Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering, Mikael Neuman (KB).

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Förskola & Grundskola Sammanträde klockan 17:00 Kungsbackarummet Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering, Mikael Neuman (KB). 2. Nya En dörr in Kl Patrick Migas, strategisk samordnare Informationen noteras i protokollet. Paus 3. Rutiner kring syskonförtur Kl Annika Lovén Samuelsson, verksamhetskontroller 4. Utredning pedagogisk omsorg Kl Annika Lovén Samuelsson, verksamhetskontroller 5. Elevärende. Föreläggande med vite avseende skolplikt. Sekretess Kl Britt-Louise Johansson, utvecklingsledare FG/2015:190 Informationen noteras i protokollet. Nämnden godkänner förvaltningens utredning om pedagogisk omsorg. Hanna Leissner Förskola & Grundskola Direkt: hanna.leissner@kungsbacka.se Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Ärende Beteckning Förslag 6. Fastställande av läsårstider Kl Jens Alderblad, utvecklingsledare 7. Utredning utökade läsårstider Kl Jens Alderblad, utvecklingsledare FG/2015:286 FG/2014:257 Nämnden fastställer läsårstider för elever samt verksamhetsår och arbetsperiod för lärare i grundskolan läsåret 2016/2017. Nämnden godkänner utredningen om utökade läsårstider enligt uppdrag på nämndens arbetsutskott 3 december 112. Förvaltningschefen får i uppdrag att inför läsåret , genomföra ett förslag där utökad lärtid för elever vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. 8. Intern kontroll i nämndbudget 2015: Innehåll i samråd skolenheter och förskoleenheter enligt skollagen. Information Kl Jens Alderblad, utvecklingsledare Åsa Fri, jurist 9. Intern kontroll 2014: Återredovisning till nämnden av hur skolorna erbjuder eleverna valmöjlighet enligt skollagen; språkval, elevens val och skolans val Kl Magnus Fogelblad, verksamhetskontroller Åsa Fri, jurist Informationen noteras i protokollet. Informationen noteras i protokollet.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Ärende Beteckning Förslag 10. Reviderad delegeringsförteckning Kl Åsa Fri, jurist 11. Resursfördelningsmodell 2016 Kl Gerd Johansson, ekonomichef Udo Weis, verksamhetschef planering 12. Nämndbudget 2016 Kl Gerd Johansson, ekonomichef Annika Lovén Samuelsson, verksamhetskontroller Magnus Fogelblad, verksamhetskontroller FG/2015:98, FG/2014:143 FG/2015:274 FG/2015:275 Nämnden godkänner reviderad delegeringsförteckning för Förskola & Grundskola. Nämnden godkänner resursfördelningsmodell Nämnden beslutar att godkänna nämndbudget 2016 med verksamhetsplan, ramfördelning och grundbelopp i kommunal och fristående verksamhet uppdra åt förvaltningschefen att upprätta förvaltningsbudget för 2016 uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut 13. Nämndens sammanträdestider Nämnden fastställer följande sammanträdestider för nämnden Anmälan av delegeringsbeslut Informationen noteras i protokollet. 15. Ny app Lexmeeting - för att komma åt handlingar. Information Informationen noteras i protokollet. 16. Förvaltningschefen informerar Informationen noteras i protokollet.

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Anders Ekström (M) Ordförande Hanna Leissner Sekreterare

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:190 Utredning om pedagogisk omsorg Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens utredning om pedagogisk omsorg. Sammanfattning Förvaltningen har rapporterat uppdraget genom en sammanställning över önskemålen om pedagogisk omsorg 2015, rekryteringsprocess av dagbarnvårdare och handläggning av ansökningar för att starta pedagogisk omsorg i fristående regi. Uppdraget har kompletterats med beskrivning av kvalité, säkerhet, barngruppernas storlek och sammansättning, konsekvenser av dagbarnvårdarnas arbetstidsavtal och ekonomiska konsekvenser. Förvaltningen överlämnar rapporten till nämnden utan eget förslag till ställningstagande. Nämnden för Förskola & Grundskola förväntas ta ställning till olika alternativ kring pedagogisk omsorg: verksamhetens omfattning: barn 1-5 år eller 1-13 år ska barn placerade hos dagbarnvårdare erbjudas dubbelplacering, vilket innebär plats både hos en dagbarnvårdare och på förskola för att täcka omsorgsbehovet förändrad resursfördelning till pedagogisk omsorg utifrån nya förutsättningar Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Utredning pedagogisk omsorg i, Arbetsutskottet, /15 Nämnden /15 Arbetsutskottet /15 Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Annika Loven Samuelsson annika.loven@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

6 PEDAGOGISK OMSORG Annika Samuelsson Loven Utredning

7 Inledning Nämnden för Förskola & Grundskola har gett förvaltningen i uppdrag att redovisa följande: en kommunövergripande sammanställning över önskemålen om pedagogisk omsorg göra förnyade ansträngningar för att rekrytera dagbarnvårdare som motsvarar efterfrågan underlätta och eventuellt påskynda ansökningar om start i egen regi I samband med ovanstående utredning har förvaltningen kompletterat uppdraget med följande delar: beskrivning av kvalité, säkerhet, barngruppernas storlek och sammansättning konsekvenser av dagbarnvårdarnas arbetstidsavtal ekonomiska konsekvenser utifrån nyckeltal Med utgångspunkt i skollagen 25 kap 2 och Skolverkets Allmänna råd för pedagogisk omsorg ingår även en jämförelse av förutsättningar, krav och konsekvenser inom pedagogisk omsorg i respektive kommunal och fristående regi. Bakgrunden till uppdraget är att efterfrågan på platser inom pedagogisk omsorg årligen har minskat. Den varierar över tid och mellan de olika geografiska områdena. Se stycket nedan Redovisning av efterfrågan. Sammanfattning Förvaltningen har rapporterat uppdraget genom en sammanställning över önskemålen om pedagogisk omsorg 2015, rekryteringsprocess av dagbarnvårdare och handläggning av ansökningar för att starta pedagogisk omsorg i fristående regi. Uppdraget har kompletterats med beskrivning av kvalité, säkerhet, barngruppernas storlek och sammansättning, konsekvenser av dagbarnvårdarnas arbetstidsavtal och ekonomiska konsekvenser. Förvaltningen överlämnar rapporten till nämnden utan eget förslag till ställningstagande. Nämnden för Förskola & Grundskola ska ta ställning till olika alternativ kring organisering av pedagogisk omsorg: omfatta barn 1-5 år eller 1-13 år barn placerade hos dagbarnvårdare erbjuds dubbelplacering, vilket innebär plats både hos en dagbarnvårdare och på förskola för att täcka omsorgsbehovet förändrad resursfördelning till pedagogisk omsorg utifrån nya förutsättningar Bakgrund Dagbarnvårdare arbetar med en barngrupp i det egna hemmet. För att täcka behovet av omsorg över veckan för barn/föräldrar krävs minst två dagbarnvårdare för de flesta av barnen, eftersom dagbarnvårdarnas arbete numera följer samma arbetstidsavtal som andra yrkesgrupper. En dagbarnvårdares tillgängliga arbetstid täcker inte behoven av omsorgstid för barngruppen. I genomsnitt kräver ett placerat barn i pedagogisk omsorg 1,25 plats. Då organisationen byggs upp runt behoven hos varje enskilt barn i barngruppen i relation till arbetstiden utifrån avtalet, är det komplext att göra anpassningar vid förändringar av omsorgstid eller ny efterfrågan under året. 1

8 Definition av pedagogisk omsorg Enligt skollagen 25 kap 2 kan pedagogisk omsorg erbjudas istället för förskola eller fritidshem. Pedagogisk omsorg är i sig ett samlingsbegrepp och det finns många olika varianter av hur den bedrivs, varav dagbarnvårdare är en. Det kan också handla om nya tidigare oprövade former. Skollagen 25 kap 2 Enligt skollagen 25 kap 2 Kommun ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. Skolverkets Allmänna råd om pedagogisk omsorg definierar att sträva efter att en kommun inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla pedagogisk omsorg. Ambitionsnivån ska vara att erbjuda omsorg för de familjer som önskar det. Kommunerna är således inte skyldiga att erbjuda pedagogisk omsorg men ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. I Kommunfullmäktiges reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola finns pedagogisk omsorg som en del av nämndens ansvar. Nämnden har därefter, genom reglerna för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg beslutat om hur pedagogisk omsorg ska erbjudas. Nämnden erbjuder genom de beslutade reglerna insatser utöver skollagens bestämmelser. Exempelvis att plats ska erbjudas inom fyra månader, att avgiften minskas för 3-6 åringar motsvarande som för den allmänna förskolan och att enhetschef kan besluta om avgiftsbefrielse för barn i behov av särskilt stöd. I Kungsbacka finns idag pedagogisk omsorg i såväl kommunal som fristående regi. Efterfrågan och placeringar i pedagogisk omsorg Redovisning av efterfrågan I den kommunala verksamheten har efterfrågan på platser minskat. Nedan redovisas placerade barn i mars respektive år 2009, 2012, 2015; 2009; 172 förskolebarn 2012; 141 förskolebarn 2015; 92 förskolebarn I den fristående verksamheten har efterfrågan på platser ökat. År 2012 var totalt 25 förskolebarn placerade. Fyra huvudmän har idag rätt till kommunalt bidrag; Nedan redovisas start av verksamheter och placerade barn i mars 2015, respektive samt totalt. Start 2010 Små hjärtan, 12 förskolebarn Start 2011 Karins familjedaghem, 6 förskolebarn Start 2011 Ewa Svensson, 7 förskolebarn Start 2013 Gårda Kidz, 10 förskolebarn Totalt: 35 barn förskolebarn 2

9 Förändringarna i efterfrågan följer den nationella utvecklingen av verksamhetsformen pedagogisk omsorg. Skolverket publicerar årligen ett PM, Dnr 2015:476, med statistik och analys. Nationellt bedrivs idag var tredje verksamhet i enskild regi. Enligt Skolverkets rapport 392/ 2013 Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem är föräldrarnas motiv till val av plats i pedagogisk omsorg - barngruppens storlek, personalen och närheten till hemmet. Förändrad organisation på grund av minskad efterfrågan Med anledning av minskad efterfrågan på platser i pedagogisk omsorg och färre antal anställda har förvaltningen för avsikt att från och med hösten 2015 organisera ledningen för den pedagogiska omsorgen lokalt på de pedagogiska enheterna. Med nuvarande efterfrågan innebär det ledningsresurs på pedagogisk enhet Norr och pedagogisk enhet Söder. Sammanställning av anmält behov av pedagogisk omsorg HT 15 Eftersom förvaltningen strävar efter att erbjuda vårdnadshavarna sitt förstahandsval i ansökningar om plats i verksamheten utgår sammanställningen i tabellen nedan från vårdnadshavarnas prioritering i anmälan. Månad Ny anmälan Tackat ja Tackat nej Övrigt Januari 3 3 Februari Mars 0 April 4 4 Maj förskolebarn önskat placering november 3 skolbarn har fått erbjudande om placering på fritidshem 2 började i augusti och 1 har ej svarat* Juni 1 1 Juli 1 Önskar plats Enhetscheferna för pedagogisk omsorg har beskrivit svårigheter i planering och anpassningar av verksamheten. Svårigheterna har t ex bestått av att vårdnadshavare kan ha önskemål om placering hos annan dagbarnvårdare än den som har plats, önskemålen om plats förändras under handläggningstiden, barn som finns i verksamheten har erbjudits plats hos annan huvudman eller annan verksamhetsform och slutar direkt. Det innebär svårigheter att ansvara för barngrupperna sammansättning och att de nyttjas i full utsträckning. Enhetscheferna har gjort individuella lösningar runt varje barngrupp och dagbarnvårdare. Det är en sårbar organisation när barn slutar med kort varsel, vid dagbarnvårdares frånvaro eller om någon personal slutar. Tjänsteplaneringen görs en gång per halvår och vid minskning av verksamhet så tar processen tid vilket medför ekonomiska konsekvenser då platser inte nyttjas. Efterfrågan varierar både mellan de olika geografiska områdena och över tid samtidigt som dagbarnvårdare arbetar i det egna hemmet och platserna kan erbjudas just där. Rekrytering av dagbarnvårdare inom kommunal regi Vid tjänsteplaneringen inom den kommunala verksamheten görs en sammanställning halvårsvis. Enhetscheferna planerar och anpassar verksamheten efter de förutsättningar som är 3

10 kända. I februari fanns en överkapacitet i pedagogisk enhet Norr och saknades platser i pedagogisk enhet Söder. För att möta efterfrågan anställdes en personal i Åsa och en personal i Fjärås i juni. Efterfrågan har under juli minskat något vilket sannolikt innebär en överkapacitet även i Åsa. Ansökningar om start av pedagogisk omsorg i fristående regi Handläggningstiden för en ansökan är 4-6 månader, vilket kan uppfattas som en lång tid. Med hänsyn till tid för kompletteringar från den som ansöker och till den demokratiska beslutsprocessen krävs denna tid, se arbetsordning i tabell nedan. Förskola & Grundskolas tillsynsenhet handlägger ansökningar omgående när de inkommit och bokar personligt möte när ansökan är i det närmaste komplett. De uppgifter som krävs för att komplettera handlingen begärs in tidigt i processen. Vår intention är att stödja den fristående huvudmannen för att underlätta ansökningsprocessen vilket inte är ett lagkrav utan en utökad service. I Stockholm och med Göteborg sänds ansökan tillbaka till huvudmannen om den inte är komplett och handläggningen påbörjas först när den är fullständig. Förvaltningen har fått in ansökningar från tre nya huvudmän om placering av totalt 24 barn fördelat på tre dagbarnvårdare. I samtliga ansökningar har huvudmannen uppgett augusti 2015 som planerat startdatum. En huvudman har fått avslag, en har återtagit ansökan och en har begärt få sin ansökan vilande. Huvudman Ansöknings datum Begäran om kompletteringar BiMas 9/2 18/3 personligt solstrålar möte 14/4 mail Kroksjötorp. 20/3 14/4 mail 12/5 efter flera försök till kontakt telefonsamtal Nyckelpigan 28/4 6/5 bokas datum för personligt möte 26/5 begäran om kompletteringar Övrigt 12/5 Huvudmannen uppger att hon inte fått mailet från den 14/3 men har redan kompletterat en av sju uppgifter 12/5 avbokas personligt möte Nytt möte bokat 26 maj Inkomna kompletteringar 20/3 17/4 5/5 inkom en av sju uppgifter 8/5 sökte huvudmannen kontakt 26/5 Begärt få ansökan vilande under sommaren Tjänsteskrivelse klar 6/5 för juridisk granskning och FC godkännande Avslutat ärendet Au datum Utskick 19/5 inför AU 3/6 Nämnds beslut 16/6 Konsekvenser av dagbarnvårdarnas arbetstidsavtal När dagbarnvårdarna fick ett nytt avtal som innebar 40 timmars arbetsvecka medförde detta stora konsekvenser nationellt för pedagogisk omsorg i kommunal regi. Det är olika förutsättningar för att bedriva pedagogisk omsorg i kommunal och fristående regi då kraven kring anställningarna ser olika ut och det medför konsekvenser för både barn, vårdnadshavare och dagbarnvårdare. 4

11 Kommunala dagbarnvårdare En dagbarnvårdare arbetar 40 timmar fördelat på fyra dagar i veckan. Verksamheten kräver ett systematiserat vikariesystem där dagbarnvårdare kan vikariera för varandra i det vardagliga arbete och det kan krävas ytterligare dagbarnvårdare vid annan frånvaro. Det innebär att varje dagbarnvårdare tar emot extra barn till den egna barngruppen flera dagar under veckan. De enskilda barnen vistas således i mer än en grupp i veckan. En barngrupp kräver minst 1,25 % årsarbetare plus eventuellt vikarie vid frånvaro. Ett alternativ till vikariesystemet som beskrivs ovan är att erbjuda barn hos dagbarnvårdare en dubbelplacering, vilket innebär plats både hos dagbarnvårdare och i förskolegrupp. Förvaltningens bedömning är att en sådan lösning minskar sårbarheten vid anmälda förändringar av omsorgstid och vid dagbarnvårdarnas frånvaro. Varje enskilt barns behov av omsorgstid tillgodoses i samarbete mellan dagbarnvårdare och pedagogerna i förskolegruppen. Barnet kommer enbart att ha en stadigvarande placering i förskolegrupp utöver sin ordinarie dagbarnvårdare. Fristående dagbarnvårdare En fristående huvudman är enligt skolverket skyldig att erbjuda omsorg 65 timmar per vecka. Det innebär att barnen vistas i samma grupp under veckan. Inom tillsynsansvaret begär förvaltningen en vikarieplan med ett i förväg godkänt vikariesystem för att lösa omsorgsbehovet vid sjukdom, ledigheter och annan frånvaro. En fristående huvudman som arbetar som dagbarnvårdare tar själv ansvar för den omsorgstiden vårdnadshavarna behöver och kan anställa timvikarie vid frånvaro. Huvudmannen behöver inte följa dagbarnvårdarnas ordinarie arbetstidsavtal. Kvalité, säkerhet, barngruppernas storlek och sammansättning Kvalité Enligt skollagen ska pedagogisk verksamhet bedrivas i ändamålsenliga lokaler i grupper med lämplig sammansättning och storlek. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses, 25 kap 2. Enligt Skolverkets Allmänna råd för pedagogisk omsorg bör huvudmannen säkerställa att personalen har förutsättningar att bedriva verksamheten så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande samt förbereder för fortsatt lärande. Detta sker exempelvis genom personalens kompetens, relevanta material och redskap samt lokalernas utformning. Personalen bör utforma verksamheten så att den främjar leken och kreativiteten samt tar tillvara och stärker barnens intresse för att lära. Verksamheten ska stimulera barnens språkutveckling och utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Säkerhet En dagbarnvårdare har själv ansvar för alla barn i barngruppen under hela dagen. Det kräver en god organisation för att lösa vissa situationer exempelvis vid matlagning, vid blöjbyten och om ett barn behöver tröstas eller en vårdnadshavare vill samtala vid lämning eller hämtning. Dagbarnvårdaren ansvarar också att samspelet i barngruppen fungerar genom vuxennärvaro. 5

12 En nyckelfråga är hur många barn i åldrarna 1-5 år en dagbarnvårdare ensam kan ansvara för. En annan nyckelfråga är hur många skolbarn en dagbarnvårdare ensam kan ansvara för. I Skolverkets statistik och analys, PM, Dnr 2015:476, är det övervägande yngre barn i pedagogisk omsorg och grupper om fem eller sex barn per dagbarnvårdare är vanligast. Enligt Skolverkets kommunblad 2014 är antalet inskrivna barn per personal i genomsnitt: 4,7 i Kungsbacka, 5,0 i kommungruppen 4,8 i riket Förvaltningens bedömer utifrån ovan att i en barngrupp med max sex förskolebarn alternativt max tio skolbarn kan kravet på säkerhet och kvalité uppfyllas. Nyckeltalen bygger på att barngrupperna består av förskolebarn eller skolbarn. Kombinationer av olika åldrar kan förekomma. Barngruppernas storlek och sammansättning Det finns flera olika faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen av barngruppens storlek, exempelvis: Dagbarnvårdarens kompetens Lokalernas storlek och utformning Dagbarnvårdaren arbetar ensam i hemmet och utför många olika arbetsuppgifter samtidigt Organisationen av arbetet för att ha uppsikt över alla barn hela tiden Barnens ålder, barn med annat modersmål än svenska samt barn i behov av särskilt stöd Barnens närvarotider som varierar över tid, det ska finnas utrymme för utökning av tider Andel egna barn kontra inskrivna barn samt deras relationer Förvaltningens bedömning är att en dagbarnvårdare kan ta ansvar för max 6 förskolebarn och i kommunal regi innebär det 1,25 % heltidstjänst, dvs varje barn erbjuds 1,25 plats. Förvaltningens bedömning är att det lägsta möjliga barnantal hos en dagbarnvårdare är fyra barn under en tid och om efterfrågan inte ökat inom tre månader krävs en verksamhetsförändring. I fristående regi innebär det att en av verksamheterna måste anställa personal för att kunna ha kvar rätten till 7 bidrag. Enligt nu gällande beslut krävs bara timanställd personal då barngruppen faktiskt består av sju förskolebarn, detta beslut bör omprövas. Pedagogisk omsorg för elever Enligt skollagen ska kommuner sträva efter att ta skälig hänsyn till vårdnadshavares val av verksamhetsform. Pedagogisk omsorg för skolbarn nyttjas sedan flera år endast i delområde Fjärås. En nyckelfråga är om nämnden även fortsättningsvis ska erbjuda pedagogisk omsorg till skolbarn med plats hos dagbarnvårdare eller om skolbarn enbart ska erbjudas plats i fritidshem, där rektor ges möjlighet att göra avsteg vid behov. 6

13 Fritidshemmets uppdrag innebär enligt skolverket att tillsammans med skolan bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande. Motsvarande nationellt uppdrag finns inte för pedagogisk omsorg. Eftersom barnen i pedagogisk omsorg inte deltar i den kompletterande verksamhet som fritidshemmet utgör i skolan, är det är viktigt att dessa barn stöds av lärare i förskoleklass eller skola för att bli en del av gemenskapen. Barn samspelar ofta under förmiddagarna genom små planeringar av vad de ska göra tillsammans på eftermiddagen och de bjuder in varandra till olika aktiviteter på fritidshemmet. De elever som ska gå över till en annan verksamhet på eftermiddagen kan inte delta i dessa små samtal i samma omfattning. När flertalet av barnen går över till fritidshemmet hämtas barnen med placering i pedagogisk omsorg av sin dagbarnvårdare alternativt tar skolbussen och hämtas vid busshållplatsen. Ekonomi I utredningen bedömer förvaltningen att en gruppstorlek på 6 förskolebarn är att föredra. Utredningen kommer också fram till att 1,25 dagbarnvårdare krävs för att täcka en veckas omsorgsbehov om nuvarande modell med vikarietäckning av annan dagbarnvårdare behålls. En genomsnittlig kostnad per dagbarnvårdare har räknats fram. För att underlätta jämförelsen mellan kostnader och intäkter för verksamheten tas ingen hänsyn till den så kallade omkostnadsersättningen som är den ersättning som dagbarnvårdarna får för lokaler, måltider mm. För 2014 var den totala utbetalda omkostnadsersättningar för verksamheten 1,3 miljoner kronor. Intäkterna för verksamheten utgörs av den ersättning (barn-, elevpeng) som erhålls i resursfördelningsmodellen. Nedan följer de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten nedbrutet per barngrupp i 2015 års resursfördelningsmodell. Kostnader: 1 årsarbetare dagbarnvårdare 452 tkr 1,25 årsarbetare dagbarnvårdare 565 tkr Finansieras av bidragen till en grupp av 6 barn 1 barn (i en grupp med 6 barn) 94 tkr Intäkter: 1 barn 1-2 år 98 tkr 1 barn 3-5 år 78 tkr 1 barn Åk F-3 38 tkr 1 barn Åk tkr Kommentar: Kostnad per barn exklusive omkostnadsersättning är 94 tkr. I nuvarande resursfördelningsmodell erhålls 98 tkr för barn 1-2 år, vilket täcker kostnaderna. Däremot är resursfördelningen för barn 3-5 år och för skolbarn inte tillräcklig för att täcka kostnaderna. I resursfördelningsmodellen för 2016 behöver nämnden besluta om samma resursfördelning till 1-5 åringar, där nivån blir den som idag gäller för barn 1-2 år. Det innebär att kostnaden för barn 3-5 år ökar med 25 %. Ingen viktning görs då mellan förskoleåldrarna såsom görs i 7

14 förskolan. Förslaget innebär en utökad kostnad på cirka 1,5 miljoner kronor beräknat på det antal barn 1-5 år som idag är placerade i egen och fristående pedagogisk verksamhet. När det gäller resursfördelning till skolbarn F-6 behöver nämnden också besluta om en höjning av ersättningen. Med samma logik som för de yngre barnen innebär detta att man utgår från den ersättning som man idag har för åk F-3 även för åk 4-6. Det innebär att kostnaden för åk 4-6 ökar med drygt 30 % och att det blir fler än 6 barn i barngrupper med åldrarna 1-13 år. Eftersom det är få barn F-6 innebär detta en marginellt utökad totalkostnad för egen och fristående regi. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef 8

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:286 Fastställande av läsårstider för elever i ala skolor samt verksamhetsår och arbetsperiod för lärare i grundskolan 2016/2017 Förslag till beslut Läsårstider för elever samt verksamhetsår och arbetsperiod för lärare i grundskolan läsåret 2016/2017 fastställs enligt skrivelsen Läsårstider grundskola Sammanfattning Jens Alderblad, utvecklingsledare redogör för förslag till elevernas läsårstider 2016/2017 samt förslag till verksamhetsår samt arbetsperiod 2016/2017 för lärare. Avstämning är gjord mot Göteborgs Regionen. Avvikelser finns inom regionen, framför allt vad gäller sommarlovets förläggning. Avstämning är även gjord mot gymnasiet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Läsårstider grundskola , Anette Liedström-Hjorth Förvaltningschef Jens Alderblad Förskola & Grundskola jens.alderblad@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

16 Läsårstider 2016/17 grundskola, Kungsbacka Läsåret skall omfatta minst 178 skoldagar, högst 5 studiedagar samt minst 12 lovdagar. Arbetsåret för lärare skall omfatta 194 arbetsdagar. Höstterminen 2016 Vårterminen 2017 Vecka Datum Skoldagar Lovdagar Arbetsdagar Ledigt Vecka Datum Skoldagar Lovdagar Arbetsdagar Ledigt aug aug 5 lärarstart 15 aug jan aug 5 5 HTstart 22 aug jan 5 5 terminsstart sep jan sep jan sep feb sept feb sept feb sportlov okt feb okt mars okt mars okt mars nov mars nov mars nov april nov april påsklov w dec april dec april dec maj maj dec 4 4 avslutning 22 dec maj dec Jullov maj maj Kr h F juni 5 5 Pingst juni Nationaldag juni 5 5 Skolavslutnin juni 0 3 Summa Summa Totalt Arbetsperiod: Terminstid: Terminstid Detta innebär att antalet skoldagar blir 183-5= 178 (3 studiedagar utlagda centralt - samt två för skolan att lägga ut) W44 innehåller 3 stddag för lärare! NB!

17 9 jan 5 ng 16 juni

18 TJÄNSTESKRIVELSE Sammanställning av möjligheter och konsekvenser kring utökad läsårstid och utökad studietid för elever. 1 (14) Datum Uppdrag till förvaltningen Vid nämndens sammanträde i januari 2015 fick förvaltningschefen i uppdrag att inför läsåret , genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad läsårstid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. Bakgrund I uppdraget till förvaltningen från nämndens arbetsutskott finns ett antal faktorer att beakta: - effekter av mer undervisningstid till eleverna - konsekvenser för lärarna - eventuella merkostnader för satsningen - rutiner och exempel från andra kommuner / huvudmän Förvaltningen finner att det är görligt att redan till läsåret genomföra tillskott av skoldagar för eleverna i grundskolan. Men det finns ett antal faktorer som behöver genomlysas och konsekvensbeskrivas för att få en klar bild av hela sammanhanget. En förlängning av läsåret med till exempel en till tre skoldagar kan sannolikt inte ensamt bidra till ökad måluppfyllelse utan måste ske i samordning och strategi tillsammans med andra åtgärder för att ge eleverna mer undervisningstid. Som exempel måste studie- och läxstöd i skolan, ferieskola samt disposition av timplan, också vägas in. KUB1001, v2.0, Förskola & Grundskola Jens Alderblad Direkt jens.alderblad@kungsbacka.se Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax forskola.grundskola@kungsbacka.se

19 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (14) Vidare behöver effekterna av omställning av lärares tider belysas. Där balansen mellan planerings- och förberedelsetid kopplat till tid för kompetensutveckling och undervisning, inom ramen för årets 194 arbetsdagar, får genomgå en tydlig analys. Förvaltningens förslag är i följd av ovan är att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att inför läsåret , genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad läsårtid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. Uppdraget ska redovisas senast september Vid tidigare tillfälle har grunderna för elevernas läsår och undervisningstid redovisats. Läsårstider och läsdagar för elever i grundskolan regleras av Skollag och Skolförordning. I Skollagen beskrivs i 10 kap : 3 Grundskolan skall ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Närmare bestämmelser finns i Grundskoleförordningen 3 kap. Lärotider 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. 2 Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 3 Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Tid för undervisning Den för eleverna garanterade undervisningstiden anges i förordning och läroplan till 6785 timmar, fördelade över de nio läsåren. Undervisningstiden ökades för några år sedan med 120 timmar, som ska läggas på matematikämnet. För varje läroämne i kursplanen finns ett stipulerat antal undervisningstimmar uppsatt. Denna gräns får inte underskridas, då det är garanterad undervisningstid i varje ämne. Varje skola ska lägga ut undervisningen i en timplan där det klart framgår hur fördelningen ligger över skolåren. Huvudmannen ansvarar för att varje elev får tillgång till denna tid. Timplanerna fastställs av nämnden. Grundskollärarna har i sitt avtal en tjänstgöring på 194 arbetsdagar under arbetsåret. Inom denna ram ska förutom dagar med undervisning, tid för kompetensutveckling och planering läggas in.

20 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (14) Överväganden / Utredning Dialog kring problematisering av uppdrag, metoder och genomförande Förutom genomgång av dokument har följande dialoger genomförts: 1. Samtal med rektorer 2. Samtal med de lärarfackliga organisationerna 3. Dialog med lärosäten och forskare I denna sammanställning, har inte elevers och vårdnadshavares synpunkter vägts in. Ska kommunen få in detta krävs en särskild dialog, med dessa grupper. Sammanhanget är som tidigare nämnts, betydligt mer komplext än enbart att addera läsårsdagar till elevernas studieår. För att skapa en bredare bild har det genomförts ett antal dialoger med olika aktörer. I sammanhanget bör då nämnas att endast i undantagsfall har antalet dagar på läsåret lyfts fram som starka förändringsfaktorer för elevernas studieframgång. De tankar och idéer som framkommit presenteras nedan. Forskning kring undervisningstid och utökad tid I forskningen beskrivs mängden undervisningstid med kvalificerad lärarresurs, vara den faktor som påverkar måluppfyllelsen för eleverna mest. Sannolikt medför en utökning av undervisningstiden för eleven, vara en god grund för fortsatt ökad måluppfyllelse. Forskning kring kvalitativa inslag i undervisningen har alltid funnits. Men det är inte alltid som forskning om undervisning och lärande är samstämmig. Just nu råder dock oomtvistad konsensus kring att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. Forskarna är också ovanligt samstämmiga kring kraften i det kollegiala lärandet. Detta kan exemplifieras av Helen Timperley, som beskriver ett vetenskapligt grundat verktyg för hur man kan arbeta systematiskt och kvalitativt med det kollegiala lärandet och med eleven i centrum för hela processen: Det professionella lärandets inneboende kraft. Här sätts kvaliteten i fokus (systematik och professionalitet) i förhållande till kvantiteten (tidsvolymen lektioner). Det går inte att utifrån forskningen slå fast att tidsaspekten i undervisningen, i sig har avgörande betydelse för elevens måluppfyllelse. Det är snarare av så att man måste utgå ifrån att det är så. Detta faktum motsäger inte att det fortfarande är kvaliteten på undervisningen som är avgörande. Undervisning Som nämnts ovan finns reglerat i läroplan och förordning, vilken är minsta omfattning av garanterad undervisningstid samt minsta antal skoldagar eleven ska ha. Det finns ingen direkt begränsning i antalet dagar uppåt, enligt lagen, för eleverna.

21 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (14) Däremot finns andra avtal, som kan vara begränsande för perioderna. Här kan nämnas kollektivavtalen för lärare som anger arbetsåret för lärare och de reglerade tiderna för detta. Det är angeläget att varje skola överväger hur för eleven tillkommande tid ska hanteras pedagogiskt, så att bästa nytta uppnås med satsningen. I detta sammanhang kan man även lyfta in resonemang om hur timplanen hanteras. Läroplanen talar om två begrepp: undervisning och utbildning. Undervisning är den tid då lärare i någon schemalagd eller strukturell form erbjuder elever lektioner eller lärtillfällen. Utbildning är allt det som skolan bedriver under dagarna för eleverna. Det innebär allt från skollunch och elevhälsa till utomhusvistelse och raster. Även fritidshemstiden räknas in i utbildningen. Här finner vi en potential som vida överstiger den som enstaka tillägg i skoldagar eller annan tilläggstid. Elevernas undervisningstid Vid inventering har förvaltningen konstaterat att flera skolor erbjuder eleverna mer tid än som timplanen anger. Bakgrunden till detta är att skolan vill säkerställa att garanterad undervisningstid verkligen genomförs, så att inte oförutsedda händelser förhindrar att eleverna får den undervisning de har rätt till. Det finns också andra insatser av utökad studietid för elever. Till exempel erbjuds studiestöd/läxläsning med handledning av pedagogisk personal. Till elever som har haft behov erbjuds också ferieskolor. Hittills har det gällt sommarskola men under innevarande läsår har sökt och erhållit bidrag för att genomföra ytterligare ferieskola. Nu främst inriktat mot vårterminens lov. Målgrupp för detta blir sannolikt främst elever i årskurs åtta och nio. Metoder - insatser av utökad studietid för elever För exemplifiera vad som kan menas utökad studietid, kan här nämnas några. Studiestöd/läxläsning med handledning av pedagogisk personal. Studie- och läxstöd kan vara ett utmärkt instrument för att stödja elever i deras inlärning. Vid rundfråga bland kommunen skolor anger de flesta att de erbjuder eleverna någon form av studiestöd utanför ordinarie lektionstid, på något sätt. Kvalitet och omfattning varierar samt hur man praktiskt lagt upp arbetet. För att nå de effekter som önskas behöver skolan ställa till förfogande skickliga pedagoger samt att man har utarbetat ett system som möjliggör kommunikation mellan ordinarie undervisande lärare och de pedagoger som finns med i stödet. Tiden i fritidshemmet är också möjlig att nyttja i detta syfte. Ferieskolor (sommarskola ferieskola) Begreppet sommarskola växlas till ferieskola. Bakgrunden är att det ger möjlighet att erbjuda elever studiestöd vid fler lovtillfällen. Hittills har sommarskolan haft som huvudinriktning att erbjuda elever som inte nått målen för godkända betyg, möjligheten att göra så. Men inom ramen för ferieskolor skulle skolan också kunna erbjuda elever som är särskilt intresserade av ett ämne, att förkovra sig inom detta. Det blir då också en satsning på de högpresterande eleverna. T ex samverkan med gymnasieskolan skulle kunna fungera så.

22 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (14) Förändringar av timplanen Som nämnts tidigare är rektor ansvarig för skolans timplan. Timplanen fastställs av nämnden. Planen kan ändras efter de pedagogiska behov som framkommer på skolan. Här skulle mer arbete i linje med det som förekommer i flexibel timplan kunna utgöra en vägledning. I läroplanens timplaner anges endast lägsta nivån på antalet timmar i ämnet. Det är helt tillåtet att öka detta. Schema Schemaläggningen är rektors ansvar helt och hållet. Hur tiden disponeras ska beslutas på den enskilda skolenheten. Även schemat ger möjligheter till utökad studietid, beroende på hur det läggs. Svenska elever går generellt kortare skoldagar än i jämförbara länder, enligt OECD statistiken. Önskar man utöka studietid finns också här goda möjligheter. Det finns många exempel på hur skolor valt att differentiera sina scheman så att det ger möjlighet till större flexibilitet. Förändrad metodik i vanlig undervisning I texten har beskrivs exempel förändrad metodik och tillvaratagande av nya forskningsrön som rör undervisning. Kring detta pågår arbete på samtliga skolor. Riktade insatser Såväl elever i behov av särskilt stöd som de högpresterande eleverna behöver riktade insatser då skolan satsar på utökad studietid. Särskilda planer för att möta dessa behov är avgörande för kvaliteten på insatsen. Utökade möjligheter till distansstudier I olika sammanhang behöver elever kunna få stöd med sina studier även om de finns hemma eller utanför den ordinarie utbildningen. I ett ökat antal tillfällen framkommer behovet av distansstudier. Kan skolan möta elever, som t ex under sommarlov eller vid andra tillfällen behöver komma åt material eller instruktioner, blir det ett bra komplement till den vanliga undervisningen och som kan nås på annan tid. Digitala redskap Lärande med digitala verktyg har utvecklats kraftigt under senare år. Kungsbacka skolor har varit framgångsrika i detta arbete, vilket inneburit att allt fler elever får tillgång till redskapen. Med program och appar som stöd kan studieuppgifter, kommunikation med lärare, återkoppling och samarbete mellan elever, bli lättillgängligt vid tillfällen eleven önskar. Annat exempel kan s k Flipped classroom vara, som ger eleven bättre möjlighet till förberedelse inför kommande lektion eller uppgift. Utvecklingen av lärande med digitala redskap har redan förändrat elevers lärande och kommer fortsätta göra så och ställa krav på annat tidsnyttjande i undervisningen Lärarresurser Som nämnts ovan disponerar huvudmannen lärare under 194 arbetsdagar på ett år. Inom dessa ska förutom undervisning också planering, kompetensutveckling och övrigt förekommande arbetsuppgifter placeras in. Förskola & Grundskola lägger normalt ut fem studiedagar för lärare under läsåret. Vidare kan extra planerings- eller kompetensutvecklingstillfällen läggas in. En sådan period infaller under höstlovet, då lärarna i regel får kompetensutveckling.

23 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (14) Det blir ingen utökning av lärarnas tjänstgöring inom arbetsåret, om nämnden väljer att addera dagar till elevernas läsår, så länge det sker inom ramen för lärarnas 194 arbetsdagar. För lärarna innebär det en utökad läsårstid för elever att arbetsdagar växlas från kompetensutveckling eller planering/förberedelse till tid med elever. Balansen i detta är av stor vikt. När förläggningen elevers undervisning ändras medför det också naturligvis förändring av lärares arbetstid. Ekonomi Om nämnden väljer att utöka antalet skoldagar för eleverna inom läsåret, tillkommer vissa kostnader. Det gäller då främst kostnader för skolmåltider, städning och skolskjutsar. Sannolikt kan ytterligare kostnader uppkomma men förvaltningens bedömning, tillsammans med förvaltningen Service Ekonomi, är att en merkostnad på 300 tkr per skoldag är en rimlig uppskattning. I andra kommuner där liknande förslag kommit fram har men också räknat in ökade kostnader för lärare, vilket ger en högre nivå beroende på vilka meråtgärder som planerats. Det bör påpekas att samtliga insatser som ger eleverna mer undervisningstid medför kostnader, på ett eller annat sätt. Hur gör man i andra kommuner? Det finns ingen genomarbetad statistik på hur andra huvudmän hanterar antalet dagar för läsåret. Så vitt känt, ligger kommunerna i vår närhet, i allmänhet på 178 dagar utlagt elevtid. Som redovisats tidigare, avviker kommuner och friskolor endast i ringa grad i hur man lägger ut antalet skoldagar över läsåret. I exempelsamling nedan redovisas några sådana försök till förändring. Vid en jämförelse av de i Sverige mest framgångsrika skolkommunerna finner man att det sällan är några avvikelser avseende antalet skoldagar på läsåret. Kommun Genomsnittligt meritvärde Andel ej behöriga till gymnasiet antal skoldagar Lidingö 250,1 2,4 178 Danderyd 244, Vellinge 243, Nacka 242,0 5,5 178 Sollentuna 241,2 6,3 178 Täby 239,9 4,1 178 Hammarö 239, Lomma 236,8 4,6 178 Lund 236,2 8,2 178 Öckerö 234, Ekerö 232,6 6,2 178 Härryda 232,2 4,4 178

24 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (14) Internationellt Sedan ett tjugotal år görs internationella jämförelser mellan undervisningen i olika länder. Under senare år har framför allt OECD s rapporter vunnit stort genomslag. PISA-rapporterna har fått stort utrymme i media. Avseende undervisningstid och skillnader i läsårstider, kan jämförelserna vara svåra att göra, beroende på skillnader i skolsystem och variationer inom länderna. Generellt sett kan ändå några statistiska skillnader belysa sammanhanget. Chart D1.1. Total number of intended instruction hours in public institutions between the ages of 7 and 14 (2010) Ages 7 to 8 Ages 9 to 11 Ages 12 to 14 Estonia Finland Russian Slovenia Czech Korea Sweden2 Indonesia Hungary Poland Norway Greece Germany Slovak Japan Denmark Austria OECD average Turkey Belgium (Fl.) Iceland England Portugal Luxembourg Ireland Canada France Mexico Spain Italy Netherlands Belgium (Fr.)3 Israel Australia Chile Minimum number of hours per year. 2. Estimated because breakdown by age is not available. Total number of intended instruction hours 3. "Ages 12-14" covers ages only. Countries are ranked in ascending order of the total number of intended instruction hours I diagrammet från OECD-rapporten 2014, redovisas undervisningstid för årskurs 1 8. Detta beroende på att skolsystemen inte är helt jämförbara, beroende på skolstart, terminsindelning och stadiefunktioner. Enkelt sammanfattat visar statistiken att bland de länder som ingår i undersökningen ligger Sverige under såväl OECD-medelvärdet i undervisningstid, som övriga nordiska länder bortsett från Finland! Det går inte heller att utifrån den internationella statistiken fastställa ett enkelt samband mellan uppnådda resultat i PISA tester och volymen skoldagar, i jämförbara länder. Vid redovisningen i 2014 års rapport där de nationella resultaten för matematik, läsförståelse och naturvetenskap finns samlade, kan man se ländernas inbördes förhållande. Om man översätter detta i en diagramform och lägger till ländernas nationella timplaner, går det att göra en enkel jämförelse mellan timplan och studieresultat. Det blir på inget sätt någon vetenskap, snarare kan det ses som en illustration av att det inte går att direkt koppla ihop schemalagd undervisningstid med resultat i OECDs tester av elevernas kunskaper och förmågor. Som exempel på detta kan nedanstående diagram visas.

25 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (14) Utlagd undervisningstid i åk 1-8 för några jämförbara länder jämfört med PISA-resultat vid samma tidpunkt Placering i PISA rating Ma-Läs- NO S:a plac Läsförståelse Land Undervisningstid Matematik Sammanräknad Naturorientering plac Nya Zeeland Kanada Norge Sverige Finland Här blir situationen uppenbar. Det går inte direkt att översätta undervisningstid till skolresultat. Visserligen har såväl Kanada som Nya Zeeland högre antal undervisningstimmar än Sverige men Finland ligger avsevärt lägre och har ändå bättre placeringar i samtliga testområden än övriga länder. Kanada har 28% högre timtal än Finland! Sammantaget blir slutsatsen att det finns andra faktorer än ren undervisningstid som påverkar skillnaden i resultat. Som kuriosa har OECD också gjort en enkel sammanställning på hur ofta schemabrytande aktiviteter förekommer inom ramen för ordinarie undervisning. Här ligger Sverige väldigt högt med en stor andel schemabrytande aktiviteter. Definitionen av schemabrytande aktivitet är något ospecifik det är verksamheter som inte omedelbart är kopplade till det schemalagda ämnet. Så om det ska anses som förlorad undervisningstid eller snarare är förstärkning av undervisningen, kan vara svårt att avgöra. Uppföljning Om kommunen ska förorda insatser eller genomföra utökat antal skoldagar för elever, måste samtidigt planeras för hur en uppföljning ska ske så att effekterna kan synliggöras. Här bör helst också följeforskning introduceras. Den vetenskapliga grunden för åtgärderna måste belysas.

26 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (14) Sammanfattning Skollag och förordningen medger att huvudmannen kan öka antalet skoldagar, utöver de 178 kommunen idag tillämpar. Det finns huvudmän som utökat antalet skoldagar dock vanligen 1-2 dagar per läsår Det finns ingen systematisk uppföljning kring effekterna av ett utökat antal skoldagar. Frågeställningen om hur skolan ska utöka studietid är betydligt mer komplex än enbart att addera läsårsdagar till elevernas studieår. Läroplanen talar om två begrepp: undervisning och utbildning. Undervisning är den tid då lärare i någon schemalagd eller strukturell form erbjuder elever lektioner eller lärtillfällen. Utbildning är allt det som skolan bedriver under dagarna för eleverna. Här finner vi en potential som vida överstiger den som enstaka tillägg i skoldagar eller annan tilläggstid. Det är angeläget att poängtera att all ökning av elevers lärtid ger positiva effekter under förutsättning att tiden fylls med undervisning och handledning som är grundad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förutom att utöka antalet lektioner i de olika läroämnena, framkommer i alla stycken behovet av att göra undervisningen mer effektiv och lyfta fram metoder som forskning och beprövad erfarenhet visar vara framgångsrika. I sammanhanget bör då nämnas att endast i undantagsfall har antalet dagar på läsåret lyfts fram som starka förändringsfaktorer för elevernas studieframgång. Samtliga insatser som ger eleverna mer undervisningstid medför kostnader, på ett eller annat sätt. Om kommunen ska förorda insatser eller genomföra utökat antal skoldagar för elever, måste samtidigt planeras för hur en uppföljning ska ske så att effekterna kan synliggöras Förslag till beslut Arbetsutskottet noterar utredningen till protokollet och beslutar uppdraget fullgjort Förvaltningschefen får i uppdrag att inför läsåret , genomföra ett förslag där utökad lärtid för elever vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse.

27 KUNGSBACKA KOMMUN 10 (14) Exempel från andra kommuner I Eskilstuna kommun kan skoleleverna få gå i skolan ytterligare två dagar per läsår de kommande åren. Det föreslås politikerna i barn- och utbildningsnämnden fatta beslut om hösten -15. Haninge kommun har utökat antalet skoldagar på ett läsår med en dag till 179. Detta skedde läsåret Det finns ingen publicerad uppföljning av effekter. Växjö kommun - har förnärvarande 180 skoldagar per läsår men överväger minska till 178. Beslut senare i år. Skövde kommun överväger öka antalet skoldagar inte bestämt när eller hur många. Sundsvalls kommun överväger också att utöka antalet skoldagar. Det finns ytterligare exempel men i samtliga fall ligger antalet skoldagar i ett snävt intervall. Det tycks vara så övervägandena rör 1-2 skoldagar per läsår. Så vitt känt har heller ingen vetenskaplig uppföljning genomförts efter de förändringar som gjorts. Det som däremot kan variera kraftigt är hur skolor väljer att bruka timplan och schema. En genomlysande redovisning av detta innebär en omfattande sammanställning. För att ge en spegling av detta hänvisas till Sveriges Kommuner och Landsting, som gjort en sammanställning av hur försöket med flexibel timplan i grundskolan, påverkat skolresultat och undervisning.(bilaga) Här framkommer att det varit positivt för både elever och skolans organinsation att delta i den riksomfattande försöksverksamheten. I dokumentet föreslås också att statsmakten åter ska ge skolor, utöver de som redan deltog, möjlighet att få bedriva sin undervisning med flexibel timplan. Synpunkter från skolledare Härvid framkommer främst två frågeställningar: Kvalitet går före kvantitet hur kan vi öka kvaliteten i den redan befintliga undervisningen? Skolan möter eleverna under en mycket längre tid än det som utgörs av undervisningstiden hur kan vi nyttja tiden bättre? Arbeta mer med innehållet i undervisningen. I modern skolforskning finner man att det finns insatser som är mer framgångsrika än andra. Främst hänvisas här till de meta-studier som presenteras i Hatties studier. Lärande sker ständigt och alltid vi har eleverna mer tid än vi använder. Skolan ska ge utökade möjligheter att nå längre för eleverna men även ge hopp om framtid! Insatserna kan vara en del av det särskilda stödet. Behöver många verktyg! Glöm inte elevhälsans förebyggande roll! Nyanlända elever SVA och modersmål avgörande behöver nytänkande kring deras behov.

28 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (14) Studiehandledning - Ska inte behöva dras in p gr a ekonomi betyder eg 2,5 skolpeng för en elev! Läxor är ojämlikt beroende barns förutsättningar utöka studiehandledning med pedagoger i stället. Involvera vårdnadshavarna - samverkan Elevinflytande är en stark motivationsskapare Allt bygger på motivation!!! Våga vara nytänkande - hemfall inte åt more of the same Alla måste inte vara med om allt! Allt kan inte vara lika viktigt! Hur uppfattas signalvärdet bland lärare när vi lägger till kostnad för mer tid när annars det är besparingar Synpunkter från fackliga organisationer Huvudsakligen kan deras synpunkter samlas i tre frågeställningar: Ökar måluppfyllelsen med fler skoldagar? Ska vi tänka mer av samma sort? Borde inte undervisningen påverkas på annat sätt? Modern skolforskning visar på att de professionella metoder som används i undervisningen är de faktorer som ger högst effekt för elevernas måluppfyllelse. Används all tid på bästa sätt? Se till den tid vi redan lägger ut används bättre! Om man omdisponerar läsåret kan man få några fler undervisningstillfällen med elever men det tar också tid från lärarnas möjligheter till kompetensutveckling och förberedelsearbete. Idag vill vi främja andra pedagogiska grepp där satsningar på kollegialt lärande för lärare anses som en mycket främjande faktor för eleverna. Utnyttja tiden för kompetensutveckling bättre gärna med interna krafter formativt lärande och bedömning för lärande. Använd våra karriärtjänster, både förstelärare och lektorer och andra särskilt kvalificerade lärare för att förändra och effektivisera undervisningen. Lärare som behöver inspiration och behöver möta inspiratörer i direkta klassrumssituationer. Hur gör vi för att utmana de särskilt begåvade eleverna? Dessa elevgrupper får sällan utrymme i det pedagogiska samtalet. Att ge dem möjligheter till fördjupning och förkovran utanför de ordinariekursplanerna är idag en försummad insats. Gemensamma åtgärder borde stimulera till att dessa elever når mycket längre. De elever med sämst förutsättningar kräver stora insatser. I styrdokumenten framhålls alltid dessa elever som de som ska i första hand prioriteras. Exempel på sådana insatser kring elever i behov av särskilt stöd kan vara där lärare fått det att fungera väl satsa på ökad överspridning mellan lärare. Men också hur får vi bättre överspridning av goda idéer mellan enheter / skolor? Alla måste inte vara med om allt! Allt kan inte vara lika viktigt för alla! I stora hela är det mesta av de insatser som påverkar elevers förbättrade studieresultat, sådant som ligger under rektors eller lärares ansvar. Det betyder att rektor tillsammans med sina lärare måste finna de vägar som är bäst lämpade för att öka måluppfyllelsen och ger bäst effekt på den enskilda skolan.

29 KUNGSBACKA KOMMUN 12 (14) Däremot finns det vetenskaplig grund för ett antal åtgärder som är mer effektiva än andra. Här kan man lyfta fram de studier som visar vilka åtgärder som vilar på vetenskaplig grund. Referenser SKL; Undervisning med flexibel timplan RESULTAT, ARBETSSÄTT OCH BEDÖMNINGAR ( John Hattie, Synligt lärande för lärare Skolverket, Rektors ansvar för uppföljning och måluppfyllelse ett stödmaterial för rektorer och förskolechefer om att utveckla verksamheten Helen Timperley, Realizing the power of professional learning. 2011

30 KUNGSBACKA KOMMUN 13 (14) Education at a Glance OECD 2012 Indicator D1 Indicator D1: How much time do students spend in the classroom? Version 1 - Last updated: 21/08/2012 This document and any map included herein are without prejudice to the status of or sovereignty over any territory, to the delimitation of international fro area. Table D1.1. Compulsory and intended instruction time in public institutions (2010) Average number of hours per year of total compulsory and non-compulsory instruction time in the curriculum for 7-8, 9-11, and 15-year-olds Average number of hours per year of total compulsory instruction time Avera Notes Ending age of compulsory education Age range at which over 90% of the population are enrolled Ages 7-8 Ages 9-11 Ages Age 15 (typical programme) Age 15 (least demanding programme) Ages 7- (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) OECD Australia Austria Belgium (Fl.) a a a a a 835 Belgium (Fr.) m m 930 Canada a 917 Chile Czech Republic Denmark England a 893 Estonia m 595 Finland a 608 France a 847 Germany m 641 Greece a 720 Hungary Iceland a 800 Ireland Israel m 914 Italy m 891 Japan m a 735 Korea a 612 Luxembourg Mexico a 800 Netherlands a 940 New Zealand m m m m m m Norway a 701 Poland a 656 Portugal m 900 Scotland a a a a a a Slovak Republic Slovenia Spain Sweden a 741 Switzerland m m m m m m Turkey a 864 United States m m m m a m OECD average EU21 average

31 KUNGSBACKA KOMMUN 14 (14) Other G20 Argentina m m m m Brazil m m m m m m China m m m m India m m m m m m m m Indonesia a 464 Russian Federation m 493 Saudi Arabia m m m m m m South Africa 15 m m m m m m m G20 average m m m m 1. "Ages 12-14" covers ages only. 2. Minimum number of hours per year. 3. Estimated minimum numbers of hours per year because breakdown by age is not available. 4. Year of reference Source: OECD. Argentina: UNESCO Institute for Statistics (World Education Indicators Programme). China: The Ministry of Education, Notes on the Ex 19 November See Annex 3 for notes ( Please refer to the Reader's Guide for information concerning the symbols replacing missing data.

32 Utökad läsårstid och studietid för elever Återrapport till Nämndens arbetsutskott Samtalsunderlag i LFG

33 Bakgrund - uppdrag Nämndens har givit förvaltningschefen i uppdrag att inför läsåret , genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad läsårstid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. I uppdraget till förvaltningen finns ett antal faktorer att beakta: effekter av mer undervisningstid till eleverna konsekvenser för lärarna eventuella merkostnader för satsningen rutiner och exempel från andra kommuner / huvudmän KUNGSBACKA KOMMUN

34 Ansvar för tidsanvändningen i skolan Ansvar / beslut Lag / förordning Nämnd / h-man Rektor Lärare Läroplan Läsårstider X X Timplan skola X (X) Schema / tjänster X Lektionsplan Betyg / bedömning X X KUNGSBACKA KOMMUN

35 Effekter av mer undervisningstid till eleverna I forskningen beskrivs mängden undervisningstid med kvalificerad lärarresurs, vara den faktor som påverkar måluppfyllelsen för eleverna mest. Vid inventering har förvaltningen konstaterat att skolor erbjuder eleverna mer tid än som timplanen anger (totalt 6785 tim) Det finns också andra insatser av utökad studietid för elever. Till exempel erbjuds studiestöd/läxläsning med handledning av pedagogisk personal. KUNGSBACKA KOMMUN

36 Effekter av mer undervisningstid till eleverna Utvecklingen av lärande med digitala redskap har redan förändrat elevers lärande. Med digitala redskap kan undervisning förläggas på annan tid och plats. Detta används redan i flipped classroom. I SKL:s rapport om Flexibel timplan lyfter de fram hur positivt detta försök varit. Att mer flexibelt kunna disponera tiden i skolan ger effektivare undervisning. Elevinflytande är en stark motivationsfaktor. Om elever ges möjlighet att påverka tidsanvändningen, ger det och också goda effekter på lärandet. Det finns möjlighet att nyttja tiden eleven är i skolan på ett effektivare sätt men måste hanteras utifrån varje skolas situation. Detta kan läggas som uppdrag till skolledare att utveckla. KUNGSBACKA KOMMUN

37 Konsekvenser för lärare Lärare har 194 arbetsdagar i sin arbetsperiod för läsåret. En ökning av antalet skoldagar för eleverna medför minskning av lärares förberedelsetid och tid för kompetensutveckling. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. Här kan nämnas: pedagogisk planering, goda metoder, bedömning för lärande med feed-back etc KUNGSBACKA KOMMUN

38 Konsekvenser för lärare Det finns vetenskapligt grundade verktyg för hur man kan arbeta systematiskt och kvalitativt med det kollegiala lärandet och med eleven i centrum för hela processen. Avgörande att kvaliteten är i fokus (systematik och professionalitet) i förhållande till kvantiteten (tidsvolymen och antal lektioner). KUNGSBACKA KOMMUN

39 Forskning I forskningen beskrivs mängden undervisningstid med kvalificerad lärarresurs, vara den faktor som påverkar måluppfyllelsen för eleverna mest. Det går inte att utifrån forskningen slå fast att tidsaspekten i undervisningen, i sig har avgörande betydelse för elevens måluppfyllelse. KUNGSBACKA KOMMUN

40 Undervisning - utbildning Läroplanen talar om två begrepp: undervisning och utbildning. Undervisning är den tid då lärare i någon schemalagd eller strukturell form erbjuder elever lektioner eller lärtillfällen. Utbildning är allt det som skolan bedriver under dagarna för eleverna. Här finner vi en potential som vida överstiger den som enstaka tillägg i skoldagar eller annan tilläggstid. I ett vanligt elevschema finner vi idag minst 30% mer tid att använda till lärtid för eleven. Fritidshemstiden kan t ex innehålla betydligt mer av studiestöd och läxläsning KUNGSBACKA KOMMUN

41 Undervisningstid i OECD-länder åk 1-8 Estonia Finland Russian Federation Slovenia Czech Republic1 Korea Sweden2 Indonesia Hungary Poland Norway Greece Germany Slovak Republic Japan Denmark Austria OECD average Turkey Belgium (Fl.) Iceland England Portugal Luxembourg Ireland Canada France Mexico Spain Italy Netherlands Belgium (Fr.)3 Israel Australia Chile Chart D1.1. Total number of intended instruction hours in public institutions between the ages of 7 and 14 (2010) Total number of intended instruction hours 1. Minimum number of hours per year. 2. Estimated because breakdown by age is not available. 3. "Ages 12-14" covers ages only. Countries are ranked in ascending order of the total number of intended instruction hours. Source: OECD. Table D1.1. See Annex 3 for notes ( Ages 7 to 8 Ages 9 to 11 Ages 12 to 14 KUNGSBACKA KOMMUN

42 Utlagd undervisningstid i åk jämförelse mellan undervisningstid och resultat i PISA Utlagd undervisningstid i åk 1-8 för några jämförbara länder jämfört med PISAresultat vid samma tidpunkt Placering i PISA rating Ma-Läs-NO Läsförståelse Naturorientering Land Undervisningstid Matematik S:a plac Sammanräknad plac Nya Zeeland Kanada Norge Sverige Finland KUNGSBACKA KOMMUN

43 Jämförelse av antalet skoldagar några framgångsrika skolkommuner Kommun Genomsnittligt meritvärde Andel ej behöriga till gymnasiet antal skoldagar Lidingö 250,1 2,4 178 Danderyd 244, Vellinge 243, Nacka 242,0 5,5 178 Sollentuna 241,2 6,3 178 Täby 239,9 4,1 178 Hammarö 239, Lomma 236,8 4,6 178 Lund 236,2 8,2 178 Öckerö 234, Ekerö 232,6 6,2 178 Härryda 232,2 4,4 178 KUNGSBACKA KOMMUN

44 Ekonomi All utökning av elevers lärtid i skolan medför ökade kostnader. Ett utökat antalet skoldagar för eleverna inom läsåret, medför också kostnader. Det gäller exempelvis kostnader för skolmåltider, städning och skolskjutsar - en merkostnad på 300 tkr per skoldag Ytterligare kostnader uppkommer beroende på vilka kvalitativa insatser som ska införas. Andra kommuner där man beräknat kostnaden har även ökade kostnader för lärare räknats in, beroende på vilka meråtgärder som planerats. Det bör påpekas att samtliga insatser som ger eleverna mer undervisningstid medför kostnader, på ett eller annat sätt. KUNGSBACKA KOMMUN

45 Sammanfattning Skollag och förordningen medger att huvudmannen kan öka antalet skoldagar, utöver de 178 kommunen idag tillämpar. Det finns skolhuvudmän som lägger till en eller två dagar. Det finns huvudmän som utökat antalet skoldagar dock vanligen max 1-2 dagar per läsår Det finns ingen systematisk uppföljning kring effekterna av ett utökat antal skoldagar. Läroplanens två begrepp: undervisning och utbildning. Här finner vi en potential som vida överstiger den som enstaka tillägg i skoldagar eller annan tilläggstid. KUNGSBACKA KOMMUN

46 Sammanfattning forts Att göra undervisningen mer effektiv och lyfta fram metoder som forskning och beprövad erfarenhet som visat vara framgångsrika - är bättre än utökad läsårstid. Samtliga insatser som ger eleverna mer undervisningstid medför kostnader, på ett eller annat sätt. Om utökad studietid för eleverna genomförs måste det samtidigt planeras för hur uppföljning och utvärdering ska utföras KUNGSBACKA KOMMUN

47 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:98 Arbetsutskottet vid Förskola & Grundskola Arbetsmaterial till AU Reviderad delegeringsförteckning för nämnden för Förskola & Grundskola Förslag till beslut Nämnden antar den reviderade delegeringsförteckningen för Förskola & Grundskola. Motivering till beslut Kommunstyrelsen har den 17 mars 2015 beslutat om en mall för delegeringsförteckning som enligt beslutet ska användas av alla nämnder. Nämndens delegeringsförteckning har anpassats till mallen så långt det har varit ändamålsenligt för verksamheten. Några ändringar av principiell karaktär av mallen, dvs. som innefattar materiellt innehåll i delegeringsbestämmelser, har inte gjorts. Inför fastställandet av nämndens nuvarande delegeringsförteckning, antagen av nämnden den 17 juni 2014, gjordes en borttagning av områden som avser verkställighetsfrågor, eftersom verkställighetsfrågor inte omfattas av delegering. Vid revideringen av delegeringsförteckningen har ytterligare verkställighetsfrågor identifierats och tagits bort. Den reviderade delegeringsförteckningen innehåller också information om några ändringar vad gäller förvaltningschefen vidaredelegering. Sammanfattning Motiveringen till beslutet utgör även sammanfattning. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 17 mars 2015 beslutat om en mall för delegeringsförteckning som enligt beslutet ska användas av alla nämnder. I mallen anges att områdena inom ekonomi, personal och vissa allmänna områden såsom utlämnande av allmänna handlingar ska vara likadana för alla nämnder. Till kommunstyrelsens mall har kommunstyrelsens kansli upprättat Regler för delegering i syfte att skapa en enad tillämpning i kommunen av regelverket kring delegering. Nämnden ansvarar enligt 6 kap. 7 kommunallagen för att verksamheten inom nämndens område bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat (politiska Förskola & Grundskola Åsa Fri Jurist asa.fri@kungsbacka.se 1 (9) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

48 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (9) mål) och de föreskrifter som gäller för verksamheten (lagkrav). Enligt 6 kap. 33 kommunallagen är det nämnden som beslutar om delegering inom nämndens område. Rättsliga ramar för nämndens delegering En stor del av nämndens verksamhet regleras av skollagen. Beslutanderätten i en del individärenden och alla beslut som rör enheternas inre organisation har genom 2 kap. 10 skollagen förbehållits ansvarig rektor och förskolechef. Detta innefattar också enligt förarbetena till 2010 års skollag fritidshemmens inre organisation (prop. 2009/10:165). Beslutanderätten i dessa frågor utgör därmed inte en av nämnden delegerad beslutanderätt. Sådana beslutsärenden ska därför inte tas med i delegeringsförteckningen. Enligt 2 kap. 8 skollagen har huvudmannen, dvs. kommunen företrädd av nämnden i enlighet med nämndens reglemente, det yttersta ansvaret för verksamheten. Detta innebär att nämnden ansvarar för att följa upp att verksamheten följer nämndens mål och lagstiftningens krav. Detta ansvar får inte delegeras. Nämndens ärendetyper interna kontroller och återrapportering av beslut fattade efter delegering är en del av fullgörandet av detta ansvar. Särskilda rapporteringsrutiner från verksamheten till huvudmannen har också tagits fram och fastställts av nämnden den 19 december 2013, 105. Utöver den beslutanderätt som med stöd av skollagen är förbehållen ansvarig rektor eller förskolechef, är utgångspunkten enligt kommunallagen att all beslutanderätt faller på nämnden inom nämndens verksamhetsområde såsom det har fastställt av kommunfullmäktige i nämndens reglemente, i den mån nämnden inte har delegerat beslutanderätten. Ren verkställighet, där beslutsfattaren tillämpar av nämnden redan fattade beslut utan utrymme för självständiga bedömningar, utgör inte ett sådant beslutsfattande. Det följer av arbetsfördelningen mellan nämnden och förvaltningen att förvaltningen ansvarar för verkställigheten av nämndens beslut och riktlinjer. Rena verkställighetsfrågor ska därför inte delegeras. Inte heller faktiskt handlande, t.ex. att göra utredningar och vidta åtgärder i form av samtal med inblandade elever i ett ärende om upplevd kränkande behandling, utgör ett sådant beslutsfattande som ska delegeras. Endast nämnden får enligt 6 kap. 34 kommunallagen besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt. Detta innebär att t.ex. mål och riktlinjer för verksamheten, budget och andra större eller principiella ekonomiska frågor samt myndighetsutövning mot enskilda som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för den enskilde endast får beslutas av nämnden. Inom de ramar som anges för nämndens delegeringsmöjligheter avgör nämnden utifrån vad som är mest ändamålsenligt för verksamheten vilka ärenden som ska delegeras och vilka som nämnden vill behålla sin beslutanderätt i. Sådana ärenden ska därför tas med i delegeringsförteckningen i den mån nämnden vill delegera dem. I annat fall kvarstannar beslutsfattandet på nämnden.

49 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (9) Ändringar i förhållande till nuvarande delegeringsförteckning Utifrån förslaget till reviderad delegeringsförteckning anges nedan vilka ändringar som har gjorts i förhållande till nuvarande delegeringsförteckning. Alla ändringar är också markerade med fetstil under anmärkning i förslaget till reviderad delegeringsförteckning. Anpassningar till kommunstyrelsens mall Delegeringsförteckningen har anpassats till kommunstyrelsens mall, med några undantag. Nämnden genomförde i samband med framtagandet av nuvarande delegeringsförteckning åtgärder för att förenkla användbarheten av delegeringsförteckningen för att öka delegaternas förståelse och rätta användning av den, bl.a. utformades delegeringsförteckningen utifrån ärendetyp eller beslutsinnehåll istället för lagrum. I kommunstyrelsens mall anges lagrum före ärendetyp. Detta kan försvåra användandet av delegeringsförteckningen. Istället har ordningen att ärendetypen anges först behållits. Inledningen i kommunstyrelsens mall (s. 3) har kompletterats med vad som är viktigt att notera för just Förskola & Grundskola, t.ex. vad som anses som verkställighet inom nämndens område. Strukturen i kommunstyrelsens mall med kapitelindelning och numrering har behållits, men inte numreringen vad gäller själva delegeringsavsnitten. Kommunstyrelsens numrering av delegeringsavsnitten börjar på 4, vilket kan försvåra förståelsen eftersom det inte finns några delegeringsavsnitt 1-3. Nämndens delegeringsförteckning har därför en indelning på A) Verksamhet, B) Allmänt, C) Ekonomi och D) Personal, med löpande numrering under respektive område. Strukturen i kommunstyrelsens mall med kapitelindelning har i övrigt behållits, vilket innebär att både enheternas och huvudmannens personalärenden samlas under avsnittet personal. Ändringar i sak som föranleds av kommunstyrelsens mall I kommunstyrelsens mall s. 3 anges att om nämnden ger förvaltningschefen rätt att vidaredelegera beslutanderätten till annan, ska vem som beslutanderätten delegeras till framgå av ett särskilt beslut/förteckning av förvaltningschefen. Nämnden ska enligt kommunstyrelsens förvaltnings Regler för delegering också informeras om besluten. I nämndens nuvarande delegeringsförteckning anges direkt i delegeringsförteckningen vilken funktion som förvaltningschefen, för det fall vidaredelegering beviljas av nämnden, vidaredelegerar till. Det ökar tydligheten för berörda och andra intressenter att direkt i delegeringsförteckningen se hur förvaltningschefen använder sin rätt till vidaredelegering. Att fatta individuella beslut om vidaredelegering t.ex. för varje rektor och hålla dessa beslut uppdaterade skulle medföra en ökad administration för Förskola & Grundskola som inte

50 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (9) uppvägs av någon motsvarande tydlighet. Det föreslås därför att ordningen i nämndens nuvarande delegeringsförteckning behålls. I kommunstyrelsens mall s. 3 anges att det sist i delegeringsförteckningen ska finnas en lista med namn och funktion för de personer som har rätt att fatta beslut och att listan ska uppdateras allteftersom namnen ändras varaktigt. Detta har följts med undantag för rektorer och förskolechefer. Det skulle innebära en ökad administration för Förskola & Grundskola att namnge varje rektor och förskolechef. Eftersom det inte råder någon tveksamhet om vem som är rektor och förskolechef leder ett angivande i delegeringsförteckningen endast av titel för rektor och förskolechefer inte till någon otydlighet. I kommunstyrelsens förvaltnings Regler för delegering anges att beslut som fattas efter vidaredelegering från förvaltningschefen ska anmälas till förvaltningschefen som sedan ska anmäla besluten till nämnden. Enligt 6 kap. 35 och 37 kommunallagen har nämnden dock möjlighet att bestämma om vidaredelegeringsbesluten ska anmälas till nämnden eller om det räcker att de anmäls till förvaltningschefen. För att överklagandefrister ska börja löpa behöver anmälningarna av delegeringsbesluten i båda fallen anslås (10 kap. 6 kommunallagen). Ska de vidaredelegerade besluten inte anmälas till nämnden, anslås de av förvaltningschefen. Inom Förskola & Grundskola är det en stor mängd beslut som ska anmälas. De beslut som förvaltningschefen inte har rätt att vidaredelegera är av större intresse för nämnden, eftersom de avser ärenden som kan ha större inverkan på nämndens verksamhet än vidaredelegeringsbeslut. Det blir tydligare för nämnden att se hur förvaltningschefen beslutar utifrån sin delegering om endast de beslut som förvaltningschefen inte har rätt att vidaredelegera anmäls till nämnden. Det minskar också administrationen. Nämnden kan bestämma att nämnden vill få information om hur vidaredelegeringarna fungerar på annat sätt, t.ex. genom uppföljning och utvärdering av vidaredelegeringarna som ett ärende på nämnden. I den reviderade delegeringsförteckningen föreslås en sådan ordning. I avsnitt 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro i mallen har anpassning gjorts till att nämnden för Förskola & Grundskola har en 2:e vice ordförande. Avsnitt 5 Allmänt i mallen Delegeringen avseende utlämnande av allmänna handlingar (mallen 5.2) innebär inte någon ändring i sak, men har ändrats språkligt i enlighet med mallen. Delegeringen avseende beslut om avvisande av för sent inkomna överklaganden är ny (mallen 5.3). Jag har lagt till i anmärkningen att endast förvaltningsrätten får göra rättidsprövningen av beslut som överklagas genom laglighetsprövning. De flesta beslut som fattas efter delegering av nämnden överklagas genom laglighetsprövning.

51 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (9) Rätten för förvaltningschefen att utse ombud med rätt att föra nämndens talan är ny och följer av mallen (mallen 5.4). Detta har tidigare delegerats till ordföranden. Avsnitt 6 Ekonomi i mallen Avsnittet ekonomi i mallen innehåller inte några ändringar i sak, men delegeringsförteckningen har anpassats till de formuleringar som anges i mallen. Jag har dock vad gäller beslut om upphandling lagt till en anmärkning att särskilda delegeringsregler gäller vid beslut om upphandling som omfattar flera nämnders verksamhetsområden. I avsnitt om förvaltningsbudget står i kommunstyrelsens mall att förvaltningscheferna beslutar om förvaltningsbudget med fördelning på verksamhetsnivå. Det gäller redan idag inom Förskola & Grundskola, även om det inte uttryckligen anges i delegeringsförteckningen att fördelningen ska göras på verksamhetsnivå. Den reviderade delegeringsförteckningen har anpassats till kommunstyrelsens mall. Avsnitt 7 Personal i mallen Avsnitt 7 i mallen innehåller ärenden inom personalområdet som enligt kommunstyrelsen kräver delegering för tjänstemannabeslut. Övriga ärenden inom personalområdet är enligt kommunstyrelsens förvaltning att anse som ren verkställighet och finns angivna i dess Regler för delegering. Jag har lagt till en hänvisning till den förteckningen i slutet av personalavsnittet. Den förteckningen är inte antagen politiskt och är att se som en rekommendation från kommunstyrelsens förvaltning. Enligt mallen ska alla ärenden avseende avsked delegeras till kommunens HR-chef Anette Dahlberg (mallen avsnitt 7.4). Den reviderade delegeringsförteckningen är ändrad i enlighet med detta. Att förhandla och teckna kollektivavtal om den individuella fördelningen inom respektive förvaltning i samband med löneöversyn är ny (mallen avsnitt 7.6). Detta har tidigare inte varit med i nämndens delegeringsförteckning. Att förhandla är faktiskt handlande och omfattas inte av delegering. Jag har gjort en anmärkning om detta. Möjligen avses ett förordnande för förvaltningschefen att förhandla (förhandlingsfullmakt), i så fall ska detta anges i särskilt beslut. I övrigt skiljer sig inte mallen från nuvarande delegeringsförteckning annat än språkligt. Den reviderade delegeringsförteckningen har anpassats i enlighet med mallen.

52 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (9) Ändringar som inte är föranledda av mallen Numreringarna avser den reviderade delegeringsförteckningen. Avsnitt A I nuvarande delegeringsförteckning omfattas utredningar och åtgärder med anledning av upplevd kränkande behandling av delegeringen. I den reviderade delegeringsförteckningen anses det vara verkställighet, så länge det inte resulterar i några överklagningsbara beslut. De överklagningsbara besluten anges särskilt i delegeringsförteckningen och skollagen. Att upprätta årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering omfattas i den nuvarande delegeringsförteckningen av delegeringen. I den reviderade delegeringsförteckningen anses det vara verkställighet, eftersom planerna inte resulterar i några överklagningsbara beslut. I avsnitt A 1.4 har det förtydligats under anmärkning att endast nämnden beslutar om yttrande som innefattar ställningstagande till skadestånd, vite och andra ersättningar. Det gäller redan idag. I avsnitt A 1.8 har det förtydligats att endast nämnden får besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt. Det gäller redan idag. I avsnitt A 2.11 om undervisning i hemmet eller på annan plats av vissa sjuka elever har vidaredelegeringen försetts med en inskränkning i tid, för att öka likvärdigheten i besluten. Det innebär att undervisning i hemmet eller på annan plats för dessa elever för längre tid än 10 dagar fattas av förvaltningschefen. Avsnitt A 2.12 om placering vid skolenhet är i överensstämmelse med tillägget som nämnden beslutade den 16 juni 2015, 66. I avsnitt A 3.5 om mottagande på försök i annan skolform och A 3.6 om elevs integrering i annan skolform har vidaredelegeringen ändrats från berörda rektorer till mottagande rektor, eftersom tjänstemän inte har rätt att fatta beslut gemensamt. I avsnitt A 4.1 om beslut om skolskjuts har under anmärkning förtydligats att beslut där endast avståndsbedömning är aktuellt och som avser buss är verkställighet. I avsnitt A 4.2 om beslut om skolskjuts för elever vid fristående skolor har vidaredelegeringen gjorts till verksamhetschef planering istället för controller verksamhetsstyrning, eftersom det

53 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (9) faller under Vc P:s ansvar i nuvarande organisation. Det har också förtydligats att beslut där endast avståndsbedömning är aktuellt och som avser buss är verkställighet. I avsnitt A 4.3 har en hänvisning till nämndens ansvar enligt skolskjutsförordningen tagits in (förordning 1970:340) om skolskjutsning. Enligt 2 skolskjutsförordningen ansvarar skolnämnden i en kommun, efter att ha inhämtat synpunkter från den kommunala nämnd som ansvarar för trafikfrågor, Polismyndigheten och väghållaren, för varje skolskjuts färdväg och de platser där på- eller avstigning bör ske. I det reviderade förslaget till delegeringsförteckning har detta delegerats till förvaltningschefen med rätt att vidaredelegera till verksamhetschef planering. Under anmärkning anges att beslut som har stor betydelse, betydligt ökade kostnader eller som annars är av principiell beskaffenhet endast får beslutas av nämnden. Vad gäller hanteringen av interkommunala placeringar har ytterligare några moment identifierats som är att betrakta som verkställighet. Delegeringen i avsnitt A 5.1 om interkommunala placeringar innefattar därför enligt den reviderade delegeringsförteckningen endast a) beslut/överenskommelse om mottagande/placering av barn och elever från annan kommun, när det inte finns överenskommelse som reglerar mottagande/placering mellan kommunerna och b) överenskommelse om ersättning, när det inte finns avtal som reglerar ersättning mellan kommunerna. Under anmärkning anges: - Att avge respektive inhämta yttrande vid interkommunal placering är verkställighet. Tidigare ansågs detta vara beslutsfattande, men yttrandena baseras på registrerade uppgifter utan att några ytterligare bedömningar görs. - Beslut/överenskommelse om mottagande, placering och ersättning när det finns avtal om mottagande och ersättning är verkställighet. Tidigare omfattades detta av delegeringen eftersom något undantag för dessa situationer inte hade gjorts. - Det förtydligas också att beslut/överenskommelse att lämna interkommunal ersättning i övriga fall motsvarande kommunens eget grundbelopp är verkställighet. Detta gäller redan. I avsnitt A 5.2 om bidrag till internationell skola har förtydligats under anmärkning att utbetalning motsvarande grundbelopp är verkställighet. Avsnitt A 6.1 om tilläggsbelopp till enskild huvudman har förtydligats så att det även gäller överenskommelse med enskild huvudman om ersättning som innefattar tilläggsbelopp. Detta gäller redan. Det har också förtydligats att överenskommelse/avtal om placering som inte

54 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (9) innebär ekonomiska åtaganden för Förskola & Grundskola utöver grundbeloppet är verkställighet. I avsnitt A 7.3 om tillsyn av fristående huvudmän har lagts till att även beslut om avstående från ingripande omfattas av delegeringen. Det anges inte uttryckligen i nuvarande delegeringsförteckning. I avsnitt A 9.1 om avgiftsbefrielse för vissa elevers placering i fritidshem har 14 kap. 5 skollagen om elev som har ett eget behov av plats på grund av familjens situation i övrigt lagts till. Den har inte tidigare varit med. Avsnitt B.4 beslut avseende utlämnande av medicinska journaler är vidaredelegerat från förvaltningschefen i nuvarande delegeringsförteckning. Eftersom verksamhetschefen för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan är förordnad av nämnden har delegeringen gjorts direkt till verksamhetschefen HSL. I avsnitt B.7 om anmälningar av ny och ändrad verksamhet till förvaltningen för Miljö och Hälsa har vidaredelegeringen ändrats från verksamhetschef planering till rektor/förskolechef, eftersom det är rektorer/förskolechefer som i nuvarande organisation gör de anmälningarna. I avsnitt C 2 om ingående av avtal och C 3 om rekvisition genom redan ingångna avtal föreslås beloppet höjas från 15 prisbasbelopp till 35 prisbasbelopp ( kr jämfört med kr i 2015 års prisbasbelopp). För år 2015 är prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring fastställt till kr. I avsnitt C 3 föreslås förvaltningschefen även få rätt att vidaredelegera rätt att göra rekvisitioner. I avsnitt D 15 om beslut att utse ställföreträdare för rektor eller förskolechef, har vidaredelegeringen ändrats från R/Fch till Vc PE. Detta för att stödja Vc PE:s personalplanering. Övrigt Beslut rörande fritidshemmens inre organisation faller inom rektorernas befogenheter vad gäller beslut och verkställighet för enhetens inre organisation jämlikt 2 kap skollagen. Sådana beslut ska därför inte omfattas av nämndens delegering. Placering av barn/elever i annan pedagogisk omsorg anses i likhet med placering av barn i skolformerna som verkställighet. Nämndens delegering avseende detta har därför tagits bort i den reviderade delegeringsförteckningen.

55 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (9) Även delegeringen avseende utlämnande av uppgifter till Statens skolverk vid nationell uppföljning och utvärdering har tagits bort, eftersom hanteringen utgör verkställighet. Nämndens förordnande av ansvarig verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan (Vc HSL) innebär att Vc HSL har rätt att vidta åtgärder på nämndens vägnar inom verksamhetsområdet för elevhälsans medicinska och psykologiska del i enlighet med nämndens beslut om förordnande. Någon delegering avseende sådana åtgärder ska därför inte göras, utan det regleras genom förordnandet. Beslut om tilldelning av Lära för livet-priset fattas av ordföranden och har tidigare delegerats. Det görs om till verkställighet i den reviderade delegeringsförteckningen eftersom beslutet inte resulterar i ett överklagbart beslut. Fastställande av turordning till ungdomsnämnd är delegerat till förvaltningschefen i nuvarande delegeringsförteckning. Det kan ses som verkställighet och har därför tagits ur delegeringsområdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag på reviderad delegeringsförteckning Kommunstyrelsens beslut KS/2015:11 64, Tjänsteskrivelse KS/2015:11, Mall för delegeringsförteckning KS/2015:11, Regler kring delegering, upprättat av KS, KS/2015:11 Nämndens nuvarande delegeringsförteckning Tillägg till nuvarande delegeringsförteckning Beslutet skickas till Insidan/K Fredberg Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

56 KUB1001, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE ARBETSMATERIAL Delegeringsförteckning för nämnden för Förskola & Grundskola Nämndens rätt att delegera Nämnden får delegera beslutanderätten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegering får ske till utskott, ledamot eller ersättare samt till anställd i kommunen (kommunallagen 6 kap. 33 ). Blandad delegering (till förtroendevald eller tjänsteman) är inte tillåten. Delegation får inte ske till två anställda eller förtroendevalda att tillsammans besluta. 1 (13) Datum Dnr Ärenden som inte får delegeras I följande slag av ärenden får nämnden enligt 6 kap. 34 kommunallagen inte delegera beslutanderätten: - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, t.ex. policys, strategidokument och handlingsplaner av betydelse för verksamhetens mål, inriktning och kvalitet, beslut om nämndsbudget och årsredovisning tillsammans med framställning om resultatdisponering, underlag till kommunbudget med framställan om ramförändring, taxeliknande ärenden som beslut om interkommunala ersättningar mellan och andra kommuner samt fastställande av bidragsnivåer till fristående verksamheter. - Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet har överklagats - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, t.ex. vitesförelägganden - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Förskola & Grundskola Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax forskola.grundskola@kungsbacka.se

57 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (13) Vidaredelegering och utövande av delegeringsrätt Om nämnden beslutar, får förvaltningschefen vidaredelegera sin beslutanderätt åt annan anställd i kommunen. Denne får inte i sin tur vidaredelegera till annan. Beslut som fattas på delegation får samma rättsverkan som om nämnden själv hade fattat beslutet. Vid utövande av delegerad beslutanderätt gäller att - mål, riktlinjer och policys ska följas, - lagar, avtal och anvisningar ska följas, samt - beslut ska rymmas inom tilldelad budget. Ärenden som har delegerats ska överlämnas till nämnden för beslut av nämnden om ärendet är av principiell beskaffenhet. Nämnden är, utan hinder av att beslutanderätten har delegerats, alltid oförhindrad att ta upp ett ärende till eget avgörande. Den som tillagts beslutanderätten ska underrättas om detta i förväg. Beslut som redan har fattats med stöd av delegering får inte ändras eller prövas av nämnden. Förvaltningschefen får förbehålla sig beslutanderätten i ett visst ärende eller i en viss typ av ärenden som har vidaredelegerats. Den som tillagts beslutanderätten ska underrättas om detta i förväg. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som rör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där i annat fall jäv föreligger (6 kap. 24 kommunallagen). Det är i första hand den jävige själv som ska tillkännage att jäv föreligger. I sådana fall övergår beslutanderätten till den som givit delegationen. Anmälan och redovisning av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas skriftligen till nämnden på bifogad mall inom fyra veckor. Vid vidaredelegering ska beslutet anmälas till förvaltningschef som i sin tur ska anmäla beslutet till nämnden. Verkställighet Gränsen för vad som är beslut som får delegeras och vad som är verkställighet kan vara svår att dra. Beslut i ärenden som är reglerade på sådant sätt att det saknas utrymme för självständiga bedömningar är att betrakta som verkställighet och fattas utan formell delegering, t.ex. beslut om utbetalningar av grundbelopp till fristående verksamhet beräknat utifrån de av nämnden beslutade à-priserna. Rektorers och förskolechefers ansvar direkt med stöd av skollagen och andra författningar En stor del av nämndens verksamhetsområde regleras av skollagen. Enligt 2 kap. 9 och 10 skollagen ansvarar rektor respektive förskolechef för sin enhets inre organisation och fattar alla beslut hänförliga till detta. Beslutanderätten i dessa frågor följer direkt av lagen och utgör inte en av nämnden delegerad beslutanderätt. Nämnden får inte i sådana frågor fatta beslut i rektorns eller förskolechefens ställe eller överlåta det till någon annan. Exempel på sådana beslut är placering av barn och elever och fördelning av barn och elever på klasser och grupper, fastställande av schema för undervisningen och beslut i fråga om personalens kompetensutveckling. Rektorer och förskolechefer har rätt att delegera vissa uppgifter i skollagen som det enligt skollagen är rektors eller förskolechefs ansvar att besluta om, såvida det inte uttryckligen anges i skollagen att rektorn inte får delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende. Rektorernas och förskolechefernas delegeringsrätt hanteras inte i detta dokument, som endast rör nämndens delegering.

58 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (13) Delegering av nämndens beslutanderätt till ordföranden, arbetsutskottet och förvaltningschefen Nämnden för Förskola & Grundskolas ansvar och uppgifter redovisas i nämndens reglemente. Kommunfullmäktige har gett nämnden i uppdrag att bedriva kommunens verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt korttidstillsyn enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden är skyldig att verkställa de beslut som kommunfullmäktige har beslutat och se till att nämndens beslut ryms inom tilldelad budget samt att lagar, avtal och anvisningar följs. Nämnden ska även följa de mål, riktlinjer, principer, reglementen m.m. som kommunfullmäktige har fastställt. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen som helhet ska enligt kommunallagen beslutas av kommunfullmäktige. Exempelvis innefattar detta kommunens mål, riktlinjer, principer för kommunen och kommunbudget, övergripande taxor. Kommunen, företrädd av nämnden, har enligt 2 kap. 8 skollagen och 6 kap. 7 kommunallagen det yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som reglerar verksamheten, det s.k. huvudmannaansvaret. Detta innebär att nämnden ansvarar för att följa upp att verksamheten följer nämndens mål och lagstiftningens krav. Detta ansvar får inte delegeras. Nämndens ärendetyper mål, riktlinjer, interna kontroller och återrapportering av beslut fattade efter delegering är en del av fullgörandet av detta ansvar. Budgetansvar Enligt s ekonomistyrningsprinciper innebär budgetansvaret ett ansvar för att verksamheten planeras och genomförs inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. Genom beslut om nämndsbudget fastställer nämnden fördelning av budgetmedlen på verksamhetsnivå för de pedagogiska enheterna, à-priser för de fristående verksamheterna och i egen regi. Med budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut i enlighet med gällande attestrutiner. Förkortningar AU arbetsutskottet Fc förvaltningschef Fch förskolechef FR förvaltningsrätt KL kommunallagen KR kammarrätt LSS lagen om särskilt stöd och service R rektor SL skollagen Vc HSL verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen Vc PE verksamhetschef pedagogisk enhet

59 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (13) Delegeringsförteckning av ärenden inom Förskola & Grundskola 1. Anställning av personal i förskola och skola Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 1.1 Anställning av rektor och förskolechef Fc SL 2:11 Registerutdrag ska inhämtas SL 2 kap 31 Samråd ska ske med Fc innan beslut om anställning Vc PE 1.2 Beslut om att rektor ska gå befattningsutbildning Fc SL 2:12 Vc PE 1.3 Utse ställföreträdare för rektor eller förskolechef 1.4 Anställning av lektor och förstelärare Fc Fc SL 2:22, 24 Registerutdrag ska inhämtas SL 2 kap 31 R/Fch 1.5 Anställning av andra lärare än lektorer och förstelärare samt anställning av förskollärare och annan personal i skolan eller fritidshemmet, t.ex. inom elevhälsans arbete, med undantag av obehörig personal Fc SL 2:13, 25, Registerutdrag ska inhämtas SL 2 kap 31 R 1.6 Anställning av förskollärare och annan personal i förskolan, t.ex. inom elevhälsans arbete, med undantag av obehörig personal 1.7 Anställning av obehörig personal Fc SL 2:13, 25 Registerutdrag ska inhämtas SL 2 kap 31 Fc SL 2:18-19 Anställning av obehörig personal får endast göras om det inte finns någon att tillgå som har den utbildning som krävs eller om det finns något annat särskilt skäl att anställa obehörig personal. Fch Vc PE

60 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (13) 2. Rätt till utbildning och skolpliktsfrågor Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 2.1 Beslut om uppskjuten skolplikt Fc SL 7:10 R 2.2 Beslut om förtida skolstart Fc SL 7:11 R 2.3 Beslut om skolpliktens förlängning (senare upphörande) 2.4 Beslut om skolpliktens tidigare upphörande 2.5 Beslut om elevs rätt att slutföra utbildningen även om skolplikten upphört Fc SL 7:13 R Fc SL 7:14 R Fc SL 7:15, 16 R 2.6 Beslut om föreläggande om vårdnadshavare inte fullgör sina skyldigheter när skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång som inte förenas med vite 2.7 Beslut om elevs fullgörande av skolplikt på annat sätt i enlighet med nämndens praxis. 2.8 Beslut om fullgörande av elevs skolplikt på annat sätt som innebär avsteg från nämndens praxis. 2.9 Mottagande av elev som inte anses bosatt i Sverige Revidering av skolornas timplaner och antagande av nya timplaner Fc SL 7:23 Om föreläggandet ska förenas med vite ska det beslutas av nämnden enligt 6 kap. 34 KL. Beslut om förelägganden ska omedelbart anmälas till fc för förberedande av ev. vitesföreläggande. Fc SL 24:23-25 Överklagas till FR AU SL 24:23-25 Överklagas till FR AU Skolf 4:2 Fc Skolf 9:4 R 2.11 Beslut om studiedagar Fc Skolf 2.12 Beslut om särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats Fc SL 24:20 R

61 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (13) 3. Huvudmannens ansvar för verksamhetens innehåll Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 3.1 Mottagande av rektors anmälan till huvudmannen när rektorn har fattat ett beslut om avstängning av elev 3.2 Upprätta årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering 3.3 Motta rektorns/förskolechefens anmälan om upplevd kränkande behandling 3.4 Beslut om åtgärder efter rektorns/förskolechefens anmälan om kränkande behandling 3.5 Besluta om åtgärder i ärende som utretts inom Förskola & Grundskolas interna klagomålshantering på huvudmannanivå 3.6 Yttranden till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen i ärenden som rör enskilda barn och elever, såvida yttrandena inte avser skadestånd, vite eller andra ersättningar. 3.7 Yttranden till Skolinspektionen med anledning av Skolinspektionens tillsynsgranskning 3.8 Organisatoriska förändringar inom budgetram som inte påverkar upptagningsområden för barn och elever. Fc SL 5:16 Vc PE Fc SL 6:8 R/Fch Fc SL 6:10 Vc PE Fc SL 6:10 Vc PE Fc SL 4:7 Fc SL 2:8 AU SL 2:8 Fc

62 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (13) 4. Beslut angående skolgång i grundsärskola Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 4.1 Beslut om mottagande i grundsärskolan 4.2 Beslut om en elev, som tas emot i grundsärskolan, huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 4.3 Utredning enligt 7 kap. 5 a skollagen med anledning av rektors anmälan om uppmärksammande av att något tyder på att en elev i grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp. 4.4 Beslut om att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp efter utredning enligt 7 kap. 5 a skollagen 4.5 Mottagande på försök i annan skolform 4.6 Beslut om elevs integrering i annan skolform 4.7 Beslut om elevs rätt att slutföra utbildningen även om skolplikten upphört Fc SL 7:5 Utv. led. särskola Fc SL 11:8 1 st Utv. led. särskola Fc SL 7:5 a Utv. led. särskola Fc SL 7:5 b Utv. led. särskola Fc SL 7:8 Berörda rektorer Fc SL 7:9 1 st Berörda rektorer Fc SL 7:15 R 5. Skolskjuts 5.1 Beslut om skolskjuts avseende kommunens egna skolor Fc SL 10:32, 11:31 R 5.2 Skolskjuts för elever i fristående grundskola och grundsärskola Fc SL 10:40, 11:39 Överklagas till FR Utv. led.

63 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (13) 6. Beslut och yttranden vid interkommunala placeringar Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 6.1 Inhämtande av yttrande från hemkommun vid interkommunal placering och beslut om mottagande av barn och elever från annan kommun såvitt avser - förskola - förskoleklass - grundskola - grundsärskola 6.2 Avge yttrande till annan kommun vid interkommunal placering avseende - förskola - förskoleklass - grundskola - grundsärskola 6.3 Beslut om att inte lämna interkommunal ersättning avseende bidrag för särskilt stöd i fråga om barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd då det i sådant fall uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, såvitt avser - förskola - förskoleklass - grundskola - grundsärskola - fritidshem Fc SL 8:13, 9:13, 10:24-25, 27, 11:24-26 Fc SL 8:13, 9:13, 10:24-25, 27, 11:24-26 Fc SL 8:17, 9:1, 10:34, 11:33, 14:15 Fch avseende placering i förskola. R avseende övriga placeringar Utv. led. 6.4 Beslut om tilläggsbelopp för barn eller elever vid fristående förskola, fristående förskoleklass, fristående grundskola, fristående grundsärskola, fristående fritidshem och fristående pedagogisk omsorg 6.5 Grundskolan. Beslut om åtgärder för elev som bor utanför det egna hemmet Fc SL 8:21, 23, 9:19, 21, 10:37, 39, 11:36, 38, 14:15, 17, 25:11, 13 Fc SL 10:29 2, 3 st Överklagas till FR

64 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (13) 6.6 Överenskommelse med annan kommun om mottagande av elev vars skolgång hemkommunen ansvarar för såvitt avser - förskola - förskoleklass - grundskola - grundsärskola Fc SL 8:12 3 st, 9:12 3 st, 10: 24 3 st, 11:24 2 st 7. Tillsyn av fristående huvudmän Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 7.1 Föreläggande om uppgiftsskyldighet för fristående huvudman 7.2 Föreläggande om verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter 7.3 Tilldela anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser 7.4 Utlämnande av uppgifter till Statens skolverk vid nationell uppföljning och utvärdering Fc SL 26:8 Utv. led. tillsyn Fc SL 26:10 Utv. led. tillsyn Fc SL 26:11, 12 Utv. led. tillsyn Fc SL 26:25 8. Offentlighet och sekretess Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 8.1 Beslut att inte lämna ut allmän handling eller uppgift samt beslut om utlämnande allmän handling med förbehåll eller att inte lämna ut sekretessbelagd handling som avser nämnden och förvaltningen för Förskola & Grundskola 8.2 Beslut med förbehåll eller att inte lämna ut medicinska journaler Fc TF 2 kap. 12, 14, OSL kap. 6-8, 10, 12, 17, 21-23, 25 och 39 Fc TF 2:12, 14 OSL kap 6, 7, 8, 10, 12, 21, 25 Får överklagas till KR Får överklagas till KR Vc HSL 9. Elevhälsans medicinska del 9.1 Delegeringsförteckning avseende elevhälsans medicinska del Se särskilt dokument

65 KUNGSBACKA KOMMUN 10 (13) 10. Lag om särskilt stöd och service (LSS) Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 10.1 Beslut om elevs rätt till LSS-insats, korttidstillsyn 10.2 Bidrag till plats i enskild korttidstillsyn enligt LSS i och utanför kommunen 10.3 Ersättning till annan kommun för plats i korttidstillsyn enligt LSS Fc L (1993:387) 9 p. 7 Fc L (1993:387) 9 p. 7 Fc L (1993:387) 9 p. 7 Utv. led. särskola Utv. led. särskola Utv. led. särskola 11. Personalärenden inom förvaltningen Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 11.1 Anställning av tillsvidaretjänster inom förvaltningsstaben 11.2 Avseende förvaltningsstaben: Uppsägning, avskedande, minskning av löneförmån biträde gentemot tredje man, avstängning samt, disciplinpåföljd. Hänvisning till viss läkare, begäran om sjukintyg från första dagen, avbrytande av provanställning Anställning av övrig personal inom förvaltningen 11.4 Avseende övrig personal inom förvaltningen: Hänvisning till viss läkare, begäran om sjukintyg från första dagen, avbrytande av provanställning Avseende övrig personal inom förvaltningen: Uppsägning, avskedande, minskning av löneförmån biträde gentemot tredje man, avstängning samt, disciplinpåföljd, med undantag av varning Avseende övrig personal inom förvaltningen: Varning 11.7 Utse ställföreträdare för Vc PE Fc Fc Fc Fc Fc Fc Fc Närmaste chef Närmaste chef Närmaste chef. Samråd ska dock ske med Fc först. Vc PE

66 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (13) 12. Avgifter, bidrag och andra ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 12.1 Beslut om bidrag till internationell skola 12.2 Beviljande av vårdnadsbidrag och beslut om avslag, återkrav och eftergift av vårdnadsbidrag enligt fastställda regler och tillämpningsföreskrifter 12.3 Förkortad uppsägningstid avseende plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg vid utflyttning från kommunen - avsteg från riktlinjerna 12.4 Beslut om avsteg från eller principiella ställningstaganden utöver kommunens regler och tillämpningsföreskrifter avseende förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 12.5 Avskrivning av fordringar gentemot gäldenär om högst ett basbelopp 12.6 Fördelning av reservmedel i driftsbudgeten på förvaltningsnivå 12.7 Bidrag till elevers deltagande i evenemang Fc SL 24 kap 4 Fc Fc AU Fc Fc Fc 12.8 Avstängning vid obetalda Fc avgifter för förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 12.9 Beslut om donationsfond Fc Rätt att ansöka om statsbidrag, EU-bidrag och andra bidrag för nämndens vägnar Beslut om förvaltningsbudget Beslut om resursfördelningsmodell inom de av nämnden i nämndsbudgeten fastställda driftbudgetramarna. (12.13) Rekvisitioner för inköp genom kommunens övergripande avtal omfattande femton prisbasbelopp Fc Fc Fc Fc Lag om kommunalt vårdnadsbidrag 2008:37. Enl. riktlinjer KF 118/07 Regler för förskola, fritidshem o pedagogisk omsorg Regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Överklagas till FR Efter utredning Efter anmälan Får ej innebära omdisponering av medel inom av nämnden fastställd driftbudgetram. Utv led. förskola Fch/R Vc PE Fch/R

67 KUNGSBACKA KOMMUN 12 (13) (12.14) Konsultarbeten omfattande tre prisbasbelopp (12.15) Konsultarbeten omfattande ett prisbasbelopp (12.16) Ingående och undertecknande av avtal om inköp, försäljning etc. inom förvaltningsområdet, inklusive upplåtande av immateriella rättigheter Fc Fc Fc Vc PE 13. Administrationsärenden Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 13.1 Rätt att utse beslutsattestanter Centralt, stab och verksamhetschefer 13.2 Rätt att utse beslutsattestanter Pedagogiska enheter 13.3 Rätt att utse granskningsattestanter och rekvirenter 13.4 Utfärdande av fullmakt att företräda nämnden i tvister och betalningsskyldighet 13.5 Besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas Besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas och ordföranden har förfall 13.7 Åtgärder rörande beslut rörande miljö och hälsoansvar enligt miljöförfattningarna avseende verksamheten vid skolenhet/ förskoleenhet, inklusive behörighet att skriva under delgivning av beslut, t.ex. om riskklassning, miljöbalkstaxa, och betalning av avgifter Anmäla ny eller ändrad verksamhet till förvaltningen för Miljö och Hälsa eller annan tillsynsmyndighet Fc Fc Fc Ordf Ordf KL 6:36 Vice ordf KL 6:36 Fc Fc Miljöbalken och andra miljöförfattningar 38 F 1998:899 Med attesträtt följer inköpsrätt inom budget. Med attesträtt följer inköpsrätt inom budget. Anmälningsplikt gäller t.ex. om en förskola utökar med nya lokaler, eller en skola påbörjar förskole- Vc PE Vc PE R/Fch R/Fch

68 KUNGSBACKA KOMMUN 13 (13) 13.9 Yttranden till JO som avser förvaltningen eller nämnden Beslut i fråga om tilldelning av Lära för livet-priset Fastställande av turordning till ungdomsnämnd AU Ordf Fc verksamhet i sina lokaler eller fritidshem, eftersom det är en annan typ av verksamhet. Anmälan ska göras senast 6 veckor innan verksamheten avser att starta. Respektive enhet svarar för avgifter vid för sen anmälan. Fc informerar om LL-priset vid nämnd. ANMÄLAN AV FATTADE DELEGATIONSBESLUT SKA SKE PÅ BIFOGAD MALL INOM FYRA VECKOR

69 Delegeringsförteckning Arbetsmaterial till AU Delegeringsförteckning Nämnden för Förskola & Grundskola Antagen av nämnden för Förskola & Grundskola 2015-xx-xx Dnr FG/2015:98 1

70 Delegeringsförteckning Innehåll 1 Inledning 3 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro 6 3 Förkortningar 7 4 Delegerad beslutanderätt - A Verksamhet 8 B Allmänt 16 C Ekonomi 19 D Personal 23 Namnlista över delegater 26 2

71 Delegeringsförteckning 1 Inledning Kommunstyrelsen har den 17 mars 2015 beslutat om en gemensam mall för delegeringsförteckning som ska användas av alla nämnder. Enligt mallen ska delegering inom ekonomi, personal och vissa allmänna områden såsom utlämnande av allmänna handlingar vara likadana för alla nämnder. Till mallen har kommunstyrelsens förvaltning upprättat Regler för delegering i syfte att skapa en enad tillämpning i kommunen av regelverket kring delegering. Med delegering avses att nämnden överför självständig beslutanderätt till delegaten vilket innebär att delegaten får i uppdrag att på nämndens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Nämndens rätt att delegera Nämnden för Förskola & Grundskolas ansvar och uppgifter redovisas i nämndens reglemente. Kommunfullmäktige har gett nämnden i uppdrag att bedriva kommunens verksamhet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt korttidstillsyn enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden är skyldig att verkställa de beslut som kommunfullmäktige har beslutat och se till att nämndens beslut ryms inom tilldelad budget samt att lagar, avtal och anvisningar följs. Nämnden ska även följa de mål, riktlinjer, principer, reglementen m.m. som kommunfullmäktige har fastställt. Ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen som helhet ska enligt kommunallagen beslutas av kommunfullmäktige. Exempelvis innefattar detta kommunens mål, riktlinjer, principer för kommunen och kommunbudget, övergripande taxor. Kommunen, företrädd av nämnden, har enligt 2 kap. 8 skollagen och 6 kap. 7 kommunallagen det yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som reglerar verksamheten, det s.k. huvudmannaansvaret. Detta innebär att nämnden ansvarar för att följa upp att verksamheten följer nämndens mål och lagstiftningens krav. Detta ansvar får inte delegeras. Nämndens ärendetyper mål, riktlinjer, interna kontroller och återrapportering av beslut fattade efter delegering är en del av fullgörandet av detta ansvar. I övrig får nämnden, med vissa undantag, inom sitt verksamhetsområde såsom det anges i nämndens reglemente, delegera beslutanderätten i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegering får ske till utskott, ledamot eller ersättare samt till anställd i kommunen (6 kap. 33 kommunallagen). Blandad delegering (till förtroendevald eller tjänsteman) är inte tillåten. Delegation får inte ske till två anställda eller förtroendevalda att tillsammans besluta. 3

72 Delegeringsförteckning Ärenden som inte får delegeras I följande slag av ärenden får nämnden enligt 6 kap. 34 kommunallagen inte delegera beslutanderätten: - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, t.ex. policys, strategidokument och handlingsplaner av betydelse för verksamhetens mål, inriktning och kvalitet, beslut om nämndsbudget och årsredovisning tillsammans med framställning om resultatdisponering, underlag till kommunbudget med framställan om ramförändring, taxeliknande ärenden som beslut om interkommunala ersättningar mellan Kungsbacka kommun och andra kommuner samt fastställande av bidragsnivåer till fristående verksamheter. - Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet har överklagats - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, t.ex. vitesförelägganden - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Vidaredelegering och utövande av delegeringsrätt Om nämnden beslutar, får förvaltningschefen vidaredelegera sin beslutanderätt åt annan anställd i kommunen. Denne får inte i sin tur vidaredelegera till annan. Beslut som fattas på delegation får samma rättsverkan som om nämnden själv hade fattat beslutet. Vid utövande av delegerad beslutanderätt gäller att - mål, riktlinjer och policys ska följas, - lagar, avtal och anvisningar ska följas, samt - beslut ska rymmas inom tilldelad budget. Ärenden som har delegerats ska överlämnas till nämnden för beslut av nämnden om ärendet är av principiell beskaffenhet. Nämnden är, utan hinder av att beslutanderätten har delegerats, alltid oförhindrad att ta upp ett ärende till eget avgörande. Den som tillagts beslutanderätten ska underrättas om detta i förväg. Beslut som redan har fattats med stöd av delegering får inte ändras eller prövas av nämnden. Förvaltningschefen får förbehålla sig beslutanderätten i ett visst ärende eller i en viss typ av ärenden som har vidaredelegerats. Den som tillagts beslutanderätten ska underrättas om detta i förväg. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som rör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där i annat fall jäv föreligger (6 kap. 24 kommunallagen). Det är i första hand den jävige själv som ska tillkännage att jäv föreligger. I sådana fall övergår beslutanderätten till den som givit delegationen. Anmälan och redovisning av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas skriftligen till nämnden på bifogad mall inom fyra veckor. Vid vidaredelegering ska beslutet anmälas till förvaltningschef. 4

73 Delegeringsförteckning Verkställighet Gränsen för vad som är beslut som får delegeras och vad som är verkställighet kan vara svår att dra. Beslut i ärenden som är reglerade på sådant sätt att det saknas utrymme för självständiga bedömningar är att betrakta som verkställighet och fattas utan formell delegering, t.ex. beslut om utbetalningar av grundbelopp till fristående verksamhet beräknat utifrån de av nämnden beslutade grundbeloppen. Beslut om tilldelning av Lära för livet-priset fattas av ordföranden och är verkställighet. Fastställande av turordning till ungdomsnämnd görs av förvaltningschefen och är verkställighet. Rektorers och förskolechefers ansvar direkt med stöd av skollagen och andra författningar En stor del av nämndens verksamhetsområde regleras av skollagen. Enligt 2 kap. 9 och 10 skollagen ansvarar rektor respektive förskolechef för sin enhets inre organisation och fattar alla beslut hänförliga till detta. Detta innefattar även fritidshemmen. Beslutanderätten i dessa frågor följer direkt av lagen och utgör inte en av nämnden delegerad beslutanderätt. Nämnden får inte i sådana frågor fatta beslut i rektorns eller förskolechefens ställe eller överlåta det till någon annan. Exempel på sådana beslut är placering av barn och elever, fördelning av barn och elever på klasser och grupper, fastställande av schema för undervisningen och beslut i fråga om enhetens personals kompetensutveckling. Ett annat exempel på verkställighet är placering av barn i annan pedagogisk omsorg. Även beslut om förkortad uppsägningstid avseende plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg är verkställighet och fattas av förskolechef/rektor. Rektorer och förskolechefer har rätt att delegera vissa uppgifter i skollagen som det enligt skollagen är rektors eller förskolechefs ansvar att besluta om, såvida det inte uttryckligen anges i skollagen att rektorn inte får delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende. Rektorernas och förskolechefernas delegeringsrätt hanteras inte i detta dokument, som endast rör nämndens delegering. Särskilt om elevhälsans medicinska och psykologiska del Nämndens förordnande av en ansvarig verksamhetschef för elevhälsans medicinska och psykologiska del (Vc HSL) innebär att Vc HSL har rätt att vidta åtgärder på nämndens vägnar inom verksamhetsområdet för elevhälsans medicinska och psykologiska del i enlighet med nämndens förordnande. Budgetansvar Enligt s ekonomistyrningsprinciper innebär budgetansvaret ett ansvar för att verksamheten planeras och genomförs inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. Genom beslut om nämndsbudget fastställer nämnden fördelning av budgetmedlen på verksamhetsnivå för de pedagogiska enheterna, grundbelopp för de fristående verksamheterna och i egen regi. Med budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut i enlighet med gällande attestrutiner. 5

74 Delegeringsförteckning 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro Ersättare för nämndens ordförande Vid förfall för ordförande inträder förste vice ordförande, om inte annat anges. Om förste vice ordförande har förfall inträder 2:e vice ordförande. Vid ersättare för förvaltningschef Vid förfall för förvaltningschefen inträder den person som är utsedd till förvaltningschefens ersättare eller ställföreträdare. Vid förfall för övriga delegater 1) annan delegat om det finns flera angivna. Vem som tar över beslutanderätten ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. 2) vikarie/ställföreträdare, vilket ska framgå av ärendet och registreras i ärende- /verksamhetssystemet. 3) ordinarie delegatens/vikariens/ställföreträdarens chef, vilket ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. I samtliga fall finns alltid möjligheten att återlämna delegationen till den som givit delegationen. Ersättare för delegat bör inte besluta i viktiga ärenden om beslutet, utan större nackdel, kan vänta till dess att ordinarie delegat återkommit. 6

75 Delegeringsförteckning 3 Förkortningar AB AU FC Fch FG FvL HSL OSL KL LAS LSS R SL Skolf UL Vc A Vc HSL Vc P Vc PE Vc U Allmänna bestämmelser, kollektivavtal Arbetsutskottet Förvaltningschef Förskolechef Förskola & Grundskola förvaltningslagen hälso- och sjukvårdslagen offentlighets- och sekretesslagen kommunallagen lagen om anställningsskydd lagen om särskilt stöd och service rektor skollagen skolförordningen utvecklingsledare verksamhetschef administration verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarig för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan verksamhetschef planering verksamhetschef pedagogisk enhet verksamhetschef utveckling 7

76 Delegeringsförteckning 4 Delegerad beslutanderätt - A Verksamhet Nr Delegeringens omfattning Delegerat till Med rätt att vidaredelegera till Lagrum Anmärkning A. 1 Beslut och åtgärder rörande huvudmannens ansvar för verksamhetens innehåll A 1.1 Mottagande av R:s/Fch:s anmälan om upplevd kränkande behandling FC Vc PE 6 kap. 10 SL R/Fch ansvarar för att utreda upplevd kränkande behandling och vidta erforderliga åtgärder inom ramen för verkställighet. Vc PE ansvarar för att vid behov vidta motsvarande verkställighetsåtgärder i form av utredning och åtgärder på huvudmannanivå. Upprätta årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering är verkställighet. A 1.2 Beslut i ärende som har utretts inom FG:s klagomålshantering på huvudmannanivå, inklusive beslut om åtgärder på huvudmannanivå i sådana ärenden FC 4 kap. 7 SL A 1.3 Mottagande av rektors anmälan till FC Vc PE 5 kap. 16 SL 8

77 Delegeringsförteckning A 1.4 A 1.5 A 1.6 A 1.7 A 1.8 huvudmannen när rektorn har fattat ett beslut om avstängning av elev Yttrande till Skolinspektionen, Barnoch elevombudet eller Diskrimineringsombuds mannen i ärende som rör enskilda barn och elever, såvida yttrandet inte innefattar ställningstagande till skadestånd, vite eller annan ersättning Yttrande till Skolinspektionen med anledning av Skolinspektionens tillsynsgranskning. Yttrande till Justitieombudsmannen Organisatoriska förändringar inom budget ram som inte påverkar upptagningsområden för barn och elever Beslut på nämndens vägnar i övriga fall än vad som särskilt anges i denna delegeringsförteckning som rör enskilda barn och elever, som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. FC 2 kap. 8 SL Nämnden beslutar om yttrande som innefattar ställningstagande till skadestånd, vite och andra ersättningar. AU AU FC AU 2 kap. 8 SL A 2. Beslut angående rätt till utbildning, skolplikt och skolplacering A 2.1 Beslut om uppskjuten FC R 7 kap. 10 SL T.ex. beslut om avsteg från av nämndens fastställda Regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i enskilt fall. Endast nämnden får besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt. 9

78 Delegeringsförteckning A 2.2 A 2.3 A 2.4 A 2.5 A 2.6 A 2.7 A 2.8 A 2.9 A 2.10 skolplikt Beslut om förtida skolstart Beslut om skolpliktens förlängning (senare upphörande) Beslut om skolpliktens tidigare upphörande Beslut om elevs rätt att slutföra utbildningen även om skolplikten upphört Beslut om föreläggande om vårdnadshavare inte fullgör sina skyldigheter när skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång, som inte förenas med vite Beslut om elevs fullgörande av skolplikt vid utlandsvistelse i enlighet med nämndens praxis Beslut om fullgörande av elevs skolplikt på annat sätt, t.ex. distansundervisning, hemundervisning och vid utlandsvistelse som innebär avsteg från nämndens praxis Beslut om mottagande av elev som inte anses bosatt i Sverige Beslut om studiedagar inom skolan FC R 7 kap. 11 SL FC R 7 kap. 13 SL FC R 7 kap. 14 SL FC R 7 kap SL FC R 7 kap. 23 SL Endast nämnden får besluta om föreläggande förenat med vite. FC 24 kap SL AU 24 kap SL AU 4 kap. 2 Skolf FC 3 kap. 2 skolf Beslut om förelägganden ska omedelbart anmälas till fc/jurist för förberedande av ev. vitesföreläggande. Är beslutet principiellt viktigt ska nämnden besluta (t.ex. omfattande hemundervisning). 10

79 Delegeringsförteckning A 2.11 A 2.12 A 2.13 A 3.1 A 3.2 A 3.3 Beslut om särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats Beslut om placering vid skolenhet som frångår vårdnadshavarnas önskemål Beslut om åtgärder för elev som bor utanför det egna hemmet FC FC vidaredeleger ar till R beslut som avser tid upp till max 10 dagar A 3. Beslut angående skolgång i grundsärskola Beslut om mottagande i grundsärskolan Beslut att en elev, som tas emot i grundsärskolan, huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden Utredning med anledning av R:s anmälan om uppmärksammande av 24 kap. 20 SL FC R 9 kap st SL 10 kap st 1 p SL 11 kap st p 1 SL FC 10 kap och 3 st SL FC FC FC UL särskola UL särskola UL särskola 7 kap. 5 SL 11 kap. 8 1 st SL 7 kap. 5 a SL Inskränkningen i vidaredelegeringen är ny. Gäller endast vid elevs sjukdom eller sjukdomsliknande tillstånd. Endast nämnden får besluta enligt 10:30 2 st p 2 och 11 kap st 2 p SL. Beslut enligt 9 kap st, 10 kap st och 11 kap st SL är verkställighet inom ramen för rektorernas inre organisation. 11

80 Delegeringsförteckning A 3.4 A 3.5 A 3.6 att något tyder på att en elev i grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp Beslut att elev inte tillhör grundsärskolans målgrupp efter utredning enligt 7 kap. 5 a SL Beslut om mottagande på försök i annan skolform Beslut om elevs integrering i annan skolform A 4. Beslut om skolskjuts FC FC FC UL särskola Mottag ande rektor Mottag ande rektor 7 kap. 5 b SL 7 kap. 8 SL Tidigare stod berörda rektorer ska vara överens 7 kap. 9 1 st SL A 4.1 Beslut om skolskjuts FC R 10 kap. 32, 33 SL A 4.2 A 4.3 Beslut om skolskjuts för elever i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor Beslut om skolskjutsarnas färdväg och de platser där påeller avstigning bör ske 11 kap. 31, 32 SL FC VC P 10 kap. 40, 11 kap. 39 SL FC VC P Förordning om skolskjutsning 2 Tidigare stod berörda rektorer ska vara överens Riktlinjer och tillämpningsföreskrifter finns i kommunfullmäktiges beslut om skolskjutsregler och nämndens tillämpningsföreskrifter. Beslut där endast avståndsbedömning och buss är aktuellt är verkställighet. Beslut där endast avståndsbedömning och buss är aktuellt är verkställighet. Nytt, har inte tidigare haft med. Beslut av stor vikt, som innebär betydligt ökade kostnader eller annars principiell betydelse får endast beslutas av 12

81 Delegeringsförteckning nämnden. A 5. Beslut om interkommunala placeringar A 5.1 A 5.2 -Beslut/överenskommelse om mottagande/placering av barn och elever från annan kommun, när det inte finns överenskommelse som reglerar mottagande/placering mellan kommunerna -Överenskommelse om ersättning, när det inte finns avtal som reglerar ersättning mellan kommunerna Beslut om bidrag till internationell skola FC 8 kap , 17, 9 kap , kap , 27, 34, 11 kap , kap kap. 15 SL Att avge respektive inhämta yttrande vid interkommunal placering är verkställighet. Beslut/överenskommelse om mottagande, placering och ersättning när det finns avtal om mottagande och ersättning är verkställighet. Beslut/överenskommelse att lämna interkommunal ersättning i övriga fall motsvarande kommunens eget grundbelopp är verkställighet. Utbetalning av överenskommen ersättning är verkställighet. FC 24 kap. 4 SL Utbetalning motsvarande grundbelopp är 13

82 Delegeringsförteckning verkställighet. A 6. Beslut om tilläggsbelopp A 6.1 Beslut om tilläggsbelopp till fristående huvudman, inklusive överenskommelse/avtal om ersättning till fristående huvudman som innefattar tilläggsbelopp. FC Vc U 8 kap. 21, 23, 9 kap. 19, 21, 10 kap. 37, 39, 11 kap. 36, 38, 14 kap. 15, 17, 25 kap. 11, 13 SL Utbetalning av grundbelopp är verkställighet. Överenskommelse/avtal om placering som inte innebär ekonomiska åtaganden för FG utöver grundbeloppet är verkställighet. A 7. Beslut och åtgärder angående tillsyn av fristående huvudmän A 7.1 Föreläggande om uppgiftsskyldighet för fristående huvudman FC Enhetsc hef friståen de verksa mhet 26 kap. 8 SL A 7.2 Föreläggande om verksamheten inte uppfyller krav och föreskrifter FC Enhetsc hef friståen de verksa mhet 26 kap. 10 SL A 7.3 Beslut om anmärkning eller avstående från ingripande FC Enhetsc hef friståen de verksa mhet 26 kap SL A 8. Beslut enligt LSS A 8.1 Beslut om elevs rätt till korttidstillsyn FC UL särskola 9 p 7 LSS A 9. Fritidshem A 9.1 Beslut om avgiftsbefrielse för FC R 14 kap. 5-6 SL 14 kap. 5 SL var inte tidigare med, men ska 14

83 Delegeringsförteckning placering i fritidshem av elev som har ett eget behov av plats på grund av familjens situation i övrigt eller som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver stöd i sin utveckling vara det. 15

84 Delegeringsförteckning B Allmänt Nr Delegeringens omfattning Delegerat till Med rätt att vidaredelegera Lagrum Anmärkning B1 Rätt att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ordförande 6 kap. 36 KL Ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Om ordföranden har förfall, 1:e viceordföranden. Om 1:e vice ordföranden har förfall, 2:e vice ordföranden. B 2 Beslut om utlämnande av allmän handling med förbehåll eller att inte lämna ut en allmän handling som avser nämnden och förvaltningen för Förskola & Grundskola FC 6 kap. 3-6 OSL B 3 Beslut om utlämnande av allmän handling med förbehåll eller att inte lämna ut en allmän handling som avser FC R/Fch 6 kap. 3-6 OSL 16

85 Delegeringsförteckning B 4 B 5 B 6 förskole- och skolenheter samt fritidshem Beslut med förbehåll eller att inte lämna ut medicinska journaler eller andra uppgifter inom den del av barn- och elevhälsan som lyder under hälso- och sjukvårdslagen Beslut om avvisande av för sent inkomna överklaganden. Utse ombud med rätt att föra talan i alla mål och ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer på nämnden eller på annat sätt faller inom nämndens ansvarsområde Vc HSL 6 kap. 3-6 OSL Var tidigare vidaredelegerat av fc, men vc HSL är ju förordnad av nämnden. Området har tydliggjorts, så att det även gäller uppgifter inom den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan som inte finns i medicinska journaler. FC 24 FvL Ny, följer av KF:s mall. FC Gäller inte vid laglighetsprövning. Endast förvaltningsrätten får göra rättidsprövningen vid laglighetsprövning. Delegeringen till FC följer av KF:s mall. Var tidigare delegerat till ordf. 17

86 Delegeringsförteckning B 7 Anmäla ny eller ändrad verksamhet till förvaltningen för Miljö och Hälsa FC R/Fch 38 F (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Följande är verkställighet: Åtgärder rörande beslut om miljö och hälsoansvar enligt miljöförfattningarna avseende enheterna inklusive rätten att skriva under delgivning av beslut, t.ex. om riskklassning, miljöbalkstaxa och betalning av avgifter. 18

87 Delegeringsförteckning C Ekonomi Nr Delegeringens omfattning Delegerat till Med rätt att vidaredelegera Lagrum/ beslutsgrund Anmärkning C 1 Beslut om upphandling inom nämndens verksamhetsområd e. Beslutanderätten innefattar även att godkänna tilldelning och underteckna avtalet samt i förekommande fall till avtalet hörande personbiträdesavtal. FC Kommunens tillämpningsföreskrifter för upphandlingspolicy Beslut inom budget. Ny, med i KF:s mall Särskilda delegeringsregler gäller vid beslut om upphandling som omfattar flera nämnders verksamhet. C 2 Ingående och undertecknande av avtal om inköp, uppdrag, utvecklingsinsatse r, försäljning och andra avtal inom förvaltningsområd et omfattande trettiofem prisbasbelopp, inklusive upplåtande av immateriella rättigheter FC Höjt från 15 pbb till 35 pbb. 19

88 Delegeringsförteckning C 3 Rekvisitioner för inköp genom kommunens övergripande avtal omfattande trettiofem prisbasbelopp FC För rekvisitioner avseende särskilt verksamhetsområde: vidaredelegeras till ansvarig VC Höjt från 15 pbb till 35 pbb C 4 Konsultarbeten omfattande femton prisbasbelopp FC För rekvisitioner avseende särskilt verksamhetsområde: vidaredelegeras till ansvarig VC C 5 Beslut om förvaltningsbudget med fördelning på verksamhetsnivå FC Nämndens beslut om nämndbudget och Kungsbacka styrmodell Står med i KF:s mall C 6 Beslut om att avskriva utestående fordringar upp till ett prisbasbelopp. FC Regler för kommunens likvidplanering, krav- och inkassoverksamhet och kontanthantering Fastställt av kommunfullmäkti ge , 160 C 7 Beviljande av vårdnadsbidrag, beslut om avslag, återkrav och eftergift av vårdnadsbidrag FC Enhetschef fristående verksamhet Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag KF riktlinjer 118/07 C 8 Bidrag till barns och elevers deltagande i FC Vc PE 20

89 Delegeringsförteckning evenemang C 9 C 10 C 11 C 12 C 13 C 14 C 15 C 16 C 17 Avstängning vid obetalda avgifter för förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg Beslut om användning av donationsmedel Rätt att ansöka om statsbidrag, EUbidrag och andra bidrag för nämndens vägnar Beslut om bidrag till internationell skola Fördelning av reservmedel i driftsbudgeten på förvaltningsnivå Bidrag till elevers deltagande i evenemang Rätt att utse beslutsattestanter centralt, stab och vc Rätt att utse beslutsattestanter pedagogiska enheter Rätt att utse granskningsattesta nter och rekvirenter FC R/Fch Nämndens regler för förskola, fritidshem FC FC FC FC FC FC VC PE 24 kap. 4 SL Med attesträtt följer inköpsrätt inom budget. FC VC PE Med attesträtt följer inköpsrätt inom budget. FC VC PE 21

90 Delegeringsförteckning 22

91 Delegeringsförteckning D Personal Beslut om anställning omfattar både tillsvidare- och visstidsanställningar. Nr Delegeringens omfattning Delegerat till D 1 D 2 D 3 D 4 D 5 D 6 Anställning av verksamhetschef Anställning av övrig personal inom förvaltningsstaben Anställning av övrig personal inom förvaltningen som inte hör till förvaltningsstaben eller skol- eller förskoleenhet Anställning av rektor, förskolechef Anställning av lektor, förstelärare Anställning av andra lärare än lektorer och förstelärare samt förskollärare och övrig personal i skolan eller fritidshemmet, inklusive inom elevhälsans arbete Med rätt att vidaredelegera Lagrum Anmärkning FC LAS I dialog med utskott eller presidium. FC LAS FC Närmsta chef LAS FC Vc PE 2 kap. 11 SL, LAS FC 2 kap. 22 SL FC R 2 kap. 13, 18-19, 25, SL Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap. 31 SL. Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap. 31 SL. Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap. 31 SL. D 7 Anställning av förskollärare och övrig personal i förskolan, inklusive inom barn- och FC Fch 2 kap. 13, 18-19, 25 Registerutdrag ska inhämtas, 2 kap

92 Delegeringsförteckning elevhälsans arbete SL SL. D 8 a D 8 b D 9 D 10 D 11 D 12 D 13 D 14 Beslut om disciplinåtgärd såsom löneavdrag eller avstängning avseende all personal FC AB Som tidigare men uppdelat på flera avsnitt i KF:S mall. Varning FC Närmsta chef Samråd ska ske med berörd HRkonsult innan beslut. Beslut om uppsägning av personliga skäl avseende all personal Beslut om avsked avseende all personal Uppsägning på grund av arbetsbrist avseende all personal Förhandla och teckna kollektivavtal om den individuella fördelningen inom respektive förvaltning i samband med löneöversyn Överenskommelse om anställningsupphörande med ersättning motsvarande högst sex månadslöner a) förvaltningsstaben och vc b) rektorer, förskolechefer och personal vid förskoleoch skolenheter c) Vc U:s, Vc P:s och Vc A:s personal Utse ställföreträdare för Vc PE FC LAS 7 HRC LAS 18 FC LAS 7 FC FC FC b) Vc PE c) Vc för underställd personal Vc PE Nytt, följer av KF:s mall Att förhandla är verkställighet. Samråd ska ske med berörd HRkonsult innan beslut. 24

93 Delegeringsförteckning D 15 Utse ställföreträdare för R, Fch FC Vc PE D 16 Beslut om att R ska gå befattningsutbildning FC 2 kap. 12 SL Kommunstyrelsens förvaltning har i Regler för delegering tagit fram en förteckning över vad som kommunstyrelsens förvaltning anser är ren verkställighet inom personalområdet. 25

94 Delegeringsförteckning Namnlista över delegater Funktion Ordförande AU Enhetschef fristående verksamheter FC HRC Vc PE Vc P Vc U Vc HSL Enhetschef fristående verksamheter Utvecklingsledare särskola Namn Anders Ekström (M) Anders Ekström (M), Jan Eric Knutas (FP), Maj-Britt Rane Andersson (S), Axel Storckenfeldt (M) och Karin Green (C) Annika Lovén Anette Liedström Hjorth Anette Dahlberg Annika Hellström, Tommy Korsell, Jesper Edlind Udo Weis Lars Clemensson Åsa Bergström Annika Lovén Bertil Ljungblad Rektorer och förskolechefer namnges inte särskilt. Utges av [Klicka här och skriv Månad och År] 26

95 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:98 Nämnden för Förskola & Grundskola Tillägg till Förskola & Grundskolas delegeringsförteckning, antagen av nämnden Förslag till beslut Beslut I avsnitt 2.12, nämndens delegeringsförteckning antagen av nämnden , ska lagrummen 9 kap st och 11 kap st skollagen läggas till, så att delegeringen får följande formulering: Nr Ärende Delegat Beslutsrum Anm. Fc del. till 2.12 Beslut om placering vid skolenhet som frångår vårdnadshavarnas önskemål med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Fc SL 9 kap st SL 10 kap st p 1 SL 11 kap st 1 p Beslut enligt SL 10 kap st 2 p eller SL 11 kap st 2 p beslutas av nämnden. Beslut enligt 1 st 9 kap. 15, 10 kap. 30 och 11 kap. 29 SL är verkställighet inom ramen för rektorernas inre organisation. R Förskola & Grundskola Åsa Fri Jurist asa.fri@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

96 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Motivering till beslut Avsnitt 2.12 gäller beslut om placering vid skolenhet som frångår vårdnadshavarnas önskemål med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. I avsnittet står lagrummet som avser grundskolan angivet, 10 kap. 30 skollagen, men inte lagrummen avseende förskoleklass och grundsärskola, 9 kap. 15 och 11 kap. 29 skollagen. Även om ärendelydelsen omfattar även de lagrummen, bör lagrummen uttryckligen anges för att det inte ska råda någon otydlighet kring delegeringens omfattning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Delegeringsförteckning Beslutet skickas till Insidan/K Fredberg Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

97 Delegeringsförteckning Delegeringsförteckning Nämnden för. Antagen av nämnden för. 201x-xx-xx Dnr NN/201x:xxx 1

98 Delegeringsförteckning Innehåll 1 Inledning 3 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro 4 3 Förkortningar 5 4 Verksamhet 6 5 Allmänt 7 6 Ekonomi 8 7 Personal 9 8 Namnlista över delegater 10 2

99 Delegeringsförteckning 1 Inledning Instruktion Detta är en mall till delegeringsförteckning för nämnder inom. Mallen innehåller delar som anger delegering inom vissa områden som ska vara likadana för alla nämnder. Det gäller områden inom ekonomi, personal och vissa allmänna områden såsom utlämnande av allmänna handlingar. För övrigt ska förteckningen förses med de delar som gäller specifikt för respektive nämnd utifrån reglemente eller annat särskilt beslut av kommunfullmäktige eller som följer enligt lag. Till denna mall finns även ett annat dokument som är sammanställning över vad som gäller generellt kring delegering och hur vi väljer att tillämpa regelverket inom. Sist i delegeringsförteckningen ska det finnas en lista där det anges med namn och funktion vilka personer som har rätt att fatta beslut. Denna lista uppdateras allteftersom namnen ändras varaktigt. Ovanstående är en instruktion nedan finns ett förslag på en inledning: Nämnden för XXs ansvar och uppgifter redovisas i nämndens reglemente. Med denna delegering avses att nämnden överför självständig beslutanderätt till delegaten vilket innebär att delegaten får i uppdrag att på nämndens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Om nämnden väljer att delegera till förvaltningschefen ska det även framgå om denne har rätt att vidaredelegera beslutanderätten till annan anställd. Vem som beslutanderätten delegeras till ska framgå av ett särskilt beslut/förteckning av förvaltningschefen. Till denna förteckning finns även en sammanställning över vilka generella regler som gäller kring delegering och hur vi väljer att tillämpa regelverket inom Kungsbacka kommun. Sist i delegeringsförteckningen ska det finnas en lista där det anges med namn och funktion vilka personer som har rätt att fatta beslut. Denna lista uppdateras allteftersom namnen ändras regelbundet utan särskilt beslut. Inom nämnden för XX ska det enligt beslut av kommunfullmäktige finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska besluta i ärenden enligt denna delegeringsförteckning. Arbetsutskottets arbetsformer, sammansättning och uppgifter i övrigt framgår av Gemensamt reglemente för styrelsen och övriga nämnder i. 3

100 Delegeringsförteckning 2 Ersättare vid ordinarie delegats frånvaro Instruktion Det är viktigt att det av delegeringsförteckningen framgår vem som är ersättare vid en annan delegats frånvaro. Ett alternativ är att ange i förteckningen på respektive ärende vem som är ersättare. Om det finns en ställföreträdare utsedd är det viktigt att det finns ett beslut där det framgår för vilken tid ställföreträdaren har det uppdraget. En chef är inte automatiskt ersättare utan denne måste i så fall vara utsedd till ersättare för ordinarie delegat. Ersättare för nämndens ordförande Vid förfall för ordförande inträder vice ordförande, om inte annat anges. Vid ersättare för förvaltningschef Vid förfall för förvaltningschefen inträder den person som är utsedd till förvaltningschefens ersättare eller ställföreträdare. Vid förfall för övriga delegater 1) annan delegat om det finns flera angivna. Vem som tar över beslutanderätten ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet 2) vikarie/ställföreträdare, vilket ska framgå av ärendet och registreras i ärende- /verksamhetssystemet. 3) ordinarie delegatens/vikariens/ställföreträdarens chef, vilket ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. I samtliga fall finns alltid möjligheten att återlämna delegationen till den som givit delegationen. Ersättare för delegat bör inte besluta i viktiga ärenden om beslutet, utan större nackdel, kan vänta till dess att ordinarie delegat återkommit. 4

101 Delegeringsförteckning 3 Förkortningar Instruktion Ange samtliga förkortningar som förekommer i förteckningen. KL FvL OSL LAS AB FC HRC Kommunallag Förvaltningslag Offentlighets- och sekretesslag Lag om anställningsskydd Allmänna bestämmelser, kollektivavtal Förvaltningschef HR-chef 5

102 Delegeringsförteckning 4 Verksamhet Instruktion Det här avsnittet anpassas efter nämndens olika ansvarsområden. Kan delas in i flera kapitel. Ange beslutet så kortfattat som möjligt. Ange lagrum enligt exemplet nedan. Nr Lagrum Delegeringens omfattning Delegerat till Med rätt att vidaredelegera Anmärkning kap 1 SoL Beslut om bistånd i form av hjälp i hemmet. FC X Med hjälp i hemmet avses hemtjänst och boendestöd

103 Delegeringsförteckning 5 Allmänt Instruktion I detta avsnitt finns angivet delegering avseende utlämnande av allmänna handlingar, prövning av sekretess, hantering av överklaganden, föra talan i domstol, avge yttranden mm. Utöver nedan angivna kan det finnas ytterligare frågor som behöver delegeras, till exempel att lämna yttranden i vissa typer av ärenden. Nr Lagrum Delegeringens omfattning Delegerat till 5.1 KL 6 kap 36 Rätt att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. 5.2 OSL 6 kap 3-6 Beslut om utlämnande av allmän handling med förbehåll eller att inte lämna ut en allmän handling. 5.3 FvL 24 Beslut om avvisande av för sent inkomna överklaganden. 5.4 Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Kungsbacka kommun Utse ombud med rätt att föra talan i alla mål och ärenden som enligt lag eller annan författning ankommer på nämnden eller på annat sätt faller inom nämndens ansvarsområde Ordförande FC FC FC Med rätt att vidaredelegera X X Anmärkning Ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. 7

104 Delegeringsförteckning 6 Ekonomi Instruktion Här anges beslut som kräver delegering vad avser inköp, avtal, upphandling mm. Detta kan behöva anpassas till respektive nämne till exempel vad avser belopp och kompletteras med nämndspecifika uppgifter. Nr Lagrum/stöd Delegeringens omfattning 6.1 Kommunens tillämpningsföreskrifter för upphandlingspolicy 6.2 Nämndens beslut om nämndbudget och Kungsbacka styrmodell 6.3 Regler för kommunens likvidplanering, kravoch inkasso-verksamhet och kontanthantering Fastställt av kommunfullmäktige , 160 Beslut om upphandling inom nämndens verksamhetsområde. Beslutanderätten innefattar även att godkänna tilldelning och underteckna avtalet. Beslut om förvaltningsbudget med fördelning på verksamhetsnivå. Beslut om att avskriva utestående fordringar upp till visst belopp (ange vilket). Delegerat till Med rätt att vidaredelegera Anmärkning FC X Nämnden kan besluta att delegationen ska omfatta särskilda belopp. Om inte så gäller beslutet inom budget. FC FC X Avskrivning om högst ett basbelopp får vidaredelegeras. 8

105 Delegeringsförteckning 7 Personal Instruktion Här anges delar inom personalområdet som kräver delegering för tjänstemannabeslut. Övriga ärenden inom personalområdet som är att betrakta som ren verkställighet finna angivna i en särskild förteckning. Nr Lagrum Delegeringens omfattning Delegerat till 7.1 LAS Anställningar (både tillsvidareoch visstidsanställningar) Med rätt att vidaredelegera Anmärkning LAS Verksamhetschef FC I dialog med utskott eller presidium LAS Övrig personal FC X 7.2 AB Beslut om disciplinåtgärd såsom varning, löneavdrag eller avstängning 7.3 LAS 7 Beslut om uppsägning av personliga skäl FC FC X X 7.4 LAS 18 Beslut om avsked HRC 7.5 LAS 7 Uppsägning på grund av arbetsbrist 7.6 Avtal Förhandla och teckna kollektivavtal om den individuella fördelningen inom respektive förvaltning i samband med löneöversyn FC FC X 9

106 Delegeringsförteckning 8 Namnlista över delegater Funktion Namn 10

107 Delegeringsförteckning Utges av [Klicka här och skriv Månad och År] 11

108 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:11 Mall för delegeringsförteckning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att mallen för delegeringsförteckning ska användas av alla nämnder. Ändringar av delegeringsmallen som är av principiell karaktär ska tas upp till kommunstyrelsen för beslut. Kanslichefen får rätt att göra uppdateringar av mallen som inte är av principiell karaktär. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till en mall för delegeringsförteckning. Mallen ska vara ett stöd för förvaltningarna när dessa tar fram ett underlag inför nämndens beslut om delegering av beslutanderätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Mall för delegeringsförteckning Beslutet skickas till Samtliga förvaltningar. Beskrivning av ärendet Det har under en tid pågått ett arbete med att se över kommunstyrelsens delegeringsförteckning. Ett syfte har också varit att se över så att vi har en samsyn och samordning kring frågor om delegering inom alla förvaltningar och nämnder. Det har resulterat i en mall för delegeringsförteckningar och ett regelverk. Regelverket är en samling av regler och rättspraxis kring vad som gäller för delegering. Det dokumentet kräver inget politiskt beslut och uppdateras vid behov. Mallen för delegeringsförteckningen ska vara ett stöd för förvaltningarna när dessa tar fram ett underlag inför nämndens beslut. Eftersom vi inom Kungsbacka kommun eftersträvar en likadan hantering av hur vi delegerar beslutanderätten inom de områden som Katarina Eiderbrant Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ katarina.eiderbrant@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

109 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) alla nämnder hanterar, dvs. ekonomi, personal och allmänna frågor (såsom utlämnande av handlingar etc.) är det av vikt att mallen förankras och tillämpas. Katarina Eiderbrant /Verksamhetschef kansli/

110 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Mall för delegeringsförteckning KS/2015:11 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att mallen för delegeringsförteckning ska användas av alla nämnder. Ändringar av delegeringsmallen som är av principiell karaktär ska tas upp till kommunstyrelsen för beslut. Kanslichefen får rätt att göra uppdateringar av mallen som inte är av principiell karaktär. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till en mall för delegeringsförteckning. Mallen ska vara ett stöd för förvaltningarna när dessa tar fram ett underlag inför nämndens beslut om delegering av beslutanderätt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 49 Tjänsteskrivelse, Mall för delegeringsförteckning, Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till Samtliga nämnder/förvaltningar Expedierat/bestyrkt

111 Regler kring delegering Regler kring delegering - Vad gäller enligt kommunallagen och hur hanterar vi detta inom? 1

112 Regler kring delegering Innehåll 1 Inledning 3 2 Vad innebär delegering? Vad innebär delegering Syfte med delegering av beslutanderätten Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt Vad nämnden kan delegera Beslut om att överklaga Verkställighet Vem kan nämnden delegera till? Delegering till Ändring av delegering Ersättare vid förfall Att inte utnyttja sin beslutanderätt Jäv Brådskande ärenden Vidaredelegering 12 6 Anmälan av delegeringsbeslut 13 2

113 Regler kring delegering 1 Inledning Syftet med detta dokument är att klarlägga vad som gäller juridiskt och faktiskt kring delegering av beslutanderätt med stöd av kommunallagen. Vi vill med detta skapa en samstämd bild av hur vi väljer att tillämpa regelverket kring delegering och dess tillämpning i vardagen med rutiner och förtydliganden för att säkerställa en trygg efterlevnad av beslutanderätten. Dokumentet har en övergripande giltighet vilket innebär att detta gäller inom alla förvaltningar och för alla nämnder men vissa delar måste förtydligas ytterligare med rutinbeskrivningar inom respektive förvaltning. Eftersom vi eftersträvar en ökad likhet i olika processer, inte minst inom nämndprocessen och handläggningsprocessen, så kan ytterligare beskrivningar tillkomma när vi har jobbat fram likartade rutiner (till exempel rutiner för anmälan av delegationsbeslut till nämnden). Dokumentet har upprättats av kommunstyrelsens kansli som är ägare av dokumentet och ansvarar för dess innehåll. Kommunstyrelsens kansli har även arbetat fram en mall med delegeringsförteckning för nämnderna. 3

114

115 Regler kring delegering 2 Vad innebär delegering? 2.1 Vad innebär delegering Delegering enligt kommunallagen innebär att beslutanderätten i ett visst ärende eller i en ärendegrupp flyttas över till någon annan, delegaten. Innebörden av delegering är att delegaten beslutar i nämndens ställe. Ett beslut med stöd av delegering från nämnd likställs med ett beslut som nämnden fattar. Nämnden kan inte återkalla eller ändra ett beslut av delegat som redan är fattat. Nämnden har alltid ansvar för sitt verksamhetsområde enligt 6 kap 7 kommunallagen. Delegat kan dock bli personligt ansvarig för beslut inom viss lagstiftning, till exempel tjänstefel. Beslut får endast fattas inom nämndens verksamhetsområde, i ärenden där nämnden har befogenhet att fatta beslut enligt författning eller kommunfullmäktiges beslut. Vidare får beslut bara fattas inom ram för budget och övriga tillämpliga styrdokument. Nämnden kan endast delegera beslutanderätt i angivna typer av beslut, nämnden kan aldrig delegera ett ansvar eller ett verksamhetsområde. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsförteckning där beslutanderätten överförs till delegater. Kommunstyrelsens kansli har arbetat fram en mall med delegeringsförteckning för nämnderna. Den innehåller vissa gemensamma delar inom bland annat ekonomi och personal. Den ska kompletteras med verksamhetsspecifika delar och antas av nämnden. Delegeringsförteckningen ska ses över årligen. Ett beslut som fattas med stöd av delegering är inte verkställighet. Vid verkställighet föreligger ingen självständig beslutanderätt eftersom frågorna ofta redan är reglerade i lag, avtal, riktlinjer eller genom fattade beslut. Delegat som har rätt att fatta beslut i viss typ av ärende har också rätt att underteckna handling som beslutet avser. Det finns i viss lagstiftning angivet att en viss funktion har rätt att fatta beslut i en viss typ av ärenden. Beslutanderätten i dessa frågor följer direkt av lagen och utgör inte en av nämnden delegerad beslutanderätt (exempel; rektors vissa befogenheter enligt skollagen). Se även Syfte med delegering av beslutanderätten Syftet med delegering är att dels avlasta nämnden rutinärenden och därmed ge möjlighet åt de förtroendevalda att ägna tid och uppmärksamhet åt ärenden av omfattande behandling och principiell karaktär. Vidare är syftet att åstadkomma en effektiv 5

116 Regler kring delegering verksamhet genom kortare beslutsvägar och snabbare handläggning, vilket medför bättre service för medborgarna. Delegeringsförteckningen är också ett arbetsinstrument som reglerar en del av de anställdas befogenheter. 6

117 Regler kring delegering 3 Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsförteckning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten skall delegeras. Räckvidden för en nämnds delegeringsbefogenhet framgår av 6 kap 34 KL (se nedan) som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras. Vid utövande av delegerad beslutsrätt gäller att utfärdade riktlinjer och övriga bestämmelser för verksamheten iakttas. 3.1 Vad nämnden kan delegera Enligt 6 kap 33 kommunallagen kan nämnden delegera beslutanderätten avseende vissa ärendetyper. Däremot kan nämnd inte delegera beslutanderätten ibland annat följande slag av ärenden som framgår av kommunallagen 6 kap 34 - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, det vill säga nämndens övergripande ansvar för verksamheten - Framställning eller yttrande till fullmäktige - Yttrande med anledning av att fullmäktiges beslut har överklagats - Yttrande med anledning av att nämndens egna beslut har överklagats - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. - Ärenden som anges i särskilda föreskrifter. I den mån ett beslut innehåller omständigheter som gör att det med hänsyn till ovanstående endast får beslutas av nämnden, ska delegaten omgående överlämna ärendet för avgörande till nämnden. Det ska därför finnas rutiner inom förvaltningen för ett sådant överlämnande. 7

118 Regler kring delegering 3.2 Beslut om att överklaga Rätt att besluta i en viss ärendegrupp med stöd av delegering innefattar också rätt att: - besluta att överklaga beslut och domar i ett ärende vid en överprövning - beslut att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut samt att besluta att ansöka om inhibition. 3.3 Verkställighet Verkställighet innebär att något ska genomföras eller utföras utifrån ett beslut. Verkställighet innebär aldrig delegering eller beslut. Därtill kommer begreppet ren verkställighet. Verkställighet innebär faktiskt handlande eller beslut som fattas enligt i förväg fastställda direktiv och som inte innehåller några moment av självständig bedömning från beslutsfattaren. Vem som ska besluta i dessa sammanhang måste framgå av ett uppdrag, instruktion eller given position i organisationen. Verkställighet karaktäriseras av bland annat av att beslutsalternativen saknas på grund av lagar, avtal eller andra bindande regler formellt beslut finns i t ex budget eller andra måldokument det rör sig om beslut i samband med den dagliga löpande arbetsledningen åtgärder som i huvudsak bara berör den interna verksamheten att det inte kan överklagas. Enligt kommunallagens förarbeten nämns som exempel på ren verkställighet interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning och personaladministration. Sådana åtgärder betraktas inte som beslut i kommunalrättslig mening utan som verkställighetsåtgärder. Ett exempel är att bevilja en anställd ledigt enligt föräldraledighetslagen eller genomföra samverkan enlig medbestämmandelagen. Ytterligare ärenden som är att betrakta som ren verkställighet och omfattas inte av delegeringsordningen. Ekonomiska/administrativa/juridiska ärenden: Avrop från tecknade ram- eller inköpsavtal Debitering enligt fastställd taxa Indrivning av fordran och utfärdande av fullmakt i sådana ärenden Bokföringsmässig avskrivning av fordran Representation - om riktlinjer finns upprättade Attestering och utbetalning av fakturor Söka och bevaka stadsbidrag Avskrivning av fordran upp till kronor 8

119 Regler kring delegering Personaladministrativa ärenden: Förhandlingar enligt lagen om medbestämmanderätt Anställning inom anvisade medel och enligt gällande lönenormer Tjänstledighet enligt lagar och avtal Befattningsbeskrivningar Arbetsrutiner, arbetsmottagning/telefontider Utbildning enligt fastställd plan Anställdas studiebesök, kurser och konferenser Mottagning och uppvaktning av sedvanlig karaktär. Vikariat och extra personal Beviljande av semester Beslut om avbrytande av semester och ersättning för extrakostnader därmed. Beviljande av kompensationsledighet Tjänstledighet utan lön för enskilda angelägenheter Tjänstledighet utan lön för att pröva annat arbete Tjänstledighet enligt studieledighetslagen Beslut om förmån vid tjänstledighet för studier Bidrag till fritidsstudier Deltagande i konferenser och kurser Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn Ledighet för vård av barn till barnet fyllt tre år Ledighet med lön vid anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning mm Ledighet för fackliga förtroende uppdrag (med och utan lön) Beordrande om övertid och fyllnadstjänst samt kompensation här för Entledigande på egen begäran Beslut om lönesättning för nyanställda inom fastställda lönenivåer Tjänsteresor inom landet Medgivande att arbetstagare får kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder Beslut om minskad tjänstgöringsgrad p g a delpension Fastställande av uppdragshandling (chefstjänster) Stadigvarande förflyttning mot den anställdes vilja Förbud mot utövande av bisyssla Information och förhandling enligt MBL och gällande samverkansavtal 9

120 Regler kring delegering 4 Vem kan nämnden delegera till? 4.1 Delegering till Nämnden har möjlighet att delegera beslutanderätten till ett utskott, en ledamot eller ersättare i nämnden eller till en anställd. Det är inte tillåtet att delegera till flera anställda i grupp, till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare. Det är viktigt att det är preciserat vem som har beslutanderätten. När beslutanderätten är delegerad till flera personer med samma funktion är det viktigt att ha rutiner för hur ärendefördelningen ser ut. Det får inte finnas en risk att två personer var för sig kan avgöra samma ärende. Som delegat avses anställd med tillsvidareanställning. Vikarie eller annan anställd utan tillsvidareanställning och nyanställd med tillsvidareanställning erhåller rätt att fatta beslut enligt delegeringsförteckningen efter lämplig introduktion. I delegeringsförteckningen kan man ange med namn vem som har fått en viss beslutanderätt men det kan även vara av större betydelse att ange vilken funktion som har beslutanderätten. Om det finns flera personer med samma funktion ska det framgå att det gäller inom respektive persons verksamhetsområde (till exempel Verksamhetschefer inom respektive verksamhetsområde). Till delegeringsförteckningen ska det finnas en namnlista där det framgår vilka personer som har rätt att fatta beslut utifrån vilken funktion. När det finns flera personer som kan fatta beslut inom samma ärendetyp måste det finnas en tydlig rutin för hur ärendefördelningen går till och vem som beslutar i ett visst ärende ska framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. 4.2 Ändring av delegering Nämnden kan aldrig ändra eller återkalla ett beslut som är taget med stöd av delegering. Däremot kan nämnden ändra sitt beslut att delegera en viss typ av ärenden eller ett enskilt ärende innan beslutet är taget. 4.3 Ersättare vid förfall Vem som ersätter en beslutsfattare vid sjukdom, semester eller annat skäl ska framgå av beslutet om delegering. I det fall en delegat har en längre tids frånvaro och ställföreträdare utses, ska ställföreträdaren ha motsvarande rätt att fatta beslut enligt delegeringsförteckningen. När en person med rätt att fatta beslut enligt delegering träder in i en annan delegats frånvaro ska detta framgå av ärendet och registreras i ärende-/verksamhetssystemet. 10

121 Regler kring delegering 4.4 Att inte utnyttja sin beslutanderätt Om en tjänsteman av något skäl inte vill utnyttja sin rätt att fatta beslut i ett visst ärende eller ärendet visar sig falla inom ramen för vad som är föreskrivet i kommunallagen 6 kap 36 (se avsnitt 3.1) ska tjänstemannen överlämna ärendet till - förvaltningschef om det är en beslutanderätt som är lämnad genom vidaredelegation från förvaltningschefen - till nämnden om beslutaderätten är lämnad genom delegation direkt från nämnden. Det ska finnas rutiner för hur ett sådant överlämnande ska gå till och det ska registreras i ärende-/verksamhetssystemet. 4.5 Jäv Delegerad beslutanderätt får inte utövas när det föreligger jäv enligt kommunallagen eller förvaltningslagen. I sådana fall inträder ersättare. 4.6 Brådskande ärenden Nämnden kan med stöd av kommunallagen 6 kap 36 delegera rätten att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämnden sammanträde inte kan inväntas. Detta ska framgå av delegeringsförteckningen. Ordföranden har då rätt att fatta beslut i alla typer av ärenden som nämnden har rätt att fatta beslut om. Denna rätt bör dock utnyttjas med försiktighet och i väldigt särskilda fall. 11

122 Regler kring delegering 5 Vidaredelegering Nämnden kan uppdra åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen att besluta istället, s.k. vidaredelegering (6 kap 37 KL). Beslut om delegering ska då ske i två steg; 1) Nämndens beslut om delegering till förvaltningschef, 2) Förvaltningschefens beslut om delegering till tjänsteman. Förvaltningschefens beslut om delegering till tjänsteman ska lämnas som information till nämnden. Nämnden kan i välja att lämna beslutanderätten till utskott, förvaltningschef eller direkt till tjänsteman i samma delegeringsförteckning men det ska framgå om och i vilka ärenden förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera. 12

123 Regler kring delegering 6 Anmälan av delegeringsbeslut Beslut som fattas med stöd av delegering ska anmälas till nämnden vid nästkommande nämndsammanträde genom särskild rutin. Beslut som fattas efter vidaredelgering från förvaltningschefen ska först anmälas till förvaltningschefen som i sin tur anmäler till nämnden. Syftet med anmälan av delegeringsbeslut är att - tiden för när överklaganden av ärenden som överklagas med kommunalbesvär bestäms genom det datum då beslutet eller det protokoll där anmälan noterats tillkännages. Det har alltså betydelse för när beslutet vinner laga kraft. - ge nämnden fortlöpande information om vad som händer i verksamheten och därmed ligga som grund för möjlighet till förändringar och utveckling av verksamheten. 13

124 Regler kring delegering Utges av [Klicka här och skriv Månad och År] 14

125 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:274 Resursfördelningsmodell 2016 Förslag till beslut Redovisat förslag Resursfördelningsmodell 2016 godkänns. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola upprättar årligen resursfördelningsmodell för kommunal och fristående verksamhet. I förslag till Resursfördelningsmodell 2016 har följande förändringar gjorts: Gemensamma avsättningar som tidigare kunnat användas av fristående regi ska fördelas i grundbeloppet Strukturbidrag införs i fritidshem Kön tas bort som socioekonomisk faktor Centrala medel avsätts för nyanlända illitterata elever i grundskola och fördelas till respektive skola när kartläggning genomförts Kostnaden för plats i särskild undervisningsgrupp tas ur respektive pedagogisk enhets budgetram. Bidraget till fritidshem förändras så att åk 4-6 erhåller 50 % av grundbeloppet i åk F-3 (idag 75 %) Särskild resursförstärkning för små förskolelokaler och en-avdelningsförskolor tas bort Särskild resursförstärkning för elever med autism tas bort Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Resursfördelningsmodell 2016 Förskola & Grundskola Gerd Johansson gerd.johansson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

126 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Samtliga VC FG. Fristående verksamhet i samband med information om 2016 års ekonomiska förutsättningar. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

127 Resursfördelningsmodell Budget

128

129 Resursfördelningsmodell Innehåll 1 Förutsättningar för resursfördelningsmodellen Principer för budget Strukturbidrag till förskola, grundskola och fritidshem Centrala avsättningar Förskola och pedagogisk omsorg Förskola Pedagogisk omsorg Förskoleklass, grundskola och fritidshem Förskoleklass, grundskola Fritidshem Pedagogisk omsorg för skolbarn Fritidshem för elever inskrivna i grundsärskolan Korttidstillsyn enligt LSS Grundsärskola Stödverksamhet Lokaler Lokalvård Måltider Budgetuppföljning och bokslut i kommunal verksamhet Uppföljning Bokslut Resultatfond i kommunal verksamhet 11 3

130

131 Resursfördelningsmodell 1 Förutsättningar för resursfördelningsmodellen 1.1 Principer för budget 2016 Nämnden fastställer principerna för budget för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Budget utgår från principen bidrag på lika villkor i kommunal och fristående verksamhet. Nämnden fastställer i nämndbudget grundbelopp per barn och elev per verksamhetsform i förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden fastställer i nämndbudget vilka budgetramar som ska gälla för respektive verksamhetsform. I kommunal verksamhet ansvarar respektive verksamhetschef pedagogisk enhet för att fördela enhetens totala grundbelopp mellan verksamhetsformerna, utifrån barnens och elevernas förutsättningar och behov. Rektorer och förskolechefer ansvarar för att i detaljbudgeten fördela sin budgetram mellan verksamhetsformerna, utifrån barnens och elevernas förutsättningar och behov i enlighet med 2 kap 10 paragrafen skollagen. 1.2 Strukturbidrag (socioekonomisk resursfördelning) till förskola, grundskola och fritidshem Under budgetåret 2016 omfördelas 8 miljoner kronor enligt denna strukturbidragsmodell i grundskola, 3 miljoner kronor i fritidshem och 3 miljoner kronor i förskola. Ingen omfördelning sker inom grundsärskolan då grundbeloppet väl täcker denna verksamhetsform. För att säkerställa att strukturbidraget som omfördelas i kommunal förskola och fritidshem leder till avsett resultat, ska denna del av budgeten vara en avropsbudget, som varje kommunal förskoleenhet respektive kommunalt fritidshem har möjlighet att avropa mot beskrivning av vad verksamheten ska åstadkomma i syfte att uppväga skillnader i barn- och elevgruppernas socioekonomiska sammansättning. Uppföljning görs första gången i delårsrapport Avropsförfarandet gäller enbart förskola och fritidshem i den kommunala verksamheten. För den fristående verksamheten betalas strukturbidraget ut utan avrop. Strukturbidraget baseras på Uppsalamodellen som bygger på vetenskapligt framtagna parametrar som har direkt inverkan på inlärningen för varje individ. (Skolverkets rapport Samband mellan resurser och resultat. En studie av landets grundskolor med elever i årskurs 9, 1999, sid 8.) Modellen har tillämpats på elever som går i skolan i, för att få en uppfattning om elevernas ökade risk att inte nå målen. 5

132 Resursfördelningsmodell De variabler som beskriver den socioekonomiska bakgrunden är Invandring (För 0-2 år sedan, för 3-6 år sedan, svensk bakgrund eller för mer än 6 år sedan) högsta utbildning för fadern och modern (Förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning, eftergymnasial utbildning) ekonomiskt bistånd (Modern och/eller fadern har ekonomiskt bistånd, varken modern eller fadern har ekonomiskt bistånd) familjekonstellationen (Bor inte med båda vårdnadshavarna, bor med båda vårdnadshavarna) De variabler som beskriver elevens resultat är Eleven uppnår inte behörighet till gymnasieskolan Eleven får icke-godkänt i minst två ämnen 1.3 Centrala avsättningar Nyanlända elever Centrala medel avsätts för illitterata elever i grundskolan som varken kan läsa eller skriva och som framkommer i den kartläggning som introduktionsteamet gör av varje nyanländ elev i både kommunal och fristående verksamhet. Dessa medel erhålls, utöver grundbelopp, när eleven skrivs in på respektive skola. Utgångsläget är antal elever som beräknas komma under 2016 multiplicerat med grundbelopp åk 7-9. Innebär att dessa elever får dubbelt grundbelopp. Nyanlända elever ingår inte i strukturbidraget. Kommunal öppen förskola Centrala medel avsätts för kommunal öppen förskola och fördelas som en rambudget, beräknad på årskostnad, till pedagogisk enhet Centrum. Öppen förskola är en frivillig verksamhetsform och tillgänglig för alla barn. Tilläggsbelopp Centrala medel avsätts för tilläggsbelopp. Fristående verksamhet kan söka tilläggsbelopp som beviljas efter prövning på individnivå av enhet Utveckling. Kommunal verksamhet erhåller dessa medel utöver grundbelopp och fördelas av respektive verksamhetschef pedagogisk enhet som särskild ersättning för att kompensera barn och elever i behov av särskilt stöd. Sommaromsorg En gemensam ekonomisk ram för sommaromsorg i kommunal verksamhet avsätts ur de pedagogiska enheternas ram. Innebär lägre grundbelopp i den kommunala 6

133 Resursfördelningsmodell verksamheten och att motsvarande medel ingår i den fristående verksamhetens grundbelopp. Institutionsplacerad elev Centrala medel avsätts för elev i kommunal verksamhet som placeras i institution och går i annan kommuns skola. Inget grundbelopp utgår till hemskolan. Hemskolan har dock uppföljningsansvaret. Glesbygdsskola Centrala medel avsätts och tilldelas Gällingeskolan som är en glesbygdsskola och ingår i pedagogisk enhet Söder. Fristående skola som etableras i glesbygd har möjlighet att få motsvarande ersättning. Skolskjutskostnader Centrala medel avsätts för skolskjutsberättigade elever i kommunal och fristående verksamhet. 1.4 Förskola och pedagogisk omsorg Förskola Fastställt grundbelopp per barn, differentierat efter barnets ålder, fördelas enligt nedanstående modell: Barn 1-2 år Barn 3-5 år. Åldersintervall Grundbelopp förskola 125 % av grundbeloppet Grundbelopp Pedagogisk omsorg Fastställt grundbelopp per barn, differentierat efter barnets ålder, fördelas enligt nedanstående modell. Omkostnadsersättning tillkommer och är beroende av barnets vistelsetid. Omkostnadsersättningen avser att täcka kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt smärre förbrukningsartiklar exempelvis disk-, tvätt- och skurmedel, toalett- och hushållspapper, tvål. Barn 1-2 år Barn 3-5 år Åldersintervall Grundbelopp pedagogisk omsorg 125 % av grundbeloppet + omkostnadsersättning Grundbelopp + omkostnadsersättning 7

134 Resursfördelningsmodell 1.5 Förskoleklass, grundskola och fritidshem Förskoleklass, grundskola Fastställt grundbelopp för elever i förskoleklass, årskurs 1-3, 4-6 och 7-9, fördelas enligt nedanstående modell. Den del i kalkylen som är för undervisning utgår från timplan. Kalkylinnehåll F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Undervisning* 25,6 % 31,2 % 35,5 % 7,7 % (8,53 % per åk) (10,4 % per åk) (11,84 % per åk) Läromedel och X X utrustning X X Elevvård X X X Måltider X X X X Lokalkostnad X X X X Administration 3% X X X X Mervärdesskatt 6% i X fristående regi X X X *Andel undervisningstid av total timplan per årskurs är fördelningsgrund Modersmål Ur de pedagogiska enheternas ram avsätts medel för handledning på modersmålet och modersmålsundervisning och ingår i enhet Utvecklings tilldelade budgetram för den kommunala verksamheten. För den fristående verksamheten kan tilläggsbelopp sökas. Särskild undervisningsgrupp Kostnaden för plats i särskild undervisningsgrupp i kommunal verksamhet tas ur respektive pedagogisk enhets budgetram. Elever som bedöms komma att tillhöra särskolans personkrets För elever i förskoleklass i kommunal och fristående verksamhet som bedöms komma att tillhöra särskolans personkrets, föreligger behov av särskilda stödinsatser. Förskolan/skolan får extra stödresurser för att kunna möta barnets behov, genom något av följande alternativ för barnets förskole-/skolplacering; Alternativ 1. Barnet börjar i förskoleklass Barnet börjar i förskoleklass på vald skola. I kommunal verksamhet får skolan ett resurstillskott motsvarande grundbeloppet för integrerade grundsärskoleelever, varav 75 % av beloppet går till skolan och 25 % av beloppet förs till utvecklingsledare enhet Utveckling. Fristående verksamhet får hela grundbeloppet. Alternativ 2 Barnet går kvar i förskolan som sexåring Om barnets vårdnadshavare så önskar, kan barnet vara kvar i förskolan som 6-åring. Ingen ytterligare ersättning utgår för detta i kommunal verksamhet. Den fristående verksamheten kan söka tilläggsbelopp. 8

135 Resursfördelningsmodell Grundsärskolans kontaktlärare stöttar arbetslagen kring de barn som börjar i förskoleklass i kommunal verksamhet. Under förskoleklassåret påbörjas processen med mottagandet i grundsärskola för de vårdnadshavare som så önskar inför skolstarten i årskurs Fritidshem Fastställt grundbelopp per elev, differentierat efter barnets ålder, fördelas enligt nedanstående modell: Åldersintervall Skolbarn i skolår F - 3 Skolbarn i skolår 4-6 Grundbelopp fritidshem Grundbelopp 50 % av grundbelopp Pedagogisk omsorg för skolbarn Fastställt grundbelopp per elev, differentierat efter elevens ålder, fördelas enligt nedanstående modell. Omkostnadsersättning tillkommer och är beroende av elevens vistelsetid. Omkostnadsersättningen avser att täcka kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt smärre förbrukningsartiklar exempelvis disk-, tvätt- och skurmedel, toalett- och hushållspapper, tvål. Åldersintervall Skolbarn i skolår F - 3 Skolbarn i skolår 4-6 Grundbelopp pedagogisk omsorg Grundbelopp + omkostnadsersättning 50 % av grundbelopp + omkostnadsersättning Fritidshem för elever inskrivna i grundsärskolan För elever inskrivna i grundsärskolan uppräknas grundbeloppet för fritidshem (med undantag för den del i kalkylen som utgörs av bidrag för hyra, lokalvård, måltider och försäkring) i respektive åldersintervall för integrerade grundsärskoleelever och grundsärskoleelever nivå 1 med faktorn 4 och för nivå 2 med faktorn 3. Nivå 1 motsvarar träningsskola och nivå 2 grundsärskola Korttidstillsyn enligt LSS Medel för korttidstillsyn enligt LSS i kommunal verksamhet fördelas till pedagogisk enhet Centrum som en särskild rambudget. 9

136 Resursfördelningsmodell 1.6 Grundsärskola Fastställt grundbelopp för elever i grundsärskola fördelas till de pedagogiska enheter i vilka man organiserar grupper med grundsärskoleverksamhet i kommunal verksamhet. Fastställt grundbelopp för elever i grundsärskola fördelas till fristående verksamhet. För en integrerad grundsärskoleelev i kommunal verksamhet utgår samma grundbelopp som för en grundsärskoleelev nivå 1 eller 2. Nivå 1 är träningsskola och nivå 2 är grundsärskola. 25 % av grundbeloppet för nivå 2 utgör storleken på det krontal som avsätts ur ersättningarna för både nivå 1 och 2 för att täcka enhet utvecklings kostnader för arbetsledning, administration och kontaktlärare. Resterande del, 75 %, tilldelas den aktuella pedagogiska enheten. Särskild resurs för barn som bedömts tillhöra särskolans personkrets Vårdnadshavarna avgör om erbjudande om mottagande i grundsärskola ska accepteras eller inte. Om vårdnadshavare väljer att inte skriva in eleven kan grundbelopp motsvarande grundsärskolan erhållas. Efter prövning på individnivå och beslut av utvecklingsledaren på enhet Utveckling, kan skolan erhålla grundbelopp för integrerad grundsärskoleelev nivå 1 eller 2. Nivå 1 är träningsskola och nivå 2 är grundsärskola. 2 Stödverksamhet 2.1 Lokaler Den kommunala verksamheten får full kostnadstäckning för beräknade internhyreskostnader med grund i de hyresavtal som upprättats med verksamhetschef för pedagogisk enhet, rektor för respektive skola eller förskolechef för respektive förskola. Genomsnittlig kostnad per barn och elev i kommunal verksamhet är underlag för bidraget till fristående verksamhet. 2.2 Lokalvård Den kommunala verksamheten får full kostnadstäckning för beräknade lokalvårdskostnader med grund i de lokalvårdsavtal som upprättats med verksamhetschef för pedagogisk enhet, rektor för respektive skola eller förskolechef för respektive förskola. Genomsnittlig kostnad per barn och elev i kommunal verksamhet är underlag för bidraget till fristående verksamhet. 10

137 Resursfördelningsmodell 2.3 Måltider Den kommunala verksamheten får full kostnadstäckning för beräknade måltidskostnader. Genomsnittlig kostnad per barn och elev i kommunal verksamhet är underlag för bidraget till fristående verksamhet. 3 Budgetuppföljning och bokslut i kommunal verksamhet 3.1 Uppföljning En månadsvis uppföljning sker på pedagogisk enhetsnivå, samt för varje rektors/förskolechefs ansvarsområde. Prognostiserade underskott, som kvarstår efter avstämning av antal barn och elever, ska omgående åtgärdas och planerade åtgärder ska redovisas i handlingsplan per april och per augusti. Handlingsplanerna upprättas i maj respektive september och rapporteras i nämnden i juni respektive oktober. Delårsbokslut görs av de pedagogiska enheterna per den 31/3 och den 31/7, enligt särskilda anvisningar. 3.2 Bokslut Bokslut upprättas och bokslutsberedning genomförs årsvis enligt kommungemensamma anvisningar på förvaltnings- och pedagogisk enhetsnivå. Det justerade resultatet för budgetåret ger underlag för beslut om hantering av övereller underskott. Överskott och underskott tas med i sin helhet (100 %) till påföljande års budget. Resultatet samlas i en så kallad resultatfond. Vid underskott ska den pedagogiska enheten snarast efter bokslut, för ekonomichef, skriftligt redovisa en handlingsplan för hur man ska nå balans i sin budget. 4 Resultatfond i kommunal verksamhet Resultatfond innebär att nämnden kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom 11

138 Resursfördelningsmodell extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. 12

139 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:275 Nämndbudget 2016 Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna nämndbudget 2016 med verksamhetsplan, ramfördelning och grundbelopp i kommunal och fristående verksamhet uppdra åt förvaltningschefen att upprätta förvaltningsbudget för 2016 uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att fastställa Kommunfullmäktiges prioriterade mål som utgångspunkt för nämndens arbete med verksamhetsplanering. I verksamhetsplanen ingår bl a Nämndens resultatmål Nämndens övergripande inriktning för arbetet i förvaltningen Nämndens direktiv till förvaltningen Ramfördelning driftbudget Investeringsbudget Enligt Kungsbacka Kommuns styrmodell ska nämnder och styrelser i arbetet med nämndbudget för 2016 fatta beslut om verksamhetsplan och ramfördelning. Till ärendet bifogas Nämndbudget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämndbudget 2016 (Stratsys) Förskola & Grundskola Gerd Johansson gerd.johansson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

140 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Samtliga VC FG. Fristående verksamhet i samband med information om 2016 års ekonomiska förutsättningar. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

141 Nämndbudget 2016 Nämndbudget 2016 Nämnden för Förskola & Grundskola Arbetsmaterial NFG

142 Nämnden för Förskola & Grundskola Nämndbudget

143 Nämnden för Förskola & Grundskola Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Så här styr nämnden Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Minskad användning av droger Trygg kommun Företagsvänlig kommun Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Bra utbildningar Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Kommentar verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalfrågor med kommentarer Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Medarbetarenkät Personalmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Policys, planer och program Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument beslutade av nämnden för Förskola & Grundskola Nämndbudget

144 Nämnden för Förskola & Grundskola 15.3 Styrdokument beslutade av Förskole- och grundskolenämnen Avgifter och taxor Nämndbudget

145 Nämnden för Förskola & Grundskola 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för kommunens förskola, grundskola, obligatoriska särskola, skolbarnsomsorg och pedagogisk omsorg. Dessutom tillhör korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS), nämndens ansvarsområde. Nämnden ansvarar också för tillståndsgivning, utövar tillsyn och beviljar bidrag till fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Nämnden lämnar bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. Nämnden har också ansvar för hantering och utbetalning av det kommunala vårdnadsbidraget. 1.2 Verksamhetens omfattning Budgetomslutningen för Förskola & Grundskola 2015 är 1,7 miljarder. I årsredovisningen för 2014 redovisades att: Antalet personer som arbetar inom nämndens verksamhetsområde var 2506 personer. Av dessa var 87% kvinnor och 13% män. Antalet elever i förskoleklass, grundskola och särskola i egen och fristående regi var Antalet barn i fritidshem och pedagogisk omsorg i egen och fristående regi var Antalet barn i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg egen och fristående regi var Nämnd/styrelse Nämnden för Förskola & Grundskola har 11 ledamöter och 9 ersättare. Nämndens arbetsutskott har 5 ledamöter och 5 ersättare. Anders Ekström (M) ordförande, Jan Eric Knutas (FP) 1.e vice ordförande, Maj-Britt Rane Andersson (S) 2:e vice ordförande, Axel Storckenfeld (M), Karin Green (C). Arbetsutskottet förbereder ärenden till nämnden men har även delegation att fatta beslut i vissa ärenden. 1.4 Förvaltningens organisation Nämndens verksamhet leds av förvaltningschef Anette Liedström Hjorth. Den kommunala förskoleoch grundskoleverksamheten är uppdelad i tre geografiskt indelade pedagogiska enheter som innefattar omsorg och utbildning för barn och elever från 1 till 16 år, Norr, Centrum och Söder. Den förvaltningsövergripande organisationen är indelade i tre verksamhetsområden, Utveckling, Planering och Administration. För varje pedagogisk enhet finns en ansvarig verksamhetschef. Inom varje enhet finns det rektorer och förskolechefer med olika ansvarsområden: förskola, grundskola, särskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Verksamhetscheferna tillsammans med förvaltningschefen och delar av staben utgör förvaltningens ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas vanligtvis två gånger per månad. Skolledarmöten genomförs vid sex tillfällen varje år. Två av dessa är huvudmannamöten då form och innehåll är styrt av gemensamt identifierade utvecklingsområden. Fyra är skolledarmöten som organiseras utifrån specifikt efterfrågade insatser. I den centrala förvaltningen ingår verksamhetschefer, utvecklingsledare, jurist, koordinator Nämndbudget

146 Nämnden för Förskola & Grundskola kommunikation, registrator, barnomsorgsadministratörer, akutrekryterare och systemadministratörer. I frågor som rör ekonomi, personal och planering köper förvaltningen tjänster från förvaltningen för Service. Nämndbudget

147 Nämnden för Förskola & Grundskola 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

148 Nämnden för Förskola & Grundskola 2.1 Så här styr nämnden Kommunal styrning I Kungsbackas kommuns styrmodell ingår att adressera fullmäktiges prioriterade mål och direktiv till nämnderna. Målen kan vara adresserade till en, flera eller samtliga nämnder. Nämnden i sin tur kan sedan formulera resultatmål och direktiv för att konkretisera de prioriterade målen. De egna resultatmålen kan också vara egna initiativ utöver de mål som fullmäktige angett. Fullmäktiges vision tillsammans med de inriktningar, resultatmål och direktiv från de två politiska nivåerna ger förvaltningschefen det samlade kommunala uppdraget. Internt inom förvaltningen adresserar förvaltningschefen målen vidare i organisationen som resulterar i genomförandeplaner med målansvariga. Vid delårsbokslut och årsbokslut ska målansvariga rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Nationell styrning och systematiskt kvalitetsarbete Utöver den kommunala styrningen finns det en statlig styrning av verksamheten inom Förskola & Grundskola. I den ingår att såväl huvudmannen som rektorer och förskolechefer ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän samt förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Respektive ansvarig skolledare ansvarar för hur det systematiska kvalitetsarbetet ser ut på den egna förskole- eller skolenheten. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete finns ett rapporteringsflöde från enheterna som resulterar i en samlad analys med förbättringsområden. Nämndbudget

149 Nämnden för Förskola & Grundskola 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

150 Nämnden för Förskola & Grundskola Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

151 Nämnden för Förskola & Grundskola 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

152 Nämnden för Förskola & Grundskola 5 Nämndens omvärldsanalys Budgetproposition 2016 I promemorian "Investeringar i skolan för mer kunskap" beskrivs de satsningar på skolan som regeringen föreslår i budgetproposition för Investeringar för en jämlik skola Här lyfts förslag som handlar om höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. Vidare beskrivs förslag om stöd till skolhuvudmän för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen föreslår också förstärkt stöd till elevhälsan och mer undervisningstid för att nå kunskapskraven. Investeringar för ett attraktivt läraryrke Regeringen föreslår att en investering i höjda lärarlöner genomförs Lärarlönelyftet. Regeringen föreslår även insatser för fler vägar in i läraryrket, förbättrade möjligheter att ge fler lärare behörighet och förstärka pågående kompetensutvecklingsinsatser såsom Läslyftet och Matematiklyftet. Vidare föreslår regeringen att attraktiviteten i läraryrket ska ökas genom statliga insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärar- och förskollärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i skolan och andra åtgärder som ger läraren bättre möjligheter att ge varje elev en undervisning av god kvalitet. Investeringar i tidiga insatser Regeringens lågstadielöfte innehåller investeringar i förskolan, i förstärkt specialpedagogik, fler anställda lärare i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och att klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Regeringen utreder även en läsa-skriva-räkna-garanti som ska säkerställa att det stöd eller särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens. Satsningen ska bygga vidare på den kompetensutvecklingsmodell som idag finns etablerad i skolan genom Läslyftet och Matematiklyftet, vars fokus på kollegialt lärande är en starkt bidragande faktor till dess avtryck på skolorna. I budgetpropositionen för 2016 genomförs samtidigt övriga investeringar i specialpedagogik som aviserades i vårbudgetpropositionen. Underlag till kommunbudget 2016 och generella statsbidrag I underlaget till kommunbudget 2016 begärde nämnden ramförändring genom medel som tillförts kommunen i det generella statsbidraget på sammanlagt tkr. Det gällde finansiering av beslutade reformer för: fler nationella prov, lärarlegitimation, nya skollagen, införande av betyg från åk 6, ökad undervisningstid i matematik, åk 1-3, rektorsutbildning, nationella ämnesprov. I budgetbeslutet utökades inte ramen för dessa reformer och genomförandet sker inom befintliga ramar Skolverkets lägesbedömning 2015 Skolverket har regeringens uppdrag att vartannat år göra en samlad bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Här följer en kortfattad sammanfattning av lägesbedömningen som finns i sin helhet på Skolverkets webbplats. Skolverket konstaterar att den svenska skolan har stora problem. Kunskapsresultaten i grundskolan fortsätter att sjunka inom de kunskapsområden som de internationella kunskapsmätningarna Nämndbudget

153 Nämnden för Förskola & Grundskola omfattar, dvs, matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skolverket uttrycker att skolsystemet är komplext, vilket gör det svårt att isolera sambanden mellan olika tänkbara förklaringsfaktorer och elevers resultatutveckling. Dessutom har flera reformer införts mer eller mindre samtidigt och detta komplicerar ytterligare möjligheten att undersöka orsak och verkan. Andra viktiga utmaningar konstateras också för den svenska skolan. Lärarbrist, elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program och en ökad skolsegregation nämns särskilt i lägesbedömningen. Skolverket pekar också på ett antal faktorer som styrkor att bygga vidare på. I den svenska skolan är kontakten mellan elever och lärare förtroendefull och lärarna tycker också att de i hög grad kan nå ut till och entusiasmera sina elever. Eleverna trivs i skolan och de allra flesta rektorer trivs med sitt arbete och har en stark ledarskapsutbildning. Man konstaterar också att antalet sökande till lärarutbildningarna har ökat, om än från låga nivåer. För att möta de utmaningar som den svenska skolan står inför tar Skolverket i 2015 års lägesbedömning fasta på tre utvecklingsområden: En undervisning som möter varje elev Rätt förutsättningar för lärare och rektorer En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande En undervisning som möter varje elev Högre kvalitet i undervisningen ska vara i fokus för alla aktörer. Undervisningen bör genomsyras av höga förväntningar på alla elever. Det är nödvändigt att lärare planerar, genomför och följer upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver. Huvudmän och rektorer behöver säkerställa att lärare ges förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver. Rektorer behöver ta ansvar för att elevers stödbehov uppmärksammas tidigt och tillgodoses snabbt. Ytterligare insatser behövs för att säkerställa skolans roll som mötesplats i samhället och minska skolsegregationen. Huvudmännen behöver verka för och främja att skolor har en allsidig elevsammansättning. Skolverket föreslår regeringen att initiera en samordnande funktion för att snabbt och effektivt ta till vara de nyanländas lärarkompetens och annan kompetens som kan komma till nytta i skolan Elevers framgång bygger på en kombination av individuell ansträngning och ledning av välutbildade, engagerade lärare som löpande anpassar sin undervisning till den nivå där eleverna befinner sig i sitt lärande. Det gäller att stimulera elevers motivation med utgångspunkt i att de flesta elever tycker att skolan är värdefull. Undervisningen måste vara utformad så att alla elever, oavsett elevgruppens sammansättning, upplever att lärarna tror på deras förmåga. Skolan behöver i många fall höja förväntningarna på elevers prestationer och utveckla lärandemiljöer som motiverar och möter alla elever. Lärare behöver kunna variera undervisningen utifrån en mångfald metoder för att kunna förklara, illustrera och på olika sätt exemplifiera innehållet i området som behandlas. Skolverkets erfarenhet, inte minst från Matematiklyftet, är att det finns en efterfrågan bland lärare att bredda sin repertoar och att öka sin förmåga att reflektera över olika metoders styrka i olika undervisningssituationer. Digitaliseringen av skolan ger nya möjligheter att variera undervisningen och därmed bredda Nämndbudget

154 Nämnden för Förskola & Grundskola lärarnas repertoar. Även om tillgången till digital teknik ökat för såväl lärare som elever, är den fortsatt ojämnt fördelad och används i begränsad omfattning Att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar innebär inte att elever ska lämnas ensamma i sitt lärande. En strukturerad undervisning där en aktiv lärare på nära håll stödjer och följer eleverna i deras kunskapsutveckling och söker ge återkoppling på hur varje elev bäst utvecklas leder till bättre resultat. För att kunna anpassa undervisningen behöver läraren veta hur elevers lärande ser ut. En process med formativ återkoppling är ett verkningsfullt sätt att åstadkomma detta Skolor har sedan 1990-talet blivit alltmer segregerade med avseende på elevers bakgrund.16 Att segregationen mellan skolor ökar är en riskfylld utveckling. För att skolan ska fortsätta vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt och öppet samhälle är det värdefullt att skolan verkligen utgör en mötesplats för elever med olika bakgrund och förutsättningar. Unesco understryker att en inkluderande skolgång är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder, bygga öppna samhällen och åstadkomma en god utbildning för alla. Varje nyanländ elev skapar stora möjligheter för Sverige. För att ge alla nyanlända elever goda förutsättningar till fortsatta studier och arbete är tillgången till en likvärdig utbildning avgörande Det finns flera viktiga framgångsfaktorer för en positiv utveckling. En inledande kartläggning behöver göras av elevernas kunskaper, för att planera den fortsatta undervisningen. Eleverna behöver mötas av höga förväntningar och bör så snart som möjligt få tillgång till alla skolämnen. I många fall behöver eleverna få studiehandledning på modersmålet så att deras kunskapsutveckling inte stannar upp. Skolpersonalens kompetens är betydelsefull för ett framgångsrikt mottagande. Alla lärare behöver kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning. Rätt förutsättningar för lärare och rektorer Den alarmerande bristen på behöriga lärare måste tas på största allvar. Det behövs en nationell kraftsamling för läraryrket. Skolverket förslår att regeringen utreder om det är möjligt att skapa fler, snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket utan att kraven sänks på dem som utbildas till lärare. Lärarlyftet bör permanentas. Skolverket bör få i uppdrag att i samråd med huvudmän och lärosäten bedöma behovet av behörighetsgivande fortbildning hos skolväsendets personal och vidta åtgärder för att sådan fortbildning finns tillgänglig. Skolverket bör få förutsättningar att kontinuerligt utveckla kompetensutvecklingsinsatser liknande Matematiklyftet, NT-lyftet och läslyftet för fler ämnen och kunskapsområden. Huvudmännen och rektorerna behöver aktivt arbeta för att stärka professionella strukturer i skolan, exempelvis genom förstelärarna. Huvudmännen behöver ge rektorer bättre förutsättningar att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet. Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare. Skolan har redan idag en stor brist på behöriga lärare på viktiga områden. Lärare och förskollärare förväntas vara framtida bristyrken. Om läget inte ska förvärras måste samhället agera kraftfullt. Regeringen har tidigare meddelat att läraryrkets attraktivitet behöver stärkas genom en nationell samling för läraryrket som bl.a. syftar till bättre löneutveckling för lärare kopplad till deras kompetens och karriärutveckling. Skolverket föreslår att regeringen utreder om det är möjligt att skapa fler, snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket, utan att kraven sänks på dem som blir lärare. Det kan exempelvis handla om ökad studietakt eller ekonomiska incitament. Nämndbudget

155 Nämnden för Förskola & Grundskola För att fler lärare ska få behörighet behöver Lärarlyftet permanentas. Huvudmännen behöver samtidigt skapa förutsättningar för lärare att delta i Lärarlyftet. Det är bekymmersamt att antalet deltagare inte är fler och att huvudmännen inte i högre utsträckning prioriterar denna behörighetsgivande utbildning. För att stärka huvudmännens förutsättningar att ta sitt ansvar för kompetensutvecklingen bör Skolverket ha ett varaktigt uppdrag att tillhandahålla ett behovsanpassat utbud. Detta bör ske i samverkan med universitet och högskolor. För att fånga upp lokala behov behövs ett utökat nationellt och regionalt samarbete. Det är viktigt med formaliserade professionella strukturer i skolväsendet som främjar samarbete och kollegial dialog. Lärare behöver arbeta mer tillsammans med planering och genomförande av undervisningen. Det är viktigt att huvudmännen använder sina förstelärare för att utveckla undervisningen, t.ex. genom att se till att de handleder kollegor och skapar pedagogiska mötesplatser där utvecklingen av undervisningen står i fokus. Huvudmännen behöver också bli bättre på att använda karriärtjänsterna för att attrahera erfarna och engagerade lärare till de skolor som har störst utmaningar. Rektorer har en avgörande roll för att organisera skolans verksamhet och skapa en kollegial dialog på skolan som kretsar kring elevernas lärande och undervisningens utveckling. Det pedagogiska ledarskapet behöver få större plats i rektorers vardag så att de på allvar har möjlighet att följa upp, analysera och vidta åtgärder för att utveckla undervisningen. Rektorer lägger mer tid på administration än på det pedagogiska uppdraget. En avlastning av rektorernas administrativa arbete behövs i många fall. Skolors utvecklingsarbete kan bli mer långsiktigt först när rektorerna kan följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas, det vill säga fokusera på det systematiska kvalitetsarbetet. En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande Nationella utvecklingsinsatser ska vara systematiska och långsiktiga och knyta an till det lokala utvecklingsarbetet. Punktinsatser bör undvikas. Huvudmännen bör i större utsträckning fördela resurser på ett sätt som kompenserar för skillnader i skolors och elevers olika förutsättningar. Skolverket föreslår regeringen att överväga om statligt utvecklingsstöd för ökad samordning och planering kan vara ett sätt att stärka regioners samlade utbud av gymnasieutbildning. Skolverket bör få förutsättningar att kontinuerligt och systematiskt se över skolans styrdokument. Skolverkets erfarenhet är att statliga utvecklingsinsatser som har ett ambitiöst upplägg och som genomförs med en viss kontinuitet under en längre period har bättre förutsättningar att få genomslag i skolornas utvecklingsarbete än punktinsatser som inte är sammanhållna. Det är viktigt att Skolverkets insatser utgår från nationellt identifierade behov. Men insatserna behöver också anpassas till huvudmännens olika förutsättningar. Alla skolor måste utvecklas till bra skolor. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar men den lyckas inte i tillräcklig utsträckning ge eleverna stöd att utvecklas. Skolverket konstaterar att flera kommuner inte fördelar resurser på ett sätt som möter det nationella kravet på att resursfördelningen ska vara anpassad till elevers olika förutsättningar och behov. Många kommuner behöver förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem. Varje huvudman måste ta ansvar för att de skolor och de elever som behöver mest stöd får det. Huvudmän behöver motivera erfarna och engagerade rektorer och lärare att verka där de bäst behövs. Tendenser i förskola, skola och vuxenutbildning Nämndbudget

156 Nämnden för Förskola & Grundskola Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Under den senaste tioårsperioden har andelen inskrivna barn i förskola ökat i alla åldersgrupper, medan andelen barn i pedagogisk omsorg har minskat. Av landets alla 1 5-åringar var 83 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 4 5 år gick nästan alla barn, 93 procent, i förskola Såväl personaltätheten som gruppstorleken i förskolan har varit konstant under flera år. Föräldrarna till barn i förskolan anser i hög utsträckning att verksamheten/ omsorgen överensstämmer med deras behov och önskemål. Fritidshemsgrupperna fortsätter att bli större. Den genomsnittliga elevgruppen i fritidshemmen har under de senaste tio åren vuxit från 31 elever 2004 till drygt 41 elever Förskoleklass och grundskola Hösten 2014 gick 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. När förskoleklassen infördes 1998 var andelen 91 procent. Elevantalet i grundskolan fortsätter att öka. Hösten 2014 ökade antalet elever i grundskolan med nästan elever från året innan. Lärartätheten har varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren. OECDs rapport Improving schools in Sweden : An OECD Perspective". Våren 2015 överlämnades rapporten från OECD till regeringen. OECD:s rapports rekommendationer fokuserar på tre områden: förutsättningar som gynnar kvalitet och likvärdighet i alla skolor, en långsiktig personalstrategi för att stödja hög kvalitet i undervisning och lärande, stärkt styrning och ansvarsutkrävande med fokus på förbättring. Regeringen har i sin tur överlämnat rapporten till Skolkommissionen som, baserat på bland annat OECD:s rekommendationer, sk lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i den svenska skolan. Kommissionen ska redovisa sina förslag senast i januari 2017 Pågående utredningar Utbildningsdepartementet Översyn av de nationella proven för grund- och gymnasieskolan En särskild utredare ska göra en översyn av de nationella proven för grund- och gymnasieskolan. Syftet är att åstadkomma ett effektivare och tillförlitligare nationellt sammanhållet system för bedömning, uppföljning och utvärdering av elevers kunskaper med minskad administrativ börda för lärare. Utredaren ska bl.a Se över de nationella provens syften, funktion och omfattning Föreslå ett system för löpande nationell utvärdering för trendmätning över tid Föreslå hur bedömningen av elevlösningar av nationella prov bör utformas för att säkerställa att den görs på ett likvärdigt sätt Utarbeta ett förslag som ökar inslagen av extern bedömning av de nationella proven på ett kostnadseffektivt sätt Analysera förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven och föreslå hur, i vilken omfattning och i vilken takt digitalisering kan ske Lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars års Skolkommission Skolkommissionens uppdrag är att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Kommissionen ska bl.a Analysera orsakerna till de fallande kunskapsresultaten och redovisa en samlad problembild och utifrån denna föreslå nationella målsättningar Lämna förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden som utgår från de nationella Nämndbudget

157 Nämnden för Förskola & Grundskola målsättningarna för ett sammanhållet skolsystem Lämna samhällsekonomiskt och budgetmässigt effektiva förslag inom de identifierade utvecklingsområdena och en tidsplan för genomförandet Analysera och redovisa alternativa ambitionsnivåer för förslagen Förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden samt en tidsplan för kommissionens fortsatta arbete ska redovisas senast den 11 januari Grundskoleutredningen Utredningen ska föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas. Det är angeläget att en reform kan genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Utredaren ska också överväga behovet av övergångsregler. Utredaren ska bl.a. föreslå en tidsplan för genomförandet och då särskilt beakta behovet av kompetensutveckling för lärare i förskoleklass och i årskurs 1 3 avseende effektiva undervisningsmetoder och stödinsatser i svenska och matematik samt i vetenskapligt väl belagd kunskap om läs- och skrivsvårigheter. Även huvudmännens behov av anpassningar av t.ex. lokaler, organisation och personal ska beaktas. Utredaren ska också föreslå ändringar när det gäller behörighetskrav samt överväga behovet av fortbildningsinsatser för förskollärare och lärare. Motsvarande ska gälla för sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Utredaren ska vidare utreda och föreslå dels hur en förlängning av skolplikten med ett år för elever i nuvarande årskurs 9, som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program, kan utformas och införas, dels hur en obligatorisk sommarskola, riktad till samma elevgrupp och för elever i nuvarande årskurs 8 som löper risk att inte nå behörighet till gymnasieskolans nationella program, kan utformas och genomföras. Sommarskolan ska vara obligatorisk för huvudmännen att erbjuda. Utredaren ska överväga om det även ska vara obligatoriskt för eleverna att delta. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september Redovisning av kostnader för skolväsendet på huvudmanna- och skolenhetsnivå m.m Utredningen ska kartlägga hur budgetering och redovisning går till i kommuner och hos enskilda huvudmän för fristående skolor. Syftet är att en jämförbar ekonomisk information på skolenhetsnivå ska kunna presenteras. Utredaren ska även se över bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor i syfte att säkerställa lika villkor mellan kommunala och fristående huvudmän. Utredaren ska bl.a. Analysera hur kommuner och friskoleföretag redovisar sina kostnader och intäkter för skolväsendet Föreslå bestämmelser som reglerar hur huvudmännen ska redovisa ekonomisk information på skolenhetsnivå Se över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas Se över behovet av ändrade bestämmelser om ersättning till huvudmän för fristående skolor som är inriktade mot utbildning för elever i behov av särskilt stöd eller utbildning som är anpassad för vissa elever (s.k. resursskolor) Överväga och vid behov föreslå ändringar i dagens regler för beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor, med utgångspunkt att säkerställa lika villkor och att insynen i hur underlaget för bidragsbesluten beräknas och hanteras ska vara så stor som möjligt. Hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte. Alternativa regleringar som syftar till att säkerställa att antagningen av elever i fristående Nämndbudget

158 Nämnden för Förskola & Grundskola förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor sker enligt gällande regelverk Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2016 Nämndbudget

159 Nämnden för Förskola & Grundskola 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget

160 Nämnden för Förskola & Grundskola 7 Nämndens inriktning Arbetet inom nämndens ansvarsområde utgår från såväl nationella som kommunala styrdokument. Det innebär att rektorer och förskolechefer har en dubbel styrning vad gäller ansvar och befogenheter. Den nationella styrningen direkt till rektorer och förskolechefer har förstärkts med ett större beslutsmandat för hur förskolans/skolans inre organisation utformas. Förskola & Grundskola arbetar i ett 1-16 årsperspektiv vilket ger rektor/förskolechef stora möjligheter att utifrån det aktuella barn- och elevunderlagets struktur planera och genomföra verksamheten flexibelt över tid och att använda resurser effektivt. Nämndens viktiga framtidsfrågor kan sammanfattas i ett antal områden: Elevernas måluppfyllelse EU:s definierade nyckelkompetenser. Entreprenöriella förhållningssätt i verksamheten Rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med önskad kompetens Våra förskolor och skolor ska inspirera till, och ge förutsättningar, för ett livslångt lärande i enlighet med EU:s definierade nyckelkompetenser. Barn och elever i Kungsbackas förskolor och skolor skall ges inflytande och möjlighet att lära och utvecklas i sin egen takt. Det skall finnas en tydlig kontinuitet, från förskolan ända upp till skolår 9. För det nationella uppdraget har staten satt upp höga krav. All verksamhet ska vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. Det krävs även fortsättningsvis stora arbetsinsatser för att alla nationella reformer ska vara genomförda och genomsyra vardagsarbetet med fokus lagt på utveckling av undervisningen, elevernas inflytande över det egna lärandet, kunskapsutveckling och trygghet. Vi ska arbeta för att alla elever når målen för utbildningen och förbättrar sina resultat i en trygg och säker miljö. För de elever som redan når de grundläggande målen ska vi också arbeta för en fortsatt god utveckling. Verksamheten ska vara inspirerande för alla barn och elever och präglas av en mångfald sätt att lära och utvecklas. Hur lokaler utformas vid om- och nybyggnation är en viktig styrande faktor för barns- och elevers lärsituation Resurser ska fördelas så att det finns likvärdiga förutsättningar för att uppnå målen inom tilldelad ram. Nämnden tillämpar en prestationsbaserad resursfördelningsmodell som också innehåller en del där differentiering av resurser fördelas utifrån områdets struktur. Genom god ekonomistyrning utifrån värde kontra kostnad och tillförlitlig information vid ekonomisk uppföljning, säkrar vi att resurserna används rätt. En långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter genomsyrar ekonomistyrningen. Nämnden vill med denna organisation ge större möjlighet för rektorer, förskolechefer och enhetschefer att vara ledare i vardagen och fokusera på utvecklingsarbete. Organisationen ska arbeta för att såväl pedagogers som skolledares administrativa uppgifter ska minska. Med chefer som arbetar i ledarlag finns förutsättningar för att skapa en helhetssyn på hur vi ska möta barns och elevers behov och ge optimala möjligheter för utveckling och lärande. Arbetslag i förskolor och skolor vars medlemmar har olika bakgrund och erfarenhet berikar barns och elevers utveckling och lärande. Nämnden har antagit en strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg. I den beskrivs satsningar på både kompetensutveckling och digitala verktyg. En hög täthet av verktyg tillsammans med en bred och djup kompetensutveckling syftar till att öka kunskapen om och användningen av modern informationsteknologi. Höjd digital kompetens är ett verktyg för det didaktiskt/pedagogiska arbetet med barn och elever. Nämndbudget

161 Nämnden för Förskola & Grundskola Förskola & Grundskola ska karaktäriserats av ett värdebaserat ledarskap och en hög grad av ansvar och befogenheter så långt ut i organisationen som möjligt. Dialog i arbetslag ökar förutsättningarna för en gemensam syn på lärande, kunskap, utveckling, fostran och stimulerar till att utveckla arbetssätt och arbetsmetoder. Detta förhållande gäller både för ledarlag och för arbetslag. Vi ska aktivt utmana etablerade gränser och tänkande för att hitta flexibla lösningar i organisation, tidsanvändning, bemanning och lärprocess. Vi ska arbeta för att få en jämn könsfördelning bland våra anställda. Lönerna ska vara individuella och differentierade. Goda prestationer ska värderas högt i de årliga lönerevisionerna i syfte att bibehålla goda medarbetare och attrahera nya. Vår kompensatoriska förmåga att möta alla barns behov ska ständigt utvecklas. För att möta barns och elevers nya sätt att söka information, uppleva, lära och kommunicera behöver pedagogerna utveckla och omdefiniera undervisningen. Det arbete som redan sker kring barns och elevers sociala situation ska ytterligare intensifieras. Kommunens "En dörr in"-samarbete ska fortsätta att utvecklas, likaså elevhälsoarbetet. Ett hälsofrämjande och inkluderande förhållningssätt med ett vidgat normalitetsbegrepp ska prägla arbetet med dessa frågor. För ett framgångsrikt arbete krävs samarbete mellan olika förvaltningar och med regionen. Kungsbacka har tagit emot och kommer att ta emot ett ökat antal nyanlända barn och elever. Det finns inom förvaltningen goda rutiner, kompetens och erfarenheter i arbetet. Detta ger en god grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förskolor och skolor i ska följa upp sina resultat och aktivt arbeta med sina förbättringsområden i ett årligen återkommande systematiskt kvalitetsarbete. Organisationens förmåga att genom analys av resultat och processer förbättra och utveckla mot en ökad måluppfyllelse ska öka. I dessa analyser ska pojkar och flickors olika resultat särskilt belysas. Nämnden har identifierat några framgångsfaktorer för att följa upp ökad måluppfyllelse - jämlikhetsarbete, matematik, och språk/läsförståelse inom alla skolformer Organisationsförändringar och kompetensutveckling är åtgärder som kan kopplas till analyserna. På organisationsnivå ska verksamheten fördjupas sig i hur självvärdering, kollegial bedömning och systematisk feedback kan användas som metoder för att utveckla arbetet i verksamheten. Föräldrasamverkan ska utvecklas vad gäller det egna barnets lärande. Forum för samråd på förskolenheter och skolenheter ska finnas och vidareutvecklas lokalt. Nämndbudget

162 Nämnden för Förskola & Grundskola 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Nämndbudget

163 Nämnden för Förskola & Grundskola Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% 8.4 Minskad användning av droger Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde % 89% 90% 90% 95% 93% 95% 95% 92% 90% 95% 95% Nämndbudget

164 Nämnden för Förskola & Grundskola 8.5 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Företagsvänlig kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland s företagsklimat Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde ,3 3,6 3,7 3,8 8.7 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde Ekologiska livsmedel Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Nämndbudget

165 Nämnden för Förskola & Grundskola Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde % 30% 35% 38% 8.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde ,9% -2,5% -2,5% -2,5% 8.10 Bra utbildningar Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Genomsnittligt meritvärde i årskurs Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. 17% 15% 15% Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen 87,1% 100% 100% 100% Alla som arbetar i Förskola & Grundskola ska ha barn och elevers måluppfyllelse i fokus Nämndens formulering Nämnden har identifierat några framgångsfaktorer för att följa upp ökad måluppfyllelse - jämställdhet, matematik, och språk/läsförståelse inom alla skolformer. Varje förskole/skolenhet ska utifrån en variation av aktiviteter arbeta för en ökad måluppfyllelse Huvudmannen kommer inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följa aktiviteter på enhetsnivå inom alla verksamhetsformer Beslutats av Nämndbudget

166 Nämnden för Förskola & Grundskola Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever som klarat nationella prov svenska år 3 flickor 81% 100% 100% 100% Andel elever som klarat nationella prov i svenska år 3 pojkar 71% 100% 100% 100% Andel elever som klarat nationella prov matematik år 6 flickor Andel elever som klarat nationella prov matematik år 6 pojkar 96,3% 100% 100% 100% 94% 100% 100% 100% Andel elever som når målen åk 9, flickor 90% 100% 100% 100% Andel elever som når målen åk 9, pojkar 85% 100% 100% 100% Stärka lärandeuppdraget i förskolan Nämndens formulering Syftet är att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Läroplansmålen har utvecklats, blivit fler och ändrat karaktär, framförallt i avsnittet om barns utveckling och lärande. Det handlar främst om kompletteringar av mål och riktlinjer när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling, samt naturvetenskap och teknik. Stor tyngd läggs vid kommunikativa förmågor, som får betydelse för samtliga mål. Varje barn ska få möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen i en verksamhet som bidrar till barns förståelse för sig själva och sin omvärld. Relationell pedagogik kan vara en teorigrund som ger en vetenskaplig grund för att synliggöra lärandet i förskolan. Beslutats av Mätning Antal pedagoger som deltar i föreläsning om relationell pedagogik av Sven Persson i november 2015 Antal nyckelpersoner/förskollärare som deltar i utbildning i relationell pedagogik Andelen förskolechefer som deltar i utbildning i relationspedagogik Antal förskollärare som deltar förskolelyftet, matematiklyftet eller läslyftet Antal pedagoger med kompetensutveckling med inriktning naturvetenskap/teknik (7,5hp) Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde Rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med önskad kompetens Nämndens formulering Motiverade och kompetenta medarbetare är avgörande för att vi kunna erbjuda förskoleverksamhet och skola av högsta kvalitet. Nämndbudget

167 Nämnden för Förskola & Grundskola Beslutats av Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Karriärtjänster, försteförskollärare Karriärtjänster, förstelärare Karriärtjänster, lektorer Andel nyttjade högskolepoäng i relation till Skolverkets tilldelning Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet Antal examinerade högskolepoäng inom uppdragsutbildningar 78,9% 100% 100% 100% Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Andel heltidsanställda 83% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 8,7% 7,2 Nämndbudget

168 Nämnden för Förskola & Grundskola 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Nämndbudget

169 Nämnden för Förskola & Grundskola 9.2 Direktiv från nämnden Utveckla huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Förklaring av målet/direktivet Inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska vi utveckla analysområden och dialogen mellan politik och förvaltning i syfte att förbättra i styrkedjan mellan huvudman och enheter. Nämnden har särskilt identifierat följande områden: skillnader i meritvärden mellan skolor samt en uppföljning på individnivå för de elever som lämnade grundskolan 2011 utan fullständiga betyg Sammanställning av skolors intresse att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4 Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska sammanställa och redovisa skolors intresse att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4. En förutsättning är att det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar Ekonomistyrning för ökad måluppfyllelse Förklaring av målet/direktivet Verksamhetschef ansvarar för att aktivt styra ekonomiska resurser inom den pedagogiska enheten utifrån förskolenheters och skolenheters olika förutsättningar och behov. Det medför att de á-priser nämnden beslutar om bara delvis kan användas för resursfördelning inom enheten. En viktig del är kompetensutveckling i verksamhetsutvecklande ekonomistyrning för förskolechefer och rektorer. Uppföljning genomförs i intern kontroll av extra anpassningar och särskilt stöd Utveckla tidsanvändningen Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska kartlägga och redovisa förbättrade förutsättningar för barns/elevers måluppfyllelse utifrån beslutade avvikelseavtal från bilaga M särskilda bestämmelser om arbetstider i Allmänna bestämmelser, AB effektiv lokalresursplan Förklaring av målet/direktivet Nämndens lokalresursplanering ska omfatta flerårsplanering på delområdesnivå och för förvaltningen som helhet. För en effektiv lokalresursplanering ska förvaltning och nämnd ta initiativ till ökat samarbete med berörda nämnders presidier/förvaltningar Utredning av gemensamma resurser Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska kartlägga vilka nuvarande gemensamma resurser som kan fördelas ut i barn- och elevpeng. Nämndbudget

170 Nämnden för Förskola & Grundskola Projekt "From great to excellent" Förklaring av målet/direktivet Projektet innebär att nämnden jämför sig med ett annat land, Kanada, i syfte att lära och utarbeta förändringsstrategier för förbättrade resultat. En förstudie som genomförs 2015 och 2016 utgör grunden i en fyraårig utvecklingsplan för kommunerna och Region Halland samt lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Nämnden kan under 2016 och framåt utforma tilläggsuppdrag till förvaltningen Ett Kungsbacka för barns hälsa Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska arbeta tillsammans med andra förvaltningar och Region Halland för att öka barns hälsa. Förvaltningen ska redovisa sitt arbete kring barns hälsa och hur samarbetet med andra parter utvecklas. Nämndbudget

171 Nämnden för Förskola & Grundskola 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Område Barnomsorg Förskola Grundskola Fritidshem Öppen förskola Beskrivning Du som vill ansöka om plats, ändra schema, lämna inkomstuppgift eller säga upp din plats inom förskolan, fritidshem eller pedagogisk omsorg kan göra det via vår webbplats dygnet runt Du som har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid kan få det efter en behovsprövning. Omsorgstid erbjuds vardagskvällar och helger Barn som går i förskolan har tillgång till fyra datorer/surfplattor per 20 barn Du som går i grundskolan åk 7-9 har tillgång till en dator/surfplatta. Du som har behov av fritidsomsorg för ditt barn mellan år får det i en fritidshemsklubb och inte i en öppen verksamhet Du som har barn i åldern 0-5 år kan delta i gruppverksamhet inom öppna förskolan. Nämndbudget

172 Nämnden för Förskola & Grundskola 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Kommentar verksamhetsmått Mått på elevernas resultat i skolår 9 (andel som når målen, behörighet till gymnasiet och genomsnittligt mertipoäng) visar ett stabilt positivt utfall över tid med en förbättring Framförallt har elevernas meritpoäng ökat jämfört med föregående läsår. Det är dock för tidigt att dra några längre slutsatser kring detta utan behöver följas över en längre tid. I det utfall för läsåret 2014/2015 som Skolverket publicerat har resultaten för Kungsbacka minskat något. Resultatet kommer analyseras inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Måtten för kostnader per barn/elever i verksamhetsformerna förskoleklass, grundskola och fritidshem kan ses som delar i ett mer gemensamt sammanhang. Utvecklingen mellan 2013 och 2014 kan till viss del förklaras av en medveten förskjutning av kostnader till grundskolan. Detta har inte lett till en ökad lärartäthet eftersom elevantalet samtidigt har ökat.den högre kostnaden per elev inom grundsärskola hänger samman med förändringen av regelverket kring personkretsen inom grundsärskolan. Andelen elever mottagna i grundsärskolan som läser ämnesområden istället för ämnen är större än tidigare och därmed också kostnaderna. Inrapporteringen av lärare i grundsärskola var bristfällig 2013 och måttet antal elever per lärare är inte tillförlitligt och jämförbart med Inom grundskolan och fritidshem har antalet elever ökat, beroende på inflyttning och att de årskullar med elever som lämnat grundskolan varit mindre än de som tillkommit. Det är färre barn än tidigare inom både förskolan och inom pedagogisk omsorg. För pedagogisk omsorg har antalet barn ytterligare minskat sedan senast rapporterade utfall, oktober 2014, till att vara 63 barn september Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen har minskat mellan 2013 till Det kan till del förklaras med den förändring av inrapporteringsrutiner som SCB gjorde inför insamlingen oktober På samma sätt som för grundskolan rapporteras från 2014 alla pedagoger på individnivå och viss personal med kortare vikariatsanställningar har medräknats, vilket resulterat i en lägre andel med högskoleutbildning. Det sammanvägda enkätresultatet bygger på sju olika frågor i den gemensamma GR-enkät som genomförs årligen och utfallet publiceras året efter i SKL.s Öppna jämförelser. Kungsbacka hade 2014 goda resultat inom områdena trivsel, trygghet, bemötande och kunskap och lärande. I utfallet för 2015 kan vi se en förbättring också i frågorna "jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" och "skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer". Det bör betyda att det sammanvägda resultatet 2015 som publiceras våren 2016 förbättras Resursmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Förskoleklass Kostnad per elev Nämndbudget

173 Nämnden för Förskola & Grundskola Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Grundskola Kostnad totalt per grundskoleelev Grundsärskola Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) Fritidshem Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem Förskola Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola Pedagogisk omsorg Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi % 41% 11.3 Prestationsmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Förskola Antal elever Lärare (heltid) andel med pedagogisk högskoleutbildning 83,7% 83,4% Antal elever/lärare 11,7 14,5 16,5 Antal elever per lärare 12,6 12,7 12 Antal barn/elever F Elever folkbokf. i kommunen, andel i fristående skola Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Antal elever per lärare (heltidstjänst) Antal barn i kommunalt fritidshem, genomsnitt per kalenderår Inskrivna elever per årsarbetare i fritidshem Årsarbetare, andel m ped. högskoleutb. kommunalt fritidshem 11,3% 11,8% 14,1% 91% 91% 88% 3,6 3,9 3, ,9 23,6 21,8 56% 57% 51% Antal barn i förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola 5,1 5 5,3 Nämndbudget

174 Nämnden för Förskola & Grundskola Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Barn 1-5 år, andel i förskola 86% 86% 83% Andel förskolebarn i enskild regi 16% 16% 19% Årsarbetare, andel med pedagogisk högskoleutbildning förskola 56% 46% 45% Pedagogisk omsorg Antal barn i pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn per personal ,5 4,7 4, Effektmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Grundskola Andel elever som klarat alla delprov i matematik åk 3 Andel elever som klarat alla delprov i svenska åk 3 Andel elever med provbetyg A-E, matematik åk 6 Andel elever med provbetyg A-E, svenska åk 6 Andel elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen, avvikelse från modellberäknat värde 64% 64% 76% 75% 95,1% 90,6% 96,5% 95,2% 88% 79,5% 86% 87,1% 77,4% 92,9% 93,5% 86,9% 219,4 225,7 214,8 2 Nämndbudget

175 Nämnden för Förskola & Grundskola Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde 1% Genomsnitttligt meritvärde, avvikelse från modellberäknat värde -1,7 Resultatindex grundskola Effektivitetsindex grundskola Sammanvägt enkätresultat åk Sammanvägt enkätresultat åk Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram, fristående skolor 100% 100% 86,9% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, fristående skolor 247,7 245,2 214,8 Andel elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, fristående skolor 95,6% 97,2% 77,4% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor pojkar 206,4 214,4 199,9 Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor flickor 95% 95% 87% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor flickor 234,3 238,5 223,2 Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor pojkar 91% 92% 84% Det modellberäknade värdet är framtaget genom en sammanvägning av ett antal bakrgrundsfaktorer (kön, föräldrars utbildningsnivå, nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd). Detta ersätter det tidigare så kallade Salsa-måttet från Skolverket. Enkätresultat kommer från gemensam enkät inom GR och saknar därför jämförande utfall för riket. Nämndbudget

176 Nämnden för Förskola & Grundskola 12 Personalfrågor med kommentarer 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Våra förskolor och skolor inspirerar till, och ger förutsättningar, för ett livslångt lärande. Barn och elever ges inflytande och möjlighet att lära och utvecklas i sin egen takt. Vår verksamhet vilar på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. Vi erbjuder kompetensutveckling och karriärvägar i syfte att höja kvalitén och stimulera våra medarbetare. I verksamheten finns förstelärare i såväl förskola som i skolan samt särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning, lektor. Vår viktigaste resurs, våra kompetenta och kreativa medarbetare upplever att de har ett värdefullt arbete som faktiskt gör skillnad. Vi har ett värdebaserat ledarskap med en hög grad av ansvar och befogenheter så långt ut i organisationen som möjligt. Dialog i arbetslag ökar förutsättningarna för en gemensam syn på lärande, kunskap, utveckling och stimulerar till att utveckla nya kreativa arbetssätt. Vi vill aktivt utmana etablerade gränser och tänkande för att hitta flexibla lösningar i organisation, lärprocess, tidsanvändning och bemanning. Goda prestationer ska värderas högt i de årliga lönerevisionerna i syfte att behålla goda medarbetare och attrahera nya Medarbetarenkät Nyckeltal Utfall 2014 Mål 2016 Arbetsmiljö 6,4 Ledarskap 7,7 Medarbetarskap 7,8 MMI, motiverad medarbetarindex 70 HME, hållbart medarbetar engagemang Framgångsfaktorer/lojalitet 7,2 Rekommendationsvilja 1 Nämndbudget Medarbetarna uppfattar i hög utsträckning att de har ett värdefullt arbete för verksamhetens målgrupper och att de lär nytt och utvecklas i det dagliga arbetet. Medarbetarna uttrycker också att de i hög utsträckning vet som vad som förväntas av dem i arbetet. En stor andel av medarbetarna känner sig uppskattade av sina arbetskamrater och arbetar aktivt för att utveckla bemötandet mot målgruppen. De flesta är nöjda med uppföljningssamtalet och känner till bedömningsgrunderna vid lönesättning. Området arbetsbelastning är ett fortsatt förbättringsområde var utfallet mer positivt än 2012, men framförallt frågorna om att kunna påverka sin arbetsbelastning och att kunna återhämta sig mellan intensiva perioder har låga resultat. I jämförelse med 2012 har det i övrigt inte varit några markanta skillnader i dessa nyckeltal Personalmått Antalet anställda

177 Nämnden för Förskola & Grundskola Siffrorna från delårsperioden 2015 visar att antalet anställda i förvaltningen har minskat något sedan utfallet 2014 vilket delvis kan förklaras med att vi har ett färre antal barn och elever. En fördjupad analys av förändringar i personaltäthet görs i samband med årsredovisning då vi har tillgång till utfall baserat på mätning per 15 oktober till SCB. Fördelningen mellan kvinnor och män är fortsatt ojämn med 88 procent kvinnor och 12 procent män. För att öka verksamhetens rekryteringsunderlag samt uppnå en mer jämn könsfördelning bör förvaltningen se över rekryteringsprocessen samt arbeta aktivt med marknadsföring för att lyckas attrahera fler män till verksamheten. Andelen heltider 82 procent av våra medarbetare arbetar heltid, vilket innebär att förvaltningen har en relativt sett hög andel heltidsarbetande medarbetare sett till kommunen i övrigt som ligger på 71 procent. Antalet medarbetare som jobbar deltid har minskat totalt sett, även om fler män jämfört med kvinnor gått ner i arbetstid. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen, som är ett mått på andel sjukfrånvarotimmar i förhållande till den totala arbetade tiden, uppgår under delårsperioden 2015 till 6,7 procent vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med utfallet Det är framförallt kvinnors sjukfrånvaro som har ökat. En stor andel av ökningen utgörs av långtidssjukskrivningar. Korttidsfrånvaron, som utgörs av de 14 första dagarna i sjukperioden uppgår under delåret till 2,7 procent. Uppdelat på kön framgår det att ökningen är större för män än för kvinnor. Långtidssjukfrånvaron, som utgörs av sjukfrånvaro som är längre än 14 dagar, har ökat med 1,1 procentenheter. Uppdelat på kön framgår det att ökningen är större för kvinnor än för män. Alla yrkesgrupper följer mönstret att ju äldre medarbetare desto högre sjukfrånvaro. Vi ser att sjukfrånvaron är högre för yrkesgrupperna barnskötare, elevassistent, lärare förskola och lärare skolbarnomsorg. Eftersom vi ännu inte kan se helårsresultatet går det inte att fullt ut jämföra med utfallet för Tendensen är ändå oroväckande och förvaltningen kommer därför att ytterligare analysera utfallet under hösten. Förvaltningen har gjort fler rehabiliteringsinsatser på individnivå under året för att sjuka medarbetare ska kunna återgå i arbete så snabbt det är möjligt. Ambitionen är att flytta fokus till mer hälsofrämjande och förebyggande arbete, i syfte att få en bra arbetsmiljö och minska sjukfrånvaron. Frisknärvaro Som ett komplement till sjukfrånvaro kommer förvaltningen mäta frisknärvaro, som är ett mått på andelen medarbetare som har mindre än fem sjukfrånvarodagar under året. Förvaltningen strävar efter att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där vi vill ha friska och nöjda medarbetare som ger bättre lönsamhet och minskade kostnader för sjukskrivningar och rehabiliteringar. Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan man som chef stimulera trivsel, utveckling och prestation och på så sätt minska risken för sjukfrånvaro. Antal medarbetare per enhetschef Jämfört med kommunen i sin helhet och internt inom kommunen har förvaltningen en högre andel medarbetare per enhetschef. Förvaltningens rektorer, förskolechefer och enhetschefer har många direkt underställda medarbetare och ett stor verksamhetsansvar. Utifrån Arbetsmiljöverkets inspektion, där skolledarnas arbetsbelastning uppmärksammades, har förvaltningen tydliggjort skolledarnas arbetsuppdrag samt påbörjat införandet av enhetschefer med uppdrag avlasta skolledarna. Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Totalt antal anställda Nämndbudget

178 Nämnden för Förskola & Grundskola Nyckeltal Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2016 Andel anställda kvinnor 87% 88% Andel anställda män 13% 12% Andel heltid 83% 82% Andel kvinnor som har heltid 82% 82% Andel män som har heltid 90% 88% Sjukfrånvaro Totalt 5,3% 6,7% Sjukfrånvaro Kvinnor 5,7% 7,1% Sjukfrånvaro Män 2,8% 4,1% Frisknärvaro 60% 63% Frisknärvaro Kvinnor 58% 62% Frisknärvaro Män 71% 69% Antal medarbetare per enhetschef Nämndbudget

179 Nämnden för Förskola & Grundskola 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Vsh 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 1 486, , Vsh 400 Öppen förskola 3 428, , Vsh 407 Förskola i kommunal regi , , Vsh 408 Förskola i fristående regi , , Vsh 412 Pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag , , Vsh 425 Fritidshem , Vsh 435, 440 Förskoleklass, grundskola , , Vsh 443 Obligatorisk särskola , , Vsh 491 Gemensam verksamhet , , Vsh 524 Korttidstillsyn enl LSS 8 813, , Summa , , Bokslut 2014 och budget 2015 är enligt ekonomisystemet. Budget 2016 är enligt nämndens förslag. Vid framtagande av förvaltningsbudget kan förskjutningar mellan verksamheterna göras. Budgetramen för 2015 innehåller medel för löneökningar 2014 med helårseffekt 2015 och medel för Service index De två senare posterna finns inte med i den budgetram som beslutades av KF Ramen för 2015 har utökats med löneökningar 2015 som uppgår till tkr. Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2105 Kommunbudget 2016 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget Nämnden fastställer nämndbudget per verksamhet. Därigenom anger nämnden vilka budgetramar som ska gälla under det kommande budgetåret på verksamhetsnivå för de pedagogiska enheterna. Nämnden fastställer också ersättningsnivåerna per barn och elev i både kommunal och fristående verksamhet. Dessa nivåer används vid resursfördelning till verksamheten men det är verksamheten som ansvarar för resursanvändningen. Inför varje nytt budgetår reviderar förvaltningen resursfördelningsmodellen. En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningsledning, verksamhet och ekonomi har ansvar för det löpande arbetet. Arbetsgruppens förslag stäms av och beslutas i förvaltningens ledningsgrupp. Detta ger en kontinuerlig implementering av de förändringar som kommer att ske under nästkommande budgetår. Förändringarna kan vara av olika slag, dels beroende av utvärdering av gällande resursfördelning dels beroende av lagförändringar. I resursfördelningsmodellen anges principer för fördelningen av resurser. Innehållet i den är bland annat modell för prestationsbudget, barn/elev/omsorgspeng och strukturbidrag utifrån Nämndbudget

180 Nämnden för Förskola & Grundskola socioekonomiska faktorer och måluppfyllelse per skola i kommunal och fristående verksamhet. Man utgår från de prestationer som ska produceras, det vill säga, antal barn i förskoleverksamhet och antal elever i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Beräkningsgrund för detta är den av kommunen antagna befolkningsprognosen. Vid resurstilldelning till nämnden har ersättning för volymförändringarna beräknats utifrån enhetskostnad per invånare i Kungsbacka. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Ersättningen är cirka 20% av enhetskostnaden som är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Prestationer, antal barn och elever, till fastställda ersättningsnivåer ska rymmas inom nämndens nettoram och kan innebära effektiviseringskrav för verksamheten i både kommunal och fristående verksamhet. Resursfördelningsmodellen, prognostiserade barn- och elevtal för enheten och fastställda à-priser är underlag för den pedagogiska enhetens budget. Den är uppdelad på verksamhetsnivå, det vill säga man vet vilken summa man får för t ex förskola, se tabell ramfördelning driftbudget ovan. Enheternas verksamhetschefer, rektorer och förskolechefer ansvarar för att fördela sin budgetram vid detaljbudgetarbetet mellan verksamheterna utifrån sina specifika förutsättningar och behov. Antalet barn och elever är grunden för organisationen om man har färre barn och elever än under innevarande budgetår måste organisationen anpassas efter de nya förutsättningarna. Eftersom budgetår är lika med kalenderår och man i verksamheten har en årskursindelning sker de stora förändringarna i samband med höstterminsstarten. Detta innebär att man inte får ekonomisk helårseffekt första året av de åtgärder som måste vidtas för att anpassa organisationen. Nämndbudgeten är upprättad utifrån Kommunfullmäktiges beslutade budgetram för Förskola & Grundskola I ramanalysen framgår budgetram för Ramen för 2016 jämfört med 2015 har utökats med tkr. Ökningen består av medel för volymförändringar tkr, prisökningar och löneökningar till fristående verksamhet tkr, medel för helårseffekt av 2015 års löneökningar tkr, kompensation för höjt PO tkr, medel för nyanlända för utbildning för barn/elever tkr Nämndbudget