Kravanalys Snowboard 1.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kravanalys Snowboard 1.0"

Transkript

1 Kravanalys Snowboard 1.0 TELEFON ADRESS Org Nr Bankgiro +46 (0) Riksskidstadion, SE Falun

2 Inledning 1. Beskrivning snowboards freestylegrenar: 1.1 Vad är Snowboard HP BA SBS 1.2 Historik Snowboard övergripande HP BA SBS 1.3 Tävlingsbacken HP BA SBS 1.4 Tävlingsformat FIS TTR 1.5 Tävlingsstruktur FIS nivåer, poängstruktur & ranking TTR nivåer, poängstruktur & ranking 1.6 Utrustning 1.7 Trick Hopp Rail 2. Elit: 2.1 Definition nationell elit 2.2 Svenska Snowboardlandslaget 2.3 Utvecklingsarbete 2.4 Snowboardgymnasium 2.5 Samarbete landslag och snowboardgymnasium 2.6 Coachgruppen 2.7 Omvärldsanalys 2.8 Mot OS Bedömningens grunder: 3.1 Bedömningsstruktur och kriterier 3.2 Bedömningskriterier Höjd/Air Time 4. Kravprofil snowboard 5. Åktekniska krav: 2

3 5.1 Grundposition 5.2 Sväng 6. Hopptekniska krav: 6.1 Nuläge hoppkunskaperna hos nationell elit 6.2 Träningsredskap för att öka hoppkunskaperna Air/Jump Bag Trampolin 7. Fysiska faktorer: 7.1 Krav Kondition Styrka Spänst/explosivitet Kroppskontroll & rumsuppfattning 7.2 Metod 7.3 Fysprofilen 8. Mentala faktorer: 8.1 Motivation 8.2 Prestationspsykologi 8.3 Tävlingsrutin 3

4 Inledning Snowboard i generella drag är en sport som vuxit fram ur andra äldre brädsportskulturer såsom surfing och skateboard. Från att ha kallats undergroundsport under 80- talet då snowboard kom som en uppstickare i den alpina världen, exploderade sporten under 90- talet och Sverige fick med Ingemar Backman i spetsen några guldår när han bland annat slog världsrekord genom att hoppa 8,5 meter högt under en quarterpipetävling i Riksgränsen Under dessa år var det i första hand halfpipe man fokuserade på bland freestylegrenarna och Sverige var med i världstoppen. Under senare år har halfpipe utvecklats enormt i takt med att piperna har blivit större och bättre. Denna utveckling har Sverige haft svårt att hänga med i då träningsförutsättningarna blivit sämre eftersom anläggningarna inte satsat på att bygga stora och bra halfpipes. Istället har intresset för hopp och rails vuxit explosionsartat i Sverige och dessa förändringar har lett till att vi idag har Slopestyle- och Big air- åkare i absolut världsklass. Den rådande utvecklingen av dessa grenar ställer också allt högre krav på åkarna. Slopestyle- åkaren måste bli: mer akrobatisk för att kunna utföra de nya tekniska tricken starkare och mer explosiv för att kunna hantera de stora hoppen bredare i sina åktekniska färdigheter för att hantera alla olika moment som ingår i Slopestyle. Snowboard Sverige har en vision att vi ska ha en bredd och en topp som gör oss världsledande. Syftet med denna kravanalys för nationell elit inom svensk snowboard är att belysa de nya krav som ställs på utövarna i och med den rådande utvecklingen inom aktuella grenar och visa vägen mot vår vision. 4

5 1. Beskrivning av snowboards freestylegrenar 1.1 Vad är snowboard Snowboard är en brädsport som har sina rötter i de äldre brädsporterna surfing och skateboard. där åkaren står på tvären fastspänd i bindningar på en bräda formad på liknande sätt som en carvingskida med twintip, alltså smalare i midjan och bredare framtill och baktill samt uppböjd både fram och bak för att möjliggöra åkning åt båda håll Halfpipe (HP) Freestylegren Halfpipe har länge historiskt sett varit den mest progressiva grenen inom snowboard. I Nagano, Japan 1998 syntes snowboard för första gången i OS- sammanhang och halfpipe var då den enda snowboardfreestylegrenen på programmet. Detta har självklart gett grenen hög status och stor uppmärksamhet. Halfpipe har sina rötter i skateboardens rampåkning där man åker från sida till sida och gör olika sorters trick på eller över kanten av rampen. En halfpipe för snowboard byggs till skillnad från skateboardramper i en fallinje med cirka 18 graders lutning istället för på plan mark. Man åker därmed diagonalt från sida till sida istället för enbart fram och tillbaka. Detta för att kunna behålla och bygga upp fart. En så kallad superpipe är den typ av halfpipe som används på tävlingar som OS och andra stora internationella tävlingar. Den brukar vara drygt 6,5 meter (22 feet) hög och cirka 140 meter lång. Elitåkare brukar i en sådan pipe hinna med cirka 5 hits (hopp), alltså 2-3 hits på vardera sidan Big air (BA) Big air är grenen som kanske är den allra enklaste till utformningen, men också kanske den mest spektakulära. Tävlingsformatet är att åka i ett hopp där det gäller att göra ett så tekniskt och väl utfört trick som möjligt. Det blir allt vanligare med big air- tävlingar inne i städer där man åker på byggställning. Dessa byggställningar ställer höga krav på åkarna som både har kort tid och ont om utrymme att förbereda tricket innan avhoppet på kicken eftersom inrunnet (ansatsen) ofta är både smalt och brant. Byggställningarna innebär också ofta en begränsning för hur stora hoppen går att bygga. På världscupen brukar byggställningshoppen ha ca. 15 meter lång platå, alltså avståndet 5

6 mellan kicken (uthoppet) och kanten där landningen börjar, men det finns också vissa byggställningstävlingar med betydligt större hopp än så. Ett klassiskt big air- hopp är oftast av typen step down, vilket betyder att kicken är placerad högre upp än landningen. Ett hopp med kick och landning i jämnhöjd kallas table top. Det domarna bedömer är take off (avhopp), höjd, längd, tricksvårighet, risktagande, utförande och landning. Tävlingsformatet på världscupen (FIS) ser ut på följande sätt: Åkaren gör två kvalhopp där det bästa räknas. De åkare som går vidare till final (10-12 st) gör där tre hopp var. Det bästa av de två första hoppen räknas och därefter görs det tredje hoppet som alltid räknas. Det tredje hoppet får aldrig vara samma trick som det trick som räknats av hopp 1 och 2. Det gäller således för big air- åkare att vara riktigt bra på två olika trick med hög teknisk svårighet. Man behöver alltså inte nödvändigtvis vara särskilt bred i sina tekniska färdigheter, men för att kunna göra den sortens trick som idag krävs på den högsta nivån, behövs stora akrobatiska färdigheter. Man bör också vara explosiv och stark i take off och framför allt i landning Slopestyle (SBS) I slopestyle åker man i en bana som kan se ut på väldigt många olika sätt, men det som karaktäriserar slopestyle är att de olika freestyle- momenten ingår i banan. Det är alltså allt från rails och boxar till stora hopp liknande big air- hopp, samt olika transitions (t ex pipeböjar). En slopestyle- bana har också alltid alternativa linjer, vilket gör att åkaren själv kan välja sin väg genom banan. Ofta börjar en bana med rails och boxar och vid varje sektion finns det olika sorters rails och boxar och kanske även bonkfeatures (t ex tunnor och andra föremål som man kan hoppa över och slå till med brädan när man utför tricket) att välja mellan. Därefter kan det finnas en sektion med flera hopp efter varandra (normalt sett 2-4 st) och där finns också alternativ i form av olika stora kickar med olika längd mellan kick och landning. Denna variation tjänar dels ett syfte i att olika åldersklasser, dam- och herrklass kan tävla i samma bana, men också för att en åkare som landar dåligt i ett hopp och tappar fart kan välja den mindre kicken i nästa hopp istället för att inte hoppa alls. Slopestyle har kommit att bli den gren där konkurrensen och progressionen idag är som störst. Eftersom träningsmöjligheterna 6

7 nästan överallt är betydligt större för de grundläggande slopestyle- momenten jämfört med hur de är för halfpipe, finns det nu betydligt fler slopestyle- åkare än det finns halfpipe- åkare. Dessutom visar slopestyle tydligt vilka åkare som är mest kompletta och kan hantera alla olika freestyle- moment, vilket har gett grenen hög stauts. Domarna bedömer precis som i big air take off (avhopp), höjd och längd i hoppen. På samtliga moment, såväl rails och boxar som hopp, bedöms tricksvårighet, utförande och landning, men det som blir viktigare i slopestyle än i någon annan freestylegren är trickvariation och flow (flyt i åkningen). Att mer eller mindre stanna upp innan ett rail eller vid inrunnet till ett hopp, sänker poängen eftersom det blir ett sämre flow i åket. När det gäller trickvariationen räcker det inte som i big air med att vara riktigt bra på två trick. För det första måste man kunna tekniskt svåra trick på både rails, hopp och andra features. Det räcker inte med att vara riktigt bra på det ena eller det andra. För det andra måste man kunna olika tekniska trick inom varje moment, vilket blir allt viktigare ju fler likartade features en bana består av. Om det till exempel finns fyra hopp i en bana är det optimalt att snurra åt olika håll i alla dessa, alltså både frontside, backside, cab (switch frontside) och switch backside, alternativt olika flippar (volter). Gör man bara frontside- och backside- rotationer får man inte några hopp switch (fel fot fram). Gör man bara backside- och cab- rotationer snurrar man bara åt höger (regular; vänster fot fram) eller bara åt vänster (goofy; höger fot fram) och gör man bara backside- och switch backside- rotationer gör man bara snurrar från tåkant. Kontentan blir att slopestyle- åkaren måste vara mycket bred i sina tekniska färdigheter och kunna variera tekniskt svåra trick inom varje enskilt moment. 1.2 Historik Snowboard övergripande Många förknippar snowboardåkning och snowboard sporten med ungdoms kultur eller en övergående trend. Dock är inte sporten så ung som många tror. Under 70- talet dök de första Svenska snowboardåkarna upp, men då på egenhändigt byggda brädor i plywood och bindningar av remmar. Det påstås att en amerikan susat nedför pisterna på en bit plywood i USA 1929 En man vid namn Sherman Poppen från USA, ses som snowboardens uppfinnare. Juldagen 1965 försökte han förströ sina otåliga döttrar i 7

8 väntan på julmaten. Snön hade fallit och flickorna var sugna på att åka skidor. Oturligt nog hade Poppen endast ett par skidor i garaget. Men tanken slog honom, varför inte åka på en skida. Bindning monterades så att man stod sidledes på skidan för att lättare kunna hålla balansen. Senare gjorde Sherman en enkel bräda med ett snöre fäst i nosen och den döptes till The Snurfer. Skiduppfinningen blev så populär i hemmabacken så Poppen hade fullt upp med att snickra snurfern till alla grannbarnen. Den såldes i exemplar genom en leksakstillverkare som breddade skidan så att man fick plats med bägge fötterna på tvären. Snurfern styrdes genom att man drog i ett snöre som var fastsatt i nosen. Under de närmaste åren växte intresset för snurfern och även tävlingar hölls. Tre betydelsefulla personer för den moderna snowboardens utveckling är amerikanarna Dimitrije Milovich, Jake Burton Carpenter och Tom Sims. Dimitrije Milovich var från Östkusten. Han var en hängiven surfare som arbetade som servitör på en restaurang. Han och hans arbetskamrater brukade glida på snön, med serveringsbrickor, utanför restaurangen där de arbetade. De försökte uppnå samma känsla som de hade på vatten med surfbrädor. Milovich byggde en bräda som han kallade Winterstick. Den var mycket surf inspirerad och var gjord för att enbart åka med i lössnö fick han patent på sitt märke får Bob Webber patent för sin brädvariant The Skiboard vilken han 18 år senare (1990) säljer till Jake Burton Carpenter. I detta patent fanns även namnet Snowboard. Jake Burton experimenterade mycket med föregångaren snurfern och byggde brädor som många åkare föredrog började han serietillverka sina modeller under namnet Burton Snowboards. Jake arbetade mycket med att åka runt och informera skidorterna om snowboard och snowboardsporten vilket har betytt mycket för sportens utbredning och att bli accepterad på skidorterna. Tom Sims växte upp i Kalifornien och var liksom Milovich en surfare. Tom startade upp ett skateboardföretag som han döpte till Sims skateboards. Han satsade hela företagets intäkter på att få folk att bli intresserade av snowboard sålde han sin första snowboard, som egentligen var en plastbräda med en skateboard ovan på. Utvecklingen gick framåt och under 80- talet gick det fort. Sims var den första med att ha höga bak kappor på sina brädor. Denna bakkappa uppfanns av Jeff Grell som sålde denna till Tom Sims. 8

9 De närmaste åren kom även belag och stålkanter. Så nu gick det även att åka i den preparerade pisten Halfpipe (HP) 1987 arrangerades den första Halfpipe- tävlingen i Sverige och ort var Sunne. Detta var det första året i Sverige som snowboard var organiserat av Svenska Snowboard Förbundet. Halfpipes hade vid den tiden en höjd på ca 1 2 m Big Air (BA) Att hoppa med snowboard har alltid varit skoj. Man har byggt hopp och utvecklat trickkonsten i luften sedan snowboardåkningens begynnelse. När första tävlingen arrangerades i något som kan likna Big Air finns nog inte dokumenterat, men det är helt klart ett av de enklaste och mest naturliga tävlingsformaten inom freestyleåkningen och således kanske också det äldsta Slopestyle (SBS) Under talet tävlades det i grenen obstacle course och den kan jämföras med dagens Slopestyle. Det övergick i början av talet till Slopestyle och USA ledde utvecklingen med hur banan skulle se ut och hur man tävlade. Det är svårt att säga exakt var ordet slopestyle användes först men på US open tävlades det i Slopestyle för första gången Tävlingsbacken Nedan följer bilder på de olika grenarnas tävlingsarenor Halfpipe (HP) Dagens superpipes som används på Världscupen, OS stora TTR- tävlingar etc. brukar ha en höjd på ca 6,5 meter (22 feet) och en längd på meter. Bredden på en pipe i denna storlek bör vara 19,5 meter mellan vallarnas vertikala kanter. Den vertikala delen högst upp på böjen ska dock aldrig vara helt vertikal (90 grader) utan ligga mellan grader. Lutningen bör vara mellan 17,5 och 18,5 grader. 9

10 1.3.2 Big Air (BA) Bilderna nedan är från Världscupen i Big Air på Stockholms Stadion Det krävs ett inrun som är tillräckligt högt och brant för att man utan problem ska kunna flyga över platån och landa i efter nollen (kanten där platån slutar och landningen börjar). Platån ska enligt världscupstandard vara minst 12 meter lång och oftast ligger den på meter på byggställningshoppen. På vissa stora TTR- tävlingar och liknande som Air & Style är hoppen oftast ännu större. 10

11 1.3.3 Slopestyle (SBS) En slopestylebana kan exempelvis se ut som på bilderna nedan (inför SM i Kläppen 2011), med reservation för att denna bana är under byggnation på bilderna och endast har en kick på vardera två första hoppen. I de flesta falla börjar slopestylebanan med en rail/box- steup vid starten och följs sedan av en sektion av ett antal hopp (ofta 2-4 st) som på denna bild (inga rails uppställda vid starten på bilderna). Efter dessa två hopp kommer två Corner jumps (hopp med landning 90 grader åt sidan) där en kort halfpipesektion utgör landning och alltså möjlighet till ett eller två halfpipetrick efter corner- hoppet. Ofta avslutas även banan med en rail/box- setup, alternativt någon annan jib feature som exempelvis bonktunna eller spine. 11

12 12

13 1.4 Tävlingsformat I snowboards freestylediscipliner tävlar man i rail, big air, slopestyle och halfpipe. Det finns fyra olika internationella serier man kan delta i FIS, TTR, Dew Tour och X- Games. FIS och TTR kommer vi gå in på närmare senare. Dew Tour är en amerikansk tour som förutom första deltävlingen är för inbjudna åkare. X- Games har två tävlingar per säsong, en i Aspen, USA och en i Tignes, Frankrike. Den är två separata tävlingar där åkarna är inbjudna. Alla freestylediscipliner bedöms av domare och man kan genomföra en tävling på olika sätt. Det vanliga är att man har ett kval där en domargrupp bestående av 4-6 domare bedömer åkarna och X antal går vidare till final. Om man har många deltagare i kvalet kan man använda sig av double up bedömning. Det går till så att man delar upp domargruppen i två. Ena delen av domargruppen bedömer åkare 1,3,5,7,9 osv medan andra domargruppen bedömer åkare 2,4,6,8 osv. Detta gör att man kan ha ett snabbare tempo mellan åkarna då man kan släppa åkare två direkt efter åkare ett istället för att invänta domarnas beslut FIS FIS (Internationella Skidförbundet) tog säsongen upp snowboard på sitt världscupprogram. Till en början arrangerades tävlingar i slalom, storslalom, parallellslalom och halfpipe. Den första världscuptävlingen i halfpipe kördes den 20 januari Big Air kördes första gången säsongen och slopestyle togs upp på världscupprogrammet säsongen FIS genomför varje år junior VM och VM vartannat ojämnt år TTR TTR (Ticket To Ride) etablerades 2002 av Terje Haakonsen tillsammans med tävlingsorganisatörer och starka snowboardleverantörer med målet att bli den mest innovativa snowboardtour som skulle länka samman de mest prestigefulla fristående tävlingarna som arrangerades runt om i världen. Säsongen omfattade nio tävlingar. TTR arrangerar tävlingar i halfpipe, big air, slopestyle, rail och quarterpipe. 13

14 En kvinnlig och manlig totalvinnare utses varje år utifrån de resultat åkaren har presterat under säsongen. TTR genomför VM vart fjärde år med start Tävlingsstruktur FIS nivåer, poängstruktur & ranking FIS arrangerar tävlingar på följande nivåer; Nivå 1: OS, WC, VM Här appliceras tabell 1000 för FIS poäng Nivå 2: Universiad, och Kontinental Cup tex Europa Cup Här appliceras tabell 500 till 50 Junior VM tillhör ingen nivå eftersom man använder sig av tabell 500 till 360 i dessa tävlingar Nivå 3: Nationella mästerskap Här applicerar man tabell 360 till 50 Nivå 4: FIS internationell tävling som är den lägsta nivån Här applicerar man tabell 260 till 50 Tabell och ranking: Rankingen baseras på det poängsystem man har inom FIS. Poängen sätts på det viset att man tar ett genomsnitt på de fem bäst rankade på start. Man får då fram ett nummer, säg 50. Utifrån det numret har man utformat en tabell aktuell för just det numret. Detta innebär att vinnaren av den aktuella tävlingen får 50 poäng, tvåan får 40 poäng, trean får 30 osv. Tabellerna används för att man ska kunna sätta rätt poäng beroende på vilken nivå man kör tävling i. I nivå 1 kan man som mest få 1000 poäng och i en nivå 3 tävling kan man som mest få 360 poäng. De två bästa resultaten inom ett år delas på två och ger den poäng man använder i FIS rankingen TTR nivåer, poängstruktur & ranking TTR arrangerar tävlingar på följande nivåer; 6 star 1000 poäng till vinnaren 5 star 850 poäng till vinnaren 4 star 500 poäng till vinnaren 14

15 3 star 400 poäng till vinnaren 2 star 200 poäng till vinnaren 1 star 100 poäng till vinnaren Rankingen är statisk i de olika tävlingarna beroende på stjärnstatus. Man har räknat ut en fallande skala från första plats och neråt. Man har en overallranking där man slår ihop de sju bästa resultaten från innevarande säsong oavsett stjärnnivå på tävling och gren. Man har också en grenspecifik ranking i slopestyle, halfpipe och big air där man räknar ihop de fyra bästa resultaten från innevarande säsong iden aktuella grenen. 1.6 Utrustning En typisk freestylebräda är oftast en så kallad true twin. Det innebär att formen på brädan är helt symmetrisk, alltså att nose (fram) och tail (bak) är exakt lika. Brädans flex (mjukhet/styvhet) är även den helt symmetrisk och brädans inserts (skruvhål) för bindningarna är centrerade. Vissa freestylebrädor har en twin shape, alltså symmetrisk form, men kärnan är något styvare i tail och något mjukare i nose, samt att brädans inserts ibland har lite set back (bakmontering), alltså aningen längre nose än tail. En sådan bräda brukar beskrivas som directional twin. Den klassiska snowboardkonstruktionen är så kallad camber (spann), vilket innebär att brädan är böjd så att endast nose och tail nuddar marken när brädan ligger på plant underlag utan belastning och mitten av brädan ligger strax ovanför marken. Denna konstruktion är den klart mest populära bland elitåkare. Så kallad rockerkonstruktion (negativt spann) där brädan är böjd åt motsatt håll, alltså att endast brädans mitt nuddar marken när den ligger på plant underlag medan brädan svänger upp från marken strax utanför bindningarna, blir allt vanligare. Det finns även många rockervarianter där brädan exempelvis har negativt spann i mitten och traditionellt spann under bindningarna. Samtliga rockervarianter har blivit otroligt poulära då dessa brädor är lättsvängda och roliga att åka 15

16 på, men i höga farter och stora hopp blir camberbrädor betyligt mer stabila och har oftast även bättre pop (respons vid ifrånskjut) vilket innebär att de allra flesta elitåkare väljer den klassiska camberkonstruktionen före rocker- och hybridkonstruktioner. Freestylebindningarna har, sett ur ett historiskt perspektiv, blivit mer stabila och fått högre bakkappor i takt med att hoppen blivit större och tricken mer extrema. De stora krafterna som åkaren utsätts för har lett till att både bindningar och boots blivit styvare för att ge åkaren nödvändig respons. 1.7 Trick Inom samtliga freestyle- grenar är det inte åkningen i sig som hamnar i fokus, utan det är tricken i luften och på railsen som bedöms. I freestyleåkningens begynnelse var stilen viktigare än något annat, mycket på grund av att utrustningen, hoppen och piperna begränsade möjligheterna till att flyga stort och göra tekniska trick. Även om man bara gick ett par decimeter över kanten i halfpipen var det bra så länge man gjorde en tydlig grab och markerade genom en ordentlig tweak (sträcka ut ena benet och dra det andra mot sig). I takt med att utrustningen blivit bättre och hoppen byggts större och bättre, har fokuset hamnat mer på teknisk svårighet och att hoppa stort. Förr ansåg man att den tekniska svårigheten blev högre om man utförde ett trick switch (med fel fot fram), men idag gör man inte så stor skillnad på vilket håll tricken utförs åt. Det är istället variationen av olika rotationshåll som är viktig. Detta gäller dock inte på samma sätt i Big Air eftersom man bara gör ett hopp per åk där, men generellt kan man säga att exempelvis en switch backsiderotation inte ger högre poäng i sig än en snarlik vanlig backsiderotation, då vissa åkare i själva verket är bättre på switch backside än vanlig backside. Det går alltså inte att säga att switch (fel fot fram) är svårare än forward (rätt fot fram). Däremot påvisar man teknisk svårighet genom att snurra både backside och switch backside. Just dessa utförs för övrigt från brädans tåkant. Att utföra rotationer åt höger och vänster även från brädans hälkant är också viktigt för större variation och svårighet och därför behöver man också få med frontside- och cabrotationer som oftast utförs från hälkanten. På bilden till vänster ser vi en regular- åkare och namnen på dennes fyra olika rotationshåll. Till höger ser vi en goofy- åkare och dennes fyra 16

17 rotationshåll. Observera att motsvarande rotationer för regular och goofy är varandras spegelbilder. Det är alltså mycket viktigt för domarna att veta om åkaren är regular eller goofy för att kunna identifiera tricken Hopp Från det att man började hoppa på snowboard och fram till idag har hoppen hela tiden blivit större. Detta har lett till att man börjat snurra mer och göra fler flippar eftersom man har haft längre tid på sig i luften. De stora hoppen har också krävt styvare bindningar och boots, för att få tillräckligt mycket stöd så att de stora krafterna kan hanteras, vilket i sin tur har gjort det svårare att tweaka (trycka ut och markera) graben mycket. Stilen har man dock inte glömt bort. Att hålla en lång och tydlig grab genom tricket är en förutsättning för höga poäng i hoppen. Missar man helt att ta en grab i luften spelar det nästan ingen roll hur många varv man snurrar eller hur många flippar man gör. Grab i brädan är helt enkelt fundamentalt vad gäller hopp på snowboard. Att hålla in armarna mot kroppen istället för att hålla i brädan med ena handen (alt. båda händerna) är lika med ett dåligt utförande. 17

18 Om man ska analysera trickutvecklingen de senaste åren kan man titta på världscupen i big air som tydligt exempel. Generellt skulle man kunna säga att ett halvt varv lagts på rotationerna för varje år. För bara några år sedan räckte det att göra en bra 720 (två varv) med bra landning för att gå till final. Året därpå var man i stort sett tvungen att göra en bra 900 (två och ett halvt varv) för att ha någon chans. Sedan har 1080 (tre varv) blivit allt vanligare och nu är det mer eller mindre standard att göra minst 1080 på världscupen. Samtidigt som åkarna har börjat snurra mer har också nya varianter på rotationerna vuxit fram. Att snurra rakt eller med en invertering (ligga med brädan högre än huvudet i rotationen) i luften har tidigare varit de enda sätten att snurra på, men sedan säsongen (ungefär) har det blivit nästan lika vanligt med så kallade dubbelcorkar, alltså att åkaren hamnar inverterat (eller åtminstone off axis; snedrotation) två gånger i snurren. Det är alltså inte en klassisk dubbelflip där volterna är huvudmoment, utan själva snurren Rails Alla railtrick som finns på snowboard kommer från skateboard även om vissa trick utförs på lite olika sätt då man endast har ett plant belag på en snowboard medan man har truckar och hjul under brädan på en skateboard. De grundläggande tricken som utförs på rails och boxar (variant av rail med platt ovansida ofta täckt med blank plast istället för endast rör) är s där åkaren glider med brändan pekandes i samma riktning som railet och boardslides där åkaren glider med brädan på tvären, alltså med en ungefärlig 90- gradig vinkel i förhållande till railet. Till dessa grundläggande trick finns det mängder med variationer och det blir allt vanligare att man gör kombinationer med flera olika trick i följd på railet för att öka den tekniska svårigheten. Den ökar dessutom ännu mer när man gör rotationer från snön upp på railet och även rotationer av railet. Rails och boxar finns i många olika varianter. Den enklaste typen är helt rak, men det finns också de som ändrar riktining med tvära kanter, så kallade kinkar, till exempel från en plan sektion till en nedåtlutande, samt de som svänger mjukt såväl åt höger och vänster som upp och ner. Eftersom railåkningens ursprung är att åka på ledstänger i trappor, är det inte ovanligt att staircase (en hel trappa med trappräcken i mitten eller på sidorna) förekommer som ett moment i banan. 18

19 2. Nationell elit 2.1 Definition nationell elit Nationell elit inom svensk snowboard bör för tydlighetens skull kategoriseras utifrån de olika freestylemomenten eftersom snowboardeliten har olika förgreningar. Sverige har bland annat åkare som klassas som elit på rails. Flera av dessa åkare tillhör eliten inom snowboardfilmscenen, men få av dessa är aktuella som tävlingsåkare i slopestyle, big air eller halfpipe då de saknar hoppfärdigheterna som krävs på elitnivå i dessa samtliga grenar. I och med att big air i själva verket är ett delmoment från slopestyle som blivit en egen tävlingsgren, tävlar denna kategori åkare ofta både i big air och i slopestyle. Till väldigt stor del består den svenska eliten inom slopetyle och big air av elever och före detta elever på Malungs snowboardgymnasium. Utöver dessa finns ett fåtal åkare från andra snowboardgymnasier, bland annat från Geilo, Norge. Svenska snowboardlandslaget består idag dels av nuvarande elever på dessa snowboardgymnasier och dels av före detta elever som nu är heltidsproffs. I dagsläget är det ytterst ovanligt att man når nationell elit utan att gå eller ha gått på ett riksidrottsgymnasium som Malungs snowboardgymnasium. Till största delen beror det på att organiserad träning hos lokala snowboardklubbar är väldigt liten och ofta obefintlig. 2.2 Svenska Snowboardlandslaget Vi har i nuläget ett snowboardlandslag i freestyledisciplinerna innehållande sju åkare. Av de som ingår tävlar de flesta men det är även ett par åkare som i huvudsak filmar. Tanken med detta är att snowboardlandslaget ska spegla sporten där inte bara tävling är en viktig del samt att vi vill att de bästa åkarna ska vara med i landslaget. I nuläget är det endast ett A- landslag men vi kommer också att etablera ett utvecklingslag när vi känner att vi har resurser att kunna ta hand om åkarna på ett meningsfullt sätt. Vi kommer börja med tester hösten 2012 för att höja den fysiska kvaliteten på åkarna. 19

20 2.3 Utvecklingsarbete Under det senaste året har vi jobbat med att knyta samman de olika nivåerna inom svensk snowboard klubb, snowboardgymansium, och landslag. Klubbverksamheten är en stor utmaning då endast ett fåtal klubbar bedriver en aktiv verksamhet. Här kommer vi jobba med tränarutbildning, domarutbildning och synlighet/närhet från vår sida för att få till en högre utväxling på klubbnivån. En viktig del i utvecklingsarbetet är följande; Utveckla snowboard utifrån snowboardsportens förutsättningar och behov Vi genomförde öppna snowboardcamp s för ungdomar vilket har underlättat i kommunikationen med klubbarna samt att åkare som inte har haft en klubbtillhörighet har kommit i kontakt med aktiva klubbar. 2.4 Snowboardgymnasium Det finns ett snowboardgymnasium med riksintag och det ligger i Malung. Där går 20 stycken elever varav två är tjejer fördelat på fyra årskurser. Snowboardgymnasiet har två tränare i dagsläget. Verksamheten bedrivs med Kläppen och Tandådalen som bas. Man genomför i regel fyra försäsångsläger ett fysläger under sommarlovet, ett surfläger till Norge i början av läsåret som också har en viktig aspekt i att föra eleverna samman inför året som kommer, ett snöläger i Norge samt ett snöläger i Schweiz. En av tränarna (Pontus Ståhlkloo) genomför just nu ETU, vilket är en viktig del i fortbildningen av våra tränare. 2.5 Samarbete landslag och snowboardgymnasium Innan vi etablerade landslaget med tränare fick snowboardgymnasiet ta en del av det ansvaret. Säsongen 10/11 genomförde vi en del läger tillsammans och samarbetet mellan förbundskaptenen och gymnasietränarna är en viktig nyckel för framtida framgångar då de flesta åkarna passerar Malung på väg mot toppen. Snowboardgymnasiet har också en viktig del i att sprida kunskap och att vara stöttande mot klubbverksamheten. De öppna ungdomscamp s som vi genomförde säsongen 10/11 deltog även snowboardgymnasiet på så att de får en större inblick i åkarna som kommer underifrån samt att de unga åkarna har möjlighet att åka tillsammans med och inspireras av de äldre åkarna. 20

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

SvenSk SnOWBOARD 2011 2012

SvenSk SnOWBOARD 2011 2012 Svensk SNOWBOARD 2011 2012 FRAMTIDEN HAR REDAN BÖRJAT TOR LUNDSTRÖM Snowboard tillhör de hetaste grenarna i backarna. Sprunget ur street och skate-kulturen finns mycket kvar av lekfullheten även på elitnivå.

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans 14 Oavsett om du åker för att må bra eller för att komma snabbare till Mora är tekniken en betydelsefull del av längdåkningen. Det hjälper inte att ha kondition som en häst och vara stark som en oxe om

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén I huvudet på en domare. Stjärntävlingar Domarpanel Huvuddomare Bedömare (alltid ojämnt antal) Bedömning Sluten Utvärdering av varje åkare görs av huvuddomaren Stjärntävling bedömare Lokal tävlingsdomare

Läs mer

Styrkeövningar för längdskidåkning

Styrkeövningar för längdskidåkning Styrkeövningar för längdskidåkning Balans och bålträning Balansdans (bål och skuldror) Stå på balansbrädan och för gummibandet bakåt, förbi dina sidor från utgångsläget som bilden visar. Var noga med din

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Att åka snabbt på skidor

Att åka snabbt på skidor SKI TEAM SWEDEN SPEEDSKI Klubbpaketet Del 3 Att åka snabbt på skidor Observera Svenska skidförbundets speedskisektion och författaren till detta klubbpaket tar inget ansvar för olyckor som inträffar när

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

Försäsongs träning för U15 /U16

Försäsongs träning för U15 /U16 Försäsongs träning för U15 /U16 Del 1 Övningar PUSH UPS (armhävningar) Bröst, triceps och axel muskelträning Bröstkorgen ända ner i marken, upp med sträckta armar. De första passen kan man för att det

Läs mer

I rondat ska barnen landa på mage

I rondat ska barnen landa på mage MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha

Läs mer

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski Utvecklingstrappa för Svensk Speedski Version 2010-09-18 E-Mail TELEFON ADRESS Org Nr Bankgiro info@skidor.com +46 (0)23 874 40 Riksskidstadion, SE-791 19 Falun 802003-0287 720-7699 www.skidor.com Innehåll

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Work hard, Be nice. And have fun! En träning skall alltid innehålla dessa komponenter: Uppvärmning 15 min Fysprogram 30 min Tennis x min Återhämtning

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Annika Palmqvist Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Fysträning för golfspelare Scorekortet avslöjar din fysik! Har du

Läs mer

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN!

BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! BYGG UPP DIN KROPP PÅ SEMESTERN! Har du några veckors skön ledighet? Glöm sexpack och fettförbränning satsa istället på funktionalitet och rörlighet. Fitnessredaktionens PT Andreas Öhgren ger dig programmet

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING

SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING GULT BÄLTE Sida 1 av 1 - Träningstid minst 4 månader efter första passet. - Till gult bälte visar man att man kontrollerar nedanstående grundtekniker

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL INLEDNING Som tränare möter vi alla sorters löpare: de som springer för att det är skönt att komma ut en stund, de som tränar inför tävlingar i motions- eller mastersklasser

Läs mer

Träningsprogram för olika grenar

Träningsprogram för olika grenar Träningsprogram för olika grenar Här följer ett antal träningsprogram som samtliga har fokus på grenteknisk och koordinativ utveckling. Kombinera gärna dessa program med något av specialprogrammen för

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Utegym katalog 2011. Pilegård Träning, KP Snickeri & Bygg AB

Utegym katalog 2011. Pilegård Träning, KP Snickeri & Bygg AB Utegym katalog 2011 Information Pilegård Träning har i samarbete med KP Snickeri & Bygg AB tagit fram ett komplett utomhusgym i naturmaterial. Allt är konstruerat i trä och det finns övningar för hela

Läs mer

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Teknikövning Bli en isprinsessa

Teknikövning Bli en isprinsessa Teknikövning Bli en isprinsessa Gör du översteg när du tar skarpa kurvor på isen? Hänger du med i de snabbare åkgrupperna utan att bli andfådd? Om inte, är det kanske dags att du tränar din teknik. Friluftsliv

Läs mer

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling!

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling! P00 vinterfys 2012 P00 i toppform 2012! Vi i P00 har gått framåt mycket och speciellt det senaste året. Detta är vår bästa säsong hittills när det gäller utveckling och det har även visat sig i resultaten.

Läs mer

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik.

Vi tar även upp vad som kännetecknar en bra teknik, att tänka på vid utlärning, olika metoder och korrektion av teknik. HT-2015 RW+AA Vad har vi för syfte? Denna teknik ska man som tränare i ÅBTK lära ut i alla våra olika träningsnivåer, generellt arbeta för vid korrektion och vid all teknikinlärning (grupp, individuellt

Läs mer

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans. 1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och

Läs mer

Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO

Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO Sammanfattning av UTVÄRDERINGSGRUNDER FÖR SVOLI JUMPASKOLA-STATIONER OCH FSG JUMPAJIPPO 2009 Om denna sammanfattning Detta är en svenskspråkig sammanfattning av Svoli:s utvärderingsgrunder ( Svoli Jumppakoulu

Läs mer

Utegym katalog 2012. Pilegård Träning, KP Snickeri & Bygg AB

Utegym katalog 2012. Pilegård Träning, KP Snickeri & Bygg AB Utegym katalog 2012 Information Pilegård Träning har i samarbete med KP Snickeri & Bygg AB tagit fram ett komplett utomhusgym i naturmaterial. Allt är konstruerat i trä och det finns övningar för hela

Läs mer

GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill!

GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill! MAGE GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill! Vi har vidareutvecklat tekniken och funktionen av de äldre bandträningsredskapen och därefter

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm

Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm Krokom-Dvärsätt IFs Ledarpärm Innehållsförteckning Hur börjar man?... 3 Vem frågar man om man vill starta ett lag?... 3 Var hittar man spelarna?... 3 Vem får vara med?... 3 Vart vänder man sig om man önskar

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen

Läs mer

Namn: Nordica Sportmachine

Namn: Nordica Sportmachine Namn: Salomon X-drive 7,5/Salomon Enduro Nivå: 2 medel Om skidan: En lättåkt skida som är väldigt förlåtande och lättstyrd. Den ger skidåkaren själförtroende i preparerade pister och möjlighet att åka

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll Detta dokument är en bilaga till Riktlinjer för träning och beskriver hur ett träningsprogram kan läggas upp, vad man ska tänka på under övningarna

Läs mer

Kom i form träna som Pernilla

Kom i form träna som Pernilla Kom i form träna som Pernilla Foto: STEFAN MATTSSON I år blev Pernilla Wahlgren, en 35-årig trebarnsmamma, utsedd till Sveriges sexigaste kvinna i tidningen Café. På bilderna visar Pernilla upp en kropp

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Fysprofilen - En satsning som ger resultat!

Fysprofilen - En satsning som ger resultat! Fysprofilen - En satsning som ger resultat! Vad innebär Fysprofilen? Med Fysprofilen får man hjälp att styra och optimera träningen rätt, dvs. identifiera hur varje individ ser ut och behöver träna vid

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA Upplägg för träning 6 dagar i veckan. Med både konditions och styrke övningar. ÖVNINGSUPPLÄGG FÖRKLARING AV UTFÖRANDE CARDIO Cardio träningen är uppdelad i 3 delar.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

KLUBBPAKETET Utbildning

KLUBBPAKETET Utbildning KLUBBPAKETET Utbildning 0 Svenska Skidförbundets Alpina Utbildningar Svenska Skidförbundets alpina utbildningar vänder sig till tränare samt andra ledare och funktionärer i klubben. Svensk Alpin Tränarutbildning

Läs mer

SUPSM 2012 Standup Paddle Tour

SUPSM 2012 Standup Paddle Tour Kontakt: Henrik Fahlén 0708-110140 Pressmeddelande 2012-02-21 Svenska Kanotförbundet informerar... Stand Up Paddleboard (SUP) är nu en del av förbundet. En SUP-kommitté har bildats och 2012 blir första

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING

FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING FJÄLLVANDRING MED TOPPBESTIGNING D et är alltid bra att lägga tid på förberedelser inför en vandring. Börja i god tid och planera din vandring omsorgsfullt. När du valt resmål, färdkamrater och kanske

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Fysisk träning och motion

Fysisk träning och motion Fysisk träning och motion Författare: Pierre Styfberg och Åsa Gerdes Bilder: Adrian Friberg FYSISK TRÄNING OCH MOTION Författare: Pierre Styfberg och Åsa Gerdes Varför är fysiska egenskaper viktigt? För

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare 1 Innehållsförteckning: Sid 3: Introduktion. Sid 4: Material och metoder. Sid 5: Resultat. Sid 14: Diskussion. 2 Introduktion: Problemområdesbeskrivning

Läs mer

Protokoll längdrådsmöte

Protokoll längdrådsmöte Quality Airport Hotel Arlanda 2014 05 26 Protokoll längdrådsmöte Närvarande: Cathrine Engman Göran Nilsson Karin Ersson (via telefon) Joakim Abrahamsson (via telefon) Johan Sares Lars Selin (via telefon)

Läs mer

Benefit Sports 300 996101

Benefit Sports 300 996101 Benefit Sports 300 996101 1 Säkerhetsinstruktioner Konsultera med läkare innan användning Om du känner smärta i bröst, yrsel eller andfåddhet avbryt träningen och kontakta läkare. Använd inte kläder som

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

Alla nya övningar skall värderas före tävlingen. De ska skickas till Gymnastikförbundet senast två månader före tävlingen.

Alla nya övningar skall värderas före tävlingen. De ska skickas till Gymnastikförbundet senast två månader före tävlingen. SVÅRIGHETSTABELL Övningar och symboler För att övningar ska räknas som olika ska de ha olika koder. Svårighetstabellen kommer att uppdateras kontinuerligt under tävlingssäsongen, varför vi rekommenderar

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Så tränar Stellan: Så äter Stellan:

Så tränar Stellan: Så äter Stellan: Så tränar Stellan:»Så mycket jag hinner. Jag brukar dela upp träningen i ungefär tio veckor långa perioder som nästan alltid slutar med någon form av tävling, antingen mot mig själv eller offentligt, ett

Läs mer

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningstips: Grunder i fysisk träning Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut

Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut Running contacts Trendigt, lockande - men svårare än det ser ut Av Marie Hansson Just nu talas det mycket i agilityvärlden om running contacts. Man ser framför sig de hundar som i absolut högsta fart rusar

Läs mer

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 Innehåll: Säkerhetsinformation 1 Översikt 2 Uppackning 3 Montering 4-5 Tryckknappshantering 6 Övningar 7-12 Kopplingsschema. El stycklista. 13 Underhåll och felmeddelanden

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer