Rötmånaden 1518 Saarområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rötmånaden 1518 Saarområdet"

Transkript

1 Rötmånaden 1518 Saarområdet som bränsle, o. en fast återstod, vilken efter torkning kan användas som jordförbättringsmedel. Rötmånaden, i Sverige benämning på tiden sa h ä3 / 8 - Jfr Lejonet. Rotning, förfarande vid linberedning, består i att linet får ruttna i vatten, varvid fibrerna lösgöras från addra delar. Jfr Rötkammare. Rötsimpa, Cotfus sror'pius, var största simpa, vid västkusten kallad ulk. Huvudet taggigt, stort o. brett med stort gap. Ovan mörkbrun med lju- - sare fläckar, buken vitaktig. Ishavet o. n. Atlanten, hos oss allmän runt hela kusten. Kövarkräfta, Bir'gus la'tro, en med eremitkräftorna besläktad kräftform, vilken kan vistas längre tider på land, tack vare att dess gälhålor öro ombildade till lungliknande organ. Uppges klättra upp i kokospalmer för att komma åt nötterna. Filippinerna. (Se bild.) Rövarsynoden, påven I,eo I:s beteckning för en synod i Efesos 449, vid vilken den monofysitiskt sinnade biskopen i Alexandria hade avgått med segern. Röö, del av Otterö i Bohuslän; känt genom fynd av en runsten från urnordisk tid. S s, antikva el. latinsk stil. S s, kursiv. stad Saarområdet, v. om Saar. 32,000 inv. (1939). Rådhus med av Ludvig XIV skänkta gobelänger. Industri. Saarområdet [sa'r-], ty. S a a r 1 a n d, är sed ett autonomt land, ekonomiskt anslus S. 1. Rom. siffertecken =70: S = 70, Förkortning av Sankt{a), Saint[e), San(ta) o. Säo. 3. På recept förkortning av lat. si'gna, påteckna! 4. I musiken förkortning av segno, tecken. 5. Förkortning av söder, syd- (jfr s.). 6. Kem. tecken för en atom svavel. 7. Förkortning av siemens. 8. Kontrollmärke på elektriska apparater (jfr S- märke). s. 1. Förkortning av söder, syd- (jfr S). 3. Förkortning av eng. shilling. B, internationell förkortning av sekund. s:a, förkortning för summa. s. a., förkortning för lat. si'ne ann'o, utan (tryck)år. S. A. 1. Förkortning för fr. Son Altesse, Hans (Hennes) Höghet. 2. Förkortning för fr. Société anonyme, aktiebolag. 3. (SA), förkortning för ty. Sturm-Abteilung, stormavdelning, en militärt organiserad nationalsocialistisk kår från 1922 med urspr. uppgift att skydda partimöten. Blev senare en maktfaktor för den nationalsoc. revolutionen. 30 juni 1934 avrättades en rad av dess ledare (Rohm m. fl.), varefter SS blev dominerande blev medlemskap i SA obligatoriskt för alla värnpliktiga. SAAB, förkortning för Svenska Aeroplan AD. Saadabad pakten, vänskapsfördrag, ingånget 1937 mellan Turkiet, Iran, Irak o. Afghanistan. Uppkallat efter ett palats i Teheran. Saadister, cgypt. nationalistparti, bildat 1938 av Nokrashy pascha, vilken efter en schism med Nahas pascha utträdde ur wafdpartiet. Partiet, som är uppkallat efter nationalistledaren Saad Zaghlul pascha, är f. n. det största i deputeradekammaren. Saalburg [sa'l-], ruiner av ett rom. kastell o. läger på Taunus, mell. Tyskland, s.v. om Hamburg, upptäcktes 1871 o. ha sedan dess utgrävts o. restaurerats. Saale [sa'le]. 1. Frankiska S., högerbiflod till Main, i n.v. Bayern, Tyskland. 113 km. 2. Tbtiringska el. Sachsiska S., vänsterbiflod till Elbe, i s. Tyskland. 442 km (segelbar 180 km). Saalfeld [sa'lfält], stad i delstaten Thuringen, mell. Tyskland, vid Saale. 19,000 inv. (1933). Tillv. av lantbruks- o. andra maskiner. Saane [sa'ne], vänsterbiflod till Rhens biflod Aar, i v. Schweiz. 130 km. Saanen [sa'n-], fr. G e s s e n a y, by i v. Schweiz, kant. Bern, vid fl. Saane. Osttillverkning (Gruyéreost). Saanget [sa'n-], snövit schweiz. tamget med påfallande stort juver. Mjölkar ända till 5 6 liter om dagen. Har försökts äv. hos oss. Saar [sa'r], fr. S a r r e, högerbiflod till Mosel från n. Vogeserna genom Lothringen, Saarområdet o. Rhenprovinsen. 2T6 km. Segelbar till Saargemiind, varifrån utgår S.-k analen (63 km) till Rhen-Marnekanalen. Saar, förkortning för statens allmänna avlöningsreglemente. Saarbriicken fsarbrvkk'enl, fr. S a r r e- b r u c k, huvudstad i Saarområdet, vid Saar. 133,000 inv. (1939). Medelpunkt i Saars stenkolsdistrikt med betyd, järn-, kemikalie- o. glasindustri m. m. Vid S. utkämpades den första striden under Fransk-tyska kriget ( ). Saarburg [sa'r-], fr. Sarrebourg stad 1 n.ö. Frankrike (Lothringen), dep. Moselle. 8,900 inv. (193T). Hårt omstritt under Första världskr. (»slaget vid S.» 20 aug. 1914). Införlivat med Tyskland (Westmark) Saarinen [sa'r-1. Eliel, f. 1873, finl. arkitekt, en förgrundsgestalt inom modern byggnadskonst. Den nationella romantiken slog igenom med Finlands nationalmuseum ( ) o. järnvägsstationen (fullb. I9t4, se bild sid. 682) i Helsingfors. Senare har han givit uttryck för nya mera radikala idéer, bl. a. inom stadsplanekonstcn, där han har internationellt rykte. Projekt för Helsingfors, Chicago, Detroit m. fl. Sed är S. verksam i För. Stat. Jfr Cranbrook. Saarlautern (sa'rla tern), fr. S a r r e 1 o u i s,

2 \ Saba 1519 Sacer tet till Frankrike. 2,500 kvkin, 874,000 inv. (1946). Järnmalms- o. stenkolsgruvor, stor industri. Huvudstad: Saarbriicken. Genom Versaillesfreden underställdes S. en av N. F. utsedd regeringskommission till 1935, då genom folkomröstning skulle avgöras, om S. skulle bli franskt, tyskt el. N. F:s förvaltning fortfara. I enl. med resultatet av denna (jan. 1935) beslöt N. F:s råd, att S. skulle återförenas med Tyskland från Va S. ockuperades febr. mars 1945 av de allierade. Fransmännen ha genom införandet av francen som betalningsmedel o. borttagandet av tullspärrarna genomfört Saars ekon. anslutning till Frankrike. Vid valen okt fick kristligt-demokratiska unionen majoritet i lantdagen o. i nov. S. å. godkändes den nya författningen. Sa'ba el. S a'b e, de forna sabéernas huvud stad i s.v. Arabien, residens för den i 1 Kon. 10 omtalade drottningen av S., som begav sig till Jerusalem för att lyssna till Salomos vishet. Sabadell [-delj'], stad i n.ö. Spanien, prov. Barcelona. 52,000 inv. (1946). Textilindustri. Sabadil!'a, växtsläkte (fam. Liliaceae), 5 arter (Amerika). S. ofjicina'lis (Venezuela till Mexico) har en intill 2 m hög stängel med ett långt ax av små, gulgröna blommor. Av de starkt giftiga fröna beredes ett verksamt medel mot löss (sabadillättika). Saba'l, palmsläkte, 7 arter (Amerika) med solfjäderlika blad. S. palmeifo, palmettopalmen (s.ft. Nordamerika), användes till skeppsvirke. Sabata, Victor de, f. 1892, ital. dirigent o. tonsättare (operor m. m.), har turnerat i För. Stat. o. Europa; gäst i Sthlm r947. Sabatier -je'], Louis Auguste ( ), protestantisk fransk religionsfilosof o. religionshistoriker, prof. i Paris. Bl. arb. Les religions d'autorité et la religion l'esprit (1903; Auktoritetsreligionerna o. andens religion, r904). S. strävar att förena det moderna vetandet o. den religiösa tron. Sabatier [-je'l, Paul ( ). fransk kemist, prof. i Toulouse Erhöll 1912 halva nobelpriset i kemi för sin metod att vid hydrering använda finfördelade metaller, särsk. nickel, som katalysatorer. Metoden har fått stor industriell användning (jfr Fetthärdning). Sabatier f-je'], Paul ( ), fransk reformert kyrkohistoriker, världsberömd genom sina Franciscusforskningar, Vie de Saint Franeois d'assise (1893, över 40 uppl.;»den helige Franciscus», 1895) m. fl. Saba'zios, en urspr. frygisk naturgud, vars orgiastiska kult vann stor utbredning i Grekland o. Rom. riket trots statsmakternas motstånd. Ormen dyrkades som S:s personifikation. Sabb'at, första dagen i judarnas vecka, firad som helia vilodag (1 Mos. 2: 2, 2 Mos. 20: 9). Sabbata'rier, sekter, vilka i likhet med judarna fira lördagen som vilodag. Sabbatsberg, ett Sthlms stad tillhörigt sjukhus (sed. 1879) o. ett ålderdomshem (sed. 1751). bägge inom nuv. Gustav Vasa förs., Sthlm; uppkallat efter en tidigare tomtägare, källarmästaren Vallentin Sabbath (d. 1720). Sabbatsbrott, enl. strafflagen kap. 7 3 att på sön- el. helgdag mellan kl. 6 o. 21 utföra arbete, som kan uppskjutas. Straff hä'för utdömes numera sällan Att begå brott på sabbatstid räknas enl. samma kap. 4 som försvårande omständighet vid brottets bedömande. Sabbatsåret kallas i GT vart 7:e ar, firat som heligt år. då jorden skulle vila, trålarna frigiva? osv. (3 Mos. 2%). Sabbick, dets. som elritsa. Sabeer, arabfolk, som mellan t. f.kr. härskade i s. Arabien o. drev livlig handel med rökelse, guld o. ädelstenar. Jfr Saba. Sa'bel, hugg- o. stickvapen; ingår i beväpningen vid de beridna truppslagen samt i den personliga beväpningen för officerare, underofficerare o. poliser. (Se bild.) Sabelbajonett, bajonett med sabelklinga. Sabelhylsa, hylsa för sabelns fästande vid sadeln. Sabelkoppel, gemensamt namn på livremmen o. den från denna nedhängande rem, i vilken sabeln fästes. SabelTer el. s a m n i't e r, fornitaliskt folk, vars stamområde utgjordes av Abruzzema. SabelTiska el. o s'k i s k a, fornitaliskt språk, talat av de sabelliska (samnitiska) stammarna. Sabeltaska, vid sabelkopplet fästad flat väska, avsedd för förvaring av order m. m., numera avskaffad. Sabena, förkortning för Société Anonyme Delge d'exploilation de la Navigation Aérienne, Bryssel, flygbolag, trafikerar Sverige. Sabine [-bi'n], flod i ö. Texas, s. För. Stat.; utfaller i Mexikanska bukten. 650 km. I sitt nedre, segelbara lopp gräns mot Louisiana. Sabi'ner, ett i mell. Italien bosatt fornital. folk, varav en del sammansmälte med romarna (sagan om»sabinskornas bortrövande»), medan de övriga efter långvariga krig underkuvades o. 268 f.kr. blevo rom. medborgare. Sabfnerbergen, it. Monti S a b i n i, ett för sin naturskönhet berömt parti i Apenninerna, huvudsakl. i s. Umbrien, mell. Italien. Högsta punkt Monte Viglio, 2,156 m. Sabi'rer, forntida folk av obekant härkomst, som urspr. bebodde området mellan nedre Ural o. övre Irtysj. Innehade på 500-t. en maktställning i Kaukasien. Vid sitt framträngande i Mindre Asien besegrades de i grund av Justinus II 575- Efter sabirerna har Sibirien sitt namn. Sablo Island [se''bl aj'l nd], kanad. ö i Atlanten, utanför Nova Scotia. Räddningsstation. Sabon [-bann'], stor tryckstil, som brukas till plakat o. dyl.; uppkallad efter boktryckaren J. Sahon i Frankfurt a. M. (d. 1580). Sabotage [-båta'sj] (av fr. sabot, träsko, hämsko), arbetares medvetna strävan att skada arbetsgivaren genom att skada el. slösaktigt handha anförtrodda material, förslösa arbetstiden, genom kitslig tillämpning av reglementen hindra arbetet osv. I nyare språkbruk användes uttrycket mera allmänt om avsiktlig skadegörelse. Samhällsfarligt sabotage är straffbelagt i 19 kap. 4 strafflagen. Saccharomyce'tes [sakka-], jästsvamparnas grupp av sporsäcksvamparna. Saccharum [sakk'a-], grässläkte. c:a 12 arter. Viktigast är S. otficina'rum, sockerröret. Sacco di Roma [sakk'å di rå'-], benämning på Roms plundring 1527 av Karl av Bourbon. Saoco'ni, Giuseppe ( ), greve, ital. arkitekt, skapare av Viktor Emanuelsmonumentet i Rom (uppfört 1884 ioir). Sacc'o-Vanzett'i-affären, benämning på en amerik. brottmålsaffär, i vilken två till För. Stat. invandrade italienare Sacco o. Vanzettl, hyllande anarkistiska åskådningar, 1920 dömdes till döden, anklagade för rånmord. Trots de mest energiska ansträngningar att få domen upphävd gick den i verkställighet ang Avrättningen framkallade världsomfattande demonstrationer, ofta av antiamerikansk karaktär, huvudsakl. utgående från socialistiskt o. kommunistiskt håll. (av lat. sacelfum, kapell), kapell Sacellan predikant, (hov)kaplan. Sa'cer, lat., helig, helgad; fågelfri.

3 Sacerdotal 1520 Sackarometer Sacerdota'l (av lat. sacer'dos, präst), prästerlig. Sacerdotalpredikan, den predikan prästkandidaten haller i stiftsstaden i samband med sin prästexamen o. -vigning. S a c e r d o't i u m, prästämbete, prästadöme. Sa'oer möns, lat., heliga berget, kulle n. om Rom (ital. M o n't e s a c'r o), vid Tiberns biflod Aniene, berömd genom berättelsen om plebejernas utvandring dit 493 f.kr. Nu villastad, inkorporerad med Rom. Sachalin, dets. som Sahalin. von Sacher-Ma'soch, Leopold ( ), österrik, författare, behandlade i sina noveller med förkärlek en form av perversitet, som efter honom kallas m a s o c h i s m' (se d. o.). Sachs [saksj, Hans ( ), tysk skald (imästersångare»), egentl. skomakare i Niirnberg. Hans alstring omfattade poetiska berättelser o.»schwänke» (skämtsamma korta berättelser), som skildrade Ntirnberglivet, samt fastslagsspel (berättelser i dialogform utan karaktärsteckning o. egentlig handling). Hans beundran för Luther tog sig uttryck i skaldestycket Die wiltenbergische Nachtigall. Sachs, J o s e f, f. 4 /i 1872, affärsman, verkst. dir. i Nordiska kompaniet. Jämte sin sväger A. Thiel donerade S. till minne av sina föräldrar medel till det rgn uppförda Sachsska barnsjukhuset på Södermalm i Sthlm; äv. andra donationer. von Sachs [sakksj, Julius ( ), tysk botanist, prof. vid Lantbruksakademien i Poppelsdorf samt i Freiburg o. Wiirzburg. Framstående experimentell växtfysiolog med en omfattande produktion. Läroboksförfattare. Sachsare [sakks'-], en urspr. i nuv. Holstein boende germansk folkstam, som tidigt utvidgade sitt område o. jämte anglerna deltog i Britanniens erövring (omkr, 450). På 500-t. erhöllo de ledningen i Nordtyskland men underkuvades o. kristnades av Karl den store ( ). Länge beteckning för Nordtysklands icke-vendiska befolkning. Sachsen [sakks'-] kallas från omkr. 900 ett tyskt stamhertigdöme, ungefär sammanfallande med sachsarnas område. Det nådde sin största makt o. utsträckning under Henrik Lejonet ( ) o. sönderföll därefter. Dess kärna, det yngre hertigdömet S., har i historien icke spelat någon större roll. S.-Wittenberg, som 1356 fått kurfurstevärdigheten, övergick 1423 till huset Wettin o. blev upphovet till det senare konungariket (nuv. riksdelen) S. Sachsen. 1. Delstat (ty. Land) i mell. Tyskland. r5,8oo kvkm, 5.6 mill. inv. (rg47), övervägande protestanter. S. är ett betydande industriland (metall-, textil-, porslins- o. glasindustri, boktryckerier m. m.). Äv. kolbrytning. Huvudstad: Dresden. Historia. Det wettinska hertigdömet S., tillika kurfurstendöme, omfatrade på 1400-t. större delen av nuv. S. jämte Thuringcn. Det delades 1485 mellan den kurfurstliga ernestinska o. den hertigliga albertinska linjen, vilken senare under Moritz av S tillkämpade sig kur värdigheten jämte hela landet utom det i fortsättningen genom delningar alltmera splittrade Thuringen. Kurfurstendömet S. gällde nu under ett sekel»om en av protestantismens huvudmakter. Det var i personalunion förenat med Polen. Kurfursten av S. antog 1806 konungatiteln. Efter att ha varit förbundet med Napoleon inskränktes S. vid Wienkongressen till sin nuv. omfattning upphävdes monarkien o blev S. en riksdel i Tyska riket. S., som sed är en delstat i den ryska ockupationszonen, erhöll 1947 en författning. Trots att partilivet inte är helt likriktat (kristligt-demokratäska unionen o. liberal-demokratiska partiet voro ännu sept tillåtna), intar det socialistiska enhetspartiet en dominerande position i förvaltningen. 2. F. d. prov. i mell. Preussen, Tyskland, nu del av Sachscn-Anhalt. 25,531 kvkm, 3,018,000 inv. (1939). I n. och ö. slättland med betyd, jordbruk, i s. bergigt (Harz o. Thuringerwald) med stora brunkols- o. saltlager. Betyd, sockerindustri. Huvudstad: Magdeburg. S. avstods 1815 till Preussen av konungariket S. Sachsen-AI t'enburg, före 1918 hertigdöme i mell. Tyskland, omfattande två skilda delar i förutv. fristaten Thtiringen, i vilken det 1920 uppgick. 1,324 kvkm. Huvudstad: Altenburg. Sachsen-Anhall, sed delstat i ryska Tysklandszoncn, bildad genom sammanslagning av prov. Anhalt o. Sachsen. 28,900 kvkm, 4.3 mill. inv. (1947). Huvudstad: Hallc. Sach'senhausen, ort i delstaten Brandenburg, n. Tyskland, nära Oranienburg. Nazistiskt koncentrationsläger. Saohsen-Koburg och Gotha [-kå'bortj-gå'-j, före 19'8 hertigdöme i s. mell. Tyskland, omfattande två områden på ömse sidor om Thuringerwald: Kobure i s. (1,414 kvkm). som 1020 uppgick i Bayern, o. Gotha i n. (1,977 kvkm), som 1920 uppgick i Timringen. Huvudstad: Koburg. Sachsen- Meiningen [-maj'-], före 1918 hertigdöme i mell. Tyskland, s.v. om Thuringerwald, uppgick 1920 i Thtiringen. 2,468 kvkm. Huvudstad: Meiningen. Sachsenspiegel [sakk'sensjpi'gel],»sachsarnas spegel», en språkligt o. kulturhist. värdefull tysk rättsbok från börj. av 1200-t., utgörande en systematisk framställning av den då gällande sachsiska rätten, förf. av Eike von Repgau. Sachsiska Schweiz, naturskön bergstrakt kring Elbe, på gränsen mellan Sachsen o. Böhmen. Egendomliga klippformationer. Sachsiska ätten, tysk fursteätt. härstammande från den sachsiske greven Ludolf (d. 866), efter vilken medlemmarna äv. kallas 1 u d o 1 f i n g'e r n a. Ätten uppsteg 919 på tyska konungatronen med Henrik I Fågelfängaren o. erhöll 962 äv. romerska kejsarvärdigheten med Otto I den store. Kejsarätten utdog med Henrik II den helige Sachsiskt blått, dets. som smalt. Sachsiskt porslin el. M e i s s e n p o r s 1 i n, porslinsföremål, som tillverkats vid porslinsfabriken i Meissen (grundad 1710): nådde sin konstnärliga fulländning under rokokon. Sackaras (av grek. sakk'aron, socker) el. i n v e r t a s. ett enzvm. som spjälkar rörsocker (sackaros) i glykos o. fruktos. Förekommer bl. a. i jäst. Jfr Inversion, kem. Sackara't (av grek. sakk'aron, socker), saltartade föreningar mellan sockerarter o. metaller. Rörsockrets salter med kalcium o. strontium ha fått teknisk betydelse för utvinning av socker ur melass. Sackarime'ter (av grek. sakk'aron, socker, o. me'lron, mått), instrument för noggrann bestämning av sockerhalten i lösningar, utgöres av eti nolarimeter. stundom direkt graderad i sockcrhalt. Jfr Sackarometer. Sackar i- m e t r i', bestämning av lösningars sockcrhalt, antingen på kemisk väg el. med sackarimeter. Sackari'n (av grek. sakk'aron, socker), o-bensoesyresulf(on)imid, syntetiskt sötningsmedel, gånger sötare än socker. Färglösa kristaller, svårlösliga i vatten. Användes direkt el. i form av det lättlösliga natriumsaltet, krystallos, som ersättning för socker. Saknar näringsvärde. Sackarome'ter (av grek. sakwaron, socker,

4 Sackaros 1521 Safflor o. me'tron, mått), areometer, graderad i viktprocent socker för bestämning av rörsockerhalt i vattenlösningar. Jfr Sackarimeter. Sackaros [-rå's], dets. som rörsocker. Sackville [s»kk'vill], Thomas B u c k- h u r s t, earl av Dorset ( ), eng. diplomat o. författare, gunstling hos drottning Elisabet, skrev tills. m. Norton den första regelrätta eng. tragedien, The tragedie 0/ Gorboduc (1565). Saokville-West [ssekk'vil- äst], Victoria, f. 1892, eng. författarinna, g. m. Harold N i c o 1 s o n. Bl. romaner släktkrönikan The Edwardians (1930; Aristokrater, 1931) om den eng. aristokratien, Pepita (1937; Pepita, 1938), The Garden (1946). Har av. skrivit lyrik (Collected poems, 1933), reseskildringar o. psykologiska biografier {Saint Joan of Are, 1936; Jeanne d'arc, 1937). Sao'ra (lat., av sa'cer, helig), benämning på heliga bruk o. handlingar hos romarna. Sacramento [siekr menn'tä J. 1. Flod i Kalifornien, v. För. Stat., från Sierra Nevada till San Franciscoviken. 650 km. Segelbar c:a 400 km. 2. Huvudstad i Kalifornien, vid S ,000 inv. (1940). Industri (järnvägsverkstäder m. m.) o. handel. Sacramen'tum, lat., ed. Sacrarium, lat., förvaringsrum för kultföremål; enskilt andaktsrum; plats inom ett fornrom. läger, där fälttecknen förvarades. Sac'ra vi'a, lat.,»den heliga vägen», den urgamla triumf- o. processionsvägen över Forum i det antika Rom, under kejsartiden Roms förnämsta affärsgata. Sacré-Cceur [sakrckö'r], fr.,»(jesu) heliga hjärta» som föremål för dyrkan, en kult som på grundvalen av fr. nunnan M. M. Alacoques uppenbarelser (1675) vunnit stor utbredning inom kat. kyrkan genom en mängd manlig3 o. kvinnliga brödraskap. Kultens förnämsta helgedom är Sacré-Cceur på Montmartre i Paris, påbörjad 187") av P. Abadie. (Se bild.) Sacrifi'cium, lat. offer; kat. högmässa. Sacrile'gium, lat., tempelskändning, kyrkostöld, helgeran. Sac'ro egois'mo, ital.,»helig egoism», förhärligande motto för en politik, som sätter det egna landets intressen före allt annat. de Sacy [d sasi'l, A n t o i n e ( ), fransk orientalist, prof. vid College de France Föregångsman inom arabistiken o. islamforskningen. Sadducéer, medlemmar av den jud. prästadeln, vilka förnekade arvsynd, odödlighet, tillvaron av andar osv. TJppehöllo förbindelser med den grek. kulturen o. visade f. ö. i motsats till fariséerna världsliga tendenser. Sadel. 1. För ridning r i d s a d e 1, för fästande av packning packsadel. som med tillbehör benämnes sadelmundering (sv. kavallerisadel, se bild), består av sadelbom (av stål o. trä), överklädnad (av skinn med stoppning av tagel) samt tillbehör (sadelgjorden, som är en rem av väv för sadelns fästande, stigläder Sadel, med stigbyglar, vojlock el. filt- o. förbygel). 2. Mus. En nedanför snäckan på ett stråkinstruments gripbräda anbragt tvärlist, varpå strängarna vila. 3. Bakre ryggstycket av slaktdjur. Sadelkammare el. selkammare, rum för förvaring av sadlar o. seldon. Sadelled, led, i vilken ledytorna ha formen av en sadel, med konvex krökning i ena riktningen o. konkav i den andra Sadelläge el. s a d e 1 s t a d, den del av hästens rveg. där sadeln skall ligga. Sadelnäsa, insjunken näsrygg till följd av slag mot näsan (boxning) cl. bensjukdom i nässkelettet (syfilis). Sadelplats, den del av kapplöpningsbana, där hästarna sadlas före tävlingen. Den förnämsta åskådarplatsen. Sadeltak, tak med fall åt två motstående sidor. Sadeltryck uppkommer genom illa tillpassad sadel el. vårdslös sadling. Jfr Selbruten. Sadi', Muslihad-Din ( ), pers. skald, berömd för sina moraliska lärodikter Buslan (Fruktträdgården) o. Gulistan (Rosengården), den senare på prosa med inskjutna lyriska partier. Sadism', efter den sinnessjuke franske författaren markis D. A. F. d e Sades ( ) romaner benämning på ett onaturligt sexualbegär, som finner lust i att plåga föremålet; sedermera om lust att plåga i allmänhet. Sadko [satkå'], en i ryska sagor omtalad fattig harpspelare, som tjusade sjökonungen med sitt spel o. därför fick stora rikedomar samt slutade som köpman i Novgorod. Opera av N. Rimsky-Korsakov, uppf. i:a ggn i Sthlm Sado, jap. ö i Japanska havet nära Honshu. 869 kvkm. Omkr. 120,000 inv. Guld-, silvero. koppargruvor. Sa'dok, enl. 2 Sam. 15 ff. en präst i Jerusalem, som understödde Salomo i tronstriderna efter Davids död o. därför blev högste präst i Jerusalem. Efter S. äro trol. sadducéerna uppkallade. Sa'dova, by i n. Böhmen, Tjeckoslovakien, nära staden Königgrätz. Slaget vid sistn. plats 3 / mellan preussare o. österrikare benämnes ibland efter S. (»hämnd för S.»). Sae'verud, Harald, f. 1897, norsk tonsättare. Har med anknytning till nationella tongångar komponerat orkesterverk, bl. a. 7 symfonier, pianostycken, musik till Peer Gynt m. m. Safari, expedition för storviltjakt. Salafik ls]aff'ars)ikj, Pavel Josef ( ). tjeck, språkforskare o. kulturhistoriker, prof. i slavisk filologi i Prag gruudläggare av den slaviska arkeologien genom arb. Slovanské starositnosti ( ; i tysk övers. Slavische Altertiimer, ). Bl. övr. arb. en omfattande sydslav. litteraturhistoria (12 bd, ). Safe for demooracy [se'f få demå'kr si], eng.,»säker för demokratien», politiskt slagord, som härrör från president Wilsons tal 2 /, 1917 vid För. Stat:s inträde i Första världskr.: The world must be made safe for democracy,»demokratiens ställning i världen måste tryggas». Safety first fse'f'ti fo'st],»säkerheten främst», eng.-amerik. lösenord i propagandan för större försiktighet på arbetsplatser, vägar etc. Saffia'n, annat namn på marokäng efter exportorten S a f f i (36,000 inv., 1941) i Marocko. Safflor, de torkade blommorna av safflortisteln, Cartha'mus tincto'rius (fam. Compositae), som odlas i Egypten o. Orienten. Innehålla ett rött färgämne, som bl. a. användes för färgning av silke.

5 Saffran 1522 Sahara Saffran utgöres av de torkade märkena ur blommorna av Cro'cus sawvus, odlad sedan urminnes tider, i Europa numera särsk. i Spanien. Har stark aromatisk lukt o. smak (av en eterisk olja) o. innehåller det gula färgämnet krocetin i form av en glykosid (krocin). Användes som krydda i bröd o. även i vissa läkemedel. Förfalskas ofta genom inblandning av safflor m. m. Safi'r, blå o. som ädelsten högt skattad varietet av mineralet korund. (Se färgplansch.) Safirkvarts, blåfärgad kvarts med fina trådar av ett slags asbest. Safir, i-motorigt, 3-sitsigt sportflygplan (SAAB-91), byggt vid SAAB. Se plansch sid Safrol [-å'l], ett ämne i kamfcrolja; ger piperonal (se d. o.). Saftfoder, starkt vattenhaltiga fodermedel, ss. betesgräs, pressfoder, rotfrukter, betmassa, melass, drav o. dränk. Saf tgrönt, grönt färgämne, berett av omogna frukter av vägtorn o. a. Rhamnus-axttt. Användes vid akvarellmålning. Saftkanaler, små mellanrum mellan bindvävcellerna, som stå i förbindelse med lymfkärlen. Saftspänning, dets. som turgor. Saga, i nord. myt. en gudinna, namnes ofta i samband med Oden o. är möjl. ett annat namn på Frigg, Odens maka. Saga. 1. I svenskan beteckning för en ur en naiv föreställningsvärld framgången berättelse, vari fantastiska händelser framställas som naturliga. Jfr Folksaga o. Djursaga. 2. lsl. prosaberättelse med historiskt underlag. Saga, stad på Kyushu, Japan, n.ö. om Nagasaki. 46,000 inv. (1930). Sågar [saga' 0 ], garnisonsstad i n.v. Indien, Centralprovinserna o. Berar. 42,000 inv. Sasa'r, eng. S a u g o r, ö i Gangesdeltat, ö. Indien. S., som vid flera tillfällen härjats av svåra översvämningar (1864 omkommo 4,100 av öns 5,600 inv.), är nu skyddat av stora dammanläggningar. Sagasi'g, stad i n. Egypten, 1 Nildeltat. 59,000 inv. (1937). Bomullsspinnerier. Handel med bomull o. spannmål. Sagas'ta, Praxedes Mateo ( ), spansk statsman, med korta avbrott ministerpresident , genomförde under oroliga förhållanden flera liberala reformer. Sager-Nelson, Olof ( ), målare. Bl. hans egenartade, av vemod, lidande o. religiös trånad präglade, i förenklad stil utformade arb. märkas motiv från Brttgge, Fiolspelare (se bild), Fosterbröderna o. En lärjunge. Monografi av A. Gauffin (1945)- Saggat [sakk'at] el. S a g g a t j a u r e, sjö i Lappland, inom Lilla Luleälvs sjöområde. 36 kvkm. Största djup 83 m. Sagi'na, örtsläkte (fam. Caryophyllaceae, underfam. Alsinoideae), 20 lågvuxna, oansenliga arter med smala, ofta nästan syllika blad. S. procum'bens, krypnarv, mattbildande på naken jord; allmän. Saginaw [ssegg'inå], stad i s. Michigan, n. mell. FOr. Stat., vid Huronsjön. 83,000 inv. (19^0) Livlig handel; trävaruindustri m. m. Sagittal'plan (av lat. sagi'tta, pil), plan genom kroppen, orienterat parallellt med medianplanet, vilket i sin tur delar kroppen i två nära nog symmetriska hälfter. Sagitta'ria, Örtsläkte (fam. Alismataceae), c:a 30 arter, de flesta i Nordamerika. Han- o. honblommor på samma stånd. S. sagittifo'lia, pilblad (se bild), en intill meterhög vattenväxt med långskaftade, pillika blad o. vita blommor i tretaliga kransar. Sjöar o. åar; täml. allmän. Sagitta'rius, lat., bågskytt. Det latinska namnet på stjärnbilden Skytten. Sa'go, ett stärkelsemjöl o. därav framställda gryn. Erhålles ur märgen av de egentliga, på Sundaöarna o. Moluckerna växande sagopalmerna (Metrox"ylon Rum'- phii o. M. lae've) men äv. av åtskilliga andra palmarter samt av några cycadéer, ss. Cy'cas revolu'ta i Japan o. C. circina'lis i monsunområdet. Den mesta i Europa använda sagon framställas av potatisstärkelse. Sagokrets, ett antal sagor, urspr. utan inbördes sammanhang, som hopfogats genom att samma person göres till hjälte, t. ex. sagokretsen kring Karl den store. Sagopalmer, arter av palmsläktet Metroxylon. Sagospel, drama med sagomotiv. Sagostundsrörelsen, en av K. Q. Ossiannilsson 1903 grundad uppfostrande barnrörelse inom Socialdemokr. arbetarpartiet. Rörelsens program upptar förutom sagostunder gruppresor, studiecirklar m. m. samt barnkoloniverksamhet. Uppgick 1945 i Unga örnars riksförbund. Sagra'dabark, dets. som casora sagrada. Saguenay [sa;ginej'], flod i 0. Canada, prov. Quebec, vänsterbiflod till St. Lawrencefloden. 300 km, till 1 / 3 segelbar. Sagunto [-gonn'tå], förr Murviedro, stad 1 ö. mell. Spanien, prov. Valencia, nära Medelhavet, blomstrande under forntiden, förstörd av Hannibal 219 f.kr. Rom. fornlämningar, bl. a. en amfiteater. Omkr. 8,000 inv. Sagan uppkommer ur småsjöar i n. Västmanland, genomflyter Sala o. utmynnar i Oxfjärden av Mälaren. Längd omkr. 70 km. Bildar gräns mellan Västmanland o. Uppland. Sahalin' el. S a c h a 1 i n, långsträckt ö vid Asiens n.ö. kust, i s. Ohotska sjön. 74,078 kvkm. Bergig, skogrik. Guld-, kol-, järn- o. naftatillgångar. Jakt o. fiske, konserv-, gruv- o. cellulosaindustri. Till 1945 tillhörde s. delen (36,090 kvkm, 415,000 inv., 1940, huvudstad: Toyohara) Japan. Av Ryssland har S. använts som straffkoloni. Hist. På 1700-t. skattskyldigt under Kina delades S mellan R3-ssland o. Japan, vilket senare land 1875 genom byte avstod sin del, den södra måste dock Ryssland till Japan avträda hela ön s. om 50 0 n. br. Denna del införlivades april 1943 med Japan som provinsen Karafuto. Japans ekonomiska koncessioner på n. S. upphävdes genom ett rysktjap. fördrag Genom ett hemligt avtal på Krimkonferenscn febr tillerkändes Ryssland den jap. delen av S., som aug. s. å. lades under rysk förvaltning. Sa'hara (arab. es-sahra, öken), jordens största ökenområde, omfattande n. Afrika från Atlasbergen o. Medelhavet till Sudan i s. C:a 8 mill. kvkm, omkr. 2.5 mill. inv. Dels sandöken med höga dyner, dels stenöken o. stäppland samt till c:a 1/4 bergland, som sträcker sig från n.v. till s.ö. med flera högpartier: Ahaggar, Tibesti (över 3,000 m ö. b,).

6 Saharabanan 1523 Saint-Cyr Klimatet hett men sunt o. mycket regnfattigt. Talrika uttorkade flodbäddar. Djurvärlden fattig o. växtligbeten ytterst knapp utom i bergdalarna o. i oaserna (tills. c:a 200,000 kvkm), där dadelpalmen m. m. växer o. säd o. frukt odlas. Befolkningen dels bofasta negrer, dels nomadiserande berberfolk, tuareger i v., beduiner i ö. (libyska öknen). V. o. mell. S. tillhöra Frankrike, utom ett spanskt område vid v. kusten o. ett f. d. italienskt vid n. kusten, ö. delen Egypten o. Storbritannien. Saharabanan, en 1941 påbörjad järnväg, som skall sammanbinda de franska besittningarna i Nord- o. Västafrika. Ändpunkter Colombe-Bechar i Algeriet o. karavanstationen Gao vid Niger, varifrån linjer över Timbuktu till Dakar m. m. vid Atlanten planerats. Saharanpur [-po' 0!, stad i n. Indien, Förenade provinserna A gra o. Oudh. ios.ooo inv. (1941). Stora hästmarknader. Sa'hib (arab.,»herre»), hederstitel för européer i Indien. Sahlgren, Niklas ( ), köpman i Göteborg, direktör för Ostindiska kompaniet , grundade det Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, öppnat 1782, flyttat till sin nuv. plats Sahlgren, Jöran, f. «/ , språkforskare. Prof. i nord. språk i Lund 1929, i nord. ortnamnsforskning i Uppsala sed utfört ett omfattande organisatoriskt arbete för studiet av ort- o. personnamnen o. är sed föreståndare för Sv. ortnamnsarkivet. Han har sed utgivit tidskr. Namn och bygd, vari flertalet av hans egna undersökningar ingår. Äv. sagoforskare o. utgivare (delvis tills. m. S. Liljeblad) av Svenska sagor o. sägner, varav Svenska folksagor utgör en populär bearbetning. S. har Initiativtagare till Vetenskapssocieteten i Lund o. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning. 1. Sahlin, Carl Yngve ( ), filosof, prof. i praktisk filosofi i Uppsala efter Boström; självständig o. kritisk lärjunge till denne; påverkad av nykantianismen. S. gäller som den främste utvccklaren av den boströmska filosofien i Sverige. 2. Sahlin, Mauritz ( ), son till C. Y. S., ämbetsman, generaldir. i Telegrafsts - - relsen 1902, i Järnvägsstyrelsen r904 07; t. f. landshövding i Sthlms , erhöll s. å. landshövdings namn. 3 Sahlin, Carl (r86i 1943), industriman, verkst. dir. för Laxå Bruks AB , fullmäktig i Jernkontoret ; samlare o. forskare inom bergshanteringens historia. Fil. hed.dr 1 Sthlm Sahlin, Stig, f. 2 / , diplomat. Utrikesråd 1935 "39> minister i Helsingfors 1939, t. f. generaldirektör o. chef för Kommerskollegium t94i 45, därefter kabinettssekreterare o. okt. s. å. chef för Vin- & Spritcentralen. Sahlin, Gustaf, f. 1892, industriman, verkst. dir. i AB. Elektrolux sed Sahlstedt, Abraham Magni ( ), kritiker o. lärd, en av Frihetstidens mångsidigaste skriftställare; skrev arb. i nationalekonomiska, språkliga o. estetiska ämnen (Svensk Grammatica, 1769; utkom i flera uppl.; övers, till franska, ryska o. tyska). Utgav äv. en Svensk ordbok (1773) o. verkade som skald i Dalins anda. S. A. I., förkortning för fr. Son Altesse Impériale, Hans (Hennes) Kejserliga Höghet. Saida, hamnstad i republiken Libanon, vid Medclhavskusten. 15,000 inv. (1935). Apelsino. citronodlingar. S. är antikens S i d o n (se d. o.). Sa'id Halim ( ), egypt. prins, ungturkisk ledare, utrikesminister o. storvesir Mördad. Sa'id pascha, kallad Kutschiik (den lille) ( ), turk. statsman, nio gånger storvesir, tidigast o. senast Sai'dschutz el. S a i d s c h i t z, bv i n. Böhmen, Tjeckoslovakien. Bittervattcnkällor Sai'ga, dets. som stäppautilop. Saigon, huvudstad i Kochin-Kina Franska Indo-Kina, vid den segelbara fl. Saigon, in,000 inv. (1936). Arsenal: kat. katedral,, observatorium. Koloniens förnämsta exporthamn. Sai'k, levantinskt fartyg med hög stormast med 2 råsegel o. liten mesanmast. Saillant [säja"»'], Louis, f. 1910, fransk fackföreningsman, generalsekr. i Fackliga världsfederationen sed Saima el. S a i m e n [saj'-], sjö i s.ö. Finland. Omkr. 1,300 kvkm. Avlopp: Vuoksen. Från S. leder en byggd, 59 km lång kanal till Viborg vid Finska viken. Saimi'ri, dets. som dödskalleapa. Saint [seint, i namn s n(t)], eng., S a i n t [sä"»], f em. Sainte [sä n 8t], fr., helig. Förk.: 5., St., S:t, fem. S:te. Saint Albans [s nt å'lb ns], stad i s.ö. England, grevsk. Hertfordshire, n.v. om London. 41,000 inv. (1945). Katedral av väldiga mått, vars äldsta delar äro från 1000-t. Saint Andrews [s nt send'ros], stad i Skottland, grevsk. Fife, vid Nordsjön. 8,300 inv. (1931). Univ. (Skottlands äldsta, gr. 1411). Havsbad. Tidigare var S. medelpunkten för Skottlands kyrkliga liv, o. ruiner av en katedral från 1000-t. m. m. finnas kvar. S. är äv. känt som golfsportens högkvarter. de Saint-Arnaud [d a Sä n *t arnå'], L e r o y ( ), fransk marskalk, understödde som krigsminister Napoleons statskupp (1851) o. deltog i Krimkriget som överbefälh. för den franska armén (1854). de Saint-Aubinfd 0 sä"st åbä n *'!, Gabriel ( ) o. Augustin ( ), bröder, franska tecknare o. (den sistnämnde) grafiker. Saint -Barthélemy [sa"«bartelmi'j, en av Små Antillerna, Västindien. 21 kvkm, 2,500 inv. (1938). Stad: Gustavia (fr. Carénage, 440 inv., 1938). Svensk koloni , då det genom köp återlämnades till Frankrike, som det förut tillhört. Saint-Brieuo [s仫briö'], huvudstad i dep. Cötes-du-Nord, n. Frankrike (Bretagne). 32,000 inv. (1936). Järn- o. kopparindustri. Saint Christopher [s nt krist'«f ] el. Saint K i t t s, britt, ö bland Små Antillerna (Leeward Islands). 176 kvkm, 30,000 inv. (1946). Fruktbar vulkanö. Huvudstad: Basseterre. Saint Clair [s nt klä' 0 ]. 1. Insjö på gränsen mellan Michigan, För. Stat., o. Ontario, Canada. 1,191 kvkm. Avflyter till Eriesjön genom Detroit River. 2. Flod i Nordamerika, från Huronsjön till S km. Viktig kanaliserad transportled. Saint-CIoud [sä n sklo'], stad 1 n. Frankrike, dep. Seine-et-Oise, vid Seine, v. om Paris. 17,000 inv. (1936). Hästkapplöpningar. Sommarresidens för Napoleon I m. fl. franska regenter. Lustslottet från 1658 förstördes under kriget Barockträdgård med kaskadanläggning. de Saint-Cyr [d sä n» si'r]. L a u r e n t Gouvion ( ), markis, fransk marskalk, deltog med framgång i Napoleonskrigen (segern vid Polotsk 1812) o. var under Ludvig XVIII krigsminister Saint-Cyr [sä"«si'r], stad i n. Frankrike, dep. Seine-et-Oise. 7,300 inv. Parisuniversitetets

7 Saint-Denis 1524 Saint John aerotekniska institut; krigsskola (1808 flyttad från Fontainebleau o. inrymd i Madame de Maintenons f. d. skola för adelsfröknar). Saint Denis (.sä n Kd 0 ni'j, Frankrikes skyddshelgon, enl. legenden Galliens förste biskop; martyr vid slutet av 200-t. Saint-Denis [sä n «- d ni']. 1. Stad i n. Frankrike, dep. Seine, vid fl. Seine, n. om Paris. 70,000 inv. (1946). Handel o. industri. Den nuv. klosterkyrkan, de franska konungarnas gravkyrka, som påbörjades n 37 av abboten Suger (se d. o.), visar i koret { ) de tidigaste proven på fullt utbildat gotiskt byggnadssystem. Kyrkan restaurerades hårt av Viollet-le-Duc. Det äldsta klostret grundades 626, uppkallat efter Paris' förste biskop, som uppges ka lidit martyrdöden 250. Ett antal märkliga kungagravar från 1500-t. av A. o. J. Juste, Ph. Delorme o. G. Pilon. 2. Huvudstad på franska ön Réunion bland Maskarcuerna i Indiska oceanen. 31,000 inv. (1936). Saint-Dié [sä n sdie'], stad i n.ö. Frankrike, dep Vosees, vid fl. Meurthe. 20,000 inv. (1936). Katedral från noo-t. (helt förstörd under Andra världskr.). Mineralkällor; textil- o. annan industri. Saint-Dizier [sä n «disje'], stad i n.ö. Frankrike, dep. Haute-Marnc, vid fl. Marne o. Haute- Marnekanalen. 19,000 inv. (1936). Järnindustri m. m. Livlig hamn. Sainte-Adresse [sä"«t adräss'], förstad till I.e Havre, Frankrike. Under Första världskr. o. i maj 1940 säte för belg. regeringen. Sainte-Beuve [sä n *t böw'], Charles Augustin ( ), fransk skald o. kritiker. Till en början varm anhängare av romantiken bröt han senare med denna o. närmade sig klassicismens smakideal. S:s metod betecknar ett genombrott i den litterära kritikens historia. Bl. arbeten: Hisioire du Port-Royal ( ), Chateaubriand (1861) o. Causeries du lundi ( ). Kritiker o. porträtt, ett urval av hans produktion, utgavs 1944 av E. N. Tigcrstedt. (Se bild.) Saint-Étienne [sä n «tetjänn'], huvudstad i dep. Loire, s.ö. Frankrike, nära fl. Loire. 178,000 inv. (1946). Centrum i ett viktigt koldistrikt. Stor järn-, maskin-, vapen- o. textilindustri; livlig handel. de Saint-Évremont [d ö sä n stevr må n *'], Charles ( ), greve, fransk författare, libertin; skrev en satir mot Franska ukad., Comédie des académiciens (1650), samt hist. o. filos. verk. de Saint-Exupéry [d sä n «t eksyperi'], A n t o i n e (igoo 44), fransk författare o. flygare. Bl. arb.: Vol de nuit (1931; Nattflygning, 1933) o. Terre des hommes (1939; Kamrater på en irrande planet, s. å.) samt Pilote de guerre (1942; Spaning mot Ärras, s. å.), en mästerlig skildring av franska sammanbrottet Saint Francis [s nt trtenn'sis], tlod inom Missouri o. Arkansas, i mell. För. Stat., biflod fr. h. till Mississippi. 600 km. Saint Georgekanalen [s nt dsjå'dsj-], brett sund mellan Wales (Storbritannien) o. Irland; förenar Irländska sjön i s. med Atlanten. Saint Germain [sä n BsJärmä n e'j, d. X784, fransk äventyrare, vann insteg i förnäma kretsar, bl. a. i Paris, o. spelade en framträdande roll i samtida frimureri. Uppges ha varit lärare till Cagliostro. Saint-Germain-des-Prés [sä n «sjärmä 11 *' depre'], den äldsta kyrkan i Paris, grundad på 500-t., ombyggd Saint-Germain-en Laye [sä n *sjärinä n «anelä'], stad i n. Frankrike, dep. Seine-et-Oise, vid fl. Seine, v. om Paris. 23,000 inv. (1936). Berömt renässansslott, förr ofta kungl. residens, nu arkeologiskt museum. N. om S. en stor, vacker skog. IS. slöts 10 / 8 19x9 freden mellan de allierade o. Österrike. Saint-Gervais-les-Bains [sä n 8sjärvä'lebä n *'], kurort med varma källor i s.ö. Frankrike, dep. Haute-Savoie, vid foten av Mont Blanc. Saint-Gilles rsä n *<<jiiri. stad i s. Frankrike, dep. Gärd. 6,ooo inv. Kyrka, påbörjad 1116, med berömd, rikt smyckad västfasad. Saint-Gobainskogen lsä n «gaba"s'-], höglänt skogstrakt i n. Frankrike, n. om Paris, varifrån tyskarna bombarderade Paris med långskjutande kanoner under Första världskr. (1918). Saint-Gond [sa n «gäng'], ort i n. Frankrike, dep. Marne. Under»första slaget vid Marne» (1914) spelade de efter S. benämnda S.-träsk e n en betydelsefull roll (»slaget vid S.- träsken» 7 9 sept.). Saint Helen's [s nt hell'ins], stad (eget grevsk.), grevsk. Lancashire, n.v. England, n.ö. om Liverpool inv. (1946). Glas-, koppar- o. kem. industri m. m. Stenkolsgruvor. Saint Helier(s) [s ö nt hell'jo(s)], huvudstad på britt, ön Jersey i Engelska kanalen. 28,000 inv. (1Q31). Befäst hamn Havsbad Saint James's Palace [s^nt dgjewsis peell' s], palats i London, kom 1532 i Henrik VIII:s ägo o. utbyggdes av Karl I. Efter White Halls brand 1691 var S. de eng. kungarnas residens til) 1809, då det härjades av eld.»court of Saint James» är ännu benämning på eng. hovet. Jfr Buckingham Palace. Saint-Jean-d'Acre [sä n s sja n * dakkr'], franska namnet på staden Acre i Palestina. Saint-Jean-de-Luz [sä 11» s)a n e d ly's], badort i s.v. Frankrike, dep. Basses-Pyrénées, vid fl. Nivelles utlopp. Saint John [s nt dsjånn']. I. Flod i n.ö. Nordamerika; upprinner i v. Maine, För. Stat., o. utfaller i Atlanten (Fundy Bay) i ö. Canada. 7x8 km. 2. Insjö i ö. Canada, prov. Quebec. Avflyter genom fl. Saguenay till St. Lawreuce- Sainte-Chapelle [sän«t ijapall'], slottskapell i två våningar på ön La Cité i Paris, uppfört av Ludvig den helige på 1240-t. En av den franska gotikens främsta skapelser. (Se bild.) Sainte-Marguerite [sä n *t marg 0 - ritt'], fransk ö i Medelhavet, nära Cannes. 2 kvkm. På S. voro»mannen med järnmasken» o. Bazaine förvarade som statsfåugar. Saintes [sä n *t], stad i s.v. Frankrike, dep. Chareute-Inférieure, floden. 907 kvkm. 3. Stad vid fl. Charente. 21,000 inv. (1931). Amfiteater m. m. från rom. tid. Kyrkor från noo-t. i ö. Canada, prov. New Brunswick, vid Fundy Bay. 51,000 inv. (1941). Isfri hamn.

8 Saint John 1525 Saint-Pierre Saint John [s"nt dsjånn'], familjenamn för Henry, viscount Bolingbroke. Saint John's [s nt dsjänns']. 1. Huvudstad på britt, ön Newfoundland, på ö. kusten. 62,000 inv. (1945). God hamn; skeppsvarv; fiske. 2. Flod i Florida, s.ö. För. Stat., till Atlanten. 650 km. Saint Joseph [s nt ds)å 'sif], stad i Missouri, mell. För. Stat., vid fl. Missouri. 76,000 inv. (1940). Betyd, slakterier. de Saint-Just [d sä n * sjyst'], Antoine ( ), fransk revolutionsman, medl. av välfärdsutskottet, hänsynslös anhängare av skräckväldet, avrattades vid Robespierres fall. (Se bild.) Saint Kitts [s nt-], annat namn på ön Saint Christopher. de Saint-Lambert [d sä n s lanebä'rl, JeanFrancois ( ), fransk skald, skrev bl. a. dikten Les saisons (1766), förebild för J. G. Oxenstiernas»Skördarna». Saint Lawrencefloden [s nt lårr' ns-], eng. Saint Lawrence Riv er, flod i n.ö. Nordamerika. Avlopp för Ontariosjön mot n.ö. till Atlanten (Saint Lawrenceviken). 1,140 km. Bred o. vattenrik, på flera ställen vidgande sig till sjöar. Genom forsarnas kringgående med kanaler fulist. segelbar. Bildar fr. Quebec en väldig mynningsvik. Största bifl.: Ottawa, St. Maurice o. Saguenay fr. v., Richelieu fr. h. Viktig trafikled, ehuru tillfrusen 5 mån. av året ovanför Quebec. Saint Lawrenceviken [s nt lårr' ns-], eng. Gulf of Saint Lawrence, vik av Atlanten vid Nordamerikas n.ö. kust. Flera stora öar. Saint-LÖ [sä n * lå'], huvudstad i dep. Manche (Normandie), Frankrike, v. om Caen. 12,000 inv. Staden lades helt i ruiner vid de häftiga strider, som rasade mellan tyskarna o. de allierade, innan S. befriades 18 juli Saint Louis [s nt lo'isj, stad i Missouri, mell. För. Stat., vid Mississippi. 816,000 inv. (1940). Berömda parker. Bl. monument C. Milles' fontän Vattnen mötas (1940), som anspelar på de två nämnda stora flodernas saminanflöde. Kat. ärkebiskop. 2 univ., gr o (med resp. 4,830 o. 2,960 stud., 1945). Vetenskapsakademi. Järnvägsknut o. mycket betyd, industri- o. handelscentrum (boskap, spannmål, bomull, ull, hudar m. m.). Grundlagt av fransmän Saint Louis [sa"sl i'j, Huvudstad 1 Senegal, Franska Vastafrika, vid fl. Senegal nära mynningen. 36,000 inv. (1938). Anlades 1658, den äldsta franska orten på Afrikas fastland. Saint Lucia [s nt lo'!] 0 ], sp. Santa Lucia, britt, ö bl. Små Antillerna (Windward Islands). 614 kvkm, 71,000 inv. (1940). Område för flottbas uppläts här 1940 åt För. Stat. på 99 år. Saint-Malö [sä n «malå'], stad i v. Frankrike (Bretagne), dep. Ille-et-Vilaine, vid Eng. kanalen. 13,800 inv. (1936). Ålderdomlig karaktär med talrika byggnadsminnen. Badort. Svårt krigshärjat under Andra världskr. Saint Mary ls nt ma' rij, britt, ö i Vastafrika, vid fl. Gambias mynning. 10 kvkm, 14,400 inv. Jfr Gambia. Saint Mary's River [s nt mä' ris rivv' 0 ], flod i n. För. Stat., s. Canada, förbinder övre sjön med Huronsjön. 96 km. Stora vattenfall (med kraftstationer), vilka kringgås med kanaler. Saint-Maur-des-Fossés [sä 11 * må'r de fåse'], förstad till Paris, vid Marne. 56,000 inv. (1946). Industri. Saint-Maurice [sä n småriss'], ty. Sankt Moritz, stad i v. Schweiz, kant. Valais, vid Rhöne. 2,600 inv. Augustinerkloster, grund Saint-Mihiel [sa"nmijah'j, stad i n.o. Frankrike, dep. Meuse, vid fl. Meuse o. Canal de l'est. 4,700 inv. Saint-Nazaire [sä n snasä'r], stad i v. Frankrike (Bretagne), dep. Loirc-Inférieure, vid Loires mynning. 43,000 inv. (1936). Befäst. En av Frankrikes viktigaste sjöstäder. Utnämn för Nantes. Badort. Skeppsvarv. S., som under tyska ockupationen utbyggdes till en stark ubåtsbas, utsattes för allierade bombräder av förödande verkan. Mars 1942 gjorde britt, commandos ett landstigningsexpcriment. Tyskarna höllo S. ända till kapitulationen maj Stora delar av hamnen förstördes av dem. Saint-Nicolas [sä n snikåla'], stad i n. Belgien, Öst-Flandern. 43,000 inv. (1946). Textilindustri. Saint-Omer [sä n «tåmä'r], flaml. S i n t O m a a r s, stad i n. Frankrike, dep. Pas-de- Calais. 18,000 inv. (1936). Hamn. Grundades på 600-t. Var under Första världskr. säte för britt, högkvarteret okt mars Saintonge lsä n Bta n «s)'j, en av Frankrikes gamla provinser i s.v. Frankrike, kring fl. Charente vid Atlanten. Huvudstad: Saintes. Saint-Ouen [sä n «toa n s'], industriförstad till Paris i n., vid Seine inv. (1936). Saint Paul [s nt på'l], huvudstad i Minnesota, n. För. Stat., vid Mississippi mittemot Minneapolis. 288,000 inv. (1940), varav många av sv. härstamning. Univ., gr (530 stud., 1945). Kat. ärkebiskop o. katedral. Praktfullt marmorkapitolium. Betyd, industri. Handel med trävaror, boskap, spannmål. Saint-Paul [sä n KpåH'], hamnstad på franska ön Réunion, Maskarenerna inv. (1936). Saint Paul [s nt på'l], Londons näst Westminster Abbey förnämsta kyrka, till storleken den 3:e i kristenheten, uppf. av Wren (se bild). Något skadad av flygbomber 1940 o Saintpaulia [sä n epa'ii a ], örtsläkte (fam. Gesneriaceae), 3 arter (tropiska Östafrika). S. ionan'tha, usambaraviolen, har ovala, skattade, köttiga o. tätt finhåriga blad samt blåvioletta blommor. Omtyckt krukväxt. Saint Petersburg [s n nt pi't sb0g], stad i Florida, s.ö. För. Stat., vid Tampaviken. 61,000 inv. (1940). Saint-Pierre [sä n»pjä'r], 1. Fransk ö, 16 km s. om Newfoundland, tills. m. Ile-aux- Chiens 33 kvkm, 3,400 inv. (1936), bildar tills. m. ön Miquelon en fransk koloni, 242 kvkm, 4,200 inv. (1936). 2. Stad på franska ön Martinique, Små Antillerna. 8 / fulist. utplånad med nästan alla inv. (30,000) genom vulkanen Mont Pelécs utbrott. Saint-Pierre [sä n epjä'r], Charles Irénée Ca- 3 tel, abbé de S. (1658 '743), fransk politisk skriftställare, hävdade i Projet de paix universellt (tillkommen med anl. av Utrechtfreden 1713) tanken på ett allmänt världsförbund, där tvister mellan enskilda stater skulle avgöras av en skiljedomstol. (Se bild.) Jfr äv. Pcrnardin de Saint-Pierre.

9 Saint-Privat 1526 Salacrou Saint-Privat [sä n «priva'], by i n.ö. Frankrike (Lotkringen), dep. Moselie, n.v. om Mctz. Stort slag där I8 / , äv. uppkallat efter den närbelägna byn Gravelotte. Saint-Quentin [sä n ska n stä n *'], stad i n. Frankrike (Picardie), dep. Aisne, vid fl. Somme. 49,000 inv. (1936). Stadshus fr t. o. gotisk katedral. Betyd, textil- o. annan industri. Bekant från Fransk-tyska kriget (»slaget vid S.» 19 jan. 1871) o. Första världskr., särsk. i aug o. i samb. med tyska våroffensiven 1918, varunder staden delvis förstördes. Saint-Raphaél [sä n «rafaäll'], badort på franska Rivieran, dep. Var, vid Golfe de Fréjus, 23 km s.v. om Cannes. 9,500 inv. Bauxit. Saint-Saens [sä n ssa' n ss], C a m i 11 e ( ), fransk tonsättare, skrev symfonier, pianokonserter, oratorier (Syndafloden), operor (Simson och Delila, 1877) m. m. 1. Saint-Simon [sä n *simå n «']i Louis de Rouvroy, hertig de S. ( ). fransk memoarförfattare o. hovman; tillbragte från 1723 sitt återstående liv på sina gods. Hans memoarer (i:a fullst. uppl , 21 bd; ny edition av A. de Boislisle i 41 bd ; i utdrag i sv. övers. 1924) äro glänsande, personligt färgade skildringar från 1'ancien régime. 2. Saiot-Simon, Henri de Rouvroy, greve de S. ( ),, ~. fransk reformivrare, en av socialismens föregångsmän. Deltog i Nordamerikanska frihetskriget. I bl. a. Systems industriel (1821) o. Nouveau christtanisme(i&25) riktade han sig mot industrialismens avigsidor samt framlade ett program till en av socialekonomiska o. etiska strävanden bestämd organisation av samhällslivet i socialistisk anda. S. fick talrika efterföljare, som utvecklade hans lära (saints i m o n i s m e n). Saint Thomas [s nt tåmm' s], en av de till För. Stat. hörande Virgin Islands (Jungfruöarna), Västindien. 86 kvkm, 11,000 inv. (1940). Saint-Valéry-en-Caux [sä n «valeri' a n s kå'j, stad i n.v. Frankrike, dep. Seine-Inférieure, vid Engelska kanalen, s. om Dieppe. 2,600 inv. Fiskehamn, badort. Saint Vincent [s nt vinn's nt], britt, ö bland Små Antillerna (Windward Islands). 389 kvkm, 52,000 inv. (1938). Vulkanisk (förödande utbrott 1902). Huvudstad: Kingstown (4,300 inv., 1931)- Saipan, ö bland Marianerna, 185 kvkm, omkr. 5,000 inv. Bas för sjö- o. flygstridskrafter. Huvudstad: Garapan. Erövrades av de allierade efter 3 veckors hårda strider mot japanerna»/, Därefter under amerik. förvaltning. Sais, ruinstad i n. Egypten, vid Nilen; blomstrade under 700-t. f.kr. Nedre Egyptens huvudstad, berömd för kungagravar, ett praktfullt tempel o. en ännu bevarad konstgjord helig sjö. Saisa'n-nor, grund, fiskrik sjö i s. Sibirien, 2,382 kvkm; genomflytes av Irtysj. Saison [säså n «'], fr., säsong. Saja'nska bergen, namn på ö. delen av Altajbergen, vid gränsen mellan Mongoliet o. Sibirien; några toppar nå 3,490 m (Mungo, Sardyk). Sak, jur., talan; den väsentliga tvistefrågan i rättegång (i motsats till proccssuella frågor); konkret föremål. Sakai, stad i Japan, på s.v. kusten av Honshu, s. om Osaka. 141,000 inv. (1935). Tidigare landets främsta handelsstad. Sakari'as el. S a k a r'j a. 1. En av de mindre profeterna i GT; återvände med Serubabcl ur fångenskapen o. uppmuntrade till templets byggande. Profetia om»dottern Sion» Sak. 9:9. 2. Johannes döparens fader (Luk. 1: 5 f.)- Saké, en i Japan allm. brukad alkoholhaltig dryck (intill 15 %), som framställes av ris. Saker, jur., skyldig, förfallen till ansvar för brott. Sakförare, person, som för annans talan i rättegång. Sakka'ra, by i Nedre Egypten, s. om Kairo, v. om Nilen. I närh. stort gravfält med bl. a. Gamla rikets förste härskare konung Djosers märkliga gravanläggning med trappstegspyramid o. rester av tempel, där sten för första gången använts i ett monumentalt byggnadskomplex (omkr f.kr.). Som arkitekt verkade där antagligen kungens minister Imhotep, senare dyrkad som gud. Saklega, upplåtande av nyttjanderätt till viss egendom (ex. arrende, hyra). Saklös, jur., fri från straffansvar. Sakocker, utnyttjande av annans trångmål, oförstånd, lättsinne el. beroende ställning till att förvärva hans egendom till oskäligt lågt pris. Dylikt köpeavtal är rättsligt ogiltigt. Den som gör sig skyldig till s. straffas enl. 21 kap. 5 strafflagen. Sakra'l. 1. (Av lat. sa'cer, helig), hörande till religionen el. gudstjänsten. 2. (Av lat. sac'rum, korsbenet), hörande till korsryggstrakten, t.ex. sakrala smärtor. Sakrament' (av lat.), helig handling, i vilken Guds nåd skänkes genom yttre medel. Lutherska kyrkans sakrament äro dop o. nattvard. I rom.- o. grek.-kat. kyrkan tillkomma: konfirmation, bot, sista smörj else, prästvigning o. äktenskap. Adj.: sakramental'. Sakramenta'lier (lat. sacramenta'lia, sakramentsliknande), benämning på de magiska o. symboliska handlingar i rom.-kat. kulten, vilka icke räknas som sakrament. Sakramenta'lstriden kallas under reformationen den strid om nattvardsläran, som blev en av huvudorsakerna till brytningen mellan lutheraner o. reformerta. Sakramentshus, ett oftast arkitektoniskt rikt utformat förvaringsrum för monstransen o. hostian. Sakrista'n, (förr) klockare. Sa'kristi'a, nylat., avskilt rum i kristna kyrkor, där kyrkohandlingar o. kultföremål förvaras, vissa kyrkl. handlingar förrättas o. prästen vistas efter gudstjänsten. Sakrosankt' (av lat.), helig, fridlyst. Sakrätt, den del av förmögenhetsrätten, som behandlar sakrättigheterna: äganderätt, panträtt, nyttjanderätt, retentionsrätt, servitut, avkomsträtt, rätt till elektrisk kraft. Saks'köbing, stad på Lollands n. kust, Maribo Amt, Danmark. 2,400 inv. (1945)- Sockerfabrik. Sakägare, jur., part i rättegång. Saköre (av sak i bet. straff o. öre), böter. Saköreslängd, förteckning å ådömda böter o. viten. Sal, kommun i n.v. Västergötland, Skarab. 1. (past.adr. Salstad); Grästorps landsf.distr., Åse, Viste, Barne o. Laskc doms. 320 inv. (1947)- Sala, stad i 0. Västmanland, vid Sagan, Västmanl. 1. 8,980 inv. (1948). Samrealskola. Gruvdrift, jordbruk, industri (mek. verkstäder, kalkbruk, ullspinneri). Länslasarett. I närh. Sala silvergruva. Stadsrättigheter Namnet (dativ Salum 1335) innehåller ordet sal, 'fäbod', som är nära släkt med dalmålets, säl 'fäbod'. Stadsvapen, se bild. Jfr äv. Sala silvergruva. Salacrou [-kro'], Armand, f. 1905, fransk dramatiker. Bl. pjäser La terre est ronde (1938)

10 Salad 1527 Salep o. Les fiancés du Havre (Fästmännen i Le Havre, uppf. i Sthlm 1945). Sala'd (av fr.), en under 1400-t. brukad hjälm. Salad'in cl. Sallad in ( ). sultan av Egypten o. Syrien, stamfader för ejuhidernas ätt, störtade fatimiderna 1171 o. gjorde sig till envåldshärskare över länderna mellan Nilen o. Eufrat (1183). S. intog Jerusalem (n87) men avslöt efter det 3:e korstagets slut ett fördrag, enl. vilket de kristna fingo behålla kuststräckan mellan Jafa o. Antiokia. S. är det muhammedanska hjälteidealet. Saladjä'r (av fr.), egentl. sallatsfat, låg glasskål; äv. ställ för flera dyl. Sala kontrakt, Västerås stift, Västmanl. 1., omfattar 9 församlingar. Kontraktsprostens adr.: Sala. Sala landskommun i ö. Västmanland, Västmanl. l.j Sala landsf.distr., Västmanl. ö. doms. 1,115 >nv. (i947)- Sala'm ale'kum, arab.,»frid vare eder!», arab. hälsningsord. Salaman'ca. 1. Provins i v. Spanien (Leon), s. om Duero. 12,314 kvkm, 422,000 inv. (1946). 2. Huvudstad i S. 1, vid fl. Tormes. 91,000 inv. (1946). 2 katedraler (resp t. o t.); univ. (grundat 1230), förr vida berömt, med byggnad fr t. Salaman'der (av grek.). 1. Eld-ande, enl. medeltida folktro de väsen, som härskade över elden. 2. Öppen gratineringsugn. Värmekällan är placerad i taket, varifrån värmen strålar ned på maträtten, som upplagd på fat skjutits in på ett galler. 3. Zool. Se Salamanderdjur o. Jättesalamandrar. Salamanderdjur, Salamandri' dae, svansamfibier, vilka som larver leva i vatten men som fullvuxna i allm. på land, dock med undantag för fortplantningstiden. Hit höra vattenödlor, vilka blott vår o. försommar vistas i vatten, salamandrar, axolotlen m. fl. Salam'bria el. Sala m'v r i a s, den största floden i Tessalien, Grekland, upprinner på n. Pindos, mynnar i Salonikiviken av Egeiska havet. Längd 225 km. S. är antikens P e n e i o s. Salami, italiensk korv av svinkött o. med stark vitlökssmak. Sa'lamis. 1. Grek. ö på Ättikas v. kust. 102 kvkm, omkr. 7,000 inv. 480 f.kr. vunno grekerna under Temistokles en stor sjöseger där över perserna. 2. Antik stad på Cyperns ö. kust, grundad av greker. Betydande bysantinska byggnadsrester. Salam'nius, M a 11 h i a s, d. 1691, finsk skald, skrev messiasdiktcn Ilolaulu lesuksesta (Glädjesång över Jesus), den äldre finska litteraturens förnämsta verk. Salam'vrias, dets. som Salambria. Salan'dra, Antonio ( ), ital. rättslärd o. konservativ politiker, genomförde som ministerpresident jämte utrikesministern Sonnino Italiens anslutning till ententemakterna. Salanga, Siarn tillhörig ö utanför v. kusten av Malacka. 762 kvkm, 1,200 inv. Tenngruvor. Salanga'n, Colloca'lia esculen'ta, tornsvala, som jämte närstående arter från de Ostindiska öarna ger de»ätliga svalbona», byggda av ett merendels genomskinligt, från spottkörtlarna avsöndrat limartat ämne. Häcka kolonivis i djupa berghålor. Bona exporteras förnämligast till Kina. Salarium, lat., urspr. en fornrom. soldats el. ämbetsmans saltportion; senare förvandlad i penningar, därav betydelsen lön, arvode (fr. salaire, eng. salary). Sala silvergruva, belägen strax s.v. om Sala, upptäcktes på 1500-t. o. lämnade i början rik avkastning (3,200 kg årl.). Staten, som tidigare ägde huvudandelarna i densamma, överlät den 1682 till Sala bergslag. Nuv. ägare AB. Avesta Jernverk. Driften är sed nedlagd. Sala't, den bön, som muhammedanerna skola förrätta 5 ggr dagligen. Salazar [sa'r], Antonio de Oliveira, f. 1889, portug. statsman, son till en småbrukare. Blev 1921 prof. i nationalekonomi i Coimbra o. invaldes 1923 i deputeradekammaren. Finansminister fem dagar 1926 o. ånyo från 1928 (från 1932 tillika konseljpresident) har S. med stöd av Portugals president Carmona genomfört en genomgripande sanering av landets finanser o. politiska organisation (1933 års korporativa författning). S., som till febr av. var utrikesminister, utövar diktatorisk myndighet. (»Portugals starke man»). Ivrig katolik. Hed.dr i Oxford Salazopyrin, ett svenskt sulfonamidpreparat, som utgör en förening av salicylsyra o. sulfapyridin. Har givit lovande resultat vid behandling av kronisk ledgångsreumatism. Saibohed, 1753 i9 6 Västmanlands regementes mötesplats. Iyigger i Västerfärnebo kommun, Västmanl. 1. Saldanha [-dann'ja], Joäo Carlos ( ), hertig, portug. militär o. statsman, från 1825 upprepade gånger minister, tvang efter erövringen av Lissabon dom Miguel att avgå (1834) o. blev genom en militärrevolt Portugals egentlige härskare ( ). SaTdo, it., rest, avslutning, skillnaden i ett handelskonto mellan debet- o. kreditsidan. S a 1 d e'r a, utjämna (ett konto), betala. de la Sale [d la sall'], Antoine ( ), fransk författare. S:s främsta arbete är den märkliga romanen Petit Jean de Saintré. Saleby, kommun i n. Västergötland. Skarab. 1.; Skånings landsf.distr., Skarabygdens doms. 1,156 inv. (1947). SaléVjer el. S a 1 a i j e r, ö i Indonesien, s. om Celebes. 900 kvkm, 76,000 inv., mest muhammedaner. Jordbruk o. hästavel. Sa'lem. 1. Högtidligt namn på Jerusalem (»Salems berg»). 2. En ort (äv. kallad Salim Joh. 3:23) vid Jordan, där Johannes döpte Salem, urspr. Slem, kommun i n.ö. Söder manland, Sthlms 1. (past.adr. Rönninge); Tum ba landsf.distr., Södertörns doms. 2,242 inv (1947), därav i Rönninge municipalsamhälle 1,382. I kyrkan fanns ett berömt altarskåp, nu i Stat. hist. mus. (bild, se sid. 41). Salem [se''l ö m]. 1. Stad i s. Indien, prov. Madras. 130,000 inv. (1941). Textilindustri. Handel. 2. Stad i Massachusetts, n.ö. För. Stat., vid Atlanten. 43,000 inv. (1931). Vetenskapsakademi. Lädcrindustri. 3. Huvudstad i Oregon, n.v. För. Stat., vid fl. Willamette. 31,000 inv. (1940). Salén, S v e n, f. 7 /n 1890, skeppsredare, ledare för Salénredcrierna (AB. Banantransport, Rederi AB. Jamaica, m. fl.). Framstående kappseglare. Sale'nius, Anders Gustaf Gotthard ( ), lexikograf, kyrkoherde i Kjula, utg. Latinsk-svensk ordbok (1873). Sa'lep, rotknölar från en del orkidéer. Inne-

11 Salerno 1528 Sallberg hålla stärkelse o. växtslem; användas i medicin som lenande medel. Saler'no. 1. Provins i s.v. Italien (Kampanien). 4,924 kvkm, 705,000 inv. (1936). 2. Huvudort i S ,000 inv. (1947). S. var under medeltiden berömt för sin medicinska högskola. Katedral, urspr. fr t., med berömda mosaiker. I Salcruobuktcn verkställde britter o. amerikanare 8 / en större landstigningsoperation. Efter hårda strider, under vilka det allierade flyget o. britt, flottan ingrepo till arméns hjälp, kastades tyskarna tillbaka, varigenom vägen till Neapel öppnades. Salford lsa'lf dj, stad (eget grevsk.) i n.v. England, sammanbyggd med Manchester. 174,000 inv. (1946). Stor textil-, maskin- o. livsmedelsindustri. Salica'ceae, växtfamilj, omfattande c:a 200 arter skildkönade träd o. buskar på n. halvklotet. Blad hela, strödda. Blommor utan hy lie i enkla bangen, med disk- el. honungsglandler, den honliga best. av en enrummig pistill. Kapselfrukt, som öppnas med 2 valvler. Frön mycket små med härpensel. Hit höra släktena Populus o. Salix. Salicor'nia, växtsläkte (fam. Chenopodiaceae), 9 arter på salthaltig mark. I Sverige S. herba'cea, glasört, en ettårig, grå- el. brungrön, glatt ört med korsvis motsatta grenar, köttiga, fjällika blad o. i grenarna insänkta blommor. Havsstränder. Salicy'lsyra, ort 0-0 xibensoesyra, erhålles ur fenol genom behandling med natriumhydroxid o. koldioxid under tryck. Den är antiseptisk o. användes därför till konservering av matvaror (fär dock ej ingå i köttvaror till avsalu), dessutom till framställning av färgämnen o. läkemedel (acetylsalicylsyra, salipyrin, salol m. fl.) o. tills, med bensoesyra inblandad i talg (salicylsyretalg) mot skavsår. Särskilt stor betydelse ha salicylsyra o. dess derivat som febernedsättande o. smärtstillande medel vid ledgångsreumatism. Salter o. estrar kallas s a 1 i c y 1 a't. i. Salisbury [så'lsb ri], Robert Talbot Gascoyne-Cecil, 3 :e markis av S. ( ), eng. statsman, konservativ partiledare , premierminister , , S. ledde med framgång motståndet mot Gladstones irländska hotne rule-politik. S., som under sammanlagt mer än ett årtionde även direkt ledde den eng. utrikespolitiken, förde en imperialistisk kolonialpolitik särsk. i Afrika (Fashoda-affären, Boerkriget), vilket ledde till upprättandet av Englands stora afrikanska välde (Kap-Kairo-programmet). S. åtnjöt stor auktoritet som statsman på grund av sin fasta o. måttfulla personlighet, klara vidsynthet o. sarkastiska talkonst. 2. Salisbury, James Edward Gascoyne-Cecil, 4X markis av S. ( ), son till R. S., broder till viscount Cecil of Chelwood, eng. politiker, I.ord Privy Seal i Baldwins kabinett o ledare för det konservativa partiet i överhuset. 3- Salisbury, Robert Arthur James Cecil, 5:e markis av S., f. 1893, son till J. S., före 1947 viscount Cranbornc, huvudman för släkten Cecil (se d. o.), eng. konservativ politiker, medl. av underhuset , av överhuset sed. 1941, parlamentarisk understatssekr. i utrikesdep , dominionminister o , Lord Privy Seal , ledare av överhuset Sa'liska franker, de franker, som i början av 400-t. bosatte sig i n. Frankrike. Saliska kejsare, dets. som frankiska kejsare. Saliska lagen (lat. lex sa'licd), en otnkr. 500 på latin gjord uppteckning av de saliska frankernas rättssedvänjor, av stor betydelse för kännedomen om den forngermanska rätten. Sali'v (lat. sawva), spott, den av spottkörtlarna avsöndrade vätskan. Är slemmig genom sin halt av mucin o. innehåller f. ö. enzym, främst ptyalin, samt ringa mängd oorganiska salter. Salivkörtlar, dets. som spottkörtlar. Salix, sälgsläkte (fam. Salicaceae), 170 Sa'lier (alt. sa'lii, av sawre, dansa), två fornrom. prästkollegier om vartdera 12 patriciska medl., som i mars varje är firade en fest med dans o. sång till krigsguden Mars' ära. Sa'lier, dets. som saliska Iranker. Salie'ri, Antonio ( ), ital. tonsättare, från 1766 verksam i Wien, skrev arter träd o. buskar. Knoppar med ett enda, operor, oratorier, kantater m. m. tutformat knoppfjäll. Hängen stundom upprätta, utvecklade före el. samtidigt med bladen. Sali'n (av lat. sal, salt), saltverk, saltsjö. Salin, Bernhard ( ), arkeolog, styresman för Nord. mus riksmor med 1 el. 2 honungsglandler. Frömjöls- Hängefjäll hela. Ståndare 2, 3 el. 5. Blomantikvarie , utgav epokgörande arbeten överföring genom insekter. Ved finporig med rörande forngermansk konst o. kultur (Vi'- altgermanische Thierornamenlik, 1904, 2:a uppl. sälg, allm. över hela landet. Flera storvuxna brun kärna, lös o. föga varaktig. 5. ca'prea, 1935)- arter (pilar), ex. S. elegantiss'ima, S. al'ba o. a., omtyckta prydnadsträd. Salina [s li'n ], stad i Kansas, mell. För. Stat., vid Saline River. 21,000 inv. (1940). Sall'a, förr K u o 1 a j ä r v i, f. d. kommun i Univ., gr (160 stud., 1945)- n.ö. Finland, TJleåborgs 1., sed till hälften Sali'na Cruz [-kröp], frihamn i s. Mexico, i rysk ägo. 11,854 kvkm, 6,900 inv. (1931). Staten Oaxaca, vid Stilla havet (Tchuantepecviken). 6,000 inv. (1933). ryska kriget , avträddes vid den föl Skådeplats för häftiga strider under Finsk Sali'nas, grunda saltsjöar i s. Sydamerika, jande freden till Ryssland. Åter i finsk hand ö. om Anderna. Under torra årstiden saltöknar Sali'nisk (av lat. sal, salt), salthaltig. Sallad el. sal l'a t, maträtt, bestående av Salinome'ter, dets. som saltprovare. på växlande sätt tillredda friska blad av ett Salipyrin, salicylsurt fenyldimetylpyrazolon. flertal örter, i främsta Febernedsättande o. smärtstillande medel. rummet Lactu'ca sawva Salisbury [så'l»b ri]. 1. Stad i grevsk. Wiltshire, mell. England, vid fl. Avon. 31,000 inv. blad av Cicho'rium endi'via (se bild). Äv. användas (1945). Katedral, uppf. huvudsakl , (endiviesallat), av maskros, i unggotik, en av Erglands enhetligaste i denna krasse (Lepi'dium sati'vutn) stil. I närh. ruiner efter det rom. kastellet o. samt V alerianew a olito'ri (vintersallat) o. a. angelsachsiska kungaresidenset Old Sarum. Sallberg, Harald, f. «/ , grafiker. 2. Huvudstad i Syd-Rhodesia. 52,000 inv. Etsningar med motiv från Sthlm o. fantasirika träsnitt med akvariemotiv. Utg. Konst (1940). I omgivningen guldfält. Kortvågs- Station. grafiska metoder (1927).

12 Sallerup 1529 Saloniki Sallerup, namn på tre kommuner (Södra, Västra o. Östra Sallerup) i Malmön. 1. SalTinen, Tyko, f. 1879, finl. målare av utpräglat nationell, grovhuggen typ. Bonddans (se bild). Äv. akvareller. Sallus'tius, G a- jus S. Crispus (86 35 f.kr.), rom. historieskrivare, ivrig demokrat, anhängare av Caesar, skildrade med konstnärlig uttrycksfullhet Catilinas sammansvärjning o. krigen mot Jugurtha. En av Korns främsta stilister. Salmanassar, assyriska konungar. S a 1 m a- n a s s a r II, konung f.kr., son till Assarnasirpal, fortsatte dennes erövringar (Israel, Samarien, Babylonien). Sal'miak, dets. som ammoniumklorid (jfr Ammonium). Salmiaksprit, äldre namn på vattenlösning av ammoniak. Sal'mijärvi, gruvsamhälle i n. Ryssland, i Petsamoområdet. Nickelgruvor. Avträddes av Finland vid vapenstilleståndet w /» Salminen, Sally, f. a6 /j 1906, åländsk författarinna. S. erhöll 1936 pris i en litterär tävling för romanen Katrina, som ger utmärkta bilder av åländskt allmogeliv, filmatiserad Bl. a. arb. Den långa våren (1939) samt Lars Laurila (1943). G. m. den danske målaren Johannes Durkopf SaTmis, hamn o. lastageplats, vid Bottniska viken, 10 km s.v. om Haparanda. Salmson, Hugo Fredrik ( ), målare. Hans alstring omfattar företrädesvis folklivsbilder från Frankrike o. hemlandet. Sa'lnecke, fideikommiss i mell. Uppland, Gryta, Fröslunda o. Järlåsa kommuner, Upps. 1., nu tillhörigt ätten Gyllenadler. Huvudbyggn. (1640-t.) hör till de bäst bevarade från den senare Vasatiden. Salning, järn- el. träkonstruktion på masttopp för stödjande av ovanför befintlig stång o. spridande av dennas vant. Salofe'n, acetylparaminosalol, desinfekterande medel, som användes vid blåskatarr. Salol T-å'1], fenylsalicylat, färglöst pulver, användes som antiseptiskt medel vid inflammatoriska tillstånd i urinvägarna. 1. Sa'loman, Siegfrid ( ), dansk tonsättare o. violinist, skrev huvudsakl. operor {Diamantkorset, Leonora Christina). 2. Saloman, Ges k el (182T 1902), broder till S. S., målare, utförde historiska bilder {Gustav Vasa i Västerås), folklivsbilder (/ vävstolen) samt porträtt. Konsthist. författare. Salo'me. 1. Sebedeus' hustru, moder till apostlarna Jakob o. Johannes (Matt. 20: 20). 2. Dotter till Herodias o. Herodes Filippus. Som lön för en dans begärde hon av sin styvfar, Herodes Antipas, Johannes döparens huvud (Matt. 14: 6 f.). Huvudpersonen i ett drama av O. Wilde, tonsatt av R. Strauss; uppf. som opera i Sthlm i:a ggn Sa'Iomo, konung i Israel, Davids son, regerade omkr f.kr., berömd för sina lysande egenskaper, särsk. för sin vishet o. rättrådighet S. har givit sitt namn åt 3 böcker i GT: Ordspråksboken, Predikaren o. Höga visan, alla tillhörande de s. k. Skrifterna. Salomon, Otto Aron ( ), pedagog, grundaren av den sv. skolslöjden, från 1874 föreståndare för Nääs slöjdseminarium, som under hans ledning förvärvade världsrykte. Monument avtäckt på Nääs Salomo'nisk dom (av Salomo), vist domslut; uttrycket syftar på en episod i 1 Kon. 3: Sa lomonöarna, ögrupp i Stilla havet, Melanesien, ö. om Nya Guinea, tills. 37,120 kvkm, 130,000 inv. Dels vulkaniska bergöar, dels korallöar. Största öarna äro Bougainville (upp till 3,100 m ö. h.) samt Guadalcanal. Urskogar. Vilda kannibaliska invånare. Britt, protektorat (94,000 inv., 193 r) utom Bougainville o. Buka (austral. förvaltarskap, 49,000 inv., 1940). S. ockuperades delvis av japanerna jan aug. s. å. utkämpades vid S. ett kombinerat sjö flygslag mellan de allierade o. japanerna (första slaget vid S.), varvid de allierade bl. a. förskaffade sig ett brohuvud på Guadalcanal. I det andra slaget vid S aug. s. å. tillbakaslogo de allierade ett jap. försök att undsätta Guadalcanal. I tredje o. fjärde slagen vid S. den okt. resp nov. s. å. tillbakaslogos ytterligare japanska undsättningsförsök. Efter femte slaget 30 nov. 1 dec. återerövrades Guadalcanal febr o. striderna fördes norrut bl. a. genom allierade anfall mot Bougainville. I början av 1944 voro S. åter i de allierades händer, endast enstaka jap. truppstyrkor funnos kvar. Utgången betydde en vändpunkt i Stilla havskriget till de allierades förmån. Salomos oden, en religionshist. betydelsefull, halvt kristen, halvt judisk sångsamling, känd sedan 200-t. men offentliggjord först Salomos psalmer el. S a 1 o m o s p s a 1- t a r e, en samling av 18 på grek. skrivna psalmer från tiden omkr f.kr., uttryckande fariséernas framtidsförhoppningar. Salomos tempel i Jerusalem, uppf. under slutet av 900-t. f. Kr. på den klippa, där Klippmoskén byggdes omkr. 700 e. Kr. Jfr Jerusalem. S. raserades av Nebukadnesar II, återuppbyggdes av bl. a. Herodes I men brändes 70 e.kr. av romarna. Salo'nae (ital. Salona, kroat. Solin), antik stad i Dalmatien, 6 km n.ö. om Spalato (Split), utgrävd på 1800-t. Betyd, romerska, gammalkristna o. äldre bysantinska byggnadsrester, bl. a. basilika från 300-t. Förstördes vid slavernas framträngande på 600-t. Salong' (av fr.), elegant inrett besöks- el. sällskapsrum; utställningsrum för konstverk; åskådarrummet i teatrar o. dyl. Salongen (fr. le Salon), populär benämning på de utställningar av modern konst, som Franska konstakademien årligen (vanl. i maj) anordnar i Paris, sedan 1900 i Grand Palais i Champs-Élysées. Den första hölls Salongsgevär, gevär med fin kaliber, anv. vid skjutövningar på korta distanser samt äv. vid jakt på smådjur. Saloni'ki, gr. Thessalonike (efter Alexander den stores syster), bulg. Solun, stad i n. Grekland (Makedonien) vid S.-viken. 237,000 inv. Talrika moskéer, kyrkor o. synagogor. Var jugoslavisk frihamn. Textilindustri o. handel. Talrika intressanta fornminnen. Katedralen (Hagia Sofia) från 400-t. S. var turkiskt. Kemål Atatiirks födelseort överfördes till S. 117,000 greker från Mindre Asien. I S. landsattes i okt franska o. engelska trupper under general Sarrail för Serbiens understöd. Först i sept lyckades dock ententearmén bryta bulgarernas motstånd. Under Andra världskr. intogs S. 9/ av tyskarna. S3 / 4 s. å. undertecknades i S. vapenstillestånd mellan axelmakterna o. den grek. överbefälh., varefter staden besattes av bulg. trupper o. bulg. civilförvaltning infördes. S. utrymdes av Bulgarien hösten Den kommunistiska guerillan i Makedonien sökte 1947 förgäves sätta sig i besittning av staden.

13 Saloon 1530 Saltö Saloon [s lo'n], eng., amerikansk krog. Salopp' (av fr., egentl. slinka), lätt, vanl. ärmlös sommarkappa under 1700-t. Sal per, Tkalia'cea el. Salpuefor'mes, ordning bland manteldjuren. Planktondjur så glasklara, att deras inre organ lysa igenom. Förekomma dels enstaka, dels sittande i»salpkedjor». Generationsväxling. Varmare hav. SaTpeter (av lat. sal pe'trae, klippsalt), dets. som kaliumnitrat; bildas i jorden genom bakterieinverkan på ruttnande organiska ämnen. Jfr Chilesalpeter o. Kalksalpeter. Salpeterkriget, benämning på kriget mellan å ena sidan Chile o. å den andra Bolivia o. Peru, vilket närmast gällde rätten till guano- o. salpeterfyndigheterna på Sydamerikas västkust. Genom kriget blev Chile den ledande sydamerik. Stilla havsmakten, medan Peru gick starkt tillbaka politiskt o. ekonomiskt o. Bolivia avskars från förbindelse med havet. Jfr Chile o. Tacna-Arica-frågan Salpetersjuderistaten, sammanfattande benämning pa de personer, som förr omhänderhade statens för kruttillverkning avsedda förråd av salpeter. Personalen indrogs 1895, enär salpeter icke längre behövdes för detta ändamål. Salpetersyra, HN0 3, är en färglös vätska med svag sur lukt samt sur reaktion o. smak, kraftigt oxidationsmedel. Den förekommer vanl. i handeln som en koncentrerad, 65-procentig lösning med spec. vikt 1.4. Inledas nitrösa gaser i konc. salpetersyra, erhålles rykande salpetersyra. Salpetersyrans salter kallas nitrat. Syran framställdes förr ur salpeter el. chilesalpeter genom behandling med svavelsyra men num. genom oxidation av ammoniak, framställd ur luftens kväve (jfr Norgesalpeter). Kännetecknande för syran är, att den gulfärgar äggviteämnen. Salpetersyra har fått vidsträckt användning, t. ex. i svavelsyrefabrikationen, till framställning av organiska färgämnen, läkemedel, sprängämnen, film, kollodium, konstsilke m. m. Jfr Kungsvatten. Salpetersyrlighet, HN0 2, är i fri form mycket obeständig o. endast känd i utsp. vattenlösning. Salterna kallas nitrit. Natriumnitrit användes i färgämnesindustrien till diazotcring. Jfr Diazoförcningar. Salpétriére [-triä'r]. I, a, vårdanstalt för gamla el. sinnessjuka kvinnor i Paris, med c:a 4,oco platser. Byggnaden var på 1600-t. salpetersjudcri, varav namnet. I S. hade Charcot o. hans lärjungar (Salpétriéreskolan) sin berömda nervklinik (från 1862). Salpigloss'is, örtsläkte (fam. Solanaceae), 8 arter (Sydamerika). Stundom nära meterhög, glest grenad, klibbhårig stjälk o. stora, brett trattlika blommor med de 5 kronflikarna tvåläppigt ordnade. S. sinua'ta (samt dess hybrider med närstående arter), trumpetblomma, har vita, gula, röda, violetta el. brokiga blommor. Omtyckt trädgårdsväxt. Salpingi't (av grek. savpinx, trumpet, äggledare), inflammation i äggledaren; även inflammation i örontrumpeten. Salpingografi', metod att genom röntgen konstatera om passagen genom äggledaren är fri eller icke. Salsette [sslsett'], ö utanför v. kusten av Främre Indien, n. om Bombay. 637 kvkm, omkr. 150,000 inv. Talrika buddhistiska grotttempel. SaTsoIa, växtsläkte (fam. Chenopodiaceae), c:a 40 arter örter o. buskar, de flesta på n. halvklotet. S. ka'li, sodaört, långgrenig med smala, tornspetsade blad. Havsstränder i s. Sverige. Anv. förr till sodaframställning. Salsta, gods i Lena o. Tensta kommuner, Upps>. 1. Huvudbyggn. påbörjades 1675 efter ritn. av Nic. Tessin d. ä. o. fullbordades i samarbete med M. Spielcr, som antagl. komponerat trädgården. Tillhör (1948) ätten von Essen. (Se bild.) Salt. 1. I dagligt tal dets. som koksalt. 2. Salter äro fasta ämnen, uppbyggda av positiva o. negativa joner (jfr Kristall). Den positiva jonen är antingen en metall (i dubbclsalter två metaller, jfr Alun) el. en atomgrupp, t. ex. ammoniumjon, HjN^. Den negativa jonen består av en halogen (= saltbildare) el. av en atomgrupp, som kan uppträda som neg. jon äv. i en syra, t. ex. nitratjonen, N0 3, i såväl salpetersyra som i dess salter, nitrat. I salter av flerbasiska syror kunna jämte metalljon även vätejoner ingå (sura salter), t. ex. av fosforsyra: natriumdivätefosfat, dinatrium(väte)fosfat o. trinatriumfosfat. Vattcnlösliga salter framställas i allin. ur motsv. syra genom att däri lösa en metall, metalloxid, -hydroxid el. -karbonat. Jfr Komplexa salter. Sal'ta. 1. Provins i n.v. Argentina. 126,577 kvkm, 565,000 inv. (1945). Åkerbruk o. boskapsskötsel. 2. Huvudstad i S. 1, vid en biflod till Salado. 4T,ooo inv. (1940). Mineralrikedomar, bl. a. olja. Salta'to, it., dansande. Musikterm: stackato med hoppande båge på stråkinstrument. Saltbadugn, härdugn för stål, anordnad som en degelugn. Föremålen doppas i en saltsmälta i degeln. Beroende på önskad temperatur väljas salter med olika smältp. Jfr Härdning. Saltbildare, dets. som halogener. Salten, a. delen av Nordland fylke, n. Norge. Saltenfjord, fjord i n. Norge, n. Nordland fylke. Salter [så'h ö ], sir Arthur, f. 1881, eng. nationalekonom, generalsekr. i skadeståndskommissionen o. till 1930 dir. för N.F:s ekonom, organisation. Prof. i politisk teori i Oxford Medl. av underhuset 1937, understatssekr. i marinministerict nov Ombud i britt, sjöfartsfrågor i För. Stat , därefter verksam inom TJNRRA. Utgav 1947 Personality in pohtics. Saltholmen, dansk ö i Öresund, ö. om Amager. 16 kvkm, 16 inv. (1945)- Jfr Flintrännan. Saltillo [-till'jå], huvudstad i staten Coahuila, mell. Mexico. 50,000 inv. (1940). Textilindustri. Saltkälla, källa, vars vatten innehåller lösta salter (koksalt m. fl.) i så pass stor mängd, att de giva vattnet saltsmak. Sveriges enda naturliga saltkälla finnes vid Torpa nära Lilla Edet. Salt Lake City [så'lt le'k sitfi] (»Saltsjöstaden»), huvudstad i Utah, v. För. Stat., s.ö. om Stora Saltsjön. 150,000 inv, (1940). Staden grundades 1847 av mormoner, vilkas huvudort den är, med sektens Tabernakel, en egendomlig oval jättebyggnad, o, tempel. Univ., gr (3,600 stud., 1945). Betyd, industri; i omgivningen mineralfyndigheter. Saltmätare kallades förr de städernas betjänte, som voro anställda för reglerande av salthandeln o. uppbärande av därmed förenade avgifter. Saltö, Axel, f. 1889, dansk konstnär verk-

14 Saltoluokta 1531 Salween sain inom keramik (stengods), textil, bokkonst etc. Saltoluokta [-loåkta], turiststation i Lappland, nära Stora Sjöfallet. Anlagd 1912, tillhör Svenska turistföreningen. Saltomorta'l (av it.,»dödligt språng»), farligt konstsprång; kullerbytta (äv. i bildlig betydelse). Sal'to oriental', hamnstad i v. Uruguay, vid fl. Uruguay. 31,000 inv. (1939). Saltprovare, s a 1 i n o m e't e r, areometer, direkt graderad i viktprocent för bestämning av koksaltlösningars halt. Salträdet, art av trädsläktet Shorea. Saltsjuderi', äldre benämning på anläggning för framställning av koksalt (salpeter el. soda) ur mindre ren råvara genom dennas upprepade lösning, indunstning o. kristallisation. Saltsjöbaden, köping o. badort, s.ö. om Sthlm, Sthlms 1. 3,952 inv. (1947)- Södertörns doms., Nacka landsf.distr. Bl. byggnader Uppenbarelsekyrkan, uppförd efter ritningar av F. Boberg o. invigd Samskola. Järnväg (15.3 km) till Sthlm. I S. ligger Sthlms observatorium, till vars uppförande Knut o. Alice Wallenberg 1928 donerade 1 mill. kr. Saltsjö-Duvnäs, villastad i Nacka kommun, vid Skurusund. 2,031 inv. (1946). Jfr Duvnäs. Saltsjö-Järla, dets. som Järla. Saltsjön, Sthlm, benämning på den del av Östersjön, där Mälaren utfaller genom Norro. Söderström. Jfr äv. Stora Saltsjön. AB. Saltsjöqvarn, Sthlm. Grundat 1902, sed anslutet till AB. Mårten Pehrssons Valsqvarn, Kristianstad. Aktiekap. 5 mill. kr. (1948). Tillverkar mjöl m. m. i kvarnen Saltsjökvarn vid Saltsjön, anlagd Saltskatt, skatt på saltförbrukningen, en fordom viktig inkomstkälla för statskassorna, ex.»gabellen» i Frankrike. Saltsleke, saltsten, som kor få slicka på. Saltströmmen, stark malström i Saltenfjord, Norge. Saltsyra el. klorvätesyra, HC1, är en vattenlösning av den gasformiga föreningen klorväte. F,n mättad lösning, koncentrerad saltsyra, innehåller 37 % klorväte o. liar spec. vikten Framställes sedan gammalt genom att behandla koksalt med svavelsyra o. numera äv. genom att direkt lörena klorgas o. vätgas. Jfr Klor. Sal'tus, lat., språng. Saltus in demons tra n'd o. Log.»Hopp» el. lucka i bevisföringen. Saltverk, anläggning för koksalts framställning. Saltväxter, dets. som halofyter. Saltykov [-kåff], Mihail Evgrafovitj, författarnamn N. S j t j e d r i n' ( ), rysk författare. S. fortsatte Gogols verk men skapade en självständig satirisk litteraturskola, som kämpade för sociala förbättringar. Bl. arb.: Småstadsliv (1856; sv. övers. i urval 1890) o. Familjen Golovljov ( ; sv. övers. 1933). 1. von Saltza, II u g o H e r m a n (1726 8s), greve, militär, en av huvudpersonerna vid 1772 års statsvälvning. 2. von Saltza, Edvard Fredrik ( ), brorson till H. H. v. S., greve, skriftställare, ivrig frimurare. Förf. till en i omkr. 50 uppl. spridd Bönebok (1811) o. av fantasirika Familieanekdoter futg. 1912). Salubri'n, handelsnamn för en blandning av etylacetat, ättiksyra, sprit o. vatten. Användes utspädd på sår o. som munvatten. Sa'lus, lat., hälsa, välfärd; i rom. myt. sundhetens o. välfärdens gudinna. Sa'lus po'puli supre'ma est lex, lat.,»folkets välfärd är den högsta lagen» (Cicero). Salu't (av lat. saluta're, hälsa). 1. Hälsning med dragen sabel el. med fana. 2. Salut vid marinen: hedersbevisning medelst avlossande av lösa skott, vilkas antal är beroende av vederbörandes rang (från 21 skott för kungl. person till 5 skott för vicekonsul). Salutatio'n (av lat.), hälsning; vid altartjänsten prästens hälsning till församlingen (»Herren vare med eder»). Salutdagar, dagar som högtidlighållas med stor militärparad o. salut (kunga- o. kronprinsparets födelsedagar samt kungaparets namnsdagar). Salu'tem, lat., hälsa o. välgång, nylat. hälsningsformel. Salute'ra, hälsa med salut. Saluzzo [salotfså], stad i v. Italien, prov. Cuneo. 18,000 inv. (1931). Biskopssäte. Textilindustri. Salva (av lat. sal've, var hälsad), samtidigt avlossande av samtliga gevär inom en infanteriavdelning el. av flera kanoner inom ett batteri el. på krigsfartyg (ofta hela fartygets bredsida). Salva, halvfast massa av vaselin, ullfett el. dyl. med tillsats av olika ämnen, ss. borsyra el. zinkoxid, till ingnidning av hud cl. slemhinnor. Jfr Cold-cream o. Fasta. Salvador [-då'rj, sp. Republica de El Salvador, republik i Centralamerika, vid Stilla havet, gränsar i n.v. till Guatemala, i n. och ö. till Honduras. Jfr kartan till Centralamerika. 34,126 kvkm, 1.9 mill. inv. (1945), varav huvudparten biandfolk (mestizer). Huvudsakl. jordbruksland (kaffeplantagcr samt odling av majs, kakao, tobak, socker). Rik tillgång på ädla träslag o. metaller. Huvudstad: San Salvador. Administrativt indelas S. i 14 departement. Obligatorisk skolundervisning. Romersk-katolsk religion. Språk: spanska. Myntenhet är colön = 100 centavos. S. styres enl års författning, återinförd 1945, av en president, vald för 4 år. Lagstiftande makten utövas av en kongress med 42 ledamöter, 3 för varje departement. Historia. Erövrat på 1520-t. tillhörde S. spanska Guatemala till 1821, då det slet sig löst; suverän republik I.andets utveckling, tidvis mycket orolig, in.yick 1907 i ett lugnare skede (ccntralamerik. skiljedom). En period av inre stabilisering o. socialt reformarbete inleddes i början av 1930-talet, sed. general Martinez genom en statskupp tillvallat sig makten. Britt. o. atnerik. kapitalinvesteringar möjliggjorde utbyggnad av industrier o. gruvor. S., som under Martinez anslöt sig till det panamerik. samarbetet, förklarade axelmakterna krig dec o. undertecknade Washingtondeklarationen Martinez störtades av en militärjunta Sed deltar äv. de liberala elementen i regeringen. President är sed general Salvador Castro. Salvarsa'n (av lat. salva're, rädda, o. arse'- nicum, arsenik), diaminodioxiarsenobensol, ett av P. Ehrlich o. japanen Hata 1910 framställt läkemedel, som med framgång använts mot syfilis, malaria, framboesia m. fl. sjukdomar. I st. f. salvarsan användes mim. det ävenledes av Ehrlich framställda s. k. neosalvarsan. Salvation Army [srelve^ijon a'mi], eng., Frälsningsarmén. Salvationist', frälsningssoldat. Sal va't or, lat., räddare, frälsare. S a 1- v a t o'r i u m, lejdebrev. Sal've, lat., hell, välkommen. Salween [sa'l in] el. S a 1 u e n, flod i s.ö. Asien. Upprinner i mell. Tibet o. flyter genom kines, provinsen Yiin-nan samt Burma till Bengaliska viken. Omkr. 2,500 km. På tibetanskt o. kines, område en lång sträcka parallell med Mekong. Obetydl. segelbar.

15 Sal vi 1532 Saraarra Sal'vi, N i c- c o 1 ö ( ),»tal. arkitekt, uppförde efter utkast av Bernini den praktfulla Forttana di Trevi i Rom ( ). (Se bild.) Salvi'a, växtsläkte (fam. Labiatae), över 500 arter örter o. buskar i tempererade o. tropiska trakter, särsk. i Medelhavsområdet o. i Mexico. Foder o. krona tvåläppiga, kronans övre läpp ofta skärformigt krökt; ståndare 2. Flera arter genom praktfulla blomfärger o. äv. färgade högblad (ex. S. fiwgens, S. spleridens) omtyckta prydnadsväxter. S. officina'lis, en i mell. Europa odlad, redan i forntiden känd läkeväxt. Av de torkade bladen framställes salvia-te (mot halsfluss). Sal'vius, Lars ( ), ättling av J. Adler Salvius, skriftställare, förläggare, boktryckare. Startade 1745 den litterära tidskriften Lärda tidningar o. utgav en ypperlig Beskrifning öfver Uppland (1741). Sal'vo hono'ris ti'tulo, lat.,»med oförkränkt hederstitel» (i överskrifter till brev). Förkortas S. H. T. Saly [sali'], Jacques Francois Joseph ( ), fransk bildhuggare, verksam i Rom o i Köpenhamn, där han utförde Fredrik V:s ryttarstaty (avtäckt 1771 på Amalienborg, se bild). Äv. reliefer o. byster. Da den danska konstakademien 1754 upprättades, blev S. dess förste direktör. von Salza [sairtsa], H e r m a n n, d Tyska ordens högmästare, inledde 1230 den strid mot de hedniska preussarna, varigenom dessa underlades ordensstaten. Salzach [sairtsach], högerbiflod till Inn från Alperna, n.v. om Hohe Tauern. 228 km. Vacker floddal. I nedersta loppet gräns mellan Bayern o. Österrike. Salzbrunn [saits'bronn]. badort med natronkällor i vojevodskapet Wroclaw, s.v. Polen (till 1945 i prov. Nicder-Schlesien, Preussen). Onikr. 10,000 badgäster årligen. Salzburg [salts'bork]. 1. Riksdel i Österrike, kring fl. Salzach. 7,153 kvkm, 330,000 inv. (1946). Alpland, rikt på skogar, sjöar o. varma källor (bl. a. i Gastein). Boskapsskötsel o. bergsbruk (salt, koppar, järn). 696 biskopsdöme, 798 ärkebiskopsdöme, 1803 kurfurstendöme, 1814 till Österrike kronland, riksdel i Tyskland, Ostmark. 2. Huvudstad i S. r, vid Salzach. 106,000 inv. (1946). Vackert läge, omgivet av höga berg o. uppvuxet kring den på en klippa belägna f. d. biskopsborgen Ilohensalzburg (se bild å nästa spalt), urspr. anlagd 1077, nu kasern. Domkyrka från (bombskadad under Andra världskr.) o. Kollegienkirche av Fiscker von Erlach ( ). Teol. fakultet (univ. upphävt 1810). Mozartmuseum (förstört vid en allierad bombräd okt. 1944). Årliga festspel, Turistort. Salzburg. Salzkammergut [salts'kammergot], alplandskap i n.v. Österrike, naturskönt o. mycket besökt av turister. C:a 1,500 kvkm, 50,000 inv. Huvudorter: Ischl o. Gmunden. Salzwedel [salts'-], stad i delstaten Saehsen- Anhalt, n.v. Tyskland (prov. Sachsen, Preussen). 15,000 inv. S. var medl. av Hansan Samain [samä"*'], Albert ( ), fransk skald. Bl. diktsamlingar Au jardin de l'infante (1893) o. Aux jlancs du vase (1898), som tolkar hans antikbeundran, novellsaml. Contes (1902) m. m. En saml. av hans brev utgavs 1933 o. hans dagbok, Carnets intimes, Samaniderna, iransk (ursleätt, som härskade över Turkestan o. Chorassan Under deras tid nådde den nypersiska litteraturen sin första blomstring. Sa'mar, den östligaste ön bland Filippinerna. 13,270 kvkm, 223,000 inv. Huvudstad: Catbalogan. Ockuperad av japanerna Sama'ra, stad i s.ö. Ryssland, sed kallad Kujbysjev (se d. o.). Samaraexpedit i o n e n, en av Röda korset utsänd expedition till Samaraområdet i ändamål att bispringa den genom missväxt nödlidande befolkningen. Sama'rang, Semarang, hamnstad på n. Java, Indonesien. 218,000 inv. (1930). Öns tredje hamnstad med livlig utförsel. Sama'ria, fordom huvudstad i Samarien, mell. Palestina, av Herodes kallad S e b a s t e. Lämningar av S. är nuv. byn S e b a s t i'j e. Samarien, fordom landskap (nu distrikt) i mell. Palestina, v. om Jordan. Samari'ter el. samarit a'n e r, invånare i landskapet Samarien, mell. Palestina, ett biandfolk, som uppstått vid Israels erövring av assyrierna 720 f.kr. Av GT antog det blott Moseböckerna; dess helgedom var Gerissim. Samariterhemmet, anstalt i Uppsala, driven av en stiftelse (från 1899) för utövande av sjukvård o. utbildning av diakonissor. Samaritföreningar, föreningar för undervisning om första hjälpen vid olycksfall, uppkallade efter NT:s liknelse om den barmhärtige samariten. Uppstodo redan under medeltiden i England o. Holland. Liknande verksamhet utövas av Röda korset. Sama'rium, en vanl. 3-värd, sällsynt jordmetall. Kem. tecken Sm, atomn:r 62, atomvikt (6 stabila o. 1 radioaktiv isotop). Samarkand', stad i republiken Usbekistan, Ryssland. 134,000 inv. (1939). Textil- o. metallindustri. Under äldre medeltiden ett stort asiatiskt kulturcentrum förstördes S av Djingis-khan men blomstrade åter från 1369 som residens för Timur-lenk. Från denne härstamma flera av S:s praktfulla moskéer, bl. a. Gur-Emirmoskén med Timur-lenks grav. Samarra', stad i Irak, vid Tigris, n. v. om Bagdad. Omkr. 8,000 inv. Sjiitisk vallfartsort. Grundat 835, förstört 87a. Ruiner av märkliga byggnadsverk o. lämningar av dekorativ konst ha framgrävts 19n 13.

16 Samarva 1533 Samojedhalvön Sam'arva el. s a m a r v i n g a r, de släktingar, vilka enl. gällande arvsordning samtiiigt inträda i arv efter avliden person. Sa'maveda, sanskr.,»vetandet om melodierna», indisk religiös urkund, innehållande sånger (ur Rigveda), vilka användas vid offret. Samba, en brasiliansk dans i «/* takt, lanserad i New York 1938; modedans i Sverige Sambe'si, flod i s.ö. Afrika, frän n.v. Rhodesia till Indiska oceanen (stort delta, 8,000 kvktn). Flodfarten hindras av sandbankar, forsar o. vattenfall (bl. de senare de ståtliga Victoriafallen, 119 m höga). S:s hela längd 3,540 km. Sambeskattning, det förhållandet att skatt för äkta makar bestämmes efter deras sammanlagda inkomst. Sambo (av sp.), bastard mellan indian o. neger. Sambre [sa n *br], vänsterbiflod till Meuse, från Ardennerna i n. Frankrike. Utfaller vid Namur i ö. Belgien. 190 km. Till största delen kanaliserad. Sambrekanalen (71 km) förbinder S. med Seines bifl. Oise. Sambruksförening, förening med ändamål att på fastighet, som föreningen förvärvat el. arrenderat, låta medlemmarna bedriva gemensamt jordbruk, S. k. föreningsjordbruk. Lag av S0 / samt kung. s. d. om registrering av s. Sam b u ca, antikt grek.-rom. trekantigt stränginstrument. Under medeltiden beteckning för skilda Instrument, såsom säckpipa, harpa m. fl. Sambucus, växtsläkte (fam. Caprifoliaceae), 20 arter träd, buskar o. örter, spridda över hela världens tropiska o. tempererade trakter utom s. Afrika. Blad korsvis motsatta, parbladiga. Blommor små, tvåkönade, 3 5-taliga, i rika samlingar. Frukten en svart, röd el. gul bärlik stenfrukt. Allm. odlade äro S. ni'gra, fläder (se bild), o. S. racemo'sa, druvhyll. Sambyggare sägas väster vara, vilka ha han- o. honblommor på samma stånd. Same, lapparnas namn på sig själva. Samfundet De Nio, samfund i Sthlm, tillkommet 1913 genom testamentarisk bestämmelse av Lotten von Krffimer med syfte att främja sv. skönlitteratur genom utdelning av pris samt att utgiva en tidskrift {Vår tid). Medlemmarna äro nio, valda för livstiden. Samfundet för byggnadsvård, en T916 grundad riksorganisation för den fria hembygdsrörelsen. Utger sed Tidskrift för hembygdsvård o. sed Bygd och natur samt handböcker. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia, Kungliga, urspr. en 1815 bildad kommitté för utg. av handskrifter, ombildad till samfund 1817 med av K. M:t 1821 stadfästa stadgar. Utger bl. a. Handlingar rörande Skandinaviens historia (40 del., , register 1865) o. Historiska handlingar (hittills 33 del., , register 1919). Samfundet Sankt Erik stiftades 1901 med uppgift att sprida kännedom om Sthlms historia, verka för bevarandet av konstnärliga o. kulturella minnesmärken i staden m. m. Utger sed Samfundet Sankt Eriks årsbok. Samfälld egendom, enligt äldre giftermålsbalken makars gemensamma egendom, i vilken vardera äger giftorätt, i regel: all lös egendom samt fast egendom, som under äktenskapet förvärvats annorledes än genom arv. Jfr Giftorätt o. Enskild egendom. Samgermanska kallas de språkliga o. kulturella företeelser, som kännetecknade germanerna före deras klyvning i olika folk. Samhällsfördrag, äldre statsrättsligt begrepp, enl. vilket statsmyndigheten skulle ha erhållit sin makt av folket genom ett»fördrag» mellan de ännu i samhällslöst tillstånd levande urfäderna. Jfr Contrat social. Sa'mier, invånare på ön Samos. Sa'mland [-länt], halvö i förvaltningsområdet Kaliningrad, RSFSR (till 1945 i prov. Ostpreussen, Preussen), mellan Frisches o. Kurisches Haff, fl. Pregel o. Deinie; bekant för sin rikedom på bärnsten. Samlaren, t. Litterär tidskrift, utg av C. C. Gjörwell. 2. Tidskrift för litteraturvetenskaplig forskning, utg. av Sv. litteratursällskapet sedan Samlingslins el. positiv lins samnianbryter parallella ljusstrålar, så att de skära varandra i en punkt. Äro till skillnad från spridningslinser tjockast mot mitten (bikonvexa, plankonvexa el. konkavkonvexa linser). Samlingsregering, ministär, vari alla el. flertalet riksdagspartier äro företrädda. Sammael, beteckning för djävulen i judiska apokalyptiska skrifter. Sammanbragta barn kallas barn, som icke ha gemensam far el. mor, men av vilka det enas far är gift med det andras mor. Sammanbragta barn äro rättslägen ej släkt. Sammanträffande av brott cl. brottskonkurrens föreligger, när någon skall dömas för flera brott. I regel ådömes enl. svensk rätt (4 kap. strafflagen) ett gemensamt straff. Sammelsurium (av lty. Sammelsär, sur maträtt av blandade köttrester), oredig blandning; sammanhangslöst prat. Sammet, vävnad, på ena sidan försedd med en rakt uppåtstående lugg, erhållen antingen genom avskarning av varptrådsöglor, som bildats kring metallnålar, s. k. varpsammet (schagg, plysch, felb), el. genom avskurna grupper av inslagstrådar, s. k. inslagssammet (manchestersammet). Sammetsblomster, art av örtsläktet Tagetes. (Se färgplansch.) Samnad hand, egendomsgemenskap, där frågan om varje delägares andel tills vidare är lämnad öppen. Samniter, en fornital. folkstam i s. Italien, kuvades av romarna i de tre Samnitkrigen ( f.kr.) men gjorde flera gånger uppror o. tillintetgjordes slutl. av Sulla (82 80 f.kr.). Deras språk var oskiskan. Samniternas land kallades S a m'n i u m. Samnordiska kallas de kulturella (särsk. språkliga) företeelser, som kännetecknat de nordiska folken före klyvningen i öst- o. västnordiska. Samoa'ner, invånare på Samoaöarna. Sa'moaöarna, ögrupp i Stilla havet, Polynesien, tills. 3,131 kvkm, 76,000 inv. Vulkaniska. Yppiga urskogar. Utförsel av kopra, kakao, bananer m. m. Pe fyra största öarna Savaii (1,700 kvkm), Upolu, Apolima o. Manono r9i9 46 mandatområde, sed förvaltarskap (2,934 kvkm, 63,000 inv., huvudstad: Apia) under Nya Zeeland, de övriga (huvudstad: Pago-Pagö; viktig flottbas) tillhöra För. Stat. 13,000 inv. (1941). Samogi'tien, po. i. m u d_4, ty. Schmudien el. S c h e m a i t e n, lit. Z e m a i t i j a, landskap i v. Litauen. Tillhörde Tyska orden från Polen därefter Tyskland till Första världskrigets slut. Samoje'der, en folkstam, tillhörande uralaltajska gruppen, boende i n. delen av europeiska Ryssland o. Sibirien; omkr. 15,000. Tala med de finsk-ugriska språken besläktade språk. Samojedhalvön el. J a 1 m a 1, halvö i n.v. Sibirien, mellan Obviken o. Kariska havet. Uppfylld av tundror. Bebos av nomadiserande samojeder.

17 Samojedhund HJ34 Sanctus Samojedhund, en i de arktiska länderna såsom dragare använd spetshund, något mindre än eskimåhunden, till färgen oftast vit med svarta el. bruna fläckar. Samordnande konjunktioner, konjunktioner, som förbinda likvärdiga satser el. satsdelar. Man skiljer på kopulativa (sammanbindande), t. ex. och, både... och, dels... dels, disjunktiva (särskiljande), t. ex. eller, antingen... eller, adversativa (motsättande), t. ex. men, utan, likväl, o. k o n k 1 u- s i v a, t. ex. alltså, följaktligen. Jfr Underordnande konjunktioner. Sa'mos, grek. ö i Egeiska havet, vid Mindre Asiens v. kust. 745 kvkm, 70,000 inv. Bergig med fruktbara sluttningar o. slätter. Vinodling. Huvudstad: Vathy. I forntiden en blomstrande, kulturellt högtstående stat. Många ruiner, bl. a. ett joniskt Heratempel av väldiga mått. Samotra'ke. 1. Grek. ö i n. Egeiska havet. 177 kvkm, 3,800 inv. 2. Forntida huvudstad på S. 1, fyndort för en berömd Nikestaty, nu i I.ouvre (se bild till Nike, sid. 1222). Samova'r, ryskt tckokningskärl, vars mitt upptages av en cylinder, som utgör eldstad. Sampang' el. s a m p a'n, östasiatisk mindre farkost för lättare transporter. Vrickas el. seglas. Sam'po, i finsk folkdiktning en lyckobringande tingest, om vilken Pohjola o. Kalevala stredo Samrealskola, läroanstalt, där manliga o. kvinnliga elever undervisas gemensamt. De första statliga samrealskolorna tillkommo genom 1904 års läroverksreform funnos 135 (inkl. 44 st. komm. mellanskolor, som äro under förstatligande), varav 15 med kommunalt gymnasium. Samsa'ra (sanskr., kretslopp), i ind. religiösa sekter beteckning för själavandringen. Samslaviska sägas de kulturella o. språkliga företeelser vara, som kännetecknade slaverna före deras klyvning i olika folk. Samson, dens. som Simson. Samso'nov, Aleksandr Vasiljevitj ( ), rysk general, chef för 2:a (Narev-) armén, som blev tillintetgjord av 8:e tyska armén under v. Hindenburg i slaget vid Tannenbcrg (1914). Samsun [-so'n], turk. stad i Mindre Asien, vid Svarta havet. 38,000 inv. (1945)- Betyd, hamnstad (tobaksexport). Förstörd vid jordbävning Samsö, dansk ö i s.v. delen av Kattegatt, Holbsek Amt. 112 kvkm, inv. (1945). Samtinget, medeltida landskapsting för Södermanland, avhölls årl. i febr. i Strängnäs. En i samband därmed uppkommen marknad ägde bestånd till Samtrafik innebär, att biljetter kunna lösas o. gods befordras direkt mellan stationer vid olika järnvägar el. busslinjer. Sa'muel från Rama, profet i GT, omkr f.kr., Israels siste domare, smorde först Saul, sedan David till konung. Värnade kraftigt Israels tro mot påträngande hedendom. Samuel [sa;mm'jo ö l], Herbert, viscount S. of Mount Carmel and of T ox le t h (1937), f. 1870, eng. liberal politiker av jud. börd, underhusled o , rgi6 o. 193T 32 inrikesminister, den förste överkommissarien i Palestina. S. var ordf. i liberala partiet , dess parlamentsledare Medl. av överhuset sed Utg. Memoirs (194S). Samuelsböckerna, två böcker i GT, som skildra Samuels, Sauls o. Davids historia. Tillkommo trol. på 600-t. f. Kr. på grundval av äldre källor. Samuelsson, Gunnar ( ). botanist, prof. o. intendent vid Riksmuseum Utgav växtgcografiska o. systematiska arbeten. Samum, arab., torr o. het ökenstorm i n. Afrika och s.v. Asien. Blåser särsk. under sommaren, då den virvlar upp massor av fint damm, som gör den fruktad av karavanerna. Samurai [-raj'] (jap., egentl. tjänare), benämning på sådan japansk adelsman under feodaltiden ( ), som tjänade en daimyo. Samvetsfrihet, vanl. dets. som religionsfrihet. Samvetsäktenskap, äktenskaplig förbindelse, ingången utan iakttagande av laga former o. därför 1 saknad av rättslig giltighet. Samvetsömma värnpliktiga, sådana värnpliktiga, som på grund av religiösa el. etiska samvetsbetänkligheter vägra fullgöra sin värnplikt el. bära vapen. Jfr Värnplikt. Samäganderätt, det förhällande, att två el. flera personer samtidigt äro ägare till fast el. lös egendom. Regleras i lag av 80 / San [sann], s a n't o, fem. s a n't a, it. o. sp., helig. San [sann], biflod till Weichsel i Galizien, Polen. 467 km. Sanlinjen spelade en viktig roll under Första världskr., särsk. under striderna om Przemysl. Såna', huvudstad i Jemen. Omkr. 25,000 inv. Kaffehandel. Sa'nae men'tis, lat., vid sunt förnuft. San'aga, flod i v. Afrika, Kamerun, från det inre höglandet till Biafrabukten (stort delta). 750 km. Talrika bifloder. Många vattenfall. San Angelos borg [-ann'dsjelås]-, it. Castello di Sanf Angelo»Ängelsborgen», byggnad i Rom, urspr. uppförd av kejsar Hadrianus som mausoleum (130-t. e.kr.). Under medeltiden fästning, senare påvlig bostad o. påvligt statsfängelse. Nu museum. (Se bild vid Rom.) San Antonio [ssenn äntå 'niå], stad i Texas, s. För. Stat., vid fl. S. 253,000 inv. (1940). Kat. katedral. Livlig handel o. betyd, industri. Militärstation. Vinterkurort. Sanatorium (lat., av sana're, göra frisk), sjukvårdsinrättning för vård av lungtuberkulösa patienter. I Sverige finnes i regel ett sanatorium för varje län o. dessutom 4 s. k. jubileumssanatorier för hela landet. Några privata anstalter finnas av. San Beni to el. s a m b e n i't o (av sp. saco benito), botgörardräkt med djävulsfigurer, buren av livdömda kättare under inkvisitionen. Sanoho Panza [sann'tijå pann'ba), en knipslug bonde, Don Quijotes vapendragare i Cervantes' roman»don Quijote». Sanct (lat. Sanc'tus), äldre skrivform för Sankt. Sanc'ta sancto'rum, lat.,»de heligas heliga»; påvarnas huskapell i Lateranen, uppfört Sanc'ta sedes, lat., den heliga stolen; påvedömet. Sano'ta simpli'citas, lat., heliga enfald. Sanoti Spiritus [sann'ti spi'ritos], stad på Cuba. 92,000 inv. (1938). Sockerutförsel över hamnstaden Tunas de Zaza på s. kusten. Sanctiss'imus, lat., den allra heligaste. S a n c t i s s'i m e p a't e r, heligaste fader; tilltalstitel för påven. S a n c t i s s'i m u m, benämning på hostian. Sano'titas, lat., helighet. Sanctua'rium, lat., platsen omkring högaltaret i kat. kyrkor. Äv. förvaringsrum för reliker. Jfr Ikonostas. Sanc'tum offi'cium, lat.,»heligt ämbete»; titel som inkvisitionen tillade sig. Sanc'tus, lat., helig. Liturgisk benämning på en hymn (»Helig» etc), som i sv. kyrkan sjunges efter Fader vår, då nattvard hålles. Fjärde delen av Ordinarium missae, se Mässa.

18 Sand Sandemose Sand, jordart, bestående av små mineral- el. bergartskorn med en kornstorlek av mm. S. har bildats av förutvarande fasta bergarter genom att dessas förvittrings- el. krossningsprodukter sorterats o. omlagrats av bränningar, rinnande vatten el. vind. Sand [sa n s], George, författarnamn för Aurore Dudevant. Sanda, kommun på v. Gotland, Gotl. 1.; Klintehamns landsf.distr., Gotlands doms. 794 inv. (1947). Kyrkan från 1200-t. med fasadfris irän en ännu äldre (1000-t.), nu försvunnen kyrka. Sandaka'n, huvudstad i Britt. Nord-Borneo, på n. kusten. 14,000 inv. (1931). Sandal (grek. saridalon), fotbeklädnad, bestående av en sula, fasthållen med remmar vid foten. I antiken o. bland klosterfolket vanligt plagg. Num. lätt sommarsko. San'darak, ett harts, som erhålles ur stammarna av CalWtris quadrivavvis, ett i Atlasbergen o. s. Spanien växande barrträd. Ingår i kautschukhäftplåster; användes äv. till fernissa. Sandarne, församling i Söderhamn. 1,946 inv. (1947)- Sulfitfabrik, tillhörig Bergvik & Ala Nya A.B. Sandbakelser, bakverk av mördeg, gräddade i veckade formar. Sandberg-, Gustaf ( ), målare med mångsidig produktion. Huvudarb.: freskomålningar i Uppsala domkyrka med motiv ur Gustav Vasas historia, vilka utgöra de första målningar i denna teknik, som utförts i Sverige Vidare märkas fornnordiska (»götiska») motiv, folktyper, altartavlor, porträtt osv. Sandberg, Algot ( ), författare. Utgav romaner (Edit Vinge, 1907) o. teaterpjäser {33,333, Skepparegatan 40, 1909, som roman 1913). Sandberg, Aron, f. «/i 1873, o. brodern Gustaf, f. 12 / x 1876, bildhuggare, ha bl. a. deltagit vid utsmyckningen av Sthlms rådhus o. stadshus. Sandberg, Ragnar, f. M/ S 1902, målare, professor vid Konsthögskolan sed. 1947, en av de finaste o. mest egenartade koloristerna bland de nu verksamma»västkustmälarua». Sandberg, Herbert, f. 2e l , dirigent. Kapellmästare vid olika tyska teatrar , vid Kungl. teatern sed Hovkapellmästare Sandberg, S v e n-o 1 o f, f. *»/is 1905, operasångare (baryton), vid Kungl. teatern 1940 o. 1943, i För. Stat Mest känd för sina grammofouinsjungningar av populära schlagers. Sandbläster, bläsmaskin, som med stor hastighet blåser fin sand mot föremål (bl. a. vid grovpolering av sten o. mattslipning av glas). Sandborg, Olof, f. 30 / , skådespelare, debuterade 1901, anställd vid Dramatiska teatern sed Av. filmskådespelare. Sandburg [ssenn'b0g], Carl, f. 1878, amerik. författare o. journalist av sv. härkomst. Har förutom diktsaml. skrivit biografien Abraham Lincoln (6 bd, ; förkort, sv. övers. 1944). S. skildrar i sina ursprungliga, färgrika, ofta humoristiska dikter Amerikas folk o. natur. Ett urval utkom i sv. övers Sandby, kommun på mell. Öland, Kalm. 1. (past.adr. Gårdby): Mörbylånga landsf.distr., Ölands doms. 296 inv. (1947). Sandeau [sa n *då'], J u 1 e s ( ), fransk författare; skrev romaner, såsom Marianne (1839; Marianna, 1842), M:lle de la Seigliére (1848; Fröken de la Seigliére, 1888) o. Madeleine (s. å.; sv. övers. 1865). Sandefjord, stad i s.ö. Norge, Vestfold fylke, vid Skagerak. 5,930 inv. (1930). Kurort med salta o. järnhaltiga bad samt gyttjebad. Sandegren, Johannes, f. 20 / n 1883, missionär. Verksam i sv. kvrkans mission i Sydindien sed. 1907, biskop för Tamulkyrkan där sed Sandel, Maria ( ), författarinna, vår första kvinnliga repr. för arbetardiktningen. Hon skildrade i romaner o. noveller vardagen i stockholmska verkstäder o. arbetarhem. Vid svältgränsen (1908), Familjen Vinge (1913) m. fl. Sandel, C o r a, författarnamn för Sara Fabricius (f. 1880), norsk författarinna. S. är en utsökt novellist o. har som romanförf. främst gjort sig ett namn genom Alberte-böckerna (1926, 1931, 1939; äv. i sv. övers.), behandlande en ung kvinnas bildningsväg o. erotiska upplevelser. Kranes konditori (1946; äv. dramat., uppf. i Sthlm 1947) är också en kvinnoskildring. San'dels, Johan August ( ), greve, fältmarskalk (1824). Som brigadchef under Finska kriget vann S. betydande framgångar (slaget vid Virta bro "/, 1808) i Karelen o. Savolaks. Senare deltog S. i fälttågen mot Napoleon (1813) o. Norge (1814) o. var riksståthållare i Norge Besjungen av Runeberg i»fänrik Ståls sägner». San'dels, Gösta ( ), målare. Hans arb., omfattande figurer i landskap, porträtt o. stilleben, ge uttryck åt ett utpräglat färgsinne av romantisk läggning. Närmast inspirerades han av van Gogh o. E. Munch. Självporträtt, se bild. Sandelträ, benämning på åtskilliga värdefulla tropiska träslag. Viktigare sorter: rött sandelträ, kärnveden av Pterocar'pus santawnus, använd som färgträ el. till finare snickeri (kaliaturträ), samt vitt o. gult sandelträ, veden av SaWtalum avbum, rik på flyktig olja (sandelolja) o. harts; användes till konstsnickeri, vid parfymfabrikation o. till rökelse; oljan äv. som läkemedel. Sandemar, fideikommiss inom ätten Braunerhielm. Österhaninge kommun, Sthlms 1. Huvudbyggnaden med sina flyglar o. trädgård (se bild) utgör en av de bäst bevarade sv. anläggningarna från r6oo-t:s andra hälft. Sandemose [sann'e-], Aksel, f. 1899, dansknorsk författare. S., som är påverkad av modern amerik. litteratur o. ansluter sig till psykoanalysens själsuppfattning, skildrar företrädesvis o. ofta med naturalistisk hänsynslöshet primitiva människor, särskilt sjöfolk. E ortcellinger fra Labrador (1023), En sjömann gdr i land (1931; sv. öv. 1935), En flykting krysser sitt spor (1933; sv. övers. 1934), Tjarehandleren (1945; sv. övers. 1946). Tog 1941 sin tillflykt till Sverige, där han 1944 utgav romanen Det gångna är en dröm.

19 Sander Sandrör Sander, Fredrik ( ), skald, kansliråd. Utgav dikter o. arb. bl. a. om Nationalmuseum, Bidrag till tafvelgalleriets historia (4 dir, ) samt studier om fornnord. litteratur. I,ed. av Sv. akad Sandgren, G u s t a v, f. *o/ B 1904, författare, har i romaner o. noveller skildrat de lägre klasserna o. deras problem. S. är en utpräglad stilist, som når högst som stämningsskildrare o. i sina romantiskt färgade sagor. Bl. arb. Livet är rikt (1932), Skymningssagor (1936, ny saml. 1946), Människor och drömmar (1939), Att leva på vinden (1941), David blir människa (1943)1 Sjung, Clary, sjung! (1946). Äv. dikter {Partisan, 1944, Röst, 1947). Sandhammaren, Skånes sydöstligaste udde, i Löderups kommun, Kristianst. 1. Fyrtorn, livräddningsstation (nedlagd 1945). Sandhamn, tull- o. lotsstation i ö. inloppet till Sthlms skärgård, Djurö kommun, Sthlms inv. (1946). Segelsportplats (S a n d- hamnsregattan). Sandhem, kommun i n.ö. Västergötland, Skarab. 1.; Slättängs landsf.distr., Vartofta o. Frökinds doms. 1,580 inv. (1947). San'dhi, av sanskr.,»sammanfogning», benämning på de förändringar i uttalet av ett ord, som betingas av dess inordnande i ett satssammanhang. Förekommer i alla språk men spelar en särskilt framträdande roll i det klassiska sanskrit. Sandhult (med H e d a r e d), kommun i mell. Västergötland, Älvsb. 1. (past.adr. Myrekulla); Bollebygds landsf.distr., Borås doms. 3,868 inv. (1947). Jfr Hedareds kapell. Sandhurst [sasnd'hostj, ort i s.ö. England, grevsk. Berkshire, v. om London. Krigshögskola. Sandhöns, Ptero'cles, släkte vackra, långstjärtade, duvstora fåglar från s. Europa3, Afrikas o. Asiens stäpp- o. ökenområden. Bilda tills, med stäpphönsen egen ordning el. föras ihop med duvorna. San Diego [ssenn die>'gå ], stad i v. För. Stat., s. Kalifornien, vid S.-bukten. 203,000 inv. (1940). Flottstation. Marinflygbas. Maskino. annan industri. Utförsel av frukt m. m. Sanaja k, turk., urspr. fana, baravdelning; turk. förvaltningsområde, underavdelning av ett vilajet. Sandjägare, Cicinde'lidae, familj av medelstora skalbaggar med långa ben, smal halssköld o. stort huvud med utstående ögon o. trädlika antenner. Gula teckningar på grön el. brun botten. Vanlig är gröna sandjägaren. Springer o. flyger väl. Glupskt rovdjur. Sandklef, Albert, f. l3 / , folklivsforskare. Intendent vid Varbergs museum sed Har i det tills. m. andra förf. utg. arb. Carl XII:s död (1940) sökt hävda, att Karl XII blev mördad (med en knapp som kula). Bl. övr. arb. Bockstens mannen och hans olycksbroder (1943)- Sandkrypare, Go'bio go'bio, cm lång karpfisk med en skäggtöm i vardera mungipan. Europa o. Asien till Kina. Hos oss i s. Sverige, helst på sandbotten i klart, rinnande vatten. Sandler, R i c k a r d, f. M /i 1884, socialdemokr. politiker, folkhögskolelärare, i AK , i FK från chef för Statistiska centralbyrån, 1941 landshövd. i Gävleb. 1. S. var konsultativt statsråd o. senare handelsminister i Brautings tre ministärer 1920, o Vid Brantings död blev S., ehuru ej partiledare, dennes efterträdare som statsminister. Avgick maj 1926 efter regeringsnederlag i arbetslöshetsfrågan. Utrikesrain. i P. A. Hanssons regeringar o , då han avgick på grund av sin från den övriga regeringen avvikande mening i Ålandsfrågan. Därefter til's. med sin hustru Maria (Maja) S., f. Lindberg, f. 1877, verksam för hjälp åt Finland. Som utrikesminister tog S. en uppmärksammad del i N.F:s verksamhet o. var 1934 dess president. Delegat i FN 1947 o Sandlilja, art av ortsläktet Anthericum. Sandloppa, Ryncho'prion pe'netrans, en gulvit, 1 mm lång loppa, vars befruktade honor borra sig in i huden på människor o. varmblodiga djur, särsk. under naglarna, där de svälla upp till en ärtas storlek. Förorsaka svåra plågor. Sydamerika, varifrån de införts till Afrika. Sandlås, tätning mellan en rörlig del (t. ex. ett lock) o. en fast del (t. ex. en ugn). Den senare är försedd med en sandfylld ränna, i vilken en fläns från den förra tryckes ned. Sandmask, ArenVcola piscato'rum, en köttröd borstmask med gälknippen på mell. delen av den långa kroppen. Lever nedgrävd i sanden vid havsstränderna. Användes som agn. Allmän på västkusten. Sandmussla, My'a arena'ria, en vid vår västkust på grunt vatten allm. förekommande, gråvit mussla, vilken lever nedgrävd i sanden. Medelst en lång, av manteln bildad slang (sifon), vilken räcker upp till sandens yta, intagas andningsvattnet o. näringen samt avlägsnas exkrementen. (Se bild.) Sandnes, hamnplats i s.v. Norge, Rogaland fylke, s. om Stavanger. 3,000 inv. (1930). Sandomierz [-då'mjäs3], stad i s.ö. Polen, vid Weichsel, vojevodskapet Kielce. 10,115 inv. (1938). S. är känt från Sv.-polska kriget San Domin'go, dets. som Santo Domingo. Sandown [ssenn'da n], badort på eng. ön Wight, i Eng. kanalen. 6,000 inv. (1931). Sandpapper, papper, på vilket ett lager av fint glaspulver, kvartssand el. dyl. fastlimmats; anv. till polering o. putsning. Jfr Smärgel. von Sand'rart, Joachim ( ), tysk målare, utförde porträtt av samtida härskare {Karl X Gustav till häst m. fl.) o. jättemålningen Fredsbanketten (Nurnbergs rådhus) med 50 porträtt i helfigur av de westfaliska fredsunderhandlarna. Konsthistorisk författare {Teutsche Akademie der edlen Bau-, Bild- und MahlereikUnste, 1675). Sandringham [ssend'ring ö m], kungl. lustslott nära King's Lynn, ö. England, grevsk. Norfolk. Sandräka el. r ä k- h ä s t, Cran'gon, släkte av sandfärgade räkor, vilka förekomma på sandbotten utmed stränderna (skyddande likhet). Ätas ej hos oss, men användas som agn. (Se bild.) Sandrör el. marhalm, art av grässläktet Ammophila.

20 Sandseryd i$37 da Sangallo Sandseryd, f. d. kommun i n. Småland, Jönk. 1. Inkorporerades 1943 med Norrahammars köping. Sandskädda el. sandflundra, Pleuronec'tes Urnan'da, en intill 30 cm läng, på båda sidor slät flundra med sidolinjen framtill starkt böjd. Västkusten o. i s. Östersjön till Gotland. Välsmakande kött. Sandstekel, Ammo'phila sabulo'sa, en långbent rovstekel med framtill trådsmal bakkropp; svart, med bakkroppens främre del röd. Gräver hålor i lös sand, i vilka inläggas med gadden förlamade fjärilslarver, på vilka äggen fästas. Sandsten, sedimentär (lagrad) bergart, bildad av sand, vars korn blivit sammankittade av ett bindemedel. Sandkornen utgöras mestadels av kvarts, ofta blandade med sådana av fältspat. Alltefter bindemedlets art talar man om kvarts-, kalk- o. lersandsten. Användes som byggnadssten o. till kvarn- O. slipstenar. Sandström, Anna ( )» pedagog, grundade 1883 en högre flickskola, Sandströmska skolan (som 1939 uppgick i Östermalms komm. flickskola) o ett högre lärarinneseminarium i Sthlm (som upphörde 1929). Verkade genom läroböcker o. småskrifter ideellt o. praktiskt för förbättrad ungdomsundervisuing. Utgav tidskr. Verdattdi (från 1883); bl. arb. Natur och arbetsliv i svenska bygder (3 bd, ). Sandström, Johan Wilhelm ( ), meteorolog o. oceanograf, byrådirektör vid Statens meteor.-hydrografiska anstalt Fil. hed.dr i Uppsala Utförde viktiga undersökn. rörande vågrörelserna, luftströmmarna i högre luftlager m. m. samt utarbetade en förbättrad metod för väderleksförutsägelser o. stormvarningar. Sandström, E m i 1, f. n / xo 1886, jurist, ordf. i Arbetsdomstolen , justitieråd o Sed medl. av Röda korsets överstyrelse o chef för Internationella o. Svenska Röda korsets hjälpverksamhet i Grekland. I,ed. av permanenta skiljedomstolen i Haag sed. 1946, ordf. i FN:s Palestinakommission (Se bild.) SandstrÖmer (egentl. Sandströ m), Anders Peter ( ), landshövding, chef för finansdepartementet , adlad En av sin tids kraftfullaste ämbetsmän. Sandströms körtlar, bisköldkörtlarna, vilka år 1882 upptäcktes av I. Sandström ( ), en av senare tiders största anatomiska upptäckter. Sandträsk, tuberkulossanatorium i Edefors kommun, Norrb. 1. Öppnades Sandur, dets. som timglas. Sandusky [saendass'ki], stad i Ohio, ö. För. Stat., vid Eriesjön. 25,000 inv. (1940). Statl. fiskodlingsanstalt. Sandvall, Johan ( ), tidningsman, förläggare. Redigerade Jönköpingsbladet o. upparbetade Göteborgs handelso. sjöfartstidning till ledande radikal tidning. Sandwich [Sfend' itsj], stad i s.ö. England, grevsk. Kent, vid fl. Stour, nära dess mynning i Pas-de-Calais. 3,287 inv. En av de äldsta bland Cinque ports (se d. o.), viktig hamnstad red. under 1000-t. Sandwich [sa;nd' itsj], eng., smörgås, bestående av två el. flera brödskivor med smör o. kött el. dyl. emellan. Sandwichman, plakatbärare, som bär reklamskyltar på bröstet o. ryggen (»två skivor med kött emellan»). Sandwicharkipelagen [saend' its3-], britt Norstedts uppslagsbok. Tryckt ögrupp i S. Ishavet. C:a 420 kvkm. Snötäckta, delvis vulkaniska. Sandwichöarna [siend' 0 itsj-], dets. som Hawaiiöarna. Sandvig, stad på Bornholms n.ö. kust, Danmark, förenad med Allinge till en kommun med 2,200 inv. (1945). Sandvik, kommun i v. Småland, Jönk. 1. (past.adr. Smålands Burseryd); Gislaveds landsf.distr., Östbo o. Västbo doms. 116 inv. (i947)- Sandviken, stad (sed. 1943), vid Storsjön i Gävleb. 1.J Gästriklands ö. doms. 17,514 inv. (1947). Samrealskola. Järnverk. (Stadsvapen, se bild.) Sandvikens Cellulosa AB., Dynäs. Grundat Aktiekap. 3.5 mill. kr. (1948). Sulfatfabrik. Skogsbruk. Ansl. till Graningeverkens AB. Sandvikens Jernverks AB., Sandviken. Grundat 1862, bolag Aktiekap. 35 mill. kr. (1948). Järnverk med jord- o. skogsbruk, sågverksrörelse m. m. Verkst. dir. E. Forsberg (sed. 1948). Sandviks Ångsågs AB., Örnsköldsvik. Grundat Aktiekap. 4 mill. kr. (1948). Äges av Mo o. Domsjö AB. Sandy Hook [sa;ndiho'k], en 14 km lång landtunga vid s. inloppet till New Yorkviken på För. Stat:s ö. kust. Fyrtorn o. livräddningsstationer. Sandöbron, bro över Ångermanälven vid Sandö, mellan Härnösand o. Sollefteå, färdig Med ett brospann på 264 m o. 40 m segelfri höjd samt total längd av 1,650 m är S. världens största betongbro. Sandödla, Lacer'ta a'gilis, en omkr. 25 cm lång i mell. o. s. Europa allmän ödla, som äv. finns hos oss, ehuru hennes förekomst här ej är utredd. Förväxlas lätt med skogsödlan, som dock är mindre. Sane'ra (av lat. sana're), läka; åstadkomma sunda o. normala förhållanden. San Fernan'do, stad i s.v. Spanien, prov. Cådiz, på ön S. 99,200 inv. (1940). Sjökrigsskola, marinarsenal (La Carraca i n.ö.). Sanforise'ring, amerik. metod för krympning av bomullsväv, så att den vid tvättning icke krymper ytterligare. San Francisco [ssenn fr nsiss'kå ], förkortat F r i s c o, stad i Kalifornien, v. För. Stat., på en halvö mell. S.-viken o. Stilla havet. 664,000 inv., med förstäderna Berkeley o. Oakland. 1,051,000 inv. (1940). Ståtliga offentliga byggnader. Kat. ärkebiskop. Teknisk o. konsthögskola. Statsuniversitet. Vetenskapsakademi. Västkustens förnämsta handels- o. sjöfartsstad. Äv. betyd, industri. Starkt befäst örlogshamn. Grundlagt 1776 av spanjorer; den egentl. utvecklingen efter nästan fullst. förstört av jordbävning o. eldsvåda men snabbt återuppbyggt. San Franciscokonferensen, en 25 april 26 juni 1945 hållen politisk konferens, som på grundval av ett i Dumbarton Oaks (se d. o.) upprättat förslag utarbetade stadgan (chartan) för den internationella säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (se d. o.). I konferensen dcltogo delegater för 50 länder. da Sangall'0, ital. konstnärsfamilj, bl. vars medl. särsk. märkas: G i u 1 i a no ( ), arkitekt o. bildhuggare, verksam i Florens o. Rom. I Madonna delle Carceri i Prato ( ) utbildades den första konsekventa centralkyrkan i den anda, som skulle bli utmär-

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Söndagen efter nyår årg

Söndagen efter nyår årg Söndagen efter nyår 2014-01-05 3 årg Och Herren lät sitt ord gå i fullbordan: jag efterträdde min far David på Israels tron, så som Herren hade lovat, och jag byggde huset åt Herrens, Israels Guds, namn.

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN W ashington Montana North Dakota Minnesota New Hampshire Vermont Maine Massa- Oregon W isconsin chusetts Idaho W yoming South Dakota Michigan New York Rhode Island Connecticut

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Instuderingsfrågor Kristendom och islam NV10B

Instuderingsfrågor Kristendom och islam NV10B Instuderingsfrågor Kristendom och islam NV10B - - - Läs sidorna 76 81 och 120 122 i läroboken (Religion1) Läs stencilerna Jesu sista vecka, Jesus skärper lagens bud och Islam Instuderingsfrågorna hittar

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN! Vid år 0 var Kanaans land/israel/palestina under romerskt styre. Romerska lagar Judarna förtrycktes Höga skatter MARIA OCH JOSEF Maria

Läs mer

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:

Markera ut det här på kartan som heter Afrikas stater: Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5

Berlitz och Första Klass 25% Topp 10 15% Period 10/3-15/5 SPRÅKKURSER MED CD-SKIVOR BERLITZ Engelska för nybörjare 9789174252958 190 25% Franska för nybörjare 9789174252965 190 25% Italienska för nybörjare 9789174252972 190 25% Spanska för nybörjare 9789174252989

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

I Bibeln omnämns "gatan som kallas den raka" (på arabiska Långa gatan), se bilden ovan, i historien om Paulus omvändelse till kristendomen i

I Bibeln omnämns gatan som kallas den raka (på arabiska Långa gatan), se bilden ovan, i historien om Paulus omvändelse till kristendomen i S:t Ananias hus Ananias var missionär, martyr och beskyddare av Paulus. Han var en av de kristna i staden Damaskus, och befalldes av Kristus i en vision att söka upp Saul, som senare kallades Paulus, för

Läs mer

KARTÖVNINGAR för kartbok

KARTÖVNINGAR för kartbok 1 KARTÖVNINGAR för kartbok Instruktioner Använd endast kartboken för att lösa uppgifterna. Skriv alla svaren i häftet och använd de tomma kartorna för att skriva och färglägga enligt uppgifterna. Arbeta

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Historia. Seminarium 3

Historia. Seminarium 3 Historia Seminarium 3 Sju viktiga epoker Roms övergång från republik till kejsardöme Korstågen Renässansen Amerikanska revolutionen Franska revolutionen och Napoleon Första världskriget Andra världskriget

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem.

a. Fram tills nu så har Markus beskrivit Jesus verksamhet utanför Jerusalem. Markus 11 (11:1 11) Jesus intåg i Jerusalem 1 När de närmade sig Jerusalem och var i närheten av Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 2 och sade till dem: Gå till byn

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3

FACIT MINIKURS. Europa tar form 7:1. Världskartan ritas 7:1. Tre stormakter 7:1. Franska revolutionen 7:2. Den industriella revolutionen 7:3 Flik 7 Innehåll Europa tar form 7:1 Världskartan ritas 7:1 Tre stormakter 7:1 Den amerikanska revolutionen 7:2 Franska revolutionen 7:2 Den industriella revolutionen 7:3 Drömmen om ett Europa i fred 7:3

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Judendomen Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Abraham, judarnas stamfader, vandrade ut från dagens

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad

Islams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika

Läs mer

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Judendomen Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Abraham, judarnas stamfader, vandrade ut från dagens

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer