Kvartersnära återvinningscentraler ISSN

Transkript

1 Kvartersnära återvinningscentraler RAPPORT U2013:18 ISSN

2

3 förord Ett sätt att öka tillgängligheten till återvinningscentralerna är att inrätta kvartersnära, mindre enheter. Men det är oklart när och hur i stadsbyggnadsprocessen frågan ska tas upp och hur den dagliga driften ska säkerställas. Förebilder finns att hämta till exempel i Köpenhamn och i Oslo. Denna rapport analyserar dessa frågeställningar och utgör en vägledning för att etablera kvartersnära återvinningscentraler. Det kan i sin tur bidra till att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en mer hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning. Malmö oktober 2013 Per-Erik Persson Vice ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Förebyggande av avfall, på avfallshierarkins översta steg, är på väg att verkligen ta plats hos alla dem som på olika sätt arbetar med att utveckla den kommunala avfallshanteringen. Samtidigt blir kraven från kommuninvånarna allt större på service och närhet och det är inte längre lika självklart att den som bor i en tätort har bil. I kombinationen av dessa förändringar har idén om kvartersnära återvinningscentraler fötts, hos många olika kommuner samtidigt. Syftet med detta projekt är att beskriva vad en kvartersnära återvinningscentral är, hur den kan förverkligas, vilka konsekvenser den medför och hur den kan förvaltas och drivas. Målet är att denna rapport ska kunna utgöra en vägledning för att etablera kvartersnära återvinningscentraler, som i sin tur kan bidra till att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en mer hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning. I Köpenhamn och Oslo finns kvartersnära återvinningscentraler sedan några år tillbaka, både i form av inom- och utomhusanläggningar och några av dessa anläggningar har besökts under projektet. Erfarenheterna från dessa städer visar att en kvartersnära återvinningscentral kan inrymmas i en lokal om ca 100 m 2, medan utomhusanläggningarna ofta är större, från 200 m 2. Anläggningarna är inrymda i tätbebyggda delar av städerna, med invånare inom 500 meters avstånd. På dessa anläggningar kan bland annat förpackningar, mindre mängder grovavfall, farligt avfall och elektronikavfall lämnas samtidigt som återbruket är starkt betonat. I Oslo är det bara material som av sin lämnare har placerats på byteshyllan som besökaren får lov att ta med sig, men i Köpenhamn är regelverket mer tillåtande. I Köpenhamn upplåtes marken till de kvartersnära återvinningscentralerna av fastighetsägare, då man ser dessa som en förlängning av sitt ansvar för de boendes hushållsavfall. I Oslo är det kommunens avfallsförvaltning som finansierar marken genom hyra eller köp. I rapporten presenteras två skisserade exempel på etablering av kvartersnära återvinningscentraler i Malmö, i områden som har stora likheter med många tätorter i Sverige. Den ena anläggningen är inrymd i en befintlig garagebyggnad och en grov kostnadsbedömning ger en etableringskostnad från kr för uppförande, projektering och byggnation. Kostnader för bygglov och eventuell detaljplaneändring tillkommer. Ur ett driftsperspektiv är det personalkostnaden som är den största posten, där exempel från Köpenhamn visar kostnader runt DKK per år. För att förverkliga kvartersnära återvinningscentraler krävs ett målmedvetet arbete genom hela stadsbyggnadsprocessen, från kommunens översiktsplan till detaljplan och bygglov. Ansvaret för att driva frågan om etablering av kvartersnära återvinningscentraler ligger på den kommunala avfallshuvudmannen, eftersom det är där huvudansvaret för den kommunala avfallsplaneringen som helhet ligger. Under hela arbetet är det av största vikt att hitta goda förutsättningar för samarbete och samförstånd mellan kommunala avfallsaktörer, kommunens övriga förvaltningar och fastighetsägare. Det gäller att marknadsföra den kvartersnära återvinningscentralens fördelar ur alla hållbarhetsaspekter för att skapa en god grund för vilja till samarbete. För att öka förutsättningarna för att hitta plats för sådana kvartersnära återvinningscentraler krävs en anpassad utformning av den enskilda anläggningen.

6 Att skapa enhetlighet och igenkänning är viktigt, men det kan också ske genom en likhet i vilka funktioner som finns i de kvartersnära återvinningscentralerna inom kommunen, snarare än att den fysiska utformningen av etableringen är likartad. Skyltning, personalens arbetskläder och det personliga bemötandet är exempel på viktiga delar i igenkänningen. Slutsatserna av rapporten är att kvartersnära återvinningscentraler kan vara en del i utvecklingen av stadens ekologiska hållbarhet. Att göra sig av med avfall eller annat material är en vardaglig syssla, vilket är en bra förutsättning för att människor ska kunna mötas. Den kvartersnära återvinningscentralen har därmed goda förutsättningar för att bli en mötesplats. Den kan också bli ett bidrag till att utveckla stadsdelar samtidigt som den kan bidra till den sociala hållbarheten. Genom samarbete mellan flera kommunala förvaltningar kan kvartersnära återvinningscentraler skapa nya jobb. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan kostnader för etablering och drift balanseras genom att personer som tidigare har haft svårt att få jobb kommer i arbete och därmed kan de kvartersnära återvinningscentralerna också bidra till ekonomisk hållbarhet. Den kvartersnära återvinningscentralen kan utvecklas över tid med fler funktioner och därmed fler arbetstillfällen. Verksamheter som har anknytning till den kvartersnära återvinningscentralen kan läggas till och befästa platsen som mötesplats med handfast hållbarhet som tema. Det kan handla om en enkel caféverksamhet, cykelverkstad eller en verkstad där produkter och material som har lämnats in kan lagas och användas igen. Olika tillfälliga arrangemang, som exempelvis förevisningar eller loppis kan också locka nya besökare till platsen. Verksamheten vid en kvartersnära återvinningscentral berör lagstiftning på flera områden. Genom att begränsa omfattningen på mängderna av såväl farligt avfall som total mängd avfall kan verksamhetens juridiska omfattning begränsas. För att säkerställa att anläggningarna får det fokus och den roll man eftersträvar måste den enskilda kommunen ta ställning till frågan utifrån sina specifika förutsättningar. Insamling och behandling av avfall är organiserad på olika sätt i Sveriges kommuner och de lokala förhållandena måste beaktas. Oavsett vilken aktör som tilldelas ansvaret är det viktigt att klargöra vad syftet med de kvartersnära återvinningscentralerna är och att trycka på vikten av att syftet ska genomsyra den dagliga driften och den enskilda besökarens bemötande.

7 Innehåll 1 Inledning 1 2 Läsanvisning 1 3 Beskrivning av uppdraget 2 4 Syfte med uppdraget 3 5 Mål för uppdraget 3 6 Målgrupp 3 7 Metod 3 Del A Vad är en kvartersnära återvinningscentral? 8 Vad är en kvartersnära återvinningscentral? Målgrupp för kvartersnära återvinningscentral Vad kan man lämna på en kvartersnära återvinningscentral? Upptagningsområde Placering Storlek Utformning Återbruk Bemanning Andra verksamheter Hämtning av avfall Tillgänglighet Samarbete med andra organisationer Exempel på kvartersnära återvinningscentraler Köpenhamn och Oslo 9 Del B Den kvartersnära återvinningscentralens roll i den hållbara staden 9 Den kvartersnära återvinningscentralens roll i den hållbara staden Ekologisk hållbarhet Avfallsmängder idag och i framtiden Miljöklassning av byggnader och stadsdelar Program för förebyggande av avfall Social hållbarhet Blandade funktioner i en stad för alla Möjlighet till möten Grön tillväxtmarknad Ekonomisk hållbarhet Hushållning och användande av befintliga resurser Samverkan för effektivt resursutnyttjande Att ta ställning Trender och värderingar Marknadsmässiga förutsättningar 18

8 Del C Hur förverkligas en kvartersnära återvinningscentral? 10 Stadsplaneringsprocessen Översiktsplan Detaljplan Bygglov Genomförandeavtal Kommunikation Kostnader för att etablera en kvartersnära återvinningscentral Exempel på etablering av kvartersnära återvinningscentraler En inomhuslösning i Kroksbäck En utomhuslösning i Lindängen 29 Del D Lagstiftning, störningar och risker kring en kvartersnära återvinningscentral 14 Lagstiftning kring en kvartersnära återvinningscentral Återanvändning och förberedelse för återanvändning Anmälningsplikt enligt Miljöbalken Lagstiftning om farligt avfall Lagstiftning gällande brandfarliga och explosiva varor Transport av farligt avfall Transport av farligt gods Störningar, risker och förebyggande av dessa Störningar för närboende Arbetsmiljöfrågor Risker kopplat till förvaring av farligt avfall och brandfarliga och explosiva varor Utformning av utrymme för farligt avfall Utbildning och ansvar 41 Del E Att äga, driva och förvalta en kvartersnära återvinningscentral 16 Förvalta och driva en kvartersnära återvinningscentral Ansvar för att förvalta och driva en kvartersnära återvinningscentral Ekonomiska förutsättningar för att förvalta och driva en kvartersnära återvinningscentral Kostnader för att driva en kvartersnära återvinningscentral Intäkter i samband med drift av en kvartersnära återvinningscentral Kommunikation i driftskedet Slutsatser 46

9 1 Inledning Avfallsbranschen befinner sig i en brytningstid. Avfallshierarkins översta steg för förebyggande av avfall är på väg att verkligen ta plats hos alla dem som på olika sätt arbetar med att utveckla den kommunala avfallshanteringen. Samtidigt blir kraven från kommuninvånarna allt större på service och närhet och det är inte längre lika självklart att den som bor i en tätort har bil. I kombinationen av dessa förändringar har idén om kvartersnära återvinningscentraler fötts, hos många olika kommuner samtidigt. En av dessa kommuner är Malmö, där kommunalförbundet VA SYD, som ansvarar för avfallsinsamlingen i Malmö stad och Burlövs kommun, tillsammans med det kommunala avfallsbolaget Sysav har tagit initiativet till detta projekt. I Sverige finns inte ännu någon kvartersnära återvinningscentral, så detta ska ses som ett första försök till att samla ihop de idéer, föreställningar och förebilder som finns för denna nya form av avfallshantering och resursåterföring. Vi hoppas att den ska ge inspiration och vägledning för förverkligande av kvartersnära återvinningscentraler på olika platser. 2 Läsanvisning Den här rapporten är uppdelad i olika delar utifrån olika faser i ett arbete för att förverkliga kvartersnära återvinningscentraler. Del A förklarar vad en kvartersnära återvinningscentral är, bland annat med utgångspunkt i de förebilder som har studerats i Köpenhamn och Oslo. Del B beskriver vilken roll den kvartersnära återvinningscentralen kan ha i den hållbara staden. I del C finns stadsplaneringsprocessen och dess relaterade aspekter återgivna. Där presenteras också två skisserade exempel på kvartersnära återvinningscentraler i två olika områden i Malmö, som har stora likheter med andra tätorter i Sverige. Del D behandlar den lagstiftning som man behöver beakta med anledning av de material som hanteras på en kvartersnära återvinningscentral. Den avslutande del E har frågor kring ägande och drift av kvartersnära återvinningscentraler i fokus. Texterna i rapporten har skrivits av Britt-Marie Fagerström, Susanne Klint och Katarina Majer från Tyréns AB samt Clara Mansfield från Sysav. 1

10 3 Beskrivning av uppdraget Våra städer växer mer än någonsin tidigare. Konkurrensen om utrymmet för den grundläggande tekniska försörjningen är större än tidigare, samtidigt som belastningen på systemen ökar med en ökande befolkning. Parallellt ökar medborgarnas krav på service och tillgänglighet, vilket tvingar de kommunala avfallshuvudmännen till nya lösningar. Idén om kvartersnära återvinningscentraler är ett uttryck för ett nytt sätt att möta sina medborgare med en nära och framsynt avfallshantering. För att förverkliga idén behöver en del frågor lösas: Vad är målsättningen för och omfattningen av en kvartersnära återvinningscentral? Hur skapas förutsättningar för en kvartersnära återvinningscentral i planeringsprocessen? Vilka konsekvenser medför en kvartersnära återvinningscentral? Hur förvaltas och drivs en kvartersnära återvinningscentral? Det är dessa frågor som ligger till grund för det här projektet. Till vår hjälp har vi tagit erfarenheter från andra liknande projekt i andra sammanhang. Vi har också gjort studiebesök i Köpenhamn och Oslo, som har kvartersnära återvinningscentraler sedan några år tillbaka. Projektet är initierat av VA SYD och Sysav Utveckling AB och det har letts av Savita Upadhyaya från VA SYD. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Avfall Sverige. Projektets arbetsgrupp har bestått av följande medlemmar: Savita Upadhyaya, VA SYD, projektledare Stig Edner, Sysav Utveckling AB Clara Mansfield, Sysav Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB Susanne Klint, Tyréns AB Katarina Majer, Tyréns AB Till projektet har också en referensgrupp knutits: Kerstin Åkerwall, Boverket Mimmi Bissmont, VA SYD Henrik Aspegren, VA SYD Jonas Larsson, Stena Fastigheter Malmö AB Ann-Louise Eliasson, Kretslopp och vatten, Göteborg stad Jonas Hed, Kretslopp och vatten, Göteborg stad Åse Dannestam, MKB Fastighets AB, Malmö Cecilia Truedsson, MKB Fastighets AB, Malmö Carina Eklund, Sysav Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige Maria Lööf, Miljöförvaltningen, Malmö stad Jens Artin, Miljöförvaltningen, Malmö stad Tyke Tykesson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Åke Hesslekrans, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad 2

11 4 Syfte med uppdraget Syftet med uppdraget är att öka miljönyttan i avfallet och att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning. I de kvartersnära återvinningscentralerna ska medborgarna, förutom att lämna sitt grovavfall, kunna lämna sina förpackningar och tidningar till återvinning, lämna sitt farliga avfall och erbjudas möjlighet till system för återanvändning. En annan viktig del som utredningen ska tillhandahålla är en lathund för kvartersnära återvinningscentraler. Lathunden anger hur man ska gå tillväga för att få in fler små kvartersnära återvinningscentraler i tätorter vad gäller praktiska detaljer i planprocessen - som ett planeringsverktyg. 5 Mål för uppdraget Målsättningen med uppdraget är att ge tydligt underlag, som ett planeringsverktyg, för hur mindre kvartersnära återvinningscentraler kan skapas för boende i områden med huvudsak flerfamiljsbostäder. 6 Målgrupp Den här rapporten vänder sig i första hand till dem som arbetar med kommunal avfallshantering eller stadsplanering. Rapporten kan också vara intressant för fastighetsägare och andra aktörer som är intresserade av ett nytt sätt att hantera avfall på i tätbebyggda områden. 7 Metod Arbetet har gjorts med hjälp av intervjuer, studiebesök och litteraturstudier. Arbetsgruppen har haft hjälp i sitt arbete av referensgruppen. Referensgruppen har träffats två gånger. 3

12 DEL A Vad är en kvartersnära återvinningscentral? 8 Vad är en kvartersnära återvinningscentral? Inom flera kommuners avfallsverksamhet pratar man sedan en tid om kvartersnära återvinningscentraler. Namnet kan variera, men det man verkar eftersträva är att erbjuda den service som man tillhandahåller på de konventionella återvinningscentralerna till fler invånare och på ett enklare sätt en slags decentraliserade återvinningscentraler på nytt sätt. Att definiera exakt vad vi menar med en kvartersnära återvinningscentral är inte så enkelt eftersom de ännu inte finns i Sverige. Rubrikerna i detta kapitel är därför begrepp som på olika sätt ringar in vad en kvartersnära återvinningscentral kan vara. 8.1 Målgrupp för kvartersnära återvinningscentral Ett av huvudmålen för att inrätta kvartersnära återvinningscentraler är att göra det möjligt för nya grupper av medborgarna att lämna sitt avfall. De konventionella återvinningscentralerna ligger ofta i utkanten av tätortens bebyggelse och förutsätter bil för att ta sig dit. De har också ofta en utformning som är anpassad efter den bilburne besökaren. Kvartersnära återvinningscentraler kan därför vara ett sätt att komplettera dessa befintliga återvinningscentraler så att den lägenhetsboende utan bil i ett tätbebyggt samhälle också får bättre förutsättningar att kunna lämna sitt avfall på rätt sätt. 8.2 Vad kan man lämna på en kvartersnära återvinningscentral? I diskussionerna kring vad en kvartersnära återvinningscentral är kommer ofta de numera ganska ovanliga grovsopsrummen upp som en parallell. I dem kunde man lämna grovavfall, ofta möbler och föremål som var fullt funktionsdugliga och det var vanligt att de saker som en boende hade lämnat efter ett tag fick ett nytt liv hos en annan boende i samma hus. Idag är grovsopsrummen ofta avvecklade och ersatta med en container som ställs ut vid vissa tidpunkter. Om man utgår från att en kvartersnära återvinningscentral ska fungera som ett bättre alternativ till en container bör den kunna ta emot avfallsslagen i listan nedan. Avfallsslag som bör kunna lämnas på en kvartersnära återvinningscentral: Mindre möbler Cyklar Små mängder kemikalier Elektronik Textil Metall Avfallsslag som man kan tänka sig att man kan lämna på en kvartersnära återvinningscentral om det finns mer utrymme: Förpackningar Frityrolja 4

13 Avfallsslag som inte hör hemma på en kvartersnära återvinningscentral är bland annat: Kyl och frys och andra vitvaror Trädgårdsavfall och jord Byggavfall, sten, tegel och betong. Eftersom en kvartersnära återvinningscentral är tänkt att kunna placeras i tätbebyggda områden är utrymmet begränsat. Detta kräver restriktioner för vad som får lämnas där ur ett volymperspektiv. Ett sätt kan vara att definiera volymen på avfallet man får lämna till att man endast får lämna saker som går att transportera på en kärra eller en cykel. Även om man begränsar volymen på vad som officiellt tas emot på en kvartersnära återvinningscentral bör det finnas en beredskap för att ta emot större möbler för demontering på plats. Man kan också tänka sig att erbjuda en utökad service vid vissa tillfällen, då man har tillgång till större insamlingsbehållare i form av flak eller container. Beroende på hur närområdet kring den kvartersnära återvinningscentralen är försörjt med sin ordinarie avfallshämtning kan behoven vara olika i olika fall. I ett område med god försörjning av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar behöver inte dessa avfallsslag inrymmas i den kvartersnära återvinningscentralen. Figur 1. Det är viktigt att vara tydlig med vilka begränsningar som gäller för volymen avfall som kan tas emot. Skylt från Oslo. 8.3 Upptagningsområde Upptagningsområdet för en kvartersnära återvinningscentral har gångavstånd som måttstock, vilket innebär några hundratal meter. Utgångspunkten bör vara att den ska betjäna några kvarter eller ett område med en egen identitet, eftersom den kvartersnära återvinningscentralen då kan användas till att stärka stadsdelen eller kvarteret med ytterligare en social träffpunkt. Utifrån ett sådant resonemang följer att olika kvartersnära återvinningscentraler kommer att ha olika stora upptagningsområden sett till antal invånare man betjänar. För att underlätta för närboende som saknar bil kan det vara bra om den kvartersnära återvinningscentralen har en kärra att låna ut. Figur 2. För att underlätta för de som saknar bil kan det vara bra att kunna låna ut en kärra att lasta tyngre saker på. Bild från Köpenhamn. 5

14 8.4 Placering En kvartersnära återvinningscentral bör vara placerad så integrerad i den täta bebyggelsen som möjligt. En placering i anslutning till naturliga rörelsestråk skapar förutsättningar för en bred användning med många besökare. Anläggningen kan med fördel placeras inomhus, i markplan och utformas så att den upplevs som trygg och säker. Platsen bör vara väl synlig, till exempel vid torg. Placeringen sänder signaler som lätt blir självuppfyllande, därför är det viktigt att denna utformas med omsorg så att det blir en plats dit människor vill gå. I Oslo har en kvartersnära återvinningscentral inrymts i en mycket central lokal där det tidigare har varit en bensinstation, se Figur 3. I Köpenhamn har små nærgenbrugsstationer fått plats utomhus i tät stadsbebyggelse, se Figur 4. Figur 3. Oslo finns en av de kvartersnära återvinningscentralerna i en tidigare bensinstation. Figur 4. I Köpenhamn lyckas man inrymma de kvartersnära återvinningscentralerna nära användarna. Bakom tegelmuren döljer sig nærgenbrugsstationen på Møllegade, som är belägen intill en park och en förskola. 8.5 Storlek En lämplig storlek på en kvartersnära återvinningscentral som inryms inomhus kan vara m 2. Ett mindre format gör den mer lättplacerad, men den behöver samtidigt anpassas till platsen, t ex med avseende på vilka insamlingsmöjligheter för annat avfall som finns i området. Beroende på utformning kan en utomhusanläggning behöva mer plats, från ca 200 m 2. Storleken på den kvartersnära återvinningscentralen begränsar möjligheten till att ta emot stora mängder avfall. Å andra sidan kan en tydlig återbruksprofil göra att det snarare blir en cirkulationsplats för vissa produkter än en avlämningsplats för avfall. 8.6 Utformning En kvartersnära återvinningscentral måste anpassas till den aktuella platsen både vad gäller färg, form och material samt infogas i den struktur som området besitter. Entréer, belysning, skyltning och omgivande grönska är delar som är viktiga att lägga extra omsorg vid för att få anläggningen att smälta väl in i en befintlig miljö. Den får gärna ha en butikskänsla och utformas så att den upplevs som 6

15 trivsam och estetiskt tilltalande, både för besökare och för personal. Samtidigt ska den vara pedagogiskt utformad så att det blir lätt att göra rätt. Det är viktigt att den kvartersnära återvinningscentralen signalerar respekt för det avfall och material man tar emot. Att besöka eller att jobba på en kvartersnära återvinningscentral ska vara en positiv upplevelse. Olika typer av insamlingsbehållare kan behövas. Eftersom markutrymmet är begränsat kan man tänka sig lösningar där man använder lokalens höjd för bättre utnyttjande av utrymmet. För insamling av farligt avfall är det lämpligt att ha ett särskilt skåp som hanteras av personal. Trots individuell utformning av de kvartersnära återvinningscentralerna är det viktigt att skapa igenkänning mellan dem, vilket kan göras genom att formspråk, skyltning och vissa detaljer är enhetliga. 8.7 Återbruk Återbruk är ett centralt begrepp i utformningen av en kvartersnära återvinningscentral. Med grovsopsrummet som förebild är byteshandel, utan några pengar inblandade, intressant att överväga. Möbler, husgeråd och andra mindre föremål, böcker samt kläder är särskilt intressanta att kunna byta. Samtidigt krävs ett regelverk för hur bytesverksamheten ska gå till för att inte äventyra personalsäkerheten. Det är också viktigt att klargöra förutsättningarna för återbruk för besökarna så att den avfallslämnare som inte vill att avfallet går till återbruk informeras om var det kan lämnas. En kvartersnära återvinningscentral skulle också kunna tjäna som en kanal för byteshandel för saker som inte fysiskt behöver transporteras till den kvartersnära återvinningscentralen först. Via anslagstavla eller nätverk kan människor i upptagningsområdet efterlysa saker man behöver eller berätta vad man vill göra sig av med. Återbruket måste inte alltid ske lokalt. I den vidare utvecklingen av en kvartersnära återvinningscentral kan man tänka sig t ex insamling av glasögon eller andra föremål som i samarbete med andra organisationer kan komma till återanvändning på annat håll. På konventionella återvinningscentraler i Sverige är regelverket strikt när det gäller kundernas möjligheter att ta med sig material därifrån, med hänvisning till att det som har överlämnats till avfallshanteraren samtidigt övergår i dess ägo. Enligt gällande lagstiftning är det dock fullt möjligt att öppna möjligheter för byteshandel på en kvartersnära återvinningscentral, förutsatt att man informerar tydligt om vad som gäller, både för den som vill lämna saker och för den som vill hämta. Figur 5. På motsvarigheten till kvartersnära återvinningscentraler i Oslo och Köpenhamn är det fritt fram att ta med sig saker från byteshyllan. 7

16 Figur 6. Att kolla byteshyllan är intressant för många. Bilden är från Köpenhamn. 8.8 Bemanning Mötet med människor är ofta det som gör hela skillnaden. För att en kvartersnära återvinningscentral ska bli den samlingspunkt för avfallshantering och relaterad information som den kan vara behöver den bemannas med kunnig och servicemedveten personal. De anställda kan fungera som ambassadörer för ett nytt och mer återbruksinriktat förhållningssätt till avfall. En bemannad kvartersnära återvinningscentral kan bli en levande träffpunkt i området och skapar samtidigt en trygghet, både för besökarna och för de kringboende. Att ha personal på plats garanterar också en bättre renhet på de insamlade materialen. Fastighetsskötare i närområdet kan vara en naturlig kontaktyta för personalen, då de kan ge ytterligare värdefull återkoppling för hur den kvartersnära återvinningscentralen behöver utvecklas. För att ytterligare stärka den lokala förankringen kan man satsa på att rekrytera personal från området och samarbeta med lokala föreningar. Personalens bemötande är viktigt för att befästa kvaliteten på platsen och för att visa att det som är avfall för dig kan vara användbart för någon annan och därigenom öka förutsättningarna för återbruk och återanvändning. 8.9 Andra verksamheter En kvartersnära återvinningscentral kan i en mer utvecklad form tjäna som en plats för andra typer av verksamheter, som t ex café, reparationsverkstad, utlåning av verktyg, luftpump till cykeldäck, försäljning av inlämnat material eller nya produkter av inlämnat material. Platsen kan också användas för tillfälliga arrangemang som exempelvis loppis, bytesdagar på ett särskilt tema, cykelreparationsträffar, insamlingsplats för uttjänta julgranar eller möbelrenoveringskurser. Större möbler skulle också kunna samlas in vid särskilda tillfällen. Platsen blir också en symbol för kommunens eller det allmännas närvaro i området på ett övergripande sätt. För att en konventionell vinstdrivande verksamhet ska bära sig ekonomiskt krävs ofta ett större upptagningsområde. Ett riktvärde för att ha marknadsmässiga förutsättningar är att ca personer behöver bo i närområdet, men andra faktorer som bland annat läge spelar också in Hämtning av avfall Vid planering av kvartersnära återvinningscentraler är storleken och skalan på dem viktig för att de ska passa in i tätbebyggda samhällen. Detta gäller även vid planeringen av hämtningen av avfallet. Samtidigt måste hämtningen ske på ett sätt som fungerar ur ett arbetsmiljöperspektiv och med effektiva transporter. Om man utformar insamlingen med hjälp av kärl i olika storlek, kan dessa tömmas av ett konventionellt baklastande fordon. En insamling i öppna behållare gör insamlingskedjan transparent och gör det 8

17 enkelt för hämtningspersonalen att se att det är rätt material som hämtas, så att man får en hög kvalitet på det insamlade materialet. Vissa avfallstyper är inte lämpliga att hämta med ett baklastande fordon, eftersom det kan ge skador på materialet eller på fordonet, och då kan ett fordon med bakgavellift vara lösningen. Båda alternativen är fordon som används vid konventionell avfallshämtning. Man kan också överväga behovet av att ställa krav på mindre fordon för att öka möjligheterna till att placera kvartersnära återvinningscentral i tätbebyggda områden. En mer frekvent hämtning får vägas mot medborgarnas service och miljövinsten med att samla in sorterade avfallsslag Tillgänglighet Hela idén med kvartersnära återvinningscentraler är att de ska vara tillgängliga. Det ska vara enkelt att besöka dem, vilket också innebär att de behöver vara öppna när medborgarna kan besöka dem. Eftersom kommuninvånarnas arbets- och studietider varierar, behöver även öppettiderna möjliggöra besök på såväl dagtid som kvällstid. Figur 7. Öppettider är en kompromiss mellan medborgarnas behov och tillgängliga personalresurser. I Köpenhamn är öppettiderna begränsade till tre dagar i veckan Samarbete med andra organisationer Verksamheten vid en kvartersnära återvinningscentral tangerar verksamheter som bedrivs i andra organisationers regi, både ideella och vinstdrivande. För att få en bra lokal förankring och utväxling på en kvartersnära återvinningscentral krävs ett bra samarbete med dessa aktörer. Det kan handla om att samarbeta med lokala föreningar för att hitta lokalt förankrad personal eller om att på längre sikt utbyta material och tjänster med företag eller föreningar för att förädla det inkomna materialet. Att bygga upp ett bra samarbete tar tid och behöver påbörjas tidigt för att alla parter ska ha en möjlighet att vara med och påverka Exempel på kvartersnära återvinningscentraler Köpenhamn och Oslo Förebilder för kvartersnära återvinningscentraler finns i Köpenhamn och Oslo. Där har man bedrivit sådan verksamhet i några år. Anläggningarna i de båda städerna har många likheter, men där finns också några viktiga skillnader. I båda städerna är det vanligast med kvartersnära återvinningscentraler utomhus, med en yta om ca m 2. Dock är själva insamlingsbehållarna placerade under tak för att skydda det insamlade materialet och avfallet. Man samlar in: 9

18 grovavfall glasförpackningar metall (både skrot och förpackningar) papper kartong farligt avfall (i form av t ex färg och kemikalier) elektronikavfall batterier kläder och textil plast (i Oslo endast förpackningar, i Köpenhamn PVC-plast och hårdplast) impregnerat trä (i Köpenhamn) vitvaror (i Köpenhamn) keramik/porslin (i Oslo) Upplåtelsen av marken är en viktig skillnad mellan verksamheterna i de båda städerna. I Köpenhamn är det fastighetsägarna för kringliggande bostäder som upplåter marken åt kommunen, som i sin tur ansvarar för att etablera den kvartersnära återvinningscentralen. Detta kan ses som en konsekvens av att fastighetsägarna tar sitt ansvar för de boendes avfall och ofta finns ett samarbete med vicevärden för att hålla ett öga på den kvartersnära återvinningscentralen när den är stängd. I Oslo är det kommunen som äger eller hyr marken för de aktuella lokaliseringarna. I båda städerna poängteras att uppdraget för personalen som arbetar på de kvartersnära återvinningscentralerna innefattar fler sociala dimensioner än på en traditionell återvinningscentral. I Köpenhamn är det kommunala avfallsbehandlingsföretaget Amager Ressource Center ansvarigt för drift och bemanning. I Oslo är personalen som arbetar ute på de kvartersnära återvinningscentralerna anställd av Renovasjonsetaten, som är den kommunala avfallshuvudmannen. Man har också ett tätt samarbete med de kommunala stadsdelarna för att få en lokal förankring som möjliggör fler perspektiv. På en del av de kvartersnära återvinningscentralerna innebär detta att det är stadsdelsförvaltningen som svarar för bemanningen. På så sätt skapas dessutom nya jobb för personer som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. De kvartersnära återvinningscentralerna i de båda städerna är generellt belägna i tät bebyggelse, med boende inom 500 meters avstånd. Den höga boendetätheten ger de kvartersnära återvinningscentralerna goda förutsättningar att tjäna som en informell mötesplats i staden. På den kvartersnära återvinningscentralen i Oslo som har inrymts i en tidigare bensinstation har personalen ställt iordning en enkel läsplats för dem som kommer och vill läsa en stund. Personalen uttrycker också att det skulle vara önskvärt att ha en enkel caféhörna för att ytterligare befästa platsen som mötesplats. Förutsättningarna är olika när det gäller återbruksmöjligheterna i de båda städerna. I Köpenhamn är det tillåtet att, med personalens tillstånd, plocka upp material och produkter från insamlingskärlen, med undantag för kyl och frys, elektronikavfall och farligt avfall. På de konventionella återvinningscentralerna är detta inte tillåtet och förutsättningen för att ta med sig något från de kvartersnära återvinningscentralerna är att det inte ger upphov till nedskräpning eller oordning. I Oslo är det bara tillåtet att ta med sig saker från byteshyllan och de saker som får ställas där är husgeråd, prydnadssaker, böcker, cd och sportartiklar. 10

19 I Köpenhamn har de ansvariga för verksamheterna haft tankar på att genomföra olika typer av arrangemang på de kvartersnära återvinningscentralerna, såsom cykelverkstadsdagar eller loppis, men inga sådana har ännu genomförts. Med sitt nära läge och sin öppna utformning inbjuder de kvartersnära återvinningscentralerna till den typen av evenemang. I Oslo har inte några arrangemang genomförts på de kvartersnära återvinningscentralerna. Figur 8. Tydliga skyltar signalerar ordning och reda på de kvartersnära återvinningscentralerna i Köpenhamn. Figur 9. Så här kan man också mäta avfallsflöden. På Oslos minigjenbrugsstasjoner fyller man i vikten på de föremål man tar med sig från byteshyllan, så att man kan följa upp hur mycket material som går till återanvändning. 11

20 Figur 10. Fredensborgs minigjenbrugsstasjon i Oslo, inrymd i en före detta bensinstationslokal. Insamlingen av avfallet sker i 660-literskärl som är inbyggda bakom vita halvväggar med dörrar som kan öppnas i samband med tömning. 12