Uppsala län. Företagsamheten Pär Svärdson, apotea.se Vinnare i tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2015 MARS 2016

Transkript

1 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Foto: Alex och Martin. Pär Svärdson, apotea.se Vinnare i tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2015 Uppsala län

2 Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam? Sammanfattning Ökad företagsamhet för tredje året i följd Sjunkande nyföretagsamhet Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar i sju av åtta kommuner Förbättrad företagsamhet... 5 Fler företagsamma människor i länet Ökad företagsamhet bland kvinnorna... 6 Företagsamhet bland de yngre är lägre än det svenska genomsnittet Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet... 7 Högst företagsamhet i Knivsta... 7 E-handelspionjären Pär sätter unga i jobb Fortsatt svagare nyföretagsamhet Nyföretagsamheten fortfarande lägre än Sveriges genomsnitt Lägre nyföretagsamhet bland länets kvinnor Svagaste nyföretagsamheten bland de unga sedan Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Knivsta har länets högsta nyföretagsamhet Företagsamheten inom välfärdssektorn Ökad företagsamhet i välfärdssektorn Sex av tio företagsamma är kvinnor Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar i sju av åtta kommuner Flest företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Knivsta Appendix Tillväxt Avslut Källhänvisningar

3 Inledning Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärdssamhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och förverkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige. Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten. Så genomförs undersökningen Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid årsskiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16 34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även specialstuderat företagsamheten inom välfärdssektorn. 2

4 Vem är företagsam? I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam: personen har en F-skattsedel personen är delägare i ett aktivt handelsbolag personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen. 1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner och län över tid. Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På kan du även se hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. 1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning. 3

5 1. Sammanfattning Ökad företagsamhet för tredje året i följd Företagsamheten ökar för tredje året i rad och uppgår nu till 12,3 procent i Uppsala län. Även bland kvinnorna i länet växer företagsamheten. Bland de unga är dock företagsamheten oförändrad enligt årets mätning. Företagsamheten ökar emellertid enbart i tre av länets åtta kommuner och den förbättrade företagsamheten för länet i stort beror därför främst på en ökad företagsamhet i länets folkrikaste kommun, Uppsala. Liksom i fjol finner vi länets mest företagsamma befolkning i Knivsta, där 15,9 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. Lägst företagsamhet hittas i Älvkarleby, med 8,1 procent företagsamma. Sjunkande nyföretagsamhet Nyföretagsamheten minskar för andra året i rad och andelen nyföretagsamma människor uppgår nu till 10,8 per invånare. Likaså bland länets kvinnor och bland de unga minskar nyföretagsamheten. Nyföretagsamheten bland de unga har inte varit lika låg sedan Knivsta har fortfarande länets mest nyföretagsamma befolkning, med en nyföretagsamhet på 22,2 per invånare. Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar i sju av åtta kommuner Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 14 procent i Uppsala län under de senaste fem åren och uppgår nu till 4,2 personer per invånare. Enbart i Jämtland och Stockholms län är företagsamheten högre inom välfärdssektorn. Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i sju av länets åtta kommuner. Knivsta har länets högsta företagsamhet inom sektorn, med 5,4 företagsamma personer per invånare. 4

6 2. Förbättrad företagsamhet Företagsamheten i Uppsala län ökar för tredje året i rad. Andelen företagsamma människor uppgår till 12,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-74 år), vilket är högre än någonsin tidigare (se diagram 1). Även bland länets kvinnor ökar företagsamheten för tredje året i rad och uppgår nu till 7,6 procent av den arbetsföra befolkningen. Bland de unga (16-34 år) är företagsamheten oförändrad på 5,2 procent. Diagram 1. Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år % 12 % 10 % 11,2 % 12,3 % 8 % 6 % 4 % 2 % 6,1 % 7,6 % 4,7 % 5,2 % Totalt Kvinnor Unga 0 % År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Fler företagsamma människor i länet Antalet företagsamma människor uppgår till knappt i Sverige, vilket är en ökning med drygt personer jämfört med Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. I Uppsala län uppgår antalet företagsamma människor till drygt , vilket är en ökning med cirka 450 personer. Länets företagsamhet uppgår således till 12,3 procent och är därmed i nivå med det svenska genomsnittet, vilket diagram 2 visar. Diagram 2. Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % 12,3 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland 5

7 Ökad företagsamhet bland kvinnorna Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EU-länder. 2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträckning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn. 3 Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Uppsala län uppgår antalet företagsamma kvinnor till nästan 9 900, vilket också motsvarar 7,6 procent av befolkningen (se diagram 3). Detta är en ökning jämfört med fjolårets notering på 7,5 procent. Diagram 3. Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år % 10 % 8 % 7,6 % 6 % 4 % 2 % 0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland Företagsamhet bland de yngre är lägre än det svenska genomsnittet De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden. Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen studerar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg. I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren. Företagsamheten bland de unga i Uppsala län uppgår för närvarande till 5,2 procent. Till skillnad från såväl den totala företagsamheten som kvinnornas företagsamhet är andelen företagsamma bland den yngre befolkningen i länet svagare än genomsnittet för Sverige i stort, vilket framgår av diagram 4. 2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern år) Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015) arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EU-land var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015). 6

8 Diagram 4. Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år % 7 % 6 % 5 % 5,6 % 5,2 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag. I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks- och industriorter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag. Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom storföretag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid. Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ. Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt. 4 Högst företagsamhet i Knivsta I enbart tre av länets åtta kommuner ökar företagsamheten. Den ökande företagsamheten för länet i stort beror främst på att företagsamheten i länets folkrikaste kommun, Uppsala, ökar med 0,1 procentenheter. Håbo svarar dock för den snabbaste ökningen i företagsamheten, med en ökning på 0,2 procentenheter. Liksom i fjol finner vi länets högsta företagsamhet i Knivsta, där 15,9 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam, vilket visas i tabell 1. Även bland länets kvinnor samt bland de unga är företagsamheten högst i Knivsta. Länets svagaste företagsamhet finner vi i Älvkarleby, där skogsindustrikoncern Stora Enso svarar för 4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etableringshinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov. 7

9 drygt 15 procent av jobben samtidigt som kommunen svarar för cirka 37 procent av jobben på den lokala arbetsmarknaden. 5 Då ett fåtal arbetsplatser dominerar den lokala arbetsmarknaden är företagsamheten ofta låg, vilket beskrevs ovan. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkningen, år Kommun Företagsamma (antal) Företagsamma (procent) Företagsamma kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent) Knivsta ,9 % 10,1 % 7,2 % Heby ,3 % 7,9 % 6,5 % Enköping ,9 % 8,6 % 5,4 % Östhammar ,7 % 7,9 % 5,7 % Tierp ,4 % 7,6 % 5,7 % Håbo ,4 % 8,4 % 4,8 % Uppsala ,4 % 7,1 % 5,0 % Älvkarleby 544 8,1 % 5,1 % 3,0 % 5 Se 8

10 E-handelspionjären Pär sätter unga i jobb Pär Svärdson ser möjligheter där ingen annan gör det och vågar satsa utanför storstaden. Efter Adlibris kom det stadigt växande e-handelsföretaget Apotea. Våren 2012 hade Apotea två anställda, idag är man 110. Hur ser din företagarresa ut? Beslutet att starta eget växte fram redan i förskoleklass då jag hade en djuraffär i garaget till mina föräldrars hus. Speciellt många kunder blev det inte, men kul hade jag. När jag sedan var 14 år startade jag ett eget aktiebolag som inte heller det blev särskilt stort, men jag tyckte det var väldigt kul. Efter universitetsstudierna blev jag konsult, men startade så småningom Adlibris år 1997 med några vänner. Sedan dess har jag arbetat med diverse olika näthandelsbutiker, däribland Apotea som är den jag främst ägnar mig åt idag. Juryns motivering: Pär Svärdsson ser möjligheter där ingen annan gör det och vågar satsa utanför storstaden. Efter Adlibris kom det stadigt växande e-handelsföretaget Apotea. Våren 2012 hade Apotea 2 anställda, idag är man 110. Det blir spännande att se vad Pär Svärdsson ger sig på härnäst. Om du ser tillbaka på det senaste året, vad av det du gjort som företagare är du mest stolt över och varför? Apotea.se växer varje dag och jag är stolt över att kunna skapa jobb, speciellt till unga människor. Företaget har anställt 85 personer varav 65 är under 25 år bara det senaste året. Dessutom Foto: Alex och Martin har apotea.se blivit partnerföretag med SOS Barnbyar och kan nu hjälpa 100 barn med sin försörjning. Vilka egenskaper gör enligt dig en person företagsam? Jag tror det finns väldigt många människor som är väldigt företagsamma i en vidare bemärkelse, men som tyvärr ofta inte använder sin företagsamhet. Jag tror det krävs hög energinivå, man måste vara villig att kämpa lite! Utöver det ett ganska stort mått av envishet. Men att driva företag är också väldigt roligt! Det är inte så olikt att vara hantverkare man bygger något och kan sedan se vad man har byggt. På så sätt är företagande ganska praktiskt. Jag tror också det är bra med en förmåga till kalkylerande risktagande. En företagsam person lägger sig någonstans i mitten mellan de som tar jätterisker och de som inte tar några som helst risker. Vad skulle kunna få dig att anställa fler? Tillväxt är ju det som skapar anställningsmöjligheter, så det är viktigt att ha ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag. Specifikt för apotea.se är att vi behöver anställa fler farmaceuter. Tyvärr är det ett bristyrke idag. Hur tror du att vi kan fler företagsamma personer som väljer att starta och driva företag? Jag tror det är viktigt att lyfta de goda exemplen. Företagande behöver också avdramatiseras. Man måste ju inte ha världens bästa affärsidé för att driva ett lönsamt företag, men ibland framställs företagande som Microsoft eller inget. Det kan jämföras med arbetsmarknaden vill man ha ett jobb måste man ju inte söka jobb som vd för General Motors. Där ser jag en tröskel som borde minskas. 9

11 3. Fortsatt svagare nyföretagsamhet Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag. Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan). Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 6 Nyföretagsamheten minskar för andra året i rad i Uppsala län, och sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 10,8 per invånare i arbetsför ålder (16-74 år), vilket vi ser i diagram 5. Även kvinnornas nyföretagsamhet minskar i länet och uppgår nu till 8,2 kvinnor per invånare. Bland den yngre delen av befolkningen (16-34 år) sjunker nyföretagsamheten försiktigt, för att nu uppgå till 11,5 personer per invånare vilket är den lägsta noteringen sedan Diagram 5. Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per invånare, år ,8 11, ,1 10, ,6 8,2 Totalt Kvinnor Unga 2 0 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Nyföretagsamheten fortfarande lägre än Sveriges genomsnitt För Sverige som helhet har nästan personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjolårets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per invånare Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas.

12 Antalet nyföretagsamma ökar marginellt i Uppsala län, men då befolkningen växer med en snabbare takt försvagas andelen nyföretagsamma. Nyföretagsamheten uppgår för närvarande till 10,8 personer per invånare, vilket kan jämföras med 10,9 personer per invånare i fjolårets mätning, vilket diagram 5 visade. Som vi ser i diagram 6 halkar nyföretagsamheten i Uppsala län därmed ned under genomsnittet för Sverige. Diagram 6. Antal nyföretagsamma personer per invånare (16-74 år), år ,0 14,0 12,0 11,0 10,8 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge Lägre nyföretagsamhet bland länets kvinnor Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är marginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder motsvarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan. Under det senaste året har nyföretagsamheten bland länets kvinnor minskat från 8,5 till 8,2 kvinnor per invånare. Även bland kvinnorna är nyföretagsamheten i Uppsala län därmed något lägre än landets genomsnitt (se diagram 7). Diagram 7. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16-74 år), år ,0 10,0 8,0 8,3 8,2 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge 11

13 Svagaste nyföretagsamheten bland de unga sedan 2006 I Sverige som helhet valde drygt unga personer (16-34 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan. Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per invånare. Även i Uppsala län minskar andelen nyföretagsamma bland den yngre delen av befolkningen. Sammantaget uppgår nyföretagsamheten bland de unga till 11,5 nyföretagsamma per invånare, vilket är den lägsta noteringen sedan Diagram 8. De yngres nyföretagsamhet per invånare (16-34 år), år ,0 16,0 14,0 12,0 12,4 11,5 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kommunen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet. En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretag samhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag. Diagram 9. Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % R2 = 0,524 0 % Nyföretagsamma människor (per invånare) 12

14 Knivsta har länets högsta nyföretagsamhet Nyföretagsamheten ökar i fyra av länets åtta kommuner, med starkast ökning i Håbo. Länets starkaste nyföretagsamhet finner vi fortfarande i Knivsta, där andelen nyföretagsamma människor uppgår till 22,2 per invånare, vilket vi ser i tabell 2. Även bland länets kvinnor samt bland de unga är nyföretagsamheten högst i Knivsta. Länets lägsta nyföretagsamhet finner vi i år i Östhammar, där andelen nyföretagsamma människor visserligen ökar från 11,3 till 11,5 personer per invånare. Tabell 2. Antal nyföretagsamma människor per invånare (16-74 år), år Kommun Genuint nya (antal) Genuint nya (per inv) Inflyttade (antal) Totalt nya (antal) Totalt nya (per inv) Kvinnor Unga Knivsta , ,2 16,2 26,9 Håbo , ,8 15,8 19,1 Heby , ,1 11,2 22,3 Uppsala , ,0 10,0 14,6 Enköping , ,7 9,4 14,5 Tierp 135 9, ,9 9,1 14,9 Älvkarleby 56 8, ,8 9,3 12,8 Östhammar 126 8, ,5 9,8 14,2 13

15 4. Företagsamheten inom välfärdssektorn En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler människor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn. Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. 7 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990-talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem. 8 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sveriges län samt i Uppsala läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i välfärdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsamheten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till Ökad företagsamhet i välfärdssektorn Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt personer till runt personer för Sverige som helhet, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per invånare (16-74 år). Diagram 10. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,2 3, Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping 7 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014). 8 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs. 14

16 I Uppsala län har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med drygt 130 personer, eller cirka 14 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 3,8 till 4,2 företagsamma personer per invånare. Enbart i Jämtland och Stockholms län är företagsamheten högre än i Uppsala län, vilket visas i diagram 10. Sex av tio företagsamma är kvinnor Sex av tio av de företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt. I Uppsala län har företagsamheten bland kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 4,2 till 4,6 personer per invånare sedan 2010, vilket är strax över Sverigesnittet (se diagram 11). Diagram 11. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år ,6 4, Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar i sju av åtta kommuner Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i sju av Uppsala läns åtta kommuner, med Heby som enda undantag. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Östhammar, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 2,0 till 2,8 företagsamma personer per invånare. Knivsta har länets högsta företagsamhet inom sektorn, med 5,4 företagsamma personer per invånare. Länets lägsta företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi i Älvkarleby, med enbart 2,2 företagsamma personer per invånare (se tabell 3). 15

17 Tabell 3. Företagsamma människor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Totalt, 2015 (antal) Totalt, 2015 (per inv) Totalt, 2010 (antal) Totalt, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Knivsta 63 5,4 49 4,7 0,7 Uppsala 756 4, ,4 0,3 Håbo 53 3,6 49 3,4 0,2 Enköping 99 3,3 86 3,0 0,3 Heby 28 2,9 29 3,0-0,1 Östhammar 44 2,8 32 2,0 0,8 Tierp 39 2,6 37 2,5 0,1 Älvkarleby 15 2,2 12 1,8 0,4 Flest företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Knivsta Bland kvinnorna har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i sex av länets åtta kommuner under de senaste fem åren. Länets högsta andel företagsamma kvinnor i välfärdssektorn finner vi i Knivsta, med 5,5 företagsamma kvinnor per invånare (se tabell 4). Tabell 4. Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per invånare (16-74 år), år 2010 och Kommun Kvinnor, 2015 (antal) Kvinnor, 2015 (per inv) Kvinnor, 2010 (antal) Kvinnor, 2010 (per inv) Förändring (per inv) Knivsta 32 5,5 28 5,5 0,0 Uppsala 398 5, ,5 0,4 Håbo 31 4,3 24 3,4 0,9 Enköping 59 4,0 52 3,6 0,3 Tierp 28 3,9 23 3,2 0,6 Östhammar 28 3,7 22 2,9 0,8 Heby 16 3,4 18 3,9-0,5 Älvkarleby 9 2,8 7 2,2 0,6 16

18 5. Appendix Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsamheten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassificeras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige- och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med Sverige- och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten. Tillväxt Diagram 12. Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år ,5 % 2,0 % 1,5 % 1,7 % 1,4 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg 17

19 Diagram 13. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år ,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % 2,4 % 2,2 % Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg Diagram 14. Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år ,0 % 7,0 % 6,0 % 5,0 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,6 % 0,1 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg Tabell 5. Tillväxt av antal företagsamma människor, år Kommun Företagsamma 2015 (antal) Företagsamma 2014 (antal) Tillväxt (procent) Tillväxt kvinnor (procent) Tillväxt unga (procent) Knivsta ,1 % 3,9 % 8,1 % Håbo ,2 % 8,1 % 4,2 % Uppsala ,6 % 2,1 % -1,7 % Östhammar ,9 % 2,2 % 2,1 % Älvkarleby ,9 % 10,8 % -1,8 % Tierp ,8 % 0,4 % 1,6 % Enköping ,1 % -1,5 % -1,6 % Heby ,1 % 2,8 % 13,2 % 18

20 Avslut Tabell 6. Antal avslutare per invånare, år Kommun Genuina avslutare (antal) Genuina avslutare (per inv) Utflyttade (antal) Utflyttade (per inv) Totalt avslut (antal) Totalt avslut (per inv) Kvinnor Unga Knivsta ,5 63 5, ,9 12,4 15,3 Heby ,1 30 3, ,2 9,1 7,9 Håbo 145 9,8 63 4, ,1 9,5 10,4 Enköping , , ,6 10,6 11,0 Uppsala , , ,1 8,5 11,3 Älvkarleby 55 8,2 19 2, ,0 4,3 8,3 Tierp 120 8,1 40 2, ,8 8,9 9,0 Östhammar 121 7,8 38 2, ,2 8,0 7,1 19

21 6. Källhänvisningar Ekonomifakta (2014). Bransch- och sektorsindelning. ( ). Eurostat (2015). European Labour Force Survey ( ). Svenskt Näringsliv (2016). Företagsamheten Metodbeskrivning. BINARY/Metodbeskrivning ( ). SCB (2015). Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År BE BE0101 BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=a045052b-3d62-486a-92a8-4b201a ( ). 20

22 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2016