Kvartersnära återvinningscentraler ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvartersnära återvinningscentraler ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Kvartersnära återvinningscentraler RAPPORT U2013:18 ISSN

2

3 förord Ett sätt att öka tillgängligheten till återvinningscentralerna är att inrätta kvartersnära, mindre enheter. Men det är oklart när och hur i stadsbyggnadsprocessen frågan ska tas upp och hur den dagliga driften ska säkerställas. Förebilder finns att hämta till exempel i Köpenhamn och i Oslo. Denna rapport analyserar dessa frågeställningar och utgör en vägledning för att etablera kvartersnära återvinningscentraler. Det kan i sin tur bidra till att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en mer hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning. Malmö oktober 2013 Per-Erik Persson Vice ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Förebyggande av avfall, på avfallshierarkins översta steg, är på väg att verkligen ta plats hos alla dem som på olika sätt arbetar med att utveckla den kommunala avfallshanteringen. Samtidigt blir kraven från kommuninvånarna allt större på service och närhet och det är inte längre lika självklart att den som bor i en tätort har bil. I kombinationen av dessa förändringar har idén om kvartersnära återvinningscentraler fötts, hos många olika kommuner samtidigt. Syftet med detta projekt är att beskriva vad en kvartersnära återvinningscentral är, hur den kan förverkligas, vilka konsekvenser den medför och hur den kan förvaltas och drivas. Målet är att denna rapport ska kunna utgöra en vägledning för att etablera kvartersnära återvinningscentraler, som i sin tur kan bidra till att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en mer hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning. I Köpenhamn och Oslo finns kvartersnära återvinningscentraler sedan några år tillbaka, både i form av inom- och utomhusanläggningar och några av dessa anläggningar har besökts under projektet. Erfarenheterna från dessa städer visar att en kvartersnära återvinningscentral kan inrymmas i en lokal om ca 100 m 2, medan utomhusanläggningarna ofta är större, från 200 m 2. Anläggningarna är inrymda i tätbebyggda delar av städerna, med invånare inom 500 meters avstånd. På dessa anläggningar kan bland annat förpackningar, mindre mängder grovavfall, farligt avfall och elektronikavfall lämnas samtidigt som återbruket är starkt betonat. I Oslo är det bara material som av sin lämnare har placerats på byteshyllan som besökaren får lov att ta med sig, men i Köpenhamn är regelverket mer tillåtande. I Köpenhamn upplåtes marken till de kvartersnära återvinningscentralerna av fastighetsägare, då man ser dessa som en förlängning av sitt ansvar för de boendes hushållsavfall. I Oslo är det kommunens avfallsförvaltning som finansierar marken genom hyra eller köp. I rapporten presenteras två skisserade exempel på etablering av kvartersnära återvinningscentraler i Malmö, i områden som har stora likheter med många tätorter i Sverige. Den ena anläggningen är inrymd i en befintlig garagebyggnad och en grov kostnadsbedömning ger en etableringskostnad från kr för uppförande, projektering och byggnation. Kostnader för bygglov och eventuell detaljplaneändring tillkommer. Ur ett driftsperspektiv är det personalkostnaden som är den största posten, där exempel från Köpenhamn visar kostnader runt DKK per år. För att förverkliga kvartersnära återvinningscentraler krävs ett målmedvetet arbete genom hela stadsbyggnadsprocessen, från kommunens översiktsplan till detaljplan och bygglov. Ansvaret för att driva frågan om etablering av kvartersnära återvinningscentraler ligger på den kommunala avfallshuvudmannen, eftersom det är där huvudansvaret för den kommunala avfallsplaneringen som helhet ligger. Under hela arbetet är det av största vikt att hitta goda förutsättningar för samarbete och samförstånd mellan kommunala avfallsaktörer, kommunens övriga förvaltningar och fastighetsägare. Det gäller att marknadsföra den kvartersnära återvinningscentralens fördelar ur alla hållbarhetsaspekter för att skapa en god grund för vilja till samarbete. För att öka förutsättningarna för att hitta plats för sådana kvartersnära återvinningscentraler krävs en anpassad utformning av den enskilda anläggningen.

6 Att skapa enhetlighet och igenkänning är viktigt, men det kan också ske genom en likhet i vilka funktioner som finns i de kvartersnära återvinningscentralerna inom kommunen, snarare än att den fysiska utformningen av etableringen är likartad. Skyltning, personalens arbetskläder och det personliga bemötandet är exempel på viktiga delar i igenkänningen. Slutsatserna av rapporten är att kvartersnära återvinningscentraler kan vara en del i utvecklingen av stadens ekologiska hållbarhet. Att göra sig av med avfall eller annat material är en vardaglig syssla, vilket är en bra förutsättning för att människor ska kunna mötas. Den kvartersnära återvinningscentralen har därmed goda förutsättningar för att bli en mötesplats. Den kan också bli ett bidrag till att utveckla stadsdelar samtidigt som den kan bidra till den sociala hållbarheten. Genom samarbete mellan flera kommunala förvaltningar kan kvartersnära återvinningscentraler skapa nya jobb. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan kostnader för etablering och drift balanseras genom att personer som tidigare har haft svårt att få jobb kommer i arbete och därmed kan de kvartersnära återvinningscentralerna också bidra till ekonomisk hållbarhet. Den kvartersnära återvinningscentralen kan utvecklas över tid med fler funktioner och därmed fler arbetstillfällen. Verksamheter som har anknytning till den kvartersnära återvinningscentralen kan läggas till och befästa platsen som mötesplats med handfast hållbarhet som tema. Det kan handla om en enkel caféverksamhet, cykelverkstad eller en verkstad där produkter och material som har lämnats in kan lagas och användas igen. Olika tillfälliga arrangemang, som exempelvis förevisningar eller loppis kan också locka nya besökare till platsen. Verksamheten vid en kvartersnära återvinningscentral berör lagstiftning på flera områden. Genom att begränsa omfattningen på mängderna av såväl farligt avfall som total mängd avfall kan verksamhetens juridiska omfattning begränsas. För att säkerställa att anläggningarna får det fokus och den roll man eftersträvar måste den enskilda kommunen ta ställning till frågan utifrån sina specifika förutsättningar. Insamling och behandling av avfall är organiserad på olika sätt i Sveriges kommuner och de lokala förhållandena måste beaktas. Oavsett vilken aktör som tilldelas ansvaret är det viktigt att klargöra vad syftet med de kvartersnära återvinningscentralerna är och att trycka på vikten av att syftet ska genomsyra den dagliga driften och den enskilda besökarens bemötande.

7 Innehåll 1 Inledning 1 2 Läsanvisning 1 3 Beskrivning av uppdraget 2 4 Syfte med uppdraget 3 5 Mål för uppdraget 3 6 Målgrupp 3 7 Metod 3 Del A Vad är en kvartersnära återvinningscentral? 8 Vad är en kvartersnära återvinningscentral? Målgrupp för kvartersnära återvinningscentral Vad kan man lämna på en kvartersnära återvinningscentral? Upptagningsområde Placering Storlek Utformning Återbruk Bemanning Andra verksamheter Hämtning av avfall Tillgänglighet Samarbete med andra organisationer Exempel på kvartersnära återvinningscentraler Köpenhamn och Oslo 9 Del B Den kvartersnära återvinningscentralens roll i den hållbara staden 9 Den kvartersnära återvinningscentralens roll i den hållbara staden Ekologisk hållbarhet Avfallsmängder idag och i framtiden Miljöklassning av byggnader och stadsdelar Program för förebyggande av avfall Social hållbarhet Blandade funktioner i en stad för alla Möjlighet till möten Grön tillväxtmarknad Ekonomisk hållbarhet Hushållning och användande av befintliga resurser Samverkan för effektivt resursutnyttjande Att ta ställning Trender och värderingar Marknadsmässiga förutsättningar 18

8 Del C Hur förverkligas en kvartersnära återvinningscentral? 10 Stadsplaneringsprocessen Översiktsplan Detaljplan Bygglov Genomförandeavtal Kommunikation Kostnader för att etablera en kvartersnära återvinningscentral Exempel på etablering av kvartersnära återvinningscentraler En inomhuslösning i Kroksbäck En utomhuslösning i Lindängen 29 Del D Lagstiftning, störningar och risker kring en kvartersnära återvinningscentral 14 Lagstiftning kring en kvartersnära återvinningscentral Återanvändning och förberedelse för återanvändning Anmälningsplikt enligt Miljöbalken Lagstiftning om farligt avfall Lagstiftning gällande brandfarliga och explosiva varor Transport av farligt avfall Transport av farligt gods Störningar, risker och förebyggande av dessa Störningar för närboende Arbetsmiljöfrågor Risker kopplat till förvaring av farligt avfall och brandfarliga och explosiva varor Utformning av utrymme för farligt avfall Utbildning och ansvar 41 Del E Att äga, driva och förvalta en kvartersnära återvinningscentral 16 Förvalta och driva en kvartersnära återvinningscentral Ansvar för att förvalta och driva en kvartersnära återvinningscentral Ekonomiska förutsättningar för att förvalta och driva en kvartersnära återvinningscentral Kostnader för att driva en kvartersnära återvinningscentral Intäkter i samband med drift av en kvartersnära återvinningscentral Kommunikation i driftskedet Slutsatser 46

9 1 Inledning Avfallsbranschen befinner sig i en brytningstid. Avfallshierarkins översta steg för förebyggande av avfall är på väg att verkligen ta plats hos alla dem som på olika sätt arbetar med att utveckla den kommunala avfallshanteringen. Samtidigt blir kraven från kommuninvånarna allt större på service och närhet och det är inte längre lika självklart att den som bor i en tätort har bil. I kombinationen av dessa förändringar har idén om kvartersnära återvinningscentraler fötts, hos många olika kommuner samtidigt. En av dessa kommuner är Malmö, där kommunalförbundet VA SYD, som ansvarar för avfallsinsamlingen i Malmö stad och Burlövs kommun, tillsammans med det kommunala avfallsbolaget Sysav har tagit initiativet till detta projekt. I Sverige finns inte ännu någon kvartersnära återvinningscentral, så detta ska ses som ett första försök till att samla ihop de idéer, föreställningar och förebilder som finns för denna nya form av avfallshantering och resursåterföring. Vi hoppas att den ska ge inspiration och vägledning för förverkligande av kvartersnära återvinningscentraler på olika platser. 2 Läsanvisning Den här rapporten är uppdelad i olika delar utifrån olika faser i ett arbete för att förverkliga kvartersnära återvinningscentraler. Del A förklarar vad en kvartersnära återvinningscentral är, bland annat med utgångspunkt i de förebilder som har studerats i Köpenhamn och Oslo. Del B beskriver vilken roll den kvartersnära återvinningscentralen kan ha i den hållbara staden. I del C finns stadsplaneringsprocessen och dess relaterade aspekter återgivna. Där presenteras också två skisserade exempel på kvartersnära återvinningscentraler i två olika områden i Malmö, som har stora likheter med andra tätorter i Sverige. Del D behandlar den lagstiftning som man behöver beakta med anledning av de material som hanteras på en kvartersnära återvinningscentral. Den avslutande del E har frågor kring ägande och drift av kvartersnära återvinningscentraler i fokus. Texterna i rapporten har skrivits av Britt-Marie Fagerström, Susanne Klint och Katarina Majer från Tyréns AB samt Clara Mansfield från Sysav. 1

10 3 Beskrivning av uppdraget Våra städer växer mer än någonsin tidigare. Konkurrensen om utrymmet för den grundläggande tekniska försörjningen är större än tidigare, samtidigt som belastningen på systemen ökar med en ökande befolkning. Parallellt ökar medborgarnas krav på service och tillgänglighet, vilket tvingar de kommunala avfallshuvudmännen till nya lösningar. Idén om kvartersnära återvinningscentraler är ett uttryck för ett nytt sätt att möta sina medborgare med en nära och framsynt avfallshantering. För att förverkliga idén behöver en del frågor lösas: Vad är målsättningen för och omfattningen av en kvartersnära återvinningscentral? Hur skapas förutsättningar för en kvartersnära återvinningscentral i planeringsprocessen? Vilka konsekvenser medför en kvartersnära återvinningscentral? Hur förvaltas och drivs en kvartersnära återvinningscentral? Det är dessa frågor som ligger till grund för det här projektet. Till vår hjälp har vi tagit erfarenheter från andra liknande projekt i andra sammanhang. Vi har också gjort studiebesök i Köpenhamn och Oslo, som har kvartersnära återvinningscentraler sedan några år tillbaka. Projektet är initierat av VA SYD och Sysav Utveckling AB och det har letts av Savita Upadhyaya från VA SYD. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Avfall Sverige. Projektets arbetsgrupp har bestått av följande medlemmar: Savita Upadhyaya, VA SYD, projektledare Stig Edner, Sysav Utveckling AB Clara Mansfield, Sysav Britt-Marie Fagerström, Tyréns AB Susanne Klint, Tyréns AB Katarina Majer, Tyréns AB Till projektet har också en referensgrupp knutits: Kerstin Åkerwall, Boverket Mimmi Bissmont, VA SYD Henrik Aspegren, VA SYD Jonas Larsson, Stena Fastigheter Malmö AB Ann-Louise Eliasson, Kretslopp och vatten, Göteborg stad Jonas Hed, Kretslopp och vatten, Göteborg stad Åse Dannestam, MKB Fastighets AB, Malmö Cecilia Truedsson, MKB Fastighets AB, Malmö Carina Eklund, Sysav Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige Maria Lööf, Miljöförvaltningen, Malmö stad Jens Artin, Miljöförvaltningen, Malmö stad Tyke Tykesson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad Åke Hesslekrans, Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad 2

11 4 Syfte med uppdraget Syftet med uppdraget är att öka miljönyttan i avfallet och att ge förutsättningar för kommuninvånarna att förebygga avfall samt att välja en hållbar konsumtion bland annat genom återanvändning. I de kvartersnära återvinningscentralerna ska medborgarna, förutom att lämna sitt grovavfall, kunna lämna sina förpackningar och tidningar till återvinning, lämna sitt farliga avfall och erbjudas möjlighet till system för återanvändning. En annan viktig del som utredningen ska tillhandahålla är en lathund för kvartersnära återvinningscentraler. Lathunden anger hur man ska gå tillväga för att få in fler små kvartersnära återvinningscentraler i tätorter vad gäller praktiska detaljer i planprocessen - som ett planeringsverktyg. 5 Mål för uppdraget Målsättningen med uppdraget är att ge tydligt underlag, som ett planeringsverktyg, för hur mindre kvartersnära återvinningscentraler kan skapas för boende i områden med huvudsak flerfamiljsbostäder. 6 Målgrupp Den här rapporten vänder sig i första hand till dem som arbetar med kommunal avfallshantering eller stadsplanering. Rapporten kan också vara intressant för fastighetsägare och andra aktörer som är intresserade av ett nytt sätt att hantera avfall på i tätbebyggda områden. 7 Metod Arbetet har gjorts med hjälp av intervjuer, studiebesök och litteraturstudier. Arbetsgruppen har haft hjälp i sitt arbete av referensgruppen. Referensgruppen har träffats två gånger. 3

12 DEL A Vad är en kvartersnära återvinningscentral? 8 Vad är en kvartersnära återvinningscentral? Inom flera kommuners avfallsverksamhet pratar man sedan en tid om kvartersnära återvinningscentraler. Namnet kan variera, men det man verkar eftersträva är att erbjuda den service som man tillhandahåller på de konventionella återvinningscentralerna till fler invånare och på ett enklare sätt en slags decentraliserade återvinningscentraler på nytt sätt. Att definiera exakt vad vi menar med en kvartersnära återvinningscentral är inte så enkelt eftersom de ännu inte finns i Sverige. Rubrikerna i detta kapitel är därför begrepp som på olika sätt ringar in vad en kvartersnära återvinningscentral kan vara. 8.1 Målgrupp för kvartersnära återvinningscentral Ett av huvudmålen för att inrätta kvartersnära återvinningscentraler är att göra det möjligt för nya grupper av medborgarna att lämna sitt avfall. De konventionella återvinningscentralerna ligger ofta i utkanten av tätortens bebyggelse och förutsätter bil för att ta sig dit. De har också ofta en utformning som är anpassad efter den bilburne besökaren. Kvartersnära återvinningscentraler kan därför vara ett sätt att komplettera dessa befintliga återvinningscentraler så att den lägenhetsboende utan bil i ett tätbebyggt samhälle också får bättre förutsättningar att kunna lämna sitt avfall på rätt sätt. 8.2 Vad kan man lämna på en kvartersnära återvinningscentral? I diskussionerna kring vad en kvartersnära återvinningscentral är kommer ofta de numera ganska ovanliga grovsopsrummen upp som en parallell. I dem kunde man lämna grovavfall, ofta möbler och föremål som var fullt funktionsdugliga och det var vanligt att de saker som en boende hade lämnat efter ett tag fick ett nytt liv hos en annan boende i samma hus. Idag är grovsopsrummen ofta avvecklade och ersatta med en container som ställs ut vid vissa tidpunkter. Om man utgår från att en kvartersnära återvinningscentral ska fungera som ett bättre alternativ till en container bör den kunna ta emot avfallsslagen i listan nedan. Avfallsslag som bör kunna lämnas på en kvartersnära återvinningscentral: Mindre möbler Cyklar Små mängder kemikalier Elektronik Textil Metall Avfallsslag som man kan tänka sig att man kan lämna på en kvartersnära återvinningscentral om det finns mer utrymme: Förpackningar Frityrolja 4

13 Avfallsslag som inte hör hemma på en kvartersnära återvinningscentral är bland annat: Kyl och frys och andra vitvaror Trädgårdsavfall och jord Byggavfall, sten, tegel och betong. Eftersom en kvartersnära återvinningscentral är tänkt att kunna placeras i tätbebyggda områden är utrymmet begränsat. Detta kräver restriktioner för vad som får lämnas där ur ett volymperspektiv. Ett sätt kan vara att definiera volymen på avfallet man får lämna till att man endast får lämna saker som går att transportera på en kärra eller en cykel. Även om man begränsar volymen på vad som officiellt tas emot på en kvartersnära återvinningscentral bör det finnas en beredskap för att ta emot större möbler för demontering på plats. Man kan också tänka sig att erbjuda en utökad service vid vissa tillfällen, då man har tillgång till större insamlingsbehållare i form av flak eller container. Beroende på hur närområdet kring den kvartersnära återvinningscentralen är försörjt med sin ordinarie avfallshämtning kan behoven vara olika i olika fall. I ett område med god försörjning av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar behöver inte dessa avfallsslag inrymmas i den kvartersnära återvinningscentralen. Figur 1. Det är viktigt att vara tydlig med vilka begränsningar som gäller för volymen avfall som kan tas emot. Skylt från Oslo. 8.3 Upptagningsområde Upptagningsområdet för en kvartersnära återvinningscentral har gångavstånd som måttstock, vilket innebär några hundratal meter. Utgångspunkten bör vara att den ska betjäna några kvarter eller ett område med en egen identitet, eftersom den kvartersnära återvinningscentralen då kan användas till att stärka stadsdelen eller kvarteret med ytterligare en social träffpunkt. Utifrån ett sådant resonemang följer att olika kvartersnära återvinningscentraler kommer att ha olika stora upptagningsområden sett till antal invånare man betjänar. För att underlätta för närboende som saknar bil kan det vara bra om den kvartersnära återvinningscentralen har en kärra att låna ut. Figur 2. För att underlätta för de som saknar bil kan det vara bra att kunna låna ut en kärra att lasta tyngre saker på. Bild från Köpenhamn. 5

14 8.4 Placering En kvartersnära återvinningscentral bör vara placerad så integrerad i den täta bebyggelsen som möjligt. En placering i anslutning till naturliga rörelsestråk skapar förutsättningar för en bred användning med många besökare. Anläggningen kan med fördel placeras inomhus, i markplan och utformas så att den upplevs som trygg och säker. Platsen bör vara väl synlig, till exempel vid torg. Placeringen sänder signaler som lätt blir självuppfyllande, därför är det viktigt att denna utformas med omsorg så att det blir en plats dit människor vill gå. I Oslo har en kvartersnära återvinningscentral inrymts i en mycket central lokal där det tidigare har varit en bensinstation, se Figur 3. I Köpenhamn har små nærgenbrugsstationer fått plats utomhus i tät stadsbebyggelse, se Figur 4. Figur 3. Oslo finns en av de kvartersnära återvinningscentralerna i en tidigare bensinstation. Figur 4. I Köpenhamn lyckas man inrymma de kvartersnära återvinningscentralerna nära användarna. Bakom tegelmuren döljer sig nærgenbrugsstationen på Møllegade, som är belägen intill en park och en förskola. 8.5 Storlek En lämplig storlek på en kvartersnära återvinningscentral som inryms inomhus kan vara m 2. Ett mindre format gör den mer lättplacerad, men den behöver samtidigt anpassas till platsen, t ex med avseende på vilka insamlingsmöjligheter för annat avfall som finns i området. Beroende på utformning kan en utomhusanläggning behöva mer plats, från ca 200 m 2. Storleken på den kvartersnära återvinningscentralen begränsar möjligheten till att ta emot stora mängder avfall. Å andra sidan kan en tydlig återbruksprofil göra att det snarare blir en cirkulationsplats för vissa produkter än en avlämningsplats för avfall. 8.6 Utformning En kvartersnära återvinningscentral måste anpassas till den aktuella platsen både vad gäller färg, form och material samt infogas i den struktur som området besitter. Entréer, belysning, skyltning och omgivande grönska är delar som är viktiga att lägga extra omsorg vid för att få anläggningen att smälta väl in i en befintlig miljö. Den får gärna ha en butikskänsla och utformas så att den upplevs som 6

15 trivsam och estetiskt tilltalande, både för besökare och för personal. Samtidigt ska den vara pedagogiskt utformad så att det blir lätt att göra rätt. Det är viktigt att den kvartersnära återvinningscentralen signalerar respekt för det avfall och material man tar emot. Att besöka eller att jobba på en kvartersnära återvinningscentral ska vara en positiv upplevelse. Olika typer av insamlingsbehållare kan behövas. Eftersom markutrymmet är begränsat kan man tänka sig lösningar där man använder lokalens höjd för bättre utnyttjande av utrymmet. För insamling av farligt avfall är det lämpligt att ha ett särskilt skåp som hanteras av personal. Trots individuell utformning av de kvartersnära återvinningscentralerna är det viktigt att skapa igenkänning mellan dem, vilket kan göras genom att formspråk, skyltning och vissa detaljer är enhetliga. 8.7 Återbruk Återbruk är ett centralt begrepp i utformningen av en kvartersnära återvinningscentral. Med grovsopsrummet som förebild är byteshandel, utan några pengar inblandade, intressant att överväga. Möbler, husgeråd och andra mindre föremål, böcker samt kläder är särskilt intressanta att kunna byta. Samtidigt krävs ett regelverk för hur bytesverksamheten ska gå till för att inte äventyra personalsäkerheten. Det är också viktigt att klargöra förutsättningarna för återbruk för besökarna så att den avfallslämnare som inte vill att avfallet går till återbruk informeras om var det kan lämnas. En kvartersnära återvinningscentral skulle också kunna tjäna som en kanal för byteshandel för saker som inte fysiskt behöver transporteras till den kvartersnära återvinningscentralen först. Via anslagstavla eller nätverk kan människor i upptagningsområdet efterlysa saker man behöver eller berätta vad man vill göra sig av med. Återbruket måste inte alltid ske lokalt. I den vidare utvecklingen av en kvartersnära återvinningscentral kan man tänka sig t ex insamling av glasögon eller andra föremål som i samarbete med andra organisationer kan komma till återanvändning på annat håll. På konventionella återvinningscentraler i Sverige är regelverket strikt när det gäller kundernas möjligheter att ta med sig material därifrån, med hänvisning till att det som har överlämnats till avfallshanteraren samtidigt övergår i dess ägo. Enligt gällande lagstiftning är det dock fullt möjligt att öppna möjligheter för byteshandel på en kvartersnära återvinningscentral, förutsatt att man informerar tydligt om vad som gäller, både för den som vill lämna saker och för den som vill hämta. Figur 5. På motsvarigheten till kvartersnära återvinningscentraler i Oslo och Köpenhamn är det fritt fram att ta med sig saker från byteshyllan. 7

16 Figur 6. Att kolla byteshyllan är intressant för många. Bilden är från Köpenhamn. 8.8 Bemanning Mötet med människor är ofta det som gör hela skillnaden. För att en kvartersnära återvinningscentral ska bli den samlingspunkt för avfallshantering och relaterad information som den kan vara behöver den bemannas med kunnig och servicemedveten personal. De anställda kan fungera som ambassadörer för ett nytt och mer återbruksinriktat förhållningssätt till avfall. En bemannad kvartersnära återvinningscentral kan bli en levande träffpunkt i området och skapar samtidigt en trygghet, både för besökarna och för de kringboende. Att ha personal på plats garanterar också en bättre renhet på de insamlade materialen. Fastighetsskötare i närområdet kan vara en naturlig kontaktyta för personalen, då de kan ge ytterligare värdefull återkoppling för hur den kvartersnära återvinningscentralen behöver utvecklas. För att ytterligare stärka den lokala förankringen kan man satsa på att rekrytera personal från området och samarbeta med lokala föreningar. Personalens bemötande är viktigt för att befästa kvaliteten på platsen och för att visa att det som är avfall för dig kan vara användbart för någon annan och därigenom öka förutsättningarna för återbruk och återanvändning. 8.9 Andra verksamheter En kvartersnära återvinningscentral kan i en mer utvecklad form tjäna som en plats för andra typer av verksamheter, som t ex café, reparationsverkstad, utlåning av verktyg, luftpump till cykeldäck, försäljning av inlämnat material eller nya produkter av inlämnat material. Platsen kan också användas för tillfälliga arrangemang som exempelvis loppis, bytesdagar på ett särskilt tema, cykelreparationsträffar, insamlingsplats för uttjänta julgranar eller möbelrenoveringskurser. Större möbler skulle också kunna samlas in vid särskilda tillfällen. Platsen blir också en symbol för kommunens eller det allmännas närvaro i området på ett övergripande sätt. För att en konventionell vinstdrivande verksamhet ska bära sig ekonomiskt krävs ofta ett större upptagningsområde. Ett riktvärde för att ha marknadsmässiga förutsättningar är att ca personer behöver bo i närområdet, men andra faktorer som bland annat läge spelar också in Hämtning av avfall Vid planering av kvartersnära återvinningscentraler är storleken och skalan på dem viktig för att de ska passa in i tätbebyggda samhällen. Detta gäller även vid planeringen av hämtningen av avfallet. Samtidigt måste hämtningen ske på ett sätt som fungerar ur ett arbetsmiljöperspektiv och med effektiva transporter. Om man utformar insamlingen med hjälp av kärl i olika storlek, kan dessa tömmas av ett konventionellt baklastande fordon. En insamling i öppna behållare gör insamlingskedjan transparent och gör det 8

17 enkelt för hämtningspersonalen att se att det är rätt material som hämtas, så att man får en hög kvalitet på det insamlade materialet. Vissa avfallstyper är inte lämpliga att hämta med ett baklastande fordon, eftersom det kan ge skador på materialet eller på fordonet, och då kan ett fordon med bakgavellift vara lösningen. Båda alternativen är fordon som används vid konventionell avfallshämtning. Man kan också överväga behovet av att ställa krav på mindre fordon för att öka möjligheterna till att placera kvartersnära återvinningscentral i tätbebyggda områden. En mer frekvent hämtning får vägas mot medborgarnas service och miljövinsten med att samla in sorterade avfallsslag Tillgänglighet Hela idén med kvartersnära återvinningscentraler är att de ska vara tillgängliga. Det ska vara enkelt att besöka dem, vilket också innebär att de behöver vara öppna när medborgarna kan besöka dem. Eftersom kommuninvånarnas arbets- och studietider varierar, behöver även öppettiderna möjliggöra besök på såväl dagtid som kvällstid. Figur 7. Öppettider är en kompromiss mellan medborgarnas behov och tillgängliga personalresurser. I Köpenhamn är öppettiderna begränsade till tre dagar i veckan Samarbete med andra organisationer Verksamheten vid en kvartersnära återvinningscentral tangerar verksamheter som bedrivs i andra organisationers regi, både ideella och vinstdrivande. För att få en bra lokal förankring och utväxling på en kvartersnära återvinningscentral krävs ett bra samarbete med dessa aktörer. Det kan handla om att samarbeta med lokala föreningar för att hitta lokalt förankrad personal eller om att på längre sikt utbyta material och tjänster med företag eller föreningar för att förädla det inkomna materialet. Att bygga upp ett bra samarbete tar tid och behöver påbörjas tidigt för att alla parter ska ha en möjlighet att vara med och påverka Exempel på kvartersnära återvinningscentraler Köpenhamn och Oslo Förebilder för kvartersnära återvinningscentraler finns i Köpenhamn och Oslo. Där har man bedrivit sådan verksamhet i några år. Anläggningarna i de båda städerna har många likheter, men där finns också några viktiga skillnader. I båda städerna är det vanligast med kvartersnära återvinningscentraler utomhus, med en yta om ca m 2. Dock är själva insamlingsbehållarna placerade under tak för att skydda det insamlade materialet och avfallet. Man samlar in: 9

18 grovavfall glasförpackningar metall (både skrot och förpackningar) papper kartong farligt avfall (i form av t ex färg och kemikalier) elektronikavfall batterier kläder och textil plast (i Oslo endast förpackningar, i Köpenhamn PVC-plast och hårdplast) impregnerat trä (i Köpenhamn) vitvaror (i Köpenhamn) keramik/porslin (i Oslo) Upplåtelsen av marken är en viktig skillnad mellan verksamheterna i de båda städerna. I Köpenhamn är det fastighetsägarna för kringliggande bostäder som upplåter marken åt kommunen, som i sin tur ansvarar för att etablera den kvartersnära återvinningscentralen. Detta kan ses som en konsekvens av att fastighetsägarna tar sitt ansvar för de boendes avfall och ofta finns ett samarbete med vicevärden för att hålla ett öga på den kvartersnära återvinningscentralen när den är stängd. I Oslo är det kommunen som äger eller hyr marken för de aktuella lokaliseringarna. I båda städerna poängteras att uppdraget för personalen som arbetar på de kvartersnära återvinningscentralerna innefattar fler sociala dimensioner än på en traditionell återvinningscentral. I Köpenhamn är det kommunala avfallsbehandlingsföretaget Amager Ressource Center ansvarigt för drift och bemanning. I Oslo är personalen som arbetar ute på de kvartersnära återvinningscentralerna anställd av Renovasjonsetaten, som är den kommunala avfallshuvudmannen. Man har också ett tätt samarbete med de kommunala stadsdelarna för att få en lokal förankring som möjliggör fler perspektiv. På en del av de kvartersnära återvinningscentralerna innebär detta att det är stadsdelsförvaltningen som svarar för bemanningen. På så sätt skapas dessutom nya jobb för personer som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. De kvartersnära återvinningscentralerna i de båda städerna är generellt belägna i tät bebyggelse, med boende inom 500 meters avstånd. Den höga boendetätheten ger de kvartersnära återvinningscentralerna goda förutsättningar att tjäna som en informell mötesplats i staden. På den kvartersnära återvinningscentralen i Oslo som har inrymts i en tidigare bensinstation har personalen ställt iordning en enkel läsplats för dem som kommer och vill läsa en stund. Personalen uttrycker också att det skulle vara önskvärt att ha en enkel caféhörna för att ytterligare befästa platsen som mötesplats. Förutsättningarna är olika när det gäller återbruksmöjligheterna i de båda städerna. I Köpenhamn är det tillåtet att, med personalens tillstånd, plocka upp material och produkter från insamlingskärlen, med undantag för kyl och frys, elektronikavfall och farligt avfall. På de konventionella återvinningscentralerna är detta inte tillåtet och förutsättningen för att ta med sig något från de kvartersnära återvinningscentralerna är att det inte ger upphov till nedskräpning eller oordning. I Oslo är det bara tillåtet att ta med sig saker från byteshyllan och de saker som får ställas där är husgeråd, prydnadssaker, böcker, cd och sportartiklar. 10

19 I Köpenhamn har de ansvariga för verksamheterna haft tankar på att genomföra olika typer av arrangemang på de kvartersnära återvinningscentralerna, såsom cykelverkstadsdagar eller loppis, men inga sådana har ännu genomförts. Med sitt nära läge och sin öppna utformning inbjuder de kvartersnära återvinningscentralerna till den typen av evenemang. I Oslo har inte några arrangemang genomförts på de kvartersnära återvinningscentralerna. Figur 8. Tydliga skyltar signalerar ordning och reda på de kvartersnära återvinningscentralerna i Köpenhamn. Figur 9. Så här kan man också mäta avfallsflöden. På Oslos minigjenbrugsstasjoner fyller man i vikten på de föremål man tar med sig från byteshyllan, så att man kan följa upp hur mycket material som går till återanvändning. 11

20 Figur 10. Fredensborgs minigjenbrugsstasjon i Oslo, inrymd i en före detta bensinstationslokal. Insamlingen av avfallet sker i 660-literskärl som är inbyggda bakom vita halvväggar med dörrar som kan öppnas i samband med tömning. 12

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Information från Avfallsenheten i Ystad

Information från Avfallsenheten i Ystad Information från Avfallsenheten i Ystad Vi strävar tillsammans mot ett hållbart samhälle. Vårt mål är att tillgodose de behov vi har idag utan att äventyra våra kommande generationers behov. 97% av vårt

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner I slutet av januari skickades enkäter ut till samtliga hushåll i Säffle och Åmåls kommuner. Frågorna berörde kundnöjdhet med dagens

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Information från Avfallsenheten

Information från Avfallsenheten Bild: Sofia Güll Information från Avfallsenheten Matavfall i Ystad När får alla Ystads kommuns invånare möjligheten att sortera ut matavfall? Efterhand som vi byter ut våra fordon så utökas områdena där

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Avfallstaxorna straffar källsorterare Avfallstaxorna straffar källsorterare Vi har oerhört mycket att vinna på att minska mängden avfall och att öka återbruk och återvinning. Värdefulla resurser skulle utnyttjas effektivare, energi sparas,

Läs mer

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket

Läs mer

sophämtning & vatten och avlopp

sophämtning & vatten och avlopp Layout: Johanna Westling Kessai, Sundbybergs stad Information till småhusägare om sophämtning & vatten och avlopp från Sundbybergs stad avfall Sophämtningsavgifter 2014 Villaägare betalar en fast avgift

Läs mer

Information från Ystads kommun

Information från Ystads kommun Här hittar du information om hur sophanteringen ser ut och fungerar i Ystads kommun Tveka inte! Öppna broschyren och låt dig inspireras och informeras Hälsningar/Avfallsenheten Information från Ystads

Läs mer

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-23 Förord För

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Tur & retur. Sorteringsguide Boda avfallsanläggning

Tur & retur. Sorteringsguide Boda avfallsanläggning Tur & retur Sorteringsguide Boda avfallsanläggning Det här packar du innerst Miljöstation Återvinningsstation Sista minuten? Packa smart! Det här packar du ytterst Så här sorterar du avfall som lämnas

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN

SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN SORTERINGSINSTRUKTIONER PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN OFTA FELSORTERAT AVFALL Bildäck Stekpannor/Grytor Parasoll Skurskaft Sopborstar Skyfflar Cyklar Barnvagn Brassestolar/Solstolar/Baden-baden Gräsklippare

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Information om underjords-/markbehållare

Information om underjords-/markbehållare Version 2 2014-10-27 Teknisk Handbok bilaga 7 Information om underjords-/markbehållare Underjords-/markbehållare ger en långsiktigt hållbar avfallshantering med god arbetsmiljö för avfallshämtaren. Bottentömmande

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning Västervik Miljö & Energi Avfallshanteringen i kommunen Kundundersökning Uppdragsgivare: Sofia Ahl, Renhållningschef, Västervik Miljö & Energi Utförd av: Karin Franzén och Sebastian Dahrendorf, utredarna

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Att bo i bostadsrätt innebär att du ingår i en gemenskap av människor med samma intresse för sitt boende. Tillsammans äger och förvaltar vi huset

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

3. Återvinningscentraler Fastställt av KF 2010-04-20, 24

3. Återvinningscentraler Fastställt av KF 2010-04-20, 24 3. Återvinningscentraler Fastställt av KF 2010-04-20, 24 Taxan gäller fr.o.m. den 1 juni 2010. Indexuppräknad 2015-01-01. Justering av taxan genom indexuppräkning ska ske årligen. Indexreglering sker med

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89

Underlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

1(7) 2014-08-21. Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem.

1(7) 2014-08-21. Eskilstuna Energi och Miljö Postadress: 631 86 Eskilstuna Besöksadress: Kungsgatan 86 Telefon: 016-710 23 00 eem. 1(7) 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Återvinningscentral (ÅVC)... 3 3. Intressenter och verksamheter... 5 4. Projektekonomi... 7 3(7) 1. Inledning Denna bilaga beskriver Kretsloppsparkens

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka? 2012-09-05 1 (6) ENKÄT LGH Hur tycker du att framtidens shantering ska se ut i Nacka? Som en del i arbetet med en ny splan för Nacka kommun vill vi veta vad du tycker är viktigt och vad du tycker bör förbättras!

Läs mer

Prislista för hushåll

Prislista för hushåll 1 (6) Prislista för hushåll, som räknas till avfall som uppkommer i hushåll och ska lämnas sorterat 1 Sorterat grovavfall 2 Brännbart avfall 3 Deponirest, efter sortering 4 Osorterat avfall 2 300,00 2

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

vi gör råvaror av ditt avfall

vi gör råvaror av ditt avfall vi gör råvaror av ditt avfall miljö redovisning 2015 1 miljon 93 % 327 000 76 000 80 km/h ton avfall hanterades på SUEZ anläggningar under 2014 Mer än 93 procent av allt material som kom in på SUEZ anläggningar

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

AVFALLSPLAN 2016-2020. Burlövs kommun & Malmö stad

AVFALLSPLAN 2016-2020. Burlövs kommun & Malmö stad AVFALLSPLAN 2016-2020 Burlövs kommun & Malmö stad Innehåll Förord 3 Avfallsplanering är ett gemensamt arbete 4 Avfallsplanens fokusområden och mål till år 2020 5 Fokusområde 1 hållbar konsumtion för minskade

Läs mer

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion!

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Hässleholm 2020 är Skånes Vintage centrum Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Resursoptimeringsplan (del 2 av kommunens Renhållningsordning) Detta dokument är del 2 av Hässleholms kommuns

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr.

3.5. Den totala avgiften. verksamheter. Då gäller att: vecka. en gång per. Förutsättningar för. år: Avgift. 390 kr 290 kr 330 kr. 25 (35) 3.5 Verksamheter Den totala avgiften består av grundavgift t och abonnemangsavgift. I abonnemangsavgifter ingår kostnader enligt kapitel 2.6. Eventuell tilläggsavgift för gångavstånd tillkommer

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall.

Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall. 2012 4,4 miljoner ton hushållsavfall/år 1975 2,6 miljoner ton hushållsavfall/år Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall. 11

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Håll Sverige Rents styrelse

Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

Renhållningstaxa 2013

Renhållningstaxa 2013 Renhållningstaxa 2013 Antagen av kommunfullmäktige 7 februari 2013, 32. Renhållningstaxa 1 1 Renhållningstaxa för Alingsås Renhållningstaxa beslutades av kommunfullmäktige27 februari 2013, 32 och gäller

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning.

För att Ni skall få ta del av rabatterna så måste Ni ange avtalskod 9329 vid beställning. Västerås 2012-08-31 Till Samtliga MBF förvaltade föreningar RAM avtal Ragn-Sells MBF och Ragn-Sells har tecknat ett RAM avtal. Avtalet ger MBF förvaltade föreningar rätt att till bra rabatter köpa de tjänster

Läs mer

Avfallsplan Kick off 2013-01-30

Avfallsplan Kick off 2013-01-30 Kick-off Agenda 09.00 Introduktion Gunnar Peters/Svante Stomberg 09.30 Delprojekt 1,2,7 Fredrik Seger 09.45 Delprojekt 3, 8 Ofelia Hendar /Per Karlsson 10.00 Delprojekt 4 Hans Skoglund 10.15 Delprojekt

Läs mer