Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Nationalekonomiska Institutionen Nationalekonomi C Vt 2008 Tim Clark Carl-Johan Ärnborg Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige? Handledare: Edward Palmer Nationalekonomiska Institutionen

2 Sammandrag Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande. Den ekonomiska teori som har använts som utgångspunkt för att förklara sambandet är Livscykelhypotesen. Denna teori förklarar sambandet mellan konsumtion och sparande i olika tidsperioder av en individs liv. Valet föll på Livscykelhypotesen för att räntan ingår som en faktor som påverkar sparandet. I den empiriska undersökningen testades bland annat om det fanns någon korrelation mellan den reala räntan och hushållens reala nettosparande. Resultaten av den empiriska undersökningen visar på ett positivt samband mellan ränta och sparande. Av våra resultat har vi dragit slutsatsen att räntan har en signifikant påverkan på sparandet. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Tidigare empiriska studier Teori Livscykelhypotesen Räntans påverkan på konsumtionen Räntan Humankapital Empiri Avslutande diskussion Slutsatser och förslag till vidare studier Referenser...25 Appendix 1: Beräkningar...27 Appendix 2: Beräknade värden

4 1 Inledning Hushållen i Sverige har för närvarande en finansiell nettoförmögenhet på ca tre tusen miljarder kronor 1. Detta innebär att den samlade nettoförmögenheten uppgår till ca 111 % av BNP 2. Hushållens ackumulerade förmögenhet har byggts upp av ett kontinuerligt långvarigt sparande. Vad är syftet med att spara? Det finns inget självändamål med att spara. Anledningen till att man sparar är självklart individuell men det finns några skäl som troligtvis är vanligare än andra. Ett av dessa är för att snart kunna öka sin konsumtion. Ett annat är att man spara med ett mer långsiktigt mål, kanske inför sin pensionering. För många är sparande likställt med att ha pengarna på ett bankkonto med en fast och säker avkastning. För andra kan sparande bestå av att investera pengarna i olika mer eller mindre riskfyllda sparformer som t.ex. aktier eller fonder. Formellt sett definieras sparande som skillnaden mellan disponibel inkomst och konsumtion. 3 Enligt definitionen kan det verka som att sparandet ökar om inkomsten stiger, eller om konsumtionen minskar. Detta är sant till viss del. Men det finns en rad andra faktorer som inverkar på hur stort sparandet är. Dock är den disponibla inkomsten kanske den största och mest självklara faktorn som påverkar vårt sparande. Det är de facto omöjligt att spara mer än vad man tjänar under en tidsperiod. Detta gäller dock inte om sparandet sträcker sig över flera tidsperioder då avkastningen på sparandet kan återinvesteras. Hur mycket inkomst man har, samt hur mycket man konsumerar och sparar av sin inkomst är något som man själv kan styra över. Hur mycket man konsumerar eller sparar från en given inkomst beror på vilka preferenser man har. Det man däremot inte har någon kontroll över är räntan. Reporäntan undersöks för att den påverkar bankernas in och utlåningsräntor. Reporäntan påverkar också till viss del avkastningen som fås genom andra sparformer än bankinlåning. Vår frågeställning blir således: Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige? 1 Statistiska centralbyrån, Sparbarometern, Hushållens ställning ( ) asp 2 Nettoförmögenhet på 3000 miljarder dividerat med BNP (2700 miljarder) ger 111 %. Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper :4 ( ) 3 OECD, Glossary of statistical terms ( ) 4

5 1.2 Tidigare empiriska studier En vedertagen teori inom nationalekonomi som förklarar sambandet mellan ränta, konsumtion och sparande är Livscykelhypotesen, som i fortsättningen kommer att benämnas LCH. 4 En genomgång av litteraturen visar att det har skrivits mycket om konsumtion och sparande generellt. Det har dock inte skrivits lika mycket om räntan och hur den påverkar sparandet, detta är också något som påtalas av forskare inom området. 5 Ämnet är väldigt aktuellt i dag med den ekonomiska oron på världsmarknaden. Det har inte varit lätt att hitta något som skrivits på senare tid, den mesta av forskningen kommer från och 1980-talet. 6 Vi har dock funnit några undersökningar som visar på ett signifikant positivt, respektive ett icke signifikant samband mellan ränta och sparande. Nedan presenteras några av dessa studier närmare. Boskin 7 har undersökt förhållandet mellan beskattning, sparande och räntan. Det som han främst undersöker är hur amerikansk kapitalskatt påverkar sparandet. Han kommer fram till att den nuvarande beskattningen av kapital sänker den reala avkastningen efter skatt, och därmed också sparandet. Detta leder i sin tur till stora välfärdsförluster samt ofördelaktiga omfördelningar av kapital. Boskins studie fokuserar visserligen på kapitalskatten och hur den påverkar sparandet men det kan även dras paralleller till hur den reala räntan påverkar sparandet. Summers 8 undersöker skillnaden mellan att beskatta kapital och att beskatta konsumtion. Han kommer fram till att om man helt skiftar från kapitalbeskattning till att beskatta konsumtion, skulle konsumtionen kunna öka med hela 16 procent. Summers ser sparandet ur ett större perspektiv. Han menar att om man är långt ifrån kapitalintensiteten i Golden Rule, kan konsumtionen gynnas mycket i Steady State, genom att öka kapital ackumulationen, dvs. sparandet. Summers undersökning som går ut på att helt slopa kapitalskatten och istället beskatta konsumtion, kan liknas med vår studie. Genom att sänka eller helt slopa kapitalskatten skulle man ändra den reala räntan. 4 Wyn Morgan m.fl. Microeconomics (Berkshire: McGraw Hill, 2006), s.151 ff. 5 Michael J. Boskin, 1978, Taxation, Saving, and the Rate of Interest, Journal of Political Economy, 86, No. 2, s Detta visar sig tydligt vid en sökning i databaser, t.ex. NBER 7 Boskin 8 Lawrence H. Summers, 1981, Capital taxation and Accumulation in a Life Cycle Growt Model. American Economic Review, 71, No. 4. 5

6 Den forskning som kom fram till att det inte föreligger något signifikant samband mellan ränta och sparande har gjorts av: Evans 9 har också valt att undersöka hur sparandet påverkas av en förändring av kapitalskatten. Dock så hävdar Evans att det inte finns något signifikant samband mellan ränta och sparande. Evans hänvisar till Summers studie och menar att det resultatet inte riktigt står sig. I sin studie kommer Evans fram till att en minskad eller slopad kapitalskatt inte alls skulle stimulera ett ökat sparande. Vi finner Evans studie intressant dels på grund av att han kommer fram till motsatt resultat samt att även han berör räntans påverkan på sparandet. Till skillnad från de tre ovannämnda studierna som använder amerikansk data, använder sig Palmer 10 av svensk data. Palmer undersöker vilka faktorer som påverkar hushållens konsumtion och sparande. De faktorer som han valt att undersöka är bland andra; reala räntan, kreditbegränsningar, demografiska förändringar samt framtida skatter. Palmer kommer fram till att den reala räntan har en negativ effekt på konsumtionen. Detta samband är dock svagt och icke signifikant. Denna studie fann vi intressant dels för att den undersöker vilka faktorer som ligger bakom hushållens sparande, samt för att även Palmer kommer fram till ett annat resultat än de två förstnämnda studierna. Genom litteratursökningen har det framkommit att det tidigare skrivits en uppsats som till viss del berör förhållandet ränta och sparande. Uppsatsen är skriven HT 2005 vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen. Den heter Faktorer bakom hushållens sparande en ekonometrisk analys av hushållens sparbeteende i sju europeiska länder. Uppsatsen fokuserar dock mer på skillnaden mellan länderna, än på själva sambandet mellan ränta och sparande. Det som kan konstateras är att det finns få studier om ränta och sparandet, i synnerhet från senare tid. Det finns framförallt inga senare studier som har undersökt svensk data. Det är svårt att säga vad detta beror på. Det är tänkbart att en möjlighet till att det finns så få studier inom området är förhållandet mellan räntan och inflationen. I slutet av 80- och början av 90-talet karaktäriserades många länders ekonomier av en hög ränta samtidigt som man hade hög inflation. Att den höga inflationen stod i fokus kan ha minskat intresset från att bedriva studier kring sparande. 9 Owen J. Evans. 1983, Tax Policy, the Interest Elasticity of Saving, and Capital Accumulation: Numerical Analysis of Theoretical Models. American Economic Review, 73, No Edward E. Palmer, Determination of Personal Consumption, Theoretical Foundations and Empirical Evidence from Sweden (Stockholm: GOTAB, 1981) 6

7 3 Teori Den använda litteraturen i arbetet med teoriavsnittet består främst av Microeconomics och World Savings 11. Utgångspunkten för analysen är livscykelhypotesen som utvecklades av Modigliani och Brumberg (1955) 12 samt Ando och Modigliani (1963) 13. Den förklarar hur förhållandet mellan människors konsumtion och sparade ser ut. 3.1 Livscykelhypotesen Livscykelhypotesen togs fram av den italienska forskaren och ekonomen Franco Modigliani. I början av talet utarbetade Modigliani tillsammans med en av sina studenter, Richard Brumberg, det som kom att bli livscykelhypotesen. Deras arbete bestod av en teori som kom att anta två aspekter, en mot mikroekonomi och individens beteende. Den andra inriktad mot makroekonomi och det samlade sparandet. Den senare aspekten av teorin publicerades först 1980, detta på grund av att Richard Brumberg avled En mer utvecklad livscykelhypotes togs fram av Modigliani i samarbete med Albert Ando och presenterades Enligt denna teori tänker man sig att en individs totala nytta beror på hur man konsumerar och sparar i varje period av ens liv. I LCH består en individs liv av en kontinuerlig ström av inkomster och konsumtion. För att illustrera individens beslutsituation kan vi tänka oss att individen ska allokera sin inkomst mellan konsumtion i två perioder, P 0 och P 1. De olika perioderna kan t.ex. vara idag och imorgon. I illustrationen är P 0 tiden fram till pensionering. Under denna tid antas att man arbetar och sparar till sin pension. P 1 är den återstående tiden efter pensionering. Det som är problematiskt och avgörande för en individs nytta är hur inkomsten ska fördelas mellan konsumtion och sparande över livscykeln. Ytterligare ett antagande i LCH är att det finns en så kallad intertemporal budgetrestriktion. Budgetrestriktionen visar de olika kombinationerna mellan konsumtion (C) och sparande som en individ kan uppnå under livet. Den intertemporala budgetrestriktionen bestämmer hur mycket en individ kan konsumera och spara i de olika perioderna. Restriktionen baseras på att 11 Arnold Heertje, World Savings, An international survey (Cambridge: Blackwell Publishers, 1993) 12 Modigliani, Franco & Brumberg, Richard, Utility Analysis and the Consumption Function, i Kenneth Kurihara (red.), Post-Keynesian Economics (London: George Allen and Unwin Ltd, 1955). 13 Albert Ando, Franco Modigliani, The Life Cycle Hypothesis of Saving: Aggregate Implications and Tests, American Economic Review, March 1963, 53, No. 1, s Deaton Angus, 2005: Franco Modigliani and the Life Cycle Theory of Consumption ( ) 7

8 individen har en inkomst (I) i den första perioden och en förväntad inkomst (I e ) i den andra perioden. För att förenkla LCH och den intertemporala budgetrestriktionen antar vi att konsumenten kan spara och låna till samma ränta (r). Det antas även att det inte finns någon kapitalskatt. Räntan i LCH kommer att spegla alla de möjliga avkastningarna som man kan uppnå genom olika investeringar i t.ex. aktier eller obligationer. Figur. 1 visar konsumtionsmöjligheten för två perioder. Möjligheten att konsumera i de båda perioderna begränsas av budgetrestriktionen. Maximering av konsumtion i en period förutsätter att konsumtionen är noll i antingen första eller andra perioden. Dvs. det innebär att för att maximera sin konsumtion i period 1 måste man ha med sig hela inkomsten från period 0. Figur. 1, Livscykelhypotesen, tvåperiods konsumtionsmodell med intertemporal budgetrestriktion e Konsumenten kan maximalt konsumera C 0 i P 0, enligt: I 0 + I 1 / (1 + r). Detta säger att konsumenten kan konsumera hela sin livsinkomst i P 0 genom att låna mot hela sin förväntade inkomst i nästa period till en kostand av r. Enligt samma logik kan konsumenten maximalt konsumera C 1 i P 1, enligt I 1 + I 0 x (1 + r). Konsumtionen i nästkommande period är inkomsten för perioden samt den sparade inkomsten från föregående period plus räntan på den sparade inkomsten. Normalt kommer individen att hamna någonstans mellan dessa två extremer. Var på budgetrestriktionen individen hamnar beror på individens nyttofunktion. En individs nyttofunktion avgörs av individens preferenser. Nyttofunktionen ser i princip olika ut för alla 8

9 individer. Det som avgör hur en nyttofunktion ser ut brukar ofta vara hur benägen man är att konsumera eller att spara. I denna uppsats kommer nyttan att vara en funktion av den sammanlagda konsumtionen i de båda perioderna beroende på vad individen föredrar, kommer indifferenskurvorna att anta olika former. Individen maximerar sin nytta i den punkten där budgetlinjen tangerar en indifferenskurva. Vi antar att den fiktiva individens preferenser är att ha en jämn konsumtion över de båda perioderna. I och med att individen strävar efter att ha en jämn konsumtion över de båda perioderna, kommer den totala nyttan att bli minimal om konsumenten konsumerar hela sin inkomst i period ett, och vice versa om all konsumtion sker i den andra perioden. För att individen ska maximera sin nytta krävs det en jämn konsumtion i de båda perioderna. Enligt dessa preferenser måste individerna således anta ett mer långsiktigt tänkande när de fattar beslut om sparande och konsumtion. Det som i slutändan avgör vilken nyttonivå en individ kan uppnå är budgetlinjen, och budgetlinjen bestäms i sin tur av en rad olika faktorer, däribland räntan. 15 Figur. 2, Individen nyttomaximerar där budgetlinjen tangerar den högsta indifferenskurvan. Individen kommer maximalt att kunna uppnå nyttan U Morgan, s.152 f. 9

10 3.2 Räntans påverkan på konsumtionen Vid en ränteökning kan konsumenten fortfarande välja att varken låna eller spara men villkoren för det intertemporala valet har förändrats. Om konsumenten väljer att endast konsumera inkomsten i respektive period vrids den intertemporala budgetlinjen runt punkten där man varken sparar eller lånar. Då lutningen på budgetlinjen är (1+r före ) vid den första räntenivån blir den nya lutningen på budgetlinjen (1+r efter ), budgetlinjen får då en brantare lutning. 16 Fig. 3, Visar hur en höjning av räntan påverkar konsumtionsmöjligheterna i period 0 och 1 16 Morgan, s

11 Det som påverkar konsumtionen beskrivs som två olika effekter, substitutionseffekten och inkomsteffekten. Fig. 4, Grafen visar inkomsteffekten (IE) och substitutionseffekten (S) vid en räntehöjning. Utgångspunkten i denna uppsats är att individen är nettosparare. Substitutions- och inkomsteffekten kommer att röra sig åt motsatta håll. Substitutionseffekten gör konsumtion i dag dyrare, det ger mer pengar i framtiden om man istället sparar. Substitutionseffekten förmår hushållen att skjuta upp konsumtionen på framtiden. Detta leder i sin tur till att sparandet ökar. Inkomsteffekten innebär att man nu får mer betalt för sitt sparande på grund av den högre räntan. Detta möjliggör ett minskat sparande i den första perioden och samtidigt en ökad konsumtion i båda perioderna. Grafen ovan visar att inkomsteffekten dominerar, men vilken effekt som dominerar i praktiken är en empirisk fråga. Vid en räntehöjning kommer individen i teorin att spara mindre och samtidigt konsumera mer i båda perioderna. Förutom de två effekterna som beskrivs ovan, finns det flera andra faktorer som påverkar sparandet. Något som det fokuseras på i en del av de tidigare studierna är beskattning av kapitalinkomster. En sänkning av skatten på kapitalinkomster ökar den reala räntan och kommer genom ränteelasticiteten att höja sparnivån. Både Boskin och Summers anser sig 11

12 kunna bevisa en signifikant positiv ränteelasticitet. Evans och Palmer däremot hävdar att det inte går att bevisa en positiv ränteelasticitet och att beskattningen av kapitalinkomster inte har en påvisbar effekt på sparandet under de perioder som studeras. En annan faktor som påverkar är inkomstförändringar, en förväntad framtida inkomstförändring, oavsett ursprung, påverkar sparandet. Ju längre in i framtiden den förväntade inkomstförändringen ligger desto mindre effekt har den på nivån på sparandet. 17 Ytterligare en faktor som kan påverka sparandet är viljan att lämna efter sig ett arv. I vår uppsats har vi valt att bortse från företeelsen arv. Arv kan skapas av sparande, eller av att förvalta ett tidigare arv, och kan påverka möjligheten till konsumtion för framtida generationer. Vidare är det svårt att avgöra motivet till att lämna efter sig ett arv. Man kan ha tagit ett aktivt beslut att spara under sin livstid så att det finns något att lämna till kommande generation. Det kan också vara så att en plötslig bortgång hindrar individen att utnyttja ett eventuellt pensionssparande eller en sparad buffert. 18 Av dessa anledningar anser vi att sparande för arv inte kommer att påverka våra resultat nämnvärt. 3.3 Räntan Den svenska Riksbanken använder sig av en rad olika räntor för att styra efterfrågan på pengar. Reporäntan är den viktigaste av riksbankens styrräntor. Det är till den räntan som de svenska bankerna kan få låna pengar. Utöver den in- och utlåning som bankerna kan göra genom riksbanken kan det ibland snabbt uppstå ett behov av pengar eller att man har ett överskott av pengar. Bankerna kan då låna av varandra. Den ränta som bankerna använder sig av kallas för dagslåneräntan. Tack vare att det finns en dagslånemarknad för de svenska bankerna, spelar det liten roll vilken av bankerna som riksbanken lånar ut pengar till. Dagslånemarknaden kommer att omfördela kapital från dem som har ett överskott till dem som har ett underskott av kapital. Riksbanken önskar dock kunna kontrollera dagslåneräntan, på samma sätt som man kontrollerar reporäntan. Riksbanken kan indirekt kontrollera dagslåneräntan genom att erbjuda olika korta in- och utlåningsräntor. Man skapar därigenom ett intervall för dagslåneräntan, mellan utlånings och inlåningsräntan, med reporäntan någonstans i mitten. 17 Palmer, s Heertje, s

13 Ingen bank kommer att kunna ha en dagslåneränta som ligger utanför Riksbankens intervall. Om någon bank skulle ta en högre utlåningsränta än riksbankens, kommer samtliga banker att låna av riksbanken. Samma analoga resonemang ligger till grund för hur man sätter gränsen för bankernas korta inlåningsräntor. Dessa ränteförändringar kommer i slutändan att påverka de räntor som bankerna sätter mot konsumenterna. 19 Det är inte bara bankernas in- och utlånings räntor som påverkas av förändringar i reporäntan. Även andra finansiella instrument som aktier, obligationer och fonder påverkas. En högre ränta gör att priset på de finansiella instrumenten sjunker och tillgångarna blir mindre värda. Detta beror på att en högre ränta ger ett lägre nuvärde av de förväntade framtida avkastningarna. 20 Obligationer är ett finansiellt instrument som bygger på en ovisshet om framtida räntor. När man placerar i en obligation vet man obligationens löptid samt vilken ränta den kommer att ge fram tills att den förfaller. Om marknadsräntan sjunker under löptiden kommer värdet på obligationen att öka. Värdet ökar på grund av att obligationen nu ger en högre avkastning än man kan få genom att placera till marknadsräntan. Om däremot marknadsräntan stiger kommer obligationen att falla i värde. 21 Reporäntan påverkar även aktiemarknaden. En kraftig höjning av reporäntan kan skada aktiemarknaden på flera sätt. Den höga räntan kommer att försvaga tillväxten, men den kommer även att påverka den riskfria räntan. Den riskfria räntan har stor påverkan när man värderar aktier. Detta för att den påverkar det avkastningskrav som företagen har på sig. En högre riskfri ränta leder till högre avkastningskrav. 22 Således påverkar reporäntan förutom bankernas in- och utlåningsräntor, även avkastningen på andra finansiella instrument. 19 Klas Fregert & Lars Jonung, Makroekonomi, Teori, politik och institutioner (Lund: Studentlitteratur, 2005), s. 390 f. 20 Sveriges Riksbank, Hur påverkar penningpolitiken inflationen? ( ) 21 Lindmark, Jonas, 2004: Sverigetro avgör valet av räntefond. ( ) 22 Granqvist, Mattias, 2008: Fondmarknaden.se, Rådgivning, Prognoser, Branscher & Räntor ( ) ex.asp 13

14 3.4 Humankapital Det vanligaste man associerar med ordet sparande är kanske det rena finansiella sparandet, där man sparar pengar på ett bankkonto eller investerar pengarna i diverse finansiella instrument. Det är en form av sparande, men det finns ännu en form. Att spara eller snarare investera i sig själv. Detta är något som många gör men kanske inte tänker på. Att investera i sig själv görs oftast genom att utbilda sig. Den tillgången som man investerar i när man utbildar sig brukar kallas för humankapital. Om man väljer att utbilda sig måste man på något sätt finansiera sin utbildning. Detta sker oftast genom att man tar ett lån, eller genom transfereringar från annat håll. Hur man än väljer att finansiera sin utbildning kommer det att ske på bekostnad av något annat. Man måste avstå från att konsumera annat för att kunna lägga pengarna på sin utbildning istället. När man finansierar sin utbildning gör man det oftast för att man tänker sig att man ska höja sin kompetens och därmed bli mer eftertraktad på arbetsmarknaden. Om man har en högre kompetens och är mer eftertraktad, då kan man också kräva en högre lön. Det är hela tanken med att investera i humankapital. Om man tänker sig en tvåperiodsmodell, kommer en investering i humankapital att leda till lägre konsumtion i den första perioden och en högre konsumtion i den andra perioden. Det som avgör hur mycket som man väljer att investera i humankapital avgörs av individens preferenser mellan konsumtion i den första och i den andra perioden. Vi kommer i vår teori för hur räntan påverkar sparandet att bortse från möjligheten att investera i humankapital. Detta för att det ligger utanför vårt tänkta undersökningsområde. Att vi tog upp det beror på att det är en stor del av människors investeringar och man bör ha i åtanke att det är en slags sparform där man investerar i sig själv Morgan, s.167 f. 14

15 4 Empiri Mot bakgrund av den presenterade teorin bör det vara klart hur räntan sätts. Det har även presenterats en version av Livscykelhypotesen. Vidare så har vi i denna modell visat hur ränteförändringar påverkar konsumtionen och sparandet samt hur detta sker. I empiridelen kommer vi att applicera det teoretiska avsnittet på data för att undersöka om det i Sverige under perioden föreligger något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande. Sparandet i undersökningen beräknas som hushållens disponibla inkomst minus hushållens konsumtion. 24 Dock går detta till viss del emot LCH då sparandet även innehåller pensionärernas sparande. Detta är inget som vi har möjlighet att göra något åt då vi inte har någon åldersfördelning över konsumtions- och inkomstvariablerna. Detta är ingen som nämnvärt påverkar vår analys då vi egentligen inte är ute efter att förklara LCH utan att försöka finna ett eventuellt samband mellan räntor och sparande. Den data som skall undersökas är kvartalsdata under perioden första kvartalet 1997 till och med fjärde kvartalet Reporäntan är hämtad från riksbankens hemsida och är den genomsnittliga räntan för varje kvartal. 25 Reporäntan som presenteras av riksbanken är en nominell ränta och tar ingen hänsyn till inflation. I den reala analysen har vi själva justerat för inflation, genom att subtrahera den rådande inflationen från reporäntan, och för att deflatera sparandet. 26 Vid en närmare undersökning av data över sparandet ser man en tydlig säsongsvariation. För att minska effekterna av säsongsvariationen använder vi oss av ett glidande medelvärde av sparandet. 24 Statistiska centralbyrån, BNP kvartal :4 ( ) 25 Sveriges Riksbank, Räntor & valutakurser ( ) 26 Se appendix 1 för beräkning av inflationsjusterad reporänta och sparande. 15

16 Realt sparande samt glidande medelvärde av realt sparande I-C I-C realt glidande medelvärde Sparande (mkr) Quarter Year Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Figur 5. Tidsseriediagram över sparande samt det glidande medelvärdet av sparandet. I den statistiska undersökningen testas variablerna dels för korrelationen. Vi har tittat på Pearsons korrelationskoefficient som visar om det finns något linjärt samband mellan våra variabler. Även en regressionsanalys har genomförts för att ytterligare undersöka sambandet mellan variablerna. Korrelationen kan anta värden mellan 1 och +1. Ett värde på 0, visar att det inte finns något linjärt samband mellan variablerna. Ett värde på -1 eller +1 visar att det finns ett perfekt negativt respektive positivt samband. Vi har även tittat på det så kallade p- och t-värdena. P-värdet anger sannolikheten för att de koefficienter som man får i regressionsekvationen hade uppstått även om det inte fanns något samband mellan variablerna. Ett lågt p-värde visar på ett starkare samband än ett högt p-värde, vid signifikansnivån 95 % ska p-värdet vara lägre än 0,05 för att resultatet ska vara signifikant. T- värdets absoluta värde ska vara större än två. Om det är större än två kan man anta att det finns ett samband mellan de undersökta variablerna. 27 R 2 är ett mått på hur mycket av förändringen i Y (som i detta fall är sparandet) som kan förklaras av regressionsekvationen 28. Ett högt R 2 tyder på en hög korrelation mellan variabler Newbold Paul m.fl. Statistics for Business and Economics (New Jersey: Prentice Hall, 2003), s.61 ff. 28 Det finns även ett justerat mått på R 2. Detta mått kallas för R 2 (adjusted) och bortser från det ökade R 2 värdet som man kan uppnå genom att lägga till fler observationer till undersökningen. I vår undersökning används R 2 för att vi undersöker en given tidsperiod utan möjlighet att addera fler observationer till undersökningen. 29 Newbold, s.387 ff. 16

17 En tänkbar modell för sparandet är: S = b 0 + b 1 x ränta + b 2 x inkomst. Denna modell säger att sparandet beror av en konstant (b 0 ), samt koefficienterna för ränta (b 1 ) och inkomst (b 2 ). Det som bör nämnas är att de resultat man får fram genom en regressionsanalys samt genom att undersöka korrelationen visar endast om det finns något statistiskt samband mellan variablerna i endera riktningen, inte om det finns något kausalt samband mellan dem. Test 1 undersöker sambandet mellan samtliga variabler med nominella värden. Testet ger signifikanta resultat för samtliga variabler. Det andra testet undersöker sambandet mellan endast ränta och sparande. Här ges en mycket låg förklarandegrad jämfört med det första testet. Detta test ger dessutom ett icke signifikant samband mellan ränta och sparande. Vårt tredje test tar endast hänsyn till inkomst och sparande. Detta test ger en högre förklaringsgrad än test 2 i och med ett R 2 -värde på 52,7 %. Detta test ger även ett signifikant samband mellan inkomst och sparande. En tanke är att det kan finnas en fördröjning i individers sparbeteende vid en förändring av reporäntan. Därför tidsförskjuter vi reporäntan kvartalsvis bakåt, för att se om det möjligen finns ett starkare samband över tid. Test 4 ger ett signifikant resultat för samtliga variabler samt en hög förklarandegrad. Test 5 ger en än högre förklarandegrad samt signifikant resultat för både ränta och inkomst. För nominella värden uppnås bäst resultat, sett till reporänta och inkomst, genom att tidsförskjuta reporäntan tre kvartal bakåt. För räntan får vi ett signifikant p-värde på 0, samt ett t-värde på 5,90. Inkomsten antar ett p-värde på 0 och ett t-värde på 10,46. Denna regressionsanalys ger en förklarandegrad på 75,6 %. Enligt denna analys blir regressionsekvationen som bäst förklarar sparandet: = x (Repo lagg 3 kv) + 0,224 x (Nom. disp. Ink.) (mkr) Test 8 laggar sparandet ett kvartal, detta innebär att det aktuella sparandet beror på nästkommande kvartals ränta. Resultaten är signifikanta, och förklarandegraden är 57,8 %. 17

18 Regressionsanalys av sparandet med nominella värden konstant ränta inkomst R 2 Test (0,000) 3412 (0,003) 0,18277 (0,000) 63,0 % t-värde -5,43 3,22 7,74 Test (0,000) (0,276) 3,1 % t-värde 4,22-1,10 Test (0,000) 0,13736 (0,000) 52,7 % t-värde -4,25 6,50 Test 4. lagg 1kv (0,000) 4219,5 (0,000) 0,19670 (0,000) 68,1 % t-värde -6,42 4,23 8,75 Test 5. lagg 2kv (0,000) 5121,8 (0,000) 0,21474 (0,000) 74,1 % t-värde -7,75 5,53 10,16 Test 6. lagg 3kv (0,000) 5400,4 (0,000) 0,22430 (0,000) 75,6 % t-värde -8,11 5,90 10,46 Test 7. lagg 4kv (0,000) 5005,5 (0,000) 0,22135 (0,000) 71,7 % t-värde -7,12 5,03 9,29 Test 8. laggad inkomst 1kv (0,000) 2354 (0,040) 0,16634 (0,000) 57,8 % t-värde -4,44 2,12 6,82 Tabell 1. Regressionsanalys över nominellt sparande mot reporänta samt inkomst. Signifikanta resultat är markerade med fet stil, p-värden anges inom parantes. Vid mätning av korrelationen framkom inga signifikanta resultat mellan ränta och sparande. Inkomsten har en signifikant positiv korrelation med sparandet. Korrelation med nominella värden Sparande Reporänta -0,176 (0,276) Reporänta laggad 1 kv. -0,146 (0,370) Reporänta laggad 2 kv. -0,134 (0,410) Reporänta laggad 3 kv. -0,123 (0,457) Reporänta laggad 4 kv. -0,134 (0,422) Disp inkomst 0,726 (0,000) Tabell 2. Korrelation mellan nominellt sparande och reporänta samt inkomst. Signifikanta resultat är markerade med fet stil, p-värden anges inom parantes. 18

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner. F4 Konsumentteori 2011-11-11 Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner Konsumentens val Effekter av prisförändring Effekter av inkomstförändring Inkomst och substitutionseffekt

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-11-08 Vad är konsumentteori? Vad bestämmer hur konsumenten väljer att spendera sin inkomst mellan olika varor? Vad bestämmer hur mycket konsumenten köper av en viss vara?

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Finansforums Sparbarometer 1/99

Finansforums Sparbarometer 1/99 99-2-16 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU

Konsumentteori. Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentteori Konsumenten strävar efter att maximera nyttan (totalnyttan, U) Ökad konsumtion marginalnytta, MU Konsumentens val (konsumtion) bygger på värderingar och restriktioner Utifrån sina preferenser

Läs mer

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå

Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå Sparbarometer kv 2 216 Privatekonomi Oktober 216 Sammanfattning Bostäder driver upp förmögenheten till rekordnivå Bruttoförmögenheten på ny rekordnivå, över 17 biljoner kronor Nettoförmögenheten stiger,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Andra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer

Andra kvartalet Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot Sparbarometer 2004-08-25 Sparbarometer Andra kvartalet 2004 Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer. Den ger dock ingen

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Föreläsning 4- Konsumentteori

Föreläsning 4- Konsumentteori Föreläsning 4- Konsumentteori 2012-08-30 Emma Rosklint Vad är konsumentteori? Handlar om konsumentens konsumtionsval. Varför väljer konsumenten att konsumera vissa varor och inte andra? Vad bestämmer hur

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori Uppgift 1 Bertil har en inkomst på 1 000 kr i månaden som han använder

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten

Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten Sammanfattning Bostäder håller uppe förmögenhetstillväxten Bruttoförmögenheten fortsätter öka och närmar sig 17 biljoner kronor Nettoförmögenheten fortsatt över 13 biljoner kronor Svag start på börsåret

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Stark börsutveckling minskade skuldkvoten

Stark börsutveckling minskade skuldkvoten Hushållens skuldkvot Stark börsutveckling minskade skuldkvoten Stark börsutveckling och ökade bostadspriser minskar hushållens skuldkvot Räntekvoten vände uppåt igen tillgångssidan. I de tidigare avsnitten

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 7 TIDSSERIEDIAGRAM OCH UTJÄMNING 1. En omdebatterad utveckling under 90-talet gäller den snabba ökningen i VDlöner. Tabellen nedan visar genomsnittlig kompensation för direktörer

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

1 ekonomiska 16 kommentarer maj 2008 nr 4, 2008

1 ekonomiska 16 kommentarer maj 2008 nr 4, 2008 n Ekonomiska kommentarer I denna kommentar gör vi ett försök att uppskatta vilka effekter oljepriset har på svensk inflation. Om priset på olja ökar med 1 procent så visar beräkningarna att prisnivån blir,5

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Vad bestämmer hushållens sparande?

Vad bestämmer hushållens sparande? Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Magisteruppsats 15 hp Nationalekonomi Vårterminen 2011 Programmet för politik, ekonomi och organisation. Vad bestämmer hushållens sparande? En

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Den negativa räntan har hittills fått ett i stort sett normalt genomslag i svensk ekonomi. Men hur långt kan man sänka styrräntan innan genomslaget minskar? Den nedre gränsen beror

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Del 12 Genomsnittsberäkning

Del 12 Genomsnittsberäkning Del 12 Genomsnittsberäkning Innehåll Asiatiska optioner... 3 Asiatiska optioner i strukturerade produkter... 3 Hur fungerar det?... 3 Effekt på avkastningen... 4 Effekt på volatilitet... 4 Effekt på löptid...

Läs mer

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Föreläsning 3 Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder Ökat beroende av två inkomster Påverkar fördelningen/konsumtionsmönstret inom familjen Högre inkomst ger större nytta

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Asymmetriskt konsumtionsbeteende vid räntesättningen

Asymmetriskt konsumtionsbeteende vid räntesättningen Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats vt-2009 Asymmetriskt konsumtionsbeteende vid räntesättningen En jämförande ekonometrisk studie för Sverige respektive USA Författare: Andreas Josefson Handledare:

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,

Läs mer

Faktorer bakom hushållens sparande En ekonometrisk analys av hushållens sparbeteende i sju europeiska länder

Faktorer bakom hushållens sparande En ekonometrisk analys av hushållens sparbeteende i sju europeiska länder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet C-uppsats Författare: Henrik Larsson, Erik Mogren Handledare: Lennart Berg HT 2005 Faktorer bakom hushållens sparande En ekonometrisk analys av hushållens

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Till skillnad från i många andra länder föll bostadspriserna i Sverige inte nämnvärt under finanskrisen och flera bedömare anser att de svenska huspriserna nu är övervärderade.

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet

DEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Långsiktiga inflationsförväntningar

Långsiktiga inflationsförväntningar Löner, vinster och priser 99 FÖRDJUPNING Långsiktiga inflationsförväntningar I denna fördjupning studeras inflationsförväntningar på fem års sikt i Sverige. Som mått på inflationsförväntningar används

Läs mer

Modeller för tillväxt

Modeller för tillväxt Modeller för tillväxt John Hassler 17 o 24 November 2008 John Hassler () Modeller för tillväxt 07/11 1 / 14 Vad är tillväxt? Ihållande ökningstrend i BNP. Inte variationer på höga frekvenser (säsong eller

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Sparbarometer. Tredje kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Sparbarometer. Tredje kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot 2001-11-13 Sparbarometer Tredje kvartalet 2001 Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot Ställning Miljarder kronor 99 sep 99 dec 00 mar 00 jun 00 sep 00 dec 01 mar 01 jun 01 sep Finansiella

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar. Del 2 Korrelation Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är korrelation?... 3 Hur fungerar sambanden?... 3 Hur beräknas korrelation?... 3 Diversifiering... 4 Korrelation och strukturerade produkter...

Läs mer