Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni"

Transkript

1 Utvecklingen av Internet - konsekvenser för marknaden för telefoni Post & Telestyrelsen Telefon: Box 5398 Telefax: STOCKHOLM Selafax: Besöksadress: Internet: Birger Jarlsgatan 16 e-post:

2 - Innehållsförteckning - 1. INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD DISPOSITION INTERNET I SVERIGE UTVECKLINGEN AV INTERNET I SVERIGE INTERNET I HEMMEN INTERNET I FÖRETAG MARKNADENS AKTÖRER PRISBILD TEKNIKUTVECKLING SERVICEKVALITET TJÄNSTEUTBUD VAD ANVÄNDER SVENSKARNA INTERNET TILL E-POST INFORMATIONSHÄMTNING BANKTJÄNSTER Aktiehandel på nätet HANDEL ÖVER NÄTET RUNDRADIO VIA INTERNET TELEFONI VIA INTERNET Historik Hur fungerar telefoni via Internet? Problemområden HUR PÅVERKAR UTVECKLINGEN AV INTERNET MARKNADEN FÖR TRADITIONELL TELEFONI? FÖRÄNDRINGAR INOM TELEKOMMUNIKATIONSBRANSCHEN VAD SKICKAS I NÄTEN VAD ÄR STYRKAN MED INTERNET INTERNETS UPPBYGGNAD HUR BEROENDE ÄR INTERNET AV DET TRADITIONELLA TELENÄTET? INTERNET - ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET FÖR TRADITIONELLA TELEFÖRETAG Internettjänster Telefoni via Internet Traditionella datakommunikationstjänster sköts av tele/internetoperatörer ERSÄTTNINGSPRINCIPER MELLAN INTERNETOPERATÖRER ÄNDRADE DEBITERINGSPRINCIPER - KONSEKVENSER FÖR SLUTANVÄNDARNA REGLERING AV INTERNET HUR STYRS INTERNET BESTÄMMELSER AV INTRESSE FÖR INTERNET GÄLLANDE TELERÄTTSLIGA REGLER TELELAGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE M.M ANMÄLNINGSSKYLDIGHET

3 5.6 SYNPUNKTER PÅ LÄMPLIG REGLERING SAMMANFATTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING 2

4 Inledning Internet 1. Inledning Telekommunikationsmarknaden utvecklas kontinuerligt och förändringstakten blir allt snabbare. Jämfört med hur marknaden såg ut för ett tjugotal år sedan är dagens marknad i det närmaste oigenkännlig. Olika typer av mobila och fasta teletjänster erbjuds på en marknad som till övervägande del volymmässigt karaktäriseras av konkurrens. Nya tekniker och tjänster introduceras och avlöser i snabb takt varandra och antalet företag som är verksamma på telekommunikationsmarknaden ökar i samband med att förutsättningarna för konkurrens blir alltmer gynnsamma. Ett relativt nytt fenomen som dykt upp i Sverige är Internet. Visserligen har Internet funnits sedan 1969, då det skapades för att binda samman olika forskningscentra och militära centra i olika delar av USA 1, men i Sverige har Internet börjat användas av en bred krets av användare först de senaste 2-3 åren. 2 Internet ses av somliga som ytterligare en i raden av nya tjänster/tekniker som introduceras på telemarknaden, medan andra hävdar att Internet innebär en stor utmaning eller t.o.m. dödsstöten för traditionella telekommunikationer både ekonomiskt och tekniskt. Den stora skillnaden mot tidigare förändringar inom telekommunikationsbranschen är att Internet inte utvecklats internt inom telebranschen utan att det har vuxit sig starkt parallellt med den traditionella telekommunikationsindustrin. ITU citerar i sin rapport Challenges to the network 1997 Eric Schmidt VD för Novell: We started out running the Net on top of the phonesystem, and we will end up with telephony running over the Net. A completely unregulated network is topping its highly regulated predecessor. Internet kan inte överleva utan det allmänt tillgängliga telenätet men på samma gång underminerar succesivt Internet och IP-tekniken det traditionella telenätet ekonomiskt och operationellt. 1.1 Syfte Syftet med PTS rapport är att ge en bild av vilken roll Internet spelar i Sverige idag samt belysa frågeställningar såsom: Hur påverkar utvecklingen av Internet marknaden för telefoni? Hur beroende är Internet av det traditionella telenätet? Är Internet ett hot eller 1 Historik om och definition av Internet finns på: 2 SIKA 1997, Några milstolpar på vägen till Informationssamhället 3

5 Inledning en möjlighet för traditionella teleoperatörer? Ersättningsprinciper mellan Internetoperatörer? Är dagens debiteringsprinciper mot slutkund hållbara? Hur påverkar ändrade debiteringsprinciper användandet? Till vilken del omfattas Internet av dagens telereglering? I vilken utsträckning är det därutöver lämpligt att reglera Internet? Rapporten genomförs i syfte att belysa och diskutera ovanstående frågeställningar eftersom de är fundamentala i den allmänna debatten om Internets framtid och reglering av Internet. Rapporten är en förstudie och syftet är inte i första hand att presentera några definitiva ställningstaganden eller konkreta förslag på lösningar utan snarare att föra en diskussion kring ovanstående områden med den svenska marknaden som utgångspunkt. 1.2 Avgränsningar PTS rapport belyser utvecklingen av Internet i Sverige ur ett marknadsperspektiv. Tonvikten ligger på hur utvecklingen av Internet påverkar marknaden för telefoni och huruvida traditionella teleoperatörer ser Internet som ett hot eller en möjlighet. Djupare tekniska resonemang behandlas inte i denna rapport. Rapporten går ej heller djupare in på domännamnshanterings- samt säkerhetsfrågor vad gäller Internet. Rapporten koncentreras till den svenska marknaden men paralleller dras till utländska situationer och lösningar då detta berikar diskussionen. 1.3 Metod Studien baseras på primär och sekundär data. Primär data har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner i branschen bl.a. har Internetansvariga på Tele2, Telia, Tele1 Europe, RSLCOMSweden, samt Telenordia intervjuats. Konsultföretaget AB Stelacon som under flera år följt Internets utveckling på den svenska marknaden har också bidragit med underlag. PTS har även deltagit i seminarier rörande Internetfrågor samt besökt branschmässan Internetworld (5-7 november 1997). Sekundär data i form av rapporter, tidningsartiklar, nyhetsbrev, material från Internet etc. har också använts som underlag för rapporten. 1.4 Disposition Rapporten inleds i kapitel 2 med en grundläggande genomgång av Internet i Sverige. Detta kapitel beskriver Internets tillväxt de senaste åren, antal abonnenter samt antal användare på den svenska marknaden. Vidare beskrivs marknadens aktörer, marknadsandelar, vilken typ av access som erbjuds samt prisbilden för olika typer av accesser. 4

6 Inledning I kapitel 3 beskrivs vidare hur Internet används i Sverige och vilka tjänster som erbjuds via Internet idag och framtida användningsområden. I detta kapitel förs också en diskussion kring tjänsten telefoni via Internet, vilka företag erbjuder Internettelefoni i Sverige idag, hur fungerar Internettelefoni, likheter och olikheter mellan telefonnätet och Internet. I kapitel 4 diskuteras mer ingående hur utvecklingen av Internet kan tänkas påverka marknaden för telefoni. Kommer utvecklingen av Internet (speciellt utvecklingen av telefoni via Internet) att leda till att traditionell telefoni blir överflödig? Hur beroende är Internet av det traditionella telenätet? Kan Internet fortsätta att samexistera på samma allmänt tillgängliga telenät som telefoni eller kommer näten att separeras? En diskussion förs kring utvecklingen av Internet och huruvida traditionella teleoperatörer ser Internet som ett hot eller en möjlighet. Kommer debiteringsprinciperna mellan Internetoperatörerna att förändras, i så fall hur påverkar detta priserna för slutanvändarna och vilka konsekvenser får detta för utnyttjandet? I kapitel 5 diskuteras frågan om reglering av Internet. En beskrivning ges av hur Internet styrs idag globalt och i Sverige. Kapitel 5 beskriver också kortfattat dagens telereglering och huruvida den är tillämpbar på Internet. Är Internetoperatörer anmälningspliktiga enligt telelagen? Är det möjligt att reglera ett globalt nätverk eller en del av ett globalt nätverk? PTS ger i kapitel 5 sin syn på lämplig reglering. Slutligen i kapitel 6 ges en sammanfattande diskussion kring de områden som behandlats i rapporten och förslag ges på områden som är aktuella för fortsatt bevakning från PTS sida. 5

7 Internet i Sverige 2 Internet i Sverige 2.1 Utvecklingen av Internet i Sverige Internet började användas i begränsad utsträckning i Sverige redan i början av talet introducerade Tele2 Swipnet (Swedish IP NETwork) som Sveriges första Internet nätverk utanför universitetsvärlden kom den första browsern 3 och i och med detta började Internet användas i begränsad utsträckning i företagsvärlden. Inte förrän under 1995 började emellertid utbredningen av Internet i hemmen och under 1996 fick försäljningen av uppringda Internetaccesser sitt stora uppsving. Detta berodde bl.a. på den försäljningsteknik som operatörerna började använda sig av. I likhet med mobiltelefonförsäljningen subventionerar Internetoperatörerna modemen kraftigt mot att abonnenten tecknar 1- eller 2-årsavtal med operatörerna. I maj 1997 fanns det ca Internetabonnemang i Sverige. 4 Denna siffra har under året ökat och enligt färska siffror från konsultföretaget AB Stelacon finns det idag, december 1997, totalt ca Internetabonnemang i Sverige. Detta motsvarar en ökning på 35 % på ett halvår. Stelacon uppskattar vidare att anställda på företag med mer än 1 anställd har tillgång till Internet och att hushåll 5 har tillgång till Internet. Antalet användare förväntas stiga kraftigt under Internet i hemmen Enligt uppgifter från AB Stelacon (augusti 1997) har 14 % av alla hushåll i Sverige tillgång till Internet i hemmet. Detta motsvarar i absoluta tal st hushåll. Det innebär att 37 % av de hushåll som, enligt AB Stelacons undersökning i augusti 1997, har dator i hemmet har tillgång till Internet. Knappt var 4:e Internetabonnemang betalas av arbetsgivaren, d.v.s. omkring abonnemang. Uppskattningsvis fanns det enligt AB Stelacon, i augusti 1997, ca anställda som arbetade på distans 6. Datorerna i hemmen används således ej enbart för privat bruk, vilket gör det svårt att exakt ange hur många Internetanslutningar som enbart är för privat ändamål och därmed belastat hushållens privata ekonomi. 7 Hushåll kan ansluta sig till Internet antingen via modem eller via ISDN, se figur 2.1 nedan. Ungefär 10 % av hushållen kommunicerar via modem av en hastighet under 3 grafiskt användargränssnitt mot Internet 4 AB Stelacon, Marknaden för telekommunikation i Sverige Hushållen innehåller i medeltal 1,8 vuxna och 1,04 barn (augusti-97) 6 Distansarbete definieras enligt AB Stelacon som att den anställde regelbundet, minst 8 timmar i veckan, arbetar på annan arbetsplats och använder dator. 7 AB Stelacon 6

8 Internet i Sverige bit/s, 50 % av hushållen kommunicerar via modem av hastigheten bit/s och ungefär 40 % av hushållen kommunicerar via modem av hastigheten bit/s och uppåt. Endast 0,5 % av hushållen har ISDN-anslutning till Internet. 8 Det finns olika sätt att ta betalt av kunden för Internetanvändningen. För modemanslutning finns huvudsakligen tre olika alternativ, fast avgift, uppringd tid samt en kombination av de båda ovanstående. Typ av access Modem Abonnemangsform/debiteringssätt 1)Fast avgift 2)Uppringd tid 3)Både fast avgift och uppringd tid ISDN 1)Fast avgift 2)Uppringd tid Figur 2.1, Typer av accesser och abonnemangsform/debiteringssätt för hushåll För en fast avgift på kronor per månad får kunden surfa obegränsat. Kunden kan också välja att betala för accessen per minut, uppringd tid. Förutom närsamtalstaxa betalar kunden ca 80 öre per minut på vardagar och ca 40 öre per minut på helger för den tid han/hon är uppkopplad. Ett tredje sätt att debitera kunden är att kombinera de två ovanstående sätten. Kunden får surfa ett visst antal minuter för en fast avgift på mellan 50 och 150 kronor per månad, om kunden vill surfa mer kostar det mellan 10 och 80 öre per minut utöver närsamtalstaxa. De kunder som väljer att ha ISDN-access till Internet betalar mellan 125 och 230 kronor per månad exklusive kvartalsavgiften 9 för ISDN-abonnemanget, se figur nedan. Typ av access Fast månadsavgift Uppringd tid Både fast avgift och uppringd tid Modem kr Vard: 80 öre/min kr/mån Helg: 40 öre/min öre/min ISDN kr Figur 2.2, Priser för olika accesser och abonnemang inkl. moms Enligt uppgift från Stelacon 10 är Telia den största leverantören av Internetabonnemang till hushåll. Därefter kommer Tele2 och sedan Telenordia/Algonet. Telia har 48% av abonnemangen, Tele2 34 %, Algonet 7% och andra operatörer 11 %. 8 AB Stelacon 9 Kvartalsavgift för Telia ISDN-duo; 200 kr/kvtl exklusive moms. 10 AB Stelacon, Hushållsbussen 97 - Hemmamarknaden för Internet 7

9 Internet i Sverige Hushållens abonnemang fördelat per operatör Algonet 7% Annan 11% Telia 48% Tele2 34% Figur hushåll surfar minst 5 timmar per vecka, detta motsvarar 19 % av hushållen som har tillgång till Internet. Störst andel av hushållen surfar dock mindre än 1 timme per vecka. Stelacon bedömer att det i slutet av 1997 finns ca hushåll med tillgång till Internet. Dessa hushåll utgör knappt 50 % av de hushåll som i slutet av 1997 har PC. Stelacon bedömer att rekordtillväxten i form av nettoökning (nya hushåll som skaffar Internet) kommer att inträffa när drygt 1 miljon hushåll har Internet. Denna tidpunkt kommer enligt Stelacon att inträffa under 1998/99. Därefter kommer nettoökningen att minska för varje år. Stelacon tror med andra ord inte på en utveckling där alla hushåll skaffar sig PC och dessutom bedömer Stelacon inte att alla hushåll som har PC kommer att skaffa sig Internet. Denna bedömning baseras på hur användningen av annan elektronisk utrustning har utvecklats i hemmen. Som exempel kan nämnas att 70 % av hushållen har video, 70 % har CD-spelare (för musik) och 94 % har TV Internet i företag Förutom användningen av Internet i hemmen används Internet i stor utsträckning av företag. AB Stelacon uppskattar idag att ca företag har Internetanslutning. På dessa företag finns det ca anställda som har möjlighet att använda sig av Internet på arbetet. Nästan lika många anställda har egen adress ( st). Endast 8 % av företagen har infört någon typ av policy eller teknisk spärr mot fri Internetanvändning. Trots den låga kommunikationskapaciteten är modem i särklass det vanligaste kommunikationssättet till Internet; 85 % av företagen använder modem till sin 11 AB Stelacon 8

10 Internet i Sverige Internetuppkoppling. 13 % har ISDN och/eller fast förbindelse. Bland större företag har dock ISDN och fast förbindelse ökat kraftigt under det senaste året. Typ av access Modem ISDN Abonnemangsform/debiteringssätt 1)Fast avgift 2)Uppringd tid 3)Både fast avgift och uppringd tid 1)Fast avgift 2)Uppringd tid Fast anslutning 1)Fast avgift Figur 2.4, Typer av accesser och abonnemangsform/debiteringssätt för företag Tele2 har passerat Telia som leverantör av Internet till företag. Tele2 har enligt AB Stelacon en marknadstäckning på 38 %, Telia har 33 % och Algonet/Telenordia har 12 %. Stelacons undersökning visar emellertid att ju större företagen är desto fler anlitar Telia som operatör. Anledningen till att Tele2 har gått om Telia tycks enligt Stelacon bero på att nettotillväxten varit större bland mindre företag och mindre företag tenderar oftare att ansluta sig till Tele2 än till Telia. Företagens abonnemang fördelat per operatör Annan 12% Algonet 12% Telecom Finland 1% Vet ej 4% Tele2 38% Telia 33% Figur 2.5 Drygt 5000 företag eller 8 % av företagen som har tillgång till Internet har enligt Stelacons undersökning provat telefoni via Internet. Drygt en fjärdedel av de företag som ännu inte provat planerar att göra detta inom de närmaste två åren. 9

11 Internet i Sverige 2.4 Marknadens aktörer Det finns ca ett 100 tal leverantörer av Internetaccesser i Sverige 12, varav majoriteten är återförsäljare till någon teleoperatör. De största aktörerna på Internetmarknaden utgörs dock av teleoperatörer och domineras av Telia, Tele2, Telenordia (Algonet), Global One samt Telecom Finland. Nedan följer en förteckning av vad dessa operatörer erbjuder för typ av access till Internet. 13 Fast access Uppringd access Telia Ja Ja Tele2 Ja Ja Telenordia Ja Ja Global One Ja via service provider Telecom Finland Ja via service provider Figur 2.6, Erbjuden access till Internet De i figuren nämnda Internetoperatörerna erbjuder Internet till både företag och privatpersoner medan tjänsteleverantörerna (service providers), i huvudsak erbjuder Internetaccesser till privatmarknaden. Generellt kan sägas att antalet service providers på den svenska marknaden har minskat och de stora Internetoperatörernas marknadsandelar har ökat det senaste året Prisbild Leverantörer av Internetaccesser erbjuder olika typer av tjänster till varierande pris. Den vanligaste formen för prissättning är dock att abonnenten betalar ett fast pris per månad för obegränsad användning. Månadsavgifterna för uppringda Internetaccesser ligger vanligtvis mellan kronor i månaden. 15 Till företagsmarknaden erbjuds som beskrivits i kapitel 2.3 även fasta anslutningar. En fast Internetanslutning med en överföringshastighet på t.ex. 64 kbit/s har en engångsavgångsavgift på mellan 9000 och kronor, och en månadskostnad på mellan 6000 och 7500 kronor, beroende på vilken Internetoperatör som väljs. Större företag väljer i högre utsträckning än mindre företag att ansluta sig till Internet via en fast förbindelse AB Stelacon 14 Ibid 15 Ibid 10

12 Internet i Sverige Totalomsättningen för Internetabonnemang uppskattas enligt Stelacon till drygt 1,2 miljarder kronor för Detta inkluderar installationskostnad och månadskostnad för fasta accesser samt månadsavgift och närsamtalstaxa 16 för uppringda accesser. Motsvarande totalomsättning förra året var 600 Mkr. 17 På ett år har således omsättningen fördubblats. Samtliga stora Internetoperatörer har en infrastruktur med modempooler över hela landet. När det gäller återförsäljarna av Internet är dessa till stor del lokala företag med enstaka modempooler i en viss region eller i en viss stad. 18 Telias prisomläggning den 7 november 1997 skapade problem för Internetoperatörer med modempooler. Före prisomläggningen gällde närsamtalstaxa inom samma riktnummerområde och till angränsande riktnummerområden. Efter prisomläggningen gäller närsamtalstaxa endast inom eget riktnummerområde. Detta medför att de abonnenter, som för att ansluta sig till Internet ringer upp en modempool som har ett annat riktnummer än abonnenten, debiteras Sverigetaxa istället för närsamtalstaxa. Nu har emellertid de stora Internetoperatörerna hittat ett sätt att kringgå de negativa konsekvenserna av Telias prisomläggning genom att ha ett telefonnummer i varje riktnummerområde som i sin tur är omstyrt till modempoolens nummer. På detta sätt behöver abonnenten även fortsättningsvis endast betala närsamtalstaxa för att surfa på Internet. För stora Internetoperatörer med stor tillgång på nummer är lösningen ekonomiskt överkomlig, men för små Internetoperatörer som måste hyra nummer från större operatörer blir denna lösning dyrbar. Varje telefonnummer för omstyrning kostar ca 3000 kronor i månaden. Om ett riktnummerområde där en modempool finns t.ex. har 5 angränsande riktnummerområden måste 5 omstyrningsbara nummer hyras vilket innebär en extra kostnad på ca kronor i månaden till följd av Telias prisomläggning Teknikutveckling Den vanligaste anslutningsformen till Internet är modemanslutning, dessa står för 95 % av totala antalet anslutningar. Resterande 5 % utgörs av ISDN eller fast access. Det blir dock allt mer vanligt att företag med många Internetanvändare går över från modem till ISDN eller fast förbindelse. I dagsläget är det fler användare som är uppkopplade mot Internet via fast förbindelse än via modemuppkoppling beroende på företagens fasta accesser. Även i hemmen börjar ISDN-lösningar etablera sig, framförallt när det gäller 16 För anslutningen till leverantörens modempool. 17 AB Stelacon Marknaden för telekommunikation i Sverige Ibid 19 Computer Sweden nr , Ny teletaxa slår ut små operatörer 11

13 Internet i Sverige att lösa kommunikationen för distansarbetare. 20 Under 1997 har det enligt Stelacon skett en märkbar uppgång av antalet ISDN-accesser. Alternativa lösningar för Internetuppkopplingar introduceras löpande på den svenska marknaden. Några exempel, som fortfarande är i teststadiet, är ADSL-modem, radiobaserade lösningar och access via kabel-tv nätet. De alternativa teknikerna medför snabbare internetuppkopplingar, något som länge efterfrågats på Internetmarknaden. Det är först när marknaden får tillgång till högre överföringshastighet än idag som Internet kommer att ta nästa stora steg i utvecklingen. Ökad överföringskapacitet möjliggör ökat tjänsteutbud. Det blir t.ex. möjligt att beställa TVprogram, video, musik etc. via Internet. Frågan är bara om kostnaden för utbyggnad av de nya lösningarna står i relation till kundnyttan. Utbyggnaden styrs hela tiden av hur mycket hushållen är beredda att betala för snabbare uppkopplingar. 21 Det förtjänar påpekas att dagens låga Internetkostnader är en funktion av både effektiv meddelandehantering och marginell (billig) transmissionskapacitet. Dedicerad kapacitet med hög prestanda driver Internetkostnaden uppåt. 2.7 Servicekvalitet Det finns i Sverige ett 100-tal leverantörer av Internetaccess. Internetoperatörerna omfattades före den 1 juli 1997 inte av vare sig anmälnings- eller tillståndsplikt enligt telelagen. Därför ställdes inte heller några krav vad gäller t.ex. miniminivå på servicekvalitet och kvalitén kontrollerades inte heller av någon myndighet i likhet med vad som görs på telefonisidan. Till stor del löses denna fråga av marknadskrafterna och den utpräglade konkurrensen bland Internetleverantörerna. Har en kund dåliga erfarenheter angående servicen från någon operatör på marknaden kan kunden relativt lätt byta till en annan leverantör för att få bättre service. Flera stora tester har genomförts dels av media 22 men också av neutrala instanser såsom Sveriges provningsoch forskningsinstitut (tidigare Statens Provningsanstalt). Testerna kontrollerar bl.a. framkomligheten, felfrekvensen, uppkopplingshastigheten, överföringshastigheten, hur lång tid det tar att få en komplett uppkoppling samt kundtjänstens tillgänglighet, effektivitet samt tekniska kunnande. Testerna fyller huvudsakligen två funktioner, dels talar de om för allmänheten vilken service olika Internetleverantörer på marknaden erbjuder för tillfället och dels fungerar testerna som en sporre för Internetoperatörerna att förbättra sin service. 20 AB Stelacon Marknaden för telekommunikation i Sverige Dagens Nyheter , Trögt modem en stoppkloss 22 Bl.a. genomförde tidningen Microdatorn i samarbete med tidningen Internetworld ett stort test av Internetoperatörernas servicekvalitet i augusti

14 Internet i Sverige Sällan hörs klagomål från allmänheten i media angående servicekvalitén på Internet. Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att alla kunder upplever servicen som tillfredställande. Det är inte helt lätt för enskilda kunder att få gehör i media. I de fall servicen skulle vara dålig eller inte motsvara det parterna avtalat om kan enskilda konsumenter vända sig till allmänna reklammationsnämnden (ARN). ARN har under 1997 behandlat tio ärenden som gäller klagomål på Internetabonnemang. I åtta av tio fall klagar kunderna på att anslutningen inte fungerar d.v.s. att kunden helt enkelt inte kommer ut på nätet. I fyra av fallen är kunderna också missnöjda med den support som erhållits från Internetleverantörens kundtjänst. I fyra av fallen löstes tvisten genom att Internetleverantören medgav ersättning för olägenheterna. I och med detta skrev ARN av ärendena. I ett fall ingrep ARN och rekommenderade Internetleverantören att betala tillbaka hälften av abonnemangsavgiften från det att abonnemanget tecknades. I ett annat fall rekommenderade ARN Internetleverantören att betala 1000 kronor i ersättning för att kunden inte kunnat utnyttja sitt abonnemang. I två fall avskrevs ärendena. I det ena fallet uppgick inte det tvistiga beloppet till minimigränsen på 500 kronor. I det andra fallet inkom inte kunden med ytterligare handlingar efter begäran från ARN Televärlden, nr , Klagomål på support och dålig anslutning 13

15 Tjänsteutbud 3 Tjänsteutbud 3.1 Vad använder svenskarna Internet till Enligt en undersökning som företaget Infratest Burke AB har genomfört i samarbete med Expressen framgår att 99 % av svenskarna har hört talas om Internet. 67 % uppger att de är positivt inställda till Internet. Endast 8 % är negativt inställda. Bland de negativa kommentarerna är det främst spridandet av skadlig information som uppmärksammas. Endast 0,64 % av svenskarna är negativt inställda till Internet p.g.a. att Internet inte kontrolleras, censureras eller styrs av några lagar. Antalet svenskar som har tillgång till Internet är enligt Infratest Burkes studie personer i åldrarna år. Tillgången till Internet är större i städerna än på landsbygden, 52 % respektive 37 % personer i åldrarna år uppger att de använder Internet mer än 1 gång per månad. Det vanligaste användningsområdena för Internet är enligt Infratest Burkes undersökning att hämta information, skicka samt att surfa för nöjes skull. Andra användningsområden är att läsa nyheter, kopiera program och bilder, leta efter fackinformation, skicka information samt att använda tjänsten Web Chat. Enligt undersökningen är shopping via Internet en företeelse som inte utnyttjas i så stor utsträckning som allmänheten tror. Detta område har dock liksom att utnyttja bank- och posttjänster enligt undersökningen stor potential e-post Allt fler av Internetanvändarna har egen e-post adress. Enligt Infratest Burkes undersökning har 66 % av Internetanvändarna egen e-post adress. Det är ungefär lika stor andel som har e-post adress på arbetet som privat. Det är dock endast 6 % av användarna som skickar e-post minst en gång per dag. Bland de frekventa 25 användarna är det emellertid 23 % som skickar e-post minst en gång per dag. Många användare väljer att enbart eller parallellt med sin ordinarie e-post adress ha t.ex. en hotmail adress. Hotmail är en reklamfinansierad tjänst som innebär att användaren gratis kan få en e-post adress utan att behöva teckna ett abonnemang hos någon Internetoperatör. Tjänsten ligger direkt i browsern och e-post tjänsten utförs direkt i browsern vilket gör att användaren kan komma åt sin post var som helst i världen utan att behöva ringa upp sin egen mailserver Infratest Burke Det svenska användandet av Internet 97:1 25 använder Internet minst en gång per dag

16 Tjänsteutbud 3.3 Informationshämtning Många av Internetanvändarna tror enligt Infratest Burkes undersökning att de i framtiden kommer att ha stor nytta av Internet i informationshämtnings-sammanhang. Fler och fler läser tidningen på nätet, använder sig av nyhetstjänster såsom t.ex. Pointcast 27, tittar på väderprognosen, laddar ner börsinformation etc. Användningen av Internet för informationshämtning ökar. Det har bl.a. etablerats företag som har som affärside att sålla ut information till sina kunder. Kunden får specificera vilken typ av information han/hon är intresserad av att prenumerera på. Företaget sorterar sedan ut sådan information och skickar till kunden. Tekniken kallas push och gör att användaren slipper ödsla tid på att leta efter informationen själv. Den information kunden är intresserad av skickas praktiskt och enkelt till kunden färdigpacketerad. 28 Frågan om hur informationen selekteras har väckt viss uppmärksamhet i bl.a. USA. 3.4 Banktjänster Banktjänster över Internet har blivit succé. Nästan alla större svenska banker har tjänster på Internet och fler lär det bli enligt en undersökning som tidningen Internetworld har genomfört. Tjänsterna kretsar idag främst runt betalningar, att kontrollera saldo på kontot och att välja när räkningarna ska betalas. Fler tjänster är dock på väg. Grundtanken hos många av bankerna är att skapa ett vanligt bankkontor på Internet. De flesta är enligt Internetworlds undersökning överens om att det gäller att skapa ett komplement till bankkontoren. Meningen är att det ska bli enklare för kunderna att utföra rutinärenden. Den vanliga banken kommer dock att finnas kvar för ärenden som kräver personlig service och för kunder som föredrar personlig service. I framtiden kommer det att bli enklare att använda Internettjänsterna lovar förespråkare för branschen, men även helt nya funktioner håller på att utvecklas t.ex. elektroniska räkningar. Den elektroniska räkningen skickas via banken direkt till kunden. Kunden kan via Internet se vilka räkningar som skall betalas eller så kan kunden, genom överenskommelse med banken, välja automatisk betalning av räkningarna på förfallodagen. 29 Ett pilotprojekt med elektroniska räkningar har dragits igång mellan Internetworld nr , Netcaster levererar information 29 Internetworld nr , Så väljer du Internetbank 15

17 Tjänsteutbud Telia och Sparbanken. Telia kommer så småningom även att samarbeta med de andra bankerna som erbjuder Internettjänster. 30 Enligt en undersökning som sociologerna Joachim Timander och Torsten Österman har genomfört är två tredjedelar av svenskarna villiga att göra bankärenden via Internet. Veckans Affärer prognostiserar att svenskar kommer att använda bank på Internet vid årsskiftet 97/98 och att närmare 2 miljoner använder bank på Internet vid sekelskiftet. 31 Dagens kunder är mycket positiva till Internetbanktjänsterna. Enligt en undersökning gjord av SIFO var 80 % av kunderna nöjda eller mycket nöjda. Förespråkare för branschen anser att problemet i framtiden inte ligger hos bankerna utan hos nätoperatörerna. Dagens överföringshastighet är god men inte stabil. Det krävs förbättringar innan kunderna upplever tjänsten som riktigt bra. 32 Säkra transaktioner över Internet är en fråga som debatteras kraftigt. Utan garanterad säkerhet kommer många kunder fortsatt att vara restriktiva till att använda banktjänster på Internet. Finansinspektionen har emellertid inget att anmärka på vad gäller Internetbanktjänsterna. De har endast fått in en anmälan och i det fallet var problemet administrativt, d.v.s. det hade lika gärna kunnat hända i någon annan del av bankens verksamhet. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har inte fått in en enda anmälan mot banktjänster på Internet Aktiehandel på nätet Ett annat område inom finanssektorn som vuxit snabbt på sista tiden är aktiehandel via Internet. Företagen som erbjuder sina kunder att handla med aktier över nätet konkurrerar huvudsakligen med tjänster men även med priser. Att använda sig av tjänsterna på nätet är billigt jämfört med vad banker och fondkommissionärer tar ut för motsvarande tjänster. Strategin är att bygga in så mycket värde som möjligt i tjänsterna att det på sikt skall gå att ta betalt för dem. 34 Några exempel på företag som erbjuder aktiehandel via nätet är Aktiespar Online, NordNet Securities, Aktie Direkt, Sparbanken-Nettrade m.fl Internetworld nr , Telia skickar räkningen elektroniskt 31 Internetworld nr , Så väljer du Internetbank 32 Ibid 33 Ibid 34 Dagens Industri Inside tvingas skjuta upp betaltjänst

18 Tjänsteutbud 3.5 Handel över nätet Hittills har hårda paket såsom böcker och cd-skivor varit det som sålt bäst på Internet. En allmän uppfattning är dock att detta kommer att förändras. Enligt amerikanska branschanalytiker förväntas Internethandeln i världen att omsätta 1500 miljarder dollar år Då har också de fem huvudfaktorer som idag talar emot Internethandeln troligen lösts. Faktorerna är främst: -säkerheten -kundernas motstånd -osäkerhet om vilken affärsmodell man skall välja -svårigheter att praktiskt genomföra handeln, bl.a. på grund av att företagen saknar teknisk kompetens -brist på standarder Thomas Pålsson från Sveriges Tekniska Attachéers kontor i San Francisco menar att Internethandeln kommer att förändra hela branscher. När förändringen väl är genomförd blir Internet en naturlig del av företagens strategi, samtidigt som den sprider sig till nya delar av näringslivet. 36 Internet öppnar mycket goda affärsmöjligheter för företag som tänker framåt. Det handlar dels om att skapa nya konstellationer för att lösa kunders behov och bygga nära samarbeten med affärspartners och dels om att öka effektiviteten i olika typer av affärsrelationer. Att utnyttja Internet som en kanal för direktmarknadsföring till konsumenter är en annan stor möjlighet. 37 Utvecklingen pekar också mot att fler och fler tillhandahållare av websidor i ökad utsträckning kommer att ta betalt för den information som förmedlas via hemsidan, t.ex. det kostar x kronor att titta på dagens aktiekurser eller väderprognosen för i morgon etc. I stort sett samtliga bedömare i Sverige är övertygade om att handeln på Internet kommer att öka. Ju fler intressanta svenska webplatser det finns att handla på, desto fler svenskar kommer att börja handla över nätet. Rapporten TradePoint från Projector Strategi förutspår att 4,7 miljoner svenskar kommer att handla över Internet vid utgången av år Enligt rapporten kommer svenskarna under 1997 att handla för ca 570 miljoner kronor på nätet. 75 % av pengarna kommer att hamna hos utländska företag. 38 Elektronisk handel som sådan är inget nytt. Företag och konsumenter har använt elektroniska medier för att göra kommersiella transaktioner i många år. Men fram till 36 DN , Företag satsar på elektronisk handel 37 Microsoft Site Server, Enterprise Edition Handel över Internet 38 Ibid 17

19 Tjänsteutbud idag har den elektroniska handeln begränsats av höga kostnader, komplexitet och brist på standarder. Internet har ändrat detta. Att upprätta en anslutning över Internet är relativt billigt och säkert. Det bygger dessutom på standarder som gör kommunikationen med andra okomplicerad. Det innebär att Internethandel, d.v.s. kommersiellt utbyte av varor och tjänster över Internet, håller på att bli ett allt mer kostnadseffektivt sätt att göra affärer. 39 Flera svenska företag erbjuder idag sina kunder att handla via Internet. Några exempel är : -NK, matinköpen sköts via Internet och levereras sedan till dörren där betalning sker. 40 -PrisXtra, kunderna erbjuds att beställa matvaror via Internet. Maten kan hämtas tre timmar efter beställning vid butikens varumottagning. Betalning sker när maten hämtas. 41 -Bokus.com, den virtuella bokhandeln erbjuder 1,5 miljoner boktitlar på svenska och engelska. Boken finns hos kunden fem dagar efter beställning. Betalning sker mot faktura. 42 Analysföretaget Stelacon menar dock att Internetanvändandet ännu inte har nått den breda massmarknaden utan att de som använder Internet fortfarande till stor del tillhör s.k. early adopters. Det är konsumenter med höga inkomster, hög utbildning och mycket hög förändringsbenägenhet. Detta bör företag som planerar att marknadsföra och sälja sina varor via Internet vara medvetna om innan de drar igång sina satsningar. När och om den breda massmarknaden börjar använda Internet är enligt Stelacon ännu ovisst. Det beror till stor del på utbyggnaden av bredbandskapacitet samt utvecklingen av förenklad hårdvara och mjukvara för användandet. Stelacon menar att handeln via Internet även är beroende av applikationer för elektronisk handel som gör det enklare och roligare för kunden att handla. Att handla varor via nätet bör bli mer likställt med att gå in och handla i en butik fast att du kan sitta kvar vid din egen dator. För tjänstehandeln via nätet är det främst säkerhetsaspekten som är avgörande. Först då dessa aspekter förbättrats kommer den breda massan att bli riktigt intresserade hävdar Stelacon. En annan avgörande faktor är naturligtvis även den fysiska order/leveranshanteringen, d.v.s. det som snabbköpskunden gör själv idag och som annars vore en mycket kostsam del i handeln. Ett problem som bromsar utvecklingen av handel över Internet är frånvaron av säkra betalningar. Visserligen används idag alternativa sätt att betala såsom betalning vid dörren, postförskott, fakturering, elektroniska pengar etc. men kunder är fortfarande restriktiva mot att skicka sitt kortnummer över Internet även om det idag är fullt möjligt. 39 Microsoft Site Server, Enterprise Edition, Handel över Internet

20 Tjänsteutbud Att man kan handla säkert med kontokort tros bli den utlösande faktorn för Internethandel. 43 Flera intressenter arbetar idag för att lösa problemet med betalningar över Internet, bl.a. har VISA och Mastercard initierat ett arbete med att ta fram en industristandard för säkra betalningar. Denna standard kallas SET (Secure Electronic Transaction) och är framtagen för betalning med alla typer av kreditkort, Mastercard och VISA. Projectet bedrivs i samarbete med bl.a. IBM, Netscape, SAIIC och Microsoft. SET har accepterats av Sveriges fyra största banker (Föreningssparbanken, SE-banken, Handelsbanken och Postgirot Bank) och ses allmänt som den standard som kommer att användas i Sverige för säkra betalningar. Ett pilotprojekt dras igång i Sverige första kvartalet I detta projekt ingår Sveriges fyra största banker, 26 butiker samt 8000 kortinnehavare. SET-systemet förväntas tas i drift under andra halvåret Rundradio via Internet Även för radiostationer öppnar Internet nya möjligheter. Tack vare Internet kan radiostationer idag nå lyssnare över hela världen genom sändningar på Internet. Om det är immaterialrättsligt korrekt att sända musik över Internet är ännu inte fastställt. STIM och andra musikerorganisationer är inte på det klara med hur man ska ta betalt för det som sänds via Internet. Dagens regler är inte direkt applicerbara på Internet eftersom de bygger på möjligt antal lyssnare och Internets lyssnarpotential är 50 miljoner. 45 Från och med november 1997 kommer STIM dock att ta ut en schablonavgift på 1000 kr/mån från de tillståndshavare som sänder radio över Internet. Alla radiostationer som söker tillstånd hos STIM får licens att sända fram till dess att EU:s regler för radiosändning över Internet är klara. Redan idag kan Internetanvändare lyssna på ett tiotal svenska kanaler som fått tillstånd. Det är idag framförallt reklamfinansierade lokalradiostationer och studentradiostationer som sänder över Internet. Sveriges Radio väntar dock på de nya reglerna innan de drar igång några Internetsändningar i realtid. Idag sänder Sveriges Radio endast ljudklipp, d.v.s. delar av radiosändningar, t.ex. nyheter som finns att hämta på Sveriges Radios hemsida. STIM kommer att anpassa sina regler efter de europeiska när de väl är klara. EU diskuterar fortfarande hur frågan med radio över Internet skall lösas. Bl.a. förs upphovsrättsliga diskussioner om huruvida radio över Internet skall ses som en utsändning (broadcasting) eller en kopiering (mekanisering) Internetworld nr , Säker betalning i höst - bankerna smyger 44 Läs mer om SET på 45 Internetworld nr , Radio på nätet ännu utan regler 46 STIM, december-97 19

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Satellitmottagning tooway med Eutelsat för att få tillgång till stabil internetkommunikation för privatkunder!

Satellitmottagning tooway med Eutelsat för att få tillgång till stabil internetkommunikation för privatkunder! Satellitmottagning tooway med Eutelsat för att få tillgång till stabil internetkommunikation för privatkunder! kan nu erbjuda snabb och stabil internetaccess med ny teknik från en månadskostnad på 395

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

1 I Om telefoni. om telefoni

1 I Om telefoni. om telefoni 1 I Om telefoni om telefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TELEFONI Den här broschyren handlar om den telefoni som du får via en fast anslutning

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät?

Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Utvecklingen av IP-telefoni? Kommer IP-telefoni att ersätta dagens kretskopplade nät? Vilka innovationer och tekniker som blir marknadsframgångar är svårt att sia om! Inferior Winners Cobol vs Algol/Pascal

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni

om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni om bredbandstelefoni 1 I Om bredbandstelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBANDSTELEFONI och andra nya sätt att ringa I dag finns

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2007-02 Mobil telefoni Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för mobilabonnemang

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Nu bygger vi bredband i Hökhult

Nu bygger vi bredband i Hökhult Nu bygger vi bredband i Hökhult UppCom erbjuder dig att ansluta dig till bredband via optofiber. Byggstart kommer att ske under hösten. Förväntad tid för arbetet är ca 8 veckor. Ett nät flera tjänster

Läs mer

Internet möjliggörare och utmanare

Internet möjliggörare och utmanare Internet möjliggörare och utmanare Internetdagarna 2005 Marianne Treschow Generaldirektör Post- och telestyrelsen Agenda Inledning IP-baserad telefoni marknad, konkurrenspåverkan och tankar kring reglering

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer!

Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Vi på landsbygden behöver snabba kommunikationer! Allt fler ärenden kommer att skötas via internet i framtiden. Förutom bankärenden, kontakt med myndigheter, vård i hemmet, köp av biljetter, varor, osv.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

om bredband ==== == 1 I Om bredband

om bredband ==== == 1 I Om bredband om bredband ==== == 1 I Om bredband GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM BREDBAND Med bredband kan du hämta och skicka stora mängder information

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK?

Hej! En bra början kan vara att läsa igenom följande dokument. Mvh Bertil Olsson Sekreterare i BIK. Vad är BIK? Hej! Det har kommit in en massa frågor till BIK (Bredband i Kungälv Ekonomiska förening) avseende bredbandsutbyggnaden med fiber i Kungälvs kommun. Jag har satt ihop en information om lite av varje. Jag

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Net at Once - Kommunikationsoperatör

Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once som kommunikationsoperatör med Öppen plattform och Öppen gruppanslutning innebär att de medlemmar i föreningen som vill välja fritt i ett öppet nät bland

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Marknaden för telekommunikation i Sverige

Marknaden för telekommunikation i Sverige STELACON Marknaden för telekommunikation i Sverige 1996 AB Stelacon, Gårdsfogdevägen 18B, 168 66 Bromma, Tel +46 (0)8-587 120 00, Fax +46 (0)8-587 120 02 Internet: http://www.stelacon.se, E-mail: office@stelacon.se

Läs mer

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem.

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem. 1 PTS är sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten skall följa utvecklingen på teleområdet och bevaka att alla invånare i landet får effektiva telekommunikationer till ett rimligt pris.

Läs mer

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi

framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi framtidens bredband! Stadsnät från Borlänge Energi Fritt stadsnät i Sedan 95:-/mån Vi bjuder också på anslutningsavgiften Runt år 1800 kom telegrafen, 50 år senare telefonen. Två apparater som gjorde det

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni

1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni 1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som

Läs mer

Prislista Telias avtal för mobila teletjänster för medlemmar i Plåtslageriernas och Mekaniska Verkstädernas Riksförbund (PLR/MVR)

Prislista Telias avtal för mobila teletjänster för medlemmar i Plåtslageriernas och Mekaniska Verkstädernas Riksförbund (PLR/MVR) Mobil telefoni Prislista Telias avtal för mobila teletjänster för medlemmar i Plåtslageriernas och Mekaniska Verkstädernas Detta avtal medger möjlighet till finansiering vid köp av ny mobiltelefon mot

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s

Snabbare på webben. Finland upp till 100 Mbit/s Snabbare på webben Finland upp till 100 Mbit/s 1 Innehåll 1. Vad är bredband på 100 Mbit/s? s. 2-3 4. Vad allt ger fiberoptiken? s. 6 2. Gör en investering för framtiden s. 4 5. Beställ ett snabbt bredband

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Kan vi lita på Internettekniken?

Kan vi lita på Internettekniken? Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet Information om Bredband, TV och Telefoni Vid årsskiftet kommer att ansluta er fastighet med fiberanslutning och finnas som leverantör av fiberbredband. Alla lägenheter kommer att få tillgång till 100/100

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Internet ombord på våra tåg

Internet ombord på våra tåg www.sj.se Med reservation för ändringar och tryckfel. 2007-05. SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING. 1 Internet ombord på våra tåg Koppla upp dig ombord Du som reser med SJ kan numera

Läs mer

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar Fiber till alla Fiber till alla Kommunledningskontoret informerar Innehåll Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun 3 Vad vi kommunicerar 4 Praktiska exempel 5 Några målgrupper 6 Vad är optisk

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Telekommunikationer 2008

Telekommunikationer 2008 Telekommunikationer 2008 Uppgifterna är konfidentiella enligt statistiklagen (280/2004). Företagsstrukturer 00022 STATISTIKCENTRALEN ELEKTRONISK BLANKETTS WEBBADRESS : http://sol.itella.net/tele Företagets

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

2014-04-01 96-66-2012;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB

2014-04-01 96-66-2012;002. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och DGC Access AB 1 (6) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fakturor... 4 3. Konsulter... 4 4. Webbportal... 4 5. Leveranstider... 4 6. Pris fasta operatörstjänster...

Läs mer

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät!

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Detta är SplitVision! STÖRRE UTBUD, FLER LEVERANTÖRER Din bostad är ansluten till SplitVision, Borås öppna stadsnät. Det innebär att du får tillgång till marknadens

Läs mer

www.utfors.se Sten Nordell

www.utfors.se Sten Nordell www.utfors.se Sten Nordell Fortfarande en utmanare - Först med gratis Internet abonnemang - Först med lokalsamtalstaxa för telefoni i hela landet - Först med gratis telefoni inom och mellan företag i Norden

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

ACNs Digitala telefonitjänst

ACNs Digitala telefonitjänst ACNs Digitala telefonitjänst Allmänt 1. Vad behöver jag för att kunna använda ACNs digitaltelefonitjänst? Du behöver en bredbandsanslutning till Internet med en minsta tillgängliga uppladdningshastighet

Läs mer

Optisk fiber i Skogalund

Optisk fiber i Skogalund Nacka 2014 04 17 Optisk fiber i Skogalund Denna rapport är skriven av Skogalunds Villaförenings styrelse för att sprida information om de erbjudanden om fiberinstallation som nu finns. Styrelsen arbete

Läs mer

Allmänna villkor för Ljungby Bredbands tjänster, FÖRETAG (Gäller fr o m 2009-10-01) 1. ALLMÄNT

Allmänna villkor för Ljungby Bredbands tjänster, FÖRETAG (Gäller fr o m 2009-10-01) 1. ALLMÄNT Allmänna villkor för Bredbands tjänster, FÖRETAG (Gäller fr o m 2009-10-01) 1. ALLMÄNT Gäller fr.o.m 2009-10-01 1.1 Inledning Dessa Allmänna villkor gäller mellan Bredband och juridisk person nedan kallad

Läs mer

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Fiber ger företaget nya möjligheter Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Regeringens målsättning:...år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen)

BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen) Bilaga II BREDBANDSANSLUTNING TILL BRF ANNANDAGEN - Detaljerad information (kompletterar informationen i kallelsen) Styrelsen i bostadsrättsföreningen Annandagen har utvärderat möjligheten att köpa bredbandsuppkoppling

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. ---

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. --- FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST My Bergdahl Rättsavdelningen 08-678 57 23 my.bergdahl@pts.se DATUM VÅR REFERENS 26 juni 2003 03-1862 Callmedia Telecom CMT AB Box 239 201 22 Malmö

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Handbok Telefoni från Bredbandsbolaget

Handbok Telefoni från Bredbandsbolaget Handbok Telefoni från Bredbandsbolaget Innehåll Välkommen......................................................... 2 Vad finns i startförsändelsen?......................................... 2 När du vill

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

Net at Once Sweden AB. Fiberföreningar 2014

Net at Once Sweden AB. Fiberföreningar 2014 Net at Once Sweden AB Fiberföreningar 2014 Net at Once Sweden AB Net at Once startades 1997. Privatägt sedan starten av Jerry Bengtsson och Oskar Samuelsson. Första föreningen uppkopplad år 1999. Då var

Läs mer

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009 Framtidens datanät Nisse Husberg 14.1 2009 Betydelse Datanätet den viktigaste infrastrukturen om 20 år tidtabellen svår, riktningen klar! Landsbygden vinner mest på datanäten! service på samma nivå som

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Prisförslag 2015-08-20

Prisförslag 2015-08-20 Prisförslag 2015-08-20 300 lägenheter Harplinge samfällighetsförening Hej! Tack för att vi får vara med och offerera till att vara er nya tjänsteleverantör i det befintliga nätet. I denna offert är ni

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Öppet stadsnät valfrihet I det öppna stadsnätet Wexnet väljer du själv vilka tjänsteleverantörer du önskar utifrån dina önskemål och behov. Det innebär

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet

100/100 Mbit/s Bredband Bredbandstelefoni Digital-TV via bredbandet Information om Bredband, TV och Telefoni Inom kort kommer att ansluta er fastighet med fiberanslutning och finnas som leverantör av fiberbredband. Alla lägenheter kommer att få tillgång till 100/100 Mbit/s

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Dubbelt så mycket till halva priset Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Vilka är vi? Internationell consulting gentemot operatörer, ISPer, service providers och företag. Från powerpoint

Läs mer

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001 Presentation Fredrik Nyman PacketFront Vad är PacketFront Svenskt företag, bildat 2001 Bakgrund: Bredbandsbolaget, Cisco, (Tele2/Netcom) Accessroutrar och hemma-switchar för bredbandsnät Prisbelönt provisionerings

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer