Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt

Transkript

1 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! Ja till reklam men bara när jag själv får välja! MARIE GRUSELL Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt obefogad för under de senaste decennierna har utbudet av reklam i svenska medier i stort sett fördubblats (Gustafsson 2005; Grusell 2005). Det cirkulerar olika siffror, men fullt rimligt är att vi varje dag nås av cirka 3000 olika reklambudskap. 1 Slår man ut denna siffra över ett dygn nås vi av närmare 200 reklambudskap per timma. Ökning kan främst tillskrivas nya reklambärande medier, det vill säga medier som förmedlar reklam med kommersiell avsikt. I slutet av 1980-talet fanns ingen radioreklam och knappt någon tv-reklam och internet var något som de flesta inte kände till. Nuförtiden är dessa medier självklara reklambärare och når en stor publik varje dag (Grusell 2005). Med en daglig medieanvändning på närmare 6 timmar (Mediebarometern, 2004) kan vi utan överdrift säga att reklamen tar en allt större plats i vardagslivet. Men att svenskarna möter allt mer reklam i vardagen behöver inte betyda att reklam är en del av den dagliga medieanvändningen. Exponering behöver inte vara detsamma som att man uppskattar reklamen. I själva verket kan mycket av reklamobservation vara en följd av att man tar del av ett visst medium det går helt enkelt inte att undvika reklamen i den. När det gäller människors inställning till reklam generellt visar internationell forskning att uppfattningarna har förändrats över tid och kan beskrivas som blandad (Shavitt, Lowrey & Haefner 1998; Mittal 1994; O Donohoe 1985; Zanot 1984). Den relevanta frågan blir då: hur ser svenskarnas inställning till reklam i medier ut och agerar man utefter sina uppfattningar? I det följande presenteras svenskarnas inställning och agerande till reklam. 2 Svenskarnas inställning till reklam Reklam som fenomen är ett ständigt aktuellt ämne som både skapar debatt och lockar till åsikter. Skillnader i hur man bedömer reklam har sedan ett par år tillbaks belysts inom ramen för SOM (Elfving 2005; Sternvik 2003). För att fånga ett generellt mönster i svenskarnas inställning till reklam utökades år 2005 de undersökta reklamformerna. Utöver annonser i morgonpress, tv- och radioreklam samt direktreklam, undersöktes även reklambilagor inlagda i morgonpress, bio- och utomhusreklam, men även nyare reklammedier som annonser på internet, reklam via e-post, reklam via SMS/mobiltelefon. 359

2 Marie Grusell De undersökta reklamformerna är mycket olika till sin karaktär och ställer olika krav på sina mottagare. Det är därför inte överraskande att det finns stora skillnader i allmänhetens syn på dem. Mest positiv är man till annonser i morgonpress, bioreklam, utomhusreklam och minst positiv till reklam via e-post och SMS via mobiltelefon. Differensen mellan reklamformerna måste betraktas som stor. Skillnaden mellan topp- och bottennoteringen, det vill säga mellan annonser i morgonpress och reklam via SMS i mobiltelefonen är 50 procentenheter. När det gäller det kommersiella innehållet i morgonpress är närmare varannan svensk positivt inställd, samtidigt som reklam via e-post och SMS via mobiltelefon inte uppskattas överhuvudtaget. Huvudparten av svenskarna är istället negativt inställda till dessa reklamformer. En tämligen ny form av reklam är reklambilagor inlagda i morgonpress. Annonser i morgonpress uppskattas av flertalet, men hur ser det ut för reklambilagor inlagda i samma medium? Här visar resultatet att inställningen inte är lika positiv till reklambilagor som för reklam/annonser i morgonpress. Men två av tio svenskar uppger att man är positiv till reklambilagor, vilket är i samma nivå som för direktreklam. Figur 1 Inställning till reklam i olika medier 2005 (procent) Balansmått Annonser i morgonpress Bioreklam Utomhusreklam Reklambilagor inlagda i morgonpress Direktreklam Annonser på Internet Tv-reklam Radioreklam Reklam via epost Reklam via SMS/mobiltelefonen % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ganska eller mycket positiv Varken positiv eller negativ Ganska eller mycket negativ Kommentar: Antal svar varierar mellan och redovisningen är rangordnad efter balansmått. Balansmått visar skillnaden mellan de som är positivt inställda och de som är negativt inställda till reklam i medier. Urval: Tabellen visar allmänheten mellan år som har en åsikt om reklam i medier. Källa: RIKS-SOM

3 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! Skillnaden mellan tv-reklam, radioreklam och annonser på internet är förhållandevis liten när det gäller de som uppger sig vara positivt inställda. Det som särskiljer de olika reklamformerna är att för tv- och radioreklam är antalet som är negativt inställda procentuellt högre än för annonser på internet. Annonser på internet har i sin tur i istället en högre andel svarande som faller inom kategorin för varken positiv eller negativ. En första slutsats vi kan dra är att det finns en stark polarisering i synen på reklam. Till viss del är resultatet väntat, reklam och närbesläktade områden som exempelvis PR är generellt sammankopplade med negativa associationer (Larsson 2004:83ff; jfr Larsson 2005:110ff). En möjlig förklaring är att dessa uppfattas som uttryck för påverkan och därmed ses och bedöms med en viss skepsis. Samtidigt kan vi även se att det finns många svenskar som inte verkar ha en uppfattning om reklam. Svarskategorin varken positiv eller negativ spänner mellan 17 och 52 procent. Detta kan ha många olika orsaker. Först och främst kan det finnas en motvilja att överhuvudtaget tycka till om reklam. Reklam ses inte sällan som något fult och det finns även en tendens att det är lättare att tillskriva fenomenet reklam negativa egenskaper framför positiva (Nordström 2001; Sternvik 2003). En alternativ tolkning kan vara att man förhåller sig neutral till reklam, dvs. att man verkligen inte har någon åsikt. Då det i praktiken är svårt att undvika reklam i vardagslivet har svarsalternativet varken positiv eller negativ bearbetats som om att de svarande på ett övergripande plan mer eller mindre har en åsikt, dvs. i någon form tagit ställning. Utifrån detta ställningstagande visar låga procentsiffror på svarsalternativet varken positiv eller negativ att man tagit ställning i frågan medan det motsatta visar att man inte har lika starka åsikter i frågan. Som exempel kan reklam via e-post och SMS via mobiltelefon nämnas. För dessa reklamformer har de flesta svarande en åsikt, endast 17 respektive 21 procent har valt alternativet varken positiv eller negativ. Detta i kombination med de höga procentsiffrorna för ganska eller mycket negativt inställda visar på en tydligt negativ inställning till dessa reklamformer. För de reklamformer där svarsalternativet varken positiv eller negativ har höga procentuella siffror: utomhusreklam (52 procent), bioreklam och annonser på internet (42 procent), reklambilagor inlagda i morgonpress och annonser i morgonpress (40 respektive 39 procent) kan resultatet tolkas som om att det finns en viss grundacceptans och att flertalet kan betraktas som mer positivt än negativt inställda. Om vi nu fördjupar analysen och studerar balansmåttsresultaten (till höger i figur 1) 3 utkristalliseras tre grupper av reklamformer. Den första består av annonser i morgonpress, bioreklam och utomhusreklam. Gemensamt för dessa reklamformer är att de har ett positivt balansmått. Balansmåttet för annonser i morgonpress är högst, vilket också ligger i linje med vad som framkommit i tidigare studier (Elfving 2005; Sternvik 2003). Reklamformerna i denna grupp, som på ytan kan verka mycket olikartade, har ett gemensamt karaktärsdrag genom att de ger utrymme för personligt val. Du väljer själv vad blicken skall svepa över i morgonpressreklamen 361

4 Marie Grusell och på utomhusreklamen, samtidigt som valet att komma i tid till reklamfilmen före bion är ett eget val. Dessutom är det rimligt att anta att just dessa tre reklamformer av tradition och vana av flertalet ses som naturliga och därmed ges en hög acceptansnivå som del av det allmänna reklamutbudet. Grupp två består av reklambilagor inlagda i morgonpress, direktreklam, annonser på internet, tv-reklam och radioreklam, vilka har ganska negativa balansmått. Gemensamt för dessa är dock att många av respondenterna valt svarsalternativet varken en positiv eller negativ inställning. Detta kan tolkas som om att det trots allt finns en viss acceptans för reklamformerna. Att dessa reklamformer inte skattas lika högt som den första gruppen kan rimligen också kopplas till mediekontexten. Inom gruppen finns det variationer. För annonser på internet, reklam via tv och radio är balansmått mer negativt än de övriga. Reklamen för dessa medier kan också beskrivas som ett avbrott i bild- och ljudflöden/medieanvändning. När det gäller reklambilagor inlagda i morgonpress och direktreklam finns ett större utrymme för eget val, vilket också visar sig i balansmåtten som kan beskrivas som mer positiva. Reklam via e-post och SMS via mobiltelefon utgör den tredje gruppen och utmärker sig av att majoriteten av de svarande är klart negativt inställd (-73 och -79). Om situationen där man möter reklam har betydelse för hur man förhåller sig till den, är en rimlig förklaring till att reklam via e-post och SMS via mobiltelefon bedöms negativt just för att det ges mycket liten individuell möjlighet att styra över varken innehåll eller när den kommer. Här kan reklamen snarast uppfattas som en form av påtryckning som man inte kommer undan och därför snarast väcker irritation. Vad påverkar inställning till reklam? Människors inställning till reklam kan i huvudsak tillskrivas tre huvudfaktorer: samhället, egenskaper kopplade till reklamens innehåll och form och egenskaper hos individen. Samhället har betydelse då det ur ett längre perspektiv sätter de yttre ramarna för de lagar och förordningar som rör medier och reklamdistribution (se t.ex. Bergström 2005; Weibull 1983), men inkluderar även olika ideologiska strömningar som tenderar att förändras över tid. Människors livssituation och intressen skapar förutsättningarna för hur reklamen tas emot och reklamens form- och innehållsegenskaper påverkar i sin tur mottagandet. Mot den här bakgrunden kan vi se allmänhetens åsikter om reklam som ett uttryck för en form av samspel mellan reklamformernas och reklambärarnas egenskaper (Elfving 2005; se även Sternvik 2003 för liknade resonemang). Som vi redan sett antydningar till har till exempel distributionsform, dvs. mediekontexten betydelse. Huruvida reklamen uppfattas som självvald eller påtvingad kan ses som en dimension av reklamens egenskaper. Jämför vi t.ex. tv-reklam med reklam i morgonpress ses stora skillnader. Tv-reklam tenderar att främst sända livsstils- och varumärkesstärkande reklam och morgonpress har i sin tur generellt ett fokus på reklam 362

5 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! för återförsäljare av produkter. 4 Reklamskillnaderna kan i allmänna ordalag sammanfattas som förmedlande av känslor (tv) eller tjänster (morgonpress). Utifrån denna innehållsskillnad kan även en tredje förklaringsfaktor skymtas. Beroende på innehåll (känslo- eller tjänstereklam) är reklamen utformad för att skapa ett visst beteende, vilket i sin tur kan påverka inställningen till en reklamform. När det gäller de individuella skillnaderna i människors inställning till reklam är det rimligt att anta är att sociala bakgrundsfaktorer, individens intressesfär men även ideologiska ståndpunkter och egna erfarenheter påverkar. Sociala faktorer har betydelse för att vi genom kön, ålder och utbildning socialiseras in i olika tankemönster. Dessa tankemönster kan bestå av allt från att vi genom olika roller, t.ex. att vara den som gör inköp i ett hushåll, till val av livsstilar och konsumtionsmönster antar olika förhållningssätt gentemot reklamföreteelser. Faktorer som har stark påverkan på våra konsumtionsmönster är t.ex. ålder och utbildning. Båda dessa egenskaper kan numera beskrivas som mer flytande än tidigare. Exempelvis tenderar dagens medelåldersgrupper att bli allt mer köpstarka, samtidigt som utbildningsnivån bland de yngre ökar. Individens intressesfär kan beskrivas som en berördhet/mottaglighet för olika reklambudskap. Det är rimligt att anta att yngre berörs mer av vissa reklamformer än till exempel äldre. Eftersom reklamen även är ett omdebatterat samhällsfenomen är det också skäligt att anta att individens ideologiska ståndpunkter är relevanta. Var vi står i olika politiska frågor t.ex. medieavreglering påverkar även inställningen till reklam. Slutligen har även våra medievanor betydelse. Det är rimligt att anta att individens egna erfarenheter har effekt på inställningen till reklam i medier. Bedömningar i olika grupper... När det gäller inställningen till reklam visar resultatet på relativt små skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor är något mer positiva till bioreklam och män är något mer positiva till utomhusreklam än kvinnor. Däremot är män mer negativt inställda till direktreklam, reklam via e-post och SMS än vad kvinnorna är (se tabell 4 i tabellbilagan). I fråga om direktreklam kan en förklaring vara att vi sedan tidigare vet att gruppen kvinnor är överrepresenterade när det gäller tillvalsläsning i form av det närliggande, det vill säga familjenytt, hem och hushåll samt annonser i morgonpress (Hadenius och Weibull 2003:411), men kan också spegla att kvinnor står för en större del av inköpen av dagligvaror, produkter som till stor del annonseras i Direktreklam och dagspress. Om skillnaderna från ett könsperspektiv kan beskrivas som obetydliga, visar emellertid ålder på tydligare skillnader. Gruppen äldre är mer positivt inställda till annonser i morgonpress än yngre. Yngre är i sin tur mer positivt inställda till biorespektive utomhusreklam än äldre. Uppmärksammas bör dock att när unga rangordnar reklam toppar bioreklam, tätt följt av annonser i morgonpress därefter utomhusreklamen. För de äldre har annonser i morgonpress en ohotad topposition, både bioreklam och utomhusreklam har ett negativt balansmått. När det gäller 363

6 Marie Grusell reklambilagor inlagda i morgonpress är skillnader mellan åldersgrupperna mindre, men de äldsta är klart mer negativt inställda än yngre (se tabell 4). Reklam i tv, radio och annonser på internet kännetecknas av att yngre är mer positivt inställda än äldre, samtliga gruppers balansmått har dock negativa värden. Skillnaderna ur ett åldersperspektiv är nära kopplat till medieanvändning. Procentfördelningen stämmer i stort överens med medievanorna hos de olika grupperna (Mediebarometern, 2004). Högutbildade rangordnar annonser i morgonpress högst, följt av bioreklam och utomhusreklam. Samtidigt är denna grupp mest negativt inställda till flertalet reklamformer, till exempel: reklam via SMS/mobiltelefon och reklam via e-post, radioreklam, annonser på internet och direktreklam. Gruppen lågutbildade är mest negativa till tv-reklam, bio- och utomhusreklam. I fråga om bio och utomhusreklam utmärker sig lågutbildade som den enda utbildningsnivå som visar negativa balansmått, de övriga utbildningsnivåerna visar positiva balansmått. I sammanhanget bör man ta hänsyn till att många äldre återfinns inom gruppen lågutbildade och att gruppen yngre har en relativt högre utbildningsnivå. och ideologiska ställningstaganden Reklam är på många sätt ett omdebatterat samhällsfenomen, vilket medför att det är rimligt att anta att även individens samhällssyn har betydelse för bedömningen. Resultatet visar i sin tur också på klara skillnader mellan de undersökta reklamformerna (se även Elfving 2005). När det gäller inställning till annonser i morgonpress, radio- och tv-reklam, bio- och utomhusreklam finns det en tydlig skiljelinje mellan människors självklassificeringar av vänster- och högerpositioner (figur 2). För samtliga reklamformer är inställningen som mest positiv bland dem som politisk placerar sig ideologiskt till höger. Ideologins betydelse för bedömningen är klart störst i fråga om tv- och radioreklam. Bland de personer som för dessa reklamformer betraktar sig som klart till vänster är balansmåttet för tv -68 och för radio -71, dvs. nästan ingen är positiv och bland dem som är klart höger är balansmåttet för tv -18 och för radio -28. Att just tv- och radioreklam utmärker sig i ett ideologiskt perspektiv kan kopplas samman med den politiska debatt som förekommit om reklam i svensk radio och tv (Hadenius och Weibull 2003:208ff; Asp och Weibull 1995:315ff). Någon sådan debatt har till exempel inte funnits i fråga om dagspressen, ett av de medium där reklamen uppfattas som positiv. En rimlig förklaring är den långa traditionen av tidningsannonsering; tidningsannonser uppfattas av allmänheten som något naturligt. Förklaringar till människors inställning till reklam i tv och radio kan dock inte enbart tillskrivas deras ideologiska ståndpunkter utan kan även kopplas till andra faktorer. Som tidigare visats har ålder och utbildning relevans, men även de egna erfarenheterna av medierna har betydelse. Rimligt att anta är att dessa egenskaper samverkar i någon form (se Grusell kommande). 364

7 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! Figur 2 Inställning till reklam självplacering på en vänster högerskala balansmått 2005 (procent) Klart till vänster Något till vänster Varken höger eller vänster Något till höger Klart till höger Annonser i morgonpress Tv-reklam Radioreklam Utomhusreklam Bioreklam Direktreklam Kommentar: Balansmått visar skillnaden mellan de som är positivt inställda och de som är negativt inställda. Antal svar varierar mellan Urval: Tabellen visar allmänheten mellan år som har en åsikt om reklam i medier. Källa: RIKS-SOM 2005 När det gäller inställningen till reklam via e-post och reklam via SMS/mobiltelefonen saknas det ideologisk skiktning nästan helt. Både de som uppger sig vara klart till vänster respektive höger är i stort sett lika negativa. I sammanhanget utmärker sig i stället de som uppger sig vara varken till vänster eller höger, denna grupp är i förhållande till övriga mindre negativ. När det gäller inställning till reklambilagor inlagda i morgonpress, annonser på internet och direktreklam kan inga entydiga resultat ses. Även om man kan ana vissa ideologiska skillnader bakom synen på reklambilagor inlagda i morgonpress och annonser på internet är inställningen till direktreklam mindre entydig. En tämligen negativ inställning men agerar man? Svenskarnas allmänna inställning till reklam är således blandad. Av tio undersökta reklamformer är det endast tre som kan sägas få svenskarnas godkännande: reklam i morgonpress, bio- och utomhusreklam. De övriga reklamformerna accepteras eller direkt ogillas. Huvudresultatet visar således på en förhållandevis negativ in- 365

8 Marie Grusell ställning till reklam. Som en naturlig följd skulle man därför kunna anta att svenskarna försöker undvika reklam där det är möjligt. Frågan som blir aktuell är om man på något sätt aktivt agerar. Hur många svenskar har i själva verket reklam, nej tack på brevlådan eller är anmälda till NIX-registret för att slippa att få telefonsamtal från företag eller organisationer om försäljning, marknadsföring eller insamlingar? Reklam, nej tack Sätter man upp en lapp på brevlådan med budskapet reklam, nej tack är det för att i första hand slippa oadresserade direktreklam. Med utgångspunkt i att svenskarnas övergripande inställning till reklam kan betraktas som negativ, skulle det vara rimligt att anta att många väljer att undvika reklam när det är möjligt. Vid en första anblick stödjer resultatet däremot inte detta antagande utan flertalet svenskar har valt att inte aktivt agera. I samanhanget är de som aktivt agerar, dvs. sätter upp lapp på brevlådan, få endast 16 procent. 5 Värt att beakta är dock att lika många till funderar på att sätta upp en lapp, men inte gjort det. Tabell 1 Har du på din brevlåda en lapp med budskapet reklam, nej tack? 2005 (procent) Allm. KÖN ÅLDER UTBILDNING m- kvinna man Låg medel hög hög Ja Nej Nej, men funderar på att sätta upp en Totalt (%) Antal svar Urval: Svenska och icke-svenska medborgare mellan år som har en åsikt om reklam i medier. Källa: Riks-SOM Vilka är det då som väljer att sätta upp lappen med reklam, nej tack på brevlådan? Det finns här en naturlig koppling till att vara negativt inställd till direktreklam. Intressant att notera är dock att bland dem som uppger sig vara negativt inställda till direktreklam har närmare hälften inte satt upp reklam, nej tack på brevlådan (se tabell 2). Resultatet visar sedan vidare att det något oftare är män än kvinnor, yngre mer än äldre, men framför allt de med högre utbildningar som väljer att aktivt agera mot reklam genom brevlådan. De som inte är emot reklam i brevlådan är äldre kvinnor med låg utbildning. Denna bild stämmer också väl med vilka som är mer positivt inställda till direktreklam. 366

9 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! När det gäller de som funderar på att sätta upp reklam, nej tack på brevlådan är emellertid skillnaderna marginella. Det finns dock en stor skillnad när det gäller frekvensen av lappar med reklam, nej tack på brevlådan. De som bor i storstadsområden är yngre och högutbildad uppvisar klart högre andelar. Jämför man med de som bor på landsbygden eller i en mindre tätort är andelen nästan tre gånger så stor (tabell 2). Skillnaden kan bero på att reklamutbudet är högre i storstaden, men även att gruppen högutbildade som oftare bor i större städer generellt är mer negativt inställda till direktreklam än övriga grupper. Tabell 2 Har du på din brevlåda en lapp med budskapet reklam, nej tack, boendeort, stad eller land samt inställning till direktreklam 2005 (procent) Bor i Bor i Bor i Inställning till Ganska ren Bor i stad eller Stockholm direktreklam eller lands- mindre större Göteborg, Ganska eller mycket bygd tätort tätort Malmö mycket positiv negativ Ja Nej Nej, men funderar på att sätta upp en Totalt (%) Antal svar Urval: Svenska och icke-svenska medborgare mellan år som har en åsikt om reklam i medier. Källa: Riks-SOM Nix till telefonreklam? Som vi tidigare har konstaterat tillhör reklam via SMS/mobiltelefon inte precis till svenskarnas favoritreklam. Att reklam via mobiltelefon inte gillas leder till antagandet att även reklam via telefon inte uppskattas. Utifrån detta konstaterande borde vi förvänta oss att flertalet svenskar är anmälda till det s.k. NIX-registret. På frågan är du anmäld till det NIX-registret gavs fyra svarsalternativ: ja, nej, nej, men funderar att anmäla mig och avslutningsvis känner inte till NIX-registret. Huvudresultatet bekräftar delvis det inledande antagandet. Ungefär en fjärdedel av svenskarna är anmälda till registret. 6 Ungefär lika många uppger dock att de inte är anmälda. Samma antal, en fjärdedel, uppger att de funderar på att anmäla sig. Den återstående fjärdedelen känner inte till NIX-registret (tabell 3). 367

10 Marie Grusell Tabell 3 Är du anmäld till det s.k. NIX-registret för att inte få samtal från företag eller organisationer om försäljning, marknadsföring eller insamling? 2005 (procent) Allm. KÖN ÅLDER UTBILDNING m- kvinna man Låg medel hög hög Ja Nej Nej, men funderar att anmäla mig Känner inte till NIX-registret Totalt (%) Antal svar Urval: Svenska och icke-svenska medborgare mellan år som har en åsikt om reklam i medier. Källa: Riks-SOM Det som karakteriserar den som registrerat sig hos NIX är att han eller hon är medelålders (mellan 30-64) och högutbildad. De som funderar på att anmäla sig kan beskrivas som unga med utbildning. Äldre och lågutbildade svarar oftare än övriga grupper att de inte är registrerade. Det är också gruppen äldre och lågutbildade som oftare än övriga grupper inte känner till NIX-registret. Värt att notera är att även bland gruppen unga är kännedomen om NIX-registret liten, 27 procent uppger att de inte känner till registret. Att ungefär hälften av svenskarna valt att anmäla sig eller fundera på att anmäla sig till NIX-registret stödjer antagandet om att reklam via telefon inte uppskattas. Som tidigare beskrivits kan situationen då man möter reklam vara avgörande för vilken inställning man har. Reklam som upplevs vara ett eget val gillas i högre grad. Om man utgår från det sammantagna resultatet av NIX i kombination med svenskarnas inställning till reklam uppskattas inte reklam via telefon och reklam via SMS/mobiltelefon. Den negativa inställningen kan i sammanhanget kopplas till att dessa reklamformer i första hand inte är självvalda. Reklamacceptans och gillande när jag själv får välja? Svenskarnas syn på reklam är inte enhetlig. Mer än hälften av den vuxna befolkningen är positiv till reklam i dagstidningar, men endast en tiondel är positivt inställd till tv- och radioreklam, för reklam vi e-post och SMS via mobiltelefon är inställningen direkt negativ. Ett första intryck är att det råder en tämligen negativ inställning till reklam i medier generellt. Trots detta är det få som aktivt agerar för att 368

11 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! slippa reklam när det är möjligt. I fråga om direktreklam har flertalet valt att inte sätta upp en lapp med budskapet reklam, nej tack på brevlådan. När det gäller reklam via telefon, dvs. att anmäla sig till NIX-registret är tendens det samma, även om antalet anmälda personer är något fler än de som satt upp reklam, nej tack på brevlådan. Det som är intressant när det gäller NIX-registret är att finns en stor grupp som inte känner till dess existens. Numera vet vi att demografi, ideologiska ståndpunkter och medievanor är några av de publika egenskaper som har betydelse för inställningen till reklam i medier (Elfving 2005; Grusell kommande). När de undersökta reklamformerna i år utökats har spännande iakttagelser gjorts avseende reklamens egenskaper. Sedan tidigare har det funnits anledning att ifrågasätta den generella bilden av reklam som råder. Bilden är mycket skiftande såväl med hänsyn till egenskaper hos användare som intresse och ideologi som med hänsyn till reklamens form och innehåll. Inte sällan är det var och hur man tar del av reklam som är avgörande för vad vi tycker om den. Det är rimligt att anta att den medvetna användningen av reklam i människors ögon hänger samman med kontexten, alltså i det sammanhang där reklamen förekommer. När nu fler reklamformer kan jämföras kan fördjupade slutsatser dras. Resultatet visar tydligt att reklam som uppskattas kan beskrivas som självvald, reklam som ogillas stör i någon form. Reklamens kontext kan således ses som en första tröskel på väg mot konsumentens uppmärksamhet. Men resultatet kan samtidigt även tolkas som om att det verkar råda en form av allmän reklamacceptans så länge det är på individens egna villkor. Reklam som i någon form kan antas tillfredställa de individuella behoven och upplevs vara ett eget val uppfattas i högre grad som positiv. Då exponering av reklam i dagens samhälle blir allt större och målgruppsstyrning i reklamsammanhang blir allt tydligare är det av allt större vikt som konsument att förstå reklamens olika dimensioner och dynamik. Egenskaper som kan förklara inställningen till reklam är således fortsatt intressant att undersöka. 369

12 Marie Grusell Tabell 4 Inställning till reklam fördelat på kön, ålder och utbildning (procent) Allm. KÖN ÅLDER UTBILDNING kvinna man Låg medel m-hög hög Annonser i morgonpress Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Reklambilagor inlagda i morgonpress Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått TV-reklam Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Radioreklam Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Direktreklam Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Annonser på internet Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Totalt (%) Balansmått Reklam via epost Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Reklam via SMS/mobiltelefon Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Bioreklam Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Utomhusreklam Ganska eller mycket positiv Varken eller ganska eller mycket negativ Balansmått Lägst antal svar Kommentar: Balansmått visar skillnaden mellan de som är positivt inställda och de som är negativt inställda. Urval: Svenska och icke-svenska medborgare mellan år som har en åsikt om reklam i medier. Källa: Riks-SOM

13 Ja till reklam men bara när jag själv får välja! Noter 1 I litteraturen varierar siffrorna mellan reklambudskap. Rimligt att anta är att cirka 3000budskap är skäligt, se t.ex. Elliot & Speck (1998); Richards & Curran (2002:63) 2 Detta kapitel är en del av ett avhandlingsarbete som studerar hur människor uppfattar reklam i medier. Fokus är synen på reklam i medier och dess egenskaper och den påverkan vi tror att reklam i medier har på andra, så kallade tredjepersonseffekter. 3 Balansmått visar skillnaden mellan de som är positivt inställda och de som är negativt inställda till reklam i medier. 4 Skillnaderna mellan tv och morgonpress skall emellertid inte ses som statiska, med t.ex. Metros intåg på tidningsmarknaden ser man tendensen att det sker en synförändring på reklam i morgonpress Grusell (2005). 5 Motsvarande procentsiffror år 2005 är för Posten 16 procent (Markus Trautman telefonsamtal den 20/2 2006), Annonsörföreningen 17 procent, redovisad i 2005 års attitydundersökning Reklam Nej tack. 6 NIX uppger att är anmälda (cirka 25 procent av hushållen), telefonsamtal med Axel Tandberg den 20/ Referenser Asp, Kent & Weibull, Lennart (1995) Har svenskarna en medieideologi? I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Mitt i Nittiotalet. Göteborg: SOM- Institutet, Göteborgs universitet Bergström, Annika (2005) Nyhetsvanor.nu Nyhetsanvändning på internet 1998 till Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Elfving, Marie a.k.a Grusell (2005) Svenskarnas inställning till reklam. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg: SOM- Institutet, Göteborgs universitet Grusell, Marie (2005) Attityder till mediernas reklam. I Bergström, Annika, Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Grusell, Marie (kommande) Bilden av reklam (preliminär titel) Göteborg: JMG Gustafsson, Karl Erik (2005) Reklamens makt över medierna. Stockholm: SNS förlag Hadenius, Stig och Weibull, Lennart (2003). Massmedier. Press, radio och tv i förvandling. Stockholm: Bonnier Alba. 371

14 Marie Grusell Larsson, Lars-Åke (2004) Synen på PR- och reklamkonsulenter. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.) Ju mer vi är tillsammans. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet Larsson, Lars-Åke (2005) Upplysning och propaganda: utveckling av svensk PR och information. Lund: Studentlitteratur. Mittal, Banwari (1994) Public Assessment of TV advertising: Faint Praise and Harsch Criticism. Journal of Advertising Research, 34 (January/February), Mediebarometern, 2004 Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet Nordström, Bengt (2001) Public Service-Televisonens starka och svaga sidor. I Holmberg och Weibull (red.) Land, Du välsignade? Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet O Donohoe, Stephanie (2001) Living with ambivalence. Attitudes to advertising in postmodern times. I Marketing Theory, Vol. 1(1): Shavitt, Sharon, Lowrey, Pamela & Haefner, James (1998) Public attitudes toward advertising: more favourable than you might think. Journal of Advertising Research. Vol 38: 4 Sternvik, Josefine (2003) Attityder till reklam och annonser i olika medier. Pm nr 50 från Dagspresskollegiet Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Tidningsinnehav, tidningsval, läsvanor. Stockholm:LiberFörlag. Zanot, E (1984) Public Attitudes toward advertising: the American Experience International Journal of Advertising 3, 1;