Destinationsbolag Östra Härjedalen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Destinationsbolag Östra Härjedalen?"

Transkript

1 FÖRSTUDIE Destinationsbolag Östra Härjedalen? Marlene Ström, Trampolin PR

2 1 Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 Tillvägagångssätt... 2 Begreppsdefinitioner... 2 Turistdestination... 2 Turistbyrå... 3 Destinationsbolag... 3 NULÄGE... 4 Befintlig turism idag... 4 Entreprenörer & produkter... 4 Boende... 4 Mat... 4 Aktivitet... 4 Säsongsvariationer... 4 Sommar... 4 Höst... 4 Vinter... 4 Vår... 5 Turistbyråer... 5 Destinationsansvar... 5 SYN PÅ FRAMTIDEN... 6 Stor vilja... 6 Dåligt engagemang... 6 Ekonomiska muskler saknas... 6 Behovet av entreprenörer... 6 Reseanledningar... 6 RÖSTER KRING ETT DESTINATIONSBOLAG... 8 Inriktning på ett destinationsbolag... 8 Siljan Turism ett lyckat exempel... 8 Turistföretagares syn på nätverkssamarbete... 9 Intervju med Bosse Bodén... 9 Finansiering... 9 Egna insatser... 9 Övrig offentlig finansiering Entreprenörernas syn på kommunen Koppling till tidigare rapport för området SLUTSATSER...12 Rekommendationer och synpunkter Området inte redo att starta en destinationsorganisation Avråder från EU-projekt Turistbyråernas roll måste ses över Turistbyrå kontra turistchef Börja samverka i mindre skala Internet framtiden där vi inte hänger med Arbeta för fler entreprenörer Utökat arbete med kommunikation AVSLUTNING...15

3 2 Bakgrund Turismen i Härjedalens kommun är oerhört viktig. Av naturliga skäl ligger tonvikten på turism i de västra delarna av kommunen med fjällområden som Lofsdalen, Funäsdalen och Vemdalen. De östra delarna av Härjedalen är inte lika turistiskt välbesökta. Turismen finns dock även i öster men har inte sett någon direkt utveckling över åren. Nu har de organisationer som driver turistbyråer i byarna Lillhärdal, Sveg och Ytterhogdal samt Framtid Hogdal samlats kring en förstudie av turismen i området. Förstudien har ett konkret syfte: Att ta reda på förutsättningarna för att bilda ett turistiskt destinationsbolag, och hur ett sådant i så fall skulle se ut. Ett destinationsbolag behöver i det här fallet inte vara ett bolag, dvs aktiebolag utan kan likväl vara en ideell förening, ekonomisk förening eller liknande. Dock används begreppet destinationsbolag genom hela rapporten. Tillvägagångssätt Förstudien har genomförts i fyra delar under perioden mars till maj Inläsning Befintlig forskning och tidigare förstudier har gåtts igenom. Även samtal med andra projektledare inom Turism 2020 som arbetar med samma frågor på andra platser har genomförts. En intervju med Bosse Bodén, forskare på Etour samt kort telefonintervju med Eva Hedenström på Föreningen Turism i Sverige har också ägt rum. 2. Intervjuer 25 intervjuer har genomförts med turistföretagare, övriga företagare, näringslivskontor samt ideella föreningar. Intervjuerna är gjorda på plats i Östra Härjedalen och som bilaga till rapporten finns frågeformuläret som använts. Utöver de konkreta frågorna har respondenterna fått svara och berätta fritt om sina tankar och jag har varit noga med att inte styra samtalet eller överföra mina tankar till respondenterna. Jag har också utlovat full anonymitet kring intervjuer och svar. 3. Föreläsning och workshop samtliga respondenter och övriga turistföretagare i området bjöds in att närvara på den föreläsning med efterföljande workshop som genomfördes i slutet av april. 4. Summering Ovan tre delar har summerats i denna slutrapport som lämnas till de tre organisationerna samt näringslivskontoret i kommunen. Ett särskilt möte har också hållits tillsammans med Härjedalens kommunalråd. Begreppsdefinitioner Turistdestination Det finns flera definitioner av vad en turistdestination är. De flesta innehåller i mångt och mycket samma delar. Det är en geografiskt avgränsad plats, stor eller liten, som på något sätt hör samman. Jag har lånat forskaren Göran Svensks tolkning av Ashowrth och Goodall (1990) som ser en turistdestination som en produkt som är sammansatt av de där existerande företagens produkter och tjänster. Det finns några aspekter med en turistdestination som är intressanta att lyfta: Destinationen är en produkt i sig samtidigt som den består av ett antal delprodukter. Destinationsprodukten sätts inte ihop så mycket av producenten som av konsumenten själv. Varje konsument skapar sin egen unika destination genom att utnyttja just de deltjänster eller varor den vill. En destination är ofta multisåld, samma fysiska utrymme och faciliteter säljs simultant till olika målgrupper och människor för helt olika syften. Slutligen ingår destinationen i ett större begrepp för kunden och är därmed svår att definiera. En turist som åker till Hemavan kan alltså lika gärna ha köpt produkten Tärnafjällen, Svenska Fjällvärlden eller Sverige.

4 3 Turistbyrå Vid en turistbyrå kan turister och besökare på en ort eller plats få information om utflyktsmål, sevärdheter, evenemang och aktiviteter. En turistbyrå kan även arrangera guidade turer, paketera turismprodukter, sälja souvenirer etc. Föreningen Turism i Sverige (FörTur) har sedan 1996 hand om auktoriseringen av turistbyråerna i Sverige. Destinationsbolag Ett destinationsbolag arbetar med utveckling, marknadsföring, försäljning och samordning av ett geografiskt avgränsat område, en destination. I vissa fall driver ett destinationsbolag turistbyrån. Ett destinationsbolag är ofta näringsägt, i alla fall till vissa delar, medan turistbyråer i större utsträckning drivs av kommunen.

5 4 Nuläge Befintlig turism idag Entreprenörer & produkter I Östra Härjedalen är turismen liten. Det är relativt få företag som lever på den turism som området i sig genererar. Dock är frågan komplex då området är ett extremt genomfartsområde och genomfartsgästerna är viktiga att titta på, vilket görs längre fram i rapporten. Bland de turistföretagare som verkar inom områdena boende, mat och aktivitet är flertalet enmansföretagare eller fåmansföretagare. Inom segmentet aktivitet är det också mycket vanligt med mångsysslare, dvs. under perioder arbetar man med turism och under andra perioder med andra saker, t.ex. köra lastbil, dela ut post etc. Det har i förstudien inte varit möjligt att ta fram någon total omsättning för entreprenörerna i området, men en bedömning görs att omsättningen för många är relativt låg. Boende Det finns ett 15-tal boendeanläggningar i området. Många är gamla och relativt nedslitna samt har ganska liten kapacitet per anläggning. Trots att det finns så pass många boendeanläggningar upplever branschen att det inte finns tillräckligt med boende i området för att ta emot turister. Det finns campingplatser på samtliga orter vilka är populära under sommartid. Mat Ställen att äta på; restaurang, café, kiosk etc finns det relativt gott om. Det blomstrar även upp några fler caféer under sommaren, ofta drivs de av byalag eller föreningar. Att tillgodose gästers behov av mat är inga problem, det är också en utkomst av den genomfartsturism som finns i området där mat är en efterfrågad produkt. Aktivitet Östra Härjedalen är ett område man åker till för att uppleva naturen. Fiske, vandring, cykling och skoter bland annat. Det finns dock få arrangerade produkter att erbjuda turisten. Ett fåtal skoterföretag är framgångsrika och arbetar framförallt med egen införsäljning, paketering och genomförande. Sommartid finns fiskeguider att få tag på via fiskevårdsföreningarna men inget organiserat eller kontinuerligt. I övrigt finns en golfbana, på uppstart är en älgfarm. Därutöver finns Mankellcentrum och Häxutställningen men då ingen av dessa drivs med vinstintresse och har någon produktutveckling så är de i sig ingen större aktivitet eller reseanledning. Enskilda anläggningar erbjuder också aktiviteter, men ofta efter förfrågan från gäst och med kort framförhållning. Säsongsvariationer Sommar Genomresande turister, både svensk och utländsk, som turistar i norra Sverige. De stannar ofta en natt i området. Vill ha aktiviteter direkt på plats, nyttjar turistbyrån till att fråga vad som finns att göra. Höst Jakt- och fisketurism. En ökande turism som gynnar ett fåtal entreprenörer och som är mycket bra för deras säsongsförlängning. Bokas i förväg och paketeras av en entreprenör som tar hand om gästerna från det att de kommer tills de åker. Vinter Ytterhogdal tar emot genomfartsturism som är på väg till Vemdalen eller Åre. Här stannar man och tankar, äter, handlar mat samt mer och mer bor en natt för att nyttja sin ankomstdag till skidåkning. Sveg tar emot genomfartsturism som är på väg till Lofsdalen, Funäsdalen eller Vemdalen. Det är samma mönster, man stannar för att tanka, äta, handla mat samt eventuellt bo en natt. Lillhärdal

6 5 bryter områdets mönster då det inte finns genomfartsturism här, utan hit kommer framförallt skoteråkare vintertid samt en del vinterfiskare. Vår Turismen är liten eller obefintlig bortsett från viss affärsturism och släkt-och-vännerbesök. Turistbyråer Idag driver tre föreningar varsin turistbyrå i de tre byarna. I Lillhärdal är det Lillhärdals Utvecklingsaktiebolag (LUAB) som står som huvudman. I Sveg är det Härjedalsportens Turistförening och i Ytterhogdal är det Folketshusföreningen som driver turistbyrån. De tre föreningarna får ett bidrag från kommunen som baseras på antal besökare och där kommunen har tydliga riktlinjer för vad turistbyrån ska åstadkomma för pengen. FörTur, föreningen turism i Sverige, gör varje år en undersökning bland landets turistbyråer för att ta reda på mer om turistbyråbesökaren. Undersökningen är inte offentlig, men enligt Eva Hedenström, VD på FörTur handlar turistbyråernas roll om vilka besökarna är. Enligt det pressmeddelande FÖrTur skrev i början på året framgår att: Var fjärde person besökte en turistbyrå i Sverige under sommaren majseptember. Det är oftast heltidsarbetande par över 30 år som bor i villa och är medelinkomsttagare men fysiskt är det kvinnorna som går in på turistbyrån (62 %), de har inga barn under 18 år, (deras medelålder ligger på 46,1 år). Främst besöker de turistbyrån för att få information om sevärdheter och därefter för att hämta broschyrer och kartor, men allt fler turister efterfrågar en aktivitetsfylld semester. De som är under 30 år uppsöker sällan en turistbyrå. Det finns ett systemfel i turistbyråverksamheten som är svår att ta sig ur. De tre föreningar som driver turistbyråerna idag har mycket dålig ekonomi och hittar inte möjligheterna till ytterligare externa intäkter. Bidraget de får av kommunen ska framförallt täcka ett öppethållande av turistbyrån på sommaren. Dock väljer föreningarna att hålla öppet året om och menar att det behövs kontinuitet och att de som ideella föreningar inte kan anställa nya personer varje sommar. För att få ekonomi i att ha turistbyrån öppet året om väljer alla föreningar att nyttja möjligheten till personal som får lönebidrag, dvs. en stor del av lönen betalas av försäkringskassan. Föreningen har då inte möjlighet att själv välja person och dessutom byts personen ut ganska ofta. Varje gång en ny person kommer in så börjar den från början och bygger upp verksamheten på sitt sätt. Ofta har de ingen turistisk bakgrund eller utbildning utan driver turistbyrån på det sätt man själv uppfattar vara bäst, förutom den turistbyråutbildning kommunen tillhandahåller årligen. Som det ser ut idag drivs de tre turistbyråerna som enskilda enheter utan större samverkan. Näringens syn på turistbyrån är att den är viktig och måste finnas kvar. Men, alla menar också att den inte fungerar bra som den är idag, man upplever inte att turistbyrån är den knutpunkt som man önskar att den ska vara. Destinationsansvar För något år sedan samlades de tre föreningarna för att se om man skulle kunna arbeta tillsammans med någon sorts destinationsorganisation. Man var på mycket god väg och hade tankar om att bilda en gemensam förening. Tyvärr kom det som är alltför vanligt i området, nämligen ett byarevirstänk och personliga konflikter, emellan. Det finns i dagsläget alltså ingen organisation eller samlande punkt för turismen i området. Den samlande punkten är näringslivskontoret med en turismutvecklare som arbetar för hela Härjedalen, inte specifikt med Östra. Den samverkan som idag sker är i väldigt liten utsträckning företagare emellan. Det är ideella organisationer som till stora delar bygger på människor med ett intresse för bygden, inte med ett affärsmässigt företagarperspektiv.

7 6 Syn på framtiden Generellt är synen på framtiden när det kommer till turismutveckling ganska dålig. Många turistföretagare har tappat sugen. Man har provat olika sätt att samarbeta, man har kört in i väggen, man tycker man blivit överkörd av kommunen, man är ovän med någon annan och man tycker att grannbyn får mer än sin egen by. Men under ytan så vill ändå alla att utveckling ska ske, men ingen vet hur det ska gå till och vem som ska göra det. Flera nämner att det finns för få turistföretagare i området och svårigheten är att få fler att starta företag och leva på turismen. Stor vilja Det personliga engagemanget för sitt företag, sin produkt och sina gäster finns. Alla jag intervjuat utom en har som ambition att vilja utvecklas och få sitt företag att växa. Samtliga säger också att de ser turismbranschen som en framtidsbransch samt att de tycker det skulle vara bra om det bildades en gemensam destinationsorganisation. Dåligt engagemang Bland de som har vilja så är det med inställningen att andra ska göra, för jag har redan provat. Alltså är engagemanget inte så stort. Av alla tillfrågade skulle hälften vara beredda att lägga tid i ett destinationsarbete (exempelvis sitta i en styrelse). Den andra hälften är inte beredd att göra det som det ser ut i dagsläget. Någon har lagt till att man endast är beredd att lägga tid om det görs en rejäl satsning med en konkret och tydlig plan. Ekonomiska muskler saknas Det är flera som är beredda att lägga en slant än som är beredda att lägga sin egen tid. Alla är dock inte beredda att satsa pengar i dagsläget utan flera säger att de små resurser man har väljer man hellre att satsa på marknadsföring för sin egen verksamhet. Med en drivande och neutral person samt med en tydlig plan om vad destinationen tillsammans ska göra så verkar det som om näringen ändå skulle kunna gå in med en del pengar. Den summa som skulle gå att få in är dock i storleksordningen att den täcker en knapp personalkostnad, inte mer. En person utan kapital kan inte åstadkomma marknadsföring och försäljning vilket är vad entreprenörerna efterfrågar. Det krävs alltså ganska stora externa summor för att få igång en verksamhet. Behovet av entreprenörer Det är många turistföretagare som på frågan om de största utmaningarna inför framtiden direkt svarar att det handlar om att få fler entreprenörer till området. Fler som vill driva företag, har ambitioner, vill samverka och växla upp de idéer som finns. Idéer saknas inte, snarare så finns det många idéer och bra idéer om hur området och dess produkter kan utvecklas. Men, det saknas handlingskraft, mod och entreprenörskap. En företagare gav en målande bild av hur Östra Härjedalen inte har entreprenörstraditionen och därför inte heller förmågan att locka entreprenörer att stanna eller komma. Jämför man med Vemdalen eller Funäsdalen så är det mer en självklarhet att driva företag och många vågar prova. Inställningen börjar redan i skolåldern där man i Östra Härjedalen väntar på att gå ut gymnasiet så att man kan flytta därifrån. Om den bilden stämmer (vilket flera av de intervjuade hävdar) så är det inte svårt att förstå varför så få entreprenörer hittar affärsidéer och bygger upp verksamheter i området. Reseanledningar Enligt entreprenörerna själv är det här reseanledningarna till de tre byarna:

8 7 Sommar: Genomfartsturism, fiske, fotboll, jakt, naturen, häxutställningen, Härdalsveckan, Kulturveckan. Vinter: Genomfartsturism, skoter Genomfartsturismen är stor och en inriktning på turism som bör tillvaratas mer. Det är mer kostnadseffektivt att marknadsföra sig mot turister som redan finns i området, än mot turister som har långt att resa och inte känner till området. Fotboll, eller idrottsturism generellt, finns en förstudie gjord kring. Den säger att alla klubbar är mycket positiva till att någon tar tag i och samordnar sportarrangemang, säljer in träningsläger etc. för att öka reseströmmarna till området. Dock nämns inte finansiering i förstudien och det är alltså samma läge som när det gäller destinationsbolag, vilja finns men pengar saknas. Jakt, fiske, natur är förutsättningar som vi inte är unika i östra Härjedalen. De som väljer att bo i området gör det av en anledning, ofta ett tycke för naturen och för att man kan nyttja naturen, fisket och jakten. Öppnar vi ögonen och ser oss omkring så finns lika vacker natur, lika bra fiske och lika bra jaktförutsättningar i tex Strömsund, Dorotea, Grums, Ljusdal osv. Sverige är ett rikt land på naturupplevelser. För att få naturen att bli en reseanledning måste den göras unik, säljas hårt och ha ett proffsigt mottagande. Det finns idag mycket få entreprenörer som tar hand om naturupplevelserna och därmed är det svårt att paketera produkter. Härdalsveckan och Kulturveckan är bra exempel på egna reseanledningar. Dessa veckor fyller Lillhärdal. Allt boende är uthyrt, restaurangerna går för högtryck och butikerna är välbesökta. Det är eldsjälar som under en längre tid arbetat fram innehållet i veckorna. Arrangemangen är viktiga dels för omsättningen i byns företag dels för känslan av att vara en del av en levande by. Det ger en sammanhållning och vi-känsla. Här märks en tydlig skillnad mellan Lillhärdal och Ytterhogdal. I Lillhärdal har man flera sådana här evenemang att samlas kring, det har man inte i Ytterhogdal och där är också sammanhållningen i byn inte lika stark. Mat- och boendeentreprenörerna lever idag till största del på förbipasserande turister, både sommartid och vintertid. (förutom boende i lokalbefolkningen) Alla nämner sommaren som den viktigaste säsongen. Fler gäster passerar och fler stannar för att bo och äta. Dessa entreprenörer har svårt att locka egna målgrupper till området då de har behov av aktiviteter att locka med. De lever på turismströmmarna som går genom området både sommar och vinter och tar det de får. De aktivitetsarrangörer som är framgångsrika arbetar idag väldigt självständigt. De arrangerar resor för grupper där de till stor del står för aktivitet, mat och boende på egen hand. Ibland, men mycket sällan, nyttjar man underleverantörer. Dessa entreprenörer är framgångsrika inom sitt segment, de är självständiga individer och visar inget större intresse för att samverka om det inte görs ordentligt. Det saknas i området en stor reseanledning. Bosse Bodén uttrycker sig att Det måste finnas en primär reseanledning som några företag kan knyta upp sig emot. Även en av respondenterna är mycket tydlig i sin tanke Vi säljer natur och vildmark, men det måste paketeras för att ge affärer. Vi har idag ingen dragare utan måste skapa en sådan för att få ett lyft för området.

9 8 Röster kring ett destinationsbolag Företagarna i området har olika kunskap och erfarenhet från samordnad turistisk verksamhet. Under intervjuerna framgår att många inte ser någon skillnad på en turistbyrå och ett destinationsbolag. För dem spelar det heller ingen roll vad det heter eller hur det är organiserat, bara det händer något. Företagarna vill ha mer turister i området. Inriktning på ett destinationsbolag Huvuduppgiften för ett destinationsbolag ska enligt näringen vara: Marknadsföring Ha idéer och sitta med spröten utåt för att få in bra idéer Problemlösare Ta fram paket Hitta det som är attraktivt med området Samordna allt som finns Idag funkar samverkan dåligt både inom och mellan de tre byarna. Många turistföretagare är inte aktiva i de samverkansorganisationer som finns. Jag var medlem men jag har gått ur, för det gav för lite. Jag är medlem och ibland går jag på något möte om jag har tid. Är två svar kring samverkan idag från intervjuerna. En destinationsföreträdare beskriver också att medlemmarna får ingen kontinuerlig information utan endast en faktura med ett informationsblad en gång per år. Näringen har inte tidigare tänkt i termerna av att samverka mellan de tre byarna och det finns inget som naturligt för dem samman. De flesta håller med om att samverkan är viktig eftersom man blir starkare tillsammans. Men det finns också funderingar på om det verkligen är rätt geografiskt område. De flesta vill gärna arbeta kommunövergripande, dvs med hela Härjedalen. E45-an nämns som destination men även att jobba tillsammans med Ljusdal och norra Dalarna. Som en respondent säger Byarna funkar inte ihop, ska det funka att samarbeta så måste de entreprenörer som funkar ihop hitta varandra. Siljan Turism ett lyckat exempel Inom ramen för förstudien har det genomförts en samling för turistnäring och övriga intresserade där Siljan Turism fanns på plats och berättade om sitt arbete. De stora slutsatserna från Gunnar Bäckströms föredrag är. Gränsdragningar som så många andra områden bygger vi vårt turistiska destinationsarbete på gamla gränser och kommunindelningar i stället för att tänka ur gästens reseperspektiv. Gunnar betonade vikten av att ha en hanterbar geografisk avgränsning för gästen. Innan Siljan Turism AB bildades så var det fyra kommunala Turistbyråer som försökte nå marknaden med ungefär likartat utbud. Syftet med att bilda Siljan Turism var att bli starkare och få ökade muskler att nå igenom det massiva mediebrus som finns idag. Huvuduppgiften är marknadsföring, dvs. information och försäljning. Som destinationsbolag är det ofta svårt att avgränsa vilka uppgifter man har och vad man inte ska göra. Under åren har de lärt sig att säga nej och enbart agera för sina ägares syften. Att öka deras volymer. Siljan Turism som samverkansorganisation har inte ökat omsättningen i området utan de variationer som finns i antal gästnätter kan relateras till vädret det aktuella året. De menar själv att arbetet är mycket mer långsiktigt och att deras uppgift till mångt och mycket är att locka nya målgrupper till området.

10 9 Görans råd är att få med de stora drakarna från början. De är ofta tongivande och har ekonomiska muskler. Är de inte med så är det svårt att jobba med en destination över huvud taget. Siljan Turism har idag 650 medlemmar i sin ekonomiska förening. Den ekonomiska föreningen äger sedan Siljan Turism AB till 68%. De fyra kommunerna runt Siljan äger 8% var av bolaget. Turistföretagares syn på nätverkssamarbete Från studien Turistföretagares syn på nätverkssamarbete (Göran Svensk, Etour 1998) går att urskilja några viktiga drag för samarbete mellan turistföretagare. Här visar Svensk att de mest positiva till samverkan är de som är aktiva i större turistföretag. Han säger att anledningen framförallt beror på möjligheten att lägga tid och engagemang på samverkan samt att större företag har ett behov av fler gäster och därför ser marknadsföring som en viktig åtgärd. En intressant iakttagelse som Svensk gjort är synen på ett nätverk. När är man del av ett nätverk, dvs. inte bara medlem i en organisation utan ett nätverk som ger fördelar för mig som företagare. De som ansåg att de var en del av ett nätverk tyckte också att de hade en relation till de andra medlemmarna i organisationen i fråga. De övriga kände inte att de tack vare sitt medlemskap hade en relation till andra medlemmar. De kunde inte känna att de var delar i en helhet. Det visar på vikten av personliga relationer och en ömsesidig förståelse för varandra som företagare och människor. Intervju med Bosse Bodén Turismforskaren Bosse Bodén vid turismforskningsinstitutet Etour tog en timme till att översiktligt se på frågeställningarna kring Östra Härjedalen och möjligheten att bilda ett destinationsbolag där. Som han uttryckte det så saknar området dels reseanledning, dels en stor dragande aktör som övriga kan luta sig lite på. Han menar också att områden som Östra Härjedalen finns över hela landet och är inget unikt i sitt sätt att bestå av många små företagare som vill att någon ska samordna turismen i området. A och O är ökad affärsmässighet innan det går att skapa samverkan i ett destinationsbolag. Bosse menar också att det är viktigt att ha med sig att turism inte kan existera överallt även om det finns resenärer utspridda över hela vårt land. Entreprenörerna är grunden. När entreprenörerna blir affärsmässiga och växer så att de kan anställa och ge arbetstillfällen så att folk kan bo kvar i bygden, då är det också ett incitament för kommunen att vara en del av denna samverkan. Han tror också på att vårda det man har. T.ex. knytpunkten Sveg. Där volymen finns, där är man ett mervärde. Med det menar han att våga ta del av någons annans styrka. Runt Storsjön måste man våga låta Östersund vara dragaren som spiller över på oss andra. Kanske vi kan se det positiva i Härjedalen också. Funäsdalen är dragaren som spiller över på oss? Allt mer av resandet styrs av information på nätet. Där kan ett destinationsbolag vara drivande. Men framförallt måste näringen i ett område hänga med på den utveckling som sker. Kanske ska man konkretisera enkla nätverk i stället för att bilda ett bolag. Hitta ett konkret uppdrag för att bilda ett nätverk och börja där. Hitta samverkansformerna. Det kan bidra till att motivera vad samverkan ska leda till. Finansiering Som framgått tidigare är alla positiva till att ett turistiskt destinationsbolag bildas. Men, i den krassa verkligheten så ska någon betala för det. Ser vi oss omkring i Sverige så är näringen alltid med och betalar för sitt destinationsbolag. Ofta är också kommunen en delägare. Egna insatser Näringen är beredd att lägga pengar. Som på alla andra håll krävs ett hårt försäljningsarbete och framförallt en bra idé. Det måste dessutom vara rätt person. Neutral och med god förmåga att skapa goda relationer med företagarna i området. Många ger sin tilltro till denna rätta person men kan inte

11 10 identifiera honom eller henne idag. Den bör alltså komma utifrån och ha en mängd egenskaper som gör att den kan föra företagare samman och driva utvecklingen framåt. Ingen har i förstudien direkt uppgett några summor, men jag tolkar det som att företag är beredda att lägga från kr och uppåt. Då vill man också veta vad man får för pengarna. En entreprenör menar att ett par hundra tusen borde gå att få ihop om rätt person med rätt koncept arbetar med frågan Samtidigt säger en annan Jag satsar hellre på vårt eget där jag vet vad jag får för pengarna än på något annat ovisst. Kommunala medel I turistbyråbidrag lägger kommunen idag kr totalt till de tre turistbyråerna. Utöver detta lägger kommunen stora summor i näringsinitierade projekt. Dessutom fördelas pengar på evenemang, någon broschyr, infrastruktur etc. Kommunen har turismen som en prioriterad näring och stora summor läggs i turismbranschen sett till kommunen i helhet. Mycket av pengarna är projektstyrda och kommunen går in som en offentlig finansiär till t.ex. EU-projekt. Så är kommunen beredd att göra även för ett destinationsutvecklingsprojekt för Östra Härjedalen. Kommunen ställer sig bakom den organisation som har näringen i ryggen. Övrig offentlig finansiering I det område vi befinner oss finns möjlighet till projektpengar både EU-finansierade projekt men också s.k. Leader-projekt. Entreprenörernas syn på kommunen Det finns en stor kritik mot kommunen och dess politiker och tjänstemän. Många menar att vi, kommunen med invånare, företagare skolelever etc. behöver ett bättre ledarskap. Ledarskapet måste bygga på det som vi alla vill sträva efter. Att få bort bypolitiken, att peka ut en tydlig riktning och att visa att det är viktigt med företagande. En respondent beskriver ganska tydligt hur bypolitiken finns ingrott i kommunens arbetssätt Kommunen använder bypolitiken som argument för att slippa ta beslut Med det menar han att det är lättare att säga nej till ett område för då slipper man förklara för övriga områden varför man annars sagt ja. Enligt svenskt näringslivs årliga barometer för företagsklimat ligger Härjedalen under Sverigemedel. Sedan 2004 fram till 2009 har rankingen gått ner för varje år. Från plats 175 år 2004 till plats 249 år Politiker och tjänstemän får sämst betyg när det handlar om attityder till företagande. Information från kommunen och dialog mellan kommun och politiker får också dåliga betyg. Både intervjuerna och informationen från Svenskt Näringsliv visar att företagarna uppfattar att kommunen satsar lite resurser i Östra Härjedalen och att politiker och tjänstemän har mindre bra attityder till företagande. Kommunens siffror visar på annat, med det menar jag att de i siffror kan visa hur mycket som investerats inom t.ex. turismen de senaste åren. Vilket är en mycket stor summa pengar i förhållande till invånare och företag. Kommunen och företagarnas bilder för samverkan och satsningar stämmer inte överrens. Ovan resonemang tyder på dålig kommunikation från bägge sidor. Det finns inga givna kontaktvägar där företagare och tjänstemän/politiker möts. Att förändra attityder handlar om att mötas, föra dialog och förstå varandras situation. Näringslivskontoret har en plan för dialog med företagare. De gör företagarbesök, har företagarträffar osv. Näringslivskontoret är också den del av kommunen som får mest beröm. Finns politikerna och övriga tjänstemän med i Näringslivskontorets plan tillräckligt väl eller kan samarbetet internt förbättras?

12 11 Koppling till tidigare rapport för området Slutrapporten från Sweco Nya Möjligheter i Härjedalen, kom för ett knappt år sedan och där poängterades att östra Härjedalen är i behov av ett destinationsbolag. I rapportern framgår också att det inte handlar om säsongsförlägning utan en generell utveckling av turismnäringen. Bland annat att skapa en reseanledning, att produktifiera, paketera och komma överrens om målgrupper och marknader. Rapporten tar inte upp viljan bland entreprenörer till att lägga tid och engagemang samt ekonomiska resurser i detta destinationsbolag och därför har förstudien som du nu läser försökt att fokusera så mycket som möjligt på detta. I rapporten ges också två förslag till visioner om Östra Härjedalen. Det är tveksamt om företagarna i Östra Härjedalen står bakom och vill jobba mot den visionen. En vision för Östra Härjedalen måste arbetas fram av Östra Härjedalen själv för att fylla sitt syfte.

13 12 Slutsatser Rekommendationer och synpunkter. Området inte redo att starta en destinationsorganisation Turistnäringen kommer inte på lång sikt att klara av att ekonomiskt driva ett destinationsbolag. Underlaget är för litet i området och består av för många små företagare och ingen större aktör. Både forskaren Bosse Bodén och Siljan turisms Gunnar Bäckström talar om vikten av att ha någon eller några större företag med på banan. I området finns inget större företag. Dessutom saknar området idag aktivitetsföretag som kan bidra till en konkret reseanledning. Företagarna är heller inte redo att bilda en affärsmässig organisation utan måste börja samverka i mindre skala på företagarnivå. Åtgärd: Ingen Avråder från EU-projekt Kommunen är beredd att omfördela turistbyråbidraget till att vara medfinansiering i ett EU-projekt om näringen också går in med medel. Jag ser dock att det alternativet inte är långsiktigt hållbart och avråder därför från att starta ett EU-projekt. Ett projekt skulle vara i tre år och syfta till att bygga upp destinationsbolaget. Dock efter tre år kommer de resurser som näringen och kommunen tillsammans kan gå in med inte att räcka till mer än en lön. D.v.s.. bolaget kommer inte att ha råd att genomföra de insatser som näringen efterfrågar (marknadsföring, försäljning, paketering). Det finns även kritiska blickar kring EU-projekt Alla miljoner som pumpas in i projekt som sedan faller, vad ger det? uttrycker sig en respondent. Åtgärd: Ingen Turistbyråernas roll måste ses över Turistbyråernas roll och ansvar måste ses över. Varken kommunen, turistbyråerna själva eller näringen tycker att det fungerar bra idag. Näringslivskontoret bör tillsammans med näringen fundera över alternativ. Det kan vara att kommunen driver turistbyrån i egen regi med öppethållande endast under sommaren eller att en företagare med personal tar över driften som en del i sin befintliga verksamhet. En av turistbyråns viktigaste uppgifter bör vara spindel-i-nätet-funktionen. Med det menar jag att ha koll på alla turistföretagare och övriga intressenter i sitt område för att enkelt och smidigt nå ut med information. Idag saknas kompletta mail-, adress- och telefonlistor. Det går inte att samverka om vi inte kan nå varandra och sprida information. Turistföreningarnas roll kan då förtydligas. Om turistbyrån som administrativ funktion försvinner så kan turistföreningarna i stället arbeta med övergripande turistfrågor, lobbying och att samla näringen. Åtgärd: Näringslivskontoret, med input från näringen förändrar turistbyråuppdraget inför Turistföreningarna i respektive by, ser över sin medlemsverksamhet och medlemsnytta för att bli en tydligare samlande punkt för näringen. Turistbyrå kontra turistchef Ett alternativ skulle vara att omfördela turistbyråpengen till att enbart vara lön för en person som samordnar näringen. (T.ex. turistchef) Dock skulle det alternativet inte tas emot helt positivt då näringen idag betonar vikten av att det finns en turistbyrå på orten. Jag saknar i utredningen kunskap om turisten och dess val av aktivitet/boende/mat utifrån turistbyråns insats. Om möjligt skulle jag vilja se en kundundersökning bland turisterna, framförallt sommartid där frågorna besvaras Till vad och hur har du nyttjat turistbyrån i xxxx? Om ingen turistbyrå funnits, hade du då stannat ändå eller rest vidare? Efter en sådan undersökning kan frågan lyftas igen på att omfördela de kommunala medlen från tre turistbyråer till en turistchef för området.

14 13 Åtgärd: Genomför gästundersökning om turistbyråernas nyttjande. Sommar och vinter. Börja samverka i mindre skala På vår träff i maj med Siljan Turism och företagare kom en konkret idé fram vilket var att ha turistföretagarträffar på de tre orterna; Sveg, Ytterhogdal och Lillhärdal. Träffarna alterneras och man kommer om man kan. Idag finns ingen kontakt över huvud taget mellan turistföretagare på de tre orterna och de som deltog på träffen i maj insåg vikten av att träffas. Näringen vill att kommunen ska gå före och visa vägen, gärna peka med hela handen vilket innebär att näringslivskontoret gärna får initiera dessa träffar och under ett år genomföra ett antal för att sedan utvärdera utkomsten. Innehållet kan vara gemensamma frågeställningar, där en borde handla om genomfartsturismen. Kan vi hitta synergier att samverka kring som bygger på det vi idag är bra på, att ha genomfartsturism? Även Bosse Bodén hade detta på förslag, att börja med en eller några få konkreta frågor att samverka kring. Det kan vara embryot till fortsatt utveckling och samverkan. Åtgärd: Näringslivskontoret initierar turistföretagarträffar i de tre byarna. På sikt tar företagarna själva över ansvaret för träffarna. Internet framtiden där vi inte hänger med I mina försök att hitta e-postadresser till företagarna i området visade det sig att få företagare har en hemsida eller har en uppdaterad och informativ hemsida. Både Bosse Bodén och Gunnar Bäckström talar om vikten av att finnas på nätet och även FörTurs Eva Hedenström berättar att människor under 30 inte nyttjar turistbyråer, de nyttjar webben. Även en respondent som det går bra för säger Nästan alla mina gäster kommer från webben idag. Området ligger långt efter och att göra en destinationsövergripande webb är inte aktuellt när de enskilda företagarna inte har egna fungerande webbar. Många pratar om utländska turister, billigaste sättet att få hit dem är via webben. Det traditionella sättet via researrangör och resebyrå är kostsamt och där behövs ett incomingbolag i ryggen för att hitta rätt. Åtgärd: Använd Leader-pengar eller annan möjlig offentlig finansiering till konkret internetprojekt för turistföretagare. Ansvarig? Kanske Härjedalsportens Turistförening. Arbeta för fler entreprenörer Det finns åtgärder som näringen i området efterfrågar och som är ett långsiktigt viktigt arbete. Det är dels fler företag. Det behövs fler personer som väljer att stanna kvar efter skolan och starta företag, eller som flyttar hit och startar företag. Men också inställningen till företagare och vikten av företagsamhet. Kommunen och företagarna behöver tillsammans arbeta för attitydförändringar gentemot företagare både inom skola, politik och allmänhet. Åtgärd: Kommunledningen tar upp arbetet med Härjedalen 2015 som är en processinriktad utvecklingsplan med tydlig målsättning på bland annat företagsklimat. Utökat arbete med kommunikation Det finns en brist kring vad företagen känner till om kommunens arbete med både turism och företagsamhet. Kommunens kanaler och budskap för att nå företagarna funkar alltså inte optimalt och bör ses över. Detsamma gäller arbetet med medierelationer. Idag förs många debatter mellan företagare och politiker i media, vilket inte gynnar någon part. Kommunen och företagarna borde hitta vägar att kommunicera via dialog och ej via tidningarna. Ett förslag är att Härjedalens kommun arbetar fram en kommunikationsplan för hur kommunen strategiskt vill arbeta med sin kommunikation. Det ger en tydlighet över vilka kanaler man har att tillgå samt vilka målgrupper som bör känna till kommunens definierade budskap. Kommunikation fungerar inte envägs. Företagarna behöver också bli bättre på att kommunicera. Ofta är det svårt att som ensamföretagare hinna och orka föra en större dialog. Återigen kan sägas att de befintliga turistföreningarna skulle, utan turistbyråansvar, kunna bli den

15 14 samlingspunkt där idéer dryftas och tankar lyfts som sedan förs vidare till kommunens politiker och tjänstemän. Åtgärd: Kommunledningen tar fram en kommunikationsplan som implementeras i organisationen. Detta under paraplyet Härjedalen Avslutningsvis vill jag sammanfatta detta med de tre ord som en företagare i intervjuerna sa och som beskriver vad Östra Härjedalen behöver mer av. Orden säger inte vem som ska göra något utan vad vi tillsammans behöver mer av. Lycka till! HANDLINGSKRAFT MOD ENTREPRENÖRSKAP

16 15 Avslutning Förstudien är gjord på uppdrag av: Framtid Hogdal Härjedalsportens Turistförening Utvecklingsbolaget i Lillhärdal Folkets Hus föreningen i Ytterhogdal Näringslivskontoret i Härjedalens Kommun Förstudien är finansierad av turismnäringen i Härjedalens kommun samt via projektet Turism 2020 som drivs av Jämtland Härjedalen Turism. Projektledare för förstudien har varit: Marlene Ström Trampolin PR Storgatan Östersund

17 16 Bilaga 1 - Frågeformulär 1. Vad gör ni bra i området 2. Vad kan ni göra bättre i området 3. Hur ska ni göra det? 4. Vilken är den största reseanledningen för sommar- respektive vinterturisten? Dvs varför kommer turisterna just hit? 5. De viktigaste utmaningarna i framtiden? 6. Hur ser samverkan ut idag? Vilka organisationer finns och hur fungerar dem. Vad fokuserar de på? 7. Är du delaktig och vill du vara delaktig i samverkansorganisationer? 8. Hur ser du på ditt företag i sammanhanget? Är du ett av de drivande företagen eller inte? 9. Vilken är turistbyråns roll? Vilken nytta ser du som företagare av turistbyrån?

18 Samordningen, hur ska den se ut, vilka är hindren? 11. Behövs en samverkan för turismen i området? Vad ska en sådan organisation syssla med respektive inte syssla med? 12. Geografisk avgränsning? Hur ser du på det? Med vem och varför känner du samhörighet? 13. Marknadsföring, varumärkesarbete, PR vad kan utvecklas gemensamt? Vad görs idag? Vad saknar du? 14. Finansiering av destinationsbolag. Hur ser du på din egen insats och övergripande finansiering på lång sikt. 17. Vilka personer i området tycker du är betydelsefulla inför framtiden. 18. Vad ska Destinationen heta, vilket namn lockar? 19. Övrigt

19 18 Frågor att fylla i själv Ser du turismen som en framtidsbransch i bygden? Ja Nej Antal anställda (inkl. ägare om du jobbar själv) Ungefär hur stor del av din tid är turismarbete? 25% 50% 75% 100% Din ambitionsnivå framöver är det: Att få företaget att växa att fortsätta som förut att minska och så småningom lägga ner Är du intresserad av att det bildas en samverkansorganisation för turism: Destination Östra Härjedalen? Ja nej Är du beredd att lägga tid, t.ex. sitta i en styrelse? Ja nej Är du beredd att lägga pengar i en årlig avgift för att få organisationen att nå långsiktighet? Ja nej Om ja, vad är en rimlig nivå för dig? Mindre än 4000 kr per år 4000 kr per år 8000 kr per år kr per år kr per år Mer än kr per år

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Enkätsvar från medlemsmötet 3 april

Enkätsvar från medlemsmötet 3 april Enkätsvar från medlemsmötet 3 april 1. Vilka representerar du? a. Företag från besöksnäringen 10 b. Företag från övriga näringslivet 11 c. Föreningar eller organisation 9 2. Hur många anställd är ni? a.

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

Destination Manager/Projektledare, 100%

Destination Manager/Projektledare, 100% Destination Manager/Projektledare, 100% till Projekt Destination South Lapland. Ref nr 1558. Åsele är till ytan en stor kommun men i befolkningstal en av de minsta. Här finns närhet till medmänniskor,

Läs mer

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester

Projektplan Bilaga 1. 1. Projektnamn Lärsemester Projektplan Bilaga 1 1. Projektnamn Lärsemester 2. Projektidé Projektet syftar till att pröva ett koncept/upplägg kring upplevelser och lärande. Att utveckla ett nytt tänk, där semestern kombineras med

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI

Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN Jämtland Härjedalen - ledande på naturbaserade upplevelser 1 Foto: Sandra Lee Pettersson Ju fler kockar desto bättre soppa 2 Ju fler kockar desto

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Inom två timmar från Stockholm. Genuin och levande bygd. Lagom avstånd från större städer. Älvanknutna hotell och stugbyar. Närmare än man tror

Inom två timmar från Stockholm. Genuin och levande bygd. Lagom avstånd från större städer. Älvanknutna hotell och stugbyar. Närmare än man tror Biosfärområde för hållbar utveckling Höga naturvärden Rik historia Inom två timmar från Stockholm Genuin och levande bygd Lagom avstånd från större städer Komplett fiskeområde Affärsplan för Nedre Dalälvssamarbetet

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,

Läs mer

BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE

BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE ÅRE HÄSTSPORTARENA BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE 70 000 hästar under 1970-talet och idag ca 360 000 hästar (fler än det finns kor och älgar) i Sverige, näst hästtätaste landet i Europa. En ökning

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projekt ERIKSGATA Slutrapport Journalnummer 2010-637 Sökande Föreningen Forsviks Varv. Kontakt Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projektets

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

besöksnäring i utveckling

besöksnäring i utveckling besöksnäring i utveckling Ett ett projekt i utveckling För att utveckla besöksnäringen och stärka samarbetet behövs inspiration, kunskap och tillfällen till möten mellan branschkollegor. Projektet Besöksnäring

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Dokumentation av workshop Färdiga 16 oktober 2013 på Campus, Varberg

Dokumentation av workshop Färdiga 16 oktober 2013 på Campus, Varberg 1(6) Dokumentation av workshop Färdiga 16 oktober 2013 på Campus, Varberg Regionstyrelsens ordförande Gösta Bergenheim öppnade det andra dialogmötet i ordningen och hälsade deltagarna välkomna att fortsätta

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

www.nulink.se Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering

www.nulink.se Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering www. Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering NuLink: en pigg ettåring med framtidstro NuLink har fyllt ett år. Vi är en livlig och pigg ettåring som nyfiket blickar

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Bli medlem i marknadsförings& destinationsutvecklingpaket DESTINATION LÄCKÖ-KINNEKULLE AB

Bli medlem i marknadsförings& destinationsutvecklingpaket DESTINATION LÄCKÖ-KINNEKULLE AB Bli medlem i marknadsförings& destinationsutvecklingpaket DESTINATION LÄCKÖ-KINNEKULLE AB Destination Läckö-Kinnekulle AB Destination Läckö-Kinnekulle AB har mångårig kunskap, erfarenhet och bred kompetens

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Näringslivspolitisk strategi för Härjedalens kommun

Näringslivspolitisk strategi för Härjedalens kommun Näringslivspolitisk strategi för Härjedalens kommun Strategin ska underlätta och utveckla samspelet mellan Härjedalens kommuns politiker, tjänstemän och företagen/näringslivet i kommunen. Strategin ska

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Bilaga 3. Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Slutrapport Förstudien: Drivkrafterna i Skelleftebygden Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Mona

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Verksamhetsplanering 2008

Verksamhetsplanering 2008 Näringslivskontoret 070926 Verksamhetsplanering 2008 Inledning Under 2007 har näringslivskontorets nya organisation etablerats. Kontoret har det löpande ansvaret för näringslivsfrågor, inklusive turismsamordning

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013

Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013 Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013 Kvartalsrapport Maj 2013 Så här ligger det till! År 2009 tog politiker i Gävleborgs samtliga tio kommuner ett gemensamt beslut. 4 Vi behöver en långsiktig plan för turismen,

Läs mer

Politiker: Peter Egardt (S), Kjell Tenn, Nils-Åke Norman (M), Alli Qvicker (MP), Östen Sjögren (KL), Tomas Wiklund (KD)

Politiker: Peter Egardt (S), Kjell Tenn, Nils-Åke Norman (M), Alli Qvicker (MP), Östen Sjögren (KL), Tomas Wiklund (KD) Anteckningar från samrådsmöte företagare och politiker Särna 2014-09-04 Politiker: Peter Egardt (S), Kjell Tenn, Nils-Åke Norman (M), Alli Qvicker (MP), Östen Sjögren (KL), Tomas Wiklund (KD) Moderatorer:

Läs mer

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING

RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING RESEPRODUKTION OCH MARKNADSFÖRING Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners

Läs mer

Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd

Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd Att samarbeta med kinesiska researrangörer tips och råd Consultants for Strategic Futures. REKOMMENDATIONER Nio kinesiska researrangörer intervjuades under vintern 2014 för att ta fram information och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Styr- och arbetsgruppmöte för projekt Fjällvägen, 22 maj i Söderhamn

Styr- och arbetsgruppmöte för projekt Fjällvägen, 22 maj i Söderhamn Free and Focus co-energy. Styr- och arbetsgruppmöte för projekt Fjällvägen, 22 maj i Söderhamn Presentation av Stråkanalys, Lars Nord och Oskar Jansson, Ramböll Facilitering och dokumentation, Rolf Lysell

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM Det här Vi erbjuder vet vad som vi krävs Bjerkne & Co hjälper Idag investerar destinationer, städer, organisationer

Läs mer

Välkommen som samarbetspartner!

Välkommen som samarbetspartner! Välkommen som samarbetspartner! VISIT ROSLAGEN 2014 Varför bör jag delta aktivt i Visit Roslagens arbete och synas med mitt företag på www.roslagen.se? VISIT ROSLAGEN Välkommen! Visit Roslagen välkomnar

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Inriktning 2 2.1 Kvalitet och mångfald 2 2.2 Prioritera varumärket Bohuslän och

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin

Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Bilaga 2 Handbok i marknadsföring till Besöksnäringsstrategin Definitioner: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri...

https://admin.surveygenerator.com/survey/questions/printfri... Sida 1 Fråga 1 Syftet med denna enkät är att kartlägga hur fisketurismen ser ut i dag. Den tar bara några minuter att svara på och kommer att ge oss mycket kunskap för att utveckla fisketurismen i området.

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Samverkansavtal mellan Eslövs, Hörbys och Höörs kommuner avseende partnerskap för utveckling av besöksnäringen under 2015-2017

Samverkansavtal mellan Eslövs, Hörbys och Höörs kommuner avseende partnerskap för utveckling av besöksnäringen under 2015-2017 Samverkansavtal mellan Eslövs, Hörbys och Höörs kommuner avseende partnerskap för utveckling av besöksnäringen under 2015-2017 De tre kommunerna Eslöv, Höör och Hörby har kommit överens att från den 1

Läs mer