivning av personalen 11 Personal, arbetsfördelning och samverkan 13 Resultat och effekter för personalen 14 Organisation 15 Beskrivning av projektorganisationen mm 15 Samverkan och samordning mellan aktörer 15 Resultat och effekter 18 Projektets budget 18 Avvikelser 19 Förutsättningarna för att nå projektets mål 19 Förutsättningarna för implementering 19 Bilaga 1 21 Bilaga 2 23 Bilaga 3 26 Bilaga 4 27 Bilaga

3 1. Sammanfattning Sedan 2009 har den verksamhet som idag benämns På väg funnits under olika benämningar i projektform i Hallsberg. Sedan 2015 har På väg programstatus. På väg har två programledare och tar emot 50 personer om året enligt på förhand uppställda kriterier. Personer kan delta i verksamheten antingen individuellt eller i grupp. Programmet erbjuder två gruppstarter per år, en i februari och en i augusti med femton platser i vardera gruppen. I den individuella delen finns plats för tjugo personer om året med löpande uppstart. Gruppverksamheten håller på sammanlagt sexton veckor; åtta veckor med föreläsningar och friskvård samt åtta veckor då deltagare erbjuds arbetsträning i kombination med friskvård. Om en deltagare inte är redo för arbetsträning finns utrymme för individuella lösningar. I både den individuella delen och gruppverksamheten ingår personliga coachande samtal med någon av programledarna. Deltagare till På väg anvisas via Mottagningsteamet i Sydnärke eller via myndighetskontakt. Deltagande i insatsen är alltid frivilligt. I programmet arbetar Piret Askhem, Försäkringskassan. Piret har många års erfarenhet av att leda projektet. Fram till maj 2015 arbetade Malin Odell, INDA.NU tillsammans med Piret. Malin ersattes sedan av Camilla Söderberg, även hon från INDA.NU. Under året har samarbetet med Mottagningsteamet i Sydnärke varit tätt och välfungerande. Programmet når även i år de uppställda målen och redovisar goda resultat för 2015, både statistiskt och i de utvärderingar deltagarna genomfört (se bilaga 1 och 2). 3

4 2. Deltagare 2.1 Beskrivning av målgruppen Vad kännetecknar målgruppen (behov)? Målgruppen är personer från 16 till 60 år i behov av ett samlat stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, neuropsykiatriska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade hinder. Kriterier för deltagare: Personer mellan 16 och 60 år som på grund av fysisk och/eller psykisk ohälsa inte står till arbetsmarknadens förfogande. Deltagaren ska bo i Askersund, Hallsberg, Laxå eller Kumla kommun. Deltagaren ska vara i behov av stärkande, motiverande och prövande insatser. Deltagaren ska kunna tillgodogöra sig innehållet i gruppverksamheten. Deltagaren ska inte ha missbruksproblematik. Deltagaren skall ha egen motivation till att förändra sin situation. Hur har identifieringen av deltagare fungerat? Deltagare har anvisats till programmet av Mottagningsteamet i Sydnärke där det görs en kartläggning och behovsinventering med den enskilde. Därefter matchas de aktuella behoven mot de befintliga stödinsatserna i Sydnärke, däribland också På väg. Generellt kan vi konstatera att personer som kommer via Mottagningsteamet mår oftast sämre och har en mer ansträngd social situation mot den målgruppen som vi är vana vid att få in genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under 2015 har vi arbetat med att få en fungerande intagningsrutin via Mottagningsteamet i Sydnärke då det finns en uttalad ambition att Mottagningsteamet ska verka som en ingångsport till de befintliga hjälpinsatserna i Sydnärke. Vi har haft gemensamma möten två gånger i månaden för att diskutera målgruppen och tillvägagångssättet. 4

5 Deltagare har även kommit till programmet genom kontakter från Försäkringskassan, Socialförvaltningarna i Sydnärke (Askersund, Hallsberg och Kumla kommun), Arbetsförmedlingen, Allmänpsykiatrin i Hallsberg samt primärvården i Sydnärke. Det är oftast handläggare på den aktuella myndigheten eller vårdpersonalen inom Allmänpsykiatrin eller primärvården som har identifierat ett aktiveringsbehov hos den enskilde. Hur har deltagarna valts ut? När programmet har fått en intresseanmälan har vi erbjudit den enskilde, ibland ihop med anhöriga eller med den aktuella myndighets- eller vårdkontakten, ett studiebesök/introduktionssamtal där vi kortfattat har presenterat gruppverksamheten samt den övriga verksamheten som finns inom ramen av programmet. Vi har alltid varit noga med att poängtera att programmet ska vara frivilligt och att man ska känna själv att det är någonting som man vill göra. Beslutet om att delta i projektet eller inte har alltid varit kvar hos den enskilde. Att få fatta eget beslut om deltagande ökar även motivationen till att fullfölja tiden i projektet. Vilka har skickat deltagare? Försäkringskassan: 33 deltagare, Socialförvaltningen i Hallsberg 8 deltagare, Socialförvaltningen i Askersund: 5 deltagare, Gymnasieskolan John Norlander: 4 deltagare, Socialförvaltningen i Kumla: 3 deltagare och från Arbetsförmedlingen har vi fått 1 deltagare. 2.2 Arbetssätt, aktiviteter och metoder Hur fungerar den verksamhet som projektet bedriver för deltagarna? När en person har tackat ja till att delta i programmet har vi erbjudit individuella samtal till att börja med. Dessa har syftat till att underlätta introduktionen till nästkommande grupp och i vissa fall att göra en resurs- och hinderinventering inför en eventuell praktikplacering. Under 2015 har programmet På väg haft 30 inskrivna personer i gruppverksamhet. Grupp 1 startade upp den 1 mars 2015 och grupp 2 den 24 augusti I den individuella delen av programmet har vi haft 24 inskrivna personer. 5

6 Samtliga deltagare har varit frånvarande från arbetsmarknaden under flera års tid. Många lider av ångestproblematik och depression. Ofta har de med sig flera misslyckade försök att ändra på sin aktuella livssituation. En återgång till en fungerande vardag brukar vara mycket energikrävande och det ska få ta tid för att förändringen ska hålla över tid. Gruppverksamheten har bestått av föreläsningar, friskvårdsaktiviteter samt i de flesta fall av enskilda samtal. Gruppaktiviteterna har syftat till att ge deltagarna verktyg som hjälp på vägen mot en förändring och ett förändringstänkande samtidigt som den har gett en möjlighet att träffa andra i liknande situation. Deltagare har fått stöd av varandra och de har fått känna delaktighet och trygghet i gruppen. Vi har arbetat aktivt med att våra deltagare ska komma på föreläsningarna även när de inte har mått bra då vi tror på att aktiviteten i sig har en läkande kraft för våra deltagare. Alla gruppträffar har varit obligatoriska och deltagare skulle anmäla eventuell frånvaro eller akut sjukdom. Gruppverksamhetens innehåll har alltid reviderats utifrån de aktuella deltagarna. Vi har fått anpassa vissa aktiviteter utifrån personer som har haft olika former av funktionshinder t.ex. har yogan även gått att genomföra sittandes om personen haft svårigheter med att ligga på yogamattan på golvet. Gruppdeltagare har också fått aktivt vara med och påverka innehållet i föreläsningarna. Det har visat sig att regelbundenheten i aktiviteterna har varit en viktig del i deltagarnas mående. De som inte har praktiserat har i flera fall mått psykiskt sämre när grupptillfällena glesades ut i samband med praktikperioden Medverkan vid gruppaktiviteterna har resulterat i att deltagarna ökat sin aktivitetsnivå. De har fått passa tider och veckan har fått en struktur som har påmint om den vi har i. Detta har underlättat vid vidare rehabilitering och gett en indikation på hur långt deltagaren har kommit i sin rehabiliteringsprocess. Under 2015 har vi haft föreläsningar av socionomen Maria Wirén Öberg samt av programledarna Piret, Malin och Camilla. Våra deltagare har fått teoretisk kunskap i ämnen såsom ångest, smärta, stress, kost, motion, sömn, självförtroende och självbild. Vi har använt oss av grupparbeten för att befästa kunskap samt att locka fram det positiva sociala samspelet i gruppen. Deltagarna har också fått kunskap om olika avslappningstekniker och mindfulness som är ett sätt att ha medveten närvaro i vardagen. Vi programledare har stått för föreläsningar om hälsa, kost, motion, motivation, självbild och självkänsla. Vi 6

7 har tagit hjälp av PTP-psykologer från Allmänpsykiatrin i Hallsberg för att få information om depression och ångest. Båda kurser under 2015 har haft besök av Sören Westlind, konsumentvägledare i Sydnärke. Sören har pratat om vikten av att få ihop en fungerande vardagsekonomi men även berättat om skuldsanering som kan bli aktuell när ekonomin har fallerat helt. Vi har också haft informationstillfällen med Arbetsförmedlingens handläggare som jobbar med långtidssjukskrivna personer. De tillfällena var tänkta till att avdramatisera kontakten med eller den blivande kontakten med Arbetsförmedlingen. Utöver det har vi haft besök av studievägledaren, från vuxenutbildningar i Hallsberg, som har informerat om hur det fungerar att studera på Komvux. För att motivera ytterligare för studier har vi gjort studiebesök till Kävesta folkhögskolan. Efter halvtid i projektet har vi haft uppföljning med varje deltagare och dess remitterande instans. I samband med uppföljningen har vi gjort en bedömning om det skulle bli aktuellt med praktik eller inte. I de fall då personer inte har klarat av att påbörja en praktik har denne ändå fortsatt att komma till oss på föreläsningar som varvas med praktik under andra halvan av gruppverksamheten. Arbetet med att förbereda deltagare för en eventuell praktik har påbörjats så fort vi har fått en fungerande kontakt med dem. Vi har pratat mycket kring vanliga saker som att träffa nya människor, att bli stressad inför nya situationer och miljöer. Vi har också försökt hitta de svaga punkterna innan praktiken har kommit igång så att våra deltagare har haft med sig strategier till att hantera stressmoment när de blir aktuella. I vissa fall har vi följt med till praktikplatsen vid några tillfällen för att skapa en trygghet i den nya situationen. Eftersom praktiken har varit invävd i schemat och har varvats med gruppaktiviteter har vi haft möjlighet att fortlöpande följa upp deltagarnas upplevelse av praktik. Vi har också haft uppföljningar med handledare på praktikplatsen. Det har varit mycket inspirerande att se hur människor som har tappat tron på sig själva och sin framtid gjort så stora framsteg när de kommit med i gruppen. Flertal personer har sagt sig ha svårigheter med att vara i grupp men när de har fortsatt att komma till aktiviteterna så har de hittat sitt sätt att vara på i gruppen vilket har gjort att de vuxit som individer. Tillvägagångssättet i den individuella delen har varit anpassat till den enskilde deltagaren och därmed har det varit en tidskrävande process. I vissa fall har vi träffat personerna och förberett dem för att de skulle kunna delta i nästkommande grupp. I andra fall har vi arbetat direkt mot en praktik och haft 7

8 stödsamtal samt praktikplatsbesök. Några personer har vi arbetat med att strukturera upp deras individuella målsättningar samt gjort en kartläggning över deras styrkor och svagheter för att underlätta en eventuell arbetslivsinriktad rehabilitering längre fram. Hur skulle verksamheten kunna bli bättre? Vi måste arbeta med att få en smidigare rekrytering till vår gruppverksamhet där vi har ett startdatum vi ska ha 15 deltagare till. De senaste åren har vi haft en personalrörlighet inom programmet och det har försvårat rekryteringen av nya deltagare avsevärt. För att underlätta rekryteringen har vi ett tätt samarbete med Mottagningsteamet i Sydnärke. Vi räknar med att vi ska kunna nå ut till de berörda myndigheterna genom kontakterna via Mottagningsteamet eftersom de redan har befintliga kontaktvägar in till olika myndigheter. Hur stämmer verksamheten med beskrivningen i projektplanen? Verksamheten bedrivs enligt beskrivningen i projektplanen. Får individen rätt insatser i förhållande till sitt behov? I och med att vi individanpassar vår verksamhet utifrån både individens och den aktuella gruppens behov är den hjälp vi erbjuder rätt insatser i förhållande till den enskildes behov. Det som kan bli problematiskt är när personer som lider av psykisk ohälsa inte har någon fungerande samtalskontakt vid Allmänpsykiatrin. Vi har ingen möjlighet att ha behandlande samtal med deltagare utan det stödet bör deltagarna få av vården. En fungerande samtalskontakt är en förutsättning för att dessa personer ska kunna klara av att delta i vårt program. När den här delen inte fungerar blir det oftast för stor psykisk belastning för den enskilde och personen klarar inte av att fortsätta komma till oss. Uppstår väntetider för deltagarna? Vi har löpande intag till den individuella delen, därför uppstår det inga väntetider till att komma igång i programmet. För start i gruppverksamhet är man dock hänvisad till de två gruppstarter vi har per år, men i dessa fall har vi alltid en individuell kontakt med personen fram till gruppstarten. 8

9 Vilka anpassningar av processen har behövt göras? Under 2015 har vi gått från renodlad arbetsträning på 8 veckor till en blandning av arbetsträning och gruppaktiviteter. Detta mycket på grund av att våra deltagare kände att de tappade fart när de väl började arbetsträna. Önskemålet var att ändå kunna fortsätta träffa gruppen då den hade blivit en viktig del i personernas utveckling. Grupperna är väldigt olika från gång till gång därför är det svårt att säga vilka anpassningar som kan bli aktuella utan vi försöker vara lyhörda och professionella när vi märker att någonting bör ändras på. Hur förändras gruppen under processen? Nya behov? Det brukar ta ca 3 veckor för gruppen att börja fungera som grupp. Då vi tar in ett brett spektrum av individer som står olika långt från arbetsmarknaden får man alltid ha i åtanke att vi har de i gruppverksamheten som övar på att stanna kvar i rummet och med tiden våga säga någonting. Men det finns också de som är starka personligheter och som måste lära sig att ta hänsyn till de andra runtomkring. 2.3 Resultat och effekter för deltagarna Hur ser resultaten ut i förhållande till projektets mål på individnivå? Rehabiliteringsprogrammet På väg har som målsättning på individnivå att 50 % av deltagare ska gå vidare till fortsatta arbetslivsinriktade åtgärder. För deltagare i grupp 1 gick det på följande vis: Av de 17 personer som blev inskrivna till gruppverksamhet under våren 2015 avbröt 3 personer sitt deltagande under de första veckorna. Av de 14 som deltog i hela programmet var det 8 personer som gick vidare till någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering. En person arbetar heltid sedan 1 september personer har insatser, som är viktiga för deras rehabiliteringspotential, från vården. 2 personer har ansökt om sjukersättning. Den ena har blivit beviljad hel sjukersättning och den andra personen väntar på beslut från Försäkringskassan. I grupp 1 som hade 14 deltagare efter avslutat program är det 57 % av deltagare som har gått vidare till fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering eller arbete. 9

10 I grupp 2 som har haft sin verksamhet under hösten 2015 var det 3 personer av 14 som valde att avbryta sitt deltagande under programmets första veckor. Av de kvarvarande 11 personer bedöms 8 personer vara redo för fortsatta arbetslivsinriktade åtgärder och 3 personer är återremitterade till vården för fortsatt medicinsk rehabilitering eller utredning. Procentuellt blir det 72 % av deltagarna i grupp 2 som nu bedöms kunna gå vidare till fortsatta arbetslivsinriktade åtgärder. Av de 24 personer som har varit inskrivna på den individuella delen av programmet är det 2 personer som har återgått i arbete. En på heltid och den andra på halvtid. En person studerar heltid på Kävesta Folkhögskola. 6 personer har kommit igång med fortsatta arbetslivsinriktade åtgärder och 3 personer är åter i heltidsstudier på gymnasienivå. 2 personer är aktualiserade för en neuropsykiatrisk utredning vid Allmänpsykiatriska kliniken i Hallsberg. 2 personer är aktuella för medicinsk rehabilitering som är nödvändig för deras fortsatta rehabilitering. 2 personer är i kartläggningsfasen. 3 deltagare förbereds för gruppstart 1 februari personer har ansökt om hel sjukersättning och väntar nu på beslut från FK. En person omkom i en trafikolycka i maj Av de inskrivna i den individuella delen av programmet är det 50 % av deltagarna som har antingen återgått i arbete eller studier/är aktuella för fortsatta arbetslivsinriktade åtgärder. Förbättras eller uppnås livskvalitet, hälsa och arbetsförmåga? De flesta personer som kommer igång i gruppverksamheten mår bra av det. Den ger personer en meningsfull sysselsättning utifrån deras dagsform och förmåga och låter dem utvecklas i sin egen takt. Flera deltagare har kunnat sätta ord på att de äntligen har fått någonting som känns meningsfullt att göra och att de mår bra av att göra det! Vilka insatser har störst effekt på resultaten? För gruppverksamheten är den största effekten oftast när personerna får in vanan att komma till aktiviteterna och när de väl trivs i gruppen. Det är en mödosam process då många är rädda för att vara i grupp. När dessa personer kommer igång sker en mycket snabb personlig utveckling hos den enskilda individen. Den här delen bäddar också för att personer ska våga prova på att arbetsträna. 10

11 Lyckas de även med den biten så har deras rehabiliteringsprocess kommit igång på riktigt. Vilka andra effekter märks på individerna? Den utvecklingen som sker märks tydligast med de som deltar i gruppverksamheten hos oss. Troligtvis är det för att den erbjuder den mest frekventa kontakten med oss och därmed den mest intensiva delen av programmet. Personer blir mera sociala till sättet och törs börja ta plats i gruppen, vilket är oftast en förutsättning att de sedan vågar pröva på att arbetsträna. Många får till att börja med jobba med sin dygnsrytm. Det blir väldigt stor skillnad i livet om man går upp vid sjutiden på morgon istället för vid lunchtid. Finns det kvarstående behov? De flesta skulle behöva ha en coachande kontakt en tid framöver för att inte börja tvivla på den egna förmågan. Vad tycker deltagarna Något som flera deltagare har lyft är att de skulle vilja ha ett alternativ till den friskvården vi erbjuder. Se bilaga 1 och 2 med sammanställningar av utvärderingar för gruppverksamheten med gruppdeltagarna i grupp 1 och Personal 3.1 Beskrivning av personalen Hur har personalen valts ut/ rekryterats? Båda programledare, Piret Askhem och Malin Odell anställdes till programmet genom en sedvanlig rekryteringsprocess. Camilla Söderberg ersatte Malin Odell från INDA.NU. Malin Odell slutade med kort varsel i maj Vi som programledare har diskuterat oss fram till programupplägget utifrån våra starka sidor och de resurser vi tar in utifrån. Under höstterminen 2015 har projektledarna fått allt större ansvar genom att både ta enskilda föreläsningar och ordna praktikplatser och studiebesök. 11

12 Kompetenskrav? Vi arbetar med en mycket skör och känslig målgrupp. Därför är det viktigt att programledare väljs med omsorg. Det är viktigt att personerna i fråga förutom formell utbildning även har de personliga egenskaper som ska hjälpa till att motivera och inspirera människor i behov av stöd. Den personalsammansättning vi har idag är mycket lyckosam för programmet. Våra samlade kompetenser och erfarenheter från vård, rehabilitering, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsmarknad och arbetsmarknadsmässiga åtgärder gör att vi har goda chanser att hjälpa våra deltagare vidare i sin rehabilitering. Personalsammansättningen (yrkeskategorier, ålder etc) Piret Askhem från Försäkringskassan och Malin Odell från INDA.NU arbetade med programmet under vårterminen Piret är i 40-årsåldern och är utbildad arbetsterapeut med erfarenhet bland annat av behandlingsarbete inom psykiatrin. Utöver arbetsterapeutexamen har hon utbildning i hälsoutveckling (40 poäng på högskolenivå) och specialpedagogik (20 poäng på högskolenivå). Piret har tidigare lett rehabiliteringsprojektet På spåret igen, från och med maj 2009 till och med december 2012 samt även projektet På spåret för tiden från och med januari 2013 till och med december Under hösten 2015 gick Piret kursen om Grundläggande projektledning på Folkuniversitetet i Göteborg. Malin är utbildad sjukgymnast med vidareutbildning i psykoterapi, (steg 1). Malin har länge arbetat med samordning av rehabiliteringsinsatser till olika målgrupper i samhället. Camilla Söderberg som ersatte Malin Odell i slutet av maj 2015 har senast arbetat som handledare och arbetskonsulent på INDA.NU. Camilla är i 40-årsåldern och har bakgrund som fritidsledare och elevassistent på särskolan. Förutom en ettårig ledarskapsutbildning på folkhögskola har Camilla två års högskolestudier inom specialpedagogik, funktionshinder och arbetsliv samt arbetsinriktad rehabilitering. Under våren 2015 gick Camilla även grundutbildningen i MI (motiverande samtalsteknik). Förändras kompetensbehovet i projektet över tid? Vi tycker oss se att målgruppens psykiska ohälsa ökar och därigenom en ökad risk för att vi bland deltagarna möter personer med allvarliga självmordstankar. 12

13 Vi skulle kunna vara bättre rustade för att identifiera och hjälpa dessa personer vidare i vårdkedjan. Om det skulle inträffa en kris i gruppen saknar vi programledare möjlighet att få gemensam stöttning. Vi har arbetsgivare på olika håll och vid krissituationer följer man respektive organisations handlingsplan. 3.2 Personal, arbetsfördelning och samverkan Arbetsfördelningen mellan personalen? Belastning jämt fördelad i arbetsgruppen? När det är två erfarna programledare som arbetar försöker vi att dela lika på arbetsuppgifter. Under 2015 har vi dock fått byta personal vilket medförde en upplärningstid som i praktiken betydde att Piret fick ta hand om den individuella delen i programmet under hela sommaren och halva hösten. Samverkan mellan medarbetare? Vi är två programledare som delar både arbetslokal och -uppgifter. Samverkan är en förutsättning att det här upplägget ska fungera. Fungerar olika möten i projektet? Vi har regelbundna möten inom programmet, med deltagare och deras kontaktpersoner från olika myndigheter. Vi träffar även Mottagningsteamet i Sydnärke varannan vecka. Vi saknar en bra lokal för att kunna hålla möten då vår lokal på Vita kontoret består av två genomgångsrum och har väldigt dålig belysning. Fungerar ledning och stöd från projektledare? Då vi programledare delar lika på arbetsuppgifter och ansvar stöttar vi varandra i det dagliga arbetet. Lärandet i projektet? Behov av kompetensutveckling? Vår verksamhet bygger på två programledare som delar lika på de arbetsuppgifter som finns. Det gör att programmet är väldigt sårbart för förändringar som sker inom den lilla arbetsgruppen. För att säkra en trygg verksamhet och kompetens bör även Camilla Söderberg få kunskaper om projektledning på grundnivå. 13

14 Exempel på hinder och framgångsfaktorer i arbetsprocessen? Vi ser att vår olika bakgrund och kompetenser är en stark framgångsfaktor då vi nu kan täcka ett mycket stort område inom rehabilitering av långtidssjukskrivna personer. En annan viktig framgångsfaktor är att vi är två heltidsanställda som bara ägnar oss åt att hjälpa våra deltagare vidare i sin rehabiliteringsprocess. Vi kan hjälpa deltagarna att minimera antalet personkontakter med myndigheter vilka brukar vara många till antalet och förbruka mycket energi hos deltagarna. 3.3 Resultat och effekter för personalen Har kompetensen om målgruppen ökat? Fungerar samverkan bättre? Har helikopterperspektivet ökat? Vilka erfarenheter vill personalen ta med sig? Borde samverkan fortsätta? Målgruppen har man arbetat med och haft kännedom om sedan år 2009 i Sydnärke. Under tiden har det skett en förändring inom gruppen då andelen unga personer med psykisk ohälsa har ökat kraftigt. Dessa personer saknar ofta arbetslivserfarenhet och har i många fall dåliga erfarenheter av skolan med avbrutna studier eller ofullständiga betyg som följd. Vi ser att unga vuxna personer (19 29 år) får vänta länge på arbetsinriktad rehabilitering och riskerar att hamna i passivitet, en passivitet som kan leda till att den psykiska ohälsan förvärras. Vi ser ett behov av att få fram ett strukturerat sätt att identifiera och hjälpa dessa unga personer så tidigt som möjligt. För det krävs ett nytt sätt att samverka på. Det finns (framgångsrika) sätt att samverka kring unga vuxna på att ta lärdom av. Målgruppen med långtidssjukskrivna personer som behöver hjälp att starta upp sin rehabilitering kommer att finnas kvar. Sjukskrivningarna fortsätter att öka och de blir också längre. Det finns bra rutiner för personer som är redo för arbetslivsinriktad rehabilitering genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och dess samarbete. Tyvärr finns det inte utrymme inom myndigheterna att hjälpa dem som behöver det lilla extra för att komma igång. Målgruppen för På väg hamnar mellan stolarna på grund av att de inte riktigt är redo och kan svara upp till de kraven som ställs för att man ska få insatser från de olika myndigheterna. På väg fungerar som kudden mellan de olika stolar som myndigheterna representerar eller som en räddningsplanka som överbygger glappet. På väg underlättar att få igång rehabiliteringen för den 14

15 enskilde. Så länge ingen myndighet tar han om den här målgruppen bör programmet finnas kvar för att fler ska komma tillbaka till. 4. Organisation 4.1 Beskrivning av programorganisationen Fungerar styrning och ledning? Programmet har finansierats av medel från det finansiella samordningsförbundet Sydnärke, Finsam. Programägare för På Väg har under 2015 varit Försäkringskassan. Programmet har letts av en styrgrupp bestående av representanter från respektive samverkande myndighet. Ekonomi, budget och lokaler Under 2015 har programmet disponerat en lokaler i en kontorsbyggnad på Stocksätters industriområde. Lokalerna är två trappor upp och saknar hiss och toalett som är anpassad för rörelsehindrade. Vi saknar också möjlighet till att ha enskilda samtal ostört. Verksamheten hyr två jämnstora lokaler: i det ena rummet hålls föreläsningar och gruppverksamhet och det andra rummet fungerar som kontor men även som samtalsrum. Båda rummen är genomgångsrum vilket gör att man inte kan stänga om sig och ha ett samtal/telefonsamtal eller ett möte ostört. Exempelvis måste man gå igenom kontorsrummet för att komma till toaletten. För friskvården har vi haft tillgång till en lokal genom Hallsbergs kommun samt varit i ABF:s lokal. Under 2015 har vi anpassat oss till de ekonomiska medel som vi blev tilldelade för året. Förändras detta över tid? Vi har försökt lösa lokalbristen genom att boka lokal på biblioteken i Kumla och Hallsberg när vi ska ha enskilda samtal. Den lösningen är dock tidsödande och vi är beroende av att det finns rum att boka. Skulle vi få in fler personer som behöver individuellt stöd eller handikappanpassning måste vi ha andra lokaler som är bättre anpassade. 15

16 4.2 Samverkan och samordning mellan aktörer Hur har samverkan och kommunikation mellan aktörerna fungerat? Med den egna verksamheten? Uppdelning av huvudansvaret gentemot olika myndigheter har förefallit sig naturligt. Piret har haft sedan tidigare bra kontakter med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, därför har hon haft flest kontakter med de myndigheterna. Malin och Camilla har arbetat mest mot socialförvaltningarna i Kumla, Hallsberg, Askersund och Laxå. De flesta möten har vi haft i samband med rekrytering av nya deltagare och därefter uppföljningsmöten med remitterande myndighet. Vi har haft två olika sorters kontakter gentemot de myndigheter vi samverkar med. Den ena är med handläggare i de aktuella rehabiliteringsärendena. Den andra typen av kontakter har syftat till att informera handläggare och chefer om projektet, diskutera den målgruppen som kan vara aktuell för oss men även vilka personer som inte kan få hjälp av oss (t.ex. personer med missbruksproblematik, personer som har inlärningsproblem eller problem att förstå det som sägs till dem). Det är tack vare den informativa delen som vi till en viss del har kunnat påverka intaget till projektet. Hur fungerar projektstyrningen? Programmet har finansierats av medel från det finansiella samordningsförbundet Sydnärke, Finsam. Programägare för På Väg har under 2015 varit Försäkringskassan. Programmet har letts av en styrgrupp bestående av representanter från respektive samverkande myndighet. Programledare har ansvarat för projektets upplägg, samverkan med andra myndigheter, aktiviteter, arbetsträning och uppföljning av denna samt att förbereda och genomföra rehabilitering för de som deltar i projektet genom individuella coachingssamtal. 16

17 Håller projektet budget, kvantitet och kvalitet? Programmet uppfyller de på förhand ställda kraven på kvantitet: vi startar två gruppverksamheter om året med totalt 30 deltagare. Utöver det har vi totalt 20 inskrivna personer i individuell coaching. Vi genomför utvärderingar med deltagare och hittills har de alltid varit nöjda med vår verksamhet. Se bilaga 1 och 2. Statistiskt sätt uppnår vi även de uppsatta målen om att minst 50 % av deltagare ska komma vidare till arbetslivsinriktade rehabilitering. Fungerar den löpande uppföljningen? I och med att vi har arbetat med uppföljningsmöten efter halvtid i projektet samt vid projektets slut har vi fått en bra struktur på samarbetet med de olika remissinstanserna. Vid avslutat projekt har vi gjort en individuell bedömning för varje deltagare. Dessa bedömningar leder till en något kortare rehabiliteringsväg för den enskilde i den fortsatta arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Programmet har lämnat in tre delårsrapporteringar under Vilka förändringar utanför projektet kan påverka? Vi påverkas starkt av arbetsbelastningen hos Försäkringskassan. Då handläggare inte har tid att hantera alla ärenden riskerar vi att bli bortprioriterade som rehabiliterande insats. Vi är också beroende av att Mottagningsteamet har kännedom om vår verksamhet så de kan slussa rätt personer till oss. Verksamheten påverkas starkt av personalbyten då inlärningsperioden i praktiken innebär att det endast är en programledare i gång. Information? Vi har spridit information om programmet genom våra vanliga informationskanaler till de inblandade myndigheterna. Utöver det har vi haft träff med personalen på Allmänpsykiatriska kliniken i Hallsberg för att informera om programmet. Vi deltog även på rehabiliteringsmässan i Örebro i november där vi presenterade vår verksamhet. 17

18 Vilka hinder och lösningar finns/har funnits? Vi har fortfarande problem med att sjukskrivna som har sjukpenning inte omfattas av någon försäkring under tiden som de praktiserar via oss. Det problemet bör lösas centralt så alla handläggare som arbetar med sjukskrivna vet om att det går att byta ut sjukpenning mot rehabiliteringsersättning som i sin tur också ger tillgång till en olycksfallsförsäkring och möjlighet till att få ersättning för delar av resekostnader. 4.3 Resultat och effekter Kostnader och kostnadseffektivitet Programmet På väg är uppbyggt till att vara kostnadseffektivt. De stora utgiftsposterna är programledarnas löner samt lokalkostnad. Samhällsekonomiskt perspektiv/utvärdering Kostnaden per deltagare ligger under kronor per person om man delar den totala budgeten för 2015 med antal deltagare. Personer som kommer igång med sin rehabilitering och mår bättre för övrigt belastar inte vården i samma utsträckning som tidigare. Lyckas personen också med att komma ut i arbete så småningom så har den bekostat sin egen rehabilitering inom väldigt kort tid. Har projektet lett till verksamhetsutveckling? I och med att På väg har tagit en målgrupp som inte får stöd någon annanstans saknas möjlighet att utveckla någon befintlig verksamhet. Vi arbetar inom samverkanszonen och det är där som utveckling bör ske. Forskning visar att samverkar än en svår process då de flesta samverkansprojekt sker vid sidan av de ordinarie arbetsuppgifterna. I På väg är vi två heltidsanställda som bara sysslar med samverkansfrågor vilket är en förutsättning för att vi ska nå de uppsatta målen. 5. Projektets budget Vi saknar direkt insyn i programmets budget, därför antar vi att vi har hållit oss inom ramen av den budget som blev tilldelad till oss. 18

19 6. Avvikelser Inga avvikelser att rapportera. 7. Förutsättningarna för att nå projektets mål Lägesbeskrivning jämfört med målen. Bedömning av projektets möjligheter att nå målen. Programmet har 2015 nått de uppsatta målen. Kommentera vid behov de omvärldsfaktorer som har ändrats sedan projektplanen skrevs och som kan komma att påverka utfallet av projektet. Programverksamheten drabbas alltid hårt av personalrörlighet. Det skulle gynna verksamheten om man kunde ge personal tryggare anställningsförhållanden. Programmet gynnas av goda kontakter och att vi är kända hos handläggare på de berörda myndigheterna. Eftersom programmet bara har två anställda blir arbetsbelastningen sned vid varje personalbyte. Ur rehabiliteringssynvinkel för den enskilde är kontinuitet viktigt. De personer som kommer till oss är väldigt sköra och varje ny personkontakt är energikrävande. 8. Förutsättningarna för implementering Kommentera förutsättningarna för implementering av projektet och målgruppens nytta av projektet Vår verksamhet saknar motsvarighet i den ordinarie rehabiliteringen som erbjuds av Region Örebro län eller de berörda myndigheterna. På väg arbetar individstärkande och -stöttande. Verksamheten är ett försteg som ger långtidssjukskrivna personer en möjlighet att testa sin förmåga i praktiken istället för att vänta ut någonting som eventuellt aldrig inträffar. Det stöd målgruppen skulle ha fått inom respektive ordinarie verksamhet 19

20 Den målgrupp som deltar i På vägs verksamhet erbjuds oftast inga insatser från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen då de bedöms vara i för dåligt skick för arbetslivsinriktad rehabilitering. I de fall där personer nu ändå lyckas komma vidare till sådana insatser blir det oftast ett misslyckande för dem. Det gör att rehabiliteringsprocessen stannar av och att den blir utdragen och smärtsam för den enskilde individen. Vi har svårt att se att en liknande verksamhet som På väg kan startas upp av någon enskild myndighet inom ramen av myndighetsuppdraget. Det är en skör och tidskrävande grupp som vi arbetar med. Det tar lång tid för dessa personer att komma igång och nå ut till arbetsmarknaden. I vissa fall blir det bara en livskvalitetshöjande insats som inte kan mätas i siffror men som med stor sannolikhet ger samhällsekonomisk nytta. 9. Statistik Hemvist Askersund Hallsberg Kumla Laxå Könsfördelningen Män Kvinnor Totalt Resultat och måluppfyllelse Arbete Egenförsörjning Studier Avbrott Fortsatt i aktivitet I väntan på insats 3 (3) Nationalitet Svensk Annan bakgrund

21 Bilaga 1 Sammanställning av utvärderingen genomförd av Grupp 1 (mars-juni 2015) 6 personer besvarade enkäten Fråga 1: Hur skulle du vilja betygsätta våra föreläsare på skalan mycket missnöjd till mycket nöjd? Maria W-Ö: 6 personer svarade mycket nöjd Piret A: Malin O: 6 personer svarade mycket nöjd! (En kommentar: Passar så bra som projektledare på På väg) 6 personer svarade mycket nöjd Johanna W: 1 person svarade mycket missnöjd, 2 personer svarade mycket nöjd, 1 person kryssade i mitten av skalan, 2 personer deltog ej Jerry P: 3 personer svarade mycket nöjd, 2 personer deltog ej, 1 person besvarade inte frågan Sören W: Ann G: 2 personer svarade mycket nöjd, 1 person satte sitt kryss på mitten av skalan, 2 personer deltog ej, 1 person besvarade inte frågan 1 person svarade mycket nöjd, 2 personer satte sitt kryss på mitten, 2 personer deltog ej, 1 person besvarade inte frågan Fråga 2: Hur skulle du betygsätta innehållet i våra föreläsningar? Maria W-Ö: 5 personer svarade mycket nöjd, 1 person besvarade inte frågan Piret A: Malin O: 5 personer svarade mycket nöjd, 1 person besvarade inte frågan 4 personer svarade mycket nöjd, 1 person deltog ej, 1 person besvarade inte frågan 21

22 Johanna W: 1 person svarade mycket nöjd, 1 person satte sitt kryss på mitten, 1 person satte sitt kryss nära missnöjd, 2 personer deltog ej, 1 person besvarade inte frågan Jerry P: Sören W: Ann G: 3 personer svarade mycket nöjd, 3 personer besvarade inte frågan 2 personer svarade mycket nöjd, 1 person kryssade när mycket nöjd, 1 person deltog ej, 2 personer besvarade ej frågan 1 person svarade mycket nöjd, 3 personer kryssade i mitten av skalan, 1 person deltog ej, 2 personer besvarade ej frågan Fråga 3: Hur skulle du betygsätta vårt friskvårdsalternativ? 4 personer svarade mycket nöjd (varav en kommentar var HELT TOPPEN ), 1 person kryssade i mitten av skalan, 1 person besvarade inte frågan Fråga 4: Hur vill du betygsätta vår arbetsträning på Vita kontoret? 3 personer svarade mycket nöjd, 1 person kryssade i mitten, 1 person kryssade närmare mycket nöjd, 1 person besvarade inte frågan Fråga 5: Hur vill du betygsätta projektledarna? Piret A: Malin O: 5 personer svarade mycket nöjd (varav en kommentar var GULLHÖNA!), 1 person kryssade strax till höger om mitten 5 personer svarade mycket nöjd ( varav en kommentar var GULLHÖNA!), 1 person kryssade strax till höger om mitten Fråga 6: Övriga synpunkter? Ingenting. 22

23 Bilaga 2 Sammanställning av utvärderingen genomförd av Grupp 2 (aug-dec 2015) Sju (7) personer besvarade enkäten. I de fall deltagaren inte deltagit vid det aktuella tillfället har svarsalternativet lämnats tomt. 1. Hur skulle du betygsätta våra föreläsares framförande? Sätt kryss på skalan där 1 = mycket missnöjd och 4 = mycket nöjd. Maria Wirén Öberg (1) 4 (6) Piret Askhem (1) 4 (6) Camilla Söderberg (1) 4 (6) Pernilla Ängström Depression (3) 4 (2) Annika Lidén Ångest (1) 4 (4) Sören Westlind, konsumentvägledare Ann Göhle, Arbetsförmedlingen 1 2 (1) 3 (2) 4 (1) (3) 4 (4) 2. Hur vill du betygsätta innehållet i föreläsningarna? Sätt kryss på skalan där 1 = mycket missnöjd och 4 = mycket nöjd. Maria Wirén Öberg (1) 4 (6) Piret Askhem (4) 4 (3) Camilla Söderberg (4) 4 (3) Pernilla Ängström Depression Annika Lidén Ångest (3) Sören Westlind, konsumentvägledare Ann Göhle, Arbetsförmedlingen 1 2 (1) 3 (2) 4 (1) (3) 4 (3) 3. Hur vill du betygsätta vårt friskvårdsalternativ yoga? 23

24 Sätt kryss på skalan där 1 = mycket missnöjd och 4 = mycket nöjd (2) 4 (3) 5. Hur vill du betygsätta projektledarnas insats (stöd, engagemang) för dig i På Väg? Sätt kryss på skalan där 1 = mycket missnöjd och 4 = mycket nöjd. Piret Askhem (7) Camilla Söderberg (7) 6. Hur har din tid i På Väg motsvarat dina förväntningar? Sätt kryss på skalan där 1 = inte alls och 4 = i hög grad Ev. kommentar till ovanstående: 1 2 (1) 3 (3) 4 (3) 7. I vilken omfattning tycker du att du har nått ditt mål med din medverkan i På Väg? Sätt kryss på skalan där 1 = inte alls och 4 = i hög grad 1 2 (2) 3 (2) 4 (3) 8. Jag tycker att dagarna och tiderna fungerat bra (mån, ons, fre kl ) Sätt kryss på skalan där 1 = inte alls och 4 = i hög grad Ev. kommentar till ovanstående: Det har fungerat väldigt bra, (2) 4 (5) 9. Jag vill lyfta detta som särskilt bra: *Bemötandet och humorn *Väldigt bra och kompetenta ledare *Härlig stämning i gruppen, praktiska workshops, bra blandning av ämnen, roligt! *Mottagandet och viljan 10. Jag tycker att detta skulle kunna förbättras: Alternativ till yogan *Kontaktbarheten 24

25 11. Annat jag skulle vilja framföra: * Tack för allt <3 *Det har varit ett lyft att vara med, det ska ni veta *Önskar återträff! * Mer info om social fobi 25

26 Bilaga 3 Intervju 1 För mig var det jätteviktigt att komma med i På Spåret i den tidpunkten i mitt liv. Jag hade varit hemma för länge. Det var jättebra att få komma iväg och träffa folk och lyssna på föreläsningarna. Jag kände igen det mesta som sades i föreläsningarna men behövde bli påminda om det just då. Jag deltog i projektet under hösten Jag blev uppmuntrad att söka till Kävesta folkhögskolas studieförberedande kurs så det gjorde jag. Jag gick kursen under 16 veckor på våren Jag visste om att Kävesta fanns men hade inte börjat om jag inte blivit peppad av projektledaren Piret att börja där. Jag fortsatte sedan på Kävesta och läser just nu in min gymnasiebehörighet. Jag skulle rekommendera andra att delta i På Väg. Om man varit hemma länge och kört fast så kan man behöva en knuff i rätt riktning, som jag. På Väg är ett sätt att börja på om man behöver komma igång på ett lugnt och ganska kravlöst sätt. Det behöver vara kravlöst i början, jag behövde verkligen det. Jag tycker att min livssituation har förbättrats efter På Väg. Intervju 2 Jag kom i kontakt med På väg via Mottagningsteamet i Sydnärke. Jag ville förändra min livssituation och kom i kontakt med Piret i juli Efter att ha träffats individuellt och haft samtal fick jag möjlighet att praktisera på Röda korset i Hallsberg där jag är idag. Jag praktiserar fyra timmar i taget, två gånger i veckan och trivs bra med det. Som långtidssjukskriven eller arbetslös känner man sig till slut inget värd när man bara går hemma. Jag vill känna att jag gör något, att jag gör nytta. Här på Röda korset har jag varierade sysslor, det är ett rörligt jobb och det passar mig som har ont i kroppen. Jag dammsuger, stryker och tar hand om kläderna som ska säljas. När jag behöver så kan jag sätta mig och vila. Jag är nöjd med det stöd jag fått från Piret! Jag rekommenderar andra att delta i På väg om de vill göra en förändring i sitt liv. 26

27 Bilaga 4 Gruppsammansättning, grupp 1 Ålder Kön Kommun Diagnos Sjukskriven 1 24 M Hallsberg Depressiv episod Aldrig varit ute i 2 25 K Kumla Generell ångestsyndrom Aldrig varit ute i 3 26 K Laxå Diskbråck, ADHD Aldrig varit ute i 4 27 K Kumla Social fobi, Recidiverande depression svår episod Aldrig varit ute i 5 27 M Kumla Lindrig utvecklingsstörning Aldrig varit ute i 6 32 M Kumla Social fobi, Recidiverande depression, ADHD 7 32 K Hallsberg Recidiverande depression, Emotionellt instabil personlighetsstörning, ADHD 8 32 K Kumla Asperger syndrom, Ångesttillstånd Aldrig varit ute i Aldrig varit ute i Aldrig varit ute i 9 32 M Hallsberg Depression Mars K Hallsberg Depressiv episod Oktober K Hallsberg Bipolär sjukdom Maj M Askersund Anpassningsstörning Juli K Kumla Fibromyalgi, lindrig kognitiv störning September K Hallsberg ADD, Cervikalgi Januari M Askersund Ångesttillstånd, Dystymi, Anpassningsstörning Juni K Askersund Ångesttillstånd December K Hallsberg Psykos Juni

28 Bilaga 5 Gruppsammansättning, grupp 2 Ålder Kön Kommun Diagnos Sjukskriven 1 21 K Kumla PTS, Depression December K Kumla Bipolär sjukdom Aldrig varit ute i 3 24 M Hallsberg Depressiv episod Aldrig varit ute i 4 26 K Laxå Diskbråck, ADHD Aldrig varit ute i 5 31 K Hallsberg Panikångestsyndrom, OCD, Asperger syndrom Aldrig varit ute i 6 34 K Kumla Utmattningsdepression Jan K Hallsberg Asperger syndrom, Utmattningsdepression 8 36 K Kumla ADD, Recidiverande depression, Smärtsyndrom Sjukskriven sedan 8 år tillbaka Aldrig varit ute i 9 37 K Kumla Lumbago Aug M Kumla Asperger syndrom Aldrig varit ute i M Kumla Schizofreni Aldrig varit ute i K Kumla Depressiv episod April M Askersund Depressiv episod, ryggbesvär K Kumla Fibromyalgi, depressiv episod Har varit i olika stödåtgärder sedan 2008 Maj

Delårsrapportering för tiden april till juni 2016 gällande rehabiliteringprogrammet På väg

Delårsrapportering för tiden april till juni 2016 gällande rehabiliteringprogrammet På väg 2016-06-30 Delårsrapportering för tiden april till juni 2016 gällande rehabiliteringprogrammet På väg Uppdatering beträffande arbetet med programmet Under perioden april till juni 2016 har vi fortsatt

Läs mer

Rapportering till Finsam Degerfors - Karlskoga

Rapportering till Finsam Degerfors - Karlskoga 1 (5) Rapportering till Finsam Degerfors - Karlskoga Datum för delrapportering 2015: 17 april 4 september Slutrapportering: 14 augusti - slutdatum 30/6 alt. 15 januari 2016 slutdatum 31/12 2 (5) Innehållsförteckning

Läs mer

Mall för slutrapportering till Finsam Sydnärke 2015

Mall för slutrapportering till Finsam Sydnärke 2015 Mall för slutrapportering till Finsam Sydnärke 2015 Datum för slutrapportering 2015: 15 januari 2016 slutdatum 31/12 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Deltagarna Beskrivning av målgruppen Arbetssätt,

Läs mer

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014]

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] [ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] 1. PÅ SPÅRET Gruppverksamhet för april och maj 2014 Grupp 3 startade upp med gruppverksamheten den 24 januari 2014. Rekryteringen till gruppen skedde

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

FÖRSTEGET. Slutapport Rapportförfattare: Sara Svensson

FÖRSTEGET. Slutapport Rapportförfattare: Sara Svensson FÖRSTEGET Slutapport 2015-09-01 2015-12-31 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-01-07 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Deltagarna 4 1.1 Beskrivning av målgruppen 4 1.2 Genomförande 5 1.3 Resultat

Läs mer

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3 VERKSAMHETSPLAN 2010 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Övergripande mål och syfte 3 Målgrupper 3 Organisation 4 Styrelsens uppgifter 4 Beredningsgruppens uppgifter 4 Tjänstemannens uppgifter 4 Revisorer

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5. VERKSAMHETSPLAN 2011 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Målgrupper 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhet

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamheter under Uppföljning och utvärdering 6

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamheter under Uppföljning och utvärdering 6 VERKSAMHETSPLAN 2012 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Målgrupper 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamheter

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna

Läs mer

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2015]

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2015] [ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2015] 1. På väg Under tiden april till juni 2015 har vi i prioriterat gruppverksamheten för grupp 1. Gruppen som började med 17 deltagare har till dagens

Läs mer

Laila Andersson & Helena Esbjörnsson

Laila Andersson & Helena Esbjörnsson KALMAR KOMMUN Projektansökan KRUS KALMAR Laila Andersson & Helena Esbjörnsson 2016-02-04 1 Innehåll Namn på aktiviteten... 2 KRUS KALMAR... 2 Ägare av aktiviteten... 2 Bakgrund och behov... 2 Försäkringskassan...

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7. VERKSAMHETSPLAN 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhetens inriktning

Läs mer

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Mottagningsteamet i Sydnärke Delårsrapport: 1 januari 30 juni 2016

Mottagningsteamet i Sydnärke Delårsrapport: 1 januari 30 juni 2016 Mottagningsteamet i Sydnärke Delårsrapport: 1 januari 30 juni 2016 Organisation Från och med den 1 mars 2016 är Arbetsmarknadsenheten, Kumla kommun huvudman för Mottagningsteamet i Sydnärke. I övrigt oförändrad

Läs mer

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG SID 1 (5) 2011-10-12 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 08 508 15 327 Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 3/09 1(19) Sydnärke

Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 3/09 1(19) Sydnärke Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 3/09 1(19) Datum 2009-04-01 Tid: 09.00-15.00 Plats: Kommunalkontoret i Hallsberg Närvarande: Ledamöter Ordförande Annica Eriksson, Kumla kommun V ordförande Inga-Britt

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje

godkänna årsredovisningar och revisionsberättelser för 2008 från Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje HSN 2009-10-22 P 5 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2008 för Samordningsförbunden i Södertälje, Botkyrka, Huddinge och Haninge Ärendet Finansiell

Läs mer

~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN

~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN ~LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-05-24 27 (35) Ks 132 Dnr KS 0035/2017 Ansökan rörande projekt All In, Europeiska socialfonden Ärendebeskrivning Ansökan

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend Dokument för att identifiera, definiera och avgränsa projekt inom Finsam Processnamn: Processägare: Samsjuklighet - sysselsättning Alvesta kommun Samverkande

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av: Camilla Lindström-Labba Rapporten avser perioden: 2013-07-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar*

Läs mer

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke Projekt Framsteget

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke Projekt Framsteget Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke Projekt Framsteget 2016-06-30 Anna Bylin Projektledare Framsteget 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Deltagarna Beskrivning av målgruppen Arbetssätt, aktiviteter

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

ÅRSRAPPORT MOTTAGNINGSTEAMET & COACHINGTEAMET

ÅRSRAPPORT MOTTAGNINGSTEAMET & COACHINGTEAMET ÅRSRAPPORT MOTTAGNINGSTEAMET & COACHINGTEAMET År 2017 Dafina Hasani den 9 februari 2018 LEKEBERGS KOMMUN Bangatan 7, 71631 Fjugesta Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Omvärldsbevakning. 2 Resursfördelning

Läs mer

Samverkansteam Norra Dalsland

Samverkansteam Norra Dalsland PROJEKTBESKRIVNING Samverkansteam Norra Dalsland 2007-2009 förlängt 2010, 2011, 2012 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter Vår historia: - Neuropsykiatriska diagnoser i daglig verksamhet varför kan de inte arbeta? - Vårt sätt att arbeta? - Vårt sätt att bemöta

Läs mer

Ansökan till Svenska ESF-Rådet om projektbidrag

Ansökan till Svenska ESF-Rådet om projektbidrag Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Solveig Blid Tfn: 08-508 10 320 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-12 Östermalms stadsdelsnämnd Ansökan till Svenska ESF-Rådet om projektbidrag

Läs mer

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Verksamheten bedrivs på stall Nyckelby i kontakt med djur och natur. Syfte är att skapa meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för individer som ingår i målgruppen

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Arbetsinriktad daglig verksamhet

Arbetsinriktad daglig verksamhet Arbetsinriktad daglig verksamhet Vilken yrkeskategori tillhör du som besvarar enkäten? Chef/ verksamhetsutvecklare 28 87,5 Arbetsterapeut/ arbetskonsulent 4 12,5 Jobbcoach/ aktivitetscoach 1 3,1 Omsorgspedagog/

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Sydnärke

Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Sydnärke Samordningsförbundet PROTOKOLL Nr 5/09 1 Datum: 2009-05-27 Tid: 9.00-12.00 Plats: Kommunhuset i Kumla Närvarande: Ledamöter Ordförande Annica Eriksson, Kumla kommun V ordförande Inga-Britt Ritzman, Örebro

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Gunnel Gustavsson, Laxå kommun

Gunnel Gustavsson, Laxå kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(12) 2010-02-05 Plats och tid Kommunhuset, Hallsberg kl. 09.00-12.00 Ledamöter Ersättare Ordförande Annika Eriksson, Kumla kommun Vice ordförande Inga-Britt Ritzmann, Örebro läns

Läs mer

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM REHABKOORDINERING REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Åsa Wallmark - koordinator på Fittja och Hallunda HLM Katja Holmlund - koordinator på Alby och Hallunda HLM Sofie Eriksson koordinator

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/6 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 075 000 /år + 150 000 för förberedelser Projekttid: september 2011 augusti 2013 1. Utgångspunkter

Läs mer

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta

Läs mer

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) 1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade

Läs mer

Resaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Resaprojektet. Ett led i regeringens psykiatrisatsning. Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Resaprojektet Ett led i regeringens psykiatrisatsning Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Uppdraget Arbetsförmedlingen i samverkan med Försäkringskassan

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan Skånevård Sund Vuxenpsykiatri Lund Åsa Sturesson Johansson Handläggare VO Vuxenpsykiatri Lund Datum 2016-02-18 Bengt Selander Förbundssamordnare Finsam Lund Box 1118 22104 Lund 1 (5) Ansökan om projektmedel

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Processtyrningsmodell FAROS

Processtyrningsmodell FAROS Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion

Läs mer

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består

Läs mer

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016 Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016 Vennerstrand, Jenny Jenny.vennerstrand@skola.kumla.se Innehåll Bakgrund... 2 Uppdatering beträffande arbetet med projektet...

Läs mer

Bostad först- uppföljning

Bostad först- uppföljning Bostad först- uppföljning Kristian Brodd Januari 2019 2019-01-28 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 2 4. REDOVISNING... 2 4.1. Insatsens organisation... 2 4.2.

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Birgitta Fredriksson, Örebro läns landsting Solveig Eriksson, Hallsbergs kommun

Birgitta Fredriksson, Örebro läns landsting Solveig Eriksson, Hallsbergs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (10) Plats och tid Rådhuset, Askersund, kl 09.00 11.50 Beslutande Annica Moberg, Kumla kommun, ordförande Sari Harju, Arbetsförmedlingen Mattias Olofsson, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni

DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni Innehållsförteckning Uppdrag 2 Organisation 3 Styrelsen 3 Styrelsens uppgifter 3 Beredningsgruppens uppgifter 3 Tjänstemannens uppgifter 3 Revisorer 3 Under verksamhetsåret

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

VillMer. Slutrapport för tiden 2009-10-16 2011-06-30

VillMer. Slutrapport för tiden 2009-10-16 2011-06-30 VillMer Slutrapport för tiden 2009-10-16 2011-06-30 1. Inledning... 2. Syfte 3. Arbetssätt i samverkans projektet... 3.1 Målgruppsbeskrivning... 3.2 Metoder... 3.2.1 Kartläggning... 3.2.2 Motivationsarbete...

Läs mer

Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp Datum: 1 70318 Version nr: 3 FINSA~ SAMORDNINGSFÖRBUNDET BURLÖV-STAFFANSTORP Medelsansökan till Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer