Skyttets historia. Så här såg uniformen ut i Stockholm 1864.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skyttets historia. Så här såg uniformen ut i Stockholm 1864."

Transkript

1 Skyttets historia Skyttet har funnits länge. Så länge människan har jagat har skyttet funnits till. Och en bra träning har alltid varit tävlingar. Redan på medeltiden anordnades skyttetävlingar både på tavla och på rörliga mål. Det organiserade skyttet började i Sverige på 1860-talet som den frivilliga skarpskytterörelsen. Den första skarpskytteföreningen bildades i Göteborg. Skarpskytteföreningarna var i fredstid ett organiserat frivilligt försvar vid sidan av den värvade armén. Varje skarpskytteförening skulle omfatta ett visst område stad, härad eller socken. Rörelsen skulle omfatta hela folket utan hänsyn till yrke, stånd eller samhällsvillkor. Föreningen skulle lyda under en överbefälhavare som skulle ansvara för kårens verksamhet. Vid mobilisering skulle varje förening vara skyldig att tjänstgöra inom sitt område. Om föreningen uppfyllde villkoren skulle de få ekonomiskt stöd från kungen fick föreningarna pengar för anskaffande av gevär och ammunition och till lön åt instruktörer hölls den första riksskyttetävlingen av Stockholms skarpskytteförening, då inbjöds alla landets föreningar att skicka sina representanter hade skarpskytterörelsen vuxit till sig och hade över medlemmar i 295 föreningar i hela landet. Skarpskytteföreningarna hade ett stort militärt inslag. Föreningarna var uppdelade i korpralskap på 24 man och fanns det 6 korpralskap delade man in dem i två kompanier. Skarpskyttarna bar uniform som till en början var varierande mellan föreningarna, men senare fick man en enhetlig uniform i hela landet. I föreningarna övade man nästan mer exercis än skytte. Så här såg uniformen ut i Stockholm År 1878 lämnade överbefälhavaren i Sala skarpskytteförening in en motion till riksdagen. Han föreslog att skarpskytteföreningarna skulle få rätt att organisera sig som skyttegillen med skjututbildning som huvudmål men fortfarande få behålla sina förmåner och rättigheter. Skarpskytterörelsen var då under avtagande så han ansåg att den skulle öka om de fick organisera sig som skyttegillen och med huvuduppgift att bibringa skjutfärdighet. Riksdagen följde hans förslag och i slutet av 1878 kom en kungörelse att även skyttegillena skulle få samma förmåner som skarpskytteföreningarna. Stockholms skarpskytteförening som var den största i landet ville inte följa de nya linjerna och fortsatte att bära uniform och öva exercis. På 1880-talets mitt konstaterade man att skytterörelsen ökade. Intresset hade gått ifrån de gamla

2 skarpskytteföreningarna över till skyttegillena. Skarpskytterörelsen upplöstes eller ombildades till skyttegillen. Ända från skarpskytterörelsens början hade Stockholms skarpskytteförening varit en slags inofficiell ledning för skarpskyttarna, men 1889 samlades ett antal representanter för ett antal skytteföreningar och beslutade att tillsätta en central styrelse för Sveriges frivilliga skytteföreningar och som skulle förena alla föreningar. Många föreningar anslöt sig till centralstyrelsen, men den mötte också stort motstånd. Speciellt från Stockholms skarpskytteförening som ansåg sig vara den ända centrala organisationen, trots att föreningens ordförande var den ledande i centralstyrelsen började föreningarna uti i landet ansluta sig till skytteförbund som stod under centralstyrelsen. Stockholms skarpskytteförening motsatte sig in i det längsta den nya organisationen, men anslöt sig nu till det redan befintliga Stockholms skytteförbund. Och nu ökade skytterörelsen i landet ändrade centralstyrelsen på skjutprogrammet från att tidigare bara skjutit stående från 240 meter, ändrade man det till precisions skjutning från 300 meter i olika ställningar och snabb eld från 200 meters avstånd. Skytterörelsens medlemsantal höll sig stabilt under många år men år då det var oro i utlandet mångdubblades både medlems- och föreningsantalet. Nu behövdes det en omorganisation av ledningen för skytterörelsen. Den som fanns hade visat sig vara alldeles för dyr och otymplig föreslog man att centralstyrelsen skulle omorganiseras och man tillsatte en kommitté för att arbeta fram ett förslag utfärdade man bestämmelser om en omorganisering av styrelsen. Centralstyrelsen och det allmänna representantmötet som hade ungefär samma uppgifter skulle ersättas av en skytteförbundsöverstyrelse. I den ingick bara ett ombud från varje skytteförbund förutom verkställande utskottets medlemmar och Kungl. Maj:ts ombud utfärdades grunder och stadgar för den frivilliga skytterörelsen. Det viktigast var att mellan skytteförbund och förening skulle det finnas en skyttekrets. Den skulle omfatta föreningar inom ett visst område och den skulle få föreningarna att samverka när det gällde tävlingar och fältskytte. Inför första världskriget fick skytterörelsen ett nytt uppsving i medlemsantalet. Och under krigsåren kom skytterörelsens uppgifter att öka. Den skulle bli en ständig skjutskola åt försvaret och en styrkekälla för folkets motståndsvilja. Här är några gevär använda inom skarpskytterörelsen och den tidiga frivilliga skytterörelsen. Uppifrån och nedåt: Kammarladdningsgevär m/1864 kaliber 12,17mm, Kammarladdningsgevär Remmington m/1867 kaliber 12,17mm, Bakladdningsgevär Remmington m/ kaliber 8 mm, Repetergevär Mauser m/1896 kaliber 6,5mm

3 Arboga skyttegilles historia Två ledande män av den frivilliga skarpskytterörelsen i Stockholm var August Blanche och Julius Mankell, det var de som tillskyndade bildningen av skytterörelsen i Arboga. Det berättas om dem i historiken som skrevs till Arboga skyttegilles 70-års jubileum: På initiativ av kaptenen Julius Mankell och författaren August Blanche, vilka på våren 1862 kommo hit till staden och gingo ur hus i hus, talande om väckande intresse för skarpskytteidén, bildades samma år Arboga skarpskytteförening. Exakt vilket datum den bildades vet man ej, alla papper och protokoll från åren saknas. Men den 25 maj 1862 bildades Köpings stads och Åkerbo härads skarpskytteförening och en skarpskyttecorps för Westerås stad den 14 juni 1862, så man kan gissa att skyttegillet i Arboga startade ungefär vid samma tidpunkt på våren Det ända som finns kvar från 1862 är en kassabok som börjar den 13 september men man kan inte säga om det var den första kassaboken eller inte. Men man kan läsa ur kassaboken att en skarpskytterörelse var aktiv i Arboga i september och att namnet på organisationen var Arboga frivilliga skarpskyttecorps bytte de namn till Arboga frivilliga skarpskyttekår som sen behölls till 1888 då de bytte till Arboga frivilliga skyttegille. Inskrivningsavgiften i föreningen var en riksdaler riksmynt (1 rdr rmt = 100 öre). Medlemsantalet vid grundandet var 200 stycken. Perioden Det ända som finns bevarat från den tiden är kassaboken, räkenskapsboken för musikkåren och vissa juridiska handlingar. En av de första åtgärderna vid bildandet var att hitta en övningsplats. En lämplig plats fanns inom den s.k. Södra utmarken. Området ägdes av Erhard Ferdinand Silfverling och han upplät marken till skarpskytteföreningen troligen redan I december 1863 sålde han sitt södra utmarks område men inte den mark som han ställt till förfogande som övningsplats till skarpskytteföreningen. Köpekontraktet vid affären lyder Undertecknad försäljer härigenom till välborne änkefru överstinnan Efrusén Heijkenskjöld besittningsrätten till den å stadens södra skog belägna och till gården no 25 v. Kv. Söder om ån belägna av Arboga stad hörande skogslott undantagandes den del av samma skogslott som är till Arboga stads skarpskyttekår upplåten, men med den å skogslotten uppförda åbyggnad mot en betingad köpesumma av tvåtusen riksdaler riksmynt att betala den 14 mars 1864, försäkras. Arboga den 24 december 1863 E.F. Silfverling. Bevittnas av : F. Forsberg och E.W. Rahm.. Vid den tid då den här affären uppgjordes hade Silfverling redan gjort upp de juridiska förhållanden i relation till skarpskytteföreningen. Följande visar detta Den jord, som av fabrikören F. Silfverling välvilligt skänkt och upplåten till Arboga frivilliga skarpskytteförening, hava undertecknade denna dag uppmätt och befinnes densamma utgöra tre tunnlands areal, däri inbegripa nuvarande exercisplats, åkertäppan, skjutbanan samt nödiga vägar, vilket allt vi under vördnadsfull tacksägelse till givaren önska få för framtiden överösade och undantagna. Arboga den 22 juni T. Elfsted, G. Bergström, L.W. Lundborg, A.G. Fahlström, C. Holm.. På övningsplatsen byggdes efter att ha iordningställt platsen en paviljong och en skjuttavla i trä, senare skänktes en tavla i järn av Arboga gjuteribolag. En annan åtgärd var att anskaffa gevär. Sådana lånade man ur kronans förråd.

4 Det finns olika uppgifter på hur många gevär man lånade. En uppgift är att man lånade 22 stycken gevär M/1860 med tillbehör och 100 flintlåsgevär med bajonetter från Karlsborgs gevärsförråd och från Stockholms gevärsförråd 150 flintlås gevär med bajonetter. Flintlåsgevären var av modellen 1815 med kalibern mm vilket var skarpskyttarnas första exercis vapen, gevär M/1860 var ett räfflat framladdningsgevär med kalibern mm med en utgångshastighet av 485 m/s vilket var väldigt mycket på den tiden. Uniformer var också en sak som skulle skaffas fram. Uniformen fick var och en betala själv. Utrustningen och befälstecknen varierade mycket mellan olika föreningar. Arboga Skyttegille hade redan från början enhetlig uniform. Musikkårer var nästan ett obligatoriskt inslag i skarpskytteföreningarnas organisation under ett stort antal år. Arboga gjorde inte något undantag på den punkten men musikkåren hade särskilda räkenskaper och var bara kollektivt ansluten till föreningen. Redan den 1 augusti 1863 finns musikkåren med i föreningens räkenskaper som Årsavgift av musikcorpsen 12 rdr rmt. Kårens egen fragmentariska kassabok omfattar inkomster och utgifter på 656:87 rdr rmt och kassaboken visar en ganska intensiv och omfattande musikverksamhet. Ekonomin var ibland ganska jobbig. Inkomster kom in genom medlemsavgifter. Mindre gåvor och annordnande av mindre dans soirée och sällskapsspektakel. Men utgifterna var också stora. Det fanns stadsanslag men de var ganska begränsade med olika bestämmelser. I den situationen var en gåva från J.O. Rosendahl i juni 1863 på 1000 rdr rmt väldigt välkommen. Pengarna användes till att köpa egna gevär. En del av dem såldes till medlemmarna. Den 8 april 1867 upprättade kaptenen C.T Strömberger ett testamente på 1000 rdr rmt till skarpskytteföreningen. Det lydde Testamentariskt förordnande Till amunition för målskjutning för det närvarandet, av Arboga skyttecorps, så länge den fortgår, och därefter av den benämning, som därefter uppstår, årliga räntan 6 ½ procent, varav tio riksdaler avtages och tilldelas den, som upphunnit högsta pointen, av deponerade ett tusen rdr rmt, som insättes till full säkerhet mot inteckning i fast egendom med halva värdet. Kaptenen avled den 10 september 1871 och hans testamente faställdes vid Arboga stads rådstuvsrätt den 19 februari En av skytterörelsens första större övning, tillsammans med armén hölls på Sanna hed i Närke midsommarhelgen Deltagarantalet var man från olika skarpskytteföreningar. Även Arboga skarpskytteförening var representerad, det var första gången de var med i rikssammanhang. Samarbetet mellan de olika föreningarna uppbyggdes snabbt under 1860 talet och Arbogaskyttarna deltog ofta i gemensamma övningar både i och utanför länet. Dessutom anordnades tävlingsskjutningar i Arboga under perioden Under 1870 talet då skarpskytterörelsen var på tillbakagång märktes det även i Arboga, men det blev aldrig så allvarligt som i övriga delar av landet. Föreningen skickade representanter till de årligt återkommande skarpskyttemötena i Stockholm års representantmöte var det näst sista, och bara 24 skarpskytteföreningar var samlade. Arboga hade även sänt representanter till det mötet, vilket visar både aktivitet och intresse. Perioden När Arboga frivilliga skarpskytteförenings styrelse hade sammanträde den 15 januari 1880 var följande närvarande: borgmästare R. Bosaeus, konditor A. Johansson, snickarålderman A.G. Fahlström, handlare L. Levert och kakelungsmakare A.G. Andersson. I stort sett kom styrelsen att ha ovanstående sammansättning under perioden.

5 1880 skedde en befälsändring, det gällde överbefälhavareposten. Föreningens första överbefälhavare var kaptenen Waller efter honom övertog baron S. Creutz posten som överbefälhavare. Vid 1880 års början meddelade Creutz att han hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om att sluta som överbefälhavare. Den 1 februari 1880 valdes tre personer ut som kandidater till överbefälhavarposten. De tre var i första hand konditor A. Johansson, i andra hand stadsfiskal C. Klingberg och i tredje hand handlare L. Levert. Föreningen anhöll hos Kungl. Maj:t om att välja en av de tre. Vid ett föreningssamanträde den 21 mars 1880 meddelades att Kungl. Maj:t förordnat konditor A. Johansson till överbefälhavare. Han kvarstod på posten så länge som den gamla skarpskytterörelsens militära organisation fanns kvar. Medlemsantalet 1880 var 160 stycken och militärt sett var de ett kompani med fyra korpralskap. När man bytte överbefälhavare bytte man också chefer i korpralskapen. A. Johansson hade länge varit kompanichef och i hans ställe valdes L. Levert. Han hade i sin tur varit vice kompanichef och den platsen övertogs av tredje korpralskapets chef A.L Lundqvist. Efter honom valdes R. Fahlström. Andra korpralskapets chef hade flyttat från stan och efterträddes av C.E. Åhlander. Vice korpral platsen i fjärde korpralskapet var också tom och dit valdes W. Sundström. Till instruktör valdes lite senare J.G Wickholm, hans årsarvode fastställdes till 125 kr men höjdes 1884 till 150 kr. Skarpskytterörelsen hade under de här åren nått sitt bottenläge på åtskilliga platser i landet. Därav den här personuppräkningen för att visa att föreningen i Arboga fortfarande var aktiv. Den 21 mars 1880 visade överbefälhavaren upp en ny modell till uniformsrock likadan som Stockholm och flera andra föreningar hade antagit. Den kostade bara 18 kr och det beslöts att man skulle anta den modellen. Tävlingar och prisskjutningar stod även under den här perioden högst upp på programmet. Den 3 oktober hölls en prisskjutning för länets första skarpskyttedistrikt (ur protokoll 23/9 1881) i Arboga. Landshövdingeämbetet hade på den tiden mycket att säga till om vid sådana skjutningar, föreningarna kunde framföra förslag och önskemål. Men det var landshövdingeämbetet som bestämde tid och plats för sådana skjutningar. Den 20 april fick Arbogaföreningen en skrivelse från landshövdingeämbetet angående skarpskyttarnas tävlingsskjutning i första distriktet av Västmanlands län, i det föreslogs det bland annat att Som ändring i förut vanliga bestämmelser önskas, att skarpskyttar som vill i tävlingen deltaga, bör under årets lopp deltagit i minsta en eller två övningar i exercis och manöver å fältet.. Det framgår inte om man följde dessa anvisningar eller inte, det finns inte heller några resultat eller något om uppläggningen. Däremot finns det ett styrelseprotokoll från den 23 september 1881 som visar att de ekonomiska förutsättningarna var dåliga. Men man beslutade att skulle ta pengar ur kassan men överbefälhavaren åtog sig att hitta något sätt att finansiera skjutningen. dessutom bestämde man att ta en inträdesavgift, 1 krona av skarpskyttarna i föreningen och 2 kr för övriga som ville titta på skjutningen. Detta löste den ekonomiska frågan någorlunda. Musikkåren var fortfarande aktiv under den här perioden. Vid ett styrelsemöte den 12 januari 1884 beslöts att såsom instruktör för föreningens musikkår för en månads tid antaga herr J.A. Molin från Örebro (ur protokoll 12/1 1884). Samtidigt togs beslut på att inköpa en tuba för 210 kr åt musikkåren. Befälhavaren inom musikkåren var under tiden bodbiträdet A. Lejdström. Föreningen deltog i och anordnade också olika offentliga evenemang. Det gällde också särskilda högtidsdagar. Den 6 november 1882 anordnade man en minneshögtid med anledning av 250 årsminnet av Gustav II Adolfs död. Säkert förekom föreningens fana under dessa evenemang men det berättas det inget om. Man kan inte säga när fanan införskaffades.

6 Men år 1885 behövdes den repareras och tvättas, det tyder på att den funnits ganska länge och används flitigt. På duken bar den i alla fall årtalet 1862 och Arbogas stadsvapen och var krönt med Karl XV:s namnchiffer. På hösten 1887 noterade man en tillbakagång på intresset bland medlemmarna. Det hade redan synts tidigare i september 1884, då hade man vidtagit åtgärder. De bestod av att organisationen rent militärt skars ned genom att man minskade korpralskapen från fyra till bara tre. Men i september 1887 var det allvarligare. Ordföranden och överbefälhavaren A. Johansson klagade vid ett styrelsemöte över det kända förhållandet att föreningens medlemmar på senare tiden visat en beklaglig likgiltighet för det övningar i vapenföring, marsch och manöver som inom föreningen anställt (ur protokoll 23/9 1887). Sedan detta konstaterats drog han två slutsatser av läget: Ett. en sammanhållning av föreningen som skarpskytteförening kunde på grund av sagda förhållanden hädanefter svårligen äga rum, men två, om skarpskytteföreningen ombildades till skyttegille skulle den såsom sådant varda vida verksammare att döma av det jämförelsevis större intresset varmed målskjutningsövningarna ännu omfattades. Därefter läste han upp ett förslag på stadgar för ett skyttegille. Styrelsen höll med honom och beslutade att frågan skulle tas upp på nästa års allmänna sammanträde så att också medlemmarna kunde få sin vilja fram. Det allmänna mötet hölls den 20 november Då beslutades det enhälligt att följa det förslaget, det nya namnet blev Arboga frivilliga skyttegille. Stadgarna och ombildningen godkändes av Konungens befallningshavande i Västmanlands län den 16 december 1887, och under den första delen av 1888 började den praktiska avvecklingen av den gamla skarpskytteföreningen. Och uppbyggnaden av den nya föreningen. Perioden Den nya föreningen Arboga frivilliga skyttegille utsåg vid sitt första allmänna sammanträde i rådhuset den 8 januari 1888 följande styrelse: borgmästare R. Bosaeus, kakelungsmakare A.G. Andersson, stadsfiskal L.W. Jakobsson, snickarålderman A.G. Fahlström och handlare L. Levert. Till överbefälhavare/ordförande valdes konditor A. Johansson enligt de nya stadgarna 6 överbefälhavaren äger högsta kommandot vid skyttegillets samfällda övningar och möten.överbefälhavaretiteln behölls alltså tills vidare. Även uniformen behölls tillsvidare och man beslöt att använda följande gradbeteckningar i huvudbonaden en svart plym med en av blått och gult siden veckad kokard, något över 1 dec.- tum i diameter, i vars mitt är fästad en förgylld knapp med stadens vapen, samt axelklaffar av samma färg som den rock skyttemedlem begagnar. Överbefälhavaren: en bred guldrand å axelklaffarnas ytterkanter samt å vardera klaffen 3 förgyllda stjärnor. Kompanichef: en smal guldrand å ytterkanten av axelklaffarna samt en bredare dylik i mitten av klaffarna längst den samma. Avdelningschef: smala ränder å axelklaffarnas ytterkanter. Troppchef: breda silverränder å axelklaffarnas ytterkanter, samt halvtroppchef: smala silverränder å axelklaffarnas ytterkanter (ur protokoll 25/3 1888). Vissa förändringar i ledningen inträffade ganska snart under den här perioden. Den viktigaste var att den 27 december 1881 avsade sig konditor A. Johansson överbefälhavareposten på grund av sin hälsa. Hans efterträdare sergeant J.G. Wickholm utsågs En annan förändring i ledningen var att snickarålderman A.G. Fahlström avgick. Han hade varit en av de ledande männen i Arboga sen starten Enligt de sista protokollen som finns före 1899 bestod styrelsen av borgmästare R. Bosaeus, bildhuggare C. Widholm, konditor J.O. Lindström, boktryckare K. Östergren och bokhållare L. Johansson. Ordförande var fortfarande sergeant J.G. Wickholm.(Benämningen överbefälhavare användes sista gången i protokollen den 7 februari 1892).

7 Ledningen överstyrelsen var enligt följande: kompanichef skräddarmästare A.L. Lundqvist, vice kompanichef bildhuggare C. Widholm, första avdelningschef C.G. Ekholm, andra avdelningschef konditor J.O. Lindström och tredje avdelningschef L. Johansson. Tävlingar förekom regelbundet under åren På årsmötet den 27 januari 1889 redovisades att under 1888 hade hållits tio allmänna skjutningar där det förbrukats skarpa patroner. På årsmötet 1889 rapporteras att 11 övningsskjutningar hållits och ur skjutprotokoll kan man se att skott avlossats och under 1890 höll man 15 övningsskjutningar och skott avlossades skjutövningar och avlossade skott övningsskjutningar och avlossade skott. Den 23 september 1894 hade man en extra skjutning i samband med de så kallade stadsprisskjutningarna. Staten delade ut en prissumma på 51 kronor till bäste skytt vid skjutningen i föreningen. Och föreningen tog en anmälningsavgift till skjutningen på en krona till att användas dels såsom fyllnad av priser, dels till beredande av inköp av öl och smörgåsar (ur protokoll 10/9 1894). Underhåll och reparationer och nyanskaffning av materiel var också förekommande under de här sju åren. Den 16 augusti 1890 beslöt styrelsen att gå i författning om den gamla skyttepaviljongens försäljning såsom varande överflödig, och att det, om den finge stå kvar längre utan vård, befarades ruttna ned (ur protokoll 16/8 1890). Paviljongen såldes under hösten 1890 för 30 kronor. Ungefär samtidigt såldes tomhylsor för 40 kronor. Pengarna användes främst till tre ändamål. Ett var att gillets tavlor var dåliga och sönderskjutna och styrelsen beslöt att köpa in tio papptavlor från Stockholm och för att inte de skulle förstöras av kulstänk från skjutvallen beslöts att en trätavla skulle köpas. Ett år senare beslöt man att (inköpa tvenne nya skottavlor av stålplåt, Bergsunds tillverkning (ur protokoll 5/3 1893). Tavlorna inköptes för 70 kronor styck. Två gamla järntavlor vid Arboga skyttegilles bana. När skarpskytteföreningen ombildades till skyttegille ombildades även skarpskyttemusikkåren till en ny musikförening men några papper på den föreningens verksamhet går inte att hitta. Hur många medlemmar det fanns i Arboga frivilliga skyttegille vid bildandet 1888 vet man ej. Medlemsavgiften var 1888 en krona per år och 1888 var det 35 som betalat avgiften. Men det var svårt att få in medlemsavgifterna och det finns papper som visar att det var fler medlemmar än 35. Vid årsmötet 1889 var det t.ex. 43 medlemmar närvarande.1893 fanns det 68 vid året början och 59 vid årets slut. Perioden Från den här perioden finns inte heller några papper eller protokoll. Men det finns ett par konstiga saker. I protokollsboken är det sista protokollet från 10 december 1894 och direkt

8 efter kommer ett protokoll från ett sammanträde den 14 maj Det andra är kassaboken i den kan man se på sidorna 76 och 77 har följande rubriker Debet. Arboga frivilliga skyttegilles kassaräkning för Kredit. Inkomst sidan börjar fullt i sin ordning med behållningen från 1893 och fortsätter med ett par inkomstposter för 1894 men avslutas med ränteinkomster från den 31 december Utgiftssidan har också ett par utgifter för 1894 och slutar med en uppgift från den 31 december De förda debet och kredit sidorna har sen följande underskrift Arboga den 31 december 1898 J.O. Lindström. Räkenskaperna för åren äro granskade och utan anmärkning befunna. Arboga den 1 juli 1899 G. Karlsson C. Johansson. Man vet inte om skyttegillet bedrev någon verksamhet under de här åren. Men under de här åren hade de i alla fall en styrelse. Det kan man se i ett protokoll från den 14 maj I det står det om att styrelseberättelsen från 1898 upplästes, att ett ordförande byte var aktuellt med anledning av den nuvarande chefens mycket upptagna tid och att den chefen fortfarande var sergeant J.G. Wickholm och att skräddarmästare A.L. Lundqvist bad att få avgå som kompanichef. Skyttegillets verksamhet låg alltså nästan nere under dessa år, men gillet räddades ur den med stor hjälp av IFK. Deras medlemmar ägnande mycket tid åt skytte och kom sen att utgöra en speciell sektion inom skyttegillet. Detta hände inte bara i Arboga utan man hade problem i andra delar av landet också. Till exempel i Kungsör hjälpte också Kungsörs IFK till att rädda föreningen. Rekonstruktionen 1899 Den 14 maj 1899 hölls ett sammanträde som man nästan kan betrakta som ett återuppbyggande av Arboga frivilliga skyttegille och ett återupptagande av arbetet i gillets regi. Ny styrelse valdes. Det blev: Borgmästare R. Bosaeus, bildhuggare C. Widholm, bokhållare L. Johansson, boktryckare K. Östergren och konditor J.O. Lindström. Som s.k. chef och ordförande kvarstod enligt beslut sergeant J.G. Wickholm. Kompanichef blev C. Ekholm och vice kompanichef C. Jansson. Till första avdelningschef utsågs E.E. Flodström, till andra skräddarmästare A.L. Lundqvist och till tredje avdelningschef A. Pettersson. Till de tre instruktörs befattningarna valdes E.E. Flodström, A.L. Lundqvist och G. Gustafsson. Vid rekonstruktionen beslutade man även om nödvändiga reparationer av gillets skjutvall och anskaffandet av markörer och gevär. Återuppbyggnaden av gillet gick smidigt. Redan den 17 september 1899 hölls den första prisskjutningen då 25 kronor fördelades i sju olika pris med varierande summa, och den följdes av ytterligare en den 1 oktober 1899 då det delades ut 35 kronor i fem olika pris. Perioden Från och med år 1900 finns nästan alla protokoll, kassaböcker och andra papper bevarade Det här året bytte man namn igen till Arboga skyttegille och den 2 maj 1900 fastställde centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar det insända förslaget till stadgar för föreningen. Den 26 maj 1900 inröstades som ständigt passiva medlemmar i gillet C. Wettergren, J.A. Lundborg, A. Holmberg, F. Lundvall, C.A. Berglund, J.G.W Hartelius, H. Husberg, L. Levert, L. Pettersson, G. Lundblad, H. Hellsund, A. Johansson, Z. Åbergh, H. Stenberg och som årligen betalande passiva medlemmar H.L. Asperén, K. Johansson, a. Nyberg, C.E. Wård, L. Ekequist och E. Brattström. (ur protokoll 26/5 1900). Under 1900 hölls följande skjutövningar: 570 skott från 100 meter, skott från 200 meter och skott från 300m. En elektrisk telefonledning från skottvallen inköptes detta år.

9 1901 Gillet skickade 5 representanter till tävlingen om Göteborgs Skyttegilles vandringspokal (ur protokoll 19/6 1901). Tävlingen om stadspris ägde rum söndagen den 29 september för I klass kl 9-10 fm. Samt för II klass och III klass kl fm. (ur protokoll 25/9 1901). Av de 213 kronor gillet fick i stadsanslag för det användes 142 kronor till priser. Medlemsantalet var vid slutet av aktiva och 26 passiva medlemmar Den 26 mars 1902 beslöt man att köpa 8 stycken 6,5 mm Mausergevär och rengöringsverktyg och uppdrogs åt herr Wilhelm Holmberg att omedelbart ombesörja sammas rekvirerande (ur protokoll 26/3 1902). Den 20 juli 1902 anordnades den första skjutningen om gillets egen vandringspokal, och A. Törner fick i uppdrag att skaffa för skjutbanan lämpliga telefoner som skulle vara färdiga att användas vid denna tävling. De skyttar som deltog i tävlingen om Nordiska Metall Aktiebolags Pokal fick ammunitions ersättning in natura (ur protokoll 25/9 1902). Åtta guld, nio silver och tio bronsmedaljer erövrades av gillets medlemmar under Medlemsantalet var vid slutet av aktiva och 25 passiva medlemmar. Av de aktiva voro 38 under värnpliktsåldern, 32 tillhörande beväringens 1.uppbåd, 13 tillhörande 2.uppbådet, 11 tillhörande landstormen, 1 militär i tjänst och 22 övriga (ur årsredogörelsen för 1902) Den 20 augusti beslöt man att anordna ett stängsel kring skjutstationerna å 300 och 200 metersavståndet det åtog sig A. Lundkvist välvilligt att ombesörja samma (ur protokoll 20/8 1903).Vid 1903 års utgång avgick Löjtnant J.G. Wickholm (tidigare sergeant) som gillets ordförande års stadsanslag låg på 169,50 och anslaget från Västmanlands läns landsting var 24,30 kronor. Årsutgifterna för ammunition st mauserpatroner, omladdning och ny gick på 623,30. Markeringsarvodet var 100 kronor och arvodet för materialförvaltning var också 100 kronor. Under året sålde man ammunition och tomhylsor för 623, När man sen på det allmänna mötet 1904 skulle välja en ny ordförande efter löjtnant J.G. Wickholm, uppstod några problem. Inför valet uppsattes enhälligt som kandidat till ordförandesysslan W. Holmberg. Han såg sig på grund av bristande tid nödsakade avsäga sig uppdraget (ur protokoll 16/2 1904). Då bordlades frågan och man tillsatte en tremannakommitté att hitta ett lämpligt namn till nästa sammanträde. Vid ett sammanträde den 20 april 1904 valdes bildhuggare C.F. Widholm till gillets ordförande. Under 1904 anlade man också en avdelningsbana i Viby å hr J. Anderssons mark (ur protokoll 29/6 1904). Även detta år deltog gillet genom representanter i tävlingarna om Nordiska Metall aktiebolags vandringspokal och tävlan om Göteborgspokalen. Tävlingen om gillets egna vandringspokal hölls den 11 september 1904 och stadsprisskjutningarna hölls den 2 oktober Skjutning med kammarammunition startade det här året under ledning av löjtnant F. Bartelius och kassör E.A. Eklund. De tog också initiativet att undervisa eleverna i folkskolans fjärde klass i skytte med kammarammunition. Den undervisningen utvidgades, och året efter anordnades övningar för alla folkskolegossar (ur protokoll 9/2 1906). Ammunitionspriset 1905 var 5,5 öre per skott.

10 En smärre incident rapporterades under Det berättas om det i ett protokoll från den 14 september Behandlades en från hr A. Lundqvist inkommen skrivelse vari det yrkades ändring i det protokoll som fördes vid andra tävlingsskjutningen för året om gillets vandringspokaler söndag den 28 augusti, vid vilket tillfälle hr Lundqvist ansåg sig blivit tillerkänd 3 points för lite. Styrelsen ansåg dock ej - i rak strid mot de uppgifter som av tjänstgörande markör lämnats - kunna bifalla denna hr Lundqvists skrivelse utan beslöt enhälligt att omskrivne protokoll skulle gälla i oförändrat skick Nya stadgar antogs 1906 och fastställdes av Skytteförbundets överstyrelse via Västmanlands skytteförbund den 6 juli För att stimulera rekryteringen av nya medlemmar, fick de som under 1906 skaffade tre nya anslagsberättigade medlemmar i eller under beväringsåldern (ur protokoll 8/4 1906) 50 st mauserpatroner Den 14 april 1907 tog man upp vissa ekonomiska frågor vid ett styrelsemöte. I det sammanhanget beslöt man att å själva skjutbanans avskrivningar årligen skulle göras med 10% (ur protokoll 14/4 1907). Ammunitionspriset var under 1905 och ,5 öre per skott men sänktes 1907 till 5 öre per skott. Underavdelningen i Viby var fortfarande aktiv, och 1907 var E. Larson skyttebefälhavare och F. Alm instruktör (ur protokoll 14/ Följande skyttar erhöll 1907 skyttemärken: Silver, I. Holmberg, E. Widholm, A Jansson, I. Jansson. Brons, G. Lundholm, G. Pettersson, V. Johansson, C. Andersson, H. Nordqvist. (ur protokoll 14/4 1907) 1908 Vissa förändringar i styrelsen inträffade under 1908: Vid val av styrelse utföll sålunda: efter herr C.E. Widholm, vilken avsade sig ordförandeskapet, valdes herr I. Holmberg: av övriga avgående ledamöter omvaldes herrar K.J. Lundahl och E.B. Andersson samt nyvaldes hrr A. Örström och J. Lundqvist efter hrr E.A. Eklund och G. Ekequist, vilka båda avböjt återval. (ur protokoll 5/4 1908). Vid ett sammanträde den 17 april 1908 meddelades att majoren och riddaren G. Mossberg åtagit sig att vara instruktör för Den 20 september hölls de vanliga insatsskjutningarna. Till den tävlingen inbjöds Västerås skarpskytteförening, Örebro skytteförening, Eskilstuna skyttegille, Eskilstuna skarpskytteförening, Spångboda- Frövifors och Fellingsbro skyttegille, Röfors-Medåker, Götlunda skytteförening, Björkskogs skytteförening, Kungsörs skytteförening, Skedvi skytteförening och Köpings skyttegille. Den 5 april 1908 tog man upp på ett sammanträde att gillets vandringspokal för andra och tredje skjutklasserna under åren överlämnades till herr K.J. Lundahl som för alltid erövrat densamma.. Den 19 oktober 1908 beslutades man om att inköpa två pokaler, en för andra och en för tredje klass, till ett sammanlagt pris av 48 kronor och 25 öre och att å pokalerna anbringa gravering Arboga skyttegilles vandringspris klass(resp II och III) 1908 (ur protokoll 19/ ) Till minnet av gillets 10:de arbetsår efter rekonstrueringen 1899 (ur protokoll 8/4 1909). Anordnades en sommarfest. Det märkliga med den festen var att Anti-tuberkulosföreningen inbjöds att till hälvften deltaga (ur protokoll 8/4 1909). Festen blev så lyckad att den upprepades som en basar den 9-11 juni 1911.

11 1910 Den 4 juli 1910 fick skyttegillet ett lagfartsbevis med bl.a. följande innehåll: Att Rådstuvurätten i Arboga innevarande dag beviljat lagfart för Arboga skyttegille å gården no 25 med tomten no 245 inom Västra Qvarteret Söder här i staden, vilken fastighet gillet enligt köpeavtal den 30 juni för niotusenfemhundra kronor tillhandlat sig av C. Eriksson, V. Eriksson, E. Rahlén, född Eriksson och hennes man J. Rahlén, S.A. Eriksson, född Gustavsson samt omyndige A. Eriksson, E.E. Eriksson, K.S. Eriksson, S.M. Eriksson och E.K. Eriksson, de omyndiga genom deras förmyndare, svarvaren A.A.F. Lundberg; hållande tomten no 245, enligt Byggnads Nämnden den 27 maj 1908 godkänd mätning: i norr mot Arboga å 20:34 meter, i öster mot Bergsgränd 38:30 meter, i söder mot stora gatan 20:19 meter och i väster mot Kallstensgården 35:92 meter eller i areal 749:4 qvadratmeter; betygar. Arboga rådhus den 4 juli 1910 på Rådstuvurättens vägnar: (oläslig namnteckning). Perioden Major G. Mossberg, som från 1908 varit instruktör omvaldes även Under året uppkom frågan om jakträtt på gillets marker och efter en ansökan från Arboga jaktklubb fick de jakträtten för 5 år framåt I slutet på 1911 avgick grosshandlare I. Holberg som gillets ordförande och till hans efterträdare valdes den 21 april 1912 direktör L. Blume. Övriga ledamöter i styrelsen var O. Johansson, K. Östgren och J. Fuhr Den 2 juni 1913 fastställdes regler för de av direktör Blume skänkta rekryteringspriser (ur protokoll 2/6 1913). För att få första pris skulle man ha skaffat minst 20 nya anslagsberättigade rekryter och för andra pris skulle man ha skaffat minst 15. Ett villkor var att ingen av de nya förut tillhört annan skytteförening (ur protokoll 2/6 1913). Priserna var pokaler med en inskrift: Arboga skyttegilles ordförande pris för rekryteringsarbete år 1913 (1:a respektive 2:a pris) Till ny instruktör efter Major G. Mossberg som avgick, valdes kapten G. Bergöö Ett nytt pris uppsattes vid ett sammanträde den 11 juni 1915 med följande anteckning i protokollet Beslöts uppsätta ny pokal för tredje klass, vilken vänligen anskaffas och bekostas av ordförande (direktör L. Blume). Skjutning om denna ägde rum den 27/6, 18/7 och 5/ Det här var första gången gillet behövde söka bidrag från kommunen. Pengarna behövdes till att skaffa nya pipor till gillets gevär.

12 1917 Under 1917 anordnades tävlingar om skyttegillets egna vandringspokaler. 1:a klass vanns av I. Johansson på 207 poäng, 2:a klass vanns av D. Eriksson på 199 poäng och 3:e klass vanns av H. Karlsson på 237 poäng. Vid tävlingen stadspriserna utdelades 33 kronor till rekrytklassen, 9 kronor till klass 1, 29 kronor till klass 2 och 54 kronor till klass 3. Medlemsantalet i slutet av 1917, 139 aktiva och 39 passiva medlemmar Den 8 och 29 september 1819, samtidigt som tävlingarna om gillets egna vandringspriser hölls för första gången tävlingen om Direktör Blumes pokal. Segrare blev C. Åkerman på 119 och 118 poäng. Priset på ammunition höjdes från 5 öre till 10 öre men man fick tillbaka 2 öre för varje återlämnad tomhylsa. Underhållskostnaderna för gillets fastighet hade under 1917 varit stora och för att få in pengar till dem högg man ved på gillets marker och sålde för 8 kronor per kubikmeter avgick direktör L. Blume från ordförandeposten och efterträddes av köpman E.B. Andersson. Övriga styrelseledamöter var Herrarna E. Klint, K.J. Lundahl, G. Hellström och B. Post (ur protokoll 9/3 1919). K.J. Lundahl vann tävlingen om Direktör Blumes pokal och fick därmed andra inteckningen i pokalen. C. Åkerman fick Länsförbundets bronsmedalj Även detta år avverkade man ved på gillets marker och sålde, men man fick bara 2,25 kronor per kubikmeter den här gången skickade gillet tre representanter till den årliga riksskyttetävlingen i Gävle. Och man deltog också som vanligt i tävlingen om Göteborgspokalen, representanterna var uppdelade i två lag, det ena fick 412 poäng och det andra 355. Följande utmärkelser delades ut: Diplom för emaljerat skyttemärke i guld till K.J. Lundahl, samma i silver till E.B. Andersson, samma i brons W. Holmberg. Skyttemärket i guld till A. Holmqvist, D. Pettersson, F. Persson, C.G. Ahrenborg och skyttemärket i brons till J. Orrfeldt, H. Sjöqvist, T. Lundahl, T. Tärnlund och A. Gustavsson. Blume pokalen erövrades även detta år av K.J. Lundahl på 265 poäng. Perioden Nu var det dags för ordförandebyte igen. Köpman E.B. Andersson avgick och hans efterträdare blev grosshandlare W. Holmberg. Holmberg var den åttonde eller kanske nionde ordföranden sen starten Gillets ekonomi var inte den bästa Kassören blev tvungen att ta pengar ur egen kassa för att kunna betala och gillet tvingades låna pengar av Arboga sparbank. Under året hölls den första tävlingen om en kanna i gammalt silver skänkt av grosshandlare M.H. Hirsch från Stockholm. Det var ett vandringspris och erövrades första gången av K.J. Lundahl på 195 poäng. Och han vann även tävlingen om Blume pokalen. Medlemsantalet vid slutet av 1921 var 120 aktiva och 26 passiva medlemmar Vid Västmanlands skytteförbunds tävlingar i Västerås 1922, erövrade Arboga skyttegille vandringspriset i skolskjutning med 139 poäng (E.B. Andersson 48, E. Klint 46 och A. Holmqvist 45 poäng).

13 var första gången gillet deltog i Stockholm-Tidningens riksskyttetävling (finns fortfarande under namnet Svenska dagbladets rikskyttetävling) som startade Statistik över antalet avlossade skott 1923 Under året hade lossats på egen bana protokollförda skarpa skott samt på främmande banor 958 skott (ur styrelse berättelsen för 1923) erövrade vandringspriserna Blume pokalen och Hirsch kannan av den nyinflyttade ingenjören P.O. Gustafsson avgick V. Holmberg från ordförandeposten och efter honom valdes grosshandlare E.B. Andersson. Till ledamöter omvaldes E. Klint, C.G. Ahrneberg och S.E. Larsson och P.O. Gustafsson nyvaldes. Under 1925 bildades Arboga-Kungsör-Köping skyttering(nu Arboga-Köping Skyttekrets). Den kom till för att hålla i gemensamma tävlingar. Blume pokalen gick det här året till E. Klint och Hirsch kannan gick till K.J. Lundahl Ordförandeposten växlade ganska snabbt och efter E.B. Anderson tillträdde E. Klint ordförandeposten. Vid den här tiden hade gillet en arrendator på en del av gillets skogslott. Men man planerade att sälja mark, och bemyndigades vidtaga de mått och steg, som erfordras i och för tomtförsäljning från den gillets gård tillhöriga skogslotten (ur protokoll 29/3 1926). delförsäljning kom också till stånd 1926, fem stadsägor av gillets skogslott ( ur styrelseberättelsen 1926). Alltihop såldes för kronor Också 1927 såldes 5 stycken stadsägor av gillets skogslott (ur styrelseberättelsen 1927). De såldes för kronor. Man tillsatte också en kommitté med uppdrag att utreda frågorna om försäljning av gillets gård samt om en till- eller nybyggnad av gillets paviljong (ur protokoll 26/3 1927) Man deltog som vanligt i Stockholms-Tidningens rikskyttetävling som var på hemmabana och lag ett fick 726 poäng och erövrade då 24:e pris som var Shells hederspris. Blumepokalen erövrade A. Holmqvist och Hirsch kannan tog P.O. Gustafsson erövrade gillet för året generallöjtnant J. Åkermans vandringspris vid förbundets stadsprisskjutning i Västerås genom C. Bengtson med 98 poäng (ur styrelseberättelsen 1928). Antalet aktiva medlemmar var 114 och antalet passiva var Under 1929 gick en del av skyttemedlemmarnas damer ihop och bildade en syförening med ändamål att genom utlottande av färdiggjorda arbeten ekonomiskt understödja gillet i dess strävan för erhållande av en ny skyttepaviljong. Och för samma ändamål var en skyttebasar anordnad i stadskällarens festvåning den 2 november. Inkomsterna från den blev 1 300,29 kronor.

14 1930 Nu var det dags för ordförandebyte igen efter E. Klint tog ingenjör P.O. Gustafsson över. Och ledamöterna var: C. Pettersson, A. Holmqvist, C. Bengtsson och S.E. Larsson. Man deltog även detta år i riksskyttetävlingen om Göteborgspokalen och Stockholms- Tidningens riksskyttetävling. Tre nya vandringspris kom till 1930: Generallöjtnant J. Åkermans statyetter, köpman E.B. Anderssons gevär samt Arboga margarinfabriks pris (ur styrelseberättelsen Perioden Årets mästerskytt blev T. Tärnlund med 190 poäng. Han hade också vid riksfältskjutningen på skidor i Örebro den februari kommit på 4:e plats och fick hederspris. Också Å. Arbrink och P.O. Gustafsson fick hederspriser i den tävlingen. Under 1931 fick gillet ett hederspris av tandläkare E. Arosenius med fru. Och enligt bestämmelserna skulle det skjutas två fältskjutningar om det priset. Priset erövrades av J. Johansson. Samma år skänkte Arboga tidning ett pris som det skulle skjutas om i Arboga- Kungsör-Köping skyttering Året dominerades främst av 70-årsjubileet som hölls den 23 oktober. Man anordnade en fältskjutning för alla medlemmar i Västmanlands skytteförbund, omkring 200 skyttar deltog. De leddes av stadskamrer B. Gustafsson och fanjunkare I. Borelius. Man delade ut totalt kronor i prispengar. Och efteråt hade man en middag i stadskällarens festvåning. Där Arboga skyttegilles nya egna medalj delades ut i femton exemplar till: skräddarmästare A.L. Lundqvist, lägenhetsägare K.J. Östlund, fabrikör J. Jansson, grosshandlare W. Holmberg, snickare J.A. Gustafsson, bokhållare C.G. Ahrneberg, faktor K.J. Lundahl, snickare G. Karlsson, skräddarmästare J. Lundqvist, kassör E.A. Eklund, köpman E.B. Andersson, hemmansägare D. Pettersson, fanjunkare I. Borelius, kamrer E. Klint och handlare A. Holmqvist. Prisutdelningen förrättades av stadsfullmäktige, disponent A. Göransson Styrelsen hade följande sammansättning: ordförande P.O. Gustavsson, övriga ledamöter var C. Bengtsson, T. Tärnlund, G.H Pettersson och A. Holmqvist. Man beslutade under året att man skulle skjuta på det planerade bygget av en ny paviljong på grund av den lågkonjunktur som drabbade Sverige tog man återigen upp frågan om att bygga en ny paviljong. Men styrelsen tvingade skjuta upp bygget det här året också, följande stod i styrelseberättelsen 1934: beträffande paviljongbyggnaden ånyo t.v. beslutat denna fråga, huvudsakligast på grund av under år 1934 rekordartade byggverksamhet i Arboga med stor brist på byggnadsarbetare inom vår stad med omnejd. Gillet deltog också i Svenska Mästerskapen i skolskjutning med stor framgång, T. Tärnlund kom på 18:e plats med 244 poäng och han hade hela Sveriges elit att tävla mot. Tärnlund var också med i Västmanlands skytteförbundslag, som kom på en tredje plats.

15 1935 Under året avlossade man skarpa skott och därav stycken på fältskjutningar Gillets fastighet i staden reparerades på grund av att stadens brandsynemän inte godkänt skorstensmuren. Reparationen gick på 1 340,11 kronor Vid förbundets fältskjutning i Västerås den 8 mars 1936 hade Arbogaskyttarna en av sina mest framgångsrika tävlingsdagar. Mästerskytt blev A. Holmqvist, som därmed tilldelades mästerskapsmedaljen i guld. På tredje plats kom A. Öster och fick silvermedalj. Ej mindre än två vandringspriser hemtogs för året, nämligen Kilapokalen genom skyttarna P.O. Gustafsson, A. Holmqvist, A. Öster och A. Karlsson samt författaren G. Widegrens vandringspris genom skyttarna P.O. Gustafsson, A. Holmqvist, V. Liljeborg, H. Ivarsson, E. Kjellberg och A. Pettersson (ur styrelseberättelsen 1336) Den 10 mars valdes borgmästare W. Wester till ordförande sen herr P.O. Gustafsson bestämt undanbett sig återval (ur protokoll 10/3 1937). Övriga ledamöter var N. Ehnström, C.B Post, C.H. Pettersson och Axel Holmqvist. Den 17 oktober 1937 firade gillet 75-årsjubileum, där gillets förtjänstmedalj i guld utdelades till ingenjör P.O. Gustafsson, ingenjör C. Bengtsson och disponent C.H. Pettersson. Gillets jetong i silver utdelades till följande damer: fröken A. Borelius, fru R. Gustafsson, fröken T. Liljeborg, fröken B. Lundahl, fru H. Persson, fru A. Pettersson, fröken K. Stenström, fröken V. Weimer, fru F. Åkerlund och fru A. Öberg. Samma dag invigdes den nya paviljongen som äntligen kunnat byggas. Invigningsförättare var kapten J. Kajert, ordförande i Västmanlands skytteförbund. Till vänster den nya paviljongen och till höger den gamla Vid årsmötet den 28 mars 1938 valdes en ny ordförande igen, det var C.B. Post som tillträdde posten. Styrelseledamöterna var A. Holmqvist, T. Tärnlund, A. Pettersson och N. Enström. Till instruktör omvaldes löjtnant I. Borelius som haft den posten under många år. Arboga tidning skänkte ett nytt vandringspris i stället för det under det gångna året(1937) av Skedvi skytteförening för alltid hemförda Arboga Tidnings vandringspris (ur protokoll 28/3 1938). Gillets fastighet i stan såldes under Om det är det antecknat i styrelseberättelsen för 1938 Då fastigheten befann sig i sådant skick att den inom en snar framtid tarvade en genomgående reparation, vilken för gillet skulle ställa sig synnerligen kostbar, ansåg styrelsen det givna anbudet förmånligt, varför fastigheten försåldes med tillträde din 1 oktober Fastigheten såldes till snickaren K.E. Larsson i Arboga för kronor.

16 1939 Ur styrelseberättelsen från 1939 kan man läsa följande På grund av det i Europa på hösten uppkomna kriget tog skytterörelsen nyfart över hela landet. Genom anordnande av s.k. beredskapsskjutningar tillfördes skytterörelsen nya skaror skyttar. Vår korporationsskjutning den 25 september ingick som ett led i denna beredskap. I november hölls instruktionsfältskjutning för nybörjare och till 1940 äro nya beredskapsskjutningar planerade. Under 1939 moderniserade man också skjutbanan. Skjutvallen byggdes om helt och nio nya tavelställ köptes, 100 metersvallen fick också ny tavelutrustning, skjutvallarna 200 och 300 meter förlängdes. Nya telefonledningar sattes upp. Alltihop kostade 7 773,38 kronor och man fick kronor i bidrag från Skytteförbundens Överstyrelse Världskriget visade sig bra för Arboga skyttegillet. Medlemsantalet var det högst hitintills 493 aktiva och 30 passiva medlemmar. Och man avlossade skott på banan och skott på fältskjutningar. Detta innebar Den största framgång Arboga skyttegille någonsin haft, medlemsantalet hade under året nära nog fördubblats och antalet under banskjutning lossade skott tredubblats jämfört med 1939 (ur styrelseberättelse 1931). De vanliga tävlingarna inom gillet hade ställts in på grund av att många av skyttarna hade kallats in till beredskapstjänst och att verksamhetens tyngdpunkt hade lagts på beredskapsskjutningarna. För beredskapsskjutningarna fick gillet bidrag 700 kronor Arboga stad och 229 kronor från industrier och enskilda. Perioden (Från vissa år ur den här perioden saknas uppgifter) 1942 Den 18 oktober 1942 hölls en fältskjutning med anledning av 80-årsminnet av gillets grundande i Arboga. Cirka 330 skyttar deltog i skjutningen. Arboga bidrog med T. Tärnlund på 23 träff och H. Kåberg på 22 träff I årsmötes protokollet från den 10 mars 1943 kan man läsa Till ordförande för kommande arbetsår nyvaldes hr P.O. Gustafsson efter hr C.B. Post, som avböjt återval på grund av bristande tid. Övriga ledamöter var T. Brüde, A. Pettersson, E. Hellgren och T. Tärnlund På 139 poäng tog T. Tärnlund för alltid hem grosshandlare Hirsch s vandringspris Till ordförande för kommande arbetsår nyvaldes hr S. Hedlund efter hr P.O. Gustafsson, som avböjt återval. (ur årsmötesprotokoll 18/3 1948). Övriga i styrelsen var A. Hillius, B. Blomkvist, A. Pettersson och T. Brüde Bror Karlsson kom på åttonde plats bland Sveriges bästa skyttar i Stockholmstidningens skjutning.

17 1952 Den 5 oktober hölls en jubileumsfältskjutning (90 år) i Arboga. Till denna tävling var Västmanlands, Södermanlands, Örebro, Dalarnas, Uppsala läns, Stockholms läns och Stockholms skytteförbund inbjudna, varifrån 1000 skyttar deltogo Gillets skyttar avstodo från att själva deltaga i tävlingen om den stora prissamlingen utan ställde sig mangrant till förfogande som funktionärer. (ur styrelseberättelsen 1952). Den 8 juni 1952 hölls Stockholmstidningens riksskyttetävling och Arboga skyttegille uppnådde i denna tävling en stor framgång genom att i B kretsen utgå som segrare efter en spännande särskiljning med Karlstad. Båda föreningarna hade 971 poäng men med fler 10:or för Arboga. Det segrande Arboga laget bestod av G. Tallkvist 248 poäng, N. Axelsson 242, N. Johansson 241 och E. Kåberg 240 poäng. Individuellt blev G. Tallkvist tvåa i klass 5 med sina förnämliga 248 poäng. (ur styrelseberättelsen 1952) Den 28 mars 1953 valde G. Tallkvist till ordförande efter att S. Hedlund avgått. Övriga ledamöter var H. Kåberg, S. Pettersson, W. Lundborg och B. Karlsson Den 1 maj och 4 augusti hölls tävlingen om Blumepokalen. Årets inteckning togs av B. Karlsson med 226 poäng och därmed erövrades priset för alltid.. Han vann därmed ett av Arboga skyttegilles äldsta vandringspris Styrelsen bestod av, ordförande G. Tallkvist, övriga ledamöter T. Svensson, H. Hahne, H. Kåberg och B. Blomkvist Firade gillet 100-års jubileum med en stor fältskyttetävling Under året fick Arboga sin första Svenska mästare. Det var Åke Dandanell som vann SM i fältskytte. Perioden Medlemsantalet var i slutet 1972, 276 st aktiva och 9 st passiva. Och under året avlossade man st skott på banan och st på fältskytte. Gillets 110-års jubileum sköts upp av olika orsaker och skulle firas året efter. Gillet höll också på att titta efter en ny skjutbana 1 km söder om UHF:s kontorsbyggnad. Men i väntan på den nya skjutbanan behövdes den gamla repareras. I styrelsen ingick under 1972 Gunnar Tallqvist som ordförande, vice ordförande Herbert Kåberg, sekreterare Åke Dandanell, vice sekreterare Einar Kåberg, kassaförvaltare Bertil Blomqvist, suppleanter Lennart Löth och Rolf Johansson och som Skjutbanechef och instruktör Holger Hedström.

18 1973 Styrelsen under 1973 hade samma sammansättning som under året innan med en ändring att Arne Olsson blev materialförvaltare. Medlemsantalet var 286 aktiva och 9 passiva medlemmar. Man avlossade skott på banan och på fältskytte. Det här året firade man det försenade 110-års jubileumet med en fältskjutning för Västmanland skytteförbund i terrängen kring Röfors. Man utförde också förbättringar av kulfången på banan Styrelsen hade följande sammansättning ordförande Gunnar Tallqvist, vice ordförande Herbert Kåberg, sekreterare Thage Svensson, vice sekreterare Göte Nilsson, kassaförvaltare Bertil Blomqvist, och suppleanter Lennart Löth och Rolf Johansson. Medlemsantalet var 271 aktiva och 6 passiva. Och medlemmarna avlossade skott på banan och på fältskytte. I banskyttet gick det bra för Arboga, t. ex. Bengt Moëll vann sin klass i Svenska Dagbladets Riksskyttetävling Styrelsen hade samma sammansättning som året innan. Men medlemsantalet sjönk något, 243 aktiva och 8 passiva medlemmar. Och man avlossade skott på banan och på fältskytte. Det här året vann Åke Dandanell Svenska mästerskapen i fältskytte igen Styrelsen bestod av: ordförande Gunnar Tallqvist, Vice ordförande Herbert Kåberg, sekreterare Thage Svensson, vice sekreterare Rolf Johansson, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Lennart Löth och Arne Olsson. Medlemsantalet var 236 aktiva och 8 passiva. Man avlossade skott på banan och skott på fältskytte. Man kunde inte det här året heller hitta någon ny skjutbana, den som låg väster om UHF:s kontorsbyggnad avslogs av Länsstyrelsen som en sanitär olägenhet Styrelsen hade samma sammansättning som året innan. Och medlemsantalet var 218 passiva och 8 passiva. Under året avlossade man skott på banan och skott på fältskytte. Inte det här året heller löstes frågan om en ny skjutbana. Man tittade på ett område vid sjön Tjurlången, men det motsade sig Sturefiskarna med argumentet att det skulle inverka på deras verksamhetsområde Styrelsen bestod av: ordförande Bror Karlsson, vice ordförande Lennart Löth, sekreterare Åke Dandanell, vice sekreterare Rolf Johansson, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Arne Olsson och Thage Svensson. Medlemsantalet var 199 aktiva och 16 passiva. Man avlossade skott på banan och på fältskytte. Under året blev man tvungen att förstärka vapenkassunen och ammunitionsförådet på grund av strängare regler. Frågan om en ny skjutbana sköts återigen till framtiden.

19 1979 Styrelsen såg likandan ut som året innan. Och medlemsantalet var 227 aktiva och 14 passiva. Man avlossade skott på banan och på fältskytte. Skjutbanefrågan var uppe även detta år, nu trodde man att det skulle byggas ett skyttecentrum för alla Arbogas skytteföreningar, och man hoppades på att kunna inviga den på 120-års jubileumet Bertil Blomqvist fick av Västmanlands Skytteförbund förtjänstmedaljen i guld, för hans insatser inom gillet Styrelsen hade samma sammansättning som året innan. Medlemsantalet var 226 aktiva och 14 passiva. Och man avlossade skott på banan och på fältskytte. Eftersom en ny skjutbana inte kunde hittas under den närmaste femårsperioden beslutade man att rusta den gamla. Efter som det pratats om en ny bana hade man bara utfört de mest nödvändiga reparationerna men nu behövde banan rustas ordentligt. Lennart Löth fick under året mottaga Västmanlands Skytteförbunds förtjänstmedalj i silver Styrelsen bestod av ordförande Rolf Johansson, vice ordförande Bror Karlsson, sekreterare Åke Dandanell, vice sekreterare Thage Svensson, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Arne Olsson och Lennart Löth. Medlemsantalet var 212 aktiva och 13 passiva. Man avlossade skott på banan. Under året utförde Länsstyrelsen bullerprov på banan för att se om man fick vara kvar eller ej. Vid Västmanlands Skytteförbundsårsmöte fick Knut Sund mottaga förtjänstmedaljen i silver Styrelsen hade följande sammansättning ordförande Rolf Johansson, vice ordförande Bror Karlsson, sekreterare Åke Dandanell, vice sekreterare Thage Svensson, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Arne Olsson och Lennart Löth. Medlemsantalet var 219 aktiva och 12 passiva. Man avlossade skott på banan. Under året firade man 120-års jubileum med en stor fältskjutning i vilken 442 skyttar deltog. Det beslutades att gillets skjutbana i Brattberget skulle få vara kvar en tid till, och man bestämde att det skulle byggas en skjuthall vid 300 meters vallen och att banan skulle ses över Styrelsen hade samma sammansättning även detta år. Och medlemsantalet var 119 stycken. Man avlossade skott på banan och Under året utförde man åtskilliga reparationer på banan. Kulfånget på banan förbättrades för att förhindra rikoschetter och låsbara bommar sattes upp vid alla tillfartsvägar över banan. Paviljongen fick all elektrisk utrustning utbytt och elvärme installerades Styrelsen bestod av: ordförande Rolf Johansson, vice ordförande Bror Karlsson, sekreterare Bengt Moëll, vice sekreterare Thage Svensson, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Arne Olsson och Lennart Löth. Medlemsantalet hade sjunkit i jämförelse med förgående år nu var det bara 79 medlemmar. Medlemmarna avlossade skott på banan. Under året reparerade man taket på paviljongen och rustade upp den gamla vaktmästarbostaden som finns på banan.

20 1985 Styrelsen såg likadan ut som året innan. Medlemsantalet var 86 stycken. Och man avlossade skott på banan och på fältskytte. Länsstyrelsen utförde under året bullermätningar på banan igen, efter påtryckning från vissa personer. Detta resulterade i att det blev vissa restriktioner i skjuttiderna på banan. Man fick inte börja skjuta före 08:30 och man fick inte skjuta efter 20:00, inte på måndagar och fredagar, och man fick endast skjuta 15 lördagar och 15 söndagar per år Styrelsen hade samma sammansättning som året innan. Medlemsantalet hade ökat nu var det 115 stycken medlemmar. Och man avlossade skott på banan och på fältskytte Styrelsen såg ut enligt följande: ordförande Rolf Johansson, vice ordförande Bror Karlsson, sekreterare Bengt Moëll, vice sekreterare Dan Wetter, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Arne Olsson och Lennart Löth. Medlemsantalet var 125 stycken och man avlossade skott på banan och på fältskytte. Under året firade man 125-års jubileum, det gjorde man med en skyttevecka vilken innehöll bland annat korpskjutning och den avslutades med en VIP-skjutning där flera av Arbogas kändisar deltog. Man anordnade också en skjutning för allmänheten. Till jubileumet skänkte damklubben en ny flaggstång till gillet Styrelsen bestod av följande medlemmar ordförande Lennart Löth, vice ordförande Rolf Johansson, sekreterare Dan Wetter, vice sekreterare Bengt Moëll, kassaförvaltare Bertil Blomqvist och suppleanter Arne Olsson och Lars-Erik Sundberg. Medlemsantalet var 76 stycken. Och man avlossade skott under året. Man fick skjuta på det planerade skjuthallsbygget på grund av att man planerat att bygga bostäder i närheten av skjutbanan och att banans framtid då var oviss Styrelsen bestod av samma personer som året innan. Medlemsantalet under året var 102 stycken. Och de avlossade skott på banan Styrelsen var oförändrad även detta år. Medlemsantalet var 98 stycken och de avlossade skott på banan. Det här året blev äntligen skjuthallen på 300 metersvallen byggd Styrelsen var fortfarande oförändrad. Medlemsantalet under året var 100 stycken. Och man avlossade skott på banan. Gillet deltog i Arboga museums utställning Idrotten i Arboga. Gillet visade sin historia från 1862 genom priser och medaljer som erövrats under åren och fotografier från olika tävlingar. Man byggde också färdigt skjuthallen på 200 meters vallen Styrelsen var fortfarande den samma. Och medlemsantalet var 84 stycken. De avlossade skott på banan.

Pistolskyttemärke. b) att i 3 tillämpningsserier mot cirkelmål C 30, 25m avstånd, 6 skott uttgångs-ställning stående 45%, ha erhållet i varje serie:

Pistolskyttemärke. b) att i 3 tillämpningsserier mot cirkelmål C 30, 25m avstånd, 6 skott uttgångs-ställning stående 45%, ha erhållet i varje serie: Pistolskyttemärke För erhållande av pistolskyttemärket erfordras att skytt under kalenderår vid tränings - eller tävlingsskjutning, anordnad enligt av Svenska Pistolskytteförbundet fastställda bestämmelser,

Läs mer

Bro Brottarklubb bildades den 18 februari 1937.

Bro Brottarklubb bildades den 18 februari 1937. Till UKF:s Startsida Bro Brottarklubb Handskrivet protokoll om 30 sid mottagit av Åke Larsson 1983-08-03. I bandad intervju berättar han om klubbens kortvariga liv. Han var själv medlem. Ulla Zetterberg

Läs mer

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse

Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Ljungskogens Strandbads Bouleförening till Prins Bertils åminnelse Årsmöte nr 2, 2011-06-18 vid Boulebanan 1 Ordföranden Lars Danielsson hälsade de 15 närvarande medlemmarna välkomna till Bouleföreningens

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDETS normalstadgar för specialidrottsdistriktsförbund

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDETS normalstadgar för specialidrottsdistriktsförbund SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDETS normalstadgar för specialidrottsdistriktsförbund STADGAR för ÖSTERGÖTLANDS BÅGSKYTTEFÖRBUND Antagna av styrelsen Den 4 mars 1992 Fastställda av årsmötet Den 4 mars 1992 Godkända

Läs mer

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND

STADGAR. för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND STADGAR för GÖTEBORGS JUDOFÖRBUND Fastställda av årsmötet den 7 september 1993 Godkända av Svenska Judoförbundet 1993 Reviderade av GJF 2006 I dessa stadgar har följande förkortningar använts: RF Riksidrottsförbundet

Läs mer

Almunge-Länna Skytteförenings Hundra års jubileum!

Almunge-Länna Skytteförenings Hundra års jubileum! Almunge-Länna Skytteförenings Hundra års jubileum! VÄLKOMNA TILL VÅRT JUBILEUM SOM TAR OSS 100-ÅR TILLBAKA I TIDEN OCH FRAM TILL NUTID. HÄR KOMMER NÅGRA AXPLOCK FRÅN DE PROTOKOLLSBÖCKER SOM FINNS. VI HOPPAS

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

1901. Vid årsmötet valde klubben sina två första hedersledamöter och en arg ung sergeant reserverade sig mot valet av den ene.

1901. Vid årsmötet valde klubben sina två första hedersledamöter och en arg ung sergeant reserverade sig mot valet av den ene. 110 år med Pistolskytteklubben Svea Ing 1. PK Svea Ing 1, Sveriges äldsta pistolskytteklubb, bildades 1894 och firar i år sitt 110-årsjubileum. Vägen fram till dagens situation från en militär skytteklubb

Läs mer

Pistolskytte - sport och fritidsnöje!

Pistolskytte - sport och fritidsnöje! PISTOLSKYTTE - en sport för alla! Information om pistolskytte från Svenska Pistolskytteförbundet. Pistolskytte - sport och fritidsnöje! Pistolskytte är en spännande sport och fritidssysselsättning som

Läs mer

Stadgar för GRIPEN PK

Stadgar för GRIPEN PK Stadgar för GRIPEN PK 1 - Uppgift GRIPEN PK (pistolklubb), nedan kallad föreningen, som är opolitisk, har till uppgift att till gagn för landets försvar verka för höjande av skjutskickligheten med pistol,

Läs mer

Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i SAFF, och som har hemvist inom distriktets geografiska område.

Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i SAFF, och som har hemvist inom distriktets geografiska område. Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Södra Svenska Amerikansk FotbollsFörbund. nedan benämnt förbundet, skall, enligt dessa stadgar och Svenska Amerikansk Fotbollförbundets (SAFF) stadgar, såsom SAFFs

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS BOWLINGFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS BOWLINGFÖRBUND 1 STADGAR FÖR STOCKHOLMS BOWLINGFÖRBUND KAP 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Stockholms Bowlingförbund (StBf) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Bowlingförbundets stadgar, såsom Svenska Bowlingsförbundets

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Östsvenska Taekwondoförbundet STADGAR

Östsvenska Taekwondoförbundet STADGAR Östsvenska Taekwondoförbundet STADGAR STADGAR FÖR ÖSTSVENSKA TAEKWONDOFÖRBUNDET KAP. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Östsvenska Taekwondoförbundet skall, enligt dessa stadgar och Svenska Taekwondoförbundets

Läs mer

Södermanlands Pistolskyttekrets

Södermanlands Pistolskyttekrets Sid 1 Välkommen till kretsårsmötet lördagen den 21/3 vid Oxelösunds skjutbanor (skyttegillets stuga), med början kl. 13.00 till cirka 15.00. Innehållsförteckning, inbjudan och dagordning s. 1-2 Verksamhetsberättelse

Läs mer

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015

STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 STADGAR FÖR Nordöstra Svealands Bordtennisförbund Med hemort i Uppsala Kommun Bildat 2015 Bild på nya loggan KAPITEL 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Nordöstra Svealands Bordtennisförbund (SDF) skall

Läs mer

Södermanlands Pistolskyttekrets KRETSHANDBOK Dokument Skriven: Senast uppdaterad: Sid:1

Södermanlands Pistolskyttekrets KRETSHANDBOK Dokument Skriven: Senast uppdaterad: Sid:1 Skriven: 2003-04-12 Senast uppdaterad: 2010-04-06 Sid:1 STADGAR för SÖDERMANLANDS pistolskyttekrets, antagna vid årsmötet den 12 april 2003 och godkända av Svenska Pistolskytteförbundets styrelse den 20

Läs mer

För att hedra dessa bortgångna medlemmar hölls en tyst minut.

För att hedra dessa bortgångna medlemmar hölls en tyst minut. Kongressprotokoll Protokoll fört vid Västergötlands Schackförbunds Kongress i Alingsås lördagen den 2 april 2011. Förhandlingarna startade kl. 11.00. Kongressen hölls i Alingsås SS spellokal, Ängsgatan

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Ordföranden Ulla Magnusson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. Till mötesordförande valdes Eric Magnusson och till sekreterare Margareta

Ordföranden Ulla Magnusson hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. Till mötesordförande valdes Eric Magnusson och till sekreterare Margareta Årsmöte 2014 Protokoll från årsmöte med Tyresö hembygdsförening torsdagen den 20 februari 2014 i Uddby gårdskafé. Närvarande: 51 medlemmar. 1. Mötet öppnas Ordföranden Ulla Magnusson hälsade välkommen

Läs mer

Stadgar för Gymnastikförbundet Sydost

Stadgar för Gymnastikförbundet Sydost Stadgar för Gymnastikförbundet Sydost Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Gymnastikförbundet Sydost skall, enligt dessa stadgar och Svenska Gymnastikförbundets stadgar, såsom Svenska Gymnastikförbundets

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

STADGAR STADGAR FÖR STOCKHOLMS AMATÖR FÖRENING, ANTAGNA AV ÅRSMÖTE DEN 19 FEBRUARI 1957

STADGAR STADGAR FÖR STOCKHOLMS AMATÖR FÖRENING, ANTAGNA AV ÅRSMÖTE DEN 19 FEBRUARI 1957 STADGAR FOR Stockholms Amatör Förening STADGAR FÖR STOCKHOLMS AMATÖR FÖRENING, ANTAGNA AV ÅRSMÖTE DEN 19 FEBRUARI 1957 1. Stockholms Amatör Förening, vars egentliga verksamhetsområde omfattar Stockholm,

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening

STADGAR. Stora Rörs Intresseförening STADGAR för den ideella föreningen Stora Rörs Intresseförening med hemort i Stora Rör, Borgholm och Mörbylånga kommuner. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att ta till vara och

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERGÖTLANDS BADMINTONFÖRBUND

STADGAR FÖR VÄSTERGÖTLANDS BADMINTONFÖRBUND STADGAR FÖR VÄSTERGÖTLANDS BADMINTONFÖRBUND Godkänd av Svenska Badmintonförbundet _15_/ 8_ 1996. KAP. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 UPPGIFTER Västergötlands Badmintonförbund (SDF) skall, enligt dessa stadgar

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS KONSTÅKNINGSFÖRBUND

STADGAR STOCKHOLMS KONSTÅKNINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS KONSTÅKNINGSFÖRBUND Specialidrottsdistriktsförbund Konståkning Stockholms region KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 - UPPGIFT Stockholms Konståkningsförbund skall, enligt dessa stadgar

Läs mer

1 MÄSTERSKAPSTÄVLINGAR 2 MÄSTERSKAPSMEDALJER

1 MÄSTERSKAPSTÄVLINGAR 2 MÄSTERSKAPSMEDALJER PRISREGLEMENTE för NORRBOTTENS SKYTTESPORTFÖRBUND MÄSTERSKAPSTÄVLINGAR, MEDALJER VANDRINGSPRISER M.M. Medalj och prisskjutningsreglemente upprättat 2010-03-06 1 MÄSTERSKAPSTÄVLINGAR Förutom andra tävlingar

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

PISTOLSKYTTE - en sport för alla!

PISTOLSKYTTE - en sport för alla! PISTOLSKYTTE - en sport för alla! En liten introduktion till pistolskytte från Svenska Pistolskytteförbundet. Pistolskytte - sport och fritidsnöje! Pistolskytte är en spännande sport och fritidssysselsättning

Läs mer

Landskrona Pistolklubb

Landskrona Pistolklubb Föreningen bildades den 12. augusti 1944. Stadgarna har senast ändrats av årsmötet den 23:e februari 2007. 1 Uppgifter:, nedan kallad föreningen, har till uppgift att främja och utveckla skyttet med pistol

Läs mer

Malmö-Ystad Skyttekrets Sid 1 (2)

Malmö-Ystad Skyttekrets Sid 1 (2) Malmö-Ystad Skyttekrets Sid 1 (2) Protokoll fört vid MALMÖ-YSTAD SKYTTEKRETS ÅRSMÖTE för 2014 på Lilis Tallrik i Dalby 2015-03-23. Närvarande: 27 personer 1. Ordförande Sandy Heinmark hälsade mötesdeltagarna

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERGÖTLANDS BOWLINGFÖRBUND

STADGAR FÖR VÄSTERGÖTLANDS BOWLINGFÖRBUND KAP 1: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Västergötlands Bowlingförbund (SDF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Bowlingförbundets stadgar, såsom Svenska Bowlingförbundets (SvBF) regionala organ arbeta

Läs mer

Protokoll 18:01 fört vid styrelsemöte måndagen den 15:e Januari 2018 På Irsta bygdegård skjutbana, Västerås

Protokoll 18:01 fört vid styrelsemöte måndagen den 15:e Januari 2018 På Irsta bygdegård skjutbana, Västerås 1/10 Protokoll 18:01 fört vid styrelsemöte måndagen den 15:e Januari 2018 På Irsta bygdegård skjutbana, Västerås Närvarande ledamöter: Närvarande suppleanter: 1. Mötets öppnande CA öppnar mötet och hälsar

Läs mer

Protokoll Årsmöte Frosta OK

Protokoll Årsmöte Frosta OK Protokoll Årsmöte Frosta OK 20160207 1. Göran hälsade de dryga 30 medlemmar som anslutit välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Mötet förklarades utlyst i behörig ordning, denna gång via ett antal mail

Läs mer

Kapitel XII Utmärkelser

Kapitel XII Utmärkelser Kapitel XII Utmärkelser Bestämmelser antagna av rikshemvärnsrådet 2009-03-29 Principer för tilldelning av medaljer Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i guld Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan

Läs mer

På uppdrag av Stiftelsen Skolskyttefrämjandet:

På uppdrag av Stiftelsen Skolskyttefrämjandet: På uppdrag av Stiftelsen Skolskyttefrämjandet: SVENSKT MÄSTERSKAP I SKYTTE FÖR SKOLUNGDOM 21-22 SEPTEMBER 2013 Representanter Skolskyttefrämjandet Svenska skyttesportförbundet Leif Törnquist Hans Drugge

Läs mer

STADGAR FÖR SMÅLAND BLEKINGE BOWLINGFÖRBUND

STADGAR FÖR SMÅLAND BLEKINGE BOWLINGFÖRBUND STADGAR FÖR SMÅLAND BLEKINGE BOWLINGFÖRBUND Kap 1 Allmänna Bestämmelser 1 Uppgift Småland Blekinge Bowlingförbund (SDF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Bowlingförbundets stadgar, såsom Svenska

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Stadgar för Mälaröarnas Skyttegille

Stadgar för Mälaröarnas Skyttegille Stadgar för Mälaröarnas Skyttegille Antages vid Gillesmöte 2014-02-20 1. Mälaröarnas Skyttegille, nedan kallat Gillet, har som uppgift att främja och utveckla skjutfärdigheten för medlemmar som idkar jakt

Läs mer

3 Verksamhetsområde NDSF verksamhet utövas inom ett distrikt, som enligt IV kap, 36 SSF stadgar omfattar Norrbottens län

3 Verksamhetsområde NDSF verksamhet utövas inom ett distrikt, som enligt IV kap, 36 SSF stadgar omfattar Norrbottens län Sid 1/7 STADGAR FÖR ORRBOTTE S DISTRIKTS SEGLARFÖRBU D ( DSF) FÖRKORT I GAR NDSF Norrbottens Seglarförbund SSF Svenska Seglarförbundet RF Riksidrottsförbundet NIF Norrbottens Idrottsförbund KAP 1. ALLMÄ

Läs mer

PROTOKOLL fört vid årsmöte på Hembygdsgården, Jämshög

PROTOKOLL fört vid årsmöte på Hembygdsgården, Jämshög PROTOKOLL fört vid årsmöte 2018-02-22 på Hembygdsgården, Jämshög 1 Mötets öppnande Föreningens ordförande Gunni-Ann Berggren öppnade mötet och hälsade ett 80-tal medlemmar välkomna. 2 Val av ordförande

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

STADGAR för LULEÅ KONSTFÖRENING Org.nr Bildad den 3 februari 1941 Stadgar reviderade 29 september 2016

STADGAR för LULEÅ KONSTFÖRENING Org.nr Bildad den 3 februari 1941 Stadgar reviderade 29 september 2016 STADGAR för LULEÅ KONSTFÖRENING Org.nr 897000-0710 Bildad den 3 februari 1941 Stadgar reviderade 29 september 2016 1 Innehållsförteckning Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 2 Föreningens namn 3 Sammansättning

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs- och Bohusläns årsmöte i Prioritet Serneke Arena, Kviberg

Protokoll fört vid Göteborgs- och Bohusläns årsmöte i Prioritet Serneke Arena, Kviberg Protokoll fört vid Göteborgs- och Bohusläns årsmöte 2017-03-12 i Prioritet Serneke Arena, Kviberg 1. Mötets öppnande GBBF:s vice ordförande Bert Nilsson hälsade alla hjärtligt välkomna och förklarade mötet

Läs mer

STADGAR FÖR 875000-9089 ÖREBRO LÄNS SEGLARFÖRBUND (DSF) Sid KAPITEL- OCH PARAGRAFREGISTER 1 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1

STADGAR FÖR 875000-9089 ÖREBRO LÄNS SEGLARFÖRBUND (DSF) Sid KAPITEL- OCH PARAGRAFREGISTER 1 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 STADGAR FÖR 875000-9089 ÖREBRO LÄNS SEGLARFÖRBUND (DSF) Sid KAPITEL- OCH PARAGRAFREGISTER 1 KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Par 1 Uppgift 2 Par 2 Sammansättning 2 Par 3 Verksamhetsområdet 2 Par 4 Stadgar

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS)

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) Org.nr: 822001-6052 35:e ordinarie årsmötet Lördagen den 7 mars 2015 kl. 15.00 på Valla Folkhögskola, Linköping. 1 Årsmötet öppnas Årsmötet öppnades av

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅRET 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅRET 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅRET 2016 Styrelsen för Götene Sportskytteklubb avger härmed följande verksamhetsberättelse för året 2016. Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordförande: Claes Olsson

Läs mer

Protokoll från Västkustens Isjaktsällskaps, VIS, årsmöte 2003

Protokoll från Västkustens Isjaktsällskaps, VIS, årsmöte 2003 1(5) Västkustens Isjaktssällskap - VIS Protokoll från ordinarie årsmöte 20/11 2003 Plats: Johan Gregerssons kontor i Johanneberg Närvarande: 12 st. medlemmar 1 Fastställande av röstlängd för mötet. Enligt

Läs mer

FÖRENINGEN JAKTSKYTTARNA VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2016

FÖRENINGEN JAKTSKYTTARNA VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2016 FÖRENINGEN JAKTSKYTTARNA VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2016 Styrelsen för föreningen Jaktskyttarna i Trollhättan lämnar följande verksamhetsberättelse för tiden 2016-01-01 till 2016-12-31. Styrelse Namn Roll

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA 2009-08-03 PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA 1 Årsmötets öppnande Ordförande Lars Billström hälsade medlemmarna välkomna och öppnade årsmötet. 2 Fastställande

Läs mer

Till justeringsmän och tillika rösträknare valdes Andreas Ekeberg, KFUK-KFUM Ängsholmen och Thomas Gross, KSSS.

Till justeringsmän och tillika rösträknare valdes Andreas Ekeberg, KFUK-KFUM Ängsholmen och Thomas Gross, KSSS. PROTOKOLL fört vid Stockholms Seglarförbunds årsmöte 2003-11-27 i Idrottens hus, Farsta. Mötets öppnande. StSF:s ordförande, Johan Haasum, hälsade alla de närvarande ombuden välkomna och öppnade mötet.

Läs mer

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen

Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen Stadgar för Helsingborgsavdelningen av TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen AVDELNINGEN 1 Avdelningen är ansluten till fackförbundet TULL-KUST Avdelningen skall i enlighet

Läs mer

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL 1 STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL Reviderade 1974-03-14, 1975-03-05, 1982-02-25, 1994-05-09, 2004-03-04, 2005-03-15 1 BAKGRUND Ericsson Idrottsförening är en ideell idrottsförening,

Läs mer

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige FÖRSVARETS PERSONALTJÄNSTFÖRENING I ÖSTRA SVERIGE (FPFÖ) Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige Uppgift 1 Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige (FPFÖ) har till uppgift

Läs mer

Jämförelse nya och gamla stadgar i föreningen Garpens vänner

Jämförelse nya och gamla stadgar i föreningen Garpens vänner Jämförelse nya och gamla stadgar i föreningen Garpens vänner NYA 1 Namn och verksamhetsområde Föreningens namn skall vara Garpens Vänner, förkortat GV. Garpens vänner har till uppgift att förvalta och

Läs mer

KATARINA SKOLGILLE 8 maj 2014

KATARINA SKOLGILLE 8 maj 2014 ÅRSMÖTESPROTOKOLL KATARINA SKOLGILLE 8 maj 2014 Lokal: Sjölins Ek gymnasium, Mäster Mikaels gata 10 Stockholm. 1/ Åldermannen, Göran Wendin, öppnade Katarina Skolgilles 84:e årsmöte och hälsade alla årsmötesdeltagare

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund ska, enligt dessa stadgar och Svenska Volleybollförbundets stadgar, såsom

Läs mer

SÖDRA GÖTALANDS TYNGDLYFTNINGSFORBUND

SÖDRA GÖTALANDS TYNGDLYFTNINGSFORBUND Stadgar för SÖDRA GÖTALANDS TYNGDLYFTNINGSFORBUND Antagna vid årsmötet 2011-03-19 Revisionshistoria 1998-02-07 Första utgåvan antagna vid årsmötet 1998-02-07. 2011-03-19 Uppdaterad enligt beslut på årsmöte

Läs mer

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens

Läs mer

4.t s..,(0' Malmö-Ystad Skyttekrets Sid 1 (2)

4.t s..,(0' Malmö-Ystad Skyttekrets Sid 1 (2) 4.t s..,(0' Malmö-Ystad Skyttekrets Sid 1 (2) Protokoll fört vid MALMO-YSTAD SKYTTEKRETS ARSMÖTE för 2017 pa Lilis Tallrik i Dalby 2018-03-21. Närvarande: 26 personer Ordförande Sandy Heinmark hälsade

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen

Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen Närvarande: Kårstyrelsen: Jessica Andersson, Ulla Andersson och Anne Norstedt Revisorer: Gunnel Källstedt Stugkommittén: Thor Andersson och

Läs mer

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda. Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda. Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda Stadgar för Kallbadhusets Vänner Saltholmen Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda Telefon: 031-29 03 77 Bankgiro: 189-6588 Hemsida: www.saltholmenskallbadhus.se

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5)

FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) FULLMÄKTIGE PROTOKOLL 1(5) Årsmöte Datum: 24 februari 2015 Tid: 19.00 20.30 Plats: Brf Vårvindens festlokal, Vårvädersvägen 6 B Närvarande: 16 områden, 23 röstberättigade 1 Mötets öppnande Ordföranden

Läs mer

Protokoll fört vid Årsstämman för Kungsskogens Samfällighetsförening lördagen den 28:e maj 2011, klockan 16.00

Protokoll fört vid Årsstämman för Kungsskogens Samfällighetsförening lördagen den 28:e maj 2011, klockan 16.00 Protokoll fört vid Årsstämman för Kungsskogens Samfällighetsförening lördagen den 28:e maj 2011, klockan 16.00 Plats: Hembygdsgården, Krokek 1 STÄMMANS ÖPPNANDE, FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING Ordföranden

Läs mer

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE 2015 Årsmötesprotokoll för Svenska Ridtravarförbundet 2015 Plats: Sala stadsbibliotek Tid: Lördagen den 21 mars 2014, kl. 15.15. Närvarande: Valery Ahlrot, Kristina Lind, Annika Toth,

Läs mer

PROTOKOLL STY 11/2003 1(5) 2003-12-29. Tid Lördagen den 6 december kl 10.00-16.30 Plats Stockholms Golfklubb lokaler, Danderyd

PROTOKOLL STY 11/2003 1(5) 2003-12-29. Tid Lördagen den 6 december kl 10.00-16.30 Plats Stockholms Golfklubb lokaler, Danderyd PROTOKOLL STY 11/2003 1(5) PROTOKOLL STY 11/2003 Sammanträdesdata Tid Lördagen den 6 december kl 10.00-16.30 Plats Stockholms Golfklubb lokaler, Danderyd Närvarande Jacob Douglas ordf Stig Klemetz vice

Läs mer

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte Söndagen den 8 februari 2015 Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad Närvarande: 60 medlemmar 1 Mötets öppnande och fastställande av dagordningen 2 Godkännande av

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Skytteförening. Skyttepaviljongen. Foto från Bakre raden, från vänster:

Skytteförening. Skyttepaviljongen. Foto från Bakre raden, från vänster: Skytteförening Skyttepaviljongen. Foto från 1905. Bakre raden, från vänster: 1. Israel Olsson, Sätra 2. Anders Andersson, Balderum 3. Oskar Hill, Ruda 4. David Gustavsson, Restad 5. Ernst Kempe, Balderum

Läs mer

STADGAR. för MALMÖ KVARTETTSÅNGSÄLLSKAP. Antagna första gången den 28 oktober 1999 och andra gången den 26 oktober 2000

STADGAR. för MALMÖ KVARTETTSÅNGSÄLLSKAP. Antagna första gången den 28 oktober 1999 och andra gången den 26 oktober 2000 Sida 1 av 5 STADGAR för MALMÖ KVARTETTSÅNGSÄLLSKAP Antagna första gången den 28 oktober 1999 och andra gången den 26 oktober 2000 Tillägg till 7 antagna första gången den 9 oktober 2008 och andra gången

Läs mer

Skånes Bowlingförbund omfattar de föreningar som är medlemmar i Svenska Bowlingförbundet och som har hemvist inom distriktets geografiska område.

Skånes Bowlingförbund omfattar de föreningar som är medlemmar i Svenska Bowlingförbundet och som har hemvist inom distriktets geografiska område. KAP 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Skånes Bowlingförbund (SDF) skall, enligt dessa stadgar och Svenska Bowlingförbundets stadgar, såsom Svenska Bowlingförbundets (SvBF) regionala organ arbeta i enlighet

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 2-2008

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 2-2008 1 (6) PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 2-2008 2008-03-01 10:00-16:35 Scandic Hotel, Norrköping Närvarande Svemo Sture Fredell Stig Klemetz Lisbeth Hagman Jörgen Hafström Bertil Bergström Åke Knutsson Olle Bergman

Läs mer

Stadgar för Gotlands Bowlingförbund Org.nr:

Stadgar för Gotlands Bowlingförbund Org.nr: Stadgar för Gotlands Bowlingförbund Org.nr: 834000-7874 Ändringen av stadgarna är beslutade på årsmötet 2015-05-28 KAP 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Uppgift Gotlands Bowlingförbund skall, enligt dessa stadgar

Läs mer

REGLEMENTE FÖR MALMÖHUS PISTOLSKYTTEKRETS UTMÄRKELSETECKEN

REGLEMENTE FÖR MALMÖHUS PISTOLSKYTTEKRETS UTMÄRKELSETECKEN REGLEMENTE FÖR MALMÖHUS PISTOLSKYTTEKRETS UTMÄRKELSETECKEN 1 Kretsens utmärkelsetecken tilldelas personer som gjort sig därtill berättigade eller förtjänta enligt bestämmelserna i detta reglemente. 2 Hederstecken

Läs mer

Stadgar för FRO Stockholm

Stadgar för FRO Stockholm Bilaga 1 till Proposition 2 Förb.stadgar2011mmm 110130 Stadgar för FRO Stockholm 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 FRO Stockholm (ett förbund inom Frivilliga Radioorganisationen FRO) är en sammanslutning av

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid extra riksmöte

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid extra riksmöte Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid extra riksmöte 2009-09-05 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson.

3 Till justeringsmän för protokollet valdes herrar Strömstedt och Pettersson. www.brfymer.se www.brfymer.se www.brfymer.se ) Protokoll fört vid sammanträde med bostadsföreningen Ymer u.p.a. i Uppsala den 8 September 1924. 1 Sammanträdet öppnades kl. 8.15 e.m. av styrelseordf. Hr.

Läs mer

Kongressprotokoll 2014

Kongressprotokoll 2014 Västergötlands Schackförbund Sid 1 Kongressprotokoll 2014 Protokoll fört vid Västergötlands Schackförbunds Kongress lördagen den 29 mars 2014. Förhandlingarna startade kl 11. Kongressen hölls på Hultasjöns

Läs mer

Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum

Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum Sidan 1 av 5 Ekonomiska Föreningen S:t Anna Skärgård 725000-5308 Protokoll Årsstämma 2015-04-25 Folkets Hus i Gusum 1 Mötets öppnande Ekonomiska Föreningens ordförande, Bengt Imberg, hälsade alla deltagare

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013

Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013 Sida 1 av 6 Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013 1 Årsmötets öppnande. Klas Wetter hälsade alla 25 medlemmar välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Godkännande

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL PISTOLSKYTTE Volvo Pistolklubb

EN INTRODUKTION TILL PISTOLSKYTTE Volvo Pistolklubb EN INTRODUKTION TILL PISTOLSKYTTE Volvo Pistolklubb 2015-10-05 tanken med denna skrift är att ge dig en liten inblick i de krav/förväntningar som ställs på dig/du kan ställa som blivande pistolskytt. Varför

Läs mer

Koloniföreningen Öster II Protokoll 1 (5) Lund

Koloniföreningen Öster II Protokoll 1 (5) Lund Koloniföreningen Öster II Protokoll 1 (5) Möte: Föreningsstämma /årsmöte Ref nr 4/2014 Datum: 2014 04 27 Plats: Österstampet, Öster II Kopia till pärmarna i bruna och röda stugorna Närvarande: Enligt bifogad

Läs mer

Stadgar för Täby Tennisklubb

Stadgar för Täby Tennisklubb 1 Stadgar för Täby Tennisklubb 1 Omfattning och ändamål Täby Tennisklubb (TTK), som bildades den 29 mars 1973 under namnet Erikslunds Tennissällskap och namnändrade den 28 oktober 1999, är en ideell förening

Läs mer

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006

PROTOKOLL. Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte. Tid Torsdagen den 21 september 2006. Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 PROTOKOLL Svensk förening för Röntgensekreterare Årsmöte Tid Torsdagen den 21 september 2006 Plats Conventum Örebro, Röntgenveckan 2006 Närvarande Styrelsen: Birgitta Gruvfält, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Stadgar för Hallands Konstförening (Fastställda vid årsmöte 2005)

Stadgar för Hallands Konstförening (Fastställda vid årsmöte 2005) Hallands Konstförening 1 Stadgar för Hallands Konstförening (Fastställda vid årsmöte 2005) 1 Kap Allmänna bestämmelser 1 Uppgift/Ändamål Hallands Konstförening har till uppgift att väcka, underhålla och

Läs mer

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. fastställda den 14 september 2009 1 ! " Vår förening vill skapa en positiv idrottsmiljö, där såväl sociala som kulturella inslag är en naturlig del av verksamheten, där våra medlemmar utvecklas till självständiga

Läs mer

Regler och rekommendationer för 3D touren 2005 Sidan 1

Regler och rekommendationer för 3D touren 2005 Sidan 1 Regler och rekommendationer för 3D touren 2005 Sidan 1 Här följer en sammanställning av de regler som gäller för arrangörer och deltagare i 3D touren. Grunden för 3D touren är SBF:s regler för bågskytte

Läs mer

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. NUVARANDE STADGAR För ÅKEREDS TENNISKLUBB, grundad 1969. "Idrottens mål och inriktning" Definition Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

Läs mer

(5) STADGAR för KAMRATFÖRENINGEN LAPPLANDS JÄGARE

(5) STADGAR för KAMRATFÖRENINGEN LAPPLANDS JÄGARE 2013-04-06 1(5) STADGAR för KAMRATFÖRENINGEN LAPPLANDS JÄGARE Kamratföreningen bildades 1987 som resultat av ett mötesbeslut under firandet av Lapplands jägarregementes 40-års jubileum 1985. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet.

DE GÅNGNA ÅREN... genom tiderna, Lennart Dahlqvist, som faller i minnet. DE GÅNGNA ÅREN... När man på ett begränsat utrymme skall söka ge en bild av boxningsidrotten i Uddevalla kan inledningsvis konstateras att här funnits sammanslutningar för denna sport sedan början av 20talet.

Läs mer