Bilder av framtiden. Malmö högskola. Konst, kultur och kommunikation. Interaktionsteknologi 120p. Examensprojekt 20p VT2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilder av framtiden. Malmö högskola. Konst, kultur och kommunikation. Interaktionsteknologi 120p. Examensprojekt 20p VT2006"

Transkript

1 Malmö högskola Konst, kultur och kommunikation Interaktionsteknologi 120p Examensprojekt 20p VT2006 Bilder av framtiden Utveckling inom distansutbildningsområdet Författare: Torbjörn Jönsson IT99 Handledare: Michael Svedemar

2 Abstract The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation. The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed. Keywords: E-learning, collaborative learning, pedagogy, synchronous software application, interactiondesign. 2

3 Sammanfattning De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som Teknikbaserat lärande (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post. För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse. Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle. Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med think-aloud metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar. Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet. Nyckelord: E-lärande, kollaborativt lärande, pedagogik, synkron applikation, interaktionsdesign. 3

4 Förord Det har varit en lång och mödosam process att göra detta examensarbete. Men det har varit en lärorik process och har jag har lärt mig mycket på vägen. Jag vill ge handledare Michael Svedemar ett stort tack för engagerat stöd och examinator Lone Malmborg för stort tålamod och konstruktiv kritik. Ett varmt tack till Helen Uliczka för språkgranskning och synpunkter Torbjörn Jönsson Malmö, augusti

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Distansutbildning och e-lärande Olika leverantörer av e-utbildning Olika teorier om lärande Faktorer för effektivare e-lärande Definitioner Problemformulering Syfte Teoribakgrund för utveckling av applikation Designprocessens teoribakgrund CSCL-teori Applikationens koncept Fem faktorer som påverkar lärande Metaforers roll i designen Metod /Material Urval/avgränsning för fallstudien: Målgrupp Organisationskommunikation Kursuppgift Kursadministratör Mina roller Avgränsningar Faktainsamling om målgruppen Gruppfördelning Studieresultat Enkäter Designmaterial Persona Scenario: Applikationen i en kontext Koncepttest Urval av testpersoner Urval av bildmotiv Utförande av koncepttest Contextual Inquiry Prototyptest Urval av testpersoner Urval av bildmotiv Think aloud - protocol Utförande av prototyptest Resultat Resultat av koncepttest Utvärdering av de fem faktorerna Resultat av prototyptest Utvärdering av de fem faktorerna Gestaltning Prototyp Systemet

6 5.3.2 Gränssnittet Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion De fem faktorernas betydelse Kritik av applikationen Realiserbarhet för prototypen Slutsats Litteraturförteckning Bilagor Appendix A

7 1 Inledning Ökad användning av Internet håller på att förändra vårt samhälle. Tillgänglighet till information och möjlighet till kommunikation öppnar upp nya marknader. Ett område som håller på att förändras i och med dessa nya möjligheter är utbildningsområdet. Universitet och högskolor kan idag erbjuda en mängd utbildningar och kurser på distans via Internet. Begreppet distansutbildning har ändrat karaktär, efter att tidigare för många ha förknippats med brev-/korrespondenskurser, till att vara övervägande datorbaserad. Många distansutbildningar är dock fortfarande förhållandevis traditionella till sin utformning. Med detta uppsatsarbete vill jag pröva möjlighet till att utveckla ett distansutbildnings - koncept, i form av en bild- och textbaserad applikation, där studerande kan kommunicera samtidigt över gemensam studieuppgift, utan att befinna sig på samma fysiska plats. 1.2 Bakgrund Distansutbildning och e-lärande Uppdelningen mellan arbete och studier har varit ganska strikt, antingen arbetar man full tid eller studerar man full tid. Genom distansutbildning kan människor kombinera både arbete och studier. Det kan delvis förändra rollen för universitet och högskolor, från att vara en plats för socialt samspel och kunskapsinhämtning, till en mer renodlad roll som kunskapsleverantör. Inom distansutbildningsområdet finns idag ett flertal företag på en marknad som hanterar kurser med Internet som bas. En del företag levererar enbart tjänster för kursadministration och kommunikation. Tjänsterna ger lärare och de lärande en möjlighet lägga upp kursmaterial på ett gemensamt kursutrymme. Kommunikationen sköts huvudsakligen via e- post och chatt. Det finns även möjlighet att utföra enklare tester, som handlar om att kryssa för rätt svar i en ruta och på så sätt besvara en fråga. Andra företag vars produkter finns tillgängliga via Internet har tagit ett steg längre. De kan förutom att tillhandahålla olika former av chattar och administrationssystem, även erbjuda audio- och videokonferenssystem. Några företag ger möjlighet till programdelning, en teknik som kan liknas vid ett fjärrskrivbord en deltagare tillåter andra att ta kontroll över det aktuella programmet för att till exempel visa vissa funktioner. Det finns olika former av distansutbildning och även om den följande beskrivningen har en kronologisk uppbyggnad, utesluter inte de tidigare formerna av distansutbildning fortfarande används. Distansutbildningsområdet är omfattande med både offentliga och privata intressenter. Producenterna av utbildning återfinns till exempel både inom universitetsvärlden och privata företag. Vad innebär distansutbildning? Frågan är inte helt lätt att besvara. I ett delbetänkande av DistansUtbildningsKommitten (DUKOM): Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT stöd. (SOU 1998:57), anges att en egentlig och allmänt accepterad definition saknas. Men i beskrivningen som DUKOM lämnar handlar det om en utbildningsform med en frihet i tid och rum. I begreppet ligger då ett synsätt på hur utbildningen genomförs, inte vad den innehåller. Detta får ses som det mest grundläggande inom en beskrivning av 7

8 distansutbildning. Man har tagit fasta på en avgränsning mot vanlig undervisning med lärare/handledare och studenter som delar samma tid och rum. DUKOM lämnar även en beskrivning av hur en typisk distansutbildning har genomförts under de sista 30 åren. Genomförandet av utbildningen består då av litteraturbaserade självstudier som varvas med fysiska möten i grupp, en styrande studiehandledning, inlämningsuppgifter och individuell handledning via distansöverbryggande medier. De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Även begreppet elektroniskt lärande, det vill säga e-lärande (eng. e-learning) råder det delade meningar om vad begreppet egentligen innebär. Att e-lärande är ett relativt nytt fenomen kan vara en bidragande orsak till att det inte finns någon allmänt accepterad definition av begreppet. Exempel på andra begrepp som används parallellt är datorstödd utbildning, webbaserad- och interaktiv utbildning mm. I boken Utbilda via Internet: handbok i IT -pedagogik: del 1 (Nyberg & Strandvall, 2000) diskuteras begreppet e-learning. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det handlar då om inlärning med elektroniska hjälpmedel. I Aktuella trender inom kompetensutvecklingsområdet (SOU 2000:115) förklaras begreppet e-learning som Teknikbaserat lärande (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media, t.ex. Internet, intranet, extranet, satellit, radio, TV och CD-rom. Figur 1. Olika underavdelningar av lärandeformer. Källa: Aktuella trender inom kompetensutvecklingsområdet (SOU 2000:115) Figuren ovan kommer ursprungligen ifrån en artikel av Urdan & Weggen (2000). Där finns beskrivningar av de olika formerna av lärande. Dessa presenteras här: Datorbaserat lärande (computer-based learning): Lärande med hjälp av dator, men utan att man nödvändigtvis är uppkopplad till något nät. En kurs eller utbildningsmaterial som presenteras med hjälp av dator, i första hand CD-ROM. Detta lärande kräver inte en dator kopplad till nätverk och har därför sällan länkar till utbildningsmaterial utanför kursen. 8

9 Nätbaserat lärande (online learning, web-based learning eller Internet-based learning): Utbildningens innehåll levereras via webbläsare över Internet alternativt intranät. Nätbaserat lärande tillhandahåller länkar för utbildningsmaterial utanför kursen, som till exempel referenser, e-post, anslagstavlor och diskussionsgrupper. Detta lärande har fördelarna av datorstött lärande och behåller samtidigt fördelarna av lärarledd utbildning. Teknikbaserat lärande (e-learning eller technology-based learning): Täcker ett brett område av applikationer och processer såsom nätbaserat lärande, datorbaserat lärande och digital kollaboration. Kursinnehållet kan levereras via Internet, intranet, audio/video band, interaktiv TV och CD-ROM. Denna form av lärande är smalare än distansutbildning, som även innefattar textbaserat lärande och utförs via skriven korrespondens. Distansutbildning (distance learning): En utbildningssituation där läraren och den lärande är åtskilda i tid, plats eller båda. Utbildning förmedlas till olika platser på synkront eller asynkront sätt, med instruktioner, skriven brevväxling, text, bild, audio/videoband, CD-ROM, nätlärande, audio/video konferenser och interaktiv TV. Distansutbildning hindrar inte användningen av det traditionella klassrummet. Definitionen av distansutbildning är bredare och innehåller definitionen av teknikbaserat lärande Olika leverantörer av e-utbildning Maria Larsson (2001) gör en kategorisering av de olika leverantörerna av e-utbildning. För att förstå rollfördelningen mellan olika leverantörer används denna kategorisering i min uppsats. Kategoriseringen är: Plattformsleverantören Tillhandahåller publicerings- och redigeringsverktyg för webben, det kan handla om exempelvis administrationssystem. Innehållsleverantören Ansvarar för det pedagogiska innehållet, t ex studiematerial och metodik. Tjänsteleverantören Håller studiematerialet uppdaterat och ansvarar för att tekniken fungerar Olika teorier om lärande Inlärning är ett komplext begrepp som innehåller många olika beståndsdelar. Från att förr ha fokuserat på det katederbundna utlärandet, har modern pedagogik nu helt svängt detta till at istället se människan som en social varelse, som lär sig i samspel med andra och världen runtomkring sig. En av de första förespråkarna för ett modernare synsätt var John Dewey ( ), som lade grunden till den progressiva pedagogiken med sitt Learning by doing. 9

10 Via kognitivismen (Qvarsell, 1978), med dess helhetsperspektiv på individen och dennas erfarenheter, har inlärningspsykologin numera närmat sig ett förenande mellan de biologiska, representerade av bl a Piaget (Kamii, 1976) och socialkonstruktivistiska teoribildningarna, representerade av bl a Vygotskij, som betonar fantasi samt språkliga och sociala aktiviteter. (Vygotskij, 1981) Människan kan ses som en lärande individ som lär sig genom sociala kontakter, i mötet med andra människor. Maria Larsson (2001) nämner hur bilder har varit viktiga för kommunikation och har haft betydelse tidigt i människans utveckling. Bilden kan också vara bärare av större mängd och mer komplex information. När material skapas för att kunna kommunicera med människor som talar andra språk, med barn eller döva, används ofta bilder eftersom de säger så mycket. Kanske bilden ger oss tillgång till vårt stora minne, som gör att individen kan forma kunskapen där utav? Människan har nämligen ett stort passivt minne, som innebär att vi har en stor förmåga till att känna igen given information. Vårt aktiva minne, som ger oss förmågan att aktivt producera kunskap är ytterst begränsat i storlek (Gulz, 1999). Det grafiska gränssnittet med färg, form och bild, tillåter människan att i högre grad utnyttja sitt kraftfulla passiva minne istället för det begränsande aktiva minnet. För majoriteten av människor är de grafiska gränssnitten lättare att se mening i och minnas. Människan kan då bättre utnyttja sina naturliga kognitiva strategier. Individer uppfattar information på olika sätt och vi har olika inlärningsstilar, kognitiv variation. Detta innebär att vi inhämtar och formar (konstruerar) vår kunskap på olika sätt. En del individer får lättare förståelse genom att se mönster och sammanhang, andra genom detaljer eller text. Därför anser Gulz (1999) att man vid IT-design bör ta hänsyn till den kognitiva variationen hos användarna och så långt det går anpassa gränssnittet till en ökad grad av individualisering Faktorer för effektivare e-lärande I Fem faktorer för effektivare e-lärande, D-uppsats av Maria Larsson (2001), undersöks vad som kan påverka e-lärande. Uppsatsen använder olika inlärningsteorier som stöd för de utvalda faktorerna. I uppsatsen är faktorerna underbyggda med betydligt bredare och längre förklaringar. Här återges förklaringarna översiktligt. Inlärningsstilar Olika individer har olika inlärningsstilar, d.v.s. alla individer lär sig inte på samma sätt. Vissa föredrar text- och ljudbaserad material, medan andra lär sig bättre genom att se informationen grafiskt. Det är en fördel om kursdeltagarna själva kan välja vilket sätt de i huvudsak vill använda. Desto fler sinnen som engageras vid lärandet desto bättre. I samband med datorstött lärande använder vi oftast inte mer än syn och hörsel. Bilder spelar en viktig roll i kommunikationen mellan människor. I människans utveckling har vi tänkt längre i bilder än med ord. En bild kan ibland enklare beskriva komplexa informationsmängder. Maria Larsson nämner även den holistiskt kognitiva inlärningsstilen, som innebär att individen får förståelse genom att se mönster, sammanhang och helhet först. Vid den analytiska inlärningsstilen får individen lättare förståelse genom att först ta till sig delarna, detaljerna. 10

11 Narrativa former Berättelser knyter ihop information, till skillnad från material med separata faktauppgifter. Det gör att vi minns innehållet bättre. Människan har lättare att komma ihåg något i ett sammanhang i jämförelse med en isolerad händelse. Att använda associationer i berättelsen kan vara till stor hjälp i lärandet. Enligt Piagets teori om assimilation så sorterar den lärande in nya begrepp i den egna kognitiva strukturen utan att förändra den. Vid ackommodation ändras den egna kognitiva strukturen efter nya intryck och erfarenheter. Den lärande bör kunna få hjälp med att associera genom att använda material som binder samman situation eller fenomen som ska läras med tidigare erfarenheter och situationer. En utveckling av narrativitet kan alltså vara att den lärande delvis utformar berättelsen själv. Vårt minne har lätt för att känna igen strukturer i berättande. Med hjälp av det vi kan skaffa oss ny kunskap genom att jämföra med tidigare erfarenheter, eller anpassa ny kunskap till gammal. Samarbete Lärandet kan stimuleras genom att utföra gruppuppgifter, exempelvis som att gruppdiskussioner ger fördelar vid inlärning. Studier har visat att förmågan att lösa problem ökar i grupp jämfört med att arbeta enskilt. Vid samarbete behöver man klargöra sin syn på problemet inför andra, vilket stödjer reflektionen över det egna sättet att lösa vid problemlösning. Därför är det viktigt att materialet uppmanar till samarbete. Förhoppningen om att datorn ska underlätta arbete i grupp är stor. Ett helt forskningsfält som benämns Computer Support for Collaborative Learning (CSCL) har skapats utifrån hypoteser om att kollaborativt lärande i vissa fall är mer effektivt än individuellt lärande skriver Maria Larsson. Interaktion Inlärningsteorierna påvisar att, egen handling leder till djupare förståelse, jämfört med att lyssna på eller iaktta andra. Pedagogen John Dewey förespråkade en problemlösningsmetod där de lärande aktivt experimenterar och reflekterar. Inom e-utbildning förekommer ofta experimenterande men inte i lika hög grad reflektion. Interaktivitet speglar graden av aktivitet mellan den lärande och dataprogrammet. Det finns olika nivåer av interaktivitet. En hög nivå är när den lärande har ett antal verktyg som kan användas för att simulera förlopp, skapa olika handlingar och se konsekvenserna där utav. Simuleringar, den lärande jobbar i en låtsasvärld och kan utför sina handlingar är ett exempel. Fördelen med en simulerad miljö är att den är säkrare och ger möjlighet till direkt återkoppling. Ett annat exempel på hög nivå av interaktivitet enligt Maria Larsson är så kallat ett Tutoring system med en virtuell handledare. Ett sådant system består av tre komponenter: (1) domänkunskap, till exempel en simuleringsmodell, (2) en modell av eleven (kunskapsnivå). Dessutom en modell av (3) undervisningssituationen, som är lärarens perspektiv, baserat på de vanligaste pedagogiska problemen inom området. Det finns beskrivet förslag som är bra att tänka på vid utveckling av datorstött lärande, dessa är: Att den lärande får stöd i form av instruktioner under tiden den arbetar Att en klar målsättning med övningen ges. Att den underliggande modellen som övningen bygger på förklaras. Att använda teknik som exempelvis simuleringar och virtuella världar. 11

12 För att utveckla kunskap krävs både experimenterande och reflektion. Det är viktigt att den lärande lär sig granska, reflektera över och kritiskt värdera sitt eget arbete. I datorn kan den lärande skriva en elektronisk loggbok och där spara sina arbeten, för att i senare tillsammans med läraren se om sättet att tänka förändrats. Återkoppling När vi samtalar och interagerar med andra får vi omedelbar återkoppling, antingen muntligt och/eller med kroppsspråk. Interaktionens roll för lärande betonas starkt. Återkoppling kan vara en del av interaktionen. Det Maria Larsson avser är den form av återkoppling som ges från datorstött lärande. Exempel på explicit återkoppling är ett test i slutet av en kurs, där den lärande kan jämföra sitt svar med ett facit. Den lärande kan också bli hänvisad till en uppgift att utföra en handling praktiskt. Vid implicit återkoppling anpassar sig programmet efter den lärandes prestationer och handlingar under kursens gång Definitioner Med distansutbildning avses i denna uppsats att kommunikationen mellan deltagarna huvudsakligen utförs via Internet. Med begreppet e-lärande (e-learning) avses i uppsatsen, interaktivt lärande vid användning av elektroniskt undervisningsmaterial (SOU 2000:115), i det här fallet en bild- textbaserad applikation. Med lärande avses den process där individen bearbetar sina tidigare uppfattningar med hjälp av nya kunskaper och omkonstruerar dessa till förändringar vad gäller känslor, attityder eller tankar. (Nyberg. & Strandvall. 2000) Med gemensam arbetsyta menas att kursdeltagarna delar en yta där arbetsmaterial kan manipuleras under gemensam tidsrymd. Synkron kommunikation är samtidig direkt kommunikation mellan deltagarna, till skillnad från asynkron kommunikation som inte sker samtidigt med direktkommunikation, utan sker vid olika tidsperioder. (SOU 2000:115) 12

13 1.3 Problemformulering Distansutbildning har flera nackdelar jämfört med platsbunden undervisning. Den sker just på distans, vilket innebär att studentens kontakt med andra studenter, och med lärare, blir begränsad. Kunskapsutbyte kan då inte ske i direkt diskussionsform, vilket innebär att nyanser i andras tänkande och uttryckssätt försvinner. Undervisningen inom distansutbildningen sker huvudsakligen genom att inhämta skriven text, det vill säga genom det traditionella sättet. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker via e-post. Att öka möjligheterna för snabb, direkt kommunikation och diskussion kan vara en metod. Att öka mängden bildmaterial som kan ge pedagogiska krokar att hänga upp textens fakta kan vara en annan metod. En applikation med möjlighet att både arbeta med bild och text skulle kunna ge en möjlighet till individualisering. För att utveckla ett effektivare e-lärande borde möjlighet till synkront kollaborativt arbete med möjlighet till variation i inlärningsstil vara av intresse. Min frågeställning är: Hur kan man utveckla en kollaborativt bild- och textbaserad applikation för e-lärande baserad på Maria Larssons fem faktorer för effektivare e-lärande? 1.4 Syfte Syftet med mitt examensarbete är att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande, baserad på Maria Larssons fem faktorer för effektivare e-learning samt utvärdera denna genom en fallstudie. 13

14 2 Teoribakgrund för utveckling av applikation 2.1 Designprocessens teoribakgrund Ett relativt sentida vetenskapligt område för att studera, konstruera och utvärdera design av datorbaserade interaktiva system är disciplinen Human-Computer Interaction (HCI), vilken har som primärt mål att uppnå hög grad av användbarhet (usability). HCI-design skall vara användarcentrerad och involvera användaren så mycket som möjligt. Då användbarhetsdesign alltså är ett begrepp som är mer relaterat till interaktionskomponenten av mjukvaran, än till mjukvaran som sådan (Hartson, 1998), bör designprocessen föregås av inhämtande av kunskaper från många vetenskaper. Därmed blir HCI med nödvändighet ett utpräglat tvärvetenskapligt teorifält. Förutom kunskaper från ren dataingenjörskonst, datateknik och AI (artificial intelligence) anses det vara viktigt att integrera lärdomar från kognitiv- social- och organisationspsykologi (Preece, 1994). Begreppet användbarhet kan ges en bred definition som lätt-att-använda (Hartson, 1998). När det gäller detta bör den fysiska utformningen av gränssnittet ge en hög affordance, det vill säga användaren skall snabbt kunna känna igen sig och förstå vilka funktioner som leder till vilka resultat. En användbar programvara skall ge tydlig och snabb feed-back till användaren och möjlighet till snabbhet i uppgiftsutförandet, såväl som ökande av användarens belåtenhet och minskade möjligheter till misstag. Designen bör även bygga på usefulness, det vill säga att programvaran eller hårdvaran skall klara av de uppgifter användaren önskar utföra. För att uppnå en hög användbarhet av programvaran måste man börja med att göra en kravanalys, där man med utgångspunkt från användarens behov formulerar vilka funktioner programmet skall klara. Ett annat sett att se på användbarhet är utgå från ett antal mätbara faktorer som skall uppfyllas. Perspektivet kan härledas till en mer teknisk ingenjörstradition. Man kan tala om en objektiv inställning till användbarheten. I boken Design av informationsteknik (Löwgren & Stolterman, 1998), lämnas en sådan beskrivning som anger att det som skall testas kan mätas i produktivitet, preferenser, lärbarhet eller prestation. Men i dagens situation lyfts även subjektiviteten fram där användarnas upplevelser bildar utgångspunkt för designen. Denna syn återfinns inom den participativa designinriktningen (Preece, 1994) som använder etnografiska metoder. Där används metoderna för att studera användarnas beteenden och livsmiljöer. Det finns många olika metoder, som kan ses som ett stöd för designern. Att använda metoder är dock ingen garanti för att kvalitetssäkra designprocessen, som enligt Löwgren &Stolterman (1998) aldrig blir bättre än den enskilde designern, oavsett vilken metod som används. Design av programvara som skall användas av många olika människor kan inte enbart bygga på kunskap om teknik och eventuellt möjliga funktioner, utan måste ta hänsyn till faktorer som rör användaren och interaktionerna mellan användare. Maximering av antalet funktioner är ofta sämre än adekvat design (Löwgren & Stolterman, 1998), vilket innebär att designern måste bedöma vilket som är det mest lämpliga designalternativet i ett givet sammanhang. Flera designmodeller har presenterats under åren och redan tidigt fanns det en användarcentrering i en del av dem, till exempel i Xerox Systems Development Division Methodology från Andra, exempelvis vattenfallsmodellen, är relativt linjära i ett topdown-system från tanke till färdig produkt. En av de moderna modellerna är Hix och Hartsons (1993) "star-life cycle" (fig. 2) där evalueringen, utvärderingen, placerats i centrum av 14

15 modellen, istället för att vara sista momentet i denna. Denna placering möjliggör iteration, det vill säga ett upprepande av delstegen i designprocessen och modellen blir på så sätt självkorrigerande. Genom att det finns feed-back loops till varje delmoment kan designern göra empiriska test för att sedan gå tillbaka för att förbättra och förfina, tills produkten till sist befinns vara den bästa möjliga utifrån kravspecifikation och användbarhet. Implementation Task analysis/ functional analysis Prototyping Evaluation Requirements specification Conceptual design/ formal design Figur 2. Designprocessens olika delmoment och feedback-loops enligt modellen the starlife cycle konstruerad av Hix and Hartson Utvärderingen befinner sig i centrum. Därigenom kan designern i iterationsprocessen, efter varje utvärdering, gå tillbaka till de omkringliggande delmomenten och förbättra programvaran för att sedan utvärdera på nytt. (Avbildad från Preece, 1994) 2.2 CSCL-teori Med Collaborative Learning (CL) avses arbete bland lärande i grupp med en gemensam uppgift att lösa. När informationsteknologi används för att stödja interaktion och lärande i grupper används begreppet, computer supported collaborative learning (CSCL), på svenska datorstött kollaborativt lärande. När de samarbetande lärande individerna är geografiskt åtskilda, som vid distansutbildning, kallas det för computer support for distributed collaborative learning (CSdCL) enligt Bäckström & Said (2004). Teorin om CSCL har utvecklats genom datorns användning som multimedia verktyg för lärande i grupp enligt Koschmann (1996) och fokuserar på det sociala lärandet och lärprocessen, istället för på resultatet. CSCL baseras på konstruktivistiska teorier. Definitioner av CSCL varierar. Det finns dock vissa gemensamma faktorer som återfinns i CSCL-miljöer. Vanligtvis är det är en grupp av lärande, fördelade på olika platser, som 15

16 samarbetar med gemensamt problem /projekt med stöd av en specifik dator-mjukvara, som kan sträcka sig från en enkel asynkron diskussionslista, grupparbete för asynkront arbete till synkront multimedia miljöer med delade arbetsytor, program och dokument (van Bruggen, Kirschner & Jochems, 2001). Inom CSCL-teorin har man kommit att skilja på cooperation och collaboration (Dillenbourgh m fl.1995). Collaboration, står för ett arbete deltagarna utför genom samtidig kommunikation och interaktion, medan cooperation, samarbete, beskrivs som att deltagarna samtidigt utför separata arbetsuppgifter var för sig, för att senare sammanfoga dessa till ett färdigt resultat. Enligt denna definition är syftet med applikationen att uppnå kollaboration, snarare än samarbete. 2.3 Applikationens koncept Mitt koncept är att lärande individer, som befinner sig på olika geografiska platser, kan berika varandra med idéer och kunskaper om de ges möjlighet att samtidigt kommunicera och bearbeta en studieuppgift över en gemensam arbetsyta. Applikationen är främst tänkt att användas för att skapa en gemensam tankekarta över en specifik uppgift. Genom att välja ut bilder och formulera text kan gruppen skapa ett mönster av gemensam syn på den specifika uppgiften. Nedan följer en beskrivning över hur applikationen är tänkt att ingå i en uppgift där en grupp ska lösa ett problem, skapa visioner eller på annat sätt samstämmigt lösa en uppgift. 1. Först får gruppen information om den kommande uppgiften som skall lösas. 2. Gruppdeltagarna samlar individuellt information och fakta för att förbereda sig inför det gemensamma arbetet eller bidrar med sina egna tidigare inhämtade kunskaper som de innehar. 3. Därpå följer den del i processen där applikationen kommer till användning. Den möjliggör att deltagarna kan befinna sig på olika platser vid nätanslutna datorer och ha tillgång till samma arbetsyta synkront. De ser omedelbart vad någon annan deltagare bidrar med till arbetsytan på skärmen och kan då direkt diskutera samt påverka utvecklingen av uppgiftens resultat. Genom att individerna använder den inspiration som bilder, minnen och de övriga deltagarnas bidrag medför, sammanfogas deras enskilda kunskaper till ett resultat av uppgiften, ett mönster över en gemensam kunskapsbild. Applikationen möjliggör för gruppens deltagare att samtidigt bearbeta och lösa ett och samma problem eller uppgift, med hjälp av bild och text. 4. När gruppen utfört övningen och anser sig ha ett färdigt resultat, kan de reflektera över sitt resultat som syns på skärmen. Denna visar deras chattsession och slutliga sammanställda bildval. Applikationen har dock inte implementerat delen som ger utskrift av deras resultat. Om redovisning av uppgiften skall ske i rapportform kan detta utföras efter denna del i processen. Ett annat alternativ kan vara att gruppen tycker att informationen behöver kompletteras ytterliggare. Det kan då exempelvis handla om att leta upp nya fakta som kanske stöder ett visst resonemang. 16

17 I figur 3 återges en schematisk bild av applikationens plats i en del av en lärandeprocess. 1.Information 2.Faktainsaml. 3. Övning med bildoch textapplikation 4.Sammanställning av rapport Uppgift:. internet bibliotek platsbesök Bild/chatt komponerings resultat Resultatet från övningen + övrigt arbetsmaterial. intervju övrigt Figur 3. Schematisk bild av förloppet för uppgiften. Det är i del 3, det gulmarkerade området som applikationen är avsedd att användas. En grupp kan lösa sin uppgift på följande sätt: 1. En grupp får i uppgift att skapa en vision för sitt företag. De anställda, som är utvalda att föreslå visionen, arbetar på olika platser i regionen. Gruppen kommer överens om att de bör arbeta fram en gemensam syn på vad företaget står för, vilka värden det representerar nu och kanske i en framtid. 2. För att vara mer förberedda fördelas olika uppgifter till gruppdeltagarna. De skall ta reda på hur andra företag inom och utanför branschen, formulerat visioner, för att inhämta inspiration. 3. Vid en utvald tidpunkt sätter sig deltagarna vid respektive nätanslutna dator och arbetar samtidigt, med hjälp av applikationen, över den gemensamma arbetsytan på skärmen. Ur ett bildarkiv plockar deltagarna de bilder som upplevs som representativa för deras syn på företaget och slutligen så bildas en karta över deltagarnas olika bidrag. Under tiden så pågår inlägg och formulering i text, för dem som vill. Deltagarna kan därefter betrakta tankekartan och genom bearbetning och analys komma fram till de viktigaste synpunkterna. På samma sätt kan de göra med deras respektive syn på vad företaget bör stå för i en föränderlig framtid. När detta är klart bör gruppen ha kommit fram en gemensam syn på vad företaget är idag och vad det borde stå för i en framtid. På detta sätt blir det troligen lättare att urskilja vilken väg företaget behöver utvecklas mot och visionen kan formuleras. 4. Visionen formuleras i skriven rapport, som inte ingår i applikationens tillämpning. 17

18 2.4 Fem faktorer som påverkar lärande Nedan beskrivs hur de fem faktorerna: inlärningsstilar, narrativa former, samarbete, interaktion och återkoppling (Larsson, 2001) använts i utformningen av applikationen. Inlärningsstilar Applikationen är utformad så den underlättar för individer med olika inlärningsstilar. Genom att använda bilder som kan sammanfogas till en helhet, mönster och sammanhang kan den som lär sig med hjälp av den holistiskt kognitiva inlärningsstilen få lättare förståelse när mönstret väl är lagt. Den individ som har en analytisk inlärningsstil kanske däremot får lättare förståelse genom att ta till sig delarna, detaljerna, innan de bildat mönstret. Applikationen möjliggör även för dem som föredrar text eller grafiskt material att välja vilket sätt de vill använda. Bilder spelar en viktig roll för mänsklig kommunikation och bilder innefattar oftast mer betydelse för betraktaren och information än en text. För att tillgodose de individer som har en inlärningsstil, där de lär sig lättare genom att få information i bild än text, väljer jag att möjliggöra användandet av bild, som komplement till text i applikationen. De individer som föredrar visualiseringar blir uppmärksammade och får inte enbart jobba med textbaserat material. Narrativa former Vi minns bättre om vi har en berättelse som länkar samman information till skillnad från separata fakta. En utveckling av narrativitet (berättande) kan vara att de lärande delvis utformar berättelsen själva genom att associera tillsammans över det bildmaterial som binder samman studieuppgiften som skall lösas med deras tidigare insamlade erfarenheter. Applikationen kan med användandet av både bild samt sammanfogandet av mönster leda till ny kunskap för de lärande. Mervärdet av att arbeta med bilder skulle i så fall vara att det skulle underlätta associationer mellan ord (text) och betydelsebildning. Bilden tjänar i detta fall ett syfte som hjälpmedel att delge gruppen den kunskap som finns hos varje lärande. Samarbete Applikationen är konstruerat för en fleranvändarsituation, som därmed uppmanar gruppen till att samarbeta för att lösa den gemensamma uppgiften. De lärande utför härmed genom samtidig kommunikation och interaktion en uppgift, dvs. kollaboration. Detta är enligt CSCL-teori mer effektivt än individuellt lärande. Interaktion Interaktion sker när de lärande aktivt experimenterar och reflekterar medan de löser problemet/uppgiften gemensamt. Applikationen tillåter en relativt hög nivå av interaktivet genom att de lärande omedelbart kan påverka bild och text. Det är möjligt för dem att påverka bildmaterialet när det finns på den gemensamma arbetsytan. Det finns alltså ingen ägare till bilden. Till exempel kan en lärande välja att lägga upp en bild, men en annan lärande kan förändra eller ta bort densamma. Bilderna skall även kunna manipuleras med ett bildredigeringsverktyg för att skapa en mer dynamisk övning där de lärande får en möjlighet att själva påverka bilderna direkt. Den möjligheten till interaktion med bildmaterialet skulle kunna ge de lärande en större tillfredställelse med applikationen än bara att komponera färdiga bilder. 18

19 Att den lärande reflekterar över sin egen utveckling och förändring är en viktig del av interaktionen. I applikationen kan de lärande spara sitt material för att senare kunna granska och reflektera över vad den lärande lärt sig, hur kunskapen eller attityden förändrats. Genom att jämföra gammal kunskap med ny får de lärande möjlighet att reflektera över resultatet. Återkoppling Återkoppling kan vara en del av interaktionen. Återkoppling speglar här mer det gensvar den lärande får huruvida uppgiften är löst med rätt svar med facit, dvs. explicit återkoppling. När de lärande anser att uppgiften är färdig, finns i applikationen en utskriftsida för resultatet av chatt- och bild. Detta ger återkopplingen, som i en utveckling även kan jämföras med ett facit för specifik uppgift. Implicit återkoppling får de lärande under tiden de arbetar med uppgiften, eftersom all förändring av bild och text sker omedelbart och blir synligt på skärmen samtidigt för alla. Om läraren är en i gruppen kan denne lämna direkt återkoppling under arbetets gång. 2.5 Metaforers roll i designen Inom design och med ett kognitivt perspektiv kan man tala om konceptuella modeller (Preece, 1994). Begreppet kan användas för att förklara hur designern och användaren uppfattar och förstår ett system i tanken. Designern skapar sin mentala modell när denne skapar systemet och användaren skapar sin mentala modell för att bruka systemet. Relationen tar sig uttryck i en systembild, en bild som består av gränssnittet, dess beteende och dokumentering, där målet är att skapa en fungerande mental modell hos användaren. Ett lyckat tillvägagångssätt inom gränssnittsdesign har varit att ansluta till användarens tidigare kunskap och brukssituationen samt användningen av metaforer. Figur 4. Designmodell, användaremodell och systembild. Källa: Preece, 1994 För att kommunicera denna systembild till användaren kan både språkliga och bildliga metaforer användas. I den metaforbildning som sker i övningen lades en större vikt vid de språkliga metaforerna. Till applikationen var min tanke att låta gränssnittet vara transparant, det vill säga att utsätta användaren för så få bildmetaforer som möjligt. En vanligt förekommande metafor inom programutveckling är den så kallade skrivbordsmetaforen 19

20 (Preece, 1994). Den skall låta systemets gränssnitt mot användaren efterlikna ytan av ett skrivbord. Ytan skall då fungera som en överstående princip för hur arbetet skall organiseras. På ytan kan sedan datafiler, som representeras med hjälp av ikoner av olika slag, placeras. Datafilerna kan sedan manipuleras på olika sätt, ett exempel är att förflytta dem med hjälp av musen (pekaren) över ytan. Även om denna metafor fungerar som den grundläggande uppfattningen av gränssnittet hos användaren, har den sina begränsningar. För att ge en mer komplett beskrivning av gränssnittet kan man tala om Composite metaphors (ibid, 1994), eller sammansatta metaforer (förf. övers.). Det innebär att gränssnittet kombineras med till exempel menyer och fönster. Det som användaren uppfattar är en sammanblandning av metaforer med olika utgångspunkter. Mitt motiv för dessa val var att det var välkända metaforer som låg nära den uppfattning användarna hade om programvaror. Här skedde alltså en anpassning till en miljö som redan var känd hos användaren. Mitt koncept som beskrivs i kapitel 2.3 handlar om att skapa en bild och textbaserad applikation med stöd av interaktionsteknologens verktyg och teorier. Några av dessa teorier beskrivs i detta kapitel. Tyngdpunkten kommer att ligga på att utforma en övning för studenter inom ramen för en distanskurs som heter Organisationskommunikation, denna beskrivs närmare i kapitel För att leda studenterna till övningsmomentet kan det läggas en kompletterande text till den arbetsbeskrivning (bilaga 2) som förklarar kursuppgiften Organisationens kultur. Utkast till en förklaring av övningen: Genom detta verktyg är det möjligt att bygga upp ett bildcollage som ni kan få att återspegla en organisations kultur. Till er hjälp finns en chatt för kommunikation, ett bildarkiv med redigerbara bilder samt en gemensam arbetsyta. När en bild är placerad på den gemensamma arbetsytan kan den redigeras av alla deltagarna. Övningen går ut på att ni för varandra skall presentera tidigare kunskap som samlats in i form av undersökningsmaterial. Detta kan visas via associationer mellan bilder och påverkansfaktorer. Övningen skall utföras i momentet före ni skall skriva er rapport. Efter övningen skall ni diskutera vad ni kom fram till och jämföra resultaten från era undersökningar med det ni har på chatten och bildresultatet. Då skall ni få en förståelse för vad er rapportdel kommer att innehålla. En rimlig tidsram är ca 2 timmar. På detta sätt skulle studenternas ges en mental bild av vad ett övningsmoment skulle innebära. Texten innehåller de grundläggande begreppen för att för att studenterna ska en kännedom av övningen. Till exempel innebär en gemensam arbetsyta att det bildmaterial som läggs upp där är tillgängligt för manipulation av alla studenterna. En annan innebörd av det begreppet skulle annars kunna vara att endast presentationen av bilderna varit gemensam. Då skulle varje student enbart kunna redigera sin egen bild och inte de andras. Observera att vissa delar som verktygslådan för att kunna redigera bilderna inte ingår i förklaringen. Syftet med att skapa en språklig metafor är att få studenternas mentala bild att handla om att använda sin intuitiva förståelse. Att när de för första gången öppnar upp programmet har de en föraning om vilka delar den innehåller och deras inbördes relation. 20

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR - Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad 0

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design Boken Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design är helt grundläggande inom interaktionsdesign kan upplevas som abstrakt och svårt att förstå förstås bäst genom att man utforskar och upplever

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling

UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling UTBILDNING Processbaserad verksamhetsutveckling 2 veckor i maj 4 8/5 och 18 22/5 2015 Flexeurope AB SYFTE UPPLÄGG Få kompetens kring alla moment vid utveckling och implementering av körbara verksamhetsprocesser.

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3

KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KONSTFACK UNIVERSITY COLLEGE OF ARTS, CRAFTS & DESIGN DKK/ Grafisk Design och Illustration Årskurs 3 KURSBESKRIVNING Examensarbete 23hp Poängen fördelas på delmoment: Projektbeskrivning 2 hp Tidsplan 2

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll? Lärandemiljön spelar den någon roll? Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Bakgrunden Kursen Utvecklingsarbete Syfte Mål Kursen Sociologi helt på nätet, nivå A-D Inga möten på campus Textbaserad, ingen variation

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Presentation av uppgiften. Företaget. Vi ger er i uppgift att: Sista-minuten-företaget. Målanalys. Arbetssätt under övningarna

Presentation av uppgiften. Företaget. Vi ger er i uppgift att: Sista-minuten-företaget. Målanalys. Arbetssätt under övningarna Arbetssätt under övningarna Kort introduktion av övningsledaren Påbörja den aktuella veckans uppgift Redovisning: handledaren går runt mellan grupperna en av handledaren utvald person kort redovisning,

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia

Utbildningsplan. Webb och multimedia. Dnr HS 2015/172 SGWOM. Programkod: Webb och multimedia Study Programme in Web and Multimedia Dnr HS 2015/172 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Webb och multimedia Programkod: SGWOM Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120/180 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Designkoncept Field Study Organizer

Designkoncept Field Study Organizer 1 Designkoncept av Simon Strandh. Digital Design, Högskolan Kristianstad Designkoncept Field Study Organizer Den tänkta applikationen är designad i syfte att användas som ett dokumentationsstöd under fältstudier.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer