Remissutlåtande gällande lag om förstärkt personligt integritetsskydd - slumpvisa drogtester

Transkript

1 MEDDELANDE 1(6) Remissutlåtande gällande lag om förstärkt personligt integritetsskydd - slumpvisa drogtester Bakgrund LKAB har sedan 2007 genomfört slumpvis drogtester bland alla egna anställda samt även på entreprenörer/konsulter som vistas/arbetar inne på LKAB-området. Slumpvisa drogtester infördes som ett led i ett systematiskt arbete för att motverka missbruk och förbättra möjligheterna till en lyckad rehabilitering av missbrukare. Drogfrihet på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga drogmissbruk utgör en säkerhetsrisk både för individen själv och för omgivningen. Här beskrivs LKAB:s system för slumpvisa drogtester samt visas på möjliga konsekvenser av det lagförslag som lagts fram gällande en förstärkning av personliga integritetsskyddet, specifikt när det gäller möjligheten att genomföra slumpvisa drogtester. Införandet av slumpvisa drogtester i LKAB varför och hur? Inom LKAB har sedan många år ett aktivt arbete bedrivits inom missbruksområdet. Alla chefer och skyddsombud har fått utbildning i alkohol- och drogfrågor, LKAB har deltagit i det nationella riskbruksprojektet och använder sig fortsatt av AUDIT-formuläret i alla hälsokontroller för att kunna upptäcka och hjälpa personer med en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Det finns sedan länge handlingsplaner gällande både alkohol- och drogproblematik och rehabilitering och dessutom finns inom företaget mycket duktiga egna resurser både via Företagshälsovården och från fackligt håll som arbetar med missbruksrehabilitering och utveckling av det drogpreventiva arbetet. Under 2000-talet har användningen av andra droger än alkohol ökat i samhället. Detta skapade en oro hos företaget och hos de lokala fackliga representanterna. Eftersom droger som amfetamin, hasch och kokain inte är lika enkla att upptäcka som en alkoholpåverkan, önskade man sig nya verktyg för att kunna upptäcka även den typen av missbruk. I samverkan med facken gjorde därför LKAB ett grundligt arbete där man gemensamt hittade en integritetsbevarande och säker metod för att genom slumpvisa drogtester lättare kunna hitta och motverka ett drogmissbruk. Rutiner och upplägg fastställdes i samråd med de lokala facken som hela tiden haft en samsyn med företaget i drogfrågan; Målet är alltid att missbruket ska bort men den anställde vara kvar.

2 MEDDELANDE 2(6) Införandet av slumpvisa drogtester gjordes därefter under 2007 efter en MBL-förhandling med alla lokala fackföreningar. Anledningen till att inget kollektivavtal tecknades var följande: Drogfrihet på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga. Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa en god arbetsmiljö, detta ska inte behöva avtalas om i kollektivavtal Ett kollektivavtal binder de fackliga även i enskilda ärenden och LKAB anser att i den här typen av känsliga frågor ska en medarbetare alltid kunna vända sig till facket för hjälp och stöd i det enskilda ärendet och de fackliga representanterna ska kunna erbjuda stöd utan att vara bakbundna av ett ingånget kollektivavtal. Upplägg av slumpvisa drogtester i LKAB hur gör man? Alla omfattas varför då? LKAB och de lokala facken har en samsyn kring slumpvisa drogtester och att de skall omfatta alla anställda samt alla övriga som arbetar åt LKAB inom företagets industriområden. Anledningen till detta är just integritetsfrågorna; ingen ska känna sig utpekad och ingen ska därmed heller vara undantagen. Så länge samma rutiner och regelverk omfattar såväl VD och koncernledningen som alla andra anställda och även övriga som arbetar inom LKAB-området, kan det aldrig blir någon diskussion om särbehandling eller utpekande av vissa yrkesgrupper. Detta speglar också principen om alla människors lika värde, som är oerhört viktig för LKAB. Själva syftet med slumpvisa drogtester är att hitta och därmed kunna hjälpa människor ur ett missbruk. Att begränsa sig till enbart vissa yrkesgrupper vore därför både oetiskt och oförsvarbart ur ett arbetsmiljöperspektiv. Externa resurser genomför varför då? Slumpvis drogtest hur går det till? Till själva genomförandet av de slumpvisa drogtesterna anlitar LKAB ett externt företag med mycket god kompetens och erfarenhet inom området. Valet att inte nyttja egen personal, är återigen av integritetsskäl samt att det inte ska finnas någon möjlighet att manipulera slumpen. Själva framslumpningen av vilka som ska testas görs av testföretaget; Nordisk Drog Prevention AB. De får från LKAB avidentifierade listor över alla anställda och på dessa listor görs sedan slumpurvalet. Listorna skickas till LKAB som kan plocka fram namnen på dem som slumpats fram till drogtest och därefter ringer ut dessa. Enbart de som är i tjänst kallas till test.

3 MEDDELANDE 3(6) Testerna genomförs sedan i LKAB:s lokaler av testföretagets personal. Varje test inleds med ett enskilt samtal gällande medicinintag (som kan synas i testresultatet) och därefter lämnar man ett urinprov samt blåser i en alkometer för att mäta ev alkoholhalt i utandningsluften. Urinprovet delas i ett A- och ett B-prov som båda förseglas och skickas för analys till ett drogtestlab, vanligen Karolinska Institutet i Stockholm. Labbet känner inte till identiteten på den anställde utan har endast ett kontrollnummer man använder för identifikation. Den anställde får efter test ett kvitto med kontrollnumret på som bevis på att man lämnat ett drogtest samt information om att man blir kontaktad om något skulle vara oklart. På labbet görs först en preliminär analys av A-provet. Där upptäcker man alla aktuella substanser oavsett mängd. De prover som är negativa i denna första analys är därefter godkända och analyseras inte vidare. De där man hittat spår av något ämne, går däremot vidare till en mycket noggrann analys där man ser halter och exakt vilket ämne det gäller. På det sättet kan man eliminera t ex normal användning av vissa mediciner. Sådana prov klassas som negativa/godkända och ingen vidare åtgärd görs. Endast de prov där halterna av otillåtna substanser inte kan förklaras går vidare till en granskning och bedömning som görs av en Medical Review-Officer (MRO). Denne är en specialutbildad läkare med erfarenhet från missbruksbehandling. MRO jämför provet med angiven medicinanvändning och om något är oklart eller man har missat att uppge någon medicin som syns i provet, kontaktar MRO individen direkt för ett förtydligande. Endast om MRO efter kontakt med personen i fråga är helt säker på att testet är positivt på grund av användning av en otillåten substans, räknas testet som positivt och detta meddelas till LKAB:s företagsläkare samt den ansvariga för slumpvisa drogtester inom företaget. Alla andra prover räknas som negativa och besked om detta lämnas till LKAB:s ansvariga för slumpvisa drogtester. Det är verksamhetschefen för Medicinska Företagshälsovården som är ansvarig för slumpvisa drogtester och hon omfattas precis som övrig personal på FHV av tystnadsplikt och sekretess. Det är alltså bara hon som känner till alla som testats. Hur många testar man och hur ofta? Ett antal motsvarande 25% av de anställda i företaget testas varje år, fördelat ortsvis på Kiruna, Svappavaara, Malmberget och Luleå. Totalt genomförs därmed ungefär 750 tester på LKAB-anställda per år. Testerna fördelas på ett antal ej förutbestämda tillfällen per ort. Även där är det testföretaget som avgör antal tillfällen och bestämmer vilken dag och tid man ska genomföra de slumpvisa drogtesterna. Alla anställda är med i slumpningen vid varje tillfälle.

4 MEDDELANDE 4(6) Vad gäller icke-anställda testas dessa i en omfattning som fastställs utifrån hur många icke LKAB- anställda som anlitas under ett visst år. Under 2008 testades drygt 200 entreprenörer men under 2009 kommer antalet att vara något lägre då de stora byggnationerna av nya verket i Kiruna avslutades 2008 och antalet externa inom LKAB-området därmed är färre. Positiva tester vad händer då? Då man får ett positivt testsvar som visar att personen i fråga varit påverkad av en otillåten substans, initieras omedelbart en rehabiliteringsutredning. Målet med rehabiliteringen är att den anställde fortsättningsvis ska leva ett nyktert liv och syftet är givetvis att kunna säkerställa en god och drogfri arbetsmiljö på företaget samt bättre möjligheter till ett långt och friskt liv för individen själv. I rehabiliteringsutredningen deltar förutom den berörde individen LKAB:s Företagshälsovård, en facklig representant med mycket god kompetens inom alkohol- och drogproblematik, LKAB:s rehabiliteringssamordnare samt individens närmaste chef. Eftersom arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar är det oerhört viktigt att klargöra att i dessa fall, liksom i all övrig rehabilitering, är målet att individen ska återgå i arbete på sin egen arbetsplats. Därför är den egna chefens engagemang och deltagande oerhört viktigt. Vid behov nyttjas även extern kompetens för att fastställa rehabiliteringsbehovet. Då rehabiliteringsbehovet är fastställt, erbjuds den berörde aktuell rehabilitering via LKAB. Det kan röra sig om allt från öppenvårdsbehandling via missbruksterapeut och Anonyma Narkomaner/Alkoholister kombinerat med ett antal icke förannonserade drogtester, till en längre tids behandling på missbruksbehandlingshem som därefter följs upp med öppenvård, AA/AN samt icke förannonserade drogtester. Förutsatt att man accepterar att genomgå rehabilitering, påbörjar denna och kan visa en fortsatt drogfrihet återgår man i tjänst. Till stöd för den fortsatta drogfriheten har man då också uppföljningssamtal med företagshälsovårdens personalkonsulent samt den facklige representanten. Om man inte vill genomgå rehabilitering eller inte vill delta i drogtester, då? Alla anställda i LKAB samt alla som arbetar åt LKAB inom industriområdet, är skyldiga att delta i slumpvisa drogtester. Om man vägrar likställs detta med att man testat positivt. Detta eftersom man annars lätt skulle kunna vägra just vid de tillfällen då man vet att ett prov skulle visa drogpåverkan. Det innebär att om någon vägrar lämna ett slumpvis drogtest, initieras rehabilitering precis som om man fått ett positivt svar på

5 MEDDELANDE 5(6) ett test; arbetsgivaren informeras, företagshälsovården och facket samt rehabsamordnaren kallas in och arbetet med rehabilitering påbörjas. Om en anställd vägrar gå med på rehabilitering, innebär det att man även fortsättningsvis kommer att vara en säkerhetsrisk på grund av drogmissbruk, vilket av arbetsmiljöskäl inte kan tillåtas. I det fallet överlämnas därför ärendet från företagshälsovården till LKAB:s avtalsfunktion som bedömer ärendet och vidtar de åtgärder som anses nödvändiga och rimliga utifrån den enskilda situationen. I de fall då det går så långt, ges individen fortfarande möjlighet att ångra sig och acceptera att genomgå rehabilitering. Målet att missbruket ska bort och individen vara kvar är oerhört viktigt för både företaget och facket. I de fall då man misslyckas med att uppnå det målet, sker det i princip alltid i samförstånd med de fackliga representanterna då man konstaterar att möjligheterna till rehabilitering är uttömda. Resultat vad uppnås genom slumpvisa drogtester? Slumpvisa drogtester är på LKAB ett verktyg i en omfattande drogpreventiv verksamhet. Skulle det vara det enda man gör, är det ganska meningslöst. För LKAB är det dock en viktig del i helheten. De resultat man har kunnat uppnå är: Medvetenheten om riskerna med alkohol och droger är hög bland personalen, inte bara ibland utan kontinuerligt, då testerna påminner om detta Missbruksfrågan har avdramatiserats och det har blivit allmänt accepterat att det är av godo att hindra någon från att missbruka LKAB har en tydlig profil mot droger, det är allmänt känt att man både har ett aktivt förebyggande arbete och en mycket bra rehabiliteringsverksamhet Det finns en stark motverkande kraft mot att prova på droger, både inom företaget och i de små samhällen där LKAB verkar, genom att alla (bokstavligen) känner till att man riskerar att hamna i ett slumpvis drogtest inom LKAB-området De små företagen som finns runtom LKAB och arbetar inom LKAB-områdena, men inte själva har resurser eller möjligheter att bedriva ett aktivt drogpreventivt och rehabiliterande arbete, får draghjälp av LKAB då man automatiskt omfattas av slumpvisa drogtester och även får stöd från LKAB om någon testas positivt för droger.

6 MEDDELANDE 6(6) Konsekvenser vad händer om vi måste teckna kollektivavtal eller upphöra med slumpvisa drogtester? Om det enligt lag måste tecknas ett kollektivavtal för att slumpvisa drogtester ska tillåtas, kommer detta att bli ett stort hinder för det fortsatta arbetet med slumpvisa drogtester i LKAB. Trots att LKAB lokalt har en samsyn med alla fack, alltså både SACO-, TCO- och LO-föreningarna (IF Metall), är det inte självklart att detta är detsamma som att facken vill teckna ett kollektivavtal i frågan. Särskilt inte som de centrala fackliga organisationerna inte självklart har samma syn på frågan. Innan införandet på LKAB var man från centralfackligt håll motståndare till slumpvisa drogtester även när frågan lyftes av de lokala fackliga representanterna från LKAB. Oavsett hur centrala fackliga organisationerna ställer sig, anser LKAB att det vore olyckligt om man tvingades teckna ett kollektivavtal om genomförande av slumpvisa drogtester. Det är alltid arbetsgivaren som har både arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvaret och vi anser att det drogpreventiva arbetet definitivt hör hemma inom de två ansvarsområdena. Även om man ensidigt skulle kunna fortsätta med att drogtesta vissa yrkesgrupper utifrån riskbedömningar etc, skulle detta inte vara förenligt med LKAB:s syn på att alla människor har lika värde och därmed samma rätt till att få en möjlighet att komma ur ett missbruk och leva ett friskt och nyktert liv. Om lagens lydelse blir sådan att kollektivavtal blir nödvändigt för att genomföra slumpvisa drogtester, är det därför tyvärr sannolikt att LKAB måste upphöra med alla slumpvisa drogtester, vilket skulle innebära ett stort kliv bakåt för det drogpreventiva arbetet både inom företaget men också för Malmfälten och faktiskt också för drogprevention i arbetslivet i hela Sverige, då LKAB är ett av de företag som kommit längst i detta arbete.