Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige?"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats Nationalekonomiska Institutionen Nationalekonomi C Vt 2008 Tim Clark Carl-Johan Ärnborg Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige? Handledare: Edward Palmer Nationalekonomiska Institutionen

2 Sammandrag Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande. Den ekonomiska teori som har använts som utgångspunkt för att förklara sambandet är Livscykelhypotesen. Denna teori förklarar sambandet mellan konsumtion och sparande i olika tidsperioder av en individs liv. Valet föll på Livscykelhypotesen för att räntan ingår som en faktor som påverkar sparandet. I den empiriska undersökningen testades bland annat om det fanns någon korrelation mellan den reala räntan och hushållens reala nettosparande. Resultaten av den empiriska undersökningen visar på ett positivt samband mellan ränta och sparande. Av våra resultat har vi dragit slutsatsen att räntan har en signifikant påverkan på sparandet. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Tidigare empiriska studier Teori Livscykelhypotesen Räntans påverkan på konsumtionen Räntan Humankapital Empiri Avslutande diskussion Slutsatser och förslag till vidare studier Referenser...25 Appendix 1: Beräkningar...27 Appendix 2: Beräknade värden

4 1 Inledning Hushållen i Sverige har för närvarande en finansiell nettoförmögenhet på ca tre tusen miljarder kronor 1. Detta innebär att den samlade nettoförmögenheten uppgår till ca 111 % av BNP 2. Hushållens ackumulerade förmögenhet har byggts upp av ett kontinuerligt långvarigt sparande. Vad är syftet med att spara? Det finns inget självändamål med att spara. Anledningen till att man sparar är självklart individuell men det finns några skäl som troligtvis är vanligare än andra. Ett av dessa är för att snart kunna öka sin konsumtion. Ett annat är att man spara med ett mer långsiktigt mål, kanske inför sin pensionering. För många är sparande likställt med att ha pengarna på ett bankkonto med en fast och säker avkastning. För andra kan sparande bestå av att investera pengarna i olika mer eller mindre riskfyllda sparformer som t.ex. aktier eller fonder. Formellt sett definieras sparande som skillnaden mellan disponibel inkomst och konsumtion. 3 Enligt definitionen kan det verka som att sparandet ökar om inkomsten stiger, eller om konsumtionen minskar. Detta är sant till viss del. Men det finns en rad andra faktorer som inverkar på hur stort sparandet är. Dock är den disponibla inkomsten kanske den största och mest självklara faktorn som påverkar vårt sparande. Det är de facto omöjligt att spara mer än vad man tjänar under en tidsperiod. Detta gäller dock inte om sparandet sträcker sig över flera tidsperioder då avkastningen på sparandet kan återinvesteras. Hur mycket inkomst man har, samt hur mycket man konsumerar och sparar av sin inkomst är något som man själv kan styra över. Hur mycket man konsumerar eller sparar från en given inkomst beror på vilka preferenser man har. Det man däremot inte har någon kontroll över är räntan. Reporäntan undersöks för att den påverkar bankernas in och utlåningsräntor. Reporäntan påverkar också till viss del avkastningen som fås genom andra sparformer än bankinlåning. Vår frågeställning blir således: Reporäntan, påverkar den hushållens sparande i Sverige? 1 Statistiska centralbyrån, Sparbarometern, Hushållens ställning ( ) asp 2 Nettoförmögenhet på 3000 miljarder dividerat med BNP (2700 miljarder) ger 111 %. Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper :4 ( ) 3 OECD, Glossary of statistical terms ( ) 4

5 1.2 Tidigare empiriska studier En vedertagen teori inom nationalekonomi som förklarar sambandet mellan ränta, konsumtion och sparande är Livscykelhypotesen, som i fortsättningen kommer att benämnas LCH. 4 En genomgång av litteraturen visar att det har skrivits mycket om konsumtion och sparande generellt. Det har dock inte skrivits lika mycket om räntan och hur den påverkar sparandet, detta är också något som påtalas av forskare inom området. 5 Ämnet är väldigt aktuellt i dag med den ekonomiska oron på världsmarknaden. Det har inte varit lätt att hitta något som skrivits på senare tid, den mesta av forskningen kommer från och 1980-talet. 6 Vi har dock funnit några undersökningar som visar på ett signifikant positivt, respektive ett icke signifikant samband mellan ränta och sparande. Nedan presenteras några av dessa studier närmare. Boskin 7 har undersökt förhållandet mellan beskattning, sparande och räntan. Det som han främst undersöker är hur amerikansk kapitalskatt påverkar sparandet. Han kommer fram till att den nuvarande beskattningen av kapital sänker den reala avkastningen efter skatt, och därmed också sparandet. Detta leder i sin tur till stora välfärdsförluster samt ofördelaktiga omfördelningar av kapital. Boskins studie fokuserar visserligen på kapitalskatten och hur den påverkar sparandet men det kan även dras paralleller till hur den reala räntan påverkar sparandet. Summers 8 undersöker skillnaden mellan att beskatta kapital och att beskatta konsumtion. Han kommer fram till att om man helt skiftar från kapitalbeskattning till att beskatta konsumtion, skulle konsumtionen kunna öka med hela 16 procent. Summers ser sparandet ur ett större perspektiv. Han menar att om man är långt ifrån kapitalintensiteten i Golden Rule, kan konsumtionen gynnas mycket i Steady State, genom att öka kapital ackumulationen, dvs. sparandet. Summers undersökning som går ut på att helt slopa kapitalskatten och istället beskatta konsumtion, kan liknas med vår studie. Genom att sänka eller helt slopa kapitalskatten skulle man ändra den reala räntan. 4 Wyn Morgan m.fl. Microeconomics (Berkshire: McGraw Hill, 2006), s.151 ff. 5 Michael J. Boskin, 1978, Taxation, Saving, and the Rate of Interest, Journal of Political Economy, 86, No. 2, s Detta visar sig tydligt vid en sökning i databaser, t.ex. NBER 7 Boskin 8 Lawrence H. Summers, 1981, Capital taxation and Accumulation in a Life Cycle Growt Model. American Economic Review, 71, No. 4. 5

6 Den forskning som kom fram till att det inte föreligger något signifikant samband mellan ränta och sparande har gjorts av: Evans 9 har också valt att undersöka hur sparandet påverkas av en förändring av kapitalskatten. Dock så hävdar Evans att det inte finns något signifikant samband mellan ränta och sparande. Evans hänvisar till Summers studie och menar att det resultatet inte riktigt står sig. I sin studie kommer Evans fram till att en minskad eller slopad kapitalskatt inte alls skulle stimulera ett ökat sparande. Vi finner Evans studie intressant dels på grund av att han kommer fram till motsatt resultat samt att även han berör räntans påverkan på sparandet. Till skillnad från de tre ovannämnda studierna som använder amerikansk data, använder sig Palmer 10 av svensk data. Palmer undersöker vilka faktorer som påverkar hushållens konsumtion och sparande. De faktorer som han valt att undersöka är bland andra; reala räntan, kreditbegränsningar, demografiska förändringar samt framtida skatter. Palmer kommer fram till att den reala räntan har en negativ effekt på konsumtionen. Detta samband är dock svagt och icke signifikant. Denna studie fann vi intressant dels för att den undersöker vilka faktorer som ligger bakom hushållens sparande, samt för att även Palmer kommer fram till ett annat resultat än de två förstnämnda studierna. Genom litteratursökningen har det framkommit att det tidigare skrivits en uppsats som till viss del berör förhållandet ränta och sparande. Uppsatsen är skriven HT 2005 vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen. Den heter Faktorer bakom hushållens sparande en ekonometrisk analys av hushållens sparbeteende i sju europeiska länder. Uppsatsen fokuserar dock mer på skillnaden mellan länderna, än på själva sambandet mellan ränta och sparande. Det som kan konstateras är att det finns få studier om ränta och sparandet, i synnerhet från senare tid. Det finns framförallt inga senare studier som har undersökt svensk data. Det är svårt att säga vad detta beror på. Det är tänkbart att en möjlighet till att det finns så få studier inom området är förhållandet mellan räntan och inflationen. I slutet av 80- och början av 90-talet karaktäriserades många länders ekonomier av en hög ränta samtidigt som man hade hög inflation. Att den höga inflationen stod i fokus kan ha minskat intresset från att bedriva studier kring sparande. 9 Owen J. Evans. 1983, Tax Policy, the Interest Elasticity of Saving, and Capital Accumulation: Numerical Analysis of Theoretical Models. American Economic Review, 73, No Edward E. Palmer, Determination of Personal Consumption, Theoretical Foundations and Empirical Evidence from Sweden (Stockholm: GOTAB, 1981) 6

7 3 Teori Den använda litteraturen i arbetet med teoriavsnittet består främst av Microeconomics och World Savings 11. Utgångspunkten för analysen är livscykelhypotesen som utvecklades av Modigliani och Brumberg (1955) 12 samt Ando och Modigliani (1963) 13. Den förklarar hur förhållandet mellan människors konsumtion och sparade ser ut. 3.1 Livscykelhypotesen Livscykelhypotesen togs fram av den italienska forskaren och ekonomen Franco Modigliani. I början av talet utarbetade Modigliani tillsammans med en av sina studenter, Richard Brumberg, det som kom att bli livscykelhypotesen. Deras arbete bestod av en teori som kom att anta två aspekter, en mot mikroekonomi och individens beteende. Den andra inriktad mot makroekonomi och det samlade sparandet. Den senare aspekten av teorin publicerades först 1980, detta på grund av att Richard Brumberg avled En mer utvecklad livscykelhypotes togs fram av Modigliani i samarbete med Albert Ando och presenterades Enligt denna teori tänker man sig att en individs totala nytta beror på hur man konsumerar och sparar i varje period av ens liv. I LCH består en individs liv av en kontinuerlig ström av inkomster och konsumtion. För att illustrera individens beslutsituation kan vi tänka oss att individen ska allokera sin inkomst mellan konsumtion i två perioder, P 0 och P 1. De olika perioderna kan t.ex. vara idag och imorgon. I illustrationen är P 0 tiden fram till pensionering. Under denna tid antas att man arbetar och sparar till sin pension. P 1 är den återstående tiden efter pensionering. Det som är problematiskt och avgörande för en individs nytta är hur inkomsten ska fördelas mellan konsumtion och sparande över livscykeln. Ytterligare ett antagande i LCH är att det finns en så kallad intertemporal budgetrestriktion. Budgetrestriktionen visar de olika kombinationerna mellan konsumtion (C) och sparande som en individ kan uppnå under livet. Den intertemporala budgetrestriktionen bestämmer hur mycket en individ kan konsumera och spara i de olika perioderna. Restriktionen baseras på att 11 Arnold Heertje, World Savings, An international survey (Cambridge: Blackwell Publishers, 1993) 12 Modigliani, Franco & Brumberg, Richard, Utility Analysis and the Consumption Function, i Kenneth Kurihara (red.), Post-Keynesian Economics (London: George Allen and Unwin Ltd, 1955). 13 Albert Ando, Franco Modigliani, The Life Cycle Hypothesis of Saving: Aggregate Implications and Tests, American Economic Review, March 1963, 53, No. 1, s Deaton Angus, 2005: Franco Modigliani and the Life Cycle Theory of Consumption ( ) 7

8 individen har en inkomst (I) i den första perioden och en förväntad inkomst (I e ) i den andra perioden. För att förenkla LCH och den intertemporala budgetrestriktionen antar vi att konsumenten kan spara och låna till samma ränta (r). Det antas även att det inte finns någon kapitalskatt. Räntan i LCH kommer att spegla alla de möjliga avkastningarna som man kan uppnå genom olika investeringar i t.ex. aktier eller obligationer. Figur. 1 visar konsumtionsmöjligheten för två perioder. Möjligheten att konsumera i de båda perioderna begränsas av budgetrestriktionen. Maximering av konsumtion i en period förutsätter att konsumtionen är noll i antingen första eller andra perioden. Dvs. det innebär att för att maximera sin konsumtion i period 1 måste man ha med sig hela inkomsten från period 0. Figur. 1, Livscykelhypotesen, tvåperiods konsumtionsmodell med intertemporal budgetrestriktion e Konsumenten kan maximalt konsumera C 0 i P 0, enligt: I 0 + I 1 / (1 + r). Detta säger att konsumenten kan konsumera hela sin livsinkomst i P 0 genom att låna mot hela sin förväntade inkomst i nästa period till en kostand av r. Enligt samma logik kan konsumenten maximalt konsumera C 1 i P 1, enligt I 1 + I 0 x (1 + r). Konsumtionen i nästkommande period är inkomsten för perioden samt den sparade inkomsten från föregående period plus räntan på den sparade inkomsten. Normalt kommer individen att hamna någonstans mellan dessa två extremer. Var på budgetrestriktionen individen hamnar beror på individens nyttofunktion. En individs nyttofunktion avgörs av individens preferenser. Nyttofunktionen ser i princip olika ut för alla 8

9 individer. Det som avgör hur en nyttofunktion ser ut brukar ofta vara hur benägen man är att konsumera eller att spara. I denna uppsats kommer nyttan att vara en funktion av den sammanlagda konsumtionen i de båda perioderna beroende på vad individen föredrar, kommer indifferenskurvorna att anta olika former. Individen maximerar sin nytta i den punkten där budgetlinjen tangerar en indifferenskurva. Vi antar att den fiktiva individens preferenser är att ha en jämn konsumtion över de båda perioderna. I och med att individen strävar efter att ha en jämn konsumtion över de båda perioderna, kommer den totala nyttan att bli minimal om konsumenten konsumerar hela sin inkomst i period ett, och vice versa om all konsumtion sker i den andra perioden. För att individen ska maximera sin nytta krävs det en jämn konsumtion i de båda perioderna. Enligt dessa preferenser måste individerna således anta ett mer långsiktigt tänkande när de fattar beslut om sparande och konsumtion. Det som i slutändan avgör vilken nyttonivå en individ kan uppnå är budgetlinjen, och budgetlinjen bestäms i sin tur av en rad olika faktorer, däribland räntan. 15 Figur. 2, Individen nyttomaximerar där budgetlinjen tangerar den högsta indifferenskurvan. Individen kommer maximalt att kunna uppnå nyttan U Morgan, s.152 f. 9

10 3.2 Räntans påverkan på konsumtionen Vid en ränteökning kan konsumenten fortfarande välja att varken låna eller spara men villkoren för det intertemporala valet har förändrats. Om konsumenten väljer att endast konsumera inkomsten i respektive period vrids den intertemporala budgetlinjen runt punkten där man varken sparar eller lånar. Då lutningen på budgetlinjen är (1+r före ) vid den första räntenivån blir den nya lutningen på budgetlinjen (1+r efter ), budgetlinjen får då en brantare lutning. 16 Fig. 3, Visar hur en höjning av räntan påverkar konsumtionsmöjligheterna i period 0 och 1 16 Morgan, s

11 Det som påverkar konsumtionen beskrivs som två olika effekter, substitutionseffekten och inkomsteffekten. Fig. 4, Grafen visar inkomsteffekten (IE) och substitutionseffekten (S) vid en räntehöjning. Utgångspunkten i denna uppsats är att individen är nettosparare. Substitutions- och inkomsteffekten kommer att röra sig åt motsatta håll. Substitutionseffekten gör konsumtion i dag dyrare, det ger mer pengar i framtiden om man istället sparar. Substitutionseffekten förmår hushållen att skjuta upp konsumtionen på framtiden. Detta leder i sin tur till att sparandet ökar. Inkomsteffekten innebär att man nu får mer betalt för sitt sparande på grund av den högre räntan. Detta möjliggör ett minskat sparande i den första perioden och samtidigt en ökad konsumtion i båda perioderna. Grafen ovan visar att inkomsteffekten dominerar, men vilken effekt som dominerar i praktiken är en empirisk fråga. Vid en räntehöjning kommer individen i teorin att spara mindre och samtidigt konsumera mer i båda perioderna. Förutom de två effekterna som beskrivs ovan, finns det flera andra faktorer som påverkar sparandet. Något som det fokuseras på i en del av de tidigare studierna är beskattning av kapitalinkomster. En sänkning av skatten på kapitalinkomster ökar den reala räntan och kommer genom ränteelasticiteten att höja sparnivån. Både Boskin och Summers anser sig 11

12 kunna bevisa en signifikant positiv ränteelasticitet. Evans och Palmer däremot hävdar att det inte går att bevisa en positiv ränteelasticitet och att beskattningen av kapitalinkomster inte har en påvisbar effekt på sparandet under de perioder som studeras. En annan faktor som påverkar är inkomstförändringar, en förväntad framtida inkomstförändring, oavsett ursprung, påverkar sparandet. Ju längre in i framtiden den förväntade inkomstförändringen ligger desto mindre effekt har den på nivån på sparandet. 17 Ytterligare en faktor som kan påverka sparandet är viljan att lämna efter sig ett arv. I vår uppsats har vi valt att bortse från företeelsen arv. Arv kan skapas av sparande, eller av att förvalta ett tidigare arv, och kan påverka möjligheten till konsumtion för framtida generationer. Vidare är det svårt att avgöra motivet till att lämna efter sig ett arv. Man kan ha tagit ett aktivt beslut att spara under sin livstid så att det finns något att lämna till kommande generation. Det kan också vara så att en plötslig bortgång hindrar individen att utnyttja ett eventuellt pensionssparande eller en sparad buffert. 18 Av dessa anledningar anser vi att sparande för arv inte kommer att påverka våra resultat nämnvärt. 3.3 Räntan Den svenska Riksbanken använder sig av en rad olika räntor för att styra efterfrågan på pengar. Reporäntan är den viktigaste av riksbankens styrräntor. Det är till den räntan som de svenska bankerna kan få låna pengar. Utöver den in- och utlåning som bankerna kan göra genom riksbanken kan det ibland snabbt uppstå ett behov av pengar eller att man har ett överskott av pengar. Bankerna kan då låna av varandra. Den ränta som bankerna använder sig av kallas för dagslåneräntan. Tack vare att det finns en dagslånemarknad för de svenska bankerna, spelar det liten roll vilken av bankerna som riksbanken lånar ut pengar till. Dagslånemarknaden kommer att omfördela kapital från dem som har ett överskott till dem som har ett underskott av kapital. Riksbanken önskar dock kunna kontrollera dagslåneräntan, på samma sätt som man kontrollerar reporäntan. Riksbanken kan indirekt kontrollera dagslåneräntan genom att erbjuda olika korta in- och utlåningsräntor. Man skapar därigenom ett intervall för dagslåneräntan, mellan utlånings och inlåningsräntan, med reporäntan någonstans i mitten. 17 Palmer, s Heertje, s

13 Ingen bank kommer att kunna ha en dagslåneränta som ligger utanför Riksbankens intervall. Om någon bank skulle ta en högre utlåningsränta än riksbankens, kommer samtliga banker att låna av riksbanken. Samma analoga resonemang ligger till grund för hur man sätter gränsen för bankernas korta inlåningsräntor. Dessa ränteförändringar kommer i slutändan att påverka de räntor som bankerna sätter mot konsumenterna. 19 Det är inte bara bankernas in- och utlånings räntor som påverkas av förändringar i reporäntan. Även andra finansiella instrument som aktier, obligationer och fonder påverkas. En högre ränta gör att priset på de finansiella instrumenten sjunker och tillgångarna blir mindre värda. Detta beror på att en högre ränta ger ett lägre nuvärde av de förväntade framtida avkastningarna. 20 Obligationer är ett finansiellt instrument som bygger på en ovisshet om framtida räntor. När man placerar i en obligation vet man obligationens löptid samt vilken ränta den kommer att ge fram tills att den förfaller. Om marknadsräntan sjunker under löptiden kommer värdet på obligationen att öka. Värdet ökar på grund av att obligationen nu ger en högre avkastning än man kan få genom att placera till marknadsräntan. Om däremot marknadsräntan stiger kommer obligationen att falla i värde. 21 Reporäntan påverkar även aktiemarknaden. En kraftig höjning av reporäntan kan skada aktiemarknaden på flera sätt. Den höga räntan kommer att försvaga tillväxten, men den kommer även att påverka den riskfria räntan. Den riskfria räntan har stor påverkan när man värderar aktier. Detta för att den påverkar det avkastningskrav som företagen har på sig. En högre riskfri ränta leder till högre avkastningskrav. 22 Således påverkar reporäntan förutom bankernas in- och utlåningsräntor, även avkastningen på andra finansiella instrument. 19 Klas Fregert & Lars Jonung, Makroekonomi, Teori, politik och institutioner (Lund: Studentlitteratur, 2005), s. 390 f. 20 Sveriges Riksbank, Hur påverkar penningpolitiken inflationen? ( ) 21 Lindmark, Jonas, 2004: Sverigetro avgör valet av räntefond. ( ) 22 Granqvist, Mattias, 2008: Fondmarknaden.se, Rådgivning, Prognoser, Branscher & Räntor ( ) ex.asp 13

14 3.4 Humankapital Det vanligaste man associerar med ordet sparande är kanske det rena finansiella sparandet, där man sparar pengar på ett bankkonto eller investerar pengarna i diverse finansiella instrument. Det är en form av sparande, men det finns ännu en form. Att spara eller snarare investera i sig själv. Detta är något som många gör men kanske inte tänker på. Att investera i sig själv görs oftast genom att utbilda sig. Den tillgången som man investerar i när man utbildar sig brukar kallas för humankapital. Om man väljer att utbilda sig måste man på något sätt finansiera sin utbildning. Detta sker oftast genom att man tar ett lån, eller genom transfereringar från annat håll. Hur man än väljer att finansiera sin utbildning kommer det att ske på bekostnad av något annat. Man måste avstå från att konsumera annat för att kunna lägga pengarna på sin utbildning istället. När man finansierar sin utbildning gör man det oftast för att man tänker sig att man ska höja sin kompetens och därmed bli mer eftertraktad på arbetsmarknaden. Om man har en högre kompetens och är mer eftertraktad, då kan man också kräva en högre lön. Det är hela tanken med att investera i humankapital. Om man tänker sig en tvåperiodsmodell, kommer en investering i humankapital att leda till lägre konsumtion i den första perioden och en högre konsumtion i den andra perioden. Det som avgör hur mycket som man väljer att investera i humankapital avgörs av individens preferenser mellan konsumtion i den första och i den andra perioden. Vi kommer i vår teori för hur räntan påverkar sparandet att bortse från möjligheten att investera i humankapital. Detta för att det ligger utanför vårt tänkta undersökningsområde. Att vi tog upp det beror på att det är en stor del av människors investeringar och man bör ha i åtanke att det är en slags sparform där man investerar i sig själv Morgan, s.167 f. 14

15 4 Empiri Mot bakgrund av den presenterade teorin bör det vara klart hur räntan sätts. Det har även presenterats en version av Livscykelhypotesen. Vidare så har vi i denna modell visat hur ränteförändringar påverkar konsumtionen och sparandet samt hur detta sker. I empiridelen kommer vi att applicera det teoretiska avsnittet på data för att undersöka om det i Sverige under perioden föreligger något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande. Sparandet i undersökningen beräknas som hushållens disponibla inkomst minus hushållens konsumtion. 24 Dock går detta till viss del emot LCH då sparandet även innehåller pensionärernas sparande. Detta är inget som vi har möjlighet att göra något åt då vi inte har någon åldersfördelning över konsumtions- och inkomstvariablerna. Detta är ingen som nämnvärt påverkar vår analys då vi egentligen inte är ute efter att förklara LCH utan att försöka finna ett eventuellt samband mellan räntor och sparande. Den data som skall undersökas är kvartalsdata under perioden första kvartalet 1997 till och med fjärde kvartalet Reporäntan är hämtad från riksbankens hemsida och är den genomsnittliga räntan för varje kvartal. 25 Reporäntan som presenteras av riksbanken är en nominell ränta och tar ingen hänsyn till inflation. I den reala analysen har vi själva justerat för inflation, genom att subtrahera den rådande inflationen från reporäntan, och för att deflatera sparandet. 26 Vid en närmare undersökning av data över sparandet ser man en tydlig säsongsvariation. För att minska effekterna av säsongsvariationen använder vi oss av ett glidande medelvärde av sparandet. 24 Statistiska centralbyrån, BNP kvartal :4 ( ) 25 Sveriges Riksbank, Räntor & valutakurser ( ) 26 Se appendix 1 för beräkning av inflationsjusterad reporänta och sparande. 15

16 Realt sparande samt glidande medelvärde av realt sparande I-C I-C realt glidande medelvärde Sparande (mkr) Quarter Year Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Figur 5. Tidsseriediagram över sparande samt det glidande medelvärdet av sparandet. I den statistiska undersökningen testas variablerna dels för korrelationen. Vi har tittat på Pearsons korrelationskoefficient som visar om det finns något linjärt samband mellan våra variabler. Även en regressionsanalys har genomförts för att ytterligare undersöka sambandet mellan variablerna. Korrelationen kan anta värden mellan 1 och +1. Ett värde på 0, visar att det inte finns något linjärt samband mellan variablerna. Ett värde på -1 eller +1 visar att det finns ett perfekt negativt respektive positivt samband. Vi har även tittat på det så kallade p- och t-värdena. P-värdet anger sannolikheten för att de koefficienter som man får i regressionsekvationen hade uppstått även om det inte fanns något samband mellan variablerna. Ett lågt p-värde visar på ett starkare samband än ett högt p-värde, vid signifikansnivån 95 % ska p-värdet vara lägre än 0,05 för att resultatet ska vara signifikant. T- värdets absoluta värde ska vara större än två. Om det är större än två kan man anta att det finns ett samband mellan de undersökta variablerna. 27 R 2 är ett mått på hur mycket av förändringen i Y (som i detta fall är sparandet) som kan förklaras av regressionsekvationen 28. Ett högt R 2 tyder på en hög korrelation mellan variabler Newbold Paul m.fl. Statistics for Business and Economics (New Jersey: Prentice Hall, 2003), s.61 ff. 28 Det finns även ett justerat mått på R 2. Detta mått kallas för R 2 (adjusted) och bortser från det ökade R 2 värdet som man kan uppnå genom att lägga till fler observationer till undersökningen. I vår undersökning används R 2 för att vi undersöker en given tidsperiod utan möjlighet att addera fler observationer till undersökningen. 29 Newbold, s.387 ff. 16

17 En tänkbar modell för sparandet är: S = b 0 + b 1 x ränta + b 2 x inkomst. Denna modell säger att sparandet beror av en konstant (b 0 ), samt koefficienterna för ränta (b 1 ) och inkomst (b 2 ). Det som bör nämnas är att de resultat man får fram genom en regressionsanalys samt genom att undersöka korrelationen visar endast om det finns något statistiskt samband mellan variablerna i endera riktningen, inte om det finns något kausalt samband mellan dem. Test 1 undersöker sambandet mellan samtliga variabler med nominella värden. Testet ger signifikanta resultat för samtliga variabler. Det andra testet undersöker sambandet mellan endast ränta och sparande. Här ges en mycket låg förklarandegrad jämfört med det första testet. Detta test ger dessutom ett icke signifikant samband mellan ränta och sparande. Vårt tredje test tar endast hänsyn till inkomst och sparande. Detta test ger en högre förklaringsgrad än test 2 i och med ett R 2 -värde på 52,7 %. Detta test ger även ett signifikant samband mellan inkomst och sparande. En tanke är att det kan finnas en fördröjning i individers sparbeteende vid en förändring av reporäntan. Därför tidsförskjuter vi reporäntan kvartalsvis bakåt, för att se om det möjligen finns ett starkare samband över tid. Test 4 ger ett signifikant resultat för samtliga variabler samt en hög förklarandegrad. Test 5 ger en än högre förklarandegrad samt signifikant resultat för både ränta och inkomst. För nominella värden uppnås bäst resultat, sett till reporänta och inkomst, genom att tidsförskjuta reporäntan tre kvartal bakåt. För räntan får vi ett signifikant p-värde på 0, samt ett t-värde på 5,90. Inkomsten antar ett p-värde på 0 och ett t-värde på 10,46. Denna regressionsanalys ger en förklarandegrad på 75,6 %. Enligt denna analys blir regressionsekvationen som bäst förklarar sparandet: = x (Repo lagg 3 kv) + 0,224 x (Nom. disp. Ink.) (mkr) Test 8 laggar sparandet ett kvartal, detta innebär att det aktuella sparandet beror på nästkommande kvartals ränta. Resultaten är signifikanta, och förklarandegraden är 57,8 %. 17

18 Regressionsanalys av sparandet med nominella värden konstant ränta inkomst R 2 Test (0,000) 3412 (0,003) 0,18277 (0,000) 63,0 % t-värde -5,43 3,22 7,74 Test (0,000) (0,276) 3,1 % t-värde 4,22-1,10 Test (0,000) 0,13736 (0,000) 52,7 % t-värde -4,25 6,50 Test 4. lagg 1kv (0,000) 4219,5 (0,000) 0,19670 (0,000) 68,1 % t-värde -6,42 4,23 8,75 Test 5. lagg 2kv (0,000) 5121,8 (0,000) 0,21474 (0,000) 74,1 % t-värde -7,75 5,53 10,16 Test 6. lagg 3kv (0,000) 5400,4 (0,000) 0,22430 (0,000) 75,6 % t-värde -8,11 5,90 10,46 Test 7. lagg 4kv (0,000) 5005,5 (0,000) 0,22135 (0,000) 71,7 % t-värde -7,12 5,03 9,29 Test 8. laggad inkomst 1kv (0,000) 2354 (0,040) 0,16634 (0,000) 57,8 % t-värde -4,44 2,12 6,82 Tabell 1. Regressionsanalys över nominellt sparande mot reporänta samt inkomst. Signifikanta resultat är markerade med fet stil, p-värden anges inom parantes. Vid mätning av korrelationen framkom inga signifikanta resultat mellan ränta och sparande. Inkomsten har en signifikant positiv korrelation med sparandet. Korrelation med nominella värden Sparande Reporänta -0,176 (0,276) Reporänta laggad 1 kv. -0,146 (0,370) Reporänta laggad 2 kv. -0,134 (0,410) Reporänta laggad 3 kv. -0,123 (0,457) Reporänta laggad 4 kv. -0,134 (0,422) Disp inkomst 0,726 (0,000) Tabell 2. Korrelation mellan nominellt sparande och reporänta samt inkomst. Signifikanta resultat är markerade med fet stil, p-värden anges inom parantes. 18

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!!

3. Förklara hur en skattehöjning inte nödvändigtvis kommer att innebära att vi arbetar mindre. Visa!! Övning 7 den 24 september 2009 Faktormarknaderna Frank kap 14-15 1. Hur kan man förklara den i relation till spridningen i marginalproduktivitet låga lönespridningen på arbetsplatser? Läs The Internal

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Finansforums Sparbarometer 1/99

Finansforums Sparbarometer 1/99 99-2-16 Finansforums Sparbarometer 1/99 Finansforum kommer med start fr o m 1999 att varje kvartal redovisa hur de svenska hushållens sparande utvecklas. I den här första rapporten redovisar vi vad som

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Asymmetriskt konsumtionsbeteende vid räntesättningen

Asymmetriskt konsumtionsbeteende vid räntesättningen Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats vt-2009 Asymmetriskt konsumtionsbeteende vid räntesättningen En jämförande ekonometrisk studie för Sverige respektive USA Författare: Andreas Josefson Handledare:

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Den negativa räntan har hittills fått ett i stort sett normalt genomslag i svensk ekonomi. Men hur långt kan man sänka styrräntan innan genomslaget minskar? Den nedre gränsen beror

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande

Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande Räntans effekt på hushållens sparande En studie av vad som påverkar de svenska hushållens sparande Nationalekonomiska Institutionen Hampus Sporre Kandidatuppsats juni 2015 Handledare: Fredrik NG Andersson

Läs mer

42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen

42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen 42 FÖRDJUPNING Hushållens balansräkning och den makroekonomiska bedömningen Det finns ett ömsesidigt beroende mellan hushållens tillgångar och skulder och hushållens konsumtion och sparande. Förändringar

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet

Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Sparbarometer kv 4 214 Privatekonomi Mars 215 Sammanfattning Börs och bostäder ger rekordstor förmögenhet Bruttoförmögenheten för första gången över 15 biljoner kronor Nettoförmögenheten för första gången

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Energimarknadsinspektionen: WACC för gasnätsföretag för tillsynsperioden 2015-2018 Utveckling av metodmässiga grunder 31 mars 2015

Energimarknadsinspektionen: WACC för gasnätsföretag för tillsynsperioden 2015-2018 Utveckling av metodmässiga grunder 31 mars 2015 Energimarknadsinspektionen: WACC för gasnätsföretag för tillsynsperioden 2015-2018 Utveckling av metodmässiga grunder 31 mars 2015 Inledning För att beräkna skälig avkastning på det kapital som krävs för

Läs mer

Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet

Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet Sparbarometer kv 2 215 Privatekonomi September 215 Sammanfattning Fallande börser bromsar hushållens förmögenhet Bruttoförmögenheten bromsar in runt 16 biljoner kronor Nettoförmögenheten vänder ner till

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening

FONDSPECIAL FONDER & RISK. Innehåll. Rapportförfattare. Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDSPECIAL Fördjupning om fonder från Fondbolagens förening FONDER & RISK När olika placeringsformer diskuteras är en bedömning av risk alltid viktig. Beroende på placeringshorisont och personliga önskemål

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

EN ÖKANDE BOLÅNEMARGINAL En redogörelse för penningpolitikens inverkan på bostadsmarknaden

EN ÖKANDE BOLÅNEMARGINAL En redogörelse för penningpolitikens inverkan på bostadsmarknaden HANDELSHÖGSKOLAN vid Göteborgs universitet Nationalekonomiska institutionen EN ÖKANDE BOLÅNEMARGINAL En redogörelse för penningpolitikens inverkan på bostadsmarknaden Kandidatuppsats Economics, Project

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23/8 13 Tid: 09:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare SFE011 Nationalekonomi

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Sparbarometern. - tredje kvartalet 2006. Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T 1(10)

Sparbarometern. - tredje kvartalet 2006. Hushållens finansiella förmögenhet och skuldkvot 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T 1(10) 2006-11-15 S T A T I S T I K R A P P O R T Sparbarometern - tredje kvartalet 2006 Sparbarometern visar utvecklingen av hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Privat pensionssparande

Privat pensionssparande Privat pensionssparande Spara själv? Ska det verkligen behövas? Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Del 17 Optionens lösenpris

Del 17 Optionens lösenpris Del 17 Optionens lösenpris Innehåll Optioner... 3 Optionens lösenkurs... 3 At the money... 3 In the money... 3 Out of the money... 4 Priset... 4 Kapitalskyddet... 5 Sammanfattning... 6 Strukturerade placeringar

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Bostad, förmögenhet och konsumtion Marknadsrapport Februari 2009

Bostad, förmögenhet och konsumtion Marknadsrapport Februari 2009 Bostad, förmögenhet och konsumtion Marknadsrapport Februari 2009 Titel: Bostad, förmögenhet och konsumtion. Marknadsrapport, februari 2009 Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) Kontakt: Bengt Hansson,

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer