Nystart för arbetslösa. från Åbo Akademi Nr KOKE ett alternativ för högutbildade

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nystart för arbetslösa. från Åbo Akademi Nr 13 29.9.2006. KOKE ett alternativ för högutbildade"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Nystart för arbetslösa KOKE ett alternativ för högutbildade Utvecklingsprogrammet KOKE har pågått i två år. Erfarenheterna är goda, säger projektchef Greger Lind.

2 EN FRÅGA FÅR SVAR MinPlan avancerar Användandet av Åbo Akademis webbtjänst för individuell studieplanering, MinPlan, avancerar planenligt, och vid årsskiftet tas kurs- och tentamensanmäningsmodulen i bruk inom hela Åbo Akademi. I vilket skede är arbetet med den nya modulen, byråchef Johan Nikula och studierådgivare Sanna Westerlund, området för studieärenden? Kurs- och tentamensanmälningsmodulen tas i bruk inom pedagogiska fakulteten som ett pilotprojekt från och med den andra oktober. Under hösten testas systemet vid PF och från årsskiftet skall systemet tas i bruk vid alla fakulteter och för alla studerande, också de som är inskivna före år Det nya anmälningssystemet kommer att underlätta också lärarnas arbete och planering väsentligt, tror Johan Nikula. Det bör bland annat bli lättare att boka lämpligt auditorium för kurser och tentamina när anmälningarna införs online. På sikt ska modulen utvecklas så att listor över anmälda till tentamina kan samköras med listor över tentamensresultat, hittills har detta arbete varit en separat fas. De stora modulerna inom MinPlan är kursdatabasen och den personliga studieplaneringen samt hanteringen av denna. De flesta lärarna samt alla studerande som skrivits in från och med hösten 2005 använder MinPlan aktivt. En ny modul som blir aktuell i höst är tillgodoräknande av studier som avlagts utanför Åbo Akademi, säger Nikula och Westerlund. PS Satsning på internationell nivå Germansk filologi profilerar sig starkt Ämnet tyska/germansk filologi vid Åbo Akademi stärker sin internationella inriktning. Via forskningssamarbete och deltagande i internationella konferenser har ÅA-germanistiken lyckats etablera ett fruktbart samarbete med många förgreningar. Den internationella dimensionen är en förutsättning för att vi ska kunna utvecklas som huvudämne, konstaterar professor Dagmar Neuendorff. En av profileringarna vid ÅA är den joint degree-examen som erbjuds från magisternivå upp till forskarexamen. Det handlar då om att studerande vid ÅA avlägger examen både här och vid något universitet i Tyskland eller Schweiz, samt att studerande från tyska eller schweiziska universitet på motsvarande sätt avlägger examen både vid sitt eget universitet och vid ÅA. Våra studerande kan själva välja mellan 15 universitet, och alla har möjlighet att tillbringa upp till ett helt år utomlands inom ramen för sina studier, berättar Dagmar Neuendorff. På motsvarade sätt kan studerande från tyska och schweiziska universitet komma till ÅA för en tid under sina studier. Avhandlingarna bedöms sedan både vid ÅA och vid det universitet som fungerar som samarbetspart i Tyskland eller Schweiz. Den dubbla bedömningen ger en konstant nivåkontroll och kvalitetsutvärdering av var vi ligger i relation till andra universitet och viceversa. Det har fungerat mycket bra, och i höst kommer vi att få vår första joint degreedoktorsexamen i samarbete med universitetet i Flensburg, berättar Dagmar Neuendorff. Sammanlagt har germansk filologi vid ÅA ett tiotal doktorander på gång, de flesta i samarbete med utländska universitet. Det internationella nätverket Professorsinstallationer vid ÅA Fredagen den 29 september installeras två professorer vid Åbo Akademi. Professorn i statskunskap, särskilt jämförande politik, politices doktor Carsten Anckar, installeras vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten och professorn i biologi, särskilt cellbiologi, fi losofi e doktor John Eriksson, vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. I anledning av att de tillträtt sina ämbeten håller de varsin offentlig föreläsning. Professor Carsten Anckar föreläser över ämnet Nya möjligheter och utmaningar inom studiet av jämförande politik och professor John Eriksson föreläser över ämnet Livets små signaler. Installationsföreläsningarna är öppna för allmänheten och hålls kl. 18 i Gamla Akademihusets Solennitetssal, Rothoviusgatan 2, Åbo. Nästa MfÅA utkommer Deadline är MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 ger germanistiken vid ÅA ett mycket positivt särdrag, konstaterar prof. Neuendorff. Detta kommer till uttryck bland annat i det faktum att ämnet germansk filologi vid ÅA har fått gott betyg för sin verksamhet av rådet för utvärdering av högskolorna i Finland. Vi ansökte om status som spetsforskningsenhet, men nådde inte riktigt fram den här gången. Omdömet var dock positivt, säger Dagmar Neuendorff. I utlåtandet från rådet sägs bl.a. att utbildningen har en tydlig profil och att enhetens styrkeområden är arbetslivsintegrerade studier, internationalism och individuell handledning av de studerande. Vidare konstateras: Enhetens ansökan öppnar ett intressant perspektiv på vilka utvecklingsriktningar det internationella samarbetet erbjuder. De facto skiljer sig denna ansökan från andra genom att den ser undervisningen som bestående av ett internationellt nätverk och gemensamma examina. Viktiga konferenser I augusti deltog prof. Neuendorff tillsammans med FD, forskare Michael Szurawitzki i Asiatische Germanistentagung i Sydkoreas huvudstad Seoul. I denna Asiens största germanistkonferens deltog över 250 germanister från hela världen. Det var årets största internationella germanistkonferens utanför Tyskland, och platsen var Sydkoreas största universitet, Seoul National University, berättar Michael Szurawitzki. Från Finland deltog Neuendorff, Szurawitzki samt professor Annikki Koskensalo från Åbo universitet. De finländska deltagarnas föredrag väckte stor uppmärksamhet och ledde till diskussioner på hög nivå, något som öppnade vägarna för nya, internationella kontakter och för ÅA-forskarna nya inbjudningar till internationella konferenser i Asien och Europa. I november kommer germansk filologi vid ÅA att stå värd för ett internationellt symposium i anslutning till HF:s FAX-linje. Deltagarna kommer både från näringslivet och från olika vetenskapsområden. För närmare information se htm Det internationella nätverket ger germanistiken vid ÅA ett positivt särdrag, konstaterar prof. Dagmar Neuendorff och FD, forskare Michael Szurawitzki. PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 13/2006 Internationell satsning Germansk filologi profilerar sig... När orden gömmer sig Språkliga defekter vanliga efter hjärnskada... Högklassigt elektroniskt bibliotek Ebrary ny resurs för ÅA... Ungdomar läser för lite Monica von Bonsdorff betonar skönlitteraturen... Jakten på krigstraumat Ny forskning om veteranerna... ÅA fräschar upp sin grafiska image... Disputationer Kungaparet på alerten ÅA i Vasa fick fin publicitet... ÅA-styrelsen valde ny linje Strategiarbetsgruppens arbete betonas... Nystart för arbetslösa KOKE ett alternativ för högutbildade... Veckans skribent: Malin Brännback Inte första gången... Baksidan Självklar trygghetsreservoar... Personalspalten... Examina MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Vad föreställer bilden? Ett benämningstest kan avslöja även lindrigare former av anomi, säger professor Matti Laine. AKTUELL FORSKNING När orden gömmer sig Språkliga defekter vanliga efter hjärnskada Jag såg den där, vad heter han nu igen, en lång karl i alla fall, nå han stod utanför detdär gula huset vid torget. Det kan vara svårt att finna ord ibland. Ifall man har sett en bekant mansperson utanför Åbo svenska teater kanske det är stört omöjligt att komma ihåg hans namn och namnet på byggnaden han stod utanför när det är dags att berätta om upplevelsen. Svårigheter att hitta ord är den vanligaste språkliga defekten hos hjärnskadade människor, men fenomenet är inte obekant för friska människor heller var och en är ibland tvungen att verkligen leta efter orden när man ska säga något, säger Matti Laine, professor i psykologi vid Åbo Akademi. Laine är i höst aktuell med boken Anomia. Theoretical and Clinical Aspects som han har skrivit tillsammans med professor Nadine Martin från Temple University, Philadelphia. Det handlar om en bred kartläggning av anomi och dess hjärnkorrelat samt förslag till utveckling av klinisk diagnostik och behandlingsformer. Boken utkommer på Psychology Press och publiceras samtidigt i Europa och USA/Kanada. Anomi är ett kardinalsymptom i olika former av afasi som förekommer hos patienter som drabbats av stroke och vars vänstra hjärnhalva har skadats. Anomi är vanlig också bland annat hos demenspatienter som lider av en mera diffus och pro- 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 gredierande rubbning av hjärnfunktionen, berättar Matti Laine. Som fenomen är anomin ett viktigt kliniskt symptom, men forskning i anomiska svårigheter öppnar också fascinerande infallsvinklar i hjärnans språkliga funktioner, konstaterar Laine. Komplexa delprocesser En grundfunktion för talet är de mekanismer med vilka hjärnan lagrar och processerar ord. Vid ett benämningstest där man får titta på bilder och ska säga vad de föreställer är den kognitiva processen normalt så snabb att de olika delprocesserna kan vara svåra att särskilja och definiera. Normalt tar det ungefär en sekund från det att du ser bilden av en penna tills du har sagt ordet penna, säger Matti Laine. Men denna sekund inrymmer flera delprocesser i hjärnan. I den friska hjärnan sker följande: åsynen av pennan aktiverar en visuell minnesbild av det bekanta föremålet, minnesbilden aktiverar begreppets semantiska betydelse, vilket i sin tur aktiverar den fonologiska ordformen, som går vidare till artikulationen av ordet penna. Det handlar alltså om en kedja av delprocesser. En hjärnskada kan rubba denna kedja var som helst, konstaterar Matti Laine. Defekterna kan diagnosticeras via benämningstest, bland annat via bedömning av antalet fel, typ av fel och mätning av tiden det tar att benämna ett objekt som visas i testet. Ett vanligt test är det så kallade Bostonbenämningstestet, där bildserien går från högfrekventa objekt ofta vardagsföremål som tandborste eller dricksglas till lågfrekventa ord, mera sällsynta objekt, som bilden av en pelikan eller en enhörning. I en diskussion kan benämningsfel kringgås, man kan uttrycka sig på ett sätt som undviker användningen av de ord man inte kommer ihåg. Men ett benämningstest avslöjar även lindrigare former av anomi. Ett benämningstest räcker dock inte till för att fastställa vilka delprocesser som är drabbade, utan man måste även kartlägga visuell varseblivning, begreppssystemet och fonologisk förmåga med tilläggsuppgifter, konstaterar Matti Laine. Långvarig forskning De forskningsrön som Matti Laine och Nadine Martin nu publicerar baserar sig på långvarigt forskningssamarbete och omfattande litteraturgenomgång. Boken tar upp bland annat relevanta modeller för mekanismerna bakom ordproduktion. Ord är ju i mycket hög grad språkliga överenskommelser. Vi har i språket enats om vad vissa saker och företeelser heter. Vid anomi, liksom ibland hos normala språkanvändare, kan det finnas en spärr mellan det semantiska och det fonologiska; man vet vad något är, men man hittar inte ordet, säger Matti Laine. I vissa fall kan i synnerhet namn på personer eller platser vara ytterst svåra att hitta för personer som lider av anomi, medan begrepp för föremål kan vara enklare. Det kan även finnas tydliga skillnader mellan benämning av levande versus icke-levande objekt som ger intressant information om det semantiska systemets organisation i hjärnan. Terapeutiska ansatser Också lindriga former av anomi kan innebära betydande problem, i synnerhet för personer i arbetslivet, där vardagen för många byggs upp kring kommunikation i form av möten, diskussioner, presentationer med mera. I sin bok presenterar Matti Laine och Nadine Martin också terapeutiska ansatser på området. Det gäller att stimulera och aktivera de länkar som kan vara skadade i den språkliga processeringen. En av de mera experimentella metoderna som vi själv har utvecklat utgår från massiv upprepning av ord i en viss kontext. Via en aktivering av det semantiska systemet kan man komma vidare till en aktivering av det fonologiska, berättar Matti Laine. Det finns också intressanta försök med medicinering av hjärnans dopaminsystem i samverkan med behaviorell terapi. Effekterna har i viss mån varit positiva. Boken Anomia. Theoretical and Clinical Aspects är närmast avsedd som lärobok på universitetsnivå, och den väntas vara av intresse för i synnerhet logopeder och neuropsykologer. Vi har i språket enats om vad vissa saker och företeelser heter. Vid anomi, liksom ibland hos normala språkanvändare, kan det finnas en spärr mellan det semantiska och det fonologiska; man vet vad något är, men man hittar inte ordet. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Det är stora och seriösa förlag som har bidragit till det elektroniska biblioteket Ebrarys utbud. Böckerna som Åbo Akademi har tillgång till är kvalitetsgaranterade vetenskapliga källor. E-BÖCKER Nytt högklassigt elektroniskt bibliotek Ebrary ny resurs för ÅA med cirka vetenskapliga böcker Ebrary Academic Complete är ett högklassigt elektroniskt bibliotek som innehåller cirka vetenskapliga böcker. Åbo Akademis bibliotek har användarlicens för det sedan i vintras och rekommenderar det nu för både studerande och ÅA:s personal. Tre nyheter skall dessutom göra det enklare att hitta och läsa e-böcker. Alla e- böcker man har tillgång till vid ÅA skall katalogiseras in i databasen Alma, och därmed blir de lika lätta att hitta som tryckta böcker. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Datacentralen kommer också att på alla ÅA:s datorer installera ett klientprogram som behövs för att man skall kunna läsa Ebrarys e-böcker. Det är enkelt att använda Ebrary, men vi kommer ändå att demonstrera det för folk. Åbo Akademi har så pass många olika elektroniska resurser, att man annars lätt kan blanda på dem, säger bibliotekarie Eva Costiander-Huldén. Den tredje nyheten är att datacentralen kommer att installera EzProxy, ett system som gör det lättare för ÅA:s användare att

7 logga in sig i ÅA:s nätverk från datorer utanför det, till exempel hemifrån. När man loggar in räcker det att bara uppge användarnamn och lösenord, inga inställningar behöver ändras eller liknande. Tillgängligheten är viktig. Nu blir det tack vare det här lika enkelt att nå bland annat Ebrary hemifrån eller någonstans ute i världen som från ÅA:s nätverk, konstaterar Costiander-Huldén. Mångsidigt utbud Ebrarys bokutbud är mångsidigt. En del gamla klassiker ingår bland annat romaner av Charles Dickens, Jane Austen och Mary Shelley, och politiska verk av till exempel Karl Marx men det mesta är ändå färska, vetenskapliga böcker. Det finns vetenskapliga titlar i princip inom alla områden, men kanske mest inom till exempel företagsekonomi och samhällsvetenskap. Utöver det finns det också bland annat kartor och handböcker till och med sådant som sätt att tjäna pengar, ler Costiander-Huldén. Men det bör kanske betonas att det är stora och seriösa förlag som har bidragit till utbudet. Böckerna är kvalitetsgaranterade vetenskapliga källor. De är kända, och de flesta av dem har också tryckts på papper. Costiander-Huldén bläddrar fram som ett exempel ÅA-professorn Roger D. Sells bok Children s Literature as Communication. Men det är klart att några centrala böcker saknas. Vissa böcker av de allra största guruerna är inte med. Orsaken är väl antagligen att deras verk läses så mycket också utan att göras till e-böcker, säger Costiander-Huldén. En nackdel å andra sidan är att Ebrarys urval överlag är lite väl amerikanskt. Att hitta e-böcker på svenska är fortfarande ett problem, konstaterar Flemming. Nordiska förlag har kanske inte ännu hunnit satsa på den här tekniken, eller så är den bara för dyr för dem att investera i. Bekväma funktioner Ebrary har många bekväma funktioner. Man kan söka efter böcker förstås på titel och författare, men också på ämne. Sina favoriter kan man spara i en egen virtuell bokhylla, och när man bläddrar i böckerna kan man göra egna anteckningar och understreckningar i dem. Det som man dock inte kan göra är skriva ut mer än fem sidor per gång. Man är bunden till skärmen. Det är sant att det kanske inte så bekvämt att vara tvungen att läsa e-böckerna på skärmen. För det mänskliga ögat är det svårare att läsa digitalt än det som är tryckt på papper, så det kommer väl knappast att vara så många som i Ebrary läser till exempel hela Shelley s Frankenstein, säger Costiander-Huldén. Men det är ju ändå bra att kunna hitta en kursbok, som inte annars är tillgänglig. Det lättar lite på trycket också för oss i kursbiblioteket. Jag tror att Ebrary blir ett bra komplement. Det är bra att på webben kunna hitta en kursbok, som inte annars är tillgänglig. Det lättar lite på trycket också för oss i kursbiblioteket. Jag tror att Ebrary blir ett bra komplement. Fungerat länge i Vasa I Vasa är Åbo Akademis bibliotek Tritonia gemensamt med Vasa universitet och Svenska handelshögskolan. Där har Ebrary använts redan i några år. E-böckerna fungerar riktigt bra, om man bara har allt som behövs installerat på sin dator, säger Christina Flemming, byråchef på Tritonia. Det är ett jättejobb nu för Datacentralen att uppdatera alla datorer, men om det är någon som vill börja använda Ebrary genast går det säkert att ta kontakt med DC och be om hjälp. En stor fördel med Ebrary är att många samtidigt kan läsa samma böcker. Andra e- bibliotek har ofta begränsningar för det. Lämpliga e-böcker Christina Flemming tror att speciellt uppslagsverk och handböcker lämpar sig väl som e-böcker. Det verkar vara där som det finns en marknad. Uppslagsverk lämpar sig helt enkelt bättre som e-böcker än romaner. Ebrary hittas på: lib/abo Man kan också gå dit via ÅAB:s webbsidor. Klicka på Databaser och e-tidskrifter och gå sedan ned till avdelningen E-böcker. Där hittas också flera andra databaser. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Finlandssvenska ungdomar läser för lite Först pendlade hon mellan Helsingfors och Vasa. Varje vecka, läsåret runt. Sedan var det dags för Barösund-Helsingfors-Vasa. I fortsättningen blir det mest Barösund- Helsingfors. I början av september gick Peffanlektorn Monica von Bonsdorff, 63, i pension. Vilket ingalunda betyder att hon blir pensionär på riktigt. Den förra lektorn i modersmål och litteratur tänker fortsätta som frilans. Hon har kvar sin stol i studentexamensnämnden, hon skriver läroböcker och undervisar i litteraturpedagogik i både Helsingfors och Åbo. Jag trivs otroligt bra på ÅA. Att få undervisa och forska i en stimulerande miljö är det bästa jag vet. Men 600 kilometer mellan hem och arbete är för mycket. Man kan säga att jag pensionerar mig som pendlare! Å andra sidan har resorna aldrig varit ett problem. Jag jobbar bra och effektivt på tåget och det är förstås en förutsättning för att överhuvudtaget orka pendla. Osaklig debatt Helsingforsaren Monica von Bonsdorff hör till dem som anser att pedagogiska fakulteten hör hemma i Vasa. Fördomar finns på bägge håll, påpekar hon, och debatten om Vasa kontra Helsingfors har ofta varit osaklig. Var och en utgår från sina egna intressen. Naturligtvis förstår jag att många ämneslärare, med barn och familj, kan ha svårt att ta sig till Vasa. Det är inte lätt att frigöra sig ekonomiskt och socialt. Därför Lampan som tidigare hängde över Peffanlektorn Monica von Bonsdorffs skrivbord föreställer i själva verket alla de värdegrunder, frågor och teman som ska genomströmma skolan från sjuan till nian. Årskursvisionen fick hon av några modersmålsauskultanter våren MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 är jag också glad över att vi kunnat erbjuda utlokaliserad utbildning i Helsingfors. I det här huset har man å sin sida sysslat mycket med positionsbevakning, man har inte vågat tro på sin egen kompetens. Också på den punkten har jag sett en klar förbättring. Själv har hon njutit av att få språkbada i Österbotten. Tänk att man kan gå in i vilken affär som helst och tala svenska! Varje modersmålslärare borde komma hit för att uppleva ett annat Svenskfinland. Visst hade jag fördomar i början, det sticker jag inte under stol med. Vasa står ut med mig ett år och jag står ut med Vasa ett år. Trodde jag. Tji fick hon. Det blev 18 år. I drygt tio år har Monica von Bonsdorff varit medlem i studentexamensnämnden. Om finlandssvenska ungdomars kunskaper i svenska säger hon så här: Det är inte så illa som det sägs, men det är inte heller oproblematiskt. Det märks att de läser för lite. Enda sättet att få ett rikare språk är att läsa mer. Språkundervisningen borde funktionaliseras i förhållande till ett tema. Om du jobbar med en sak som engagerar dig så kommer också orden till dig. Genom att skriva blir man en bättre skribent, genom att tala blir man en bättre talare. På tvåspråkiga orter måste man jobba hårt med den språkliga medvetenheten, men man måste göra det på ett sätt som intresserar eleverna. Undersökningar visar att modersmålet inte alls är nåt populärt ämne. Det borde vara det populäraste! Skolrevolutionär Meddelanderedaktören tittade in hos Monica von Bonsdorff under hennes sista dag på jobbet. Det visade sig vara en röj-uppi-röran-dag. Städa, slänga, spara. Det lilla arbetsrummet med utsikt mot en tegelvägg andades uppbrott. I ena hörnet hade hon staplat orangefärgade flyttlådor med mappar och böcker. Teckningar och fotografier på barn och barnbarn lyste upp en i övrigt kal, vit vägg. Lektorn själv var uppsluppen, glad, måhända lite sorgsen bortom skratten. Jag har inte släppt fram alla känslor än. Det gör mig bara deprimerad! Till pedagogiska fakulteten och Vasa kom hon 1988 efter att ha jobbat på bland annat Mattlidens skola och gymnasium och Esbo svenska mellanskola. Litteraturvetaren blev lärare i slutet av 1960-talet, stående på barrikaderna och förvissad om att det är jag som ska förändra skolan. Fyrtio år senare skrattar hon gott åt minnet. Efter mitt första år som lärare i Svenska normallyceum i slutet av 1960-talet förstod jag att detta kan ingen människa förändra! På den tiden var Norsen en konservativ pojkskola. Nej, tänkte jag, lärare vill jag inte bli. Lyckligtvis blev jag gravid och kunde dra mig ur med hedern i behåll. Vändpunkten kom under auskulteringen. Under sin första litteraturlektion läste hon en saga för 40 pojkar. Deras ögon tindrade Jag insåg att man kan göra fantastiska saker för att skolan och litteraturen ska bli meningsfullt för dem. Skönlitteraturen är i bästa fall en upptäcktsfärd i fantasin och verkligheten, ett verktyg för att förstå sig själv och världen man lever i. Den kan ha stor betydelse för en växande människa. Böckerna berättar om erfarenheter som man antingen känner igen sig i eller som man kan använda som dörrar in till en ny, okänd värld. Litteratur och livskunskap Monica von Bonsdorff slår gärna ett slag för erfarenhetspedagogiken där eleverna görs till subjekt i undervisningen. Det är deras frågor, tankar och känslor som måste få utrymme i undervisningen, inte lärarens eller författarens. I läroplanen står det att modersmålet är ett livskunskapsämne. Men vad är ett livskunskapsämne, egentligen? Det är kring den frågan jag jobbat och forskat. Det är så lätt att dra fram de fina honnörsorden, men vad betyder de i praktiken? I grund och botten handlar det om att eleven inte är ett tabula rasa som ska tömmas på allt liv. Också den litteratur och kultur som ungdomarna känner till utanför skolan måste få komma in som ett eget språk i klassrummet. Man måste jobba med teman som är angelägna och personligt förankrade hos eleverna. Så hur gick det då för läraren på barrikaderna? Lyckades hon förändra skolan? Nå, på egen hand förändrar man ingenting. Men utvecklingen har definitivt gått åt rätt håll. Modersmålet är ett fantastiskt ämne. Som lärare har jag kunnat hjälpa eleverna att hitta fram till konst och kultur och få dem att förstå att det har relevans för deras liv. Skönlitteraturen är i bästa fall en upptäcktsfärd i fantasin och verkligheten, ett verktyg för att förstå sig själv och världen man lever i. NINA DAHLBÄCK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 AKTUELL FORSKNING Jakten på krigstraumat Ny undersökning om veteranerna och deras problem efter kriget Det är väldigt svårt då det inte tidigare har gjorts någon liknande forskning i Finland. I traumaforskning ligger Finland på efterkälken. Det är USA som genom Vietnamkriget går i bräschen för historisk traumaforskning. Veteranerna är allt som oftast på tapeten. Ofta handlar det om veteraner som inte fått vård eller har det annars svårt. Andra gånger handlar det om pengainsamlingar för veteraner. Ett som är säkert är att veteranerna innehar hjältestatus i Finland och dem får man inte kritisera. Filosofie magister Ville Kivimäki var tidigare inskriven vid Joensuu universitet. Genom ett forskningsprojekt i historia vid Åbo Akademi kom han till Åbo och doktorerar nu kring veteranernas psykologiska hälsa och problem i efterkrigstida Finland. Traumat är hans inkörsport och det han vill forska i. Hur kriget och de handlingar som begicks under kriget traumatiserade och påverkade de inblandade. Jag höll först på med tyska veteraners psykologiska problem efter andra världskriget, berättar Kivimäki. Efter en tid insåg jag att mina språkkunskaper kanske inte räcker till och märkte att våra egna finländska veteraner var mycket mer intressanta. Kivimäki påpekar också att han haft egna erfarenheter av veteranerna då hans farföräldrar har deltagit i kriget. Tabubelagt ämne Kivimäki bestämde sig för att börja forska i hur veteranerna kände sig efter kriget. Hur krigets traumor behandlades samt hurudana problem veteranerna stod inför då kriget var över. Ämnet var länge tabubelagt men på senare tid har det blivit aktuellt då barnen till veteranerna vill undersöka sina rötter, säger Kivimäki. Enligt Kivimäki har det svåraste med forskningen hittills varit att man måste akta sig för att inte romantisera bilden av veteranerna. Många av dem gjorde horribla saker under kriget som satte sina spår i själen. Vilket ofta kom till uttryck i raseriutbrott och alkoholmissbruk. Det är svårt att godta att vissa har gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och att veteranerna kanske inte är de hjältar vi ofta ser dem som, säger Kivimäki. I sin forskning har Kivimäki fått ta emot hatbrev och på vissa diskussionsforum har forskningen fått sig en Taistoitstämpling. Det märks att jag rör i en het gryta då det finns otroligt mycket känslor med i frågan, säger Kivimäki. Jag hoppas att människorna skall förstå att jag inte vill hänga ut någon utan bara forska i hur veteranernas vardag såg ut tiden efter kriget. Samt granska om de fick den vård de behövde. Ny begreppsapparat I sin forskning använder Kivimäki sig av psykologin en hel del. Han försöker implementera en psykologisk begreppsapparat på den historiska. Det är väldigt svårt då det inte tidigare har gjorts någon liknande forskning i Finland, säger Kivimäki. I traumaforskning ligger Finland på efterkälken. Det är USA som genom Vietnamkriget går i bräschen för historisk traumaforskning. Kivimäki berättar att det i de andra nordiska länderna har gjorts ganska mycket traumaforskning på grund av invandrarna och de trauman de bär på. Enligt Kivimäki har det svåraste varit att hitta rätt sorts metod då man forskar. Det finns inte någon egentlig färdig begreppsapparat utan man tvingas bygga upp en själv då problem uppstår. Jag är tvungen att låna från många olika ämnen och blanda mycket, säger Kivimäki. På samma gång som det är tungt är det mycket givande och intressant. Koherent källmaterial Ett annat problem som Kivimäki arbetar med är bristen på koherent källmaterial. Det finns många olika sorters källmaterial men allt är mycket svårt att handskas med. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 Ville Kivimäki rör om i veterangrytan. Enligt honom är det viktigt att också kunna forska i tabubelagda ämnen. Det som skrivits ner måste hela tiden kritiskt granskas och ses över varför just det har skrivits ner, säger Kivimäki. Jag har exempelvis gått igenom skönlitterära verk som veteranerna gav ut direkt efter kriget under talet och sedan analyserat texten för att kanske kunna se traumat som lyser igenom texten. Härnäst skulle han vilja gå igenom statens stängda arkiv där det finns psykologiska evalueringar av veteranerna då de kom hem från kriget. Där kan det finnas mycket intressant och behövlig information. Inga intervjuer Kivimäki fortsätter forska men han är tydlig på punkten om att han inte kommer att intervjua någon veteran. Intervjuer som gjorts direkt efter kriget skulle vara bra men inte i det här skedet, säger Kivimäki. Problemet är att veteranerna ofta har glömt, eller bara inte vill komma ihåg eller kanske inte vill berätta om de svåra besluten som gjordes. Dessutom kan de inte själv berätta om de har blivit traumatiserade eller inte. Eller hur det har påverkat dem senare i livet. Kivimäki fortsätter på det intressanta ämnet och han skulle gärna åka till USA för att på plats bekanta sig med forskningen där. Det skulle vara väldigt intressant och jag kunde få mycket substans till forskningsdiskussionen i Finland, säger Kivimäki. Det är ännu lite öppet med finansieringen för en resa till USA, men jag hoppas. JESPER ALM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Kungaparet på alerten i Vasa Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia fick en snabbkurs i finlandssvensk högskoleutbildning under sitt besök på Åbo Akademi i Vasa. Drottningen avslöjade bland annat att hon är mäkta imponerad av den finländska lärarutbildningen. Hon var väldigt intresserad och alert och ställde många frågor, säger utvecklingschef Bo Riska. Men vänta, låt oss backa tillbaka till torsdagen den 14 september, halvtiotiden: In genom de stora glasdörrarna i Academills foajé kliver kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, republikens president Tarja Halonen och doktor Pentti Arajärvi. I följet finns också Vasas fullmäktigeordförande Håkan Nordman, stadsdirektör Markku Lumio, Finlands ambassadör i Stockholm Alec Aalto, säkerhetsvakter och hovdamer. Bo Riska agerar lätt stressad ciceron sällskapet är aningen försenat efter den inledande sitsen i förvaltningsbyggnaden. Under kristallkronan har man talat om August Alexander Lévon och Carl Axel Setterberg, den förres stora intresse för ångmaskiner, om målningar och arkitektur och om hur det kom sig att en mjölig kvarn blev ett modernt universitet. Enligt ciceronen borde studentkören Pedavoces stämma upp i Gubben Noa, men i stället får kung och president lyssna till bordsvisorna Dans, drikk med oss och Bort allt vad oro gör. Efteråt står drottningen och presidenten artigt kvar en stund; Halonen tackar till och med för den fina sången. De kungliga ställer nyfikna frågor om skruven som dominerar inredningen i foajén. En trappa? Nej, ett gammalt transportband för mjölsäckar! I Akademisalen presenterar företrädare för ÅA, svenska Yle, 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia i samspråk med doktor Pentti Arajärvi (t.v.) och utvecklingschef Bo Riska. Vasabladet och Vasa universitet respektive verksamhet för gästerna och 150 anställda och studerande. Rektor Jorma Mattinen berättar att ÅA är ett av Finlands effektivaste universitet och att filialen i Vasa dessutom begåvats med landets vackraste campus. Kungen nickar gillande när Mattinen påminner om den svenske finansmannen Bengt Carlsons donation på 500 miljoner kronor till Östersjöforskningen. Drottningen antecknar i sin tur flitigt när Matti Jakobsson, rektor på Vasa universitet, förklarar att även stadens andra högskola är inhyst i en fabrik. Guldpennan dyker upp en gång till, strax efter att Jakobsson presenterat Vasa universitets språkbadsmetod. Presidentparet lämnar ÅA efter föredragen i Akademisalen medan kungen och drottningen gör ett improviserat besök i MediaCitys studio. På vägen ner till studion är Bo Riska nervös. Jag hade ingen aning om vad vi skulle mötas av. Det hade faktiskt varit fest kvällen innan. Var studion städad eller låg det en massa tomma flaskor på golvet? Det var snyggt och prydligt, tack och lov. Kungen och drottningen får bland annat veta att akademins Vasafilial har två fakulteter, att alla finlandssvenska lärare utbildas vid ÅA, att en viss Lars Sund skrivit en bok som snart blir film och att alla avsnitt av Så ska det låta klippts i Österbotten. Drottningen: Gör ni Tina också (matprogram i SVT)? Även idtv Lab väcker drottningens intresse. Bo Riska förklarar att man undersöker publikreaktioner med hjälp av psykofysiologiska reaktioner som svett och puls. Det finns bara ett likadant labb till i världen, i Australien. Och det här är det närmaste man kommer en riktig lögndetektor, säger utvecklingschefen. Va? Varför har ni inte exporterat den till det svenska valet, undrar drottningen. Oj, det har vi inte tänkt på! Bo Riska beskriver stämningen som avspänd koncentration. Men en sak glömde värdarna nere i tv-studion. Vett och etikett! Det var nog ingen som kom ihåg att inleda med Ers Majestät Trots det är han mer än nöjd med besöket. ÅA i Vasa har fått fin publicitet. Det är inte varje dag vi når över nyhetströskeln i till exempel Helsingin Sanomat. En direkt följd av besöket är att HS gör ett reportage om labbet. Bilden på Helsingin Sanomats webbplats föreställde en viftande Bo Riska i färd med att förklara att ingen, absolut ingen, kan lura labbets lögndetektor. Drottningens min är tja förskräckt, förvånad, förbluffad. NINA DAHLBÄCK

13 ÅA-styrelsen valde ny linje Strategigruppens arbete betonas högre i produktivitetsprogrammet Det är för tidigt att ge konkreta siffror för eventuella indragningar och omdisponeringar av tjänster vid Åbo Akademi. Den av rektor tillsatta strategigruppen måste nu få jobba i fred och ge sitt förslag. Detta kom ÅA:s styrelse fram till när den vid sitt möte den 21 september behandlade det så kallade produktivitetsprogrammet, som har kungjorts av undervisningsministeriet. Programmet eftersträvar en minskning av universitetens personal åren , men inte en minskning av pengarna, vilket skulle innebära att frigjorda lönemedel kunde användas för andra ändamål och en profilering av verksamheten på styrkeområden. Inför styrelsemötet hade föredragande i ärendet, förvaltningsdirektör Roger Broo, gjort ett PM med förslag till ÅA:s strategier inför produktivitetsprogrammet. Meningen var att riktlinjerna skulle ges som direktiv till fakulteterna, de fristående institutionerna och förvaltningen. Processen är igång Broo konstaterade på mötet att processen med omprioriteringar redan är igång ute på fakulteterna och att det finns ett eget intresse för ÅA att bevaka utvecklingen oberoende av de direktiv som UVM har gett. Faktum är att många enheter helt enkelt inte har resurser att hålla alla tjänster besatta, sade Broo. Han menade att de siffror som framkastats 40 indragningar och 40 omdisponeringar är att betrakta som marginella mot bakgrund av att ÅA har anställda. Läget är inte kritiskt, sade Broo. Professor Göran Djupsund föreslog att styrelsen inte skulle anta Broos förslag. Djupsund konstaterade att det inte är någon idé att på detta vis föregripa vare sig strategiarbetsgruppens rapport eller direkta krav från undervisningsministeriets sida. De siffror som synts i offentligheten baserar sig på en matematisk modell. De behöver inte bli verklighet, sade Göran Djupsund. Vi måste i styrelsen visa att vi står upp för personalen och studenterna, och att vi inte genast springer när UVM begär nånting av oss. Att ledningen gör sitt bästa är en oerhört viktig signal inåt, vilket påverkar arbetsklimatet och andan och i förlängningen effektiviteten, menade Göran Djupsund. Nytt förslag antogs Han presenterade ett avvikande beslutförslag. Efter att de flesta styrelsemedlemmarna hade uttryckt sitt stöd för Djupsunds förslag drog Broo tillbaka sin föredragning och omfattade det nya förslaget, som lyder: Styrelsen konstaterar att arbetet med produktivitetsprogrammet fortskrider inom den av rektor tillsatta strategiarbetsgruppen som även engagerar fakulteter och andra enheter i detta arbete. Styrelsen ser det som önskvärt att gemensamt med denna arbetsgrupp kunna dryfta produktivitetsprogrammet för akademins del. För att möjliggöra detta arrangeras ett gemensamt seminarium innan arbetsgruppen går in för att slutligt färdigställa sitt betänkande. Styrelsen konstaterar även att Åbo Akademi i de olika nationella jämförande effektivitetsmätningarna ständigt legat i, eller kring toppen av de finländska universiteten. Detta visar tydligt att de effiktiveringåtgärder som produktivitetsprogrammet innefattar redan i detta nu långt förverkligats inom akademin. Av denna anledning önskar styrelsen att rektor och övrig ledning kontaktar UVM för att erinra om detta faktum och i linje med detta sträva till att den volym av tjänster som inom ÅA nu skulle beröras av produktivitetsprogrammet skulle vara väsentligt mindre än akademins rent matematiskt relativa andel av den totala nationella volymen för den högre utbildningen. Förslag inom januari Den så kallade strategiarbetsgruppen har tillsatts av rektor med uppgift att uppdatera och granska Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte närmast på åren Arbetsgruppen skall fästa uppmärksamhet vid sådana konkreta åtgärder som stärker ÅA:s ställning som ett kvalitativt högklassigt universitet. Gruppen bör även beakta de krav på profilering, arbetsfördelning och strukturella förändringar som förutsätts i det statliga produktivitetsprogrammet. I strategiarbetsgruppen sitter rektor Jorma Mattinen (ordf.), professor Mikko Hupa, professor Christina Nygrén-Landgärds, akademilektor Saara Haapamäki, studerande Andreas Pada och personalchef Margita Vainio. Strategiarbetsruppen skall före den 31 januari 2007 framlägga sitt förslag. Förslaget skall senare tas till behandling i styrelsen för att utgöra underlag för resultatförhandlingarna med undervisningsministeriet våren PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Nystart för arbetslösa KOKE erbjuder alternativ för högutbildade utan jobb Högutbildade arbetslösa kan få en nystart via KOKE, ett utvecklingsprogram som pågår vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Intresset har varit över förväntan, och erfarenheterna är goda, säger projektchef Greger Lind vid FC. KOKE en förkortning från finskans Korkeasti koulutettujen kehittämisohjelma har nu varit igång i snart två år och hittills lockat 190 deltagare från ett brett utbildningsfält, bl.a. ekonomer, jurister, ingenjörer och humanister. Projektet pågår till hösten 2007, så redan nu är det klart att den ursprungliga målsättningen på 200 deltagare kommer att överskridas, konstaterar Lind. Sysselsättningsprogrammet riktar sig till arbetslösa arbetssökande personer med högskoleexamen eller personer med annan utbildning som har arbetat som experter eller ledare inom något område. Också personer som är i slutskedet av sina studier och inte har en arbetsplats i sikte kan delta. Målsättningen är att hjälpa deltagarna att finna en arbetsplats som motsvarar utbildningen. Enligt resultatet per den sista december 2005 var 72 procent av de dittillsvarande deltagarna i arbete eller fortbildning efter att de hade medverkat i KOKE. Som samarbetsparter deltar 20 organisationer representerande arbetsgivare, utvecklingscentraler, löntagare och arbetskraftsmyndigheter. Finansiärer är TEcentralen i Egentliga Finland och Europeiska Socialfonden. Kortkurser och grupper I höst har den femte perioden inom KOKE inletts. Utbildningen är uppdelad i kortkurser som tar upp olika aspekter gällande att söka arbete samt bl.a. retorik, grunderna i grafisk sidombrytning, svenska för finskspråkiga, tyska, färdigheter i ekonomiadministration och möjligheterna att bli egen företagare. Deltagarna kan själva välja i kursutbudet. Valbart är också att delta i de s.k. jobbsökargrupperna där man tillsammans analyserar nuläget och utbyter erfarenheter kring arbetssökandet. Gruppverksamheten är en del av projektets handledningsverksamhet. Tiden som deltagarna är med i KOKE har varierat från ett par veckor upp till ett år, berättar Greger Lind. Via samarbetsparterna och TE-centralen har projektet öppna kanaler till potentiella arbetsgivare, men Lind konstaterar att intresset hos företag och andra arbetsgivare kunde vara större. Stora arbetsgivare har ofta sina egna anställningskanaler, och mindre företag kanske saknar behov av eller ekonomiska förutsättningar för att anställa högutbildade personer. KOKE kan dock erbjuda ett visst ekonomiskt understöd för att stimulera möjligheterna till sysselsättning. Vid s.k. lönesubventioneringsarbete betalar arbetsgivaren en normal lön till arbetstagaren, men projektet kompenserar arbetsgivaren med en viss summa. Och vid s.k. arbetslivsträning kan en arbetstagare jobba gratis för arbetsgiva- Självkänslan stärktes Kurserna gav mig stärkt självkänsla, och det hjälpte mig att hitta nya vägar i arbetslivet, säger EM Jean-Eric Rönkönharju, som deltog i KOKE senaste vinter. Sedan maj i år har han jobb som försäljningschef på IT-företaget Net- Op Finland. Innan Jean-Eric Rönkönharju gick med i KOKE-programmet i oktober 2005 hade han varit utan arbete i nästan tre år. Arbetslösheten föregicks av Via KOKE lyckades jag hitta nya vägar i arbetslivet, säger Jean-Eric Rönkönharju. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

15 ren, men få ett mindre stöd via projektet. Lönesubventioneringsarbete är ett bra alternativ om arbetslöshetsperioden har blivit tämligen lång, medan arbetslivsträning lämpar sig bäst för personer som vill byta bransch eller som har en relativt kort arbetslivshistoria, säger Greger Lind. Individuell handledning Olika alternativ diskuteras inom individuell handledning. Många ser onödigt smalt på sina resurser. Därför är det viktigt att deltagarna via handledningen kan få upp ögonen för nya möjligheter, något som kan sporra till aktivitet i sökandet efter nya vägar i arbetslivet, säger Greger Lind. Responsen från deltagarna har överlag varit mycket god. Just nu är ett sjuttiotal aktiva med i KOKE. Under hösten kommer vi att göra ett försök att förbättra kontakten till potentiella arbetsgivare. Bland annat ska vi aktivt ringa runt till olika företag, säger Greger Lind. Inom KOKE jobbar vid FC också ansvariga handledaren Malin Siimes och assistenten/handledaren Pekka Tenhonen. PETER SANDSTRÖM Projektet pågår till hösten 2007, och redan nu är det klart att den ursprungliga målsättningen på 200 deltagare kommer att överskridas, konstaterar Greger Lind. närmare 25 år i arbetslivet. Rönkönharju jobbade främst med ekonomi och administration, samt inom IT-branschen. Jag fick tips om KOKE via arbetskraftsbyrån, berättar Rönkönharju, som är ekonomie magister till utbildningen. Han avlade examen vid Åbo Akademi år En viktig funktion med deltagandet i KOKE är att man kommer ut hemifrån. Annars är det lätt hänt att man förlorar kontakten med omvärlden under långa perioder av arbetslöshet, konstaterar Jean- Eric Rönkönharju. Diskussioner i grupp med andra människor i liknade situation hjälper till att höja självkänslan, säger han. Den gemenskap som uppstår via utbyte av erfarenheter är central när det gäller att försöka hitta nya spår för det framtida arbetslivet. Rönkönharju anser sig också ha haft stor nytta av andra kurser inom KOKE, som IT-applikationer och retorik. Retoriken hjälper en att presentera sig själv och sitt kunnade på ett sätt som kan vara avgörande då man söker jobb, menar han. Jag kan verkligen rekommendera KOKE för andra som är i samma situation, säger Rönkönharju. Det jobb som han nu har hittade han via en annons i tidningen. Firman NetOp Finland har dansk huvudman, och verksamheten går ut på bland annat återförsäljning av datorprogram, e-learning och distansstyrning av datorer. Företaget är en mångkulturell och flerspråkig organisation där man behöver danska, svenska, finska och engelska i den dagliga verksamheten. Just nu orienterar vi oss mot Baltikum, berättar Jean-Eric Rönkönharju. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Inte första gången DET HAR VARIT EN VARM SOMMAR och ekonomutbildningens vara och icke vara har varit hot stuff hela sommaren. Det är ju inte alls första gången det blåser kring ekonomutbildningen. Jag tycker inte jag är speciellt gammal, men tydligen är jag inte precis ung heller. Jag var nämligen med då det senast brakade loss. Eftersom vi vet att historien har för vana att upprepa sig och det politiska minnet är kort så kan det var bra att repetera. Man kan ju påstå att det inte handlar om politik den här gången, men det är nog naïvt att svälja det fläskbenet. Kommer ni ihåg i början av nittitalet då Uosukainen var undervisningsminister? Det tänktes på Undervisningsministeriet även då. Man tänkte på tandläkarutbildningen i Finland och på ekonomutbildningen. Man gjorde utvärderingar också. EN UTOMSTÅENDE utvärderingsgrupp hade värderat och kommit till att Åbo Universitets käftis var i särklass Finlands topp nationellt och internationellt. Uleåborg var en god tvåa, men sen var det inte så vidare med varken Helsingfors eller Kuopio. Eftersom man ändå inte kunde röra Helsingfors så föreslog utvärderarna att Kuopio skulle elimineras. Men, man tänkte ordentligt på Undervisningsministeriet och kom till att det rätta beslutet var att lägga ner den dokumenterat bästa toppenheten Åbo. Ilkka Kanerva skulle nog kämpa hampaat irrvessä stod det i Turun Sanomat. EKONOMUTBILDNINGEN vid Åbo Akademi fick in en stark sidovind. Vi skulle bort. Undervisningsministeriet hade nämligen kommit fram till att det utbildas alldeles för mycket svenskspråkiga ekonomer. Finlandssvenskarna var ju bara 6 procent av befolkningen men hade mage att år 1991 producera 29,2 procent av alla ekonomer i landet. På finska levererade man stycken och på svenska 371. Någonting har visst hänt för 2005 kunde man läsa att det utbildades finska ekonomer (en 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ökning på 116 procent) och 531 svenska ekonomer. Relativt sett en svensk nedgång till 19,3 procent men det är förmodligen fortfarande tre gånger för mycket. Men att det jäser i University of Finland förstår varenda en. En befolkning med 5,2 miljoner har 20 universitet och 29 yrkeshögskolor med årliga startplatser och en genomsnittlig årskull på ca Malin Brännback är professor i företagsekonomi. MEN UOSUKAINEN-ORKANEN var för ekonomutbildningens del vid ÅA inte så dålig. Det arbete som följde kan idag uppvisa siffror som ingen behöver skämmas över. Mellan åren 1996 och 2005 producerade ämnet företagsekonomi (som innefattar huvudämnena redovisning, internationell marknadsföring och företagets organisation och ledning) i medeltal studieveckor, vilket är mer än hela KTF sammanlagt som producerade studieveckor. Mellan åren 2001 och 2005 producerade vi 183 procent doktorer. I denna siffra finns både informationssystem och företagsekonomi med. Förra året kom det 4 doktorer från företagsekonomi och i år kommer det 3. Målet är 3 för de båda producenterna. Måhända här igen finns ett problem? Det är säkert procentuellt alldeles för mycket. Vi har antagligen inte rätt att göra så här. Jyväskylä-utredningen, visade dessutom att ÅAs merkantila utbildning var fjärde bäst i landet och på svenskt håll den bästa. Förmodligen fel analyserat!

17 Vi sysslar med det här för att komma in på Shanghai-listan. Tror någon faktiskt på det? Vilken lista kommer vi månne in på om vi tillåts koncentrera oss på forskning och undervisning? Och om det här är the new public management, som skall föra oss in a saligheten så blir man fullkomligt mållös. I VARJE FALL, så går det idag helt hyfsat för oss här på Henriksgatan, men det är i sig ingen nyhet värd att ta upp. Vi har 180 studenter på grundkursen i organisation och ledning och över 100 på strategisk ledning (servicekursen och öppna högskolan med räknad). Vi tar in 65. Egentligen är det ganska tråkigt för vi grälar inte nämnvärt heller. Vi hinner inte. Vi har fullt upp med studenter och att hinna med alla svängar i the new public management. Och det är minsann inte lätt! Det är alltid jobbigt med förändringar. Förändringar skapar både förvirring och oro. Men nu är ju detta the new public management, som jag aldrig hört eller läst någonting om tidigare. Vad i friden är the new public management? Tydligen innebär det att precis alla förändringar måste genomföras samtidigt. JAG HADE TROTT att den akademiska friheten grovt förenklat betyder att man får forska i det man vill. Men synbarligen är det inte så, utan det står var och en fritt att också forska om man hittar tid för det. Forskning görs lämpligast på egen tid, inte under arbetstid. Nämligen under de senaste åren har vi haft förmånen att delta i DNL-processen (det nya lönesystemet) och Bolognaprocessen och införandet av MinPlan. Ingen av processerna är slutförd och frustrationen är stor bland anställda och i det sistnämnda fallet även studerandena. MinPlan är det datorbaserade systemet som skall garantera att varje studerande har en skräddarsydd studieplan som i sin tur skall garantera att studerande blir färdiga enligt planen. Det har utsetts egenlärare som utöver sina tidigare åligganden nu sitter timtals tillsammans med studerande och försöker bemästra detta informationssystem. Detta system gör anspråk på att komma in i Handboken för Informationssystem under kapitlet HUR MAN INTE BÖR GÖRA. DETTA MONSTERSYSTEM kategoriserar studerande på 39 (!) olika sätt. Potentiella studerande är en kategori. Jag antar att min 80-åriga far och min 7-åriga son, åtminstone teoretiskt, faller i denna kategori. Allt är i princip frid och fröjd så länge ingen gör ett fel, som t.ex. ger en kurs fel kod eller av misstag matar in fel information. Vi har hos oss nu konstruerat en rutin som rulllar på Excel, som studenterna först fyller i, för att sedan kunna fylla i MinPlan, en Reader s Digest för normalt begåvade individer, som heter VårPlan. Vi undersöker nu om det går att patentera. I VÅRT STUDIEPROGRAM, som jag av någon anledning fått tre exemplar av, kan man läsa lustiga saker. Till exempel står det (version 8) Baskurs i statistik för ekonomer och (version 1) Entrepreneurship the art, science and plain vanilla. Vaddå version 8 och version 1? Det förklarades för mig att det är MinPlan. Ursäkta? Jo, det betyder att man har gått in åtta gånger och ändrat texten innan det blev rätt. Tydligen fick jag min text rätt på första försöket. Men, hur vansinnigt får det här bli? Och det här sysslar vi med för det är det kommande nya kvalitetssystemet som skall garantera att Finland i oändlighet rankas som det mest konkurrenskraftiga och innovativa landet i världen. Vi sysslar med det här för att komma in på Shanghai-listan. Tror någon faktiskt på det? VILKEN LISTA kommer vi månne in på om vi tillåts koncentrera oss på forskning och undervisning? Och om det här är the new public management, som skall föra oss in a saligheten så blir man fullkomligt mållös. Den som trodde att det akademiska arbetet var tråkigt har inte tittat in på sistone. Inte en dag är lik den andra. Det som är lite trist är att man inte får tid med den egna forskningen. Men, vi ska inte klaga, ute skiner solen och det är varmt och inne har man nöjet att jobba med trevliga och frustrerade människor. Det blir säkert ett bra läsår i år också. MALIN BRÄNNBACK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 Enhetlig profil med nytt utseende Åbo Akademi satsar och fräschar upp sin grafiska image Åbo Akademis grafiska rekommendationer skall förnyas både för trycksaker och webb. Studentrekryteringen och marknadsföringen förutsätter ett enhetligt utseende. Det finns ett visst tryck från ledningens håll till förnyelsen, vilket är självklart då man tänker på konkurrensen och profileringen gentemot de övriga universiteten. Det är därför aktuellt att se över rekommendationerna och uppdatera dem till den del det är lämpligt. Rätt tidpunkt Det är dags att sätta igång en förnyelse, säger informationschefen Thurid Eriksson. Den nuvarande akademins första rekommendation är daterad till år Som helhet tycker jag att den är ett bra jobb som gjorts, men nya trender tränger på och också nya behov. Speciellt webben är det som idag har en oerhörd genomslagskraft något som kanske inte i tillräcklig grad beaktades i den gamla rekommendationen. Förnyelsen av webben har redan kommit bra igång. Inlämningstiden för offerterna till förnyandet av webbens utseende gick nyligen ut. Det som jag önskar och ser fram emot är en modernare och professionellare look, säger Eriksson En liknande process kommer förnyandet av de grafiska rekommendationerna för trycksakssidan att vara. Webbens lösningar kommer säkert att påverka rekommendationerna för trycksakerna. Trycksaker och webb skall samsas i en ny grafisk rekommendation. Studiebyrån förnyar och marknadsför flitigt MinPlan, webbtjänsten för individuell studieplanering, har varit ett stort projekt. Studiebyrån får också högst troligen vara den första som inför den nya webbtekniken. Den nya grafiska rekommendationen kommer igen med nya spelregler. Blir det för många förnyelser på en gång? Det verkar som om det enda bestående fenomenet är förändringen i dagens värld. Tungt? Ja, men nödvändigt, säger studierådgivare Johanna Hedenborg. De marknadsföringskanaler som flitigt och genomgående används under året är annonsering och webben. När det gäller stu- 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 dentrekrytering så kompletterar de mycket bra varandra. Annonsering är en mera punktbetonad insats medan webben är en pågående informationskanal. Vi försöker att göra vårt material själv så långt det går. Därför är vi tacksamma för att det finns färdiga bottenmallar att ta i bruk det sparar en hel del tid då man inte behöver tänka på utseendemässiga detaljer, säger ledande studiekoordinator Harriet Kurtén. Då det gäller större arbeten så anlitar vi reklambyråer till exempel inför mässor och kampanjer. Åbo Akademis tryckeri och informationsenheten har också alltid varit snabba och pålitliga samarbetspartner. Jag kommer ihåg då... Webbredaktör Ben Roimola var med då den nuvarande grafiska rekommendationen kom till. Jag är oerhört glad över att den kom till, säger han. Tiden före rekommendationen var ganska kaotisk ur grafisk synvinkel. Alla enheter hade egna idéer och modeller för vad de gjorde. Allt såg olika ut. Kvaliteten på utförandena kunde vara FOLK & FÄ Ett stort antal (20) forskare och studerande från ämnet filosofi vid Åbo Akademi deltog den 5 maj i den årliga Phalénpicknicken. Temat kring årets seminarium var Other minds. Seminariet var mycket lyckat. Seminariet ordnades i år i Uppsala av den filosofiska institutionen vid Uppsala Universitet. Vistelsen möjliggjordes tack vare understöd från Åbo Akademis Jubileumsfond 1968 samt understöd från Åbo Akademis rektor. Phalénpicknicken är en värdefull del av det mångåriga samarbetet mellan de filosofiska institutionerna vid Åbo Akademi och Uppsala Universitet. Den mångåriga kontakten har resulterat i ett gott forskningssamarbete. Picknicken är även en värdefull av de mest varierande slag. Man kunde i det här fallet inte tala om någon som helst gemensam profilering av akademin. Det som väcker missnöje idag hos Roimola är att det ibland verkar som om folk skulle ha glömt bort att det finns en grafisk rekommendation. När de nya direktiven (alltså inte rekommendationerna) tas i bruk hoppas han att så många som möjligt börjar använda dem. ÅA profilerar sig, men hur? Hur skulle du med några ord profilera Åbo Akademi utåt? Jag skulle betona forskning och professionalitet, studievänlig miljö, säger informationschef Thurid Eriksson. Finlandssvensk, mångsidig, säger webbredaktör Ben Roimola. Finlandssvensk, brett utbud, trivsam studiemiljö, möjligheternas universitet, internationell, säger ledande studiekoordinator Harriet Kurtén och studierådgivare Johanna Hedenborg. Börjar med en enkät Startskottet för arbetet med den nya grafiska rekommendationen möjlighet för studerande att bekanta sig med filosofisk forskning vid andra universitet. FL Henrikki Rutanen (geologi och mineralogi) gjorde en geologisk exkursion i Bergslagen 8.6, samt utförde åldersbestämningar av bergarter vid Laboratoriet för isotopgeologi (LIG) vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm Resan finansierades av Åbo Akademis jubileumsfond skedde onsdagen den 27 september, då en webbenkät publicerades. Vi kommer att närma oss enheterna via e-post, och vi hoppas att man där vidarebefordrar inbjudan att delta i enkäten till de rätta personerna. Det är svårt för oss att veta vilka personer som verkligen håller på med marknadsföring och grafisk framställning, säger Thurid Eriksson. Svarstiden för enkäten utgår den 11 oktober. Att det är ett omfattande arbete som vi har framför oss finns det inget tvivel om. Responsen från enkäten måste gås igenom och analyseras, säger Eriksson. Sedan skall det bestämmas hur omfattande uppdateringen blir. Därefter blir det en offertrunda till reklambyråerna. Jag skulle bedöma att lanseringen kommer att ske tidigast under senvåren 2007, säger Thurid Eriksson. ROLF NISKANEN elev avläggande yrkesexamensprov i grafisk framställning vid TuAKK Skandinavistiken vid universitetet i Amsterdam arrangerade en Ibsenkonferens den 1 2 juni. Temat var den internationella Ibsen. Roger Holmström (litteraturvetenskap) var inbjuden som plenarföreläsare. Han uppmärksammade tre finländska Ibsenutforskare, nämligen Valfrid Vasenius, Erik Kihlman och Hans Ruin. Årets Edith Södergranseminarium hölls den juni på Åbolands folkhögskola i Pargas. Som huvudtema hade denna gång valts Hagar Olssons författarskap. I egenskap av Hagar Olssons levnadstecknare var Roger Holmström inbjuden att hålla öppningsanförandet. Han talade under rubriken: Författarbiografin sökmotor eller slagruta?. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER INFORMATIONS- BEHANDLING FM Orieta Celiku disputerar i informationsbehandling den 6 oktober på avhandlingen Mechanized Reasoning for Dually-Nondeterministic and Probabilistic Programs. Disputationen äger rum kl. 12 i auditorium Alpha, ICT-huset. Som opponent fungerar Dr Jim Grundy, Intel Corporation, Hillsboro, och kustos är prof. Kaisa Sere. Så här sammanfattar Orieta Celiku själv sin avhandling: En allt mer viktig angelägenhet är att öka vår förståelse av mjukvarusystem genom formell modellering och verifikation. Att formellt karaktärisera system som modeller underlättar upptäckandet av gömda antaganden och tenderar att klargöra hur systemet fungerar. Än viktigare, att specificera och resonera om systemegenskaper ökar tillförlitligheten hos systems beteende. Tillförlitligheten hos själva verifikationen kan ökas genom att formalisera resonemangramverk i ett sunt datorsystem och genom att implementera verktyg för automatiserade resonemang. Men hos de flesta traditionella allvarliga försök som gjorts inom formell modellering och verifikation av mjukvara finns dock två problem: 1. De antar fullständiga specifikationer eller fullständigt bestämt systembeteende. 2. De 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI gängse resonemangverktygen fokuserar ofta på rent funktionellt beteende och riktar sig sällan till frågan om resursförbrukning. I praktiken är beteendet hos verkliga system endast delvis specificerat och systemens prestationskaraktäristika avgör ofta huruvida systemen lämpar sig för deras avsedda uppgifter. Den här avhandlingen vänder sig till de här problemen genom att fokusera på att utveckla och mekaniskt stöda ramverk för att resonera om system som uppvisar olika slag av icke-deterministiskt beteende, inklusive probabilistiskt beteende. Det huvudsakliga vetenskapliga bidraget är utvecklandet av en ny teori för att analysera resursförbrukning i program, vid sidan om funktionellt beteende. Angreppssättet är kompositionellt och tillämpbart på program som innehåller probabilistiska och icke-deterministiska val. Implementationen av ett automatiskt programanalysverktyg som kan tillämpas på komplexa program demonstrerar praktiskheten av teorin, och formaliseringen av allt det ovan sagda i en teorembevisare fastställer att det är logiskt sunt. Andra vetenskapliga bidrag inkluderar nya metoder som förbättrar användbarheten av programpreciseringstekniken, och ett antal av teorembevisarbaserade verktyg för att resonera om säkerhets- och liveness-egenskaper hos program med probabilistiskt och icke-deterministiskt beteende på olika abstraktionsnivåer. FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING EM Nina Kivinen disputerar i företagets organisation och ledning den 6 oktober på avhandlingen Entering organisations Essays on image, space and difference. Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium I, Hanken. Opponent är prof. Peter Case, University of the West of England, och som kustos fungerar prof. Alf Rehn. Så här sammanfattar Nina Kivinen själv sin avhandling: I min doktorsavhandling studerar jag organisationer som rum genom de bilder som företag utnyttjar på sina hemsidor på internet. Jag utgår från en tanke om att organisationer kan ses som rum som kontinuerligt konstrueras. Essäerna som ingår i avhandlingen diskuterar frågor som relaterar till identitet och olikhet i förhållande till organisationers gränser. Organisationen föreställer sig själv genom lokala och specifika praktiker där det materiella, det sociala och det tänkta inte kan särskiljas från varandra. Denna syn på rummet bygger framför allt på Henri Lefebvre och Michel Foucaults arbete. Sålunda skapas även gränser kring organisationen. Att stiga in i en organisation kan därmed ses som att överskrida en sådan gräns, en gräns som är materiell, social och symbolisk. Avhandlingen presenterar en studie av bilder på organisationers hemsidor och utmanar den starka diskurs som råder i relation till internet och virtualitet som konstruerar internet som ett främmande, outforskat territorium där en annorlunda värld

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor Bengt Stenlund Alumnidagen 26.10.2012 RC 1 DISPOSITION Nationella prov i nian i matem. resp. nat. vet. Gymnasieranking i Svenskfinland Svenskspråkiga

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

25.3 2014 Finlandspaket 4

25.3 2014 Finlandspaket 4 13.11 2013 Finlandspaket 2 svenskspråkiga utbildningar 11.12 2013 Finlandspaket 3 ansökan & antagning 25.3 2014 Finlandspaket 4 gör din ansökan till vidare utbildning Gör din ansökan till universitet,

Läs mer

Kaj Björkqvist prof, utv.psyk. (specialforskare Jörgen Bergman) Tomas Lindroos stud (stud. Niklas Lindman) Möteskallelse

Kaj Björkqvist prof, utv.psyk. (specialforskare Jörgen Bergman) Tomas Lindroos stud (stud. Niklas Lindman) Möteskallelse Möteskallelse Datadirektionen sammanträder den 18.9.2000 kl 10.00 på datacentralen. Föredragningslistan är bifogad. De ordinarie medlemmarna ombedes vid eventuellt förfall själva underrätta sin personliga

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Centret för språk och kommunikation utbildningschef Jan Jylhä tf. avdelningsföreståndare Marjaana Laaksonen 27.8.2015 Informationen kan läsas

Läs mer

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi AVTAL OM TRITONIA 0. Tritonias uppgift Tritonia är ett gemensamt bibliotek och lärocenter för nedan

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

3. Hämta och infoga bilder

3. Hämta och infoga bilder Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det

Läs mer

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015)

Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Egenlärarens MinPlan-guide (01/2015) Innehåll 1 Viktiga flikar för egenläraren... 2 1.1 Fliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.1 Underfliken Egenlärarens studenter... 2 1.1.2 Underfliken Egenlärarens granskningar...

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och målsättningar... 3 2. Lägesbeskrivning... 3 2.1. Riskkartläggning... 3 2.2. Samlad service... 3 2.3. Vasa

Läs mer

Individuell studieplan (ISP): Instruktioner

Individuell studieplan (ISP): Instruktioner Individuell studieplan (ISP): Instruktioner Innehåll Individuell studieplan (ISP): Instruktioner... 1 Individuell studieplan (ISP)... 2 ISP:n för kandidatexamen... 2 Steg för steg anvisningar för ifyllande

Läs mer

Stanford University - 13-14

Stanford University - 13-14 Stanford University - 13-14 Reseberättelse av Saman Bidgol Läsåret 13-14 Under årskurs tre på KTH bestämde jag mig för att åka och studera mitt fjärde år utomlands. Valet stod mellan Tyskland, Schweiz

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Moodle2 STUDENTMANUAL

Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Sammandrag från tutorutbildningarna

Sammandrag från tutorutbildningarna Sammandrag från tutorutbildningarna Tutorns/storasyskonets uppgifter är att Introducera till universitetslivet hjälpa studenter lära känna nya människor uppmuntra en öppen och välkomnande stämning ge tips

Läs mer

PM gällande självständigt arbete på KMH

PM gällande självständigt arbete på KMH PM Utbildnings- och forskningsavdelningen 1(5) PM gällande självständigt arbete på KMH Detta PM ska användas som guide och hjälp för såväl kursledning, handledare som student vid KMH. Varje färdigställt

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Manual för kursdatabasen (12.01.2005, v. 1.2)

Manual för kursdatabasen (12.01.2005, v. 1.2) Manual för kursdatabasen (12.01.2005, v. 1.2) Innehåll 1. Introduktion 1 1.1 Menyer 1 1.2 Roller 2 1.3 Status 2 2. Skapa nytt kursförslag 3 2.1 Nytt kursförslag 3 2.2 Spara kursförslag och avbryt editering

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Tritonia 2010. Tritonia Pentonia från tre 'll fem. Chris'na Flemming FSBF Korsholm 10.9 2010

Tritonia 2010. Tritonia Pentonia från tre 'll fem. Chris'na Flemming FSBF Korsholm 10.9 2010 Tritonia 2010 Tritonia Pentonia från tre 'll fem Chris'na Flemming FSBF Korsholm 10.9 2010 Tritonia 2001-2009 Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, grundat 2001, eher decennier av planering Gemensamt

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Imperial College London

Imperial College London Imperial College London Reseberättelse av Akash Patel September 2012 - Juni 2013 Vintern 2011 besluter jag att ansöka om studier vid Imperial College London, ett av världens bästa tekniska universitet

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer