DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN"

Transkript

1 C:\windows\TEMP\Rapport Östersund slutgiltig doc DETALJHANDELSANALYS ÖSTERSUNDSREGIONEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

2 Förord Föreliggande rapport behandlar detaljhandeln i Östersundsregionen. Studien är framtagen av AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, på uppdrag av Länsstyrelsen Jämtlands län. Vissa justeringar är gjorda jämfört med tidigare version. Omsättningsökningen fram till år 2005 för Östersunds kommun är i sammanfattningen rättad till 765 miljoner kronor. Tabell 5 och 8 är uppdaterade. I avsnitt 6.1 ska det stå att sällanköpsvaruhandeln väntas växa med 650 miljoner kronor och inte 450 miljoner kronor som det felaktigt stått tidigare. Slutligen har utbyggnaden av ICA Odenhallen tagits med i analysen från kapitel fem och framåt. Stockholm i januari 2001 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Thomas Hellström Utredningschef 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING UTVECKLINGSANALYS Dagligvaruhandeln koncentreras KONSUMENTERNA STYR HANDELNS STRUKTUR ÖPPETTIDER NÅGRA FUNDERINGAR KRING ELEKTRONISK HANDEL MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning Näringsliv Pendling DETALJHANDELN I ÖSTERSUND Omsättning fördelad på bransch DET REGIONALA UPPTAGNINGSOMRÅDET DETALJHANDELNS UTVECKLING UNDER 1990-TALET I ÖSTERSUND Pågående etableringar ETABLERINGSANALYS Etablering i Ås, Krokums kommun, dagligvaror Etablering i Lillänge och centrum i Östersund i Östersunds kommun, dagligvaror Räcker ytorna till? Scenario med lägre tillväxt i dagligvaruhandeln SÄLLANKÖPSVARUHANDELN Scenario med lägre tillväxt i sällanköpsvaruhandeln BILAGA 1: NEDLAGDA BUTIKER I JÄMTLANDS LÄN UNDER 1990-TALET BILAGA 2: DEFINITIONER

4 Sammanfattning I Östersunds kommun bor 45 procent av Jämtlands läns invånare, eller personer. Mellan år 1995 och år 1999 minskade befolkningen med 2 procent. Befolkningsstrukturen har stor betydelse när detaljhandeln planerar för framtida etableringar. Östersunds kommun har en något större andel personer i åldern år jämfört med riket. I övriga åldersklasser är skillnaderna mellan riket och kommunen små. I kommunen arbetar cirka personer. Vård och omsorg och handel och kommunikation är de näringsgrenar som sysselsätter flest personer. Östersunds kommun hade en nettoinpendling över kommungräns som uppgick till personer år Detaljhandeln i Östersunds kommun omsatte cirka miljoner kronor år Från år 1990 har kommunen har haft en stadigt ökande omsättning. Sällanköpsvaruhandeln är något större än dagligvaruhandeln och omsatte cirka miljoner kronor. Dagligvaruhandeln omsatte således cirka 1100 miljoner kronor. HUI:s prognos över detaljhandelns utveckling fram till år 2005, med hänsyn tagen till befolkningsförändringar, visar att omsättningen kommer att öka med totalt 765 miljoner kronor. Av betydelse för en analys av detaljhandeln är det regionala upptagningsområdet. Östersunds regionala upptagningsområde består av kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre. Den totala detaljhandelns omsättning i det regionala upptagningsområdet uppgick till knappt 2000 miljoner kronor år Av dessa knappt två miljarder står dagligvaruhandeln för hela 74 procent. En prognos för detaljhandelns omsättning fram till år 2005, då hänsyn tagits till befolkningsförändringar, visar att omsättningen i regionen kommer att öka till cirka miljoner kronor. I Östersunds kommun etablerades år 1994/95 ICA Matpiraten. I samma område pågår för närvarande en etablering av Willys. Willys beräknas omsätta ungefär lika mycket som ICA Matpiraten, cirka miljoner kronor. För närvarande finns intresse att etablera två stormarknader, ICA Maxi och Robin Hood. Två olika etableringsalternativ finns för närvarande, Ås i Krokums kommun och Lillänge i Östersunds kommun. HUI bedömer att Willys, ICA Maxi och Robin Hood, tillsammans kommer att omsätta cirka 400 miljoner 4

5 kronor på tre till fem års sikt. Totalt sett väntas dagligvaruhandeln i länet öka med 260 miljoner kronor fram till år HUI bedömer att Norgehandeln till följd av nyetableringarna kommer att öka med 20 miljoner. Detta gör att de nya etableringarna kommer att ta omsättning även från redan befintlig handel. Oavsett etableringsalternativ kommer de butiker som ligger närmast de planerade nyetableringarna att drabbas hårdast av konkurrensen. Den ökande konkurrensen som nyetableringarna innebär medför att flera stora butiker kommer att tappa i omsättning. Ingen av dessa risker dock nedläggning. Däremot kan den ökande konkurrensen på sikt bli för stor för ett antal mindre butiker och en handfull butiker i glesbygden. En etablering i Lillänge kommer att få en något kraftigare effekt i Östsunds tätort. Sällanköpsvaruhandeln påverkas i mycket mindre utsträckning än dagligvaruhandeln. 5

6 Utvecklingsanalys 1. Utvecklingsanalys Detaljhandeln har sedan urminnes tider fyllt en viktig samhällsfunktion. Att flertalet städer har sin historia i handelsplatser glöms lätt bort. Handeln fungerar också som katalysator för merparten av det som tillverkas vad avser konsumentvaror, ett faktum som ofta fått en underordnad betydelse i samhällsdebatten. Idag talar man om globalisering och den nya ekonomin där handeln har en allt större betydelse. Denna bransch är förutsättningen för att förmedla varor och att varor verkligen är tillgängliga för konsumenten. Under 1960-talet kom handelns betydelse att uppmärksammas allt mer. Skälet var urbaniseringen och risken för att landsbygdsbutikerna skulle vara tvungna att lägga ner. Det var i mitten av 1960-talet som varuhusen kom och varje större stad fick sitt Domus, Tempo och Epa. Under 1970-talet grundlades marknaden för externa köpcentrum genom bland annat ändring i lagstiftning om affärstider och stadsförnyelseprogram. Svårigheten att bedriva en rationell handel i våra städer blev allt mer påtaglig och för vissa branscher fungerade inte logistiken, varken för butikerna eller för deras kunder. Andelen bilar per hushåll och andelen förvärvstagare i arbetslivet ökade snabbt under denna tidsperiod och resulterade i helt nya konsumtionsmönster. Helgerna blev den bästa tidpunkten för inköp. Samtidigt som den traditionella stadshandeln hade ett öppethållande som varit detsamma sedan lång tid tillbaka, erbjöd de externa köpcentrumen en helt ny konsumentanpassad service. Externa köpcentra sågs som den nya tidens storföretag. Sverige gick från att ha något enstaka köpcentra till drygt 250 stycken på en 15-års period. Under 1990-talet har detaljhandeln genomgått en omfattande strukturomvandling. Det är framför allt fyra trender som är tydliga. En allt större andel av handeln sker i större städer, ofta med en befolkning över invånare. En allt större del av konsumtionen sker i stora externa och halvexterna köpcentrum samt i stadskärnorna. 6

7 Utvecklingsanalys En allt större del av konsumtionen sker i stora butiksenheter, vilka ofta tillhör större företagsgrupper Stora mångfiliaföretag och de största frivilliga kedjorna har tagit marknadsandelar. Studeras försäljningsökningen i Sveriges kommuner under 1990-talet framgår att ökningen varit störst i de regioner som har haft en befolkningsökning. Detta gäller till exempel storstadsregionerna och södra Sverige. De regioner som har haft en nettoutflyttning har tappat i total försäljning. Det är dock inte enbart befolkningsförändringar som förklarar skillnaderna mellan kommunerna. Externa köpcentrum, större arbetsplatser, turistattraktioner och attraktiva stadscentrum kan locka kunder från omkringliggande regioner. Till exempel torde turism vara en viktig faktor i Jämtland, på Gotland och på västkusten. Den andra tydliga trenden, som vi också såg början av på och 1980-talet, är framväxten av externa köpcentrum och attraktiva stadscentrum. De bästa stadskärnorna erbjuder en mångfald och utbud som få köpcentrum kan konkurrera med. Kunden har idag i högre utsträckning än tidigare tillgång till bil vilket gör att de lättare kan ta sig till de stora köpcentrumen. De stora köpcentrumen erbjuder också mycket goda parkeringsmöjligheter. Dubbelarbetande familjer med eller utan barn rationaliserar sina inköp och storhandlar någon/några gånger i månaden. De stora kedjorna erbjuder ett brett sortiment till relativt bra priser. Ur företagens synvinkel kan också externa lägen vara attraktivt då marken ofta är billigare och hyrorna lägre jämfört med till exempel citylägen. Den tredje trenden är att en allt större del av omsättningen sker i stora butiksenheter som ofta tillhör större företagsgrupper, en utveckling som är väl förknippad med de externa köpcentrumens och stadscentrumens utveckling. Stora butiker som Stadium, Bauhaus, On- Off, Siba med fler har blivit allt vanligare. En annan indikator som visar på större enheter inom dagligvaruhandeln är att den genomsnittliga säljytan på nyetableringar har ökat över tiden. Under 1990-talet har storleken på nyetableringar varierat mellan 1000 och kvadratmeter, vilket kan jämföras med och 1980-talet då säljytan var ungefär 500 kvadratmeter 1. 1 Supermarket

8 Utvecklingsanalys En fjärde trend är att de stora mångfilialföretagen och de största frivilliga kedjorna tagit marknadsandelar under 1990-talet. H&M, Lindex Dressman, KappAhl, Stadium med fler finns representerade i de flesta centrum. En anledning till att de stora mångfilialföretagen och de största frivilliga kedjorna tagit marknadsandelar beror delvis på stordriftsfördelar. Stora företag och kedjor har möjlighet att få fram bättre inköpspriser, stora flöden av varor möjliggör även kostnadseffektivare lagerhållning och distribution. Till denna utveckling hör också ökad internationalisering. Stora utländska detaljhandelsföretag etablerar sig i Sverige genom nyetablering eller samgående med svenska detaljhandelsföretag. Även de framgångsrika kedjeföretagen har många gånger utländska ägare. Några exempel är Dressman och Elgiganten som är norska, Jysk bäddlagar kommer från Danmark. En ökad internationalisering sker även i andra länder. Stadshandeln har, efter ett antal år av nedgång åter börjat hämta sig och funnit sin struktur där begrepp som mångfald, småskalighet, upplevelser och mötesplats blivit synonymer för framgång. Stadshandeln fungerar samtidigt som företagens skyltfönster. Det är där förväntningar och efterfrågan väcks, för att sedan översättas till volymhandel i externa centrum. Livsmedelshandeln i city utvecklas mer och mer mot restaurtangnäringen och i många butiker kan kunden idag köpa ett stort antal färdiglagade rätter eller välja att äta i butiken. En del av sällanköpsvaruhandeln, den så kallade urvalshandeln, till exempel kläder och skor, trivs ofta i centrum tillsammans med restauranger, nöjen och kultur Dagligvaruhandeln koncentreras Kraven på dagligvaruhandelns utbud och prisnivå ökar. Detta gör att den nedre gränsen för när butikerna går att driva med lönsamhet höjs. Gränsen för en någorlunda fullsorterad dagligvarubutik var bara för ett par år sedan cirka 15 miljoner kronor per år, men är idag miljoner kronor per år. Ökade krav på lönsamhet gör att små fullsorterade dagligvarubutiker får det allt svårare att klara sig. Bostadsområdescentra med små/halvstora dagligvarubutiker känner av den allt hårdare konkurrensen. Kraven på biltillgänglighet ökar. Den den konkurrerande externhandeln erbjuder mycket god biltillgänglighet. Centrum som inte rustar upp sin biltillgänglighet tappar, enligt vår bedömning, stadigt attraktivitet motsvarande några procentenheter i volym 8

9 Utvecklingsanalys varje år. Detta tillsammans med allt högre lönsamhetskrav gör att små till halvstora butiker i små centra får det allt svårare att klara sig. Många gånger måste butiksbeståndet och centrum rustas upp till kostnader som motiverar/kräver ännu högre försäljningsvolym för att finna lönsamhet. Detta ger en kniptångseffekt, som inte bara drabbar de minsta butikerna utan mycket snabbt även de något större. Närbutiker kommer även i framtiden att behövas, men främst för små hushåll och för kompletteringshandel. Viss dagligvaruservice ger trafikorienterade butiker, ibland kombinerade med servering. Idag finns det bensinstationer som inte säljer drivmedel utan är jourbutiker för trafikanter. 9

10 Utvecklingsanalys 1.1 Konsumenterna styr handelns struktur Utvecklingen inom handeln är framför allt ett resultat av kundernas efterfrågan. Konsumenternas preferenser styr i hög grad utvecklingen och kan enklast beskrivas enligt följande: Handla billigt ofta livsmedel eller större inköp till hem och hobby. Externa singeletableringar till exempel ICA MAXI, IKEA och Obs står för denna handel. Handla rationellt inköpslistans olika poster handlas snabbast och enklast i ett köpcentrum. Handla upplevelser stadskärnans utbud är i detta fall unikt med sin blandning av kultur och kommersiell handel. Stadens styrka ligger i ett unikt utbud och i en unik miljö. Handla på väg till/från arbetet eller dylikt. Oftast ren servicehandel i anslutning till allmänna färdmedel på bensinstationer med mera. Relativt små volymer totalt sett. 10

11 Utvecklingsanalys 1.2 Öppettider Idag finns det i Sverige ingen lag som reglerar öppettiderna. Länge var det i Sverige ovanligt med långa öppettider och sällsynt med söndagsöppet. År 1972 infördes de fria affärstiderna men det dröjde ännu några år innan längre öppettider på vardagar och söndagsöppet faktiskt infördes. Som vi nämnt tidigare är det kundernas efterfråga som styr handeln. Fler människor har tillgång till bil och kvinnorna förvärvsarbetar i allt högre utsträckning. Detta har gjort att kunderna idag har ett ökat behov av att handla på kvällar och helger. Flertalet butiker i större orter har i dag också söndagsöppet och långa öppettider på vardagar blir allt vanligare, speciellt i större butiksenheter. Denna utveckling börjar nu också sprida sig till mindre städer. Många gånger är det urvalshandeln, det vill säga de branscher där kunden vill ha mycket att välja mellan, som idag har mindre generösa öppettider. Många konsumenter uppfattar idag samordnade öppettider i centra som mycket viktigt. Många butiker menar dock att få av deras kunder handlar på till exempel kvällstid eller söndagar och att det kostar orimligt mycket att ha öppet dessa tider. Centra med helt samordnade öppettider blir allt vanligare, samtidigt som det kommer att finnas många centra och stadskärnor med ett stort inslag av enskild fackhandel med en begränsad samordning av öppettiderna. Primärt är dock att butikerna skall ha öppet när kunderna har möjlighet att handla. 11

12 Utvecklingsanalys 1.3 Några funderingar kring elektronisk handel 2 På bara några få år har Internet utvecklats från att ha varit ett nätver k enbart för några få insatta experter till att vara en global marknadsplats för över hundra miljoner människor. Traditionellt har marknadsplatser i betydelsen mötesplatser för köpare och säljare av varor och tjänster varit begränsade av tid och rum. Köparen och säljaren har mötts på ett visst givet ställe vid en viss given tidpunkt för att genomföra transaktionen. Allt bättre kommunikationer har successivt minskat geografins betydelse för handeln. Kommunikation via telefon, post och fax har förenklat beställningar från geografiskt avlägsna platser och utvecklingen av sjöfart, järnvägar, flyg och last- och personbilar har gjort det möjligt att frakta stora mängder varor långa sträckor. Internet är ett led i denna utveckling och för vissa varor och tjänster avlägsnas helt de geografiska och tidsmässiga hindren för handel. Detta gäller de produkter och tjänster som kan levereras direkt från säljaren till kunden via Internet, s.k. digitala leveranser. För denna typ av produkter sker transaktionens alla delar möte mellan kund och säljare, beställning, betalning och leverans över nätet. För varor som kräver fysisk leverans avlägsnas inte det geografiska lägets betydelse helt då betydande kostnader kvarstår för logistik och transport, men även för dessa varor innebär emellertid Internet stora förändringar bland annat därför att kundens sökkostnader kraftigt reduceras. Konsumenternas ökade möjligheter att söka information och göra prisjämförelser förbättrar konkurrensen och gör handeln mer effektiv. I dagsläget står den elektroniska handeln för en relativt liten men växande andel av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige, totalt cirka 1,9 procent vilket motsvarar ca 6,2 miljarder kronor. 3 Detaljhandel till konsument är emellertid endast en begränsad del av den elektroniska handeln. Enligt en rapport från OECD (1998) var omsättningen för den elektroniska handeln mellan företag (business-to-business) drygt tio gånger så stor som omsättningen mellan företag och slutkonsument (business-to-consumer). Dessutom ligger en stor del av de produkter och tjänster som lämpar sig för handel på Internet utanför det som räknas till den egentliga detaljhandeln, såsom exempelvis biljetter, resor, banktjänster, 2 Stora delar av avsnittet bygger på Joakim Pettersson (2000) 3 Enligt Svensk Handels Internetindikator 2:a kvartalet

13 Utvecklingsanalys aktiehandel och bilhandel. Fram till nu har det främst varit dataprodukter, böcker, CD-skivor, biljetter och resor som sålt bra på nätet. Även om det är svårt att exakt kvantifiera den totala handeln över Internet är de flesta bedömare eniga om att andelen kunder som handlar via Internet kommer att öka och förväntningarna har varit, och är alltjämt, stora. Det finns emellertid ett antal hämmande faktorer som medfört att internethandeln inte utvecklats fullt så snabbt och problemfritt som många analytiker och entreprenörer i ett tidigt skede hoppats och trott. Enligt en undersökning gjord av Svensk Handel och dess norska motsvarighet som bygger på drygt 4000 intervjuer i Norge och Sverige hade 64 procent av de tillfrågade tillgång till Internet. Andelen av dessa som någon gång handlat över Internet var bara 24 procent. Det finns flera orsaker till konsumenternas skepsis till att använda Internet som inköpskanal. Ernst & Young genomförde hösten 1999 en internationell studie där de konsumenter som uppgav att de inte gjorde inköp på Internet tillfrågades om orsaker till detta. 4 Den vanligast förekommande anledningen till att inte göra inköp över nätet i de undersökta länderna är en ovilja att lämna ut kreditkortsuppgifter på Internet. Detta bekräftas också av studie gjord på Handelshögskolan i Stockholm där drygt 1100 svenska nätanvändare tillfrågades om hur, och till vad, de använde Internet. 5 Studien visade att Internet främst används till att skicka , söka information och läsa nyheter. Att handla på nätet hamnar långt ner på listan och när respondenternafick svara på frågan varför de inte handlat på Internet svarade 31 procent att betalningarna kändes osäkra och 17 procent angav att de inte ville lämna ut uppgifter om sig själva. Det bör dock påpekas att denna undersökning är ett par år gammal och resultaten hade eventuellt sett något annorlunda ut om studien genomförts idag. Även de konsumenter som i Ernst & Young s studie anger att de gör en del av sina inköp över Internet pekar på ett antal problem med internethandel. I tabell 1 nedan redovisas de problem som nämndes mest frekvent. 4 Ernst & Young (2000) Global Online Retailing An Ernst & Young Special Report 5 Enkätundersökning bland internetabonnenter. (accessed: ) 13

14 Utvecklingsanalys Tabell 1: Internetanvändares upplevda problem med Internethandel. USA Kanada Australien Storbrit. Italien Frankrike För höga leveranskostnader 53% 46% 13% 45% 39% 54% Vill prova passform 38% 34% 16% 45% 43% 16% För höga priser 37% 29% 17% 27% 27% 22% Passar ej stora varor 37% 35% 4% 11% 21% 22% Passar ej lyxprodukter 27% 23% 6% 19% 35% 32% Vill se och känna på varan 23% 23% 25% 30% 16% 14% Passar ej ömtåliga varor 21% 23% 4% 18% 15% 22% Oro att kreditkortsuppgifter missbrukas eller stjäls 19% 19% 50% 24% 40% 22% Förklaring: Procensiffrorna anger hur många av respondenterna som uppgivit respektive problem. Respondenterna kunde ange fler svarsalternativ varför summan är större än 100. Källa: Ernst & Young (2000) Global Online Retailing An Ernst & Young Special Report Det framgår tydligt av tabell 3 ovan att priset inklusive leveranskostnad, produkternas karaktär samt att betalningarna känns trygga är avgörande faktorer för framgångsrik internethandel. HUI genomför regelbundet studier där priser på ett antal varugrupper jämförs mellan Internet och traditionella butiker. 6 Av dessa studier framgår att priserna i genomsnitt är ca tio procent lägre på Internet jämfört med de traditionella butikerna när leveranskostnaderna exkluderas. När kostnader för leverans inkluderas är emellertid Internet i genomsnitt sju procent dyrare än butikerna. Det finns således empiriskt stöd för att leveranskostnaden är en betydande del av den totala kostnaden för konsumenten vid beställningar av varor som kräver fysisk leverans. Det är HUI:s bedömning att e-handeln på års sikt tar över huvuddelen av postorderhandeln vad gäller sällanköpsvaror. För vissa varugrupper är postorderhandeln cirka 6-7 procent av detaljhandeln, till exempel inom beklädnad och vissa hobbyartiklar. För dessa varugrupper kan denna andel stiga till över 10 procent liksom för varugrupper där e-handeln i dag är betydande, till exempel böcker och skivor. Vad beträffar dagligvaruhandel på Internet bedömer HUI att tillväxten blir kraftigast i storstadsområdena. En viktig drivkraft för utvecklingen av e-handel med dagligvaror är den tidsbesparing som möjliggörs för konsumenten. Det finns potential för internethandel även i övriga städer och på landsbygden, kanske som ersättning för nedlagda glesbygdsbutiker. Höga kostnader för distribution är 6 Se Pettersson, Joakim (Dec. 1999) Vad kostar en limpa på nätet? hösten 1999 och Fölster och Pettersson (April 1999) Vad kostar en limpa på nätet? så kan internethandeln pressa priser. 14

15 Utvecklingsanalys emellertid ett problem. I storstadsområdena kan företagen dra nytta av skalfördelar vid leverans vilket är svårare i mer glesbefolkade områden. 15

16 Nulägesbeskrivning 2. Marknadsförutsättningar Östersund är den största kommunen i Jämtlands län sett till invånarantalet. Befolkningen i kommunen uppgår till drygt personer vilket motsvarar cirka 45 procent av länets totala befolkning. Kommunen är också handelscentrum i länet. I detta kapitel görs en beskrivning av variabler som är viktiga för handeln, bland annat beskrivs befolkningsutveckling, näringsliv och arbetsmarknad. Den redogörelse som följer beskriver Östersunds kommun och Östersunds regionala upptagningsområde. Det regionala upptagningsområdet utgör en viktig parameter vid analys av detaljhandeln och består oftast av omkringliggande kommuner. Östersunds kommuns regionala upptagningsområde består av kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre. Se även figur 1. Figur 1: Jämtlands län 16

17 Nulägesbeskrivning Befolkning Jämtlands läns befolkning uppgår till 1,5 procent av rikets, eller personer. Under hela och 1960-talet minskade länets befolkning. I början av 1970-talet vände den negativa trenden och invånarantalet ökade. Befolkningstillväxten pågick fram till mitten av 80-talet då befolkningen återigen minskade något. Under 1990-talets första hälft ökade befolkningen för att därefter minska. Östersund är den kommun i länet som har flest invånare och som har haft en något bättre befolkningsutveckling jämfört med genomsnittet för länet. Från slutet av 1970-talet ökade befolkningen något fram till mitten på 1990-talet. Mellan åren 1995 och 1999 minskade befolkningen i kommunen med knappt 2 procent. Tabell 1 visar befolkningen åren 1998 och 1999 i det regionala upptagningsområdet. Som framgår av tabellen är det endast tre kommuner som har haft i stort sett oförändrad befolkningsutveckling mellan åren 1999 och 1998, Berg, Krokom och Östersund. Tabell 1: Befolkning år 1998 och 1999 samt förändring i procent Förändring Berg % Bräcke % Härjedalen % Krokom % Ragunda % Strömsund % Åre % Östersund % Totalt % Källa: SCB Befolkningsstrukturen i en kommun har stor betydelse när detaljhandeln planerar för eventuella framtida etableringar. De olika branscherna inom detaljhandeln styrs av olika målgruppers efterfrågan. Figur 2, nedan, redogör för Östersunds kommuns befolkningsstruktur år

18 Nulägesbeskrivning Figur 2: Befolkningsstruktur, procent, år Östersund Riket Källa: SCB Som framgår av figuren finns det i Östersunds kommun en större andel personer i åldern år jämfört med riket. I övriga åldersklasser skiljer sig kommunen inte nämnvärt från riket Näringsliv Totalt arbetade cirka personer i Östersunds kommun. Ofta använder man begreppet förvärvsarbetande dagbefolkning för att beteckna sysselsättningen i ett område, det vill säga de som arbetar i kommunen och som bor i eller utanför kommunen. Figur 3, nedan, visar den förvärvsarbetande dagbefolkningen år I Östersunds kommun sysselsätts flest människor inom näringsgrenarna vård och omsorg, tillverkning mm och finansiella tjänster. Jämfört med riket sysselsätts en större andel av den förvärvsarbetande befolkningen inom näringsgrenarna offentlig förvaltning och vård och omsorg. 18

19 Nulägesbeskrivning Figur 3: Sysselsatta i Östersunds kommun, 1998, procent Finansiell verksamhet och företagstjänster 10% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% Handel och kommunikation 18% Tillverkning mm 13% Byggverksamhet 5% Personliga och kulturella tjänster 7% Utbildning och forskning 9% Näringsgren okänd 2% Vå rd och omsorg 23% Offentlig förvaltning 11% Källa: SCB Anm: I Tillverkning mm ingår även branscherna utvinning av mineral energi, vatten och avfall. Tabell 2, nedan, redovisar den förvärvsarbetande dagbefolkningen år 1998 för Östersunds regionala upptagningsområde. Skillnaderna mellan kommunerna är relativt små. I Ragunda sysselsätts dock en betydligt större andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom tillverkning mm. Siffrorna visar också att handel och kommunikation är en viktig näringsgren i länet. I Jämtlands län sysselsätts 16 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom denna näringsgren. 19

20 Nulägesbeskrivning Tabell 2: Sysselsatta i Östersunds regionala upptagningsområde, länet och riket, 1998, procent Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Jämtlands Riket län Tillverkning mm Byggverksamhet Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Vård och omsorg Utbildning och forskning Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Finansiell verks. och företagstj Näringsgren okänd Totalt Källa: SCB Anm: I Tillverkning mm ingår även branscherna utvinning av mineral energi, vatten och avfall Pendling Den förvärvsarbetande dagbefolkningen i Östersunds kommun är högre än den förvärvsarbetande nattbefolkningen, vilket innebär att kommunen har ett positivt pendlingsnetto. Av tabell 3 går att utläsa att Östersunds kommun hade en nettoinpendling, på personer, år Hur människor pendlar mellan olika regioner påverkar handelsströmmarna, se vidare avsnitt 3. Tabell 3: Arbetspendling 1998, över kommungräns Nettoinpendling Berg -280 Bräcke -406 Härjedalen 107 Krokom Ragunda -157 Strömsund -300 Åre -272 Östersund Källa: Länsstyrelsen i Jämtlands län 20

21 Nulägesbeskrivning 3. Detaljhandeln i Östersund I detta avsnitt görs en beskrivning av detaljhandeln i Östersunds kommun. All omsättning anges inklusive moms och anges i 1998 års priser om ej annat anges. Detaljhandeln i Östersunds kommun omsatte år 1998 cirka miljoner kronor. Jämfört med år 1997 är detta en ökning med 3 procent. Mellan år 1990 och 1998 ökade omsättningen i kommunen med 9 procent, i löpande priser. Figur 4 visar detaljhandelns omsättningsförändring i riket, Jämtlands län och Östersunds kommun mellan år 1990 och år Som framgår av figur 4 har iket r haft en något bättre utveckling jämfört med Östersunds kommun och Jämtlands län. Östersunds kommun har dock haft en bättre utveckling än genomsnittet för länet. Figur 4: Omsättnings förändring för total detaljhandel, , index 1990=100, löpande priser Källa: SCB, HUI Östersund Jämtlands län Riket 21

22 Nulägesbeskrivning Omsättning fördelad på bransch Omsättningen inom dagligvaroruhandeln har mellan åren 1990 och 1998 ökat med 13 procent. Detta kan jämföras med riket där omsättningen ökat med 14 procent under samma år. Av den totala omsättningen i kommunen utgjorde dagligvaruhandeln 43 procent år Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln har ökat med 6 procent mellan 1990 och Motsvarande siffra för riket är 12 procent. Tabellen, nedan, redogör för omsättningen i Östersunds kommun år 1998 fördelad på branscher. Tabell 4: Omsättning i Östersunds kommun år 1998, miljoner kronor Omsättning, mkr Försäljningsindex Dagligvaruhandel Total sällanköp Beklädnad 367 Hemutrustning 127 Järn- bygg- och färghandel 245 Fritidshandel 552 Övrigt 207 Total egentlig detaljhandel Källa: SCB, HUI Se bilaga 2 för definitioner Av tabellen framgår att sällanköpsvaruhandeln är något större än dagligvaruhandeln i Östersunds kommun. I tabell 4 redovisas även försäljningsindex. Försäljningsindex motsvarar faktisk omsättning i förhållande till försäljningsunderlaget gånger 100. Indexet visar att Östersund har inflöde av handel vad gäller sällanköpsvaror och i viss mån av dagligvaror. Prognosen för detaljhandelns omsättningsutveckling fram till och med år 2005 presenteras i tabell 5 nedan. Prognosen gäller utan eventuella större nyetableringar. Befolkningen antas vara oförändrad under perioden. Tabell 5: Prognos över detaljhandelns omsättning i Östersunds kommun år 2005,miljoner kronor, 1998 års priser Omsättning, mkr Förändring mkr, Dagligvaror Sällanköpsvaruhandel Total detaljhandel Källa: HUI 22

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok

Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok Sveriges dödbok 1901-2009 (utgiv. 2010), Begravda i Sverige (utgiv. 2009), Inventerade gravstenar i Jämtland (läget 2010) Begravda i Sveriges Dödbok Sverige Inventerade gravstenar Antal Kommun Församling

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 FÖRORD År 2007 antog Östersunds kommun en handelspolicy som kom att uppdateras och utvärderas under

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 Bilaga Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på Betongstationen m fl. 2014-03-07

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Q3-rapport 2014. 12 november 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO

Q3-rapport 2014. 12 november 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Q3-rapport 2014 12 november 2014 Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Generell information Avyttring ICA Norge ICA Gruppens avyttring av detaljhandelsverksamheten i Norge får som konsekvens att ICA Norge

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential HANDELN I KARLSKRONA En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera detaljhandeln och dess

Läs mer

Q2-rapport 2014. 20 augusti 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO

Q2-rapport 2014. 20 augusti 2014. Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Q2-rapport 2014 20 augusti 2014 Per Strömberg, VD Sven Lindskog, CFO Fortsatt ökad försäljning och resultat i Q2 Omsättningen ökade med 4,7%. Justerat för valutaförändringar +4,4%. Rörelseresultat exklusive

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln möter dagens livsmönster Idag omsätter den svenska distanshandeln nästan 15 miljarder kronor. E-handeln

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Omsättning 2013 (Mkr)

Omsättning 2013 (Mkr) Axfood är idag en av de största aktörerna inom dagligvaruhandeln i norden. Aktien har gett en stabil direktavkastning, samtidigt har värdet ökat med ungefär 15 % per år de senaste 14 åren. De senaste dagarna

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH Franchisebarometern 2, 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise November 2014 Innehåll Avsnitt Sida Bakgrund 3 Franchisebarometern 2014 4 Läget inom svensk ekonomi 5 Framtidstron inom franchising

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522)

Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr 32-2012:522) YTTRANDE 1(7) Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Remissyttrande avseende ansökan från Praktiska Sverige AB om att få starta fristående gymnasieskola i Östersund (Skolinspektionen Dnr

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer