DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN"

Transkript

1 C:\windows\TEMP\Rapport Östersund slutgiltig doc DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

2 Förord Föreliggande rapport behandlar detaljhandeln i Östersundsregionen. Studien är framtagen av AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, på uppdrag av Länsstyrelsen Jämtlands län. Vissa justeringar är gjorda jämfört med tidigare version. Omsättningsökningen fram till år 2005 för Östersunds kommun är i sammanfattningen rättad till 765 miljoner kronor. Tabell 5 och 8 är uppdaterade. I avsnitt 6.1 ska det stå att sällanköpsvaruhandeln väntas växa med 650 miljoner kronor och inte 450 miljoner kronor som det felaktigt stått tidigare. Slutligen har utbyggnaden av ICA Odenhallen tagits med i analysen från kapitel fem och framåt. Stockholm i januari 2001 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Thomas Hellström Utredningschef 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING UTVECKLINGSANALYS Dagligvaruhandeln koncentreras KONSUMENTERNA STYR HANDELNS STRUKTUR ÖPPETTIDER NÅGRA FUNDERINGAR KRING ELEKTRONISK HANDEL MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning Näringsliv Pendling DETALJHANDELN I ÖSTERSUND Omsättning fördelad på bransch DET REGIONALA UPPTAGNINGSOMRÅDET DETALJHANDELNS UTVECKLING UNDER 1990-TALET I ÖSTERSUND Pågående etableringar ETABLERINGSANALYS Etablering i Ås, Krokums kommun, dagligvaror Etablering i Lillänge och centrum i Östersund i Östersunds kommun, dagligvaror Räcker ytorna till? Scenario med lägre tillväxt i dagligvaruhandeln SÄLLANKÖPSVARUHANDELN Scenario med lägre tillväxt i sällanköpsvaruhandeln BILAGA 1: NEDLAGDA BUTIKER I JÄMTLANDS LÄN UNDER 1990-TALET BILAGA 2: DEFINITIONER

4 Sammanfattning I Östersunds kommun bor 45 procent av Jämtlands läns invånare, eller personer. Mellan år 1995 och år 1999 minskade befolkningen med 2 procent. Befolkningsstrukturen har stor betydelse när detaljhandeln planerar för framtida etableringar. Östersunds kommun har en något större andel personer i åldern år jämfört med riket. I övriga åldersklasser är skillnaderna mellan riket och kommunen små. I kommunen arbetar cirka personer. Vård och omsorg och handel och kommunikation är de näringsgrenar som sysselsätter flest personer. Östersunds kommun hade en nettoinpendling över kommungräns som uppgick till personer år Detaljhandeln i Östersunds kommun omsatte cirka miljoner kronor år Från år 1990 har kommunen har haft en stadigt ökande omsättning. Sällanköpsvaruhandeln är något större än dagligvaruhandeln och omsatte cirka miljoner kronor. Dagligvaruhandeln omsatte således cirka 1100 miljoner kronor. HUI:s prognos över detaljhandelns utveckling fram till år 2005, med hänsyn tagen till befolkningsförändringar, visar att omsättningen kommer att öka med totalt 765 miljoner kronor. Av betydelse för en analys av detaljhandeln är det regionala upptagningsområdet. Östersunds regionala upptagningsområde består av kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre. Den totala detaljhandelns omsättning i det regionala upptagningsområdet uppgick till knappt 2000 miljoner kronor år Av dessa knappt två miljarder står dagligvaruhandeln för hela 74 procent. En prognos för detaljhandelns omsättning fram till år 2005, då hänsyn tagits till befolkningsförändringar, visar att omsättningen i regionen kommer att öka till cirka miljoner kronor. I Östersunds kommun etablerades år 1994/95 ICA Matpiraten. I samma område pågår för närvarande en etablering av Willys. Willys beräknas omsätta ungefär lika mycket som ICA Matpiraten, cirka miljoner kronor. För närvarande finns intresse att etablera två stormarknader, ICA Maxi och Robin Hood. Två olika etableringsalternativ finns för närvarande, Ås i Krokums kommun och Lillänge i Östersunds kommun. HUI bedömer att Willys, ICA Maxi och Robin Hood, tillsammans kommer att omsätta cirka 400 miljoner 4

5 kronor på tre till fem års sikt. Totalt sett väntas dagligvaruhandeln i länet öka med 260 miljoner kronor fram till år HUI bedömer att Norgehandeln till följd av nyetableringarna kommer att öka med 20 miljoner. Detta gör att de nya etableringarna kommer att ta omsättning även från redan befintlig handel. Oavsett etableringsalternativ kommer de butiker som ligger närmast de planerade nyetableringarna att drabbas hårdast av konkurrensen. Den ökande konkurrensen som nyetableringarna innebär medför att flera stora butiker kommer att tappa i omsättning. Ingen av dessa risker dock nedläggning. Däremot kan den ökande konkurrensen på sikt bli för stor för ett antal mindre butiker och en handfull butiker i glesbygden. En etablering i Lillänge kommer att få en något kraftigare effekt i Östsunds tätort. Sällanköpsvaruhandeln påverkas i mycket mindre utsträckning än dagligvaruhandeln. 5

6 Utvecklingsanalys 1. Utvecklingsanalys Detaljhandeln har sedan urminnes tider fyllt en viktig samhällsfunktion. Att flertalet städer har sin historia i handelsplatser glöms lätt bort. Handeln fungerar också som katalysator för merparten av det som tillverkas vad avser konsumentvaror, ett faktum som ofta fått en underordnad betydelse i samhällsdebatten. Idag talar man om globalisering och den nya ekonomin där handeln har en allt större betydelse. Denna bransch är förutsättningen för att förmedla varor och att varor verkligen är tillgängliga för konsumenten. Under 1960-talet kom handelns betydelse att uppmärksammas allt mer. Skälet var urbaniseringen och risken för att landsbygdsbutikerna skulle vara tvungna att lägga ner. Det var i mitten av 1960-talet som varuhusen kom och varje större stad fick sitt Domus, Tempo och Epa. Under 1970-talet grundlades marknaden för externa köpcentrum genom bland annat ändring i lagstiftning om affärstider och stadsförnyelseprogram. Svårigheten att bedriva en rationell handel i våra städer blev allt mer påtaglig och för vissa branscher fungerade inte logistiken, varken för butikerna eller för deras kunder. Andelen bilar per hushåll och andelen förvärvstagare i arbetslivet ökade snabbt under denna tidsperiod och resulterade i helt nya konsumtionsmönster. Helgerna blev den bästa tidpunkten för inköp. Samtidigt som den traditionella stadshandeln hade ett öppethållande som varit detsamma sedan lång tid tillbaka, erbjöd de externa köpcentrumen en helt ny konsumentanpassad service. Externa köpcentra sågs som den nya tidens storföretag. Sverige gick från att ha något enstaka köpcentra till drygt 250 stycken på en 15-års period. Under 1990-talet har detaljhandeln genomgått en omfattande strukturomvandling. Det är framför allt fyra trender som är tydliga. En allt större andel av handeln sker i större städer, ofta med en befolkning över invånare. En allt större del av konsumtionen sker i stora externa och halvexterna köpcentrum samt i stadskärnorna. 6

7 Utvecklingsanalys En allt större del av konsumtionen sker i stora butiksenheter, vilka ofta tillhör större företagsgrupper Stora mångfiliaföretag och de största frivilliga kedjorna har tagit marknadsandelar. Studeras försäljningsökningen i Sveriges kommuner under 1990-talet framgår att ökningen varit störst i de regioner som har haft en befolkningsökning. Detta gäller till exempel storstadsregionerna och södra Sverige. De regioner som har haft en nettoutflyttning har tappat i total försäljning. Det är dock inte enbart befolkningsförändringar som förklarar skillnaderna mellan kommunerna. Externa köpcentrum, större arbetsplatser, turistattraktioner och attraktiva stadscentrum kan locka kunder från omkringliggande regioner. Till exempel torde turism vara en viktig faktor i Jämtland, på Gotland och på västkusten. Den andra tydliga trenden, som vi också såg början av på och 1980-talet, är framväxten av externa köpcentrum och attraktiva stadscentrum. De bästa stadskärnorna erbjuder en mångfald och utbud som få köpcentrum kan konkurrera med. Kunden har idag i högre utsträckning än tidigare tillgång till bil vilket gör att de lättare kan ta sig till de stora köpcentrumen. De stora köpcentrumen erbjuder också mycket goda parkeringsmöjligheter. Dubbelarbetande familjer med eller utan barn rationaliserar sina inköp och storhandlar någon/några gånger i månaden. De stora kedjorna erbjuder ett brett sortiment till relativt bra priser. Ur företagens synvinkel kan också externa lägen vara attraktivt då marken ofta är billigare och hyrorna lägre jämfört med till exempel citylägen. Den tredje trenden är att en allt större del av omsättningen sker i stora butiksenheter som ofta tillhör större företagsgrupper, en utveckling som är väl förknippad med de externa köpcentrumens och stadscentrumens utveckling. Stora butiker som Stadium, Bauhaus, On- Off, Siba med fler har blivit allt vanligare. En annan indikator som visar på större enheter inom dagligvaruhandeln är att den genomsnittliga säljytan på nyetableringar har ökat över tiden. Under 1990-talet har storleken på nyetableringar varierat mellan 1000 och kvadratmeter, vilket kan jämföras med och 1980-talet då säljytan var ungefär 500 kvadratmeter 1. 1 Supermarket

8 Utvecklingsanalys En fjärde trend är att de stora mångfilialföretagen och de största frivilliga kedjorna tagit marknadsandelar under 1990-talet. H&M, Lindex Dressman, KappAhl, Stadium med fler finns representerade i de flesta centrum. En anledning till att de stora mångfilialföretagen och de största frivilliga kedjorna tagit marknadsandelar beror delvis på stordriftsfördelar. Stora företag och kedjor har möjlighet att få fram bättre inköpspriser, stora flöden av varor möjliggör även kostnadseffektivare lagerhållning och distribution. Till denna utveckling hör också ökad internationalisering. Stora utländska detaljhandelsföretag etablerar sig i Sverige genom nyetablering eller samgående med svenska detaljhandelsföretag. Även de framgångsrika kedjeföretagen har många gånger utländska ägare. Några exempel är Dressman och Elgiganten som är norska, Jysk bäddlagar kommer från Danmark. En ökad internationalisering sker även i andra länder. Stadshandeln har, efter ett antal år av nedgång åter börjat hämta sig och funnit sin struktur där begrepp som mångfald, småskalighet, upplevelser och mötesplats blivit synonymer för framgång. Stadshandeln fungerar samtidigt som företagens skyltfönster. Det är där förväntningar och efterfrågan väcks, för att sedan översättas till volymhandel i externa centrum. Livsmedelshandeln i city utvecklas mer och mer mot restaurtangnäringen och i många butiker kan kunden idag köpa ett stort antal färdiglagade rätter eller välja att äta i butiken. En del av sällanköpsvaruhandeln, den så kallade urvalshandeln, till exempel kläder och skor, trivs ofta i centrum tillsammans med restauranger, nöjen och kultur Dagligvaruhandeln koncentreras Kraven på dagligvaruhandelns utbud och prisnivå ökar. Detta gör att den nedre gränsen för när butikerna går att driva med lönsamhet höjs. Gränsen för en någorlunda fullsorterad dagligvarubutik var bara för ett par år sedan cirka 15 miljoner kronor per år, men är idag miljoner kronor per år. Ökade krav på lönsamhet gör att små fullsorterade dagligvarubutiker får det allt svårare att klara sig. Bostadsområdescentra med små/halvstora dagligvarubutiker känner av den allt hårdare konkurrensen. Kraven på biltillgänglighet ökar. Den den konkurrerande externhandeln erbjuder mycket god biltillgänglighet. Centrum som inte rustar upp sin biltillgänglighet tappar, enligt vår bedömning, stadigt attraktivitet motsvarande några procentenheter i volym 8

9 Utvecklingsanalys varje år. Detta tillsammans med allt högre lönsamhetskrav gör att små till halvstora butiker i små centra får det allt svårare att klara sig. Många gånger måste butiksbeståndet och centrum rustas upp till kostnader som motiverar/kräver ännu högre försäljningsvolym för att finna lönsamhet. Detta ger en kniptångseffekt, som inte bara drabbar de minsta butikerna utan mycket snabbt även de något större. Närbutiker kommer även i framtiden att behövas, men främst för små hushåll och för kompletteringshandel. Viss dagligvaruservice ger trafikorienterade butiker, ibland kombinerade med servering. Idag finns det bensinstationer som inte säljer drivmedel utan är jourbutiker för trafikanter. 9

10 Utvecklingsanalys 1.1 Konsumenterna styr handelns struktur Utvecklingen inom handeln är framför allt ett resultat av kundernas efterfrågan. Konsumenternas preferenser styr i hög grad utvecklingen och kan enklast beskrivas enligt följande: Handla billigt ofta livsmedel eller större inköp till hem och hobby. Externa singeletableringar till exempel ICA MAXI, IKEA och Obs står för denna handel. Handla rationellt inköpslistans olika poster handlas snabbast och enklast i ett köpcentrum. Handla upplevelser stadskärnans utbud är i detta fall unikt med sin blandning av kultur och kommersiell handel. Stadens styrka ligger i ett unikt utbud och i en unik miljö. Handla på väg till/från arbetet eller dylikt. Oftast ren servicehandel i anslutning till allmänna färdmedel på bensinstationer med mera. Relativt små volymer totalt sett. 10

11 Utvecklingsanalys 1.2 Öppettider Idag finns det i Sverige ingen lag som reglerar öppettiderna. Länge var det i Sverige ovanligt med långa öppettider och sällsynt med söndagsöppet. År 1972 infördes de fria affärstiderna men det dröjde ännu några år innan längre öppettider på vardagar och söndagsöppet faktiskt infördes. Som vi nämnt tidigare är det kundernas efterfråga som styr handeln. Fler människor har tillgång till bil och kvinnorna förvärvsarbetar i allt högre utsträckning. Detta har gjort att kunderna idag har ett ökat behov av att handla på kvällar och helger. Flertalet butiker i större orter har i dag också söndagsöppet och långa öppettider på vardagar blir allt vanligare, speciellt i större butiksenheter. Denna utveckling börjar nu också sprida sig till mindre städer. Många gånger är det urvalshandeln, det vill säga de branscher där kunden vill ha mycket att välja mellan, som idag har mindre generösa öppettider. Många konsumenter uppfattar idag samordnade öppettider i centra som mycket viktigt. Många butiker menar dock att få av deras kunder handlar på till exempel kvällstid eller söndagar och att det kostar orimligt mycket att ha öppet dessa tider. Centra med helt samordnade öppettider blir allt vanligare, samtidigt som det kommer att finnas många centra och stadskärnor med ett stort inslag av enskild fackhandel med en begränsad samordning av öppettiderna. Primärt är dock att butikerna skall ha öppet när kunderna har möjlighet att handla. 11

12 Utvecklingsanalys 1.3 Några funderingar kring elektronisk handel 2 På bara några få år har Internet utvecklats från att ha varit ett nätver k enbart för några få insatta experter till att vara en global marknadsplats för över hundra miljoner människor. Traditionellt har marknadsplatser i betydelsen mötesplatser för köpare och säljare av varor och tjänster varit begränsade av tid och rum. Köparen och säljaren har mötts på ett visst givet ställe vid en viss given tidpunkt för att genomföra transaktionen. Allt bättre kommunikationer har successivt minskat geografins betydelse för handeln. Kommunikation via telefon, post och fax har förenklat beställningar från geografiskt avlägsna platser och utvecklingen av sjöfart, järnvägar, flyg och last- och personbilar har gjort det möjligt att frakta stora mängder varor långa sträckor. Internet är ett led i denna utveckling och för vissa varor och tjänster avlägsnas helt de geografiska och tidsmässiga hindren för handel. Detta gäller de produkter och tjänster som kan levereras direkt från säljaren till kunden via Internet, s.k. digitala leveranser. För denna typ av produkter sker transaktionens alla delar möte mellan kund och säljare, beställning, betalning och leverans över nätet. För varor som kräver fysisk leverans avlägsnas inte det geografiska lägets betydelse helt då betydande kostnader kvarstår för logistik och transport, men även för dessa varor innebär emellertid Internet stora förändringar bland annat därför att kundens sökkostnader kraftigt reduceras. Konsumenternas ökade möjligheter att söka information och göra prisjämförelser förbättrar konkurrensen och gör handeln mer effektiv. I dagsläget står den elektroniska handeln för en relativt liten men växande andel av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige, totalt cirka 1,9 procent vilket motsvarar ca 6,2 miljarder kronor. 3 Detaljhandel till konsument är emellertid endast en begränsad del av den elektroniska handeln. Enligt en rapport från OECD (1998) var omsättningen för den elektroniska handeln mellan företag (business-to-business) drygt tio gånger så stor som omsättningen mellan företag och slutkonsument (business-to-consumer). Dessutom ligger en stor del av de produkter och tjänster som lämpar sig för handel på Internet utanför det som räknas till den egentliga detaljhandeln, såsom exempelvis biljetter, resor, banktjänster, 2 Stora delar av avsnittet bygger på Joakim Pettersson (2000) 3 Enligt Svensk Handels Internetindikator 2:a kvartalet

13 Utvecklingsanalys aktiehandel och bilhandel. Fram till nu har det främst varit dataprodukter, böcker, CD-skivor, biljetter och resor som sålt bra på nätet. Även om det är svårt att exakt kvantifiera den totala handeln över Internet är de flesta bedömare eniga om att andelen kunder som handlar via Internet kommer att öka och förväntningarna har varit, och är alltjämt, stora. Det finns emellertid ett antal hämmande faktorer som medfört att internethandeln inte utvecklats fullt så snabbt och problemfritt som många analytiker och entreprenörer i ett tidigt skede hoppats och trott. Enligt en undersökning gjord av Svensk Handel och dess norska motsvarighet som bygger på drygt 4000 intervjuer i Norge och Sverige hade 64 procent av de tillfrågade tillgång till Internet. Andelen av dessa som någon gång handlat över Internet var bara 24 procent. Det finns flera orsaker till konsumenternas skepsis till att använda Internet som inköpskanal. Ernst & Young genomförde hösten 1999 en internationell studie där de konsumenter som uppgav att de inte gjorde inköp på Internet tillfrågades om orsaker till detta. 4 Den vanligast förekommande anledningen till att inte göra inköp över nätet i de undersökta länderna är en ovilja att lämna ut kreditkortsuppgifter på Internet. Detta bekräftas också av studie gjord på Handelshögskolan i Stockholm där drygt 1100 svenska nätanvändare tillfrågades om hur, och till vad, de använde Internet. 5 Studien visade att Internet främst används till att skicka , söka information och läsa nyheter. Att handla på nätet hamnar långt ner på listan och när respondenternafick svara på frågan varför de inte handlat på Internet svarade 31 procent att betalningarna kändes osäkra och 17 procent angav att de inte ville lämna ut uppgifter om sig själva. Det bör dock påpekas att denna undersökning är ett par år gammal och resultaten hade eventuellt sett något annorlunda ut om studien genomförts idag. Även de konsumenter som i Ernst & Young s studie anger att de gör en del av sina inköp över Internet pekar på ett antal problem med internethandel. I tabell 1 nedan redovisas de problem som nämndes mest frekvent. 4 Ernst & Young (2000) Global Online Retailing An Ernst & Young Special Report 5 Enkätundersökning bland internetabonnenter. (accessed: ) 13

14 Utvecklingsanalys Tabell 1: Internetanvändares upplevda problem med Internethandel. USA Kanada Australien Storbrit. Italien Frankrike För höga leveranskostnader 53% 46% 13% 45% 39% 54% Vill prova passform 38% 34% 16% 45% 43% 16% För höga priser 37% 29% 17% 27% 27% 22% Passar ej stora varor 37% 35% 4% 11% 21% 22% Passar ej lyxprodukter 27% 23% 6% 19% 35% 32% Vill se och känna på varan 23% 23% 25% 30% 16% 14% Passar ej ömtåliga varor 21% 23% 4% 18% 15% 22% Oro att kreditkortsuppgifter missbrukas eller stjäls 19% 19% 50% 24% 40% 22% Förklaring: Procensiffrorna anger hur många av respondenterna som uppgivit respektive problem. Respondenterna kunde ange fler svarsalternativ varför summan är större än 100. Källa: Ernst & Young (2000) Global Online Retailing An Ernst & Young Special Report Det framgår tydligt av tabell 3 ovan att priset inklusive leveranskostnad, produkternas karaktär samt att betalningarna känns trygga är avgörande faktorer för framgångsrik internethandel. HUI genomför regelbundet studier där priser på ett antal varugrupper jämförs mellan Internet och traditionella butiker. 6 Av dessa studier framgår att priserna i genomsnitt är ca tio procent lägre på Internet jämfört med de traditionella butikerna när leveranskostnaderna exkluderas. När kostnader för leverans inkluderas är emellertid Internet i genomsnitt sju procent dyrare än butikerna. Det finns således empiriskt stöd för att leveranskostnaden är en betydande del av den totala kostnaden för konsumenten vid beställningar av varor som kräver fysisk leverans. Det är HUI:s bedömning att e-handeln på års sikt tar över huvuddelen av postorderhandeln vad gäller sällanköpsvaror. För vissa varugrupper är postorderhandeln cirka 6-7 procent av detaljhandeln, till exempel inom beklädnad och vissa hobbyartiklar. För dessa varugrupper kan denna andel stiga till över 10 procent liksom för varugrupper där e-handeln i dag är betydande, till exempel böcker och skivor. Vad beträffar dagligvaruhandel på Internet bedömer HUI att tillväxten blir kraftigast i storstadsområdena. En viktig drivkraft för utvecklingen av e-handel med dagligvaror är den tidsbesparing som möjliggörs för konsumenten. Det finns potential för internethandel även i övriga städer och på landsbygden, kanske som ersättning för nedlagda glesbygdsbutiker. Höga kostnader för distribution är 6 Se Pettersson, Joakim (Dec. 1999) Vad kostar en limpa på nätet? hösten 1999 och Fölster och Pettersson (April 1999) Vad kostar en limpa på nätet? så kan internethandeln pressa priser. 14

15 Utvecklingsanalys emellertid ett problem. I storstadsområdena kan företagen dra nytta av skalfördelar vid leverans vilket är svårare i mer glesbefolkade områden. 15

16 Nulägesbeskrivning 2. Marknadsförutsättningar Östersund är den största kommunen i Jämtlands län sett till invånarantalet. Befolkningen i kommunen uppgår till drygt personer vilket motsvarar cirka 45 procent av länets totala befolkning. Kommunen är också handelscentrum i länet. I detta kapitel görs en beskrivning av variabler som är viktiga för handeln, bland annat beskrivs befolkningsutveckling, näringsliv och arbetsmarknad. Den redogörelse som följer beskriver Östersunds kommun och Östersunds regionala upptagningsområde. Det regionala upptagningsområdet utgör en viktig parameter vid analys av detaljhandeln och består oftast av omkringliggande kommuner. Östersunds kommuns regionala upptagningsområde består av kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre. Se även figur 1. Figur 1: Jämtlands län 16

17 Nulägesbeskrivning Befolkning Jämtlands läns befolkning uppgår till 1,5 procent av rikets, eller personer. Under hela och 1960-talet minskade länets befolkning. I början av 1970-talet vände den negativa trenden och invånarantalet ökade. Befolkningstillväxten pågick fram till mitten av 80-talet då befolkningen återigen minskade något. Under 1990-talets första hälft ökade befolkningen för att därefter minska. Östersund är den kommun i länet som har flest invånare och som har haft en något bättre befolkningsutveckling jämfört med genomsnittet för länet. Från slutet av 1970-talet ökade befolkningen något fram till mitten på 1990-talet. Mellan åren 1995 och 1999 minskade befolkningen i kommunen med knappt 2 procent. Tabell 1 visar befolkningen åren 1998 och 1999 i det regionala upptagningsområdet. Som framgår av tabellen är det endast tre kommuner som har haft i stort sett oförändrad befolkningsutveckling mellan åren 1999 och 1998, Berg, Krokom och Östersund. Tabell 1: Befolkning år 1998 och 1999 samt förändring i procent Förändring Berg % Bräcke % Härjedalen % Krokom % Ragunda % Strömsund % Åre % Östersund % Totalt % Källa: SCB Befolkningsstrukturen i en kommun har stor betydelse när detaljhandeln planerar för eventuella framtida etableringar. De olika branscherna inom detaljhandeln styrs av olika målgruppers efterfrågan. Figur 2, nedan, redogör för Östersunds kommuns befolkningsstruktur år

18 Nulägesbeskrivning Figur 2: Befolkningsstruktur, procent, år Östersund Riket Källa: SCB Som framgår av figuren finns det i Östersunds kommun en större andel personer i åldern år jämfört med riket. I övriga åldersklasser skiljer sig kommunen inte nämnvärt från riket Näringsliv Totalt arbetade cirka personer i Östersunds kommun. Ofta använder man begreppet förvärvsarbetande dagbefolkning för att beteckna sysselsättningen i ett område, det vill säga de som arbetar i kommunen och som bor i eller utanför kommunen. Figur 3, nedan, visar den förvärvsarbetande dagbefolkningen år I Östersunds kommun sysselsätts flest människor inom näringsgrenarna vård och omsorg, tillverkning mm och finansiella tjänster. Jämfört med riket sysselsätts en större andel av den förvärvsarbetande befolkningen inom näringsgrenarna offentlig förvaltning och vård och omsorg. 18

19 Nulägesbeskrivning Figur 3: Sysselsatta i Östersunds kommun, 1998, procent Finansiell verksamhet och företagstjänster 10% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% Handel och kommunikation 18% Tillverkning mm 13% Byggverksamhet 5% Personliga och kulturella tjänster 7% Utbildning och forskning 9% Näringsgren okänd 2% Vå rd och omsorg 23% Offentlig förvaltning 11% Källa: SCB Anm: I Tillverkning mm ingår även branscherna utvinning av mineral energi, vatten och avfall. Tabell 2, nedan, redovisar den förvärvsarbetande dagbefolkningen år 1998 för Östersunds regionala upptagningsområde. Skillnaderna mellan kommunerna är relativt små. I Ragunda sysselsätts dock en betydligt större andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom tillverkning mm. Siffrorna visar också att handel och kommunikation är en viktig näringsgren i länet. I Jämtlands län sysselsätts 16 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom denna näringsgren. 19

20 Nulägesbeskrivning Tabell 2: Sysselsatta i Östersunds regionala upptagningsområde, länet och riket, 1998, procent Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Jämtlands Riket län Tillverkning mm Byggverksamhet Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Vård och omsorg Utbildning och forskning Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Finansiell verks. och företagstj Näringsgren okänd Totalt Källa: SCB Anm: I Tillverkning mm ingår även branscherna utvinning av mineral energi, vatten och avfall Pendling Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Östersunds kommun är högre än den förvärvsarbetande nattbefolkningen, vilket innebär att kommunen har ett positivt pendlingsnetto. Av tabell 3 går att utläsa att Östersunds kommun hade en nettoinpendling, på personer, år Hur människor pendlar mellan olika regioner påverkar handelsströmmarna, se vidare avsnitt 3. Tabell 3: Arbetspendling 1998, över kommungräns Nettoinpendling Berg -280 Bräcke -406 Härjedalen 107 Krokom Ragunda -157 Strömsund -300 Åre -272 Östersund Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län 20

21 Nulägesbeskrivning 3. Detaljhandeln i Östersund I detta avsnitt görs en beskrivning av detaljhandeln i Östersunds kommun. All omsättning anges inklusive moms och anges i 1998 års priser om ej annat anges. Detaljhandeln i Östersunds kommun omsatte år 1998 cirka miljoner kronor. Jämfört med år 1997 är detta en ökning med 3 procent. Mellan år 1990 och 1998 ökade omsättningen i kommunen med 9 procent, i löpande priser. Figur 4 visar detaljhandelns omsättningsförändring i riket, Jämtlands län och Östersunds kommun mellan år 1990 och år Som framgår av figur 4 har iket r haft en något bättre utveckling jämfört med Östersunds kommun och Jämtlands län. Östersunds kommun har dock haft en bättre utveckling än genomsnittet för länet. Figur 4: Omsättnings förändring för total detaljhandel, , index 1990=100, löpande priser Källa: SCB, HUI Östersund Jämtlands län Riket 21

22 Nulägesbeskrivning Omsättning fördelad på bransch Omsättningen inom dagligvaroruhandeln har mellan åren 1990 och 1998 ökat med 13 procent. Detta kan jämföras med riket där omsättningen ökat med 14 procent under samma år. Av den totala omsättningen i kommunen utgjorde dagligvaruhandeln 43 procent år Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln har ökat med 6 procent mellan 1990 och Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Tabellen, nedan, redogör för omsättningen i Östersunds kommun år 1998 fördelad på branscher. Tabell 4: Omsättning i Östersunds kommun år 1998, miljoner kronor Omsättning, mkr Försäljningsindex Dagligvaruhandel Total sällanköp Beklädnad 367 Hemutrustning 127 Järn- bygg- och färghandel 245 Fritidshandel 552 Övrigt 207 Total egentlig detaljhandel Källa: SCB, HUI Se bilaga 2 för definitioner Av tabellen framgår att sällanköpsvaruhandeln är något större än dagligvaruhandeln i Östersunds kommun. I tabell 4 redovisas även försäljningsindex. Försäljningsindex motsvarar faktisk omsättning i förhållande till försäljningsunderlaget gånger 100. Indexet visar att Östersund har inflöde av handel vad gäller sällanköpsvaror och i viss mån av dagligvaror. Prognosen för detaljhandelns omsättningsutveckling fram till och med år 2005 presenteras i tabell 5 nedan. Prognosen gäller utan eventuella större nyetableringar. Befolkningen antas vara oförändrad under perioden. Tabell 5: Prognos över detaljhandelns omsättning i Östersunds kommun år 2005,miljoner kronor, 1998 års priser Omsättning, mkr Förändring mkr, Dagligvaror Sällanköpsvaruhandel Total detaljhandel Källa: HUI 22

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde n 1 / 14 2301 Bostad 2321503 Duved; centrum, Åre kommun 2321505 Åre centrum 2321506 Såå i Åre kommun 2321513 Tegefjäll i Åre kommun 2321514 Björnen i Åre kommun 2321515 Björnen centrum i Åre kommun 2321516

Läs mer

Gäller fr.o.m 2014-12-14-- 2015-12-12

Gäller fr.o.m 2014-12-14-- 2015-12-12 Gäller fr.o.m 2014-12-14-- 2015-12-12 Godsturlista Östersund med sista inlämningstid i Östersund samt alla ombud i länet Telefon 063-13 18 30-31 Fax 063-10 88 25 Reservation för förändringar Öppettider

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

DETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne

DETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne DETALJHANDELN I SKÖVDE 2015 HUI Research Next Skövde Destinationsutveckling AB Oktober 2016 Rickard Johansson Sophie Nilsonne FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Next Skövde genomfört en analys av handelns

Läs mer

Gäller fr.o.m

Gäller fr.o.m Gäller fr.o.m 2017-12-10-2018-04-22 Godsturlista Östersund med sista inlämningstid i Östersund samt alla ombud i länet Telefon 063-13 18 30-31 Fax 063-10 88 25 Reservation för förändringar Öppettider på

Läs mer

Gäller fr.o.m

Gäller fr.o.m Gäller fr.o.m 2016-12-12-2017-12-09 Godsturlista Östersund med sista inlämningstid i Östersund samt alla ombud i länet Telefon 063-13 18 30-31 Fax 063-10 88 25 Reservation för förändringar Öppettider på

Läs mer

Dagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN

Dagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN Dagligvaruutredning- Umeå Ersboda UMEÅ KOMMUN 24 MAJ 2019 Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Umeås befolkningsutveckling 4 3 Dagligvaruhandelns utveckling 7 4 Dagligvaruhandeln i Umeå 8 4.1 Dagligvaruhandeln i närområdet

Läs mer

Gäller fr.o.m

Gäller fr.o.m Gäller fr.o.m 2013-12-08-- 2014-12-13 Godsturlista Östersund med sista inlämningstid i Östersund samt alla ombud i länet Telefon 063-13 18 30-31 Fax 063-10 88 25, 13 18 34 Reservation för förändringar

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Trafikutbud och budget 2017, Länstrafiken AB och Norrtåg AB

Trafikutbud och budget 2017, Länstrafiken AB och Norrtåg AB Tjänsteskrivelse Regionala utvecklingsnämnden 1(6) Regional utveckling 2016-10-12 Ruth Eriksson Tfn: 063-146561 E-post: ruth.eriksson@regionjh.se Trafikutbud och budget 2017, Länstrafiken AB och Norrtåg

Läs mer

Förord 1 2 3

Förord 1 2 3 Förord 1 2 3 Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Mål... 8 1.4 Definition av begrepp... 9 1.5 Läge... 10 1.6 Definition av områden... 11 1.7 Antaganden...

Läs mer

Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok

Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok Sverige Inventerade gravstenar Antal Kommun Församling

Läs mer

Hammerdal 34 Avg 07:15 08:20 09:30 15:25 17:10 Ank 07:45 09:00 10:00 16:05 17:40 Budbilen

Hammerdal 34 Avg 07:15 08:20 09:30 15:25 17:10 Ank 07:45 09:00 10:00 16:05 17:40 Budbilen Godsturlista Bussgods Strömsund 2014-06-14-2014-12-14 Avg: Bussens avgångstid från Strömsund Ank: Bussen ankommer mottagningsorten Avstånd km Arvidsjaur 350 Avg 08:55 16:25 Ank 14:35 22:00 Backe 55 Avg

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Handeln i Sverige Göteborg 5 september

Handeln i Sverige Göteborg 5 september Handeln i Sverige 2018 Göteborg 5 september Om Handelsrådet Bidrar till att stärka handelns konkurrenskraft och skapa goda villkor för företagens medarbetare Partsgemensam stiftelse med fem ägare En av

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

PRESENTATION PRESENTATION. Handelsanalys: HUI HUI Research. 12 april Per Andersson Gustav Blomqvist Karin Olsson 2016 HUI RESEARCH

PRESENTATION PRESENTATION. Handelsanalys: HUI HUI Research. 12 april Per Andersson Gustav Blomqvist Karin Olsson 2016 HUI RESEARCH PRESENTATION PRESENTATION Handelsanalys: Framtidens Handelsanalys stadskärna Tibroi HUI HUI Research på uppdrag av på Tibro uppdrag kommun av Gällivare 14 december kommun 2016 12 april 2016 Per Andersson

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Statistik om Västerås. Detaljhandeln i Västerås 2017 Sammanfattning. Inledning

Statistik om Västerås. Detaljhandeln i Västerås 2017 Sammanfattning. Inledning Detaljhandeln i Västerås 2017 Sammanfattning Handeln i Västerås omsatte år 2017 totalt 12,5 miljarder kronor, varav 56 procent var sällanköpsvaror och 44 procent dagligvaror. Den totala omsättningen inom

Läs mer

HUI Research DETALJHANDELN I SKÖVDE November Next Skövde Destinationsutveckling AB. Anna Mocsáry Rickard Johansson

HUI Research DETALJHANDELN I SKÖVDE November Next Skövde Destinationsutveckling AB. Anna Mocsáry Rickard Johansson DETALJHANDELN I SKÖVDE 2014 HUI Research Next Skövde Destinationsutveckling AB November 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson Sammanfattning Bakgrund Handeln i Skövde kommun har genomgått och genomgår alltjämt

Läs mer

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander Kaj Wejander 063 146234 BESLUT Datum 2001-10-08 203-8466-01 Delgivningskvitto Dnr (anges vid skriftväxling) Östersunds kommun Miljö- och byggnämnden 831 82 Östersund Prövning av kommunfullmäktige i Östersunds

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234 Kaj Wejander 063 146234 BESLUT Datum 2001-10-08 203-6961-01 Delgivningskvitto Dnr (anges vid skriftväxling) Krokoms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 835 80 Krokom Prövning av kommunfullmäktige i Krokoms

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun

Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun Inledning Föreliggande dokument är ett förslag till en strategi för kommunens syn på detaljhandels utveckling i Falköpings kommun på kort och

Läs mer

Ändringar och rättelser i vår tidtabell

Ändringar och rättelser i vår tidtabell Linje 140 Östersund - Lit M-F Avg Östersund kl 07.50, tidigarelagd ny avg Östersund kl 07.40 ank Lit kl 08.20. Turen går via Södra Söre Linje 156 Östersund - Ny tur avg Mattmar kl 12.00, Mörsil kl 12.10

Läs mer

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN Skövde Handelsutredning Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN 22 MARS 2018 Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Sammanfattning 4 2.1 Jämförelse av läge III och IV för en storbutik 4 2.2 Jämförelse av lägena idag för

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Översyn av valdistriktsindelning

Översyn av valdistriktsindelning Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 30 augusti 2017 Sida 1(2) Ks 122 Dnr 2017-000143 Översyn av valdistriktsindelning Kort sammanfattning På förslag av kommunfullmäktige ska länsstyrelsen

Läs mer

Cityklimatet i Västervik 2018

Cityklimatet i Västervik 2018 Cityklimatet i Västervik 2018 Varför bryr sig Fastighetsägarna om stadskärnan? Foto: Kalmar kommun Konstnär: Martin Bower Svar: Fastigheter är inte flyttbara (än)! 3 4 Stadens utveckling är avgörande för

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel.

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel. Snabbfakta 2018 - Information om svensk detaljhandel www.handelnisverige.se 2 Inledning Snabbfakta är en sammanställning av fakta om den svenska detaljhandeln och dess utveckling under de senaste åren.

Läs mer

Svalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING

Svalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING Svalövs kommun 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING PROJEKT Svalövs kommun Utarbetat av TH Granskat av AH NIRAS Sweden AB Besöksadress: Fleminggatan 14 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige Org

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta

Konsekvensanalys Storvreta AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Januari 2010 Konsekvensanalys Storvreta en fördjupad analys av tänkbara konsekvenser för handeln i Storvreta vid en utökad handel i Fullerö(Fullerö Park). Fredrik Kolterjahn,

Läs mer

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ 1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Mätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser

Mätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser Mätbar stad 2017 Kartläggning av handel och service på Örebros största handelsplatser Förord 2 Årets kartläggning visar att 2016 var något av ett mellanår för Örebro utifrån ett handelsperspektiv, men

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Upphandling - Buss 2018

Upphandling - Buss 2018 1(9) 2017-01-02 Upphandling - Buss 2018 Beslut och dokument i Region Jämtland Härjedalen som är styrande för Länstrafiken i Jämtlands län inför upphandling av trafik. Trafikförsörjningsprogrammet http://www.regionjamtland.se/verksamhet/regional-kollektivtrafikmyndighet

Läs mer

Handel och trängselskatt andra kvartalet Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg. januari 2014

Handel och trängselskatt andra kvartalet Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg. januari 2014 Handel och trängselskatt andra kvartalet 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg januari 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Ulrik Bergmark CM AB. Strategisk rådgivning för köpcentrumägare

Ulrik Bergmark CM AB. Strategisk rådgivning för köpcentrumägare Ulrik Bergmark CM AB Strategisk rådgivning för köpcentrumägare Anpassningar till en detaljhandelsvärld i snabb förändring Bakgrund Barents Center som projektidé kan ledas tillbaka till 2010 eller tidigare

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG

CITYKLIMATET FALKENBERG CITYKLIMATET FALKENBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,

Läs mer

Textil- och sockendräktsombud Jämtlands län 2017

Textil- och sockendräktsombud Jämtlands län 2017 Page 1 of 5 Textil- och sockendräktsombud Jämtlands län 2017 Rev 2017-02-21 Berg kommun Berg Yvonne Edström Backarna 350 840 40 SVENSTAVIK 0687-121 28 070-069 21 30 Berg Helené Nyman Karlsson Vigge 124

Läs mer

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation KUNGSFORS KÖPCENTRUM 2008-03-18 KUNGSFORS KÖPCENTRUM Kungsfors Center Etablerad destination SKENE JÄRN RV 156 Göteborg Hyssna KUNGSFORS IDAG Horred NYA KUNGSFORS Kungsfors är en vida etablerad och känd

Läs mer

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt Handelspolicy 2016 Om handelspolicyn Handel är en viktig näring och tillväxtfaktor för Östersund. Kommunen har ett stort upptagningsområde som sträcker sig till länets övriga kommuner liksom till Norge.

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Klicka. Forum för transportinnovation 19 juni Johan Davidson, chefsekonom

Klicka. Forum för transportinnovation 19 juni Johan Davidson, chefsekonom Klicka Forum för transportinnovation 19 juni 2018 Johan Davidson, chefsekonom Agenda Det stora detaljhandelsskiftet - 2018 Nuläget i detaljhandeln Framtidens detaljhandel Prognos två scenarier Slutsatser

Läs mer

Handel och trängselskatt år 2013

Handel och trängselskatt år 2013 Handel och trängselskatt år 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg Augusti 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

Digital transformation

Digital transformation Digital transformation Utbildarkonferens 2018 Framtidens handel 2018 HUI RESEARCH 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt

Läs mer

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensutredning Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Malmö

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013. Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg.

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013. Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg. Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg 18 september 2013 Henrik Vestin Senior konsult Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2015 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro fortsätter att stärka sin position som en av landets

Läs mer

Shoppingturism i Sverige 2018

Shoppingturism i Sverige 2018 Shoppingturism i Sverige 2018 Förord Antalet besökare i Sverige har ökat stadigt under en längre period. Den samlade omsättningen för turismen 2017 ökade med 7,4 procent till 317 miljarder. Det är den

Läs mer

Tjänster i julhandeln

Tjänster i julhandeln Tjänster i julhandeln Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Konsumenterna efterfrågar tjänster i årets julhandel och är redo att betala...4 3. Detaljhandeln tjänstefieras...6 4. Presentkortsförsäljningen

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

HANDELNS betydelse för Sverige

HANDELNS betydelse för Sverige HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.

Läs mer

CITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER

CITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER CITYKLIMATET I BORÅS 27 OKTOBER 2017 VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

CITYKLIMATET VARBERG

CITYKLIMATET VARBERG CITYKLIMATET VARBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Stadens utveckling är avgörande för fas5ghetsbranschen. Oavse: hur mycket 5d, engagemang och pengar som går in i en fas5ghet så är

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 45 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2001-2002 16-w år Näringsgren 2001 2002 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln + 8 % e-barometern Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln Trots den ekonomiska oro som råder fortsätter e-handeln att uppvisa positiva tillväxttal. Försäljningen över internet ökade med 7,9 procent

Läs mer

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna

Läs mer

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer