Nystart för arbetslösa. från Åbo Akademi Nr KOKE ett alternativ för högutbildade

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nystart för arbetslösa. från Åbo Akademi Nr 13 29.9.2006. KOKE ett alternativ för högutbildade"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Nystart för arbetslösa KOKE ett alternativ för högutbildade Utvecklingsprogrammet KOKE har pågått i två år. Erfarenheterna är goda, säger projektchef Greger Lind.

2 EN FRÅGA FÅR SVAR MinPlan avancerar Användandet av Åbo Akademis webbtjänst för individuell studieplanering, MinPlan, avancerar planenligt, och vid årsskiftet tas kurs- och tentamensanmäningsmodulen i bruk inom hela Åbo Akademi. I vilket skede är arbetet med den nya modulen, byråchef Johan Nikula och studierådgivare Sanna Westerlund, området för studieärenden? Kurs- och tentamensanmälningsmodulen tas i bruk inom pedagogiska fakulteten som ett pilotprojekt från och med den andra oktober. Under hösten testas systemet vid PF och från årsskiftet skall systemet tas i bruk vid alla fakulteter och för alla studerande, också de som är inskivna före år Det nya anmälningssystemet kommer att underlätta också lärarnas arbete och planering väsentligt, tror Johan Nikula. Det bör bland annat bli lättare att boka lämpligt auditorium för kurser och tentamina när anmälningarna införs online. På sikt ska modulen utvecklas så att listor över anmälda till tentamina kan samköras med listor över tentamensresultat, hittills har detta arbete varit en separat fas. De stora modulerna inom MinPlan är kursdatabasen och den personliga studieplaneringen samt hanteringen av denna. De flesta lärarna samt alla studerande som skrivits in från och med hösten 2005 använder MinPlan aktivt. En ny modul som blir aktuell i höst är tillgodoräknande av studier som avlagts utanför Åbo Akademi, säger Nikula och Westerlund. PS Satsning på internationell nivå Germansk filologi profilerar sig starkt Ämnet tyska/germansk filologi vid Åbo Akademi stärker sin internationella inriktning. Via forskningssamarbete och deltagande i internationella konferenser har ÅA-germanistiken lyckats etablera ett fruktbart samarbete med många förgreningar. Den internationella dimensionen är en förutsättning för att vi ska kunna utvecklas som huvudämne, konstaterar professor Dagmar Neuendorff. En av profileringarna vid ÅA är den joint degree-examen som erbjuds från magisternivå upp till forskarexamen. Det handlar då om att studerande vid ÅA avlägger examen både här och vid något universitet i Tyskland eller Schweiz, samt att studerande från tyska eller schweiziska universitet på motsvarande sätt avlägger examen både vid sitt eget universitet och vid ÅA. Våra studerande kan själva välja mellan 15 universitet, och alla har möjlighet att tillbringa upp till ett helt år utomlands inom ramen för sina studier, berättar Dagmar Neuendorff. På motsvarade sätt kan studerande från tyska och schweiziska universitet komma till ÅA för en tid under sina studier. Avhandlingarna bedöms sedan både vid ÅA och vid det universitet som fungerar som samarbetspart i Tyskland eller Schweiz. Den dubbla bedömningen ger en konstant nivåkontroll och kvalitetsutvärdering av var vi ligger i relation till andra universitet och viceversa. Det har fungerat mycket bra, och i höst kommer vi att få vår första joint degreedoktorsexamen i samarbete med universitetet i Flensburg, berättar Dagmar Neuendorff. Sammanlagt har germansk filologi vid ÅA ett tiotal doktorander på gång, de flesta i samarbete med utländska universitet. Det internationella nätverket Professorsinstallationer vid ÅA Fredagen den 29 september installeras två professorer vid Åbo Akademi. Professorn i statskunskap, särskilt jämförande politik, politices doktor Carsten Anckar, installeras vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten och professorn i biologi, särskilt cellbiologi, fi losofi e doktor John Eriksson, vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. I anledning av att de tillträtt sina ämbeten håller de varsin offentlig föreläsning. Professor Carsten Anckar föreläser över ämnet Nya möjligheter och utmaningar inom studiet av jämförande politik och professor John Eriksson föreläser över ämnet Livets små signaler. Installationsföreläsningarna är öppna för allmänheten och hålls kl. 18 i Gamla Akademihusets Solennitetssal, Rothoviusgatan 2, Åbo. Nästa MfÅA utkommer Deadline är MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

3 ger germanistiken vid ÅA ett mycket positivt särdrag, konstaterar prof. Neuendorff. Detta kommer till uttryck bland annat i det faktum att ämnet germansk filologi vid ÅA har fått gott betyg för sin verksamhet av rådet för utvärdering av högskolorna i Finland. Vi ansökte om status som spetsforskningsenhet, men nådde inte riktigt fram den här gången. Omdömet var dock positivt, säger Dagmar Neuendorff. I utlåtandet från rådet sägs bl.a. att utbildningen har en tydlig profil och att enhetens styrkeområden är arbetslivsintegrerade studier, internationalism och individuell handledning av de studerande. Vidare konstateras: Enhetens ansökan öppnar ett intressant perspektiv på vilka utvecklingsriktningar det internationella samarbetet erbjuder. De facto skiljer sig denna ansökan från andra genom att den ser undervisningen som bestående av ett internationellt nätverk och gemensamma examina. Viktiga konferenser I augusti deltog prof. Neuendorff tillsammans med FD, forskare Michael Szurawitzki i Asiatische Germanistentagung i Sydkoreas huvudstad Seoul. I denna Asiens största germanistkonferens deltog över 250 germanister från hela världen. Det var årets största internationella germanistkonferens utanför Tyskland, och platsen var Sydkoreas största universitet, Seoul National University, berättar Michael Szurawitzki. Från Finland deltog Neuendorff, Szurawitzki samt professor Annikki Koskensalo från Åbo universitet. De finländska deltagarnas föredrag väckte stor uppmärksamhet och ledde till diskussioner på hög nivå, något som öppnade vägarna för nya, internationella kontakter och för ÅA-forskarna nya inbjudningar till internationella konferenser i Asien och Europa. I november kommer germansk filologi vid ÅA att stå värd för ett internationellt symposium i anslutning till HF:s FAX-linje. Deltagarna kommer både från näringslivet och från olika vetenskapsområden. För närmare information se htm Det internationella nätverket ger germanistiken vid ÅA ett positivt särdrag, konstaterar prof. Dagmar Neuendorff och FD, forskare Michael Szurawitzki. PETER SANDSTRÖM INNEHÅLL NR 13/2006 Internationell satsning Germansk filologi profilerar sig... När orden gömmer sig Språkliga defekter vanliga efter hjärnskada... Högklassigt elektroniskt bibliotek Ebrary ny resurs för ÅA... Ungdomar läser för lite Monica von Bonsdorff betonar skönlitteraturen... Jakten på krigstraumat Ny forskning om veteranerna... ÅA fräschar upp sin grafiska image... Disputationer Kungaparet på alerten ÅA i Vasa fick fin publicitet... ÅA-styrelsen valde ny linje Strategiarbetsgruppens arbete betonas... Nystart för arbetslösa KOKE ett alternativ för högutbildade... Veckans skribent: Malin Brännback Inte första gången... Baksidan Självklar trygghetsreservoar... Personalspalten... Examina MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Vad föreställer bilden? Ett benämningstest kan avslöja även lindrigare former av anomi, säger professor Matti Laine. AKTUELL FORSKNING När orden gömmer sig Språkliga defekter vanliga efter hjärnskada Jag såg den där, vad heter han nu igen, en lång karl i alla fall, nå han stod utanför detdär gula huset vid torget. Det kan vara svårt att finna ord ibland. Ifall man har sett en bekant mansperson utanför Åbo svenska teater kanske det är stört omöjligt att komma ihåg hans namn och namnet på byggnaden han stod utanför när det är dags att berätta om upplevelsen. Svårigheter att hitta ord är den vanligaste språkliga defekten hos hjärnskadade människor, men fenomenet är inte obekant för friska människor heller var och en är ibland tvungen att verkligen leta efter orden när man ska säga något, säger Matti Laine, professor i psykologi vid Åbo Akademi. Laine är i höst aktuell med boken Anomia. Theoretical and Clinical Aspects som han har skrivit tillsammans med professor Nadine Martin från Temple University, Philadelphia. Det handlar om en bred kartläggning av anomi och dess hjärnkorrelat samt förslag till utveckling av klinisk diagnostik och behandlingsformer. Boken utkommer på Psychology Press och publiceras samtidigt i Europa och USA/Kanada. Anomi är ett kardinalsymptom i olika former av afasi som förekommer hos patienter som drabbats av stroke och vars vänstra hjärnhalva har skadats. Anomi är vanlig också bland annat hos demenspatienter som lider av en mera diffus och pro- 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 gredierande rubbning av hjärnfunktionen, berättar Matti Laine. Som fenomen är anomin ett viktigt kliniskt symptom, men forskning i anomiska svårigheter öppnar också fascinerande infallsvinklar i hjärnans språkliga funktioner, konstaterar Laine. Komplexa delprocesser En grundfunktion för talet är de mekanismer med vilka hjärnan lagrar och processerar ord. Vid ett benämningstest där man får titta på bilder och ska säga vad de föreställer är den kognitiva processen normalt så snabb att de olika delprocesserna kan vara svåra att särskilja och definiera. Normalt tar det ungefär en sekund från det att du ser bilden av en penna tills du har sagt ordet penna, säger Matti Laine. Men denna sekund inrymmer flera delprocesser i hjärnan. I den friska hjärnan sker följande: åsynen av pennan aktiverar en visuell minnesbild av det bekanta föremålet, minnesbilden aktiverar begreppets semantiska betydelse, vilket i sin tur aktiverar den fonologiska ordformen, som går vidare till artikulationen av ordet penna. Det handlar alltså om en kedja av delprocesser. En hjärnskada kan rubba denna kedja var som helst, konstaterar Matti Laine. Defekterna kan diagnosticeras via benämningstest, bland annat via bedömning av antalet fel, typ av fel och mätning av tiden det tar att benämna ett objekt som visas i testet. Ett vanligt test är det så kallade Bostonbenämningstestet, där bildserien går från högfrekventa objekt ofta vardagsföremål som tandborste eller dricksglas till lågfrekventa ord, mera sällsynta objekt, som bilden av en pelikan eller en enhörning. I en diskussion kan benämningsfel kringgås, man kan uttrycka sig på ett sätt som undviker användningen av de ord man inte kommer ihåg. Men ett benämningstest avslöjar även lindrigare former av anomi. Ett benämningstest räcker dock inte till för att fastställa vilka delprocesser som är drabbade, utan man måste även kartlägga visuell varseblivning, begreppssystemet och fonologisk förmåga med tilläggsuppgifter, konstaterar Matti Laine. Långvarig forskning De forskningsrön som Matti Laine och Nadine Martin nu publicerar baserar sig på långvarigt forskningssamarbete och omfattande litteraturgenomgång. Boken tar upp bland annat relevanta modeller för mekanismerna bakom ordproduktion. Ord är ju i mycket hög grad språkliga överenskommelser. Vi har i språket enats om vad vissa saker och företeelser heter. Vid anomi, liksom ibland hos normala språkanvändare, kan det finnas en spärr mellan det semantiska och det fonologiska; man vet vad något är, men man hittar inte ordet, säger Matti Laine. I vissa fall kan i synnerhet namn på personer eller platser vara ytterst svåra att hitta för personer som lider av anomi, medan begrepp för föremål kan vara enklare. Det kan även finnas tydliga skillnader mellan benämning av levande versus icke-levande objekt som ger intressant information om det semantiska systemets organisation i hjärnan. Terapeutiska ansatser Också lindriga former av anomi kan innebära betydande problem, i synnerhet för personer i arbetslivet, där vardagen för många byggs upp kring kommunikation i form av möten, diskussioner, presentationer med mera. I sin bok presenterar Matti Laine och Nadine Martin också terapeutiska ansatser på området. Det gäller att stimulera och aktivera de länkar som kan vara skadade i den språkliga processeringen. En av de mera experimentella metoderna som vi själv har utvecklat utgår från massiv upprepning av ord i en viss kontext. Via en aktivering av det semantiska systemet kan man komma vidare till en aktivering av det fonologiska, berättar Matti Laine. Det finns också intressanta försök med medicinering av hjärnans dopaminsystem i samverkan med behaviorell terapi. Effekterna har i viss mån varit positiva. Boken Anomia. Theoretical and Clinical Aspects är närmast avsedd som lärobok på universitetsnivå, och den väntas vara av intresse för i synnerhet logopeder och neuropsykologer. Vi har i språket enats om vad vissa saker och företeelser heter. Vid anomi, liksom ibland hos normala språkanvändare, kan det finnas en spärr mellan det semantiska och det fonologiska; man vet vad något är, men man hittar inte ordet. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Det är stora och seriösa förlag som har bidragit till det elektroniska biblioteket Ebrarys utbud. Böckerna som Åbo Akademi har tillgång till är kvalitetsgaranterade vetenskapliga källor. E-BÖCKER Nytt högklassigt elektroniskt bibliotek Ebrary ny resurs för ÅA med cirka vetenskapliga böcker Ebrary Academic Complete är ett högklassigt elektroniskt bibliotek som innehåller cirka vetenskapliga böcker. Åbo Akademis bibliotek har användarlicens för det sedan i vintras och rekommenderar det nu för både studerande och ÅA:s personal. Tre nyheter skall dessutom göra det enklare att hitta och läsa e-böcker. Alla e- böcker man har tillgång till vid ÅA skall katalogiseras in i databasen Alma, och därmed blir de lika lätta att hitta som tryckta böcker. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Datacentralen kommer också att på alla ÅA:s datorer installera ett klientprogram som behövs för att man skall kunna läsa Ebrarys e-böcker. Det är enkelt att använda Ebrary, men vi kommer ändå att demonstrera det för folk. Åbo Akademi har så pass många olika elektroniska resurser, att man annars lätt kan blanda på dem, säger bibliotekarie Eva Costiander-Huldén. Den tredje nyheten är att datacentralen kommer att installera EzProxy, ett system som gör det lättare för ÅA:s användare att

7 logga in sig i ÅA:s nätverk från datorer utanför det, till exempel hemifrån. När man loggar in räcker det att bara uppge användarnamn och lösenord, inga inställningar behöver ändras eller liknande. Tillgängligheten är viktig. Nu blir det tack vare det här lika enkelt att nå bland annat Ebrary hemifrån eller någonstans ute i världen som från ÅA:s nätverk, konstaterar Costiander-Huldén. Mångsidigt utbud Ebrarys bokutbud är mångsidigt. En del gamla klassiker ingår bland annat romaner av Charles Dickens, Jane Austen och Mary Shelley, och politiska verk av till exempel Karl Marx men det mesta är ändå färska, vetenskapliga böcker. Det finns vetenskapliga titlar i princip inom alla områden, men kanske mest inom till exempel företagsekonomi och samhällsvetenskap. Utöver det finns det också bland annat kartor och handböcker till och med sådant som sätt att tjäna pengar, ler Costiander-Huldén. Men det bör kanske betonas att det är stora och seriösa förlag som har bidragit till utbudet. Böckerna är kvalitetsgaranterade vetenskapliga källor. De är kända, och de flesta av dem har också tryckts på papper. Costiander-Huldén bläddrar fram som ett exempel ÅA-professorn Roger D. Sells bok Children s Literature as Communication. Men det är klart att några centrala böcker saknas. Vissa böcker av de allra största guruerna är inte med. Orsaken är väl antagligen att deras verk läses så mycket också utan att göras till e-böcker, säger Costiander-Huldén. En nackdel å andra sidan är att Ebrarys urval överlag är lite väl amerikanskt. Att hitta e-böcker på svenska är fortfarande ett problem, konstaterar Flemming. Nordiska förlag har kanske inte ännu hunnit satsa på den här tekniken, eller så är den bara för dyr för dem att investera i. Bekväma funktioner Ebrary har många bekväma funktioner. Man kan söka efter böcker förstås på titel och författare, men också på ämne. Sina favoriter kan man spara i en egen virtuell bokhylla, och när man bläddrar i böckerna kan man göra egna anteckningar och understreckningar i dem. Det som man dock inte kan göra är skriva ut mer än fem sidor per gång. Man är bunden till skärmen. Det är sant att det kanske inte så bekvämt att vara tvungen att läsa e-böckerna på skärmen. För det mänskliga ögat är det svårare att läsa digitalt än det som är tryckt på papper, så det kommer väl knappast att vara så många som i Ebrary läser till exempel hela Shelley s Frankenstein, säger Costiander-Huldén. Men det är ju ändå bra att kunna hitta en kursbok, som inte annars är tillgänglig. Det lättar lite på trycket också för oss i kursbiblioteket. Jag tror att Ebrary blir ett bra komplement. Det är bra att på webben kunna hitta en kursbok, som inte annars är tillgänglig. Det lättar lite på trycket också för oss i kursbiblioteket. Jag tror att Ebrary blir ett bra komplement. Fungerat länge i Vasa I Vasa är Åbo Akademis bibliotek Tritonia gemensamt med Vasa universitet och Svenska handelshögskolan. Där har Ebrary använts redan i några år. E-böckerna fungerar riktigt bra, om man bara har allt som behövs installerat på sin dator, säger Christina Flemming, byråchef på Tritonia. Det är ett jättejobb nu för Datacentralen att uppdatera alla datorer, men om det är någon som vill börja använda Ebrary genast går det säkert att ta kontakt med DC och be om hjälp. En stor fördel med Ebrary är att många samtidigt kan läsa samma böcker. Andra e- bibliotek har ofta begränsningar för det. Lämpliga e-böcker Christina Flemming tror att speciellt uppslagsverk och handböcker lämpar sig väl som e-böcker. Det verkar vara där som det finns en marknad. Uppslagsverk lämpar sig helt enkelt bättre som e-böcker än romaner. Ebrary hittas på: lib/abo Man kan också gå dit via ÅAB:s webbsidor. Klicka på Databaser och e-tidskrifter och gå sedan ned till avdelningen E-böcker. Där hittas också flera andra databaser. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Finlandssvenska ungdomar läser för lite Först pendlade hon mellan Helsingfors och Vasa. Varje vecka, läsåret runt. Sedan var det dags för Barösund-Helsingfors-Vasa. I fortsättningen blir det mest Barösund- Helsingfors. I början av september gick Peffanlektorn Monica von Bonsdorff, 63, i pension. Vilket ingalunda betyder att hon blir pensionär på riktigt. Den förra lektorn i modersmål och litteratur tänker fortsätta som frilans. Hon har kvar sin stol i studentexamensnämnden, hon skriver läroböcker och undervisar i litteraturpedagogik i både Helsingfors och Åbo. Jag trivs otroligt bra på ÅA. Att få undervisa och forska i en stimulerande miljö är det bästa jag vet. Men 600 kilometer mellan hem och arbete är för mycket. Man kan säga att jag pensionerar mig som pendlare! Å andra sidan har resorna aldrig varit ett problem. Jag jobbar bra och effektivt på tåget och det är förstås en förutsättning för att överhuvudtaget orka pendla. Osaklig debatt Helsingforsaren Monica von Bonsdorff hör till dem som anser att pedagogiska fakulteten hör hemma i Vasa. Fördomar finns på bägge håll, påpekar hon, och debatten om Vasa kontra Helsingfors har ofta varit osaklig. Var och en utgår från sina egna intressen. Naturligtvis förstår jag att många ämneslärare, med barn och familj, kan ha svårt att ta sig till Vasa. Det är inte lätt att frigöra sig ekonomiskt och socialt. Därför Lampan som tidigare hängde över Peffanlektorn Monica von Bonsdorffs skrivbord föreställer i själva verket alla de värdegrunder, frågor och teman som ska genomströmma skolan från sjuan till nian. Årskursvisionen fick hon av några modersmålsauskultanter våren MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

9 är jag också glad över att vi kunnat erbjuda utlokaliserad utbildning i Helsingfors. I det här huset har man å sin sida sysslat mycket med positionsbevakning, man har inte vågat tro på sin egen kompetens. Också på den punkten har jag sett en klar förbättring. Själv har hon njutit av att få språkbada i Österbotten. Tänk att man kan gå in i vilken affär som helst och tala svenska! Varje modersmålslärare borde komma hit för att uppleva ett annat Svenskfinland. Visst hade jag fördomar i början, det sticker jag inte under stol med. Vasa står ut med mig ett år och jag står ut med Vasa ett år. Trodde jag. Tji fick hon. Det blev 18 år. I drygt tio år har Monica von Bonsdorff varit medlem i studentexamensnämnden. Om finlandssvenska ungdomars kunskaper i svenska säger hon så här: Det är inte så illa som det sägs, men det är inte heller oproblematiskt. Det märks att de läser för lite. Enda sättet att få ett rikare språk är att läsa mer. Språkundervisningen borde funktionaliseras i förhållande till ett tema. Om du jobbar med en sak som engagerar dig så kommer också orden till dig. Genom att skriva blir man en bättre skribent, genom att tala blir man en bättre talare. På tvåspråkiga orter måste man jobba hårt med den språkliga medvetenheten, men man måste göra det på ett sätt som intresserar eleverna. Undersökningar visar att modersmålet inte alls är nåt populärt ämne. Det borde vara det populäraste! Skolrevolutionär Meddelanderedaktören tittade in hos Monica von Bonsdorff under hennes sista dag på jobbet. Det visade sig vara en röj-uppi-röran-dag. Städa, slänga, spara. Det lilla arbetsrummet med utsikt mot en tegelvägg andades uppbrott. I ena hörnet hade hon staplat orangefärgade flyttlådor med mappar och böcker. Teckningar och fotografier på barn och barnbarn lyste upp en i övrigt kal, vit vägg. Lektorn själv var uppsluppen, glad, måhända lite sorgsen bortom skratten. Jag har inte släppt fram alla känslor än. Det gör mig bara deprimerad! Till pedagogiska fakulteten och Vasa kom hon 1988 efter att ha jobbat på bland annat Mattlidens skola och gymnasium och Esbo svenska mellanskola. Litteraturvetaren blev lärare i slutet av 1960-talet, stående på barrikaderna och förvissad om att det är jag som ska förändra skolan. Fyrtio år senare skrattar hon gott åt minnet. Efter mitt första år som lärare i Svenska normallyceum i slutet av 1960-talet förstod jag att detta kan ingen människa förändra! På den tiden var Norsen en konservativ pojkskola. Nej, tänkte jag, lärare vill jag inte bli. Lyckligtvis blev jag gravid och kunde dra mig ur med hedern i behåll. Vändpunkten kom under auskulteringen. Under sin första litteraturlektion läste hon en saga för 40 pojkar. Deras ögon tindrade Jag insåg att man kan göra fantastiska saker för att skolan och litteraturen ska bli meningsfullt för dem. Skönlitteraturen är i bästa fall en upptäcktsfärd i fantasin och verkligheten, ett verktyg för att förstå sig själv och världen man lever i. Den kan ha stor betydelse för en växande människa. Böckerna berättar om erfarenheter som man antingen känner igen sig i eller som man kan använda som dörrar in till en ny, okänd värld. Litteratur och livskunskap Monica von Bonsdorff slår gärna ett slag för erfarenhetspedagogiken där eleverna görs till subjekt i undervisningen. Det är deras frågor, tankar och känslor som måste få utrymme i undervisningen, inte lärarens eller författarens. I läroplanen står det att modersmålet är ett livskunskapsämne. Men vad är ett livskunskapsämne, egentligen? Det är kring den frågan jag jobbat och forskat. Det är så lätt att dra fram de fina honnörsorden, men vad betyder de i praktiken? I grund och botten handlar det om att eleven inte är ett tabula rasa som ska tömmas på allt liv. Också den litteratur och kultur som ungdomarna känner till utanför skolan måste få komma in som ett eget språk i klassrummet. Man måste jobba med teman som är angelägna och personligt förankrade hos eleverna. Så hur gick det då för läraren på barrikaderna? Lyckades hon förändra skolan? Nå, på egen hand förändrar man ingenting. Men utvecklingen har definitivt gått åt rätt håll. Modersmålet är ett fantastiskt ämne. Som lärare har jag kunnat hjälpa eleverna att hitta fram till konst och kultur och få dem att förstå att det har relevans för deras liv. Skönlitteraturen är i bästa fall en upptäcktsfärd i fantasin och verkligheten, ett verktyg för att förstå sig själv och världen man lever i. NINA DAHLBÄCK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 AKTUELL FORSKNING Jakten på krigstraumat Ny undersökning om veteranerna och deras problem efter kriget Det är väldigt svårt då det inte tidigare har gjorts någon liknande forskning i Finland. I traumaforskning ligger Finland på efterkälken. Det är USA som genom Vietnamkriget går i bräschen för historisk traumaforskning. Veteranerna är allt som oftast på tapeten. Ofta handlar det om veteraner som inte fått vård eller har det annars svårt. Andra gånger handlar det om pengainsamlingar för veteraner. Ett som är säkert är att veteranerna innehar hjältestatus i Finland och dem får man inte kritisera. Filosofie magister Ville Kivimäki var tidigare inskriven vid Joensuu universitet. Genom ett forskningsprojekt i historia vid Åbo Akademi kom han till Åbo och doktorerar nu kring veteranernas psykologiska hälsa och problem i efterkrigstida Finland. Traumat är hans inkörsport och det han vill forska i. Hur kriget och de handlingar som begicks under kriget traumatiserade och påverkade de inblandade. Jag höll först på med tyska veteraners psykologiska problem efter andra världskriget, berättar Kivimäki. Efter en tid insåg jag att mina språkkunskaper kanske inte räcker till och märkte att våra egna finländska veteraner var mycket mer intressanta. Kivimäki påpekar också att han haft egna erfarenheter av veteranerna då hans farföräldrar har deltagit i kriget. Tabubelagt ämne Kivimäki bestämde sig för att börja forska i hur veteranerna kände sig efter kriget. Hur krigets traumor behandlades samt hurudana problem veteranerna stod inför då kriget var över. Ämnet var länge tabubelagt men på senare tid har det blivit aktuellt då barnen till veteranerna vill undersöka sina rötter, säger Kivimäki. Enligt Kivimäki har det svåraste med forskningen hittills varit att man måste akta sig för att inte romantisera bilden av veteranerna. Många av dem gjorde horribla saker under kriget som satte sina spår i själen. Vilket ofta kom till uttryck i raseriutbrott och alkoholmissbruk. Det är svårt att godta att vissa har gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och att veteranerna kanske inte är de hjältar vi ofta ser dem som, säger Kivimäki. I sin forskning har Kivimäki fått ta emot hatbrev och på vissa diskussionsforum har forskningen fått sig en Taistoitstämpling. Det märks att jag rör i en het gryta då det finns otroligt mycket känslor med i frågan, säger Kivimäki. Jag hoppas att människorna skall förstå att jag inte vill hänga ut någon utan bara forska i hur veteranernas vardag såg ut tiden efter kriget. Samt granska om de fick den vård de behövde. Ny begreppsapparat I sin forskning använder Kivimäki sig av psykologin en hel del. Han försöker implementera en psykologisk begreppsapparat på den historiska. Det är väldigt svårt då det inte tidigare har gjorts någon liknande forskning i Finland, säger Kivimäki. I traumaforskning ligger Finland på efterkälken. Det är USA som genom Vietnamkriget går i bräschen för historisk traumaforskning. Kivimäki berättar att det i de andra nordiska länderna har gjorts ganska mycket traumaforskning på grund av invandrarna och de trauman de bär på. Enligt Kivimäki har det svåraste varit att hitta rätt sorts metod då man forskar. Det finns inte någon egentlig färdig begreppsapparat utan man tvingas bygga upp en själv då problem uppstår. Jag är tvungen att låna från många olika ämnen och blanda mycket, säger Kivimäki. På samma gång som det är tungt är det mycket givande och intressant. Koherent källmaterial Ett annat problem som Kivimäki arbetar med är bristen på koherent källmaterial. Det finns många olika sorters källmaterial men allt är mycket svårt att handskas med. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

11 Ville Kivimäki rör om i veterangrytan. Enligt honom är det viktigt att också kunna forska i tabubelagda ämnen. Det som skrivits ner måste hela tiden kritiskt granskas och ses över varför just det har skrivits ner, säger Kivimäki. Jag har exempelvis gått igenom skönlitterära verk som veteranerna gav ut direkt efter kriget under talet och sedan analyserat texten för att kanske kunna se traumat som lyser igenom texten. Härnäst skulle han vilja gå igenom statens stängda arkiv där det finns psykologiska evalueringar av veteranerna då de kom hem från kriget. Där kan det finnas mycket intressant och behövlig information. Inga intervjuer Kivimäki fortsätter forska men han är tydlig på punkten om att han inte kommer att intervjua någon veteran. Intervjuer som gjorts direkt efter kriget skulle vara bra men inte i det här skedet, säger Kivimäki. Problemet är att veteranerna ofta har glömt, eller bara inte vill komma ihåg eller kanske inte vill berätta om de svåra besluten som gjordes. Dessutom kan de inte själv berätta om de har blivit traumatiserade eller inte. Eller hur det har påverkat dem senare i livet. Kivimäki fortsätter på det intressanta ämnet och han skulle gärna åka till USA för att på plats bekanta sig med forskningen där. Det skulle vara väldigt intressant och jag kunde få mycket substans till forskningsdiskussionen i Finland, säger Kivimäki. Det är ännu lite öppet med finansieringen för en resa till USA, men jag hoppas. JESPER ALM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Kungaparet på alerten i Vasa Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia fick en snabbkurs i finlandssvensk högskoleutbildning under sitt besök på Åbo Akademi i Vasa. Drottningen avslöjade bland annat att hon är mäkta imponerad av den finländska lärarutbildningen. Hon var väldigt intresserad och alert och ställde många frågor, säger utvecklingschef Bo Riska. Men vänta, låt oss backa tillbaka till torsdagen den 14 september, halvtiotiden: In genom de stora glasdörrarna i Academills foajé kliver kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, republikens president Tarja Halonen och doktor Pentti Arajärvi. I följet finns också Vasas fullmäktigeordförande Håkan Nordman, stadsdirektör Markku Lumio, Finlands ambassadör i Stockholm Alec Aalto, säkerhetsvakter och hovdamer. Bo Riska agerar lätt stressad ciceron sällskapet är aningen försenat efter den inledande sitsen i förvaltningsbyggnaden. Under kristallkronan har man talat om August Alexander Lévon och Carl Axel Setterberg, den förres stora intresse för ångmaskiner, om målningar och arkitektur och om hur det kom sig att en mjölig kvarn blev ett modernt universitet. Enligt ciceronen borde studentkören Pedavoces stämma upp i Gubben Noa, men i stället får kung och president lyssna till bordsvisorna Dans, drikk med oss och Bort allt vad oro gör. Efteråt står drottningen och presidenten artigt kvar en stund; Halonen tackar till och med för den fina sången. De kungliga ställer nyfikna frågor om skruven som dominerar inredningen i foajén. En trappa? Nej, ett gammalt transportband för mjölsäckar! I Akademisalen presenterar företrädare för ÅA, svenska Yle, 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia i samspråk med doktor Pentti Arajärvi (t.v.) och utvecklingschef Bo Riska. Vasabladet och Vasa universitet respektive verksamhet för gästerna och 150 anställda och studerande. Rektor Jorma Mattinen berättar att ÅA är ett av Finlands effektivaste universitet och att filialen i Vasa dessutom begåvats med landets vackraste campus. Kungen nickar gillande när Mattinen påminner om den svenske finansmannen Bengt Carlsons donation på 500 miljoner kronor till Östersjöforskningen. Drottningen antecknar i sin tur flitigt när Matti Jakobsson, rektor på Vasa universitet, förklarar att även stadens andra högskola är inhyst i en fabrik. Guldpennan dyker upp en gång till, strax efter att Jakobsson presenterat Vasa universitets språkbadsmetod. Presidentparet lämnar ÅA efter föredragen i Akademisalen medan kungen och drottningen gör ett improviserat besök i MediaCitys studio. På vägen ner till studion är Bo Riska nervös. Jag hade ingen aning om vad vi skulle mötas av. Det hade faktiskt varit fest kvällen innan. Var studion städad eller låg det en massa tomma flaskor på golvet? Det var snyggt och prydligt, tack och lov. Kungen och drottningen får bland annat veta att akademins Vasafilial har två fakulteter, att alla finlandssvenska lärare utbildas vid ÅA, att en viss Lars Sund skrivit en bok som snart blir film och att alla avsnitt av Så ska det låta klippts i Österbotten. Drottningen: Gör ni Tina också (matprogram i SVT)? Även idtv Lab väcker drottningens intresse. Bo Riska förklarar att man undersöker publikreaktioner med hjälp av psykofysiologiska reaktioner som svett och puls. Det finns bara ett likadant labb till i världen, i Australien. Och det här är det närmaste man kommer en riktig lögndetektor, säger utvecklingschefen. Va? Varför har ni inte exporterat den till det svenska valet, undrar drottningen. Oj, det har vi inte tänkt på! Bo Riska beskriver stämningen som avspänd koncentration. Men en sak glömde värdarna nere i tv-studion. Vett och etikett! Det var nog ingen som kom ihåg att inleda med Ers Majestät Trots det är han mer än nöjd med besöket. ÅA i Vasa har fått fin publicitet. Det är inte varje dag vi når över nyhetströskeln i till exempel Helsingin Sanomat. En direkt följd av besöket är att HS gör ett reportage om labbet. Bilden på Helsingin Sanomats webbplats föreställde en viftande Bo Riska i färd med att förklara att ingen, absolut ingen, kan lura labbets lögndetektor. Drottningens min är tja förskräckt, förvånad, förbluffad. NINA DAHLBÄCK

13 ÅA-styrelsen valde ny linje Strategigruppens arbete betonas högre i produktivitetsprogrammet Det är för tidigt att ge konkreta siffror för eventuella indragningar och omdisponeringar av tjänster vid Åbo Akademi. Den av rektor tillsatta strategigruppen måste nu få jobba i fred och ge sitt förslag. Detta kom ÅA:s styrelse fram till när den vid sitt möte den 21 september behandlade det så kallade produktivitetsprogrammet, som har kungjorts av undervisningsministeriet. Programmet eftersträvar en minskning av universitetens personal åren , men inte en minskning av pengarna, vilket skulle innebära att frigjorda lönemedel kunde användas för andra ändamål och en profilering av verksamheten på styrkeområden. Inför styrelsemötet hade föredragande i ärendet, förvaltningsdirektör Roger Broo, gjort ett PM med förslag till ÅA:s strategier inför produktivitetsprogrammet. Meningen var att riktlinjerna skulle ges som direktiv till fakulteterna, de fristående institutionerna och förvaltningen. Processen är igång Broo konstaterade på mötet att processen med omprioriteringar redan är igång ute på fakulteterna och att det finns ett eget intresse för ÅA att bevaka utvecklingen oberoende av de direktiv som UVM har gett. Faktum är att många enheter helt enkelt inte har resurser att hålla alla tjänster besatta, sade Broo. Han menade att de siffror som framkastats 40 indragningar och 40 omdisponeringar är att betrakta som marginella mot bakgrund av att ÅA har anställda. Läget är inte kritiskt, sade Broo. Professor Göran Djupsund föreslog att styrelsen inte skulle anta Broos förslag. Djupsund konstaterade att det inte är någon idé att på detta vis föregripa vare sig strategiarbetsgruppens rapport eller direkta krav från undervisningsministeriets sida. De siffror som synts i offentligheten baserar sig på en matematisk modell. De behöver inte bli verklighet, sade Göran Djupsund. Vi måste i styrelsen visa att vi står upp för personalen och studenterna, och att vi inte genast springer när UVM begär nånting av oss. Att ledningen gör sitt bästa är en oerhört viktig signal inåt, vilket påverkar arbetsklimatet och andan och i förlängningen effektiviteten, menade Göran Djupsund. Nytt förslag antogs Han presenterade ett avvikande beslutförslag. Efter att de flesta styrelsemedlemmarna hade uttryckt sitt stöd för Djupsunds förslag drog Broo tillbaka sin föredragning och omfattade det nya förslaget, som lyder: Styrelsen konstaterar att arbetet med produktivitetsprogrammet fortskrider inom den av rektor tillsatta strategiarbetsgruppen som även engagerar fakulteter och andra enheter i detta arbete. Styrelsen ser det som önskvärt att gemensamt med denna arbetsgrupp kunna dryfta produktivitetsprogrammet för akademins del. För att möjliggöra detta arrangeras ett gemensamt seminarium innan arbetsgruppen går in för att slutligt färdigställa sitt betänkande. Styrelsen konstaterar även att Åbo Akademi i de olika nationella jämförande effektivitetsmätningarna ständigt legat i, eller kring toppen av de finländska universiteten. Detta visar tydligt att de effiktiveringåtgärder som produktivitetsprogrammet innefattar redan i detta nu långt förverkligats inom akademin. Av denna anledning önskar styrelsen att rektor och övrig ledning kontaktar UVM för att erinra om detta faktum och i linje med detta sträva till att den volym av tjänster som inom ÅA nu skulle beröras av produktivitetsprogrammet skulle vara väsentligt mindre än akademins rent matematiskt relativa andel av den totala nationella volymen för den högre utbildningen. Förslag inom januari Den så kallade strategiarbetsgruppen har tillsatts av rektor med uppgift att uppdatera och granska Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte närmast på åren Arbetsgruppen skall fästa uppmärksamhet vid sådana konkreta åtgärder som stärker ÅA:s ställning som ett kvalitativt högklassigt universitet. Gruppen bör även beakta de krav på profilering, arbetsfördelning och strukturella förändringar som förutsätts i det statliga produktivitetsprogrammet. I strategiarbetsgruppen sitter rektor Jorma Mattinen (ordf.), professor Mikko Hupa, professor Christina Nygrén-Landgärds, akademilektor Saara Haapamäki, studerande Andreas Pada och personalchef Margita Vainio. Strategiarbetsruppen skall före den 31 januari 2007 framlägga sitt förslag. Förslaget skall senare tas till behandling i styrelsen för att utgöra underlag för resultatförhandlingarna med undervisningsministeriet våren PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Nystart för arbetslösa KOKE erbjuder alternativ för högutbildade utan jobb Högutbildade arbetslösa kan få en nystart via KOKE, ett utvecklingsprogram som pågår vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Intresset har varit över förväntan, och erfarenheterna är goda, säger projektchef Greger Lind vid FC. KOKE en förkortning från finskans Korkeasti koulutettujen kehittämisohjelma har nu varit igång i snart två år och hittills lockat 190 deltagare från ett brett utbildningsfält, bl.a. ekonomer, jurister, ingenjörer och humanister. Projektet pågår till hösten 2007, så redan nu är det klart att den ursprungliga målsättningen på 200 deltagare kommer att överskridas, konstaterar Lind. Sysselsättningsprogrammet riktar sig till arbetslösa arbetssökande personer med högskoleexamen eller personer med annan utbildning som har arbetat som experter eller ledare inom något område. Också personer som är i slutskedet av sina studier och inte har en arbetsplats i sikte kan delta. Målsättningen är att hjälpa deltagarna att finna en arbetsplats som motsvarar utbildningen. Enligt resultatet per den sista december 2005 var 72 procent av de dittillsvarande deltagarna i arbete eller fortbildning efter att de hade medverkat i KOKE. Som samarbetsparter deltar 20 organisationer representerande arbetsgivare, utvecklingscentraler, löntagare och arbetskraftsmyndigheter. Finansiärer är TEcentralen i Egentliga Finland och Europeiska Socialfonden. Kortkurser och grupper I höst har den femte perioden inom KOKE inletts. Utbildningen är uppdelad i kortkurser som tar upp olika aspekter gällande att söka arbete samt bl.a. retorik, grunderna i grafisk sidombrytning, svenska för finskspråkiga, tyska, färdigheter i ekonomiadministration och möjligheterna att bli egen företagare. Deltagarna kan själva välja i kursutbudet. Valbart är också att delta i de s.k. jobbsökargrupperna där man tillsammans analyserar nuläget och utbyter erfarenheter kring arbetssökandet. Gruppverksamheten är en del av projektets handledningsverksamhet. Tiden som deltagarna är med i KOKE har varierat från ett par veckor upp till ett år, berättar Greger Lind. Via samarbetsparterna och TE-centralen har projektet öppna kanaler till potentiella arbetsgivare, men Lind konstaterar att intresset hos företag och andra arbetsgivare kunde vara större. Stora arbetsgivare har ofta sina egna anställningskanaler, och mindre företag kanske saknar behov av eller ekonomiska förutsättningar för att anställa högutbildade personer. KOKE kan dock erbjuda ett visst ekonomiskt understöd för att stimulera möjligheterna till sysselsättning. Vid s.k. lönesubventioneringsarbete betalar arbetsgivaren en normal lön till arbetstagaren, men projektet kompenserar arbetsgivaren med en viss summa. Och vid s.k. arbetslivsträning kan en arbetstagare jobba gratis för arbetsgiva- Självkänslan stärktes Kurserna gav mig stärkt självkänsla, och det hjälpte mig att hitta nya vägar i arbetslivet, säger EM Jean-Eric Rönkönharju, som deltog i KOKE senaste vinter. Sedan maj i år har han jobb som försäljningschef på IT-företaget Net- Op Finland. Innan Jean-Eric Rönkönharju gick med i KOKE-programmet i oktober 2005 hade han varit utan arbete i nästan tre år. Arbetslösheten föregicks av Via KOKE lyckades jag hitta nya vägar i arbetslivet, säger Jean-Eric Rönkönharju. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

15 ren, men få ett mindre stöd via projektet. Lönesubventioneringsarbete är ett bra alternativ om arbetslöshetsperioden har blivit tämligen lång, medan arbetslivsträning lämpar sig bäst för personer som vill byta bransch eller som har en relativt kort arbetslivshistoria, säger Greger Lind. Individuell handledning Olika alternativ diskuteras inom individuell handledning. Många ser onödigt smalt på sina resurser. Därför är det viktigt att deltagarna via handledningen kan få upp ögonen för nya möjligheter, något som kan sporra till aktivitet i sökandet efter nya vägar i arbetslivet, säger Greger Lind. Responsen från deltagarna har överlag varit mycket god. Just nu är ett sjuttiotal aktiva med i KOKE. Under hösten kommer vi att göra ett försök att förbättra kontakten till potentiella arbetsgivare. Bland annat ska vi aktivt ringa runt till olika företag, säger Greger Lind. Inom KOKE jobbar vid FC också ansvariga handledaren Malin Siimes och assistenten/handledaren Pekka Tenhonen. PETER SANDSTRÖM Projektet pågår till hösten 2007, och redan nu är det klart att den ursprungliga målsättningen på 200 deltagare kommer att överskridas, konstaterar Greger Lind. närmare 25 år i arbetslivet. Rönkönharju jobbade främst med ekonomi och administration, samt inom IT-branschen. Jag fick tips om KOKE via arbetskraftsbyrån, berättar Rönkönharju, som är ekonomie magister till utbildningen. Han avlade examen vid Åbo Akademi år En viktig funktion med deltagandet i KOKE är att man kommer ut hemifrån. Annars är det lätt hänt att man förlorar kontakten med omvärlden under långa perioder av arbetslöshet, konstaterar Jean- Eric Rönkönharju. Diskussioner i grupp med andra människor i liknade situation hjälper till att höja självkänslan, säger han. Den gemenskap som uppstår via utbyte av erfarenheter är central när det gäller att försöka hitta nya spår för det framtida arbetslivet. Rönkönharju anser sig också ha haft stor nytta av andra kurser inom KOKE, som IT-applikationer och retorik. Retoriken hjälper en att presentera sig själv och sitt kunnade på ett sätt som kan vara avgörande då man söker jobb, menar han. Jag kan verkligen rekommendera KOKE för andra som är i samma situation, säger Rönkönharju. Det jobb som han nu har hittade han via en annons i tidningen. Firman NetOp Finland har dansk huvudman, och verksamheten går ut på bland annat återförsäljning av datorprogram, e-learning och distansstyrning av datorer. Företaget är en mångkulturell och flerspråkig organisation där man behöver danska, svenska, finska och engelska i den dagliga verksamheten. Just nu orienterar vi oss mot Baltikum, berättar Jean-Eric Rönkönharju. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Inte första gången DET HAR VARIT EN VARM SOMMAR och ekonomutbildningens vara och icke vara har varit hot stuff hela sommaren. Det är ju inte alls första gången det blåser kring ekonomutbildningen. Jag tycker inte jag är speciellt gammal, men tydligen är jag inte precis ung heller. Jag var nämligen med då det senast brakade loss. Eftersom vi vet att historien har för vana att upprepa sig och det politiska minnet är kort så kan det var bra att repetera. Man kan ju påstå att det inte handlar om politik den här gången, men det är nog naïvt att svälja det fläskbenet. Kommer ni ihåg i början av nittitalet då Uosukainen var undervisningsminister? Det tänktes på Undervisningsministeriet även då. Man tänkte på tandläkarutbildningen i Finland och på ekonomutbildningen. Man gjorde utvärderingar också. EN UTOMSTÅENDE utvärderingsgrupp hade värderat och kommit till att Åbo Universitets käftis var i särklass Finlands topp nationellt och internationellt. Uleåborg var en god tvåa, men sen var det inte så vidare med varken Helsingfors eller Kuopio. Eftersom man ändå inte kunde röra Helsingfors så föreslog utvärderarna att Kuopio skulle elimineras. Men, man tänkte ordentligt på Undervisningsministeriet och kom till att det rätta beslutet var att lägga ner den dokumenterat bästa toppenheten Åbo. Ilkka Kanerva skulle nog kämpa hampaat irrvessä stod det i Turun Sanomat. EKONOMUTBILDNINGEN vid Åbo Akademi fick in en stark sidovind. Vi skulle bort. Undervisningsministeriet hade nämligen kommit fram till att det utbildas alldeles för mycket svenskspråkiga ekonomer. Finlandssvenskarna var ju bara 6 procent av befolkningen men hade mage att år 1991 producera 29,2 procent av alla ekonomer i landet. På finska levererade man stycken och på svenska 371. Någonting har visst hänt för 2005 kunde man läsa att det utbildades finska ekonomer (en 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI ökning på 116 procent) och 531 svenska ekonomer. Relativt sett en svensk nedgång till 19,3 procent men det är förmodligen fortfarande tre gånger för mycket. Men att det jäser i University of Finland förstår varenda en. En befolkning med 5,2 miljoner har 20 universitet och 29 yrkeshögskolor med årliga startplatser och en genomsnittlig årskull på ca Malin Brännback är professor i företagsekonomi. MEN UOSUKAINEN-ORKANEN var för ekonomutbildningens del vid ÅA inte så dålig. Det arbete som följde kan idag uppvisa siffror som ingen behöver skämmas över. Mellan åren 1996 och 2005 producerade ämnet företagsekonomi (som innefattar huvudämnena redovisning, internationell marknadsföring och företagets organisation och ledning) i medeltal studieveckor, vilket är mer än hela KTF sammanlagt som producerade studieveckor. Mellan åren 2001 och 2005 producerade vi 183 procent doktorer. I denna siffra finns både informationssystem och företagsekonomi med. Förra året kom det 4 doktorer från företagsekonomi och i år kommer det 3. Målet är 3 för de båda producenterna. Måhända här igen finns ett problem? Det är säkert procentuellt alldeles för mycket. Vi har antagligen inte rätt att göra så här. Jyväskylä-utredningen, visade dessutom att ÅAs merkantila utbildning var fjärde bäst i landet och på svenskt håll den bästa. Förmodligen fel analyserat!

17 Vi sysslar med det här för att komma in på Shanghai-listan. Tror någon faktiskt på det? Vilken lista kommer vi månne in på om vi tillåts koncentrera oss på forskning och undervisning? Och om det här är the new public management, som skall föra oss in a saligheten så blir man fullkomligt mållös. I VARJE FALL, så går det idag helt hyfsat för oss här på Henriksgatan, men det är i sig ingen nyhet värd att ta upp. Vi har 180 studenter på grundkursen i organisation och ledning och över 100 på strategisk ledning (servicekursen och öppna högskolan med räknad). Vi tar in 65. Egentligen är det ganska tråkigt för vi grälar inte nämnvärt heller. Vi hinner inte. Vi har fullt upp med studenter och att hinna med alla svängar i the new public management. Och det är minsann inte lätt! Det är alltid jobbigt med förändringar. Förändringar skapar både förvirring och oro. Men nu är ju detta the new public management, som jag aldrig hört eller läst någonting om tidigare. Vad i friden är the new public management? Tydligen innebär det att precis alla förändringar måste genomföras samtidigt. JAG HADE TROTT att den akademiska friheten grovt förenklat betyder att man får forska i det man vill. Men synbarligen är det inte så, utan det står var och en fritt att också forska om man hittar tid för det. Forskning görs lämpligast på egen tid, inte under arbetstid. Nämligen under de senaste åren har vi haft förmånen att delta i DNL-processen (det nya lönesystemet) och Bolognaprocessen och införandet av MinPlan. Ingen av processerna är slutförd och frustrationen är stor bland anställda och i det sistnämnda fallet även studerandena. MinPlan är det datorbaserade systemet som skall garantera att varje studerande har en skräddarsydd studieplan som i sin tur skall garantera att studerande blir färdiga enligt planen. Det har utsetts egenlärare som utöver sina tidigare åligganden nu sitter timtals tillsammans med studerande och försöker bemästra detta informationssystem. Detta system gör anspråk på att komma in i Handboken för Informationssystem under kapitlet HUR MAN INTE BÖR GÖRA. DETTA MONSTERSYSTEM kategoriserar studerande på 39 (!) olika sätt. Potentiella studerande är en kategori. Jag antar att min 80-åriga far och min 7-åriga son, åtminstone teoretiskt, faller i denna kategori. Allt är i princip frid och fröjd så länge ingen gör ett fel, som t.ex. ger en kurs fel kod eller av misstag matar in fel information. Vi har hos oss nu konstruerat en rutin som rulllar på Excel, som studenterna först fyller i, för att sedan kunna fylla i MinPlan, en Reader s Digest för normalt begåvade individer, som heter VårPlan. Vi undersöker nu om det går att patentera. I VÅRT STUDIEPROGRAM, som jag av någon anledning fått tre exemplar av, kan man läsa lustiga saker. Till exempel står det (version 8) Baskurs i statistik för ekonomer och (version 1) Entrepreneurship the art, science and plain vanilla. Vaddå version 8 och version 1? Det förklarades för mig att det är MinPlan. Ursäkta? Jo, det betyder att man har gått in åtta gånger och ändrat texten innan det blev rätt. Tydligen fick jag min text rätt på första försöket. Men, hur vansinnigt får det här bli? Och det här sysslar vi med för det är det kommande nya kvalitetssystemet som skall garantera att Finland i oändlighet rankas som det mest konkurrenskraftiga och innovativa landet i världen. Vi sysslar med det här för att komma in på Shanghai-listan. Tror någon faktiskt på det? VILKEN LISTA kommer vi månne in på om vi tillåts koncentrera oss på forskning och undervisning? Och om det här är the new public management, som skall föra oss in a saligheten så blir man fullkomligt mållös. Den som trodde att det akademiska arbetet var tråkigt har inte tittat in på sistone. Inte en dag är lik den andra. Det som är lite trist är att man inte får tid med den egna forskningen. Men, vi ska inte klaga, ute skiner solen och det är varmt och inne har man nöjet att jobba med trevliga och frustrerade människor. Det blir säkert ett bra läsår i år också. MALIN BRÄNNBACK MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 Enhetlig profil med nytt utseende Åbo Akademi satsar och fräschar upp sin grafiska image Åbo Akademis grafiska rekommendationer skall förnyas både för trycksaker och webb. Studentrekryteringen och marknadsföringen förutsätter ett enhetligt utseende. Det finns ett visst tryck från ledningens håll till förnyelsen, vilket är självklart då man tänker på konkurrensen och profileringen gentemot de övriga universiteten. Det är därför aktuellt att se över rekommendationerna och uppdatera dem till den del det är lämpligt. Rätt tidpunkt Det är dags att sätta igång en förnyelse, säger informationschefen Thurid Eriksson. Den nuvarande akademins första rekommendation är daterad till år Som helhet tycker jag att den är ett bra jobb som gjorts, men nya trender tränger på och också nya behov. Speciellt webben är det som idag har en oerhörd genomslagskraft något som kanske inte i tillräcklig grad beaktades i den gamla rekommendationen. Förnyelsen av webben har redan kommit bra igång. Inlämningstiden för offerterna till förnyandet av webbens utseende gick nyligen ut. Det som jag önskar och ser fram emot är en modernare och professionellare look, säger Eriksson En liknande process kommer förnyandet av de grafiska rekommendationerna för trycksakssidan att vara. Webbens lösningar kommer säkert att påverka rekommendationerna för trycksakerna. Trycksaker och webb skall samsas i en ny grafisk rekommendation. Studiebyrån förnyar och marknadsför flitigt MinPlan, webbtjänsten för individuell studieplanering, har varit ett stort projekt. Studiebyrån får också högst troligen vara den första som inför den nya webbtekniken. Den nya grafiska rekommendationen kommer igen med nya spelregler. Blir det för många förnyelser på en gång? Det verkar som om det enda bestående fenomenet är förändringen i dagens värld. Tungt? Ja, men nödvändigt, säger studierådgivare Johanna Hedenborg. De marknadsföringskanaler som flitigt och genomgående används under året är annonsering och webben. När det gäller stu- 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

19 dentrekrytering så kompletterar de mycket bra varandra. Annonsering är en mera punktbetonad insats medan webben är en pågående informationskanal. Vi försöker att göra vårt material själv så långt det går. Därför är vi tacksamma för att det finns färdiga bottenmallar att ta i bruk det sparar en hel del tid då man inte behöver tänka på utseendemässiga detaljer, säger ledande studiekoordinator Harriet Kurtén. Då det gäller större arbeten så anlitar vi reklambyråer till exempel inför mässor och kampanjer. Åbo Akademis tryckeri och informationsenheten har också alltid varit snabba och pålitliga samarbetspartner. Jag kommer ihåg då... Webbredaktör Ben Roimola var med då den nuvarande grafiska rekommendationen kom till. Jag är oerhört glad över att den kom till, säger han. Tiden före rekommendationen var ganska kaotisk ur grafisk synvinkel. Alla enheter hade egna idéer och modeller för vad de gjorde. Allt såg olika ut. Kvaliteten på utförandena kunde vara FOLK & FÄ Ett stort antal (20) forskare och studerande från ämnet filosofi vid Åbo Akademi deltog den 5 maj i den årliga Phalénpicknicken. Temat kring årets seminarium var Other minds. Seminariet var mycket lyckat. Seminariet ordnades i år i Uppsala av den filosofiska institutionen vid Uppsala Universitet. Vistelsen möjliggjordes tack vare understöd från Åbo Akademis Jubileumsfond 1968 samt understöd från Åbo Akademis rektor. Phalénpicknicken är en värdefull del av det mångåriga samarbetet mellan de filosofiska institutionerna vid Åbo Akademi och Uppsala Universitet. Den mångåriga kontakten har resulterat i ett gott forskningssamarbete. Picknicken är även en värdefull av de mest varierande slag. Man kunde i det här fallet inte tala om någon som helst gemensam profilering av akademin. Det som väcker missnöje idag hos Roimola är att det ibland verkar som om folk skulle ha glömt bort att det finns en grafisk rekommendation. När de nya direktiven (alltså inte rekommendationerna) tas i bruk hoppas han att så många som möjligt börjar använda dem. ÅA profilerar sig, men hur? Hur skulle du med några ord profilera Åbo Akademi utåt? Jag skulle betona forskning och professionalitet, studievänlig miljö, säger informationschef Thurid Eriksson. Finlandssvensk, mångsidig, säger webbredaktör Ben Roimola. Finlandssvensk, brett utbud, trivsam studiemiljö, möjligheternas universitet, internationell, säger ledande studiekoordinator Harriet Kurtén och studierådgivare Johanna Hedenborg. Börjar med en enkät Startskottet för arbetet med den nya grafiska rekommendationen möjlighet för studerande att bekanta sig med filosofisk forskning vid andra universitet. FL Henrikki Rutanen (geologi och mineralogi) gjorde en geologisk exkursion i Bergslagen 8.6, samt utförde åldersbestämningar av bergarter vid Laboratoriet för isotopgeologi (LIG) vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm Resan finansierades av Åbo Akademis jubileumsfond skedde onsdagen den 27 september, då en webbenkät publicerades. Vi kommer att närma oss enheterna via e-post, och vi hoppas att man där vidarebefordrar inbjudan att delta i enkäten till de rätta personerna. Det är svårt för oss att veta vilka personer som verkligen håller på med marknadsföring och grafisk framställning, säger Thurid Eriksson. Svarstiden för enkäten utgår den 11 oktober. Att det är ett omfattande arbete som vi har framför oss finns det inget tvivel om. Responsen från enkäten måste gås igenom och analyseras, säger Eriksson. Sedan skall det bestämmas hur omfattande uppdateringen blir. Därefter blir det en offertrunda till reklambyråerna. Jag skulle bedöma att lanseringen kommer att ske tidigast under senvåren 2007, säger Thurid Eriksson. ROLF NISKANEN elev avläggande yrkesexamensprov i grafisk framställning vid TuAKK Skandinavistiken vid universitetet i Amsterdam arrangerade en Ibsenkonferens den 1 2 juni. Temat var den internationella Ibsen. Roger Holmström (litteraturvetenskap) var inbjuden som plenarföreläsare. Han uppmärksammade tre finländska Ibsenutforskare, nämligen Valfrid Vasenius, Erik Kihlman och Hans Ruin. Årets Edith Södergranseminarium hölls den juni på Åbolands folkhögskola i Pargas. Som huvudtema hade denna gång valts Hagar Olssons författarskap. I egenskap av Hagar Olssons levnadstecknare var Roger Holmström inbjuden att hålla öppningsanförandet. Han talade under rubriken: Författarbiografin sökmotor eller slagruta?. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER INFORMATIONS- BEHANDLING FM Orieta Celiku disputerar i informationsbehandling den 6 oktober på avhandlingen Mechanized Reasoning for Dually-Nondeterministic and Probabilistic Programs. Disputationen äger rum kl. 12 i auditorium Alpha, ICT-huset. Som opponent fungerar Dr Jim Grundy, Intel Corporation, Hillsboro, och kustos är prof. Kaisa Sere. Så här sammanfattar Orieta Celiku själv sin avhandling: En allt mer viktig angelägenhet är att öka vår förståelse av mjukvarusystem genom formell modellering och verifikation. Att formellt karaktärisera system som modeller underlättar upptäckandet av gömda antaganden och tenderar att klargöra hur systemet fungerar. Än viktigare, att specificera och resonera om systemegenskaper ökar tillförlitligheten hos systems beteende. Tillförlitligheten hos själva verifikationen kan ökas genom att formalisera resonemangramverk i ett sunt datorsystem och genom att implementera verktyg för automatiserade resonemang. Men hos de flesta traditionella allvarliga försök som gjorts inom formell modellering och verifikation av mjukvara finns dock två problem: 1. De antar fullständiga specifikationer eller fullständigt bestämt systembeteende. 2. De 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI gängse resonemangverktygen fokuserar ofta på rent funktionellt beteende och riktar sig sällan till frågan om resursförbrukning. I praktiken är beteendet hos verkliga system endast delvis specificerat och systemens prestationskaraktäristika avgör ofta huruvida systemen lämpar sig för deras avsedda uppgifter. Den här avhandlingen vänder sig till de här problemen genom att fokusera på att utveckla och mekaniskt stöda ramverk för att resonera om system som uppvisar olika slag av icke-deterministiskt beteende, inklusive probabilistiskt beteende. Det huvudsakliga vetenskapliga bidraget är utvecklandet av en ny teori för att analysera resursförbrukning i program, vid sidan om funktionellt beteende. Angreppssättet är kompositionellt och tillämpbart på program som innehåller probabilistiska och icke-deterministiska val. Implementationen av ett automatiskt programanalysverktyg som kan tillämpas på komplexa program demonstrerar praktiskheten av teorin, och formaliseringen av allt det ovan sagda i en teorembevisare fastställer att det är logiskt sunt. Andra vetenskapliga bidrag inkluderar nya metoder som förbättrar användbarheten av programpreciseringstekniken, och ett antal av teorembevisarbaserade verktyg för att resonera om säkerhets- och liveness-egenskaper hos program med probabilistiskt och icke-deterministiskt beteende på olika abstraktionsnivåer. FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING EM Nina Kivinen disputerar i företagets organisation och ledning den 6 oktober på avhandlingen Entering organisations Essays on image, space and difference. Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium I, Hanken. Opponent är prof. Peter Case, University of the West of England, och som kustos fungerar prof. Alf Rehn. Så här sammanfattar Nina Kivinen själv sin avhandling: I min doktorsavhandling studerar jag organisationer som rum genom de bilder som företag utnyttjar på sina hemsidor på internet. Jag utgår från en tanke om att organisationer kan ses som rum som kontinuerligt konstrueras. Essäerna som ingår i avhandlingen diskuterar frågor som relaterar till identitet och olikhet i förhållande till organisationers gränser. Organisationen föreställer sig själv genom lokala och specifika praktiker där det materiella, det sociala och det tänkta inte kan särskiljas från varandra. Denna syn på rummet bygger framför allt på Henri Lefebvre och Michel Foucaults arbete. Sålunda skapas även gränser kring organisationen. Att stiga in i en organisation kan därmed ses som att överskrida en sådan gräns, en gräns som är materiell, social och symbolisk. Avhandlingen presenterar en studie av bilder på organisationers hemsidor och utmanar den starka diskurs som råder i relation till internet och virtualitet som konstruerar internet som ett främmande, outforskat territorium där en annorlunda värld

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Studieguide och användarhandbok för Moodle2 Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

10 tips för ökad försäljning

10 tips för ökad försäljning 10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...

Läs mer

3. Hämta och infoga bilder

3. Hämta och infoga bilder Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det

Läs mer

PM: PLANERINGSMÖTE CSK-FSE

PM: PLANERINGSMÖTE CSK-FSE Centret för språk och kommunikation PM: PLANERINGSMÖTE CSK-FSE 8.2.2016 Närvarande: Joanna Anckar, Tom Björkfors, Tua Henriksson, Malin Johansson, Icca Krook, Minna Lostedt, Sonja Vidjeskog Allmänna riktlinjer

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande

Läs mer

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND

OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND 8 mars 2010 OBSERVATIONSGUIDE VAGABOND Version 1.0 8 mars 2010 Projektledare: Anders Ankarlid Vårt uppdrag: Att hjälpa företag med service. Invent Observer har funnits sedan

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Publicerad: 2012-11-19 10:13 Regeringen har på försök återinfört gymnasieingenjörsexamen på tjugo skolor. Praktiken får toppbetyg av de flesta elever under det

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.

Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. "Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. 150 Eleverna på Borgsmoskolan i Norrköping har i flera år använt slöjdtimmarna till att göra stora

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Finländska lärare ska lyfta svenska elever Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred

Läs mer

NYTT KURSUPPLÄGG OCH MUNTLIG TENTAMEN

NYTT KURSUPPLÄGG OCH MUNTLIG TENTAMEN VUXENNEUROPSYKOLOGI (4 sp) ÄMNESSTUDIEKURS (PSYKOLOGI, LOGOPEDI OCH BLIVANDE ÄMNESLÄRARE I PSYKOLOGI) Mira Karrasch & Matti Laine Detta är ju helt objektivt sett det mest intressanta som finns! NYTT KURSUPPLÄGG

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Toppuniversitet och toppundervisning

Toppuniversitet och toppundervisning Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Rektor Henrik Hägglunds tal vid publiken 30.5.2007 Toppuniversitet och toppundervisning I dag talas det mycket om toppuniversitet. Planerna

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Språkhandledning på Humanisten

Språkhandledning på Humanisten Språkhandledning på Humanisten Britt Klintenberg Joakim Jahlmar 2011-01-26, Göteborgs universitet Vad? Texter Muntliga presentationer Studieteknik 1 För vem? Alla studenter på fakulteten är välkomna Grund-

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum

placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer