Bilder av framtiden. Malmö högskola. Konst, kultur och kommunikation. Interaktionsteknologi 120p. Examensprojekt 20p VT2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilder av framtiden. Malmö högskola. Konst, kultur och kommunikation. Interaktionsteknologi 120p. Examensprojekt 20p VT2006"

Transkript

1 Malmö högskola Konst, kultur och kommunikation Interaktionsteknologi 120p Examensprojekt 20p VT2006 Bilder av framtiden Utveckling inom distansutbildningsområdet Författare: Torbjörn Jönsson IT99 Handledare: Michael Svedemar

2 Abstract The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation. The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed. Keywords: E-learning, collaborative learning, pedagogy, synchronous software application, interactiondesign. 2

3 Sammanfattning De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som Teknikbaserat lärande (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post. För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse. Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle. Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med think-aloud metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar. Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet. Nyckelord: E-lärande, kollaborativt lärande, pedagogik, synkron applikation, interaktionsdesign. 3

4 Förord Det har varit en lång och mödosam process att göra detta examensarbete. Men det har varit en lärorik process och har jag har lärt mig mycket på vägen. Jag vill ge handledare Michael Svedemar ett stort tack för engagerat stöd och examinator Lone Malmborg för stort tålamod och konstruktiv kritik. Ett varmt tack till Helen Uliczka för språkgranskning och synpunkter Torbjörn Jönsson Malmö, augusti

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Distansutbildning och e-lärande Olika leverantörer av e-utbildning Olika teorier om lärande Faktorer för effektivare e-lärande Definitioner Problemformulering Syfte Teoribakgrund för utveckling av applikation Designprocessens teoribakgrund CSCL-teori Applikationens koncept Fem faktorer som påverkar lärande Metaforers roll i designen Metod /Material Urval/avgränsning för fallstudien: Målgrupp Organisationskommunikation Kursuppgift Kursadministratör Mina roller Avgränsningar Faktainsamling om målgruppen Gruppfördelning Studieresultat Enkäter Designmaterial Persona Scenario: Applikationen i en kontext Koncepttest Urval av testpersoner Urval av bildmotiv Utförande av koncepttest Contextual Inquiry Prototyptest Urval av testpersoner Urval av bildmotiv Think aloud - protocol Utförande av prototyptest Resultat Resultat av koncepttest Utvärdering av de fem faktorerna Resultat av prototyptest Utvärdering av de fem faktorerna Gestaltning Prototyp Systemet

6 5.3.2 Gränssnittet Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion De fem faktorernas betydelse Kritik av applikationen Realiserbarhet för prototypen Slutsats Litteraturförteckning Bilagor Appendix A

7 1 Inledning Ökad användning av Internet håller på att förändra vårt samhälle. Tillgänglighet till information och möjlighet till kommunikation öppnar upp nya marknader. Ett område som håller på att förändras i och med dessa nya möjligheter är utbildningsområdet. Universitet och högskolor kan idag erbjuda en mängd utbildningar och kurser på distans via Internet. Begreppet distansutbildning har ändrat karaktär, efter att tidigare för många ha förknippats med brev-/korrespondenskurser, till att vara övervägande datorbaserad. Många distansutbildningar är dock fortfarande förhållandevis traditionella till sin utformning. Med detta uppsatsarbete vill jag pröva möjlighet till att utveckla ett distansutbildnings - koncept, i form av en bild- och textbaserad applikation, där studerande kan kommunicera samtidigt över gemensam studieuppgift, utan att befinna sig på samma fysiska plats. 1.2 Bakgrund Distansutbildning och e-lärande Uppdelningen mellan arbete och studier har varit ganska strikt, antingen arbetar man full tid eller studerar man full tid. Genom distansutbildning kan människor kombinera både arbete och studier. Det kan delvis förändra rollen för universitet och högskolor, från att vara en plats för socialt samspel och kunskapsinhämtning, till en mer renodlad roll som kunskapsleverantör. Inom distansutbildningsområdet finns idag ett flertal företag på en marknad som hanterar kurser med Internet som bas. En del företag levererar enbart tjänster för kursadministration och kommunikation. Tjänsterna ger lärare och de lärande en möjlighet lägga upp kursmaterial på ett gemensamt kursutrymme. Kommunikationen sköts huvudsakligen via e- post och chatt. Det finns även möjlighet att utföra enklare tester, som handlar om att kryssa för rätt svar i en ruta och på så sätt besvara en fråga. Andra företag vars produkter finns tillgängliga via Internet har tagit ett steg längre. De kan förutom att tillhandahålla olika former av chattar och administrationssystem, även erbjuda audio- och videokonferenssystem. Några företag ger möjlighet till programdelning, en teknik som kan liknas vid ett fjärrskrivbord en deltagare tillåter andra att ta kontroll över det aktuella programmet för att till exempel visa vissa funktioner. Det finns olika former av distansutbildning och även om den följande beskrivningen har en kronologisk uppbyggnad, utesluter inte de tidigare formerna av distansutbildning fortfarande används. Distansutbildningsområdet är omfattande med både offentliga och privata intressenter. Producenterna av utbildning återfinns till exempel både inom universitetsvärlden och privata företag. Vad innebär distansutbildning? Frågan är inte helt lätt att besvara. I ett delbetänkande av DistansUtbildningsKommitten (DUKOM): Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT stöd. (SOU 1998:57), anges att en egentlig och allmänt accepterad definition saknas. Men i beskrivningen som DUKOM lämnar handlar det om en utbildningsform med en frihet i tid och rum. I begreppet ligger då ett synsätt på hur utbildningen genomförs, inte vad den innehåller. Detta får ses som det mest grundläggande inom en beskrivning av 7

8 distansutbildning. Man har tagit fasta på en avgränsning mot vanlig undervisning med lärare/handledare och studenter som delar samma tid och rum. DUKOM lämnar även en beskrivning av hur en typisk distansutbildning har genomförts under de sista 30 åren. Genomförandet av utbildningen består då av litteraturbaserade självstudier som varvas med fysiska möten i grupp, en styrande studiehandledning, inlämningsuppgifter och individuell handledning via distansöverbryggande medier. De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Även begreppet elektroniskt lärande, det vill säga e-lärande (eng. e-learning) råder det delade meningar om vad begreppet egentligen innebär. Att e-lärande är ett relativt nytt fenomen kan vara en bidragande orsak till att det inte finns någon allmänt accepterad definition av begreppet. Exempel på andra begrepp som används parallellt är datorstödd utbildning, webbaserad- och interaktiv utbildning mm. I boken Utbilda via Internet: handbok i IT -pedagogik: del 1 (Nyberg & Strandvall, 2000) diskuteras begreppet e-learning. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det handlar då om inlärning med elektroniska hjälpmedel. I Aktuella trender inom kompetensutvecklingsområdet (SOU 2000:115) förklaras begreppet e-learning som Teknikbaserat lärande (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media, t.ex. Internet, intranet, extranet, satellit, radio, TV och CD-rom. Figur 1. Olika underavdelningar av lärandeformer. Källa: Aktuella trender inom kompetensutvecklingsområdet (SOU 2000:115) Figuren ovan kommer ursprungligen ifrån en artikel av Urdan & Weggen (2000). Där finns beskrivningar av de olika formerna av lärande. Dessa presenteras här: Datorbaserat lärande (computer-based learning): Lärande med hjälp av dator, men utan att man nödvändigtvis är uppkopplad till något nät. En kurs eller utbildningsmaterial som presenteras med hjälp av dator, i första hand CD-ROM. Detta lärande kräver inte en dator kopplad till nätverk och har därför sällan länkar till utbildningsmaterial utanför kursen. 8

9 Nätbaserat lärande (online learning, web-based learning eller Internet-based learning): Utbildningens innehåll levereras via webbläsare över Internet alternativt intranät. Nätbaserat lärande tillhandahåller länkar för utbildningsmaterial utanför kursen, som till exempel referenser, e-post, anslagstavlor och diskussionsgrupper. Detta lärande har fördelarna av datorstött lärande och behåller samtidigt fördelarna av lärarledd utbildning. Teknikbaserat lärande (e-learning eller technology-based learning): Täcker ett brett område av applikationer och processer såsom nätbaserat lärande, datorbaserat lärande och digital kollaboration. Kursinnehållet kan levereras via Internet, intranet, audio/video band, interaktiv TV och CD-ROM. Denna form av lärande är smalare än distansutbildning, som även innefattar textbaserat lärande och utförs via skriven korrespondens. Distansutbildning (distance learning): En utbildningssituation där läraren och den lärande är åtskilda i tid, plats eller båda. Utbildning förmedlas till olika platser på synkront eller asynkront sätt, med instruktioner, skriven brevväxling, text, bild, audio/videoband, CD-ROM, nätlärande, audio/video konferenser och interaktiv TV. Distansutbildning hindrar inte användningen av det traditionella klassrummet. Definitionen av distansutbildning är bredare och innehåller definitionen av teknikbaserat lärande Olika leverantörer av e-utbildning Maria Larsson (2001) gör en kategorisering av de olika leverantörerna av e-utbildning. För att förstå rollfördelningen mellan olika leverantörer används denna kategorisering i min uppsats. Kategoriseringen är: Plattformsleverantören Tillhandahåller publicerings- och redigeringsverktyg för webben, det kan handla om exempelvis administrationssystem. Innehållsleverantören Ansvarar för det pedagogiska innehållet, t ex studiematerial och metodik. Tjänsteleverantören Håller studiematerialet uppdaterat och ansvarar för att tekniken fungerar Olika teorier om lärande Inlärning är ett komplext begrepp som innehåller många olika beståndsdelar. Från att förr ha fokuserat på det katederbundna utlärandet, har modern pedagogik nu helt svängt detta till at istället se människan som en social varelse, som lär sig i samspel med andra och världen runtomkring sig. En av de första förespråkarna för ett modernare synsätt var John Dewey ( ), som lade grunden till den progressiva pedagogiken med sitt Learning by doing. 9

10 Via kognitivismen (Qvarsell, 1978), med dess helhetsperspektiv på individen och dennas erfarenheter, har inlärningspsykologin numera närmat sig ett förenande mellan de biologiska, representerade av bl a Piaget (Kamii, 1976) och socialkonstruktivistiska teoribildningarna, representerade av bl a Vygotskij, som betonar fantasi samt språkliga och sociala aktiviteter. (Vygotskij, 1981) Människan kan ses som en lärande individ som lär sig genom sociala kontakter, i mötet med andra människor. Maria Larsson (2001) nämner hur bilder har varit viktiga för kommunikation och har haft betydelse tidigt i människans utveckling. Bilden kan också vara bärare av större mängd och mer komplex information. När material skapas för att kunna kommunicera med människor som talar andra språk, med barn eller döva, används ofta bilder eftersom de säger så mycket. Kanske bilden ger oss tillgång till vårt stora minne, som gör att individen kan forma kunskapen där utav? Människan har nämligen ett stort passivt minne, som innebär att vi har en stor förmåga till att känna igen given information. Vårt aktiva minne, som ger oss förmågan att aktivt producera kunskap är ytterst begränsat i storlek (Gulz, 1999). Det grafiska gränssnittet med färg, form och bild, tillåter människan att i högre grad utnyttja sitt kraftfulla passiva minne istället för det begränsande aktiva minnet. För majoriteten av människor är de grafiska gränssnitten lättare att se mening i och minnas. Människan kan då bättre utnyttja sina naturliga kognitiva strategier. Individer uppfattar information på olika sätt och vi har olika inlärningsstilar, kognitiv variation. Detta innebär att vi inhämtar och formar (konstruerar) vår kunskap på olika sätt. En del individer får lättare förståelse genom att se mönster och sammanhang, andra genom detaljer eller text. Därför anser Gulz (1999) att man vid IT-design bör ta hänsyn till den kognitiva variationen hos användarna och så långt det går anpassa gränssnittet till en ökad grad av individualisering Faktorer för effektivare e-lärande I Fem faktorer för effektivare e-lärande, D-uppsats av Maria Larsson (2001), undersöks vad som kan påverka e-lärande. Uppsatsen använder olika inlärningsteorier som stöd för de utvalda faktorerna. I uppsatsen är faktorerna underbyggda med betydligt bredare och längre förklaringar. Här återges förklaringarna översiktligt. Inlärningsstilar Olika individer har olika inlärningsstilar, d.v.s. alla individer lär sig inte på samma sätt. Vissa föredrar text- och ljudbaserad material, medan andra lär sig bättre genom att se informationen grafiskt. Det är en fördel om kursdeltagarna själva kan välja vilket sätt de i huvudsak vill använda. Desto fler sinnen som engageras vid lärandet desto bättre. I samband med datorstött lärande använder vi oftast inte mer än syn och hörsel. Bilder spelar en viktig roll i kommunikationen mellan människor. I människans utveckling har vi tänkt längre i bilder än med ord. En bild kan ibland enklare beskriva komplexa informationsmängder. Maria Larsson nämner även den holistiskt kognitiva inlärningsstilen, som innebär att individen får förståelse genom att se mönster, sammanhang och helhet först. Vid den analytiska inlärningsstilen får individen lättare förståelse genom att först ta till sig delarna, detaljerna. 10

11 Narrativa former Berättelser knyter ihop information, till skillnad från material med separata faktauppgifter. Det gör att vi minns innehållet bättre. Människan har lättare att komma ihåg något i ett sammanhang i jämförelse med en isolerad händelse. Att använda associationer i berättelsen kan vara till stor hjälp i lärandet. Enligt Piagets teori om assimilation så sorterar den lärande in nya begrepp i den egna kognitiva strukturen utan att förändra den. Vid ackommodation ändras den egna kognitiva strukturen efter nya intryck och erfarenheter. Den lärande bör kunna få hjälp med att associera genom att använda material som binder samman situation eller fenomen som ska läras med tidigare erfarenheter och situationer. En utveckling av narrativitet kan alltså vara att den lärande delvis utformar berättelsen själv. Vårt minne har lätt för att känna igen strukturer i berättande. Med hjälp av det vi kan skaffa oss ny kunskap genom att jämföra med tidigare erfarenheter, eller anpassa ny kunskap till gammal. Samarbete Lärandet kan stimuleras genom att utföra gruppuppgifter, exempelvis som att gruppdiskussioner ger fördelar vid inlärning. Studier har visat att förmågan att lösa problem ökar i grupp jämfört med att arbeta enskilt. Vid samarbete behöver man klargöra sin syn på problemet inför andra, vilket stödjer reflektionen över det egna sättet att lösa vid problemlösning. Därför är det viktigt att materialet uppmanar till samarbete. Förhoppningen om att datorn ska underlätta arbete i grupp är stor. Ett helt forskningsfält som benämns Computer Support for Collaborative Learning (CSCL) har skapats utifrån hypoteser om att kollaborativt lärande i vissa fall är mer effektivt än individuellt lärande skriver Maria Larsson. Interaktion Inlärningsteorierna påvisar att, egen handling leder till djupare förståelse, jämfört med att lyssna på eller iaktta andra. Pedagogen John Dewey förespråkade en problemlösningsmetod där de lärande aktivt experimenterar och reflekterar. Inom e-utbildning förekommer ofta experimenterande men inte i lika hög grad reflektion. Interaktivitet speglar graden av aktivitet mellan den lärande och dataprogrammet. Det finns olika nivåer av interaktivitet. En hög nivå är när den lärande har ett antal verktyg som kan användas för att simulera förlopp, skapa olika handlingar och se konsekvenserna där utav. Simuleringar, den lärande jobbar i en låtsasvärld och kan utför sina handlingar är ett exempel. Fördelen med en simulerad miljö är att den är säkrare och ger möjlighet till direkt återkoppling. Ett annat exempel på hög nivå av interaktivitet enligt Maria Larsson är så kallat ett Tutoring system med en virtuell handledare. Ett sådant system består av tre komponenter: (1) domänkunskap, till exempel en simuleringsmodell, (2) en modell av eleven (kunskapsnivå). Dessutom en modell av (3) undervisningssituationen, som är lärarens perspektiv, baserat på de vanligaste pedagogiska problemen inom området. Det finns beskrivet förslag som är bra att tänka på vid utveckling av datorstött lärande, dessa är: Att den lärande får stöd i form av instruktioner under tiden den arbetar Att en klar målsättning med övningen ges. Att den underliggande modellen som övningen bygger på förklaras. Att använda teknik som exempelvis simuleringar och virtuella världar. 11

12 För att utveckla kunskap krävs både experimenterande och reflektion. Det är viktigt att den lärande lär sig granska, reflektera över och kritiskt värdera sitt eget arbete. I datorn kan den lärande skriva en elektronisk loggbok och där spara sina arbeten, för att i senare tillsammans med läraren se om sättet att tänka förändrats. Återkoppling När vi samtalar och interagerar med andra får vi omedelbar återkoppling, antingen muntligt och/eller med kroppsspråk. Interaktionens roll för lärande betonas starkt. Återkoppling kan vara en del av interaktionen. Det Maria Larsson avser är den form av återkoppling som ges från datorstött lärande. Exempel på explicit återkoppling är ett test i slutet av en kurs, där den lärande kan jämföra sitt svar med ett facit. Den lärande kan också bli hänvisad till en uppgift att utföra en handling praktiskt. Vid implicit återkoppling anpassar sig programmet efter den lärandes prestationer och handlingar under kursens gång Definitioner Med distansutbildning avses i denna uppsats att kommunikationen mellan deltagarna huvudsakligen utförs via Internet. Med begreppet e-lärande (e-learning) avses i uppsatsen, interaktivt lärande vid användning av elektroniskt undervisningsmaterial (SOU 2000:115), i det här fallet en bild- textbaserad applikation. Med lärande avses den process där individen bearbetar sina tidigare uppfattningar med hjälp av nya kunskaper och omkonstruerar dessa till förändringar vad gäller känslor, attityder eller tankar. (Nyberg. & Strandvall. 2000) Med gemensam arbetsyta menas att kursdeltagarna delar en yta där arbetsmaterial kan manipuleras under gemensam tidsrymd. Synkron kommunikation är samtidig direkt kommunikation mellan deltagarna, till skillnad från asynkron kommunikation som inte sker samtidigt med direktkommunikation, utan sker vid olika tidsperioder. (SOU 2000:115) 12

13 1.3 Problemformulering Distansutbildning har flera nackdelar jämfört med platsbunden undervisning. Den sker just på distans, vilket innebär att studentens kontakt med andra studenter, och med lärare, blir begränsad. Kunskapsutbyte kan då inte ske i direkt diskussionsform, vilket innebär att nyanser i andras tänkande och uttryckssätt försvinner. Undervisningen inom distansutbildningen sker huvudsakligen genom att inhämta skriven text, det vill säga genom det traditionella sättet. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker via e-post. Att öka möjligheterna för snabb, direkt kommunikation och diskussion kan vara en metod. Att öka mängden bildmaterial som kan ge pedagogiska krokar att hänga upp textens fakta kan vara en annan metod. En applikation med möjlighet att både arbeta med bild och text skulle kunna ge en möjlighet till individualisering. För att utveckla ett effektivare e-lärande borde möjlighet till synkront kollaborativt arbete med möjlighet till variation i inlärningsstil vara av intresse. Min frågeställning är: Hur kan man utveckla en kollaborativt bild- och textbaserad applikation för e-lärande baserad på Maria Larssons fem faktorer för effektivare e-lärande? 1.4 Syfte Syftet med mitt examensarbete är att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande, baserad på Maria Larssons fem faktorer för effektivare e-learning samt utvärdera denna genom en fallstudie. 13

14 2 Teoribakgrund för utveckling av applikation 2.1 Designprocessens teoribakgrund Ett relativt sentida vetenskapligt område för att studera, konstruera och utvärdera design av datorbaserade interaktiva system är disciplinen Human-Computer Interaction (HCI), vilken har som primärt mål att uppnå hög grad av användbarhet (usability). HCI-design skall vara användarcentrerad och involvera användaren så mycket som möjligt. Då användbarhetsdesign alltså är ett begrepp som är mer relaterat till interaktionskomponenten av mjukvaran, än till mjukvaran som sådan (Hartson, 1998), bör designprocessen föregås av inhämtande av kunskaper från många vetenskaper. Därmed blir HCI med nödvändighet ett utpräglat tvärvetenskapligt teorifält. Förutom kunskaper från ren dataingenjörskonst, datateknik och AI (artificial intelligence) anses det vara viktigt att integrera lärdomar från kognitiv- social- och organisationspsykologi (Preece, 1994). Begreppet användbarhet kan ges en bred definition som lätt-att-använda (Hartson, 1998). När det gäller detta bör den fysiska utformningen av gränssnittet ge en hög affordance, det vill säga användaren skall snabbt kunna känna igen sig och förstå vilka funktioner som leder till vilka resultat. En användbar programvara skall ge tydlig och snabb feed-back till användaren och möjlighet till snabbhet i uppgiftsutförandet, såväl som ökande av användarens belåtenhet och minskade möjligheter till misstag. Designen bör även bygga på usefulness, det vill säga att programvaran eller hårdvaran skall klara av de uppgifter användaren önskar utföra. För att uppnå en hög användbarhet av programvaran måste man börja med att göra en kravanalys, där man med utgångspunkt från användarens behov formulerar vilka funktioner programmet skall klara. Ett annat sett att se på användbarhet är utgå från ett antal mätbara faktorer som skall uppfyllas. Perspektivet kan härledas till en mer teknisk ingenjörstradition. Man kan tala om en objektiv inställning till användbarheten. I boken Design av informationsteknik (Löwgren & Stolterman, 1998), lämnas en sådan beskrivning som anger att det som skall testas kan mätas i produktivitet, preferenser, lärbarhet eller prestation. Men i dagens situation lyfts även subjektiviteten fram där användarnas upplevelser bildar utgångspunkt för designen. Denna syn återfinns inom den participativa designinriktningen (Preece, 1994) som använder etnografiska metoder. Där används metoderna för att studera användarnas beteenden och livsmiljöer. Det finns många olika metoder, som kan ses som ett stöd för designern. Att använda metoder är dock ingen garanti för att kvalitetssäkra designprocessen, som enligt Löwgren &Stolterman (1998) aldrig blir bättre än den enskilde designern, oavsett vilken metod som används. Design av programvara som skall användas av många olika människor kan inte enbart bygga på kunskap om teknik och eventuellt möjliga funktioner, utan måste ta hänsyn till faktorer som rör användaren och interaktionerna mellan användare. Maximering av antalet funktioner är ofta sämre än adekvat design (Löwgren & Stolterman, 1998), vilket innebär att designern måste bedöma vilket som är det mest lämpliga designalternativet i ett givet sammanhang. Flera designmodeller har presenterats under åren och redan tidigt fanns det en användarcentrering i en del av dem, till exempel i Xerox Systems Development Division Methodology från Andra, exempelvis vattenfallsmodellen, är relativt linjära i ett topdown-system från tanke till färdig produkt. En av de moderna modellerna är Hix och Hartsons (1993) "star-life cycle" (fig. 2) där evalueringen, utvärderingen, placerats i centrum av 14

15 modellen, istället för att vara sista momentet i denna. Denna placering möjliggör iteration, det vill säga ett upprepande av delstegen i designprocessen och modellen blir på så sätt självkorrigerande. Genom att det finns feed-back loops till varje delmoment kan designern göra empiriska test för att sedan gå tillbaka för att förbättra och förfina, tills produkten till sist befinns vara den bästa möjliga utifrån kravspecifikation och användbarhet. Implementation Task analysis/ functional analysis Prototyping Evaluation Requirements specification Conceptual design/ formal design Figur 2. Designprocessens olika delmoment och feedback-loops enligt modellen the starlife cycle konstruerad av Hix and Hartson Utvärderingen befinner sig i centrum. Därigenom kan designern i iterationsprocessen, efter varje utvärdering, gå tillbaka till de omkringliggande delmomenten och förbättra programvaran för att sedan utvärdera på nytt. (Avbildad från Preece, 1994) 2.2 CSCL-teori Med Collaborative Learning (CL) avses arbete bland lärande i grupp med en gemensam uppgift att lösa. När informationsteknologi används för att stödja interaktion och lärande i grupper används begreppet, computer supported collaborative learning (CSCL), på svenska datorstött kollaborativt lärande. När de samarbetande lärande individerna är geografiskt åtskilda, som vid distansutbildning, kallas det för computer support for distributed collaborative learning (CSdCL) enligt Bäckström & Said (2004). Teorin om CSCL har utvecklats genom datorns användning som multimedia verktyg för lärande i grupp enligt Koschmann (1996) och fokuserar på det sociala lärandet och lärprocessen, istället för på resultatet. CSCL baseras på konstruktivistiska teorier. Definitioner av CSCL varierar. Det finns dock vissa gemensamma faktorer som återfinns i CSCL-miljöer. Vanligtvis är det är en grupp av lärande, fördelade på olika platser, som 15

16 samarbetar med gemensamt problem /projekt med stöd av en specifik dator-mjukvara, som kan sträcka sig från en enkel asynkron diskussionslista, grupparbete för asynkront arbete till synkront multimedia miljöer med delade arbetsytor, program och dokument (van Bruggen, Kirschner & Jochems, 2001). Inom CSCL-teorin har man kommit att skilja på cooperation och collaboration (Dillenbourgh m fl.1995). Collaboration, står för ett arbete deltagarna utför genom samtidig kommunikation och interaktion, medan cooperation, samarbete, beskrivs som att deltagarna samtidigt utför separata arbetsuppgifter var för sig, för att senare sammanfoga dessa till ett färdigt resultat. Enligt denna definition är syftet med applikationen att uppnå kollaboration, snarare än samarbete. 2.3 Applikationens koncept Mitt koncept är att lärande individer, som befinner sig på olika geografiska platser, kan berika varandra med idéer och kunskaper om de ges möjlighet att samtidigt kommunicera och bearbeta en studieuppgift över en gemensam arbetsyta. Applikationen är främst tänkt att användas för att skapa en gemensam tankekarta över en specifik uppgift. Genom att välja ut bilder och formulera text kan gruppen skapa ett mönster av gemensam syn på den specifika uppgiften. Nedan följer en beskrivning över hur applikationen är tänkt att ingå i en uppgift där en grupp ska lösa ett problem, skapa visioner eller på annat sätt samstämmigt lösa en uppgift. 1. Först får gruppen information om den kommande uppgiften som skall lösas. 2. Gruppdeltagarna samlar individuellt information och fakta för att förbereda sig inför det gemensamma arbetet eller bidrar med sina egna tidigare inhämtade kunskaper som de innehar. 3. Därpå följer den del i processen där applikationen kommer till användning. Den möjliggör att deltagarna kan befinna sig på olika platser vid nätanslutna datorer och ha tillgång till samma arbetsyta synkront. De ser omedelbart vad någon annan deltagare bidrar med till arbetsytan på skärmen och kan då direkt diskutera samt påverka utvecklingen av uppgiftens resultat. Genom att individerna använder den inspiration som bilder, minnen och de övriga deltagarnas bidrag medför, sammanfogas deras enskilda kunskaper till ett resultat av uppgiften, ett mönster över en gemensam kunskapsbild. Applikationen möjliggör för gruppens deltagare att samtidigt bearbeta och lösa ett och samma problem eller uppgift, med hjälp av bild och text. 4. När gruppen utfört övningen och anser sig ha ett färdigt resultat, kan de reflektera över sitt resultat som syns på skärmen. Denna visar deras chattsession och slutliga sammanställda bildval. Applikationen har dock inte implementerat delen som ger utskrift av deras resultat. Om redovisning av uppgiften skall ske i rapportform kan detta utföras efter denna del i processen. Ett annat alternativ kan vara att gruppen tycker att informationen behöver kompletteras ytterliggare. Det kan då exempelvis handla om att leta upp nya fakta som kanske stöder ett visst resonemang. 16

17 I figur 3 återges en schematisk bild av applikationens plats i en del av en lärandeprocess. 1.Information 2.Faktainsaml. 3. Övning med bildoch textapplikation 4.Sammanställning av rapport Uppgift:. internet bibliotek platsbesök Bild/chatt komponerings resultat Resultatet från övningen + övrigt arbetsmaterial. intervju övrigt Figur 3. Schematisk bild av förloppet för uppgiften. Det är i del 3, det gulmarkerade området som applikationen är avsedd att användas. En grupp kan lösa sin uppgift på följande sätt: 1. En grupp får i uppgift att skapa en vision för sitt företag. De anställda, som är utvalda att föreslå visionen, arbetar på olika platser i regionen. Gruppen kommer överens om att de bör arbeta fram en gemensam syn på vad företaget står för, vilka värden det representerar nu och kanske i en framtid. 2. För att vara mer förberedda fördelas olika uppgifter till gruppdeltagarna. De skall ta reda på hur andra företag inom och utanför branschen, formulerat visioner, för att inhämta inspiration. 3. Vid en utvald tidpunkt sätter sig deltagarna vid respektive nätanslutna dator och arbetar samtidigt, med hjälp av applikationen, över den gemensamma arbetsytan på skärmen. Ur ett bildarkiv plockar deltagarna de bilder som upplevs som representativa för deras syn på företaget och slutligen så bildas en karta över deltagarnas olika bidrag. Under tiden så pågår inlägg och formulering i text, för dem som vill. Deltagarna kan därefter betrakta tankekartan och genom bearbetning och analys komma fram till de viktigaste synpunkterna. På samma sätt kan de göra med deras respektive syn på vad företaget bör stå för i en föränderlig framtid. När detta är klart bör gruppen ha kommit fram en gemensam syn på vad företaget är idag och vad det borde stå för i en framtid. På detta sätt blir det troligen lättare att urskilja vilken väg företaget behöver utvecklas mot och visionen kan formuleras. 4. Visionen formuleras i skriven rapport, som inte ingår i applikationens tillämpning. 17

18 2.4 Fem faktorer som påverkar lärande Nedan beskrivs hur de fem faktorerna: inlärningsstilar, narrativa former, samarbete, interaktion och återkoppling (Larsson, 2001) använts i utformningen av applikationen. Inlärningsstilar Applikationen är utformad så den underlättar för individer med olika inlärningsstilar. Genom att använda bilder som kan sammanfogas till en helhet, mönster och sammanhang kan den som lär sig med hjälp av den holistiskt kognitiva inlärningsstilen få lättare förståelse när mönstret väl är lagt. Den individ som har en analytisk inlärningsstil kanske däremot får lättare förståelse genom att ta till sig delarna, detaljerna, innan de bildat mönstret. Applikationen möjliggör även för dem som föredrar text eller grafiskt material att välja vilket sätt de vill använda. Bilder spelar en viktig roll för mänsklig kommunikation och bilder innefattar oftast mer betydelse för betraktaren och information än en text. För att tillgodose de individer som har en inlärningsstil, där de lär sig lättare genom att få information i bild än text, väljer jag att möjliggöra användandet av bild, som komplement till text i applikationen. De individer som föredrar visualiseringar blir uppmärksammade och får inte enbart jobba med textbaserat material. Narrativa former Vi minns bättre om vi har en berättelse som länkar samman information till skillnad från separata fakta. En utveckling av narrativitet (berättande) kan vara att de lärande delvis utformar berättelsen själva genom att associera tillsammans över det bildmaterial som binder samman studieuppgiften som skall lösas med deras tidigare insamlade erfarenheter. Applikationen kan med användandet av både bild samt sammanfogandet av mönster leda till ny kunskap för de lärande. Mervärdet av att arbeta med bilder skulle i så fall vara att det skulle underlätta associationer mellan ord (text) och betydelsebildning. Bilden tjänar i detta fall ett syfte som hjälpmedel att delge gruppen den kunskap som finns hos varje lärande. Samarbete Applikationen är konstruerat för en fleranvändarsituation, som därmed uppmanar gruppen till att samarbeta för att lösa den gemensamma uppgiften. De lärande utför härmed genom samtidig kommunikation och interaktion en uppgift, dvs. kollaboration. Detta är enligt CSCL-teori mer effektivt än individuellt lärande. Interaktion Interaktion sker när de lärande aktivt experimenterar och reflekterar medan de löser problemet/uppgiften gemensamt. Applikationen tillåter en relativt hög nivå av interaktivet genom att de lärande omedelbart kan påverka bild och text. Det är möjligt för dem att påverka bildmaterialet när det finns på den gemensamma arbetsytan. Det finns alltså ingen ägare till bilden. Till exempel kan en lärande välja att lägga upp en bild, men en annan lärande kan förändra eller ta bort densamma. Bilderna skall även kunna manipuleras med ett bildredigeringsverktyg för att skapa en mer dynamisk övning där de lärande får en möjlighet att själva påverka bilderna direkt. Den möjligheten till interaktion med bildmaterialet skulle kunna ge de lärande en större tillfredställelse med applikationen än bara att komponera färdiga bilder. 18

19 Att den lärande reflekterar över sin egen utveckling och förändring är en viktig del av interaktionen. I applikationen kan de lärande spara sitt material för att senare kunna granska och reflektera över vad den lärande lärt sig, hur kunskapen eller attityden förändrats. Genom att jämföra gammal kunskap med ny får de lärande möjlighet att reflektera över resultatet. Återkoppling Återkoppling kan vara en del av interaktionen. Återkoppling speglar här mer det gensvar den lärande får huruvida uppgiften är löst med rätt svar med facit, dvs. explicit återkoppling. När de lärande anser att uppgiften är färdig, finns i applikationen en utskriftsida för resultatet av chatt- och bild. Detta ger återkopplingen, som i en utveckling även kan jämföras med ett facit för specifik uppgift. Implicit återkoppling får de lärande under tiden de arbetar med uppgiften, eftersom all förändring av bild och text sker omedelbart och blir synligt på skärmen samtidigt för alla. Om läraren är en i gruppen kan denne lämna direkt återkoppling under arbetets gång. 2.5 Metaforers roll i designen Inom design och med ett kognitivt perspektiv kan man tala om konceptuella modeller (Preece, 1994). Begreppet kan användas för att förklara hur designern och användaren uppfattar och förstår ett system i tanken. Designern skapar sin mentala modell när denne skapar systemet och användaren skapar sin mentala modell för att bruka systemet. Relationen tar sig uttryck i en systembild, en bild som består av gränssnittet, dess beteende och dokumentering, där målet är att skapa en fungerande mental modell hos användaren. Ett lyckat tillvägagångssätt inom gränssnittsdesign har varit att ansluta till användarens tidigare kunskap och brukssituationen samt användningen av metaforer. Figur 4. Designmodell, användaremodell och systembild. Källa: Preece, 1994 För att kommunicera denna systembild till användaren kan både språkliga och bildliga metaforer användas. I den metaforbildning som sker i övningen lades en större vikt vid de språkliga metaforerna. Till applikationen var min tanke att låta gränssnittet vara transparant, det vill säga att utsätta användaren för så få bildmetaforer som möjligt. En vanligt förekommande metafor inom programutveckling är den så kallade skrivbordsmetaforen 19

20 (Preece, 1994). Den skall låta systemets gränssnitt mot användaren efterlikna ytan av ett skrivbord. Ytan skall då fungera som en överstående princip för hur arbetet skall organiseras. På ytan kan sedan datafiler, som representeras med hjälp av ikoner av olika slag, placeras. Datafilerna kan sedan manipuleras på olika sätt, ett exempel är att förflytta dem med hjälp av musen (pekaren) över ytan. Även om denna metafor fungerar som den grundläggande uppfattningen av gränssnittet hos användaren, har den sina begränsningar. För att ge en mer komplett beskrivning av gränssnittet kan man tala om Composite metaphors (ibid, 1994), eller sammansatta metaforer (förf. övers.). Det innebär att gränssnittet kombineras med till exempel menyer och fönster. Det som användaren uppfattar är en sammanblandning av metaforer med olika utgångspunkter. Mitt motiv för dessa val var att det var välkända metaforer som låg nära den uppfattning användarna hade om programvaror. Här skedde alltså en anpassning till en miljö som redan var känd hos användaren. Mitt koncept som beskrivs i kapitel 2.3 handlar om att skapa en bild och textbaserad applikation med stöd av interaktionsteknologens verktyg och teorier. Några av dessa teorier beskrivs i detta kapitel. Tyngdpunkten kommer att ligga på att utforma en övning för studenter inom ramen för en distanskurs som heter Organisationskommunikation, denna beskrivs närmare i kapitel För att leda studenterna till övningsmomentet kan det läggas en kompletterande text till den arbetsbeskrivning (bilaga 2) som förklarar kursuppgiften Organisationens kultur. Utkast till en förklaring av övningen: Genom detta verktyg är det möjligt att bygga upp ett bildcollage som ni kan få att återspegla en organisations kultur. Till er hjälp finns en chatt för kommunikation, ett bildarkiv med redigerbara bilder samt en gemensam arbetsyta. När en bild är placerad på den gemensamma arbetsytan kan den redigeras av alla deltagarna. Övningen går ut på att ni för varandra skall presentera tidigare kunskap som samlats in i form av undersökningsmaterial. Detta kan visas via associationer mellan bilder och påverkansfaktorer. Övningen skall utföras i momentet före ni skall skriva er rapport. Efter övningen skall ni diskutera vad ni kom fram till och jämföra resultaten från era undersökningar med det ni har på chatten och bildresultatet. Då skall ni få en förståelse för vad er rapportdel kommer att innehålla. En rimlig tidsram är ca 2 timmar. På detta sätt skulle studenternas ges en mental bild av vad ett övningsmoment skulle innebära. Texten innehåller de grundläggande begreppen för att för att studenterna ska en kännedom av övningen. Till exempel innebär en gemensam arbetsyta att det bildmaterial som läggs upp där är tillgängligt för manipulation av alla studenterna. En annan innebörd av det begreppet skulle annars kunna vara att endast presentationen av bilderna varit gemensam. Då skulle varje student enbart kunna redigera sin egen bild och inte de andras. Observera att vissa delar som verktygslådan för att kunna redigera bilderna inte ingår i förklaringen. Syftet med att skapa en språklig metafor är att få studenternas mentala bild att handla om att använda sin intuitiva förståelse. Att när de för första gången öppnar upp programmet har de en föraning om vilka delar den innehåller och deras inbördes relation. 20

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Föreläsning 7, Interak2on

Föreläsning 7, Interak2on Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor kunna muntligt och skriftligt redogöra för en händelse på korrekt franska

kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor kunna muntligt och skriftligt redogöra för en händelse på korrekt franska Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna uppfatta vardagligt talad franska även i snabbt tempo kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken Föreläsning 11 Planera utvärdering Kapitel 22-24 i kursboken Att planera utvärdering Vem, vilka? Att välja användare, antal Vad? Hur sätter man ihop lämpliga uppgifter? När? Hur lång tid ska man avsätta?

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt

Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Projekt: Utveckling av ett användargränssnitt Daniel Bosk interactivesys.tex 157 2016-10-04 21:02:00Z jimahl Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 2 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 5 Examination 3 5.1

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se

DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se DOCENDO AB 031-748 38 00 www.docendo.se BRETT UTBUD AV WEBBKURSER Docendo e-learning är en utbildningsportal där man kan nå hela Docendos utbud av webbkurser. Portalen är en webbplats med personlig inloggning

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012 Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3

Boken. Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design Boken Kap 2.1-2.4 Kap 11.3 Konceptuell design är helt grundläggande inom interaktionsdesign kan upplevas som abstrakt och svårt att förstå förstås bäst genom att man utforskar och upplever

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar

Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR - Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad 0

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform

Läs mer

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN Högskolan i Skövde den 16 aug 2013 Anette Lundin Bild 1 UPPLÄGG 9:00-9:30 Föreläsning 30 min 9:30-10:00 Rast (ni får med er en diskussionsfråga) 10:00-10:45

Läs mer

Införande av perspektiv i kursen PV7200, "Examensprojekt"

Införande av perspektiv i kursen PV7200, Examensprojekt Införande av perspektiv i kursen PV7200, "Examensprojekt" tisdag den 9 november 2004 Föreberedd för Malmö högskola Teknik och samhälle ITAL Datavetenskap Förberedd av Steve Dahlskog steve.dahlskog@ts.mah..se

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation SGMKV. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer