Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering
|
|
- Ann-Marie Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts Primärvård & rehabilitering
2 Sveriges nöjdaste patienter Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård. Kvalitetsarbetet går som en röd tråd genom alla verksamheter och vår ambition är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. År efter år ser vi att vårt dagliga arbete kring kvalitet, kontinuitet och kompetens gör att våra patienter är nöjdast i Sverige. Vi är övertygade om att vår unika modell ligger bakom det goda resultatet. Våra ägare är de som bedriver vården och tack vare dem har vi i mer än 55 år utvecklat vårdkvaliteten och bidragit till ett friskare Sverige. Det tänker vi fortsätta med. För oss är patienten viktigast och vi arbetar varje dag för att ge bättre vård för ett bättre liv. Johan Fredriksson, vd Praktikertjänst Göran Modin, affärsområdeschef Primärvård & rehabilitering
3 Lite bättre varje dag Praktikertjänst är Sveriges största koncern inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård. Vi har verkat inom svensk hälso- och sjukvård samt tandvård i mer än 55 år. Hela tiden med samma grund; att driva småskalig vård nära patienterna. Det är en verksamhet i ständig utveckling där vi blir lite bättre varje dag. Vår affärsmodell är unik med cirka aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Det ger förutsättningar för god vård av hög medicinsk kvalitet och kontinuitet, och skapar ett engagemang som är själva kärnan i vår verksamhet. Vi är stolta över den hälso- och sjukvård samt tandvård som våra verksamheter ger tiotusentals patienter varje dag. Praktikertjänst är den största aktören i Sverige inom privatdriven vård. Vår primärvård med 84 vårdcentraler (2015) ägs av Praktikertjänst och drivs av verksamhetsansvariga aktieägare. Över hela landet, både i storstad och på landsbygd, utvecklar och driver vi verksamheter. Januari 2015 var drygt patienter listade på Praktikertjänsts vårdcentraler. Totalt verkar nästan 700 verksamhetsansvariga aktieägare inom området hälso- och sjukvård. Det är läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder. Koncernens omsättning uppgick 2015 till miljarder kronor, varav området hälso- och sjukvård stod för 55 procent av koncernens nettoomsättning, 5 770,1 miljarder kronor. Inom hälso- och sjukvård har Praktikertjänst cirka medarbetare med olika professioner. Nästan alla verksamheter är småskaliga där alla arbetar nära och teambaserat, med stora möjligheter att direkt påverka sin arbetsmiljö. Det ger arbetsplatser där man trivs och stannar kvar den genomsnittliga anställningstiden för läkare är 13 år, och för sjuksköterskor 12 år. Trivsamma arbetsplatser leder också till låg sjukfrånvaro. Praktikertjänst är ett av Sveriges friskaste företag med endast cirka 2 procent sjukfrånvaro. 3
4 God och trygg vård Inom Praktikertjänsts verksamheter arbetar vi varje dag för att skapa en god och trygg vård för våra patienter. Det viktigaste kvalitetsarbetet görs av medarbetarna i verksamheterna; varje dag följer de upp kvaliteten och arbetar med förbättringar för patienterna. Att erbjuda en vård med god kvalitet och hög patientsäkerhet är en självklarhet. Kvalitetsarbetet skapar mervärde för patienterna, det är vi övertygade om. Vi vill att alla patienter ska vara nöjda med kvaliteten och känna sig trygga med både mottagande, bemötande och resultat av de vårdinsatser vi ger. En nöjd patient är den bästa återkoppling vi kan få på vårt arbete presenterade vi vårt första kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård. Bokslutet togs emot väl av verksamheter, politiker, beställare och andra. Nu är det dags för vårt tredje kvalitetsbokslut. Precis som tidigare år omfattar kvalitetsbokslutet både resultat i form av nationella mätningar av tillgänglighet och kontinuitet men också patienternas uppfattning om den vård vi levererar. Nytt för årets kvalitetsbokslut är att vi även har med resultat som rör Praktikertjänsts rehabiliteringsmottagningar. Drivkraft och syfte med att ta fram kvalitetsbokslut är flera. Vi vill visa på primärvårdens och rehabiliteringens resultat, på det arbete vi utför, att vi är stolta över våra verksamheter och alla medarbetare. Vi vet också att många patienter vill ha fakta för att kunna välja vilken mottagning de vill gå till. Men kvalitetsbokslutet är också en del i vår strategi att ständigt förbättra oss, genom att ta reda på våra resultat kan vi också vidareutveckla och förbättra vården för våra patienter. 4
5 PRIMÄRVÅRD Våra primärvårdsmottagningar Varje år väljer patienter från Vittangi i norr till Malmö i söder att besöka någon av våra 84 vårdcentraler. Här erbjuds vård genom hela livet och patienterna som kommer till oss får hjälp med alltifrån luftvägsinfektioner och diabetes, till psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar. Hos oss träffar de bland annat läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer och dietister % % % % 0-7 8% Patienternas ålder 5
6 PRIMÄRVÅRD Kvalitetsmått inom primärvården Den 1 januari 2015 fick Sverige en ny patientlag. En viktig nyhet i lagen är att patienten får möjlighet att välja vårdgivare inom den offentligt finansierade primärvården i hela landet. I Sverige saknar vi en enhetlig primärvård. För patienter som vill söka information och göra jämförelser av medicinska resultat för att kunna göra sitt fria val, blir det svårt. Varje landsting/region har utformat ett eget system utifrån övergripande hälso- och sjukvårdslagsstiftning. Landstingen/regionerna har olika vårdvalssystem, olika journalsystem, saknar en enhetlig terminologi och tillämpar olika regler och krav som styr både de egna likväl som de privata vårdcentralerna. För Praktikertjänst, som har 84 vårdcentraler i 15 landsting (2015), blir det svårt att göra en tydlig jämförelse bara mellan våra egna vårdcentraler. I vårt tredje kvalitetsbokslut har vi arbetat för att få fram kvalitetssäkrad data från våra vårdcentraler som använder de mest förekommande journalsystemen Take Care och Journal III (46 av våra 84 vårdcentraler). Vid dessa vårdcentraler gjordes drygt 1,2 miljoner besök under 2015, varav 59 procent avsåg läkarbesök och 30 procent var besök till sjuksköterska/ distriktssköterska. För att ge en säker vård är det viktigt att patienten får rätt diagnos, samt att diagnosen registreras i patientjournalen för att kunna ge rätt vård och utvärdera resultatet av olika behandlingar. Vid de 46 vårdcentraler som ingår i statistiken hade patienten en fastställd diagnos vid 93 procent av läkarbesöken. I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med patientuppgifter inom specifika områden eller diagnoser. Registren används för förbättringsarbete och uppföljning av vårdens resultat både på verksamhetsnivå och på nationell nivå samt för forskning. Inom Praktikertjänsts primärvård rapporterar vi främst till följande register:» Nationella diabetesregistret (NDR )» Senior alert (nutrition, trycksår, fall gällande äldre patienter)» Svenska Demensregistret (SveDem)» Luftvägsregistret (astma/kol) 6
7 PRIMÄRVÅRD Om nationella diabetesregistret, NDR I Sverige finns cirka 90 nationella kvalitetsregister. Nationella diabetesregistret är det största nationella kvalitetsregistret sett både till antalet personer med diabetes, och till antalet sjuksköterskor, läkare och annan vård personal som använder det. Registrets data möjliggör en jämförelse inom hälso- och sjukvården på nationell och/eller regional nivå. Nationella diabetesregistret följer upp den medicinska kvaliteten (överlevnad, komplikationer och läkemedel) i vården, och dess data används till viktig forskning. De resultat vi redovisar för våra vårdcentraler som bedrev verksamhet under 2015 kommer till exempel från:» Nationella mätningar kring bland annat tillgänglighet och patientnöjdhet» Nationella kvalitetsregister» Data från journalsystem» Data direkt från verksamhetsansvariga» Anmälningsärenden från patientnämnder och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) 7
8 PRIMÄRVÅRD De största folksjukdomarna Vid våra vårdcentraler är det, som i resten av primärvården, de stora folksjukdomarna som dominerar. Vanligaste diagnoserna Högt blodtryck Åldersdiabetes Övre luftvägsinfektion och hosta Hjärtrytmrubbningar Ångest, sömnstörning och depression 8
9 PRIMÄRVÅRD Mäta och följa upp behandlingsresultat Diabetes är en folksjukdom, uppskattningsvis är det cirka 4 procent av befolkningen som har sjukdomen, de flesta har typ 2-diabetes. Sverige har en lång tradition att arbeta med diabetesteam. Välutbildade diabetessjuksköterskor är en väsentlig del i en väl fungerande diabetesvård. Arbetet handlar till stor del om att coacha patienter och ge dem tillräckligt mycket kunskap för att de själva ska kunna ha kontrollen och öka sina möjligheter att leva ett så friskt liv som möjligt. Inom Praktikertjänst finns specialistutbildade diabetessjuksköterskor på 93 procent av våra vårdcentraler. För att kunna följa upp vården och mäta kvalitet registreras ett antal värden i journalen. HbA1c HbA1c är ett blodvärde som visar blodsockret över tid, värdet har ett starkt samband med risken att utveckla diabetes. Det är viktigt att följa detta värde för att undvika komplikationer. Så här stor andel av våra patienter registrerade i NDR har ett registrerat HbA1c-värde: 95 procent (jämfört med 97 procent för hela landet) Enligt nationella riktlinjer är målet att HbA1c ska vara lägre än 52mmol/mol. Medelvärdet för patienterna i Praktikertjänst primärvård är: 53,5 mmol/mol (jämfört med 54,1 mmol/mol för hela landet) Blodtryck Det är viktigt med en effektiv behandling av högt blodtryck hos personer med diabetes för att minska risken för skador på små och stora blodkärl. Komplikationerna på de stora blodkärlen, det vill säga: stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp och perifer kärlsjukdom, står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid typ 2-diabetes. Så här stor andel av patienterna har ett registrerat blodtryck: 94 procent (jämfört med 94 procent för hela landet) Ögonbottenundersökning Personer med diabetes kan drabbas av synnedsättning på grund av skador på de små blodkärlen i ögonbotten och därmed skada på näthinnan, diabetesretinopati. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas ögonbottenundersökning var tredje år för typ 2-diabetes hos de som inte har ögonskador. Så här stor andel av våra patienter har genomgått en ögonbottenundersökning: 71 procent (jämfört med 79 procent för hela landet)» Andelen patienter över 18 år med diagnosen diabetes på Praktikertjänsts vårdcentraler (46 av 84) är 7 procent.» Samtliga av våra 84 vårdcentraler registrerar i Nationella diabetesregistret, NDR.» Antalet patienter med diagnosen diabetes i Praktikertjänsts primärvård som registrerats i NDR är
10 PRIMÄRVÅRD Fotstatus Det är viktigt att tidigt upptäcka förändringar på fötterna, känselnedsättning och försämrad cirkulation för att då sätta in förebyggande fotvård, ortopedtekniska behandlingar och kärlkirurgiska åtgärder som kan förhindra svårare komplikationer och amputationer. Så här stor andel av våra patienter har fått sina fötter undersökta det senaste året: 82 procent (jämfört med 85 procent för hela landet) BMI Bland patienter i åldrarna år med typ 2-diabetes är BMI som högst; andelen överviktiga och feta är 52 procent bland män och 59 procent bland kvinnor. Så här stor andel av patienterna har ett BMI angivet i journalen: 84 procent (jämfört med 85 procent för hela landet) Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet är en hälsorisk av mycket stor betydelse. Forskning visar att fysisk aktivitet skyddar personer med typ 2-diabetes mot hjärtkärlsjukdomar. Så här stor andel av patienterna tillfrågades om fysisk aktivitet: 70 procent (jämfört med 74 procent för hela landet) Rökning Rökning är, även för icke-diabetiker, den enskilt största riskfaktorn för hjärtkärlsjukdomar. Så här stor andel av patienterna har tillfrågats om rökning: 84 procent (jämfört med 82 procent för hela landet) 10
11 PRIMÄRVÅRD Kompetens Hög kompetens är en grundpelare inom Praktikertjänst. Vi ställer mycket höga krav på kompetens och erfarenhet hos de specialister som driver verksamheter hos oss. Våra 84 vårdcentraler (2015) är nästan uteslutande bemannade med specialister i allmänmedicin, eller ST-läkare i allmänmedicin. Vid Praktikertjänsts vårdcentraler arbetar cirka 400 specialister i allmänmedicin. Av dessa är 75 procent aktieägare i Praktikertjänst. Även när det gäller andra yrkeskategorier på våra vårdcentraler är andelen specialistkompetens hög. På våra vårdcentraler arbetar bland andra: 414 distriktssjuksköterskor 267 sjuksköterskor 189 undersköterskor 238 medicinska sekreterare och kontorister Utöver detta omfattar Praktikertjänsts primärvård ett flertal andra yrkeskategorier som exempelvis kuratorer, psykologer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. 70 procent av läkarbesöken sker hos en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin. På våra vårdcentraler finns specialistmottagningar såsom astma/kol, rökavvänjning, inkontinens, demens, livsstil, hjärtsvikt och hypertoni. var tredje patient mår psykiskt dåligt En tredjedel av de patienter som söker till primärvården lider av psykisk ohälsa. Ångest, depression och sömnstörningar är några av de diagnoser som är vanligast. För att möta dessa patienter finns på våra vårdcentraler tillgång till kurator och/eller psykolog. bidrag till den framtida läkarförsörjningen På våra 84 vårdcentraler gör 173 ST-läkare sin ST-tjänstgöring. Vi skulle kunna erbjuda fler läkare ST-tjänstgöring men ofta utgör lokala regelverk i landsting/regioner ett hinder för detta. Det finns även betydande skillnader mellan landsting/regioner vad gäller den ersättning som lämnas för ST-läkare. 11
12 PRIMÄRVÅRD Patientupplevd kvalitet När patienterna får svara på frågor kring vårdkvalitet får Praktikertjänsts vårdcentraler i genomsnitt högre betyg än både övriga privata vårdgivare samt offentliga verksamheter. Under hösten 2015 genomfördes den sjunde landstingsövergripande patientenkäten inom primärvården av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nationell Patientenkät, NPE, är den främsta undersökningen om hur patienterna upplever kvaliteten på den vård som ges i primärvården. Undersökningen är helt öppen och alla resultat ned till enskild vårdcentral publiceras på webbplatsen för NPE. Inför mätningen 2015 togs en ny enkät fram för att på ett ännu bättre sätt fånga patienternas upplevelser av vården. Den nya modellen för uppföljning av patientupplevelser har även tagit hänsyn till förändringar i patientlagstiftningen och avser till viss del följa upp dess efterlevnad utifrån patientens perspektiv. Redovisning av resultaten ser därmed annorlunda ut än tidigare år. Hösten 2015 skickades enkäter ut till slumpmässigt utvalda patienter, cirka valde att svara på enkäten. Det ger en svarfrekvens på cirka 41 procent. Resultatet för Praktikertjänsts verksamheter är i genomsnitt bättre än både övriga privata vårdgivare samt offentlig verksamhet i samtliga sju kategorier som redovisas öppet: delaktighet/involvering, emotionellt stöd, helhetsintryck, information/kunskap, kontinuitet/koordinering, respekt och bemötande, tillgänglighet. Delaktighet/ involvering Emotionellt stöd Information/ kunskap Kontinuitet/ koordinering Respekt och bemötande Tillgänglighet Helhetsintryck Praktikertjänsts vårdcentraler Övriga privata vårdcentraler Offentliga vårdcentraler
13 PRIMÄRVÅRD Kontinuitet och delaktighet 2014 publicerade vi en rapport om läkarkontinuiteten. Rapporten visade ett resultat där vi endast hade 4 procents hyrläkare. Andelen hyrläkare inom offentlig verksamhet var 23 procent och inom övriga privata vårdgivare var den 15 procent. Praktikertjänst har inte förändrats. Vi har fortsatt få hyrläkare och kan ge våra patienter en god läkarkontinuitet i våra verksamheter. När SKL gjorde sin årliga mätning Nationell Patientenkät fick vi återigen högst betyg betyg av patienterna avseende kontinuiteten. Praktikertjänsts mottagningar fick här 79 procent, jämfört med 75 procent för övriga privata vårdcentraler och 66 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. Ytterligare en fråga i enkäten är om patienten får träffa samma läkare eller sköterska vid sina besök på mottagningen. I genomsnitt svarade 70 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja på frågan, jämfört med 63 procent för övriga privata vårdcentraler och 46 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. Vi är övertygade om att en patient som har en fast vårdkontakt och som känner förtroende och en delaktighet i sin vård har en högre grad av följsamhet till de råd och ordinationer som vårdpersonalen ger. Det ger en vård med hög kvalitet, och bidrar starkt till att Sverige kan ha en vård i världsklass. Även avseende delaktighet och information visar Praktikertjänsts vårdcentraler på ett gott resultat. På frågan om patienten kände sig delaktig i beslut om vård och behandling svarade i genomsnitt 78 procent av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler ja, jämfört med 75 procent för övriga privata vårdcentraler och 73 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. Ytterligare en fråga var om patienten fick tillräckligt med information om sitt tillstånd. På våra vårdcentraler svarade i genomsnitt 79 procent ja, jämfört med 76 procent för övriga privata vårdcentraler och 72 procent för de offentliga vårdcentraler i landet. 13
14 PRIMÄRVÅRD Tillgänglighet inom primärvården Den nationella vårdgarantin har funnit sedan 2005 och är sedan 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen. Nationella vårdgarantin omfattar både primärvården och den specialiserade sjukvården, med undantag för akut vård. Tidsgränserna innebär: 0 Kontakt med primärvården samma dag: Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. 7 Läkarbesök i primärvården inom sju dagar: Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid på vårdcentralen inom högst sju dagar. 90 Besök i planerad specialiserad vård inom 90 dagar: Det gäller även om man sökt vård utan remiss. 90 Behandling/operation påbörjad inom 90 dagar: Efter beslut om behandling inom specialiserad vård, till exempel en operation, ska man få en tid till detta inom 90 dagar. Sveriges kommuner och landsting mäter i mars och oktober varje år hur vårdgarantin efterlevs och redovisar resultaten på webbplatsen vantetider.se. Den senaste mätningen för primärvården är från hösten Praktikertjänst redovisar här den del av vårdgarantin som avser primärvård. 0 kontakt samma dag Det som mäts är alla samtal till vårdcentralerna som handlar om sjukvårdsrådgivning eller bokning av tid till läkare. Uppgifter hämtas endast från vårdcentraler med återuppringnings eller datoriserade telefonisystem. Stockholms läns landsting deltar inte i denna redovisning eftersom landstingets metod för att mäta telefontillgänglighet inte är jämförbar med övriga landet. Den senaste mätningen visar att av patienterna vid Praktikertjänsts vårdcentraler får i genomsnitt 92 procent kontakt med sin vårdcentral samma dag. Genomsnitt för hela landet är 89 procent. 14
15 PRIMÄRVÅRD 7 läkarbesök inom sju dagar Bedömer vårdpersonalen att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar. Alla landsting/regioner redovisar tillgänglighet till allmänläkarbesök två gånger om året. Det som mäts är hur många patienter som fick ett läkarbesök inom sju dagar och omfattar patienter som besökt vårdcentralen för ett nytt hälsoproblem eller för en kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Kontroller och uppföljning av tidigare besök, hälsointyg och vaccinationer är exempel på besök som inte ingår i redovisningen eftersom de inte omfattas av vårdgarantin. Mätningen visar att i genomsnitt 93 procent av alla patienter hos Praktikertjänsts vårdcentraler får tid till läkare inom sju dagar. Genomsnitt för hela landet är 90 procent. e-tjänster via mina vårdkontakter Det blir allt vanligare att vägen till vården går via den egna datorn, surfplattan eller mobilen. I dag är samtliga landsting anslutna till den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter, så också Praktikertjänsts vårdcentraler. Efter inloggning kan den enskilde till exempel beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be mottagningen kontakta patienten. Utbudet av tjänster i Mina vårdkontakter kan variera mellan landstingen och regionerna. 15
16 REHABILITERING Våra rehabmottagningar Praktikertjänst har 53 rehabmottagningar spridda över hela landet. Tillsammans med patienten jobbar bland andra våra fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kiropraktorer med olika insatser för att patienten ska få tillbaka så mycket som möjligt av sin fysiska förmåga efter sjukdom eller skada. På några av Praktikertjänsts rehabmottagningar arbetar även dietister som hjälper patienten till en sundare livsstil % % ,5% >80 7,5% <20 2% Patienternas ålder 16
17 REHABILITERING I november 2015 delades en enkät ut till drygt av Praktikertjänsts rehabiliteringspatienter. Så här svarade de. 98% 81% tycker att det är lätt att komma i kontakt med mottagningen. 84% är nöjda med möjligheten att få välja tid för undersökning/behandling. 95% är nöjda med bemötandet de får när de besöker mottagningen. 87% känner sig delaktiga vid planeringen av sin behandling och är nöjda med informationen om hur hen själv kan påverka och förbättra sin hälsa. 86% är nöjda med informationen de får om sina besvär. är nöjda med bemötandet de får när de kontaktar mottagningen. 91% är nöjda med sin undersökning/behandling. skulle rekommendera mottagningen. 98%17
18 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete För oss inom Praktikertjänst har kvalitets- och patientsäkerhetsarbete högsta prioritet. Det är ett arbete som sker ute i alla verksamheter där patienterna finns. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ställer höga krav på samordning och stöd då kraven från oss själva, från myndigheter och från patienterna hela tiden förändras och ökar. Det är en ständigt pågående kunskapsspridning. Vi arbetar kontinuerligt och metodiskt för att ge stöd till alla verksamheter inom primärvården bland annat genom ett webbaserat kvalitetsledningssystem, en intern diplomeringsmodell och vår uppföljningsmodell Kvalitetsdialogen. Praktikertjänst har hög beredskap och öppenhet i dessa frågor. Kvalitetsbokslutet är ett led i att göra vårt arbete mer tillgängligt. Det långsiktiga målet med Praktikertjänsts interna kvalitetsarbete är att vara marknadsledande när det gäller kvalitet och patientsäkerhet. kvalitetsledningssystem Praktikertjänst Hälso- och sjukvård har ett webbaserat ledningssystem där verksamheterna dokumenterar sina rutiner direkt i systemet. Det är ett integrerat ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. Ledningssystemet uppdateras och revideras kontinuerligt utifrån ändrade krav från bland annat myndigheter och beställare. kvalitetsdialogen 2012 införde vi Kvalitetsdialogen för att ytterligare följa upp det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som pågår i verksamheterna. Kvalitetsdialogen innebär att alla verksamheter får ett personligt besök av en kollega med specifik kunskap kring kvalitet, där kvalitet och patientsäkerhet diskuteras strukturerat. Exempel på några områden som vi följer upp är avvikelsehanteringen, patientsäkerhetsberättelsen, hygienrutiner och journalhantering. Kvalitetsdialogen följer en genomarbetad struktur där förbättringsområden identifieras och dokumenteras. Praktikertjänst har tre interna kvalitetskonsulter, två läkare och en barnmorska. 18
19 diplomeringsmodell Vår interna kvalitetsdiplomering innebär att verksamheten ska ha alla rutiner dokumenterade och att man årligen uppdaterar dessa. Verksamheten ska också arbeta systematiskt med avvikelsehantering. Detta för att säkerställa att verksamheterna lever upp till de krav som finns inom kvalitet och patientsäkerhet. Våren 2016 var 67 vårdcentraler (motsvarande 81 procent) inom Praktikertjänst diplomerade. Arbetet fortsätter med målet att samtliga vårdcentraler ska diplomeras under patientsäkerhetsberättelse Varje år upprättar Praktikertjänst en patientsäkerhetsberättelse, enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Patientsäkerhetsberättelsen är en sammanställning av patientsäkerhetsarbetet där det framgår hur arbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Vi anger också i patientsäkerhetsberättelsen hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas under det kommande året och vilka förbättringsområden som identifierats. Den patientsäkerhetsberättelse som vi upprättar på koncernnivå finns att ta del av på praktikertjanst.se. Varje verksamhet tar även fram en egen lokal patientsäkerhetsberättelse med beskrivning av den egna verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Den övergripande redogörelsen utgör tillsammans med den lokala en komplett redovisning av patientsäkerhetsarbetet. 19
20 Anmälningsärenden Praktikertjänst har tydliga rutiner för riskoch avvikelsehantering i ledningssystemet. Avseende risker i verksamheten görs en riskanalys vid förändring i verksamheten, införande av nya metoder, material och annat som direkt kan påverka patientsäkerheten. Patientens rätt till ett bra bemötande, information kring behandlingsalternativ och delaktighet i vården är grundläggande för en framgångsrik vård. Trots insatser från vårdgivarens och verksamhetens sida inträffar ändå klagomål riktade dels mot vårdgivaren, dels mot enskilda vårdutövare. Patienters och närståendes synpunkter på vården är viktiga för oss och utgör en viktig del av det förbättringsarbete som sker ute i verksamheterna. Genom att ta till vara synpunkterna på ett systematiskt sätt, och genom att dokumentera, åtgärda och följa upp blir vården bättre. Viktigt är också att patienten får en återkoppling på sitt klagomål. Vanligast är att verksamheterna direkt hanterar klagomålet/synpunkten och återkopplar till patient eller närstående. Patienten kan också vända sig med sitt klagomål till landstingens/regionernas patientnämnd eller välja att göra en anmälan till IVO. Antalet anmälningar till IVO var under året 82 stycken. Praktikertjänst har också liksom andra vårdgivare skyldighet att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, enligt lex Maria. Under 2015 gjorde Praktikertjänst tolv sådana anmälningar. Av dessa anmälningar gällde sex försenad diagnos, tre dödsfall och tre självmord. Till alla anmälningar har en händelseanalys bilagts. IVO har i samtliga ärenden gjort bedömningen att vi som vårdgivare fullgjort vår skyldighet att utreda och anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada. 20
21 Miljö Praktikertjänsts vårdcentraler har generellt en låg belastning på omgivande miljö. Miljöarbetet styrs av miljöpolicyn och interna riktlinjer. Vi följer kraven i miljölagstiftningen och tillhörande förordningar. Regionalt tar vi hänsyn till landstingens/regionernas miljöpolitiska program och arbetar för att bidra till nationella och regionala miljömål. Rutinerna för miljöarbetet på vårdcentralerna bedrivs i enlighet med det webbaserade ledningssystemet. Miljöledningssystemets innehåll bestäms både av gällande lagar och föreskrifter och av villkoren för miljöcertifiering enligt ISO Vårdcentralernas miljöarbete ingår i kvalitets- och verksamhetsutvecklingen och bedrivs på samma systematiska sätt som övriga ledningsfrågor. Varje verksamhet har rutiner för miljöarbetet i ledningssystemet. Alla medarbetare på vårdcentralen har tillgång till ledningssystemet på intranätet. Miljörutinerna uppdateras årligen av medarbetarna. Uppdateringen säkerställer att tillämpliga lagar och andra krav är kända och följs. Lokala miljömål formuleras i verksamheten. Målen följs upp och utvärderas, som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Den viktigaste miljöaspekten är läkemedelshanteringen. Läkemedel som inte tas upp av kroppen kommer till stor del ut i miljön via reningsverken. Det finns idag ingen teknik som kan rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Därför är läkemedel i allt större omfattning miljödeklarerade och för vissa gäller en restriktiv förskrivning. Verksamheternas läkemedelsrester och smittförande avfall samlas in för destruktion i någon av de särskilda anläggningar som är avsedda för förbränning av smittförande avfall och läkemedel. Vid köp av företagsbilar väljs miljöklassade bilar med låga koldioxidutsläpp. Vid tecknande av elavtal väljs förnybar el och elförbrukningen begränsas genom rutiner för att släcka och stänga av utrustning över nätter och helger. Miljöpåverkan beaktas vid inköp avprodukter och tjänster och miljömärkta produkter väljs när det är möjligt. Kemikaliehanteringen är begränsad och sker på ett säkert sätt. Några utsläpp till omgivningen via avlopp eller ventilation ska inte förekomma. Medarbetarna tar ett personligt ansvar för miljön och deltar aktivt i verksamhetens miljöarbete. Miljösamordnare utses på vårdcentralerna för att bevaka och driva miljöarbetet framåt. En viktig del är att tillföra ny kunskap och kommunicera miljöfrågorna så att medarbetarna blir delaktiga och kan påverka. Miljöfrågorna tas upp på arbetsplatsmöten, i avvikelsehanteringen, i kvalitetsarbetet och genom löpande uppdatering av ledningssystemet. Miljöcertifierade vårdcentraler genomgår årligen interna och externa miljörevisioner. Samtliga Praktikertjänsts vårdcentraler i Västra Götaland, Region Skåne, Stockholms län och Västmanland är miljöcertifierade enligt ISO
22 Praktikertjänst är den största koncernen inom privat hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Affärsmodellen är unik med aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Aktieägarna är tandläkare, tandtekniker, tandhygienister, läkare, sjukgymnaster, psykoanalytiker/ terapeuter, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, logopeder, arbetsterapeuter, socionomer, kiropraktorer och dietister. Omsättningen är drygt 10,5 miljarder kronor och antalet medarbetare drygt Inom koncernen ingår även drygt 20 dotterbolag. Praktikertjänst AB, den största koncernen inom privat tandvård samt hälso- och sjukvård i Sverige.
Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård
2015 Kvalitetsbokslut för Praktikertjänsts primärvård INNEHÅLL Lite bättre varje dag... 5 God och trygg vård... 6 Kvalitetsmått inom primärvården... 9 De största folksjukdomarna... 11 Mäta och följa upp
Läs mer2014 kvalitetsbokslut FÖR PRaktikeRtjänsts PRimäRvåRd
kvalitetsbokslut FÖR PraktikertjänstS primärvård 2014 INNEHÅLL detta är praktikertjänst...sid 3 INLEDNING...sid 4 kvalitetsmått inom primärvården...sid 6 Kontinuitet...sid 9 patientupplevd kvalitet...sid
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars (6)
Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars 2014 1 (6) Sammanfattning Colosseum Sverige arbetar systematiskt och engagerat med kvalitets - och patientsäkerhetsfrågor. Under 2013 har fokus
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars (6)
Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars 2013 1 (6) 2 (6) Sammanfattning Colosseum Sverige arbetar systematiskt och engagerat med kvalitets - och patientsäkerhetsfrågor. Under 2012 har fokus
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018
Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKvalitetsdeklaration Primärvård
1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Sophiahemmet AB Sophiahemmets Husläkarmottagning Kvalitetsdeklaration för 2015 Att arbeta med kvalitet är en
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merSYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum
Läs merBilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merHur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merHerman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merKvalitetsbokslut VC Oxelösund
Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merRutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merKvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19
Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merKvalitetsbokslut VC Flen
Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merRiktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Läs merKvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm
Kvalitetsbokslut 2011 VC Linden Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Läs merDatum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merBilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merMedicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs merPatientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Läs merAtt vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs mer