ITS och Oskyddade trafikanter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ITS och Oskyddade trafikanter"

Transkript

1 ITS och Oskyddade trafikanter Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet övergår nu i nästa fas där Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Vinnova och ITS Sweden utvecklar en strategi och handlingsplan med ambitionen att göra Sverige internationellt framstående inom ITS. Kärnan i handlingsplanen består av prioriterade områden av stor betydelse för ITS i Sverige. Under hösten 2015 har ett stort antal områden kartlagts och genom workshops, webenkäter, webinarium och i samråd med myndigheter, näringsliv och akademin har antal områden reducerats. Resultatet är 12 prioriterade områden som gemensamt bidrar till en färdriktning för svensk utveckling inom ITS fram till år Ett av dessa områden är Oskyddade trafikanter. Varje prioriterat område leds av en ordförande som tillsammans med en arbetsgrupp och en sekreterare ansvarar för att ta en färdplan med mål och konkreta aktiviteter. Utöver prioriterade områden etableras även horisontella områden med uppgift att stödja och realisera aktiviteter i färdplanen. Resultatet kommer sedan att redovisas den oktober 2016 på den nationella ITS konferensen i Stockholm som en del i remissförfarandet inför slutleverans till regeringen vid årsskiftet. Introduktion till det prioriterade området oskyddade trafikanter Området handlar om oskyddade trafikanter och hur dessa kan; a) skyddas från olyckor i interaktionen med andra trafikanter eller i singelolyckor b) öka mobiliteten för olika grupper oskyddade trafikanter med hjälp av ITS-lösningar. Vi har begränsat definitionen på oskyddade trafikanter till gående (bl.a. barn och äldre), cyklister, mopedister, motorcyklister och kollektivtrafikanvändare (på väg till/från färdmedel). Eftersom det finns ett prioriterat område som vänder sig speciellt till kollektivtrafik så vi har betraktat kollektivtrafikanvändare (på väg till/från kollektiva färdmedel) som övriga gående. Fyrhjulingar och terrängfordon har inte inkluderats i det nuvarande arbetet eftersom aktiviteter runt dessa grupper är av en annan karaktär och skiljer sig från andra grupper av oskyddade trafikanter (bl.a. eftersom de inte befinner sig i trafikmiljö). Vårt arbete har fokuserat på tre områden och aktiviteter för dessa som vi senare föreslår i den presenterade färdplanen. De tre områdena är: - Trafikanters beteende och interaktion mellan trafikanter - Infrastrukturåtgärder samt fordonsutveckling - Information som stöd till trafikanter Arbetsgruppen som tagit fram denna färdplan har bestått av personer från myndigheter, industri och akademi. Följande organisationer har varit representerade under en workshop i april eller gett input senare via mail eller telefon: Chalmers Tekniska Högskola SAFER Luleå Tekniska Universitet Autoliv Volvo Cars 1

2 Volvo AB Viktoria Swedish ICT SP VTI Svenska Cykelstäder Sveriges Trafikskolors Riksförbund Trivector Sweco Gruppen har jobbat iterativt genom att skicka dokumentet på remiss och implementerat olika återkopplingar som iterationerna gett. Tid och resurser har varit begränsade och detta har varit ett fungerande arbetssätt för oss. Ordförande för arbetsgruppen har varit Tania Dukic Willstrand, VTI & SAFER och sekreterare var Patrik Hillblom, Sweco. 2

3 Bakgrund Oskyddade trafikanter är en grupp i trafiken som är extra utsatt gällande skaderisker. Det är också en grupp som traditionellt inte har prioriterats när det gäller till exempel infrastrukturens utformning. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap rapporterar om skadeutvecklingen bland cyklister där det framgår att antalet svårt skadade i cykelolyckor hitintills har underskattats kraftigt. Enligt resvaneundersökning är det mer än 50 % av alla resor som görs med bil, drygt 20 % till fots, knappt 10% med cykel och ungefär 10 % med kollektivtrafik. I takt med att storstäder växer sig allt större är det många trafikanter som slåss om de ytor som existerar. En följd av denna situation är att kontaktytor mellan trafikanter ökar och med det uppstår konflikter. Till skillnad från storstäder är problemen på landsbygden och småstäder kopplade till att oskyddade trafikanter inte syns, den höga hastighet som olika fordon har samt att det inte finns separat infrastruktur eller att infrastruktur där är av en annan karaktär. Under de senaste tio åren har de oskyddade trafikanternas andel av de omkomna i trafiken gått från 35 procent till 49 procent under 2014, mycket på grund av en kraftig nedgång av antalet omkomna skyddade trafikanter. Det krävs därför extra insatser riktade mot oskyddade trafikanter för att minska olyckorna för dessa. När det gäller typ av olyckor är singelolyckor ett stort problem för cyklister och motorcyklister. För gående är fallolyckor den största anledningen till skada i trafiken. Trafiksystemet är mer omfattande idag, trafikanterna är fler och transportmedelsvalet är mer varierat. Därför behöver åtgärder för att skydda oskyddade trafikanter riktas inte enbart mot de oskyddade själva, utan även mot exempelvis bilister. Plattformen för åtgärder samt deras natur bör också varieras, eftersom alla trafikanter inte har tillgång till teknik i samma omfattning, som till exempel äldre eller barn. För att bygga robusta system är det en fördel att infrastrukturen blir en del av säkerheten för oskyddade trafikanter. I de aktiviteter som föreslås senare har vi tänkt på hela resan perspektivet med före resan där trafikanter planerar resan och avgör om de skall resa eller inte samt väljer färdsätt och vägar för resan och så vidare. Under resan är en faktor där säkerhet, komfort och tillgänglighet är viktiga aspekter att ta hänsyn till och utforma för. Efter resan är där man kan få återkoppling om hur resan gick och förhoppningsvis lära sig någon nytt som man kan ta med sig inför nästa resa ( efter resan är inte så utvecklat idag men det finns potential inför framtiden). Då det finns mål om att öka andelen resor med gång och cykel, och många val sker vanemässigt, är det viktigt att förstå färdmedelsvalet för att kunna utforma rätt typ av information. Aktiviteter som utvecklas i färdplanen och som presenteras senare i dokumentet riktar sig mot olika trafikantgrupper med hjälp av olika medel. För att öka säkerheten för oskyddade trafikanter behöver man angripa problemen från olika håll. Alla åtgärder som bidrar till att förbättra interaktionen mellan trafikanter är att föredra. Aktuella åtgärder inkluderar: Öka synlighet och upptäckbarhet av oskyddade trafikanter (OT) Minska hastigheten på fordon gäller alla fordon inklusive elcyklar och snabba cyklister i stadsmiljö Förbättra underhållet på cykel- och gånginfrastruktur Utvecklingen inom ITS hittills har drivits av fordonsindustrin (bil, buss, lastbil) och telekomföretag och få projekt utgår från de oskyddade trafikanterna. De projekt som utgår från fordonsperspektivet (bil, buss, lastbil) har än så länge i liten grad inkluderat ett oskyddade trafikanter -perspektiv. Det innebär exempelvis att man inte studerat hur gående och cyklister upplever olika ITS-lösningar för fordonstrafiken (bil, buss, lastbil) eller hur dessa ITS-lösningar hade kunnat utvecklas för att ge mera nytta åt gående och cyklister. Man har heller inte utvärderat ITS-lösningar ut ett helhets- /systemperspektiv där man tar hänsyn till eventuell beteendekompensation hos berörda trafikanter 3

4 och faktiskt användning av de olika systemen. Vad gäller utveckling av ITS för oskyddade trafikanter har det utvecklats reseplanerare som kan stödja användandet av hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik, men den fulla potentialen av ITS för oskyddade trafikanter har inte utforskats. De närmaste åren är det därför prioriterat att utvecklingen av ITS för oskyddade trafikanter kommer ikapp den utveckling som gjorts inom fordonsindustrin (bil, buss, lastbil), dels genom att all ITS-utveckling bör inkludera ett oskyddade trafikanter -perspektiv, dels genom att potentialen av ITS för oskyddade trafikanter utforskas. 4

5 Målbild 2020 med utblick 2025 ITS och oskyddade trafikanters färdplan skall vara ett bidrag till att nå transportpolitiska mål (Figur 1). På en övergripande nivå, Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta övergripande mål skall nås genom att tillgängligheten säkerställs, samtidigt som miljö, hälsa och säkerhet förbättras. Figur 1: Den transportpolitiska målstrukturen. Källa: (Prop. 2008/09: ) När det gäller oskyddade trafikanter och ITS är funktionsmål och hänsynsmål intressanta att utveckla i detta dokument. Funktionsmålet lyder: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet lyder: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås (Uppföljning av de transportpolitiska målen 2016 Rapport 2016:12, Trafikanalys). Funktionsmålet kan brytas ner i flera delmål: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Arbetsformerna, genomförandet och en av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmålet kan brytas ner i flera delmål: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet: Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att det övergripande generationsmålet för miljö och övriga miljökvalitetsmål nås samt till ökad hälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska mål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. För att kunna nå dessa mål, behöver Sverige genomföra aktiviteter som bidrar till följande: 5

6 Ökad andel resor med cykel och gång (innebär att andel biltrafik minskar). Ökad säkerhet, komfort, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Eliminering av konflikter mellan trafikanter. Ökad framkomlighet för gående och cyklister. Ökad post-crash säkerhet (det vill säga förutsättningarna att ge optimal vård vid olyckor genom automatiska olyckslarm, prediktion av allvarliga skador, etc.). Handlingsplanen föreslår aktiviteter relaterade till användning och introduktion av ITS-lösningar för att nå målen. Kunskapsläget avseende oskyddade trafikanter är inte alltid det bästa vilket försvårar utvecklingen av åtgärder som kan resultera i önskvärda effekter (Smith, Niska och Grönqvist, 2014). Kunskapsläget påverkar således en behovsdriven ansats, vilket innebär att de åtgärder som initierats åtminstone bygger på en idé om att de forskningsprojekt och utvecklingsprojekt som initierats ändock bygger på att det finns ett behov som behöver tillfredsställas. Det innebär att större satsningar kan behöva prövas innan så att inte åtgärden genomförs på ett utmärkt sätt utan att resultera i en positiv effekt. För att styra mot dessa mål bör det finnas krav på att inkludera oskyddade trafikant-perspektivet i alla ITS-projekt som får statlig med. Omfattningen kan variera beroende på ITS-projektet, men på totalen bör andelen av projektbudgeten motsvara andelen av resor (alternativt andelen av personkilometer) som görs med gång eller cykel. Detta avser projekt som inte primärt utgår från oskyddade trafikanter. I samtlig FOI inom transportområdet bör kopplingar till gång- och cykeltrafik utforskas, både vad gäller konsekvensanalys av vad ny teknik/styrmedel eller dylikt innebär för gående/cyklister och hur ny teknik/styrmedel kan utformas för att dra nytta av gång- och cykeltrafiken och stödja gång och cykeltrafiken. Detta gäller inom till exempel hela resan (bytespunkter, cykel på tåg), nya former av mobilitetstjänster och infrastrukturbyggande samt drift och underhåll. På samma sätt bör andelen medel som läggs på ITS-projekt för just oskyddade trafikanter motsvara andelen av resor (alternativt andelen av personkilometer) som görs med gång eller cykel. Då gångoch cykelindustrin inte är så resursstarkt som traditionell fordonsindustri bör man utgå från att mer stöd krävs och att den statliga medsgraden bör vara större. Man bör här ta fasta på att Sverige är världsledande inom viss gång- och cykelsäkerhetsforskning, tack vare bland annat STRADA, som ger ett mycket gott kunskapsunderlag om olyckor med oskyddade trafikanter. Sverige har därmed möjlighet att ta täten inom området oskyddade trafikanter och ITS. 6

7 Handlingsplan för Oskyddade Trafikanter I detta avsnitt presenteras de aktiviteter som föreslås genomföras inom de närmaste fem till tio åren för att kunna uppnå de mål som satts i tidigare avsnitt. Dessa aktiviteter delas upp i fem olika kategorier: 1. Öka andelen resor som sker med gång och cykel. 2. Öka säkerhet, komfort, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. 3. Bygga bort konflikter mellan trafikanter. 4. Öka framkomlighet för gående och cyklister. 5. Öka post-crash säkerhet (det vill säga förutsättningar för optimal vård vid olycka). Öka andelen resor som sker med gång och cykel Många aktiviteter som föreslås längre ner bidrar i högsta grad till att göra cykel och gång mera attraktivt, öka deras säkerhet och som konsekvens av detta öka andelen resor med gång och cykel. Aktiviteter redovisas i kommande stycken. Öka säkerhet, komfort, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter Innovativ vägbeläggning Syftet med denna aktivitet är att testa nya innovativa vägbeläggningar. Det kan handla om en interaktiv mjuk och självlysande asfalt för cyklister som bidrar till att minska skador hos cyklister när olyckan är framme. Denna aktivitet ökar på samma gång synligheten hos cyklister för andra trafikanter Bygga en prototyp av interaktiv cykelbana SP, RISE TRV SKL Trygghetsskapande belysning Denna aktivitet går ut på att bygga intelligent gatubelysning med lampor som lyser där det finns folk. Dessa lampor laddas med solenergi. Gatubelysning ökar gåendes trygghet och bidrar till att öka transporter till fots och ökar samtidigt fotgängares synlighet för andra trafikanter Bygga gatubelysning Entreprenör Kommuner SKL TRV Smarta kläder Smarta kläder är kläder som innehåller viss funktion utöver att vara ett klädesplagg. Det finns behov av att vidareutveckla dessa kläder och utvidga deras användning inom andra områden, såsom cyklister eller gående. För gående och cyklister kan smarta kläder bidra till att synliggöra användare och i sin tur höja upptäckbarhet och säkerheten. Det finns behov av att testa smarta kläder och mäta effekter av dessa. Vi förväntar oss en ökning av oskyddade trafikanters synlighet i trafiken. Det går att kombinera både ljus och sändare för att kommunicera med infrastruktur på liknande sätt som man gör idag för lavinsäkerhet. 7

8 2017 Testa smarta kläder i verklig trafik och utvärdera deras effekt. Light Flex POC Akademin TRV Energimyndigheten Mäta friktion med cykel Denna aktivitet går ut på att kunna mäta friktion med hjälp av en cykel. Denna aktivitet kommer att bidra direkt att höja säkerheten för cyklister genom att tillgängliggöra informationen användare som behöver den inklusive kommuner/entreprenörer Utveckling av mätinstrument integrerad på cykel Kommunikationsföretag Kartföretag Kommuner SKL Kommunikation mellan OT och andra trafikanter För att kunna höja säkerheten och minska konflikter och olyckor behövs det fler informationskällor som kan säga var trafikanter finns för att kunna bli upptäcks och synliggöras. Denna aktivitet skall bygga en plattform för att möjliggöra information mellan OT och andra trafikantslag för att kommunicera var man själv är till andra för att öka synligheten/upptäckbarheten Kommunikationsprotokoll Kommunikationsföretag Fordonstillverkare VINNOVA Bygga bort konflikter mellan trafikanter Fordonsutveckling Fordonsäkerhet har utvecklats enormt när det gäller förare och passagerare. Säkerhet för personer som rör sig utanför och runt fordonet har kommit en bit på väg. Det behövs vidareutveckling av fordon som automatiskt varnar/nödbromsar för OT. Det finns behov av att förbättra denna teknik ytterligare för att det skall fungera i alla scenarier inklusive mörker och dimma till exempel. Det finns också behov av att utveckla utvärderingsverktyg för dessa scenarier utifrån ett OT-perspektiv för att minska konflikter mellan OT och övriga trafikanter Uppdaterade säkerhetsfunktioner i fordon Volvo Autoliv FKG SAFER VINNOVA 8

9 Självkörande fordon Förare kommer att bli mer passiva i automatiserade fordon och OT kommer inte att kunna förlita sig på signaler såsom ögonkontakt och gester något som används flitigt i dagens interaktioner. Frågan är hur OT säkerheten kommer påverkas av detta och om det kommer uppstå nya kommunikationsbehov för att bibehålla en hög nivå av säkerhet? En annan fråga som behöver adresseras är hur mobiliteten av OT kommer förändras med introduktion av delvis och helt självkörande fordon i vårt samhälle Demonstration, vetenskapliga artiklar Volvo Autoliv FKG SAFER Viktoria Swedish ICT AstaZero VINNOVA FFI TRV Olycksstatistik och fördjupad kunskap om beteende För att kunna minska konflikter trafikanter emellan behöver vi öka vår förståelse och kunskap om hur cyklister beter sig i trafiken. Det finns behov av att utveckla en olycksdatabas med bättre insamling av data för att till exempel fordonstillverkare ska kunna trimma sina säkerhetssystem mot nya scenarier. Det finns också bristande kunskap om varför olyckor och skador sker. Det finns behov att samla data på väg Ökad kunskap om beteende hos cyklister ökad kunskap om cykelolyckor Volvo Autoliv Försäkringsbolag SAFER Akademin EU projekt Kommunicera infrastrukturens tillstånd Det kan vara telefonapplikationer för att visa på brister i infrastrukturen, eller väglagsinformation (t.ex. hala gångbanor som mäts av en person och information sprids till andra i samma område). Trafikinformation för cyklister kan leda till ett ändrat beteende, ändrad färdväg som innebär en snabbare resa samtidigt som konflikter med andra trafikanter skulle kunna minskas. Information om väglag/snöröjning etc kan spridas direkt från entreprenörerna till OT. Detta borde vara en del av upphandlingen hos kommuner Kommunikationsföretag Fordons-tillverkare VINNOVA 9

10 Öka framkomlighet för gående och cyklister Intelligenta trafiksignaler Intelligenta trafiksignaler möjliggör effektivare och eftersträvansvärda trafikflöden (till exempel gröna vågen för cyklister, kollektivtrafik eller bilister beroende på vad som prioriteras). Även hänsyn till barn och äldre som kan behöva längre gröntid för att korsa gatan som gående kan ges. En annan möjlighet som bör utredas är huruvida intelligenta trafiksignaler även skulle kunna bidra med datainsamling om cykel- och gångflöden Implementera en rutt VTI för utvärdering TRV med dessa trafiksignaler och utvärdera den innan man kan implementera fullt ut Intelligenta cykelhjälmar Genom att koppla sändare på cykelhjälmen för att kommunicera med trafikljus och få gröna vågen kan ökad tillgänglighet för cyklister och i sin tur ökad andel resor med cykel åstadkommas. En positiv bi-effekt av detta är en trolig ökning av cykelhjälmars användning. Även sändare på barn och äldre som kan behöva längre gröntid för att korsa gatan som gående Bygga en prototyp av en intelligent cykelhjälm POC Försäkringsbolag LightFlex VINNOVA Öka post-crash säkerhet (det vill säga förutsättningar för optimal vård vid olycka) Post-crash säkerhet för OT hänger inte med i utvecklingen. Det finns stora behov av att utveckla aktiviteter som leder till ökad post-crash säkerhet, det vill säga aktiviteter som bidrar till att optimal vård kan ges vid olycksplatsen samt på sjukhus. Automatiska olyckslarm och prediktion av allvarliga skador möjliggör att skicka relevant information till 112/SOS Alarm vid en olycka och är bra exempel på åtgärder som kan öka post-crash säkerheten. För att möjliggöra detta bör cykelbanor vara uppkopplad via WiFi/3G/4G/5G eller andra bra lösningar, det vill säga att det finns tillgång till snabbt nätverk för hela cykelbanan Implementering av uppkopplade cykelbanor. Kommunikationsföretag SAFER Chalmers Försäkringsbolag VINNOVA Relevanta aktörer som bör vara inblandade på ett eller annat sätt: VINNOVA, Energimyndigheten, kommunikations- och signalföretag (t.ex. Ericsson), försäkringsbolag, byggbranschen, pryltillverkare 10

11 (t.ex. Lightflex Technology, POC), entreprenad för underhåll (dela data), kartföretag, fordonstillverkare/cykeltillverkare, Trafikverket, SKL, akademi och SAFER inklusive dess partners och medlemmar. Relevans för storskalig test och demonstration På Asta Zero finns det redan en vägbana med stadsmiljö och landsvägarimplementerade. Här skulle man kunna bygga en uppkopplad cykelbana för att kunna göra försök i storskalig vägmiljö, för att dels lära sig mer om cyklistens beteende och för att kunna demonstrera och testa nya lösningar i infrastruktur eller i informationsflöde. För att komplettera de testmiljöer som redan finns i Sverige behöver vi utveckla en cykelsimulator för att lära oss mera om cyklisters beteende samt testa olika lösningar av ITS. Test site Sweden är en potentiell aktör som kan involveras i detta sammanhang. Dessa demonstrationsmiljöer behövs för att kunna mäta effekter, utveckla verktyg och göra nyttoanalyser som t.ex. påverkar hur självkörande fordon och oskyddade trafikanter ska/kan/bör samverka. 11

12 Bilagor med referenser Smith, Niska och Grönqvist, Cykeleffekt. Slutrapport för förstudie. Viktoria ICT rapport. Trafikanalys (2016). Uppföljning av de transportpolitiska målen 2016 Rapport 2016:12, Trafikanalys. 12

ITS och Oskyddade trafikanter

ITS och Oskyddade trafikanter ITS och Oskyddade trafikanter Introduktion Bakgrund till en nationell ITS Strategi och handlingsplan 2014 levererade Trafikverket ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman

Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman 1 Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS Petter Åsman Trender-Transportsystemets digitalisering Självkörande fordon Samverkande system (fordon- infrastruktur) Reglering av tillträde

Läs mer

arbetet kännetecknas av en öppen process.

arbetet kännetecknas av en öppen process. arbetet kännetecknas av en öppen process. Status - Tidplan Nov WS 17/9- ITS-konf. 26/8- Webinar 25/6- WS 20/4- Kick off Nuläge/ aktörskarta Arbete med visionen Identifiera fokusområden ITS- Strategin och

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Yvonne Wärnfeldt Väg och järnväg Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Transportstyrelsens

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

ITS i Planerings- och investeringsprocessen

ITS i Planerings- och investeringsprocessen ITS i Planerings- och investeringsprocessen Introduktion Trafikverket levererade 2014 ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Gerd Åström, Trafikverket 1 2014-05-16 Grunden våra strategiska utmaningar Kritiska områden med stort gap till önskvärt tillstånd/utveckling

Läs mer

ITS från potential till förutsättning

ITS från potential till förutsättning TMALL 0141 Presentation v 1.0 ITS från potential till förutsättning Avrapportering av regeringsuppdraget Norra Latin, Stockholm 14 maj 2014 Inledning 20 september 2013 5 maj 2014 14 maj 2014 2 PROGRAM

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket Säkrare cykling Gemensam strategi år 2014-2020 Version 1.0 Johan Lindberg Trafikverket Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-06-10 Ladda ner här: trafikverket.se/nollvisionen

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:27) om säkerhet i vägtunnlar m.m.

Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:27) om säkerhet i vägtunnlar m.m. Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Per Vedin Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...

Läs mer

Säkerhetslösningar till smartmobil för oskyddade trafikanter jalp! Appen som ska skydda cyklister

Säkerhetslösningar till smartmobil för oskyddade trafikanter jalp! Appen som ska skydda cyklister Säkerhetslösningar till smartmobil för oskyddade trafikanter jalp! Appen som ska skydda cyklister SP-dagen 2016-03-02 TRANSPORT - DEN STORA OMSTÄLLNINGEN Stefan Candefjord Forskarassistent, Signaler och

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

ITS ger dig stöd för resan

ITS ger dig stöd för resan ITS ger dig stöd för resan hela vägen, hela tiden INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Viktigt för tillväxten Snabba, säkra och klimatkloka resor och transporter är en viktig förutsättning för en god och hållbar

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Föredragande borgarrådet Ulla Hamilton anför följande.

Föredragande borgarrådet Ulla Hamilton anför följande. PM 2014: RII Dnr (001-842/2014) Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS (intelligenta transportsystem) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 15 september 2014 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER

UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER EN SVENSK FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE OCH SAMVERKANDE TRANSPORTER Stefan Myhrberg, Ericsson Forum för innovation inom transportsektorn 2014-09-03 1 FÄRDPLAN FÖR UPPKOPPLADE SAMVERKANDE TRANSPORTER En gemensam

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (7) Datum

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (7) Datum Konsekvensutredning 1 (7) Datum Handläggare Maria Nilsson Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter med kompletterande bestämmelser

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Eva Noréus Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Läs mer

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection

Press Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Anpassning av infrastrukturen för tunga fordon. NVF- 4 december. Petter Åsman

Anpassning av infrastrukturen för tunga fordon. NVF- 4 december. Petter Åsman Anpassning av infrastrukturen för tunga fordon NVF- 4 december Petter Åsman High Capacity Transports - Ett FoIprogram inom CLOSER FoI-program: Ökad energieffektivitet genom High Capacity Transport (HCT-programmet).

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer

Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion. Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 1 Introduktion Yta för bild Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

ö AB fic or Traf Trivect

ö AB fic or Traf Trivect ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Är det rätt fråga? Infrastruktursatsningar Nya

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin Tylösandsseminariet 2-4 september Lars Darin Hur gör vi nu då för att säkra cykeltrafiken? Trafikverket presenterar det pågående samverkansarbetet med att ta fram strategier och åtgärder för säkrare cykling

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,

Läs mer

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET? TVÅ METODER FÖR FART OCH FOKUS PÅ HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET Björn Wendle & Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB TILLGÄNGLIGHET? 2 TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET... är

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

TRAST 3. Ny tredje utgåva

TRAST 3. Ny tredje utgåva TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad

Läs mer

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras. YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

ELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria

ELVÄGAR. För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari RISE IKT RISE Viktoria ELVÄGAR För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Martin Gustavsson & Conny Börjesson 20 januari 2017 Research Institutes of Sweden RISE IKT RISE Viktoria RISE Viktoria 2 RISE Viktoria Forskningsinstitut

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Lena Smidfelt Rosqvist Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt

Läs mer

Metoder, verktyg och resultat

Metoder, verktyg och resultat Metoder, verktyg och resultat 5/26/2015 5/26/2015 Livskvalitet enligt SF 36 Patient Specifik Funktionell Skala - PSFS Hur inverkar synfältsdefekterna på bilkörningen? Kommer synfältsnedsättningen innebära

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Filip Kjellgren Forums kansli

Filip Kjellgren Forums kansli www.transportinnovation.se Filip Kjellgren Forums kansli 2014-05-15 1 Forums medlemmar 2014-05-15 2 Forums mål: Uppnå ett mer hållbart transportsystem, särskilt genom att bryta trenden mellan transporter

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

fordon och transporter Strategiska milstolpar framtagna av myndigheter och fordonsindustrin inom samverkansprogrammet FFI

fordon och transporter Strategiska milstolpar framtagna av myndigheter och fordonsindustrin inom samverkansprogrammet FFI 2015 2020 2025 Färdplaner för framtidens fordon och transporter Strategiska milstolpar framtagna av myndigheter och fordonsindustrin inom samverkansprogrammet FFI FFI Fordonsstrategisk Forskning och Innovation

Läs mer

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016

Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning

Läs mer

En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling PM 2015:15

En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling PM 2015:15 En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling PM 2015:15 En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling PM 2015:15 Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm

Läs mer

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt

Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt TL FOI projekt Transportpolitiska mål Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt

Läs mer

so Sveriges konununer och landsti.ng

so Sveriges konununer och landsti.ng so Sveriges konununer och landsti.ng 51 Arlandabanan infrastructure AB 52 Green Cargo AB 53 Infranord AB 54 J ernhusen AB 55 SJAB 56 Svevia AB 57 SwedaviaAB 58 SvedabAB 59 Bil Sweden 60 Cykelfrämjandet

Läs mer

Automatiserade Fordon

Automatiserade Fordon Automatiserade Fordon Björn Löfving Volvo Personvagnar Magnus Rilbe AB Volvo Jon Andersson - Scania Utredningsuppdrag FFI:s styrelse har lyft frågan hur FFI kan bidra till den strategiska utvecklingen

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

ITS rådet - en statusrapport om rådets uppgifter samt handlingsplanen 2012-08-23

ITS rådet - en statusrapport om rådets uppgifter samt handlingsplanen 2012-08-23 ITS rådet - en statusrapport om rådets uppgifter samt handlingsplanen 2012-08-23 Uppdraget Utveckla formerna för samarbete mellan myndigheter och näringsliv Ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra

Läs mer

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,

Läs mer

Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig

Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF Pontus Gruhs FoI-ansvarig Några punkter Gemenskap-branschgrupper SBUF m.fl. 2 2011-04-05 3 2011-04-05 1992 4 2011-04-05 Ett verktyg för

Läs mer

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort

Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort Trafiksäkerhet nya perspektiv på oskyddade i tätort Cykel och gång i kommunerna Variationerna i trafiksäkerhet Samband med planering/åtgärder Infrastrukturplanen 2014-2025 Presentation vid konferensen

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer