KALLELSE Kommunstyrelsen Torsdagen den 8 januari 2015 klockan i A-salen, Växjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE Kommunstyrelsen 2014-12-29. Torsdagen den 8 januari 2015 klockan 13.30 i A-salen, Växjö kommun"

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats Torsdagen den 8 januari 2015 klockan i A-salen, Växjö kommun Mårten Västerdal kanslisekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren (M) Cheryl Jones Fur (MP) Nils Fransson (FP) Jon Malmqvist (KD) Tomas Thornell (S) Malin Lauber (S) Gunnar Storbjörk (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Pontus Nordfjäll (SD) Ersättare Sofia Stynsberg (M) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Anna Gustbée (M) Iréne Bladh (M) Lars Edqvist (MP) Lennart Adell Kind (FP) Camilla Albinsson (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Emelie Öberg (S) Ola Palmgren (S) Eva-Britt Svensson (V) Håkan Engdahl (SD) Tjänstemän Kommunchefen Förvaltningssekreterare

2 Förteckning över kommunstyrelsens ärenden 1 Justering av protokoll 2 Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 3 Redovisning av protokoll 4 Redovisning av delegeringsbeslut 5 Val av ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och organisations- och personalutskott samt utskottens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 6 Val att förrättas av kommunstyrelsen 7 Sammanträdestider Anmälan av beslut om exploateringsavtal för Örnen 28 m.fl. Väster i Växjö 9 Ansökan om utökat driftsbidrag till Östers IF 10 Överklagan av Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut gällande utvidgat strandskydd i Kronoberg 11 Lönekartläggning 2014 och handlingsplan för jämställda löner 12 Redovisning av uppdrag om bildande av lokalförsörjningsgrupp 13 Tjänstelegitimation för anställda i Växjö kommun och de kommunalt ägda bolagen 14 Uppdrag att undersöka möjligheten att skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag 15 Budgetuppföljning t.o.m. oktober med helårsprognos 2014 för Växjö kommun 16 Godkännande av projektbeställning Bäckaslöv etapp 2 samt uppdrag om detaljplan 17 Godkännande av projektbeställning samt uppdrag om detaljplan för Torparängen 18 Anmälan om beslut om yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden 19 Yttrande över Regionförbundets remiss av förslag till regional innovationsstrategi 20 Yttrande över Miljödepartementets remiss av Kemikalieinspektionens rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av drickvattensrör 21 Yttrande över remiss av Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Fastställande av särskilt pris för fastigheten del av Växjö 8:14 23 Bidrag till Lammhults industriklubb Skrivelse om fortsatt arbete med höghastighetståg förbi Växjö - Nils Fransson (FP) 25 Anmälan av beslut om överenskommelse med Migrationsverket och länsstyrelsen om asylplatser och platser för barn med uppehållstillstånd 26 Motion om att införa bostadsgaranti för studenter i Växjö- Nils Fransson (FP), Torgny Klasson (FP), Gunnar Nordmark (FP), Annika Stacke (FP), Stefan Bergström (FP) och Jimmie Johnsson (FP) 27 Antagande av detaljplan för Växjö 10:54 m.fl., Regementsstaden i Växjö, Växjö kommun samt förvärv av del av Kompaniet 2 28 Motion om avloppsslam i Växjö kommun - Sigvard Jakobsson (M)

3 29 Ny avfallsplan för Växjö kommun 30 Övrigt

4 ÄRENDE Dnr KS Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från den 9 och den 16 december. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll från den 9 december. Växjö kommunföretag AB:s styrelses protokoll från den 11 december. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

5 ÄRENDE Dnr KS Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Planeringschefen, personal- och förhandlingschefen, mark- och exploateringsingenjören, markingenjören, upphandlingschefen, organisations- och personalutskottets ordförande, kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande har lämnat redovisning över beslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 Kommunallagen. Redovisningen gäller för perioden den 26 november till den 22 december. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

6 DELEGATIONSLISTA Sida 1(2) Datum Kommunledningsförvaltningen Datum Dokid Beskrivning Nummer T.f. Kommunchefens beslut om beställning av avställning av information från LEX Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av entrémattor Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av laboratorietjänster Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av glas för representation och uppvaktning Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal personalspecialist, K Kindblad, tv, kommunledningsförvaltningen Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal förvaltningssekreterare, K Bengtsson, , kommunledningsförvaltningen Personal- och förhandlingschefens delegeringsbeslut om avslutande av anställning Personal- och förhandlingschefens delegeringsbeslut om enskilt utvecklingsprogram Förordnande av kommunchef vintern Kommunchefens delegeringsbeslut avseende anställningsavtal arkivarie, M Ulmhed, tv, kommunledningsförvaltningen Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal informatör, M Alija, , kommunledningsförvaltningen Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal informatör, M Karlsson, , kommunledningsförvaltningen Personal- och förhandlingschefens delegationsbeslut MBL 10 avseende anställningsförhållande för medlem

7 Sida 2(2) Datum Dokid Beskrivning Nummer Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Ledarutveckling för chefer Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av belysningartiklar Kommunstyrelsen ordförandes beslut att avstå att lämna yttrande Kommunstyrelsen ordförandes beslut att avstå från yttrande Upphandlingschefens tilldelningsbeslut om upphandling av konfektyr Planeringschefens delegationsbeslut om upphävande av tomtindelningar och fastighetsplaner inom stadsdelarna Hov, Norr och Högstorp i Växjö kommun Personal- och förhandlingschefens delegationsbeslut om lön Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal planarkitekt vik, R Leo, , kommunledningsförvaltningen Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal kvalitetssamordnare vid måltidsenheten, S Karlsson, tv, kommunledningsförvaltningen Kommunchefens delegeringsbeslut, anställningsavtal kommunvägledare vikariat, L Fawaz, , kommunledningsförvaltningen

8

9

10

11 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Val av ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och organisations- och personalutskott samt utskottens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen utser följande till ledamöter respektive ersättare i arbetsutskottet för perioden till : Ledamöter Bo Frank (M) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (FP) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) 2 Kommunstyrelsen utser Bo Frank (M) till arbetsutskottets ordförande, Åsa Karlsson Björkmarker (S) till arbetsutskottets 1:e vice ordförande och Per Schöldberg (C) till arbetsutskottets 2:e vice ordförande för perioden till Kommunstyrelsen utser följande till ledamöter respektive ersättare i organisations- och personalutskottet för perioden till Ledamöter Per Schöldberg (C) Tony Lundstedt (S) Lars Edqvist (MP) Catharina Winberg (M) NN Ersättare NN NN Lennart Adell Kind (FP) Anna Gustbée (M) NN 4 Kommunstyrelsen utser Per Schöldberg (C) till organisations- och personalutskottets ordförande, Tony Lundstedt (S) till organisations- och personalutskottets 1:e vice ordförande och Lars Edqvist (MP) till Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

12 ÄRENDE Dnr KS organisations- och personalutskottets 2:e vice ordförande för perioden till Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Enligt kommunstyrelsens reglemente består arbetsutskottet av 7 ledamöter samt 7 ersättare och organisations- och personalutskottet av 5 ledamöter samt 5 ersättare. Bland dessa ledamöter ska kommunstyrelsen även utse en ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande för respektive utskott. 2 (2)

13 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen förrättas val i enlighet med kommunstyrelsens vallista Bakgrund Ett förslag till vallista har upprättas över de val som kommunstyrelsen har att förrätta inför Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

14 VÄXJÖ KOMMUN Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2015 Uppdrag med mandatperiod på 1 år

15 Organ/Nämnd Kinnevalds häradskassas studie- och stipendiefond för Mellersta Kinnevalds och Bergunda kommuner samt Jäts församling, nämnd för granskning Mandatperiod 2015 Notering Endast valbar om man är skriven och har ägor i Jäts socken LEDAMÖTER (3) Pierre Wiberg (M) Organ/Nämnd Boföreningen Baggen, ekonomisk förening Mandatperiod 2015 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Jörgen Klinteskog (FP) Organ/Nämnd Nilsson, Vilhelmina och K Gust Stiftelse, styrelsen för Mandatperiod 2015 LEDAMÖTER (1) Jörgen Klinteskog (FP) Sida 1 av 4

16 Organ/Nämnd Mandatperiod Stiftelsen Gustafs Bjursjö, styrelsen för 2015 (egentligen treårig mandatperiod) LEDAMÖTER (1) Göran Larsnäs (FP) Organ/Nämnd Ulvehult Myrens skogssamfällighet, styrelsen för Mandatperiod Från årsstämma 2015 till och med årsstämma 2016 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Christer Wånehed (M) Organ/Nämnd Samarbetsorganet för vägförsamlingarna, styrelsen för Mandatperiod 2015 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) ORDFÖRANDE Björn Svensson (M) Organ/Nämnd Resurscentrum för kvinnor i Kronoberg, ideella föreningen, styrelsen för Mandatperiod 2015 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Ann-Margreth Willebrand (FP) Sida 2 av 4

17 Organ/Nämnd Länets jämställdhetsråd, representant i Mandatperiod 2015 REPRESENTANTER (2) Oliver Rosengren (M) Revisorsuppdrag med en mandatperiod på ett år Organ/Nämnd Lammhults Byggnadsförening UPA, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2015 REVISOR (1) ERSÄTTARE (1) Bertil Olsson (KD) Peter Bengtsson (S) Organ/Nämnd Bergslunds bygdegårdsförening, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2015 REVISOR (1) Peter Bengtsson (S) Organ/Nämnd Kalvsviks bygdegårdsförening, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2015 REVISOR (1) ERSÄTTARE (1) Kennerth Sjögren (S) Sida 3 av 4

18 Organ/Nämnd Tolgs föreningslokal, ekonomisk förening, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2015 REVISORER (1) ERSÄTTARE (1) Marita Bengtsson (MP) Organ/Nämnd Stiftelsen Gustafs Bjursjö, revisorer i Mandatperiod För verksamhetsåret 2015 REVISORER (1) ERSÄTTARE (1) Sven Pehrson (C) Kennerth Sjögren (S) Sida 4 av 4

19 VÄXJÖ KOMMUN Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2015 Uppdrag med mandatperiod på 4 år

20 Organ/Nämnd Vederslövs donationsfond, styrelsen för förvaltning Mandatperiod Notering Endast valbar om är kyrkoskriven i Vederslövs församling LEDAMÖTER (3) Lars Alm (M) Lennart Johansson (KD) Organ/Nämnd Ideella förening Institutet för lokal och regional demokrati Mandatperiod Från och med ordinarie föreningsstämman 2015 till och med ordinarie föreningsstämma 2018 LEDAMÖTER (2) ERSÄTTARE (2) Ricardo Chavez (KD) Robert Armblad (V) Sida 1 av 3

21 Organ/Nämnd Begravningsförrättare i Växjö kommun Mandatperiod Från och med till och med FÖRRÄTTARE (4) Organ/Nämnd Ombud med uppgift att granska begravningsverksamhet Mandatperiod Från och med till och med Ombud (1) Torbjörn Hedhammer - Sida 2 av 3

22 Organ/Nämnd Kommunstyrelsens samverkansråd Mandatperiod Från och med till och med Notering HSV nominerar övriga ledamöter/ersättare LEDAMÖTER (7) ERSÄTTARE (2) Ordförande Vice ordförande Torvald Erlandsson (SDR) Roland Karlsson (DHR) Kennerth Björn (FUB) Kerstin Jacobsson (HLF) Tomas Johansson (DHR) Lise-Lott Naess (SRF) Doris Wall (R) Sida 3 av 3

23 ÄRENDE Dnr KS Kristoffer Bengtsson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Sammanträdestider 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer förslag till sammanträdestider för Bakgrund Kommunkansliet har tagit fram ett förslag på sammanträdestider för Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

24 Förslag till sammanträdestider Förslag till sammanträdestider 2015 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Klockan Klockan Klockan Klockan , Trettondedag jul KSAU inställt 2 Budgetberedning KSAU inställt 3 Sammanträdet är en torsdag 4 Kommunfullmäktiges budgetsammanträde start kl

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Exploateringsavtal för Örnen 28 m.fl. Väster i Växjö Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Arbetsutskottet godkänner bifogat exploateringsavtal. Avtalet skrivs med Växjö Folkets Park AB och avser byggande av bostäder på fastigheten Örnen 28 på Väster i Växjö. 2. Arbetsutskottets beslut anmäls till kommunstyrelsen. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Det aktuella området ligger inom f.d. Folkets Park på Väster i Växjö och ägs av Växjö Folkets Park AB. Växjö Folkets Park AB har för avsikt att exploatera området i enlighet med detaljplan. Syftet med en ny detaljplan för Örnen 28 m.fl. är att ändra nuvarande markanvändning så att området kan bebyggas med framförallt nya bostadshus. Syftet är också att säkerställa allmänhetens tillträde till området med nya gång- och cykelvägar samt en ny park som planläggs som allmän platsmark. Exploatören skall enligt exploateringsavtalet på egen bekostnad projektera och anlägga allmänna platser och kommunala anläggningar inom området såsom lokalgata och vändplats, gång- och cykelvägar samt tillhörande trappa och ramp, allt i enlighet med Kommunens tekniska förvaltnings krav och standard. Lokalgata för in- och utfart till Vintervägen ska anläggas av kommunen och delvis bekostas av exploatören. 20(20)

26 ÄRENDE Dnr KS Paul Herbertsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Exploateringsavtal för Örnen 28 m.fl. Väster i Växjö Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner bifogat exploateringsavtal. Avtalet skrivs med Växjö Folkets Park AB och avser byggande av bostäder på fastigheten Örnen 28 på Väster i Växjö. Bakgrund Det aktuella området ligger inom f.d. Folkets Park på Väster i Växjö och ägs av Växjö Folkets Park AB. Växjö Folkets Park AB har för avsikt att exploatera området i enlighet med detaljplan. Syftet med en ny detaljplan för Örnen 28 m.fl. är att ändra nuvarande markanvändning så att området kan bebyggas med framförallt nya bostadshus. Syftet är också att säkerställa allmänhetens tillträde till området med nya gång- och cykelvägar samt en ny park som planläggs som allmän platsmark. Exploatören skall enligt exploateringsavtalet på egen bekostnad projektera och anlägga allmänna platser och kommunala anläggningar inom området såsom lokalgata och vändplats, gång- och cykelvägar samt tillhörande trappa och ramp, allt i enlighet med Kommunens tekniska förvaltnings krav och standard. Lokalgata för in- och utfart till Vintervägen ska anläggas av kommunen och delvis bekostas av exploatören. Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 Ekonomisk översikt

50 Kommentar och handlingsplan Östers IF har under de senaste åren påbörjat en ny resa för att stärka fotbollen i regionen. Vi har målmedvetet arbetat för att vara en stark part, när det gäller spelarutbildning, ledarutbildning, skolverksamhet på nationell högsta nivå, sociala projekt på olika fronter samt övriga projektet som vi lägger in i Öster i samhället. Vi är övertygade av att vi kan spela en stor roll i det fortsatta arbetet att Växjö och regionen runt Växjö skall vara expansiv och attraktiv för den som vill flytta hit och förverkliga sina drömmar. En stor del i detta arbete är de olika anläggningar som finns inom Arenastaden. Vi är övertygade om att det bästa för alla parter, inklusive Växjö Kommun, är att Myresjöhus Arena drivs vidare i de former som nu görs. Ett nytt långsiktigt arbete måste påbörjas och det omedelbart. De senaste åren har varit väldigt positiva med att vi till stor del med lokala spelare tagit oss upp till Allsvensk nivå vad gäller både fotbolls- såsom organisationsmässigt. Tyvärr har även bygget av arenan inneburit att vi tvingats fatta ett antal kortsiktiga beslut, eftersom vi som alla i kraftig tillväxt, inte klarat av att skapa oss en trygghet i form av eget kapital. Målsättningen var att 2013 klara oss kvar i Allsvenskan och därmed skapa oss även en trygghet ekonomiskt. Vi var väldigt nära att nå de målen, men som följd av att vi inte uppnådde målen blev tvingade att under 2014 fokusera på att klara våra åtaganden utanför fotbollsplanen. Detta medförde att vi inte kunde tillföra de medel som i efterhand hade varit nödvändiga för att skapa tillräckligt bra förutsättningar att tillhöra Superettan. Nu var vi oerhört nära att även klara det. Vi anser fortfarande att Växjö och Östers IF skall tillhöra elitfotbollen och vara en part som är viktig för utvecklingen av fotbollen både på regional såsom nationell nivå. Därför vill vi ta vårt ansvar att utveckla och behålla Myresjöhus Arena i vår egen regi och ägande. Vi är dock väl medvetna att detta förutsätter att andra parter är av samma åsikt och har samma målsättning. Vi har påbörjat ett antal projekt för att ekonomiskt klara av att i egen regi driva arenan. En åtgärd är att vi påbörjat arbetet med att utvärdera konstgräs och har satt i gång att ta in förfrågningar från ett antal tilltänkta samarbetspartners. Inom kort kommer vi att kunna lämna en redogörelse för de olika alternativen, som gör att arenan utnyttjas i större utsträckning utan att vi viker ner oss från visionen att tillhöra elitfotbollen. Samtidigt pågår diskussionen med nuvarande och tilltänkta arenapartners, som är viktiga för de kommande åren. Dessa partners kommer ingå i en grupp tillsammans med vår nuvarande arenapartner, Myresjöhus, för att möjliggöra kommande investeringar i arenan. Vilket kommer gynna både oss och kommunen. Som framgår av den ekonomiska sammanställningen har svag ekonomi präglat de arenarelaterade bolagen. Jämfört med den driftskalkyl som i samråd med Växjö Kommun utarbetades inför investeringsbeslutet föreligger avvikelser på flera områden. Kostnaderna för drift av arenan var höga i samband med att anläggningens togs i bruk och under cirka ett år från detta datum. Omständigheten har påverkat resultatet i Öster Arena AB negativt under särskilt Genom ett systematiskt förbättringsarbete har driftskostnaderna kunnat sänkas och därefter normaliserats. Under 2013 ingår en engångsersättning med anledning av arrangemanget av Dam-EM om 1,8 Mkr. Vidare var intäkterna under detta år även i övrigt klart högre än övriga förklarat av att Östers IF då spelade i Allsvenskan. Resultatet under detta år innebar ett överskott om 0,4 Mkr och hade inte materiella uppstartkostnader belastat bolagen hade ett betydligt högre verksamhetsresultat kunnat påvisas. Under 2014 beräknas bolagen uppvisa en förlust om cirka -1,4 Mkr varav cirka - 1,0 Mkr är hänförlig till restaurang Östergatans konkurs. Den preliminära budget som utarbetats avseende år 2015 indikerar ett underskott om cirka -1,8 Mkr. Förlusten förklaras huvudsakligen av såväl lägre hyresintäkter som lägre intäkter från evenemang och från Östers IF arenapartners. Sammanfattningsvis är det vår bedömning att om Östers IF spelar i Allsvenskan så föreligger goda förutsättningar att generera intäkter på en sådan nivå som krävs för att etablera en finansiellt stabil verksamhet och dessutom generera de överskott som krävs för att klara löpande utgifter för underhåll av arenan. Om föreningen spelar i Superettan saknas cirka 1,0 Mkr/år i

51 intäkter för att erhålla en finansiell stabilitet och motsvarande belopp vid spel i division 1 ligger på cirka 2,0 Mkr/år. Mot denna bakgrund anhåller Östers IF, genom Fotbollsfastigheter i Växjö AB, om ett ökat driftsbidrag om 2,0 Mkr/år per så länge föreningen spelar i division 1 och ett utökat driftsbidrag om 1,0 Mkr/år så länge föreningen spelar i Superettan. Vid spel i Allsvenskan så föreligger inget behov av ett utökat stöd. För att kunna hantera effekterna av restaurang Östergatans konkurs och det underskott som beräknas uppstå under år 2014 anhåller Östers IF, genom Fotbollfastigheter i Växjö AB, om ett ökat anslag motsvarande 2,0 Mkr för år Vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt och fördjupat samarbete kring en av Sveriges bästa fotbollsarenor! Växjö, På uppdrag av styrelsen för Östers IF Sven Johannesson Ordförande Östers IF Jonas Karlsson Styrelseledamot Östers IF

52 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mario Jonjic Utredare Tel Kommunstyrelsen Överklagan av Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut gällande utvidgat strandskydd i Kronoberg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen överklagar Länsstyrelsens beslut på följande grunder: Länsstyrelsen i Kronobergs län har på ett otillräckligt sätt sammanfattat, bemött och beaktat de synpunkter Växjö kommun framförde i remissutgåvan Översyn av det utvidgade strandskyddet i Kronobergs län daterad , vilken stod till grund för det beslut som Länsstyrelsen nu fattat. Växjö kommun finner, med hänvisning till synpunkter framställda i Växjö kommuns remissyttrande, att Länsstyrelsen fattat ett beslut på felaktiga grunder tillika i strid mot Lagstiftarens intentioner. 2. Kommunstyrelsen ger planeringschefen, eller den som han utser i sitt ställe, fullmakt att bevaka frågan och företräda kommunen i ärendet 3. Kommunstyrelsen begär anstånd till den 31 januari 2015 för att utveckla grunderna för sitt överklagande och de omständigheter som åberopas till stöd för detta. Anstånden begärs på grund av hög arbetsbelastning samt mellanliggande helgdagar. Bakgrund Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser 7 kap. 14 miljöbalken i kraft. Det innebär att Länsstyrelsen före den 31 december 2014 ska ha fattat ett nytt beslut med stöd av den nya lagstiftningen avseende det utvidgade strandskyddet kring de sjöar som idag har ett utvidgat strandskydd. I Kronobergs län togs enligt då gällande lydelse (Naturvårdslagen 15 ) två beslut, och , om utökat strandskydd på land för 24 sjöar i länet. 13 av dessa återfinns i delar eller helhet i Växjö kommun. Länsstyrelsen i Kronobergs län har den 11 november 2014 tagit beslut enligt 7 kap. 14 miljöbalken om att samtliga sjöar som tidigare haft utvidgat strandskydd med 200 meter upp på land, enligt ovan angivna beslut, fortsatt ska ha utvidgat strandskydd. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg Hemsida E-post 1 (2)

53 ÄRENDE Dnr «Databas» KS/2014: Kommunstyrelsen har i 339/2014 tagit beslut om att överklaga länsstyrelsens beslut. Beslutet att överklaga behöver dock förtydligas beträffande utfärdandet av fullmakt att företräda kommunen i ärendet. Ove Dahl Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas KS Dnr Överklagan av Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut gällande utvidgat strandskydd i Kronoberg Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen överklagar Länsstyrelsens beslut på följande grunder: Länsstyrelsen i Kronobergs län har på ett otillräckligt sätt sammanfattat, bemött och beaktat de synpunkter Växjö kommun framförde i remissutgåvan Översyn av det utvidgade strandskyddet i Kronobergs län daterad , vilken stod till grund för det beslut som Länsstyrelsen nu fattat. Växjö kommun finner, med hänvisning till synpunkter framställda i Växjö kommuns remissyttrande, att Länsstyrelsen fattat ett beslut på felaktiga grunder tillika i strid mot Lagstiftarens intentioner. 2. Kommunstyrelsen ger planeringchefen fullmakt att bevaka frågan och företräda kommunen i ärendet. 3. Kommunstyrelsen begär anstånd till den 31 januari 2015 för att utveckla grunderna för sitt överklagande och de omständigheter som åberopas till stöd för detta. Anstånden begärs på grund av hög arbetsbelastning samt mellanliggande helgdagar. Reservationer Carin Högstedt (V) reserverar sig till förmån för det egna yrkandet. Bakgrund Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser 7 kap. 14 miljöbalken i kraft. Det innebär att Länsstyrelsen före den 31 december 2014 ska ha fattat ett nytt beslut med stöd av den nya lagstiftningen avseende det utvidgade strandskyddet kring de sjöar som idag har ett utvidgat strandskydd. I Kronobergs län togs enligt då gällande lydelse (Naturvårdslagen 15 ) två beslut, och , om utökat Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15(78)

55 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas strandskydd på land för 24 sjöar i länet. 13 av dessa återfinns i delar eller helhet i Växjö kommun. Länsstyrelsen i Kronobergs län har den 11 november 2014 tagit beslut enligt 7 kap. 14 miljöbalken om att samtliga 339 fortsättning sjöar som tidigare haft utvidgat strandskydd med 200 meter upp på land, enligt ovan angivna beslut, fortsatt ska ha utvidgat strandskydd. Beslutsunderlag Kommunchefen har redogjort för ärendet i en skrivelse den 26 november Arbetsutskottet har i 443/2014 föreslagit att: 1. Kommunstyrelsen överklagar Länsstyrelsens beslut på följande grunder: Länsstyrelsen i Kronobergs län har på ett otillräckligt sätt sammanfattat, bemött och beaktat de synpunkter Växjö kommun framförde i remissutgåvan Översyn av det utvidgade strandskyddet i Kronobergs län daterad , vilken stod till grund för det beslut som Länsstyrelsen nu fattat. Växjö kommun finner, med hänvisning till synpunkter framställda i Växjö kommuns remissyttrande, att Länsstyrelsen fattat ett beslut på felaktiga grunder tillika i strid mot Lagstiftarens intentioner. 2. Kommunstyrelsen ger planeringchefen fullmakt att bevaka frågan och företräda kommunen i ärendet 3. Kommunstyrelsen begär anstånd till den 31 januari 2015 för att utveckla grunderna för sitt överklagande och de omständigheter som åberopas till stöd för detta. Anstånden begärs på grund av hög arbetsbelastning samt mellanliggande helgdagar. Yrkanden Cheryl Jones Fur (MP) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunstyrelsen överklagar inte Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut gällande utvidgat strandskydd i Kronoberg. Nils Fransson (FP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16(78)

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Nils Franssons (FP) yrkande. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län Kommunchefen (Planeringschefen) Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17(78)

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Lönekartläggning 2014 och handlingsplan för jämställda löner Organisations- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsen antar förslag till lönekartläggning för 2014 med tillhörande handlingsplan för jämställda löner. Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare vart tredje år genomföra lönekartläggning avseende skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Osakliga löneskillnader ska åtgärdas, vilket ska planläggas särskilt i en handlingsplan för jämställda löner. I Växjö kommun genomförs efter politiskt beslut kartläggningen årligen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 16 september 2014 redogjort för ärendet samt lämnat förslag till handlingsplan för jämställda löner. Lönekartläggningen och framtagandet av handlingsplanen för jämställda löner handläggs av företrädare för personalkontoret. De fackliga organisationerna ges möjlighet att granska och ge synpunkter på såväl analys som handlingsplan och utformning i stort. Förslag till beslut har därefter samverkats i MBL-förhandling. 12(18)

58

59

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MBL Ärende Diarienummer Lönekartläggning 2014 och handlingsplan för jämställda löner KS/2014:581 Plats och tid Personalkontoret och 26 Förhandlingsparter Michael Färdigh Peter Karlsson Henrik Svensson, Lärarnas riksförbund Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet Ulf Elm, Vision Maria Levin, Naturvetarna Karin Persson, Kommunal Omsorg Krister Fransson, Kommunal Teknik Mona Nilsson, Kommunal Skola Service Jennifer Sommer, Fysioterapeuterna Rickard Björkman, Sveriges ingenjörer Siv Carlsson, FSA Annika Johansson, FSA Åsa Edlund, Akademikerförb. SSR Tina Strandmark Brorson, Akademikerförb. SSR Karin Jisborg Hultgren, Vårdförbundet Underskrifter Sekreterare Peter Karlsson Justerande Michael Färdigh, personal- och förhandlingschef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1 (5)

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MBL Justerande, forts. Henrik Svensson, Lärarnas riksförbund Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet Ulf Elm, Vision Maria Levin, Naturvetarna Karin Persson, Kommunal Omsorg Krister Fransson, Kommunal Teknik Mona Nilsson, Kommunal Skola Serv. Jennifer Sommer, Fysioterapeuterna Rickard Björkman, Sveriges ingenjörer Siv Carlsson, FSA Åsa Edlund, Akademikerförb. SSR Karin Jisborg Hultgren, Vårdförbundet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (5)

62 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MBL Bakgrund Växjö kommun genomför årligen lönekartläggning och uppdaterar i samband med det handlingsplanen för jämställda löner. De fackliga organisationerna har erbjudits detaljerade genomgångar av såväl statistik som själva lönekartläggningen. I samband med genomgångarna har såväl lönekartläggning som handlingsplan utvecklats. 2 Allmän diskussion Överlag har samtliga fackliga organisationer en positiv bild av såväl process som innehåll. Där har under processen förekommit diskussioner i olika delar. Jämställda löner i förhållande till individuell lönesättning Våra löneavtal bygger på individuell lönesättning. När vi närmare granskar olika grupper blir det svårt att utläsa hur den individuella lönesättningen påverkat löneskillnaderna. I nuläget har vi i princip endast ålder som variabel för att utläsa eventuell erfarenhet i yrket, men den har förmodligen en för stor felmarginal. Ska vi kunna gå mer på djupet i att undersöka giltigheten och sakligheten i löneskillnader mellan olika grupper behöver vi förändra tillvägagångssättet i analysarbetet. Dels genom att medvetet prioritera granskning av ett fåtal grupper. Dels genom att identifiera ett antal viktiga parametrar som kan anses visa på giltiga orsaker till löneskillnader och därefter ta fram data. Dessa aspekter finns med i förslaget till uppdaterad handlingsplan. Lönespridning Parterna talar ofta om att vi vill se en ökad lönespridning. I praktiken ser lönespridningen väldigt olika ut mellan olika grupper. Ju mer homogena befattningarna är och ju mindre populationen är desto mindre lönespridning. Parterna bör överväga att diskutera vad som kan vara en lämplig lönespridning i olika grupper. Kan arbetsgivaren åstadkomma en förtydligad lönestruktur kan även detta bidra i frågan. Förtydligad handlingsplan Handlingsplanen bör kunna utvecklas så att vi får ett tydligare treårsperspektiv med kvantifierade målbilder och mål och syfte för respektive åtgärd. Även om dessa delar kan utläsas av lönekartläggningen som helhet så bör det förtydligas i själva handlingsplanen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (5)

63 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MBL Fackliga yrkanden och problemställningar Vision Vision kommer lämna in en särskild skrivelse som biläggs protokollet. Vid förhandlingen nämns dock följande: - Vision uppfattar det som att man inte på alla förvaltningar uppmärksammar när enskilda administratörers arbetsuppgifter blir mer avancerade eller ansvarsfulla. Detta kan påverka kodningen av arbetsvärdering på individnivå och därmed även påverka statistik. Det kan även vara så att individens lön inte förändras i den utsträckning som den borde. (Arbetsgivaren kan inte bemöta frågan i denna förhandling då den mer berör lönebildning än själva lönekartläggningen.) - Vision yrkar (med instämmande av Akademikerförbundet SSR) att arbetsvärderingen för biståndshandläggare inom omsorgsförvaltningen ses över då man uppfattat det som att arbetet utvecklats/förändrats de senaste åren. (Tanken är att arbetsvärderingarna successivt ska ses över med jämna mellanrum. När i tiden detta ska ske för befattningar inom omsorgsverksamheten kan dock inte sägas i nuläget.) Kommunal - Kommunal yrkar (med instämmande från övriga fack) att arbetsgivaren måste skjuta till särskilda medel för att lösa de ekonomiska åtgärderna i handlingsplan för jämställda löner. Dessa åtgärder ska inte ta av det ekonomiska utrymme som arbetsgivaren avsätter för löneökningar. (Arbetsgivaren avvisar yrkandet.) Akademikerförbundet SSR - Akademikerförbundet SSR önskar förbättra dialogen kopplad till lönekartläggningen. Särskilt önskar man mer information avseende arbetsvärderingarna och hur arbetsvärderingssystemet fungerar. (Akademikerförbundet SSR:s företrädare kan kontakta handläggare på personalkontoret för information och genomgång av materialet. Den samverkansmässiga delen avslutades dock 2013.) - Akademikerförbundet SSR yrkar att arbetsgivaren i samband med nästa lönekartläggning närmare granskar förhållandena för chefer i beredskap och då särskilt de förekommande lokala kollektivavtalen (till exempel chefsberedskap). (Förslaget noteras och tillförs handlingsplanen för jämställda löner.) - Akademikerförbundet SSR yrkar att arbetsgivaren i handlingsplan för jämställda löner sätter upp någon mer grupp för detaljgranskning (Förslaget noteras. Tanken med att begränsa antalet grupper är att uppnå hög kvalitet i granskningen och därmed en större precision i eventuella åtgärder.) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (5)

64 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MBL Vårdförbundet - Vårdförbundet betonar vikten av att arbetsgivaren förtydligar en tänkt lönestruktur. (Arbetsgivaren noterar synpunkten.) - Vårdförbundet yrkar att arbetsgivaren förtydligar sin avsikt att det inte får förekomma osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. (Arbetsgivaren noterare synpunkten. Arbetet med att uppdatera personalpolicyn bör kunna fånga upp frågan.) - Vårdförbundet vikten av att gå igenom personalrullorna i samband med löneöversyn i syfte att upptäcka och åtgärda felaktigheter avseende befattningsbenämningar och andra kodningar. (Arbetsgivaren instämmer.) 3 Avslutning Förhandlingen avslutas i oenighet då arbetsgivaren avvisat yrkandet avseende kostader förknippade med åtgärder. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (5)

65 ÄRENDE Dnr KS/2014: Peter Karlsson personalstrateg Tel Kommunstyrelsen Lönekartläggning 2014 och handlingsplan för jämställda löner Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till lönekartläggning för 2014 med tillhörande handlingsplan för jämställda löner. Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare vart tredje år genomföra lönekartläggning avseende skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Osakliga löneskillnader ska åtgärdas, vilket ska planläggas särskilt i en handlingsplan för jämställda löner. I Växjö kommun genomförs efter politiskt beslut kartläggningen årligen. Lönekartläggningen och framtagandet av handlingsplanen för jämställda löner handläggs av företrädare för personalkontoret. De fackliga organisationerna ges möjlighet att granska och ge synpunkter på såväl analys som handlingsplan och utformning i stort. Förslag till beslut har därefter samverkats i MBL-förhandling. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Kommunledningsförvaltningen, personalkontoret För kännedom Förvaltningar Ove Dahl kommunchef Michael Färdigh personal- och förhandlingschef Kommunledningsförvaltningen PERSONALKONTORET 1 (37) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 15 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post

66 ÄRENDE KS/2014: Lönekartläggning Växjö kommun Inledning Lönekartläggning genomförs med syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män (Diskrimineringslagen 3 kap). Lönekartläggningen ska enligt diskrimineringslagen innehålla en handlingsplan för jämställda löner där eventuella osakliga löneskillnader åtgärdas. Föregående plans aktiviteter för jämställda löner ska samtidigt följas upp. Enligt diskrimineringslagens krav ska arbetsgivare göra en lönekartläggning vart tredje år. Kommunfullmäktige beslutade att Växjö kommun årligen ska genomföra en lönekartläggning med handlingsplan för att justera eventuella löneskillnader. Bakgrund Organisation Växjö kommun är organiserat i nio förvaltningar med ca anställda. Förvaltningarna är: Kommunledningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Skol- och barnomsorgsförvaltningen (Utbildningsförvaltning 2015) Gymnasieförvaltningen (Utbildningsförvaltning 2015) Kultur- och fritidsförvaltningen Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Arbete och Välfärd Miljö- och hälsoskyddskontoret Växjö kommun är geografiskt vidsträckt med flera mindre orter utanför tätorten. Kommunanställda finns på de flesta av de mindre orterna. Merparten av de anställda arbetar i centralorten. Vid de mindre orterna dominerar verksamhet som äldreomsorg, barnomsorg och skola. Den inverkan rekryteringssituation och arbetsmarknad i övrigt har på lönebildningen kan variera, inte bara mellan olika yrkesområden, utan även mellan landsbygd och centralort. 2 (37)

67 ÄRENDE KS/2014: Faktorer, styrinstrument och samverkan i lönebildningen Utgångspunkten för all lönesättning är de principer som slås fast i Växjö kommuns lönepolitik och de centrala löneavtalen. De lokala överenskommelser som görs med samtliga arbetstagarorganisationer inför varje översyn och de individuella kriterier för lönesättning som partsgemensamt arbetats fram vid varje förvaltning ingår också som ett underlag i löneöversynen. Lönen ska vara individuell och differentierad. En faktor som kan påverka lönesättningen är i de fall som specifika yrkesgrupper blir svåra att rekrytera på grund av marknadskrafter. Det kan röra sig om allt från enstaka specialistkompetenser till hela yrkesgrupper. En sådan faktor kan variera över tid, men likväl ge effekter på lönebilden vid nyrekrytering. Inför varje löneöversyn uppmanas alla förvaltningar att genomföra lokala analyser av lönestruktur och behov. Förvaltningen ges därmed möjlighet att årligen och på ett strukturerat sätt belysa de fall där det finns svårigheter att rekrytera och där lönesättningen är en viktig del i att säkra för verksamheten kritiska kompetenser. Lönesättningstillfällen Varje förvaltning är anställningsmyndighet och svarar för lönesättning vid nyanställning samt vid löneöversyner och hanterar lönesamtal utifrån kommunövergripande riktlinjer och förutsättningar. Vid lönesättning av nyanställd samråder vanligen förvaltningen med personal- och förhandlingschefen endast när det gäller chefsbefattningar, nyinrättade befattningstyper eller om man av olika skäl ser behov av att avvika från norm i lönebilden. Beslut om högre lön under pågående anställning eller införande av ett tidsbegränsat lönetillägg beslutas av personal- och förhandlingschefen, efter förslag från anställande chef. Detta ger Växjö kommun en överblick av löneutvecklingen mellan löneöversynerna. Syftet är att förhindra oönskad löneglidning, obalanser i lönestrukturen och långsiktig urholkning av budget. 3 (37)

68 ÄRENDE KS/2014: Centrala kollektivavtal, Huvudöverenskommelse (HÖK) De centrala löneavtal som sluts mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och respektive avtalsområde för arbetstagarorganisationerna är styrande för löneöversynsförhandlingarna i Växjö kommun. Centralt finns normalt cirka sex huvudöverenskommelser som är aktuella för Växjö kommun och dess arbetstagarorganisationer. Efter löneöversyn 2014 ser avtalssituationen ut så här: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, HÖK 12 upphör Vårdförbundet och LSR, HÖK 11, automatisk årlig förlängning efter Akademikeralliansen, HÖK T, löpande Vision/Ledarna/Akademikerförbundet SSR, HÖK 13 upphör 2017 Svenska Kommunalarbetareförbundet, HÖK 13 upphör 2016 Sveriges Läkarförbund, HÖK 13 upphör 2017 Lönepolicy/Lönekriterier Grunden för Växjö kommuns lönepolitik är fastlagd i personalpolicyn. Växjö kommuns lönepolitik ska stimulera till engagemang och utveckling. Den ska också ge möjlighet att rekrytera och behålla goda medarbetare. Lönen är individuell och differentierad baserad på lönekriterier kända för medarbetaren. Lönekriterierna och återkoppling på medarbetarens prestation förmedlas av chefen till medarbetare i återkommande lönesamtal. Personalpolicyn utgör basen för det lönepolitiska arbetet. Detta utvecklas vidare i lönepolicyn som antogs Lönepolicyn anger målen för lönepolitiken och förtydligar den övergripande ansvarsfördelningen. Under 2014 påbörjas arbetet att se över personalpolicyn. Inriktningen är att återföra lönepolicyn till personalpolicyn. Samtidigt pågår ett arbete med en riktlinje för lönebildning och lönesättning för att därigenom ytterligare samordna lönebildningsarbetet inom Växjö kommun som helhet. Utifrån nuvarande policy för lönesättning har varje förvaltning i samverkan med arbetstagarorganisationerna tagit fram förvaltningsspecifika lönekriterier som är anpassade till olika yrkesgrupper. Eventuella revideringar av lönekriterierna sker i samverkan mellan parterna. Kriterierna är en viktig del i det årliga arbetet med löneöversyner och det är därför av största vikt att de är tydliga och könsneutrala. Trenden är att allt fler förvaltningar tillämpar samma lönekriterier. 4 (37)

69 ÄRENDE KS/2014: I samband med att personalpolicyn ses över är inriktningen att lönepolicyn ska inkorporeras i personalpolicyn. Istället ska en mer utvecklad riktlinje för lönebildning och lönesättning tas fram. Mångfaldsprogram Mångfaldsprogrammet gäller för perioden och riktar sig mot hela den kommunala verksamheten utifrån såväl medborgar-, medarbetarsom arbetsgivarperspektiv. Följande områden beskrivs: Demokrati Jämställdhet Integration Funktionsnedsättning Sexuell läggning Barn och ungdom Mångfaldsprogrammet anger bland annat att direkt/indirekt diskriminering inte får förekomma samt att idéerna om mångfald ska ingå som en del i hela kommunens verksamhet. Visionen när det gäller jämställdhet är att Växjö kommun ska vara en förebild för andra kommuner och arbetsgivare. Två av strategierna är delvis riktade mot arbetsgivarperspektivet: Nå en jämn fördelning av makt mellan kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter när det gäller utbildning, arbete och pension. Personalpolitiskt förutsätter bägge dessa strategier en jämnare könsfördelning inom samtliga delar av kommunens organisation. Överlag lever medvetenheten kring detta i varje rekrytering som genomförs, men utan att det satts särskilda måltal. Löneöversynsarbete Inför varje löneöversyn analyserar och kartlägger personalkontoret lönerna för Växjö kommun för att säkerställa den övergripande lönestrukturen. Det görs även analyser av lönestrukturen på respektive förvaltning. Förutom den interna kartläggningen görs en omvärldsanalys för att stämma av mot relevanta delar av arbetsmarknaden i övrigt (kommunerna i Kronobergs län samt ett nätverk av likvärdiga kommuner i södra Sverige). Möte inför löneöversynen sker vid olika tillfällen med fackliga organisationer, förvaltningschefer samt politiskt ansvariga för att alla synpunkter ska beaktas inför kommande översyn. Vid dessa möten 5 (37)

70 ÄRENDE KS/2014: presenteras och diskuteras även de övergripande principer som ska tas fram för kommande löneöversyn, ett förslag till en tidplan samt de löneförmåner som eventuellt ska finnas med i översynen. Det formella beslutet kring övergripande principer, tidplan, förmåner och prioriteringar/strukturella insatser i kommande löneöversyn fattas politiskt av kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott (KSOP). Därefter sker inledande överläggningar med varje avtalsområde då personalkontoret, förvaltningarna och avtalsbärande fackliga organisationer deltar. Här presenteras KSOP:s formellt fattade beslut och parterna kommer överens om förhandlingsordning med mera genomfördes löneöversynen helt enligt det så kallade huvudspåret, eller varianter därav, med samtliga organisationer förutom Kommunal. Huvudspåret innebär att närmaste chef i lönesamtal med medarbetaren, utifrån de gällande och partsgemensamt framtagna kriterierna, diskuterar medarbetarens prestation och meddelar ny lön. Efter att arbetet på förvaltningsnivå med lönesamtal är klart granskar arbetstagarorganisationerna löneutfallet. Därefter sker avstämningsmöte centralt med samtliga arbetstagarorganisationer för att säkerställa att arbetsgivaren följt de uppdragna riktlinjerna. Avslutningsvis tecknas ett lokalt kollektivavtal om de nya lönerna. 6 (37)

71 ÄRENDE KS/2014: Kartläggning och analys Kartläggning och analys har genomförts i två steg. Personalkontoret genomför inledningsvis en preliminär analys och sammanställer utkast till rapport och handlingsplan. Utkastet gås därefter igenom med de fackliga organisationer som så önskar. I denna process fångas synpunkter och frågor upp varefter analys och handlingsplan utvecklas ytterligare. Slutgiltigt förslag till lönekartläggning och handlingsplan MBL-förhandlas med samtliga kollektivavtalsbärande fack. Mätdatum för kartläggningen är och redovisningen av materialet sker på medellön. Lönespridning är beräknad utifrån 90:e percentilen dividerat med 10:e percentilen. Alla fasta lönetillägg, inlöst övertidsersättning samt löneväxlingar i form av arbetstidsförkortning och pensionsväxling ingår i underlaget. Arbetsvärdering Kommunstyrelsen beslutade hösten 2013 att tillämpa arbetsvärderingens resultat i lönekartläggningen. Arbetsvärderingen möjliggör jämförelser mellan likvärdiga befattningar i enlighet med kraven som ställs i diskrimineringslagen. Arbetsvärderingen grundar sig på vad som är normalbilden för befattningstypen och görs utifrån ett antal faktorer. Värderingen ger en totalpoäng som grupperas i av leverantören fastställda intervaller. Befattningar som befinner sig inom samma intervall anses likvärdiga enligt diskrimineringslagens lydelse. De anställda som har samma AID-kod och återfinns inom samma intervall anses vara lika. De faktorer som används är: Faktor Utbildningskrav (lägsta nivå) Erfarenhetskrav (lägsta nivå) Kontakter & samarbete Problemlösning Ansvar Delfaktor Handlingsfrihet Omfång Påverkan i funktion Personalansvar 7 (37)

72 ÄRENDE KS/2014: Arbetsförhållanden Fysisk miljö Fysisk ansträngning Varsamhet Ansvar för människor Bundenhet/Ryckighet Psykisk påfrestning AID Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering av arbetsuppgifter. Systemet syftar till att möjliggöra analys av lönebildningen på central och lokal nivå. AID utgör komponenter som tillsammans identifierar arbetsuppgifter. Grunden utgörs av etiketten som används till arbetsuppgiften. Denna sexställiga kod är beroende av vilken nivå funktionen återfinns i organisationen, inom vilken verksamhet och om befattningen kräver viss utbildning/legitimation. Etiketten kan kompletteras med en ansvarskod samt avtalen BEA, PAN och arbetstidens förläggning. För att klassificeras med en ansvarskod ska befattningen innefatta någon av de angivna ansvarsbeskrivningarna. Indelningen för ansvarskoder är enligt tabellen nedan: Ansvarskod Beskrivning A Förvaltningschef. Exempel: kommunchef, förvaltningschef A1 B B1 C L F Koncernövergripande ansvar och ingår i förvaltningschefsgruppen. Exempel: ekonomichef, personal- och förhandlingschef, planeringschef. Chef som är direkt underställd förvaltningschef. Är chef för andra chefer och ingår i ledningsgrupp. Exempel: omsorgschef, verksamhetschef (SoB), avdelningschef. Chef som är direkt underställd förvaltningschef. Är chef för andra chefer eller ingår i ledningsgrupp. Exempel: avdelningschef (oms, sob, närhetsområdeschef (sob)) Chef med verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom sitt ansvarsområde. Exempel: rektorer, enhetschefer, gruppledare. Arbetstagare med ett begränsat ledningsansvar, d.v.s. en eller två av verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Exempel: biträdande rektorer, förman (tekniska). Arbetstagare med ett uttalat, övergripande funktions-, specialist- och/eller ämnesansvar. Avser även arbetstagare med uttalat forskningsansvar. Exempel: Lektor, 1:e lärare, 8 (37)

73 ÄRENDE KS/2014: Kvinnodominerade respektive icke kvinnodominerade grupper En grupp anses ha jämn könsfördelning när andelen kvinnor respektive män är %. Finns mer än 60 % kvinnor i en grupp anses den vara kvinnodominerad. För jämförelsen har uppdelning per AID använts. 21 (19 st 2013 och 17 st 2011) av totalt 116 grupper (117 st 2013 och 116 st 2011) har en jämn könsfördelning i lönekartläggningen. Nedan finns samtliga yrkesgrupper med jämn könsfördelning redovisade: AID Antal personer Andel % kvinnor Ledning, administration 11 45% Ledning, personal 4 50% Ledning, information 2 50% Rektor 59 49% Ledning, skola och barnomsorg 5 60% Ledning, kultur, turism och fritid 12 58% Ledning, köks- och måltidsarbete 5 60% Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 69 57% Handläggare, IT 20 45% Handläggare, upphandling/inköp 10 60% Handläggare, miljöfrågor 8 50% Handläggare, annan 45 58% Psykolog 6 50% Behandlingsassistent/Socialpedagog 68 54% Lärare gymnasium, allmänna ämnen % Lärare, praktiska/estetiska ämnen % Skolarbete, annat 2 50% Lärare, kulturskola 41 56% Fritidsledare 30 40% Ingenjör, annan 27 56% Tekniker, lantmäteri 6 50% Följande 67 yrkesgrupper är kvinnodominerade, d.v.s. har mer än 60 % kvinnor (69 st 2013 och 47 st 2011). 20 grupper har endast kvinnor (20 st 2013 och 23 st 2011). 5 grupper består endast av en person (5 st 2013 och 9 st 2011). Nedan finns samtliga kvinnodominerade yrkesgrupper redovisade: AID Antal personer Andel % kvinnor Ledning, ekonomi 3 67% Ledning, socialt och kurativt arbete 32 72% Ledning, social verksamhet, äldreomsorg, omsorg funktionshindrade 77 84% 9 (37)

74 ÄRENDE KS/2014: Ledning, skola 5 80% Ledning, barnomsorg 20 95% Handläggare, ekonomi 31 74% Handläggare, personal/löner 27 81% Handläggare, information 17 88% Handläggare, konsumentfrågor 2 100% Arkivarie 3 100% Administratör, övergripande verksamhet 32 84% Administratör, ekonomi 33 97% Administratör, personal/löner 29 86% Administratör, information 1 100% Administratör, IT 3 100% Administratör, socialtjänst 2 100% Administratör, skola/fritid 36 86% Receptionist, telefonist 19 84% Administratör, vård 4 100% Administratör, annan % Företagsläkare 1 100% Distriktssjuksköterska 26 85% Sjuksköterska, handikapp- och äldreomsorg/geriatrik 84 87% Skolsköterska % Företagssjuksköterska 2 100% Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 1 100% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skötare, behandlingsarbete % Vårdare, gruppboende % Vårdare, dagverksamhet 26 85% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård % Personlig assistent % Biträdesarbete, annat 34 68% Arbetsterapeut % Sjukgymnast 19 89% Syn-, hörsel- och talpedagog 2 100% Rehabiliterings- och förebyggande arbete, annat 7 100% Socialsekreterare % Fältsekreterare 26 62% Biståndsbedömare 30 90% Socialt arbete, annat 19 63% Kurator 10 90% Kurativt arbete, annat 2 100% Lärare grundskola, tidigare år % Lärare grundskola, senare år % Speciallärare 22 91% Specialpedagog 17 94% SFI-lärare 21 81% Förskollärare % Fritidspedagog % Barnskötare % Dagbarnvårdare 6 100% Studie- och yrkesvägledare 20 75% Lärarassistent 3 67% 10 (37)

75 ÄRENDE KS/2014: Elevassistent 81 74% Kultursekreterare 3 67% Bibliotekarie 53 87% Biblioteksassistent 14 86% Fritidskonsulent/Turistkonsulent 4 75% Fysisk samhällsplanerare/projektör/arkitekt 12 67% Miljö- och hälsoskyddsinspektör 20 65% Tekniker, allmänteknisk 1 100% Parkeringsvakt/trafikövervakare 2 100% Kock % Kostekonom 1 100% Måltidspersonal % Lokalvårdare/städare % Nedanstående 28 grupper är mansdominerade (28 st 2013 och 2011). 13 består endast av män ( och 18 st 2011). 4 grupper består endast av 1 person (4 st 2013 och 3 st 2011). AID Antal personer Andel % kvinnor Ledning, IT 1 0% Ledning, tekniskt arbete 13 15% Ledning, städ, tvätt och renhållning 2 0% Jurist 2 0% Psykiatrisjuksköterska 2 0% Friskvårdsarbete 1 0% Lärare gymnasium, yrkesämnen 64 39% Instruktör/Handledare 23 30% Kulturarbete, annat 1 0% Turism- och fritidsarbete, annat 2 0% Mätningsingenjör 9 22% Ingenjör, park/gator 4 0% Ingenjör, fastigheter 11 36% Ingenjör, drift 8 25% Ingenjör, allmänteknisk 28 25% Ingenjör, hälso- och sjukvård 1 0% Tekniker, IT 27 22% Tekniker, drift 21 5% Tekniker, hälso- och sjukvård 4 0% Tekniker, annan 11 27% Anläggningsarbete 25 0% Hantverkare 19 0% Fordonsförare 13 8% Vaktmästare 44 11% Kontorsvaktmästare 6 17% Park-/trädgårdsarbete 39 15% Renhållningsarbete 12 25% Förrådsarbete 4 0% 11 (37)

76 ÄRENDE KS/2014: Totalt sett är andelen kvinnor 80 % av de anställda i kommunen (79,5% 2013 och 79,3% 2011), vilket i princip är samma fördelning som för jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. De kvinnodominerade grupperna återfinns framför allt inom vård- och omsorgsarbete samt barnomsorg och skola. Traditionellt icke kvinnodominerade yrken återfinns främst inom teknisk verksamhet. Växjö kommun strävar kontinuerligt efter jämnare könsfördelning inom chefsgrupperna. I mätningen 2014 har ansvarskod A1 och C ojämn könsfördelning. A1 är en liten grupp av centrala chefer där könsfördelningen är lättpåverkad, men personalomsättningen samtidigt är låg. Granskar vi könsfördelningen bland C-cheferna på de olika förvaltningarna ser vi tydligt att könsfördelningen inom de olika verksamheterna generellt sett, går igen i könsfördelningen bland chefsbefattningarna (tekniska, skola/barnomsorg, omsorg och socialtjänst). Ansvarskod Kvinnor Totalt % Kvinnor A % A % B % B % C % L % Totalt % C-chefer per förvaltning Kvinnor Totalt % Kvinnor Arbete och v % Gymnförv % Komledn % Kult/fri % Omsförv % SoB % Stadsbyggnad % Tekniska 11 0% Totalsumma % 12 (37)

77 ÄRENDE KS/2014: Lönespridning En bra lönespridning inom en yrkesgrupp anses visa att det finns utrymme för god löneutveckling inom yrket. Riktvärdet på vad som kan anses vara bra lönespridning inom en yrkesgrupp kan variera beroende på en grupps sammansättning. Gruppens storlek kan påverka hur stor betydelse som faktorer som pensionsavgångar och rekryteringsläge har på lönespridningen. Växjö kommun vill verka för en god lönespridning. Detta sker huvudsakligen i samband med löneöversynerna. Tabellerna visar AID-gruppers lönespridning i procent (90:e percentilen dividerat med 10:e percentilen). Eftersom arbetsvärderingen infördes 2013 och statistikverktyget utvecklats till 2014 finns inte exakt jämförbar historisk statistik. Materialet är uppdelat i arbetsledande och icke arbetsledande befattningar. Det ansvarskodade materialet innehåller befattningar som spänner från högre chefsbefattningar till befattningar med begränsningar i det arbetsledande ansvaret. Respektive material redovisas utifrån kvinnodominerade (normalstil), mansdominerade (kursiverad stil) och grupper med jämn könsfördelning (fet stil). Grupper med färre än 10 medarbetare har tagits bort från underlaget. Likvärdighets grupp Arbetsledande personal Lika grupp (AID) Löne spridning C 6% E 16% Kock 11% F 22% G 26% H 24% Rektor 12% I 29% Ledning, socialt och kurativt arbete 12% Ledning, social verksamhet, äldreomsorg, omsorg funkt. 21% Ledning, barnomsorg 10% J 28% Rektor 23% K 19% L 25% 13 (37)

78 ÄRENDE KS/2014: Likvärdighets grupp Ej arbetsledande personal Lika grupp (AID) Löne spridning A 15% Receptionist, telefonist 11% Måltidspersonal 12% Lokalvårdare/städare 13% Renhållningsarbete 10% B 22% Administratör, övergripande verksamhet 17% Administratör, ekonomi 11% Administratör, skola/fritid 14% Administratör, annan 10% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård 17% Personlig assistent 12% Biträdesarbete, annat 13% Anläggningsarbete 3% Fordonsförare 12% Vaktmästare 25% Park-/trädgårdsarbete 15% C 18% Administratör, ekonomi 4% Administratör, personal/löner 14% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård 18% Skötare, behandlingsarbete 12% Personlig assistent 15% Barnskötare 17% Biblioteksassistent 16% Tekniker, IT 22% Kock 19% D 17% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård 14% Skötare, behandlingsarbete 15% Vårdare, gruppboende 12% Vårdare, dagverksamhet 11% Personlig assistent 23% Elevassistent 17% Fritidsledare 14% E 25% Vårdare, dagverksamhet 7% Behandlingsassistent/Socialpedagog 12% Fritidspedagog 17% Instruktör/Handledare 18% Studie- och yrkesvägledare 15% Bibliotekarie 24% Ingenjör, annan 22% Tekniker, drift 8% 14 (37)

79 ÄRENDE KS/2014: F 26% Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 22% Handläggare, ekonomi 31% Handläggare, personal/löner 33% Handläggare, information 17% Handläggare, annan 28% Sjuksköterska, handikapp- och äldreomsorg/geriatrik 13% Arbetsterapeut 19% Sjukgymnast 21% Fältsekreterare 18% Biståndsbedömare 15% Behandlingsassistent/Socialpedagog 22% Socialt arbete, annat 10% Kurator 9% Lärare grundskola, tidigare år 28% Lärare grundskola, senare år 19% Lärare, praktiska/estetiska ämnen 23% SFI-lärare 16% Förskollärare 16% Lärare, kulturskola 18% G 31% Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 23% Distriktssjuksköterska 15% Skolsköterska 5% Socialsekreterare 25% Lärare grundskola, tidigare år 24% Lärare grundskola, senare år 8% Lärare gymnasium, allmänna ämnen 28% Lärare gymnasium, yrkesämnen 17% Lärare, praktiska/estetiska ämnen 28% Speciallärare 33% Specialpedagog 14% Miljö- och hälsoskyddsinspektör 17% Ingenjör, allmänteknisk 12% H 24% Lärare gymnasium, allmänna ämnen 26% Generellt kan sägas att lönespridningen överlag är god och att den utvecklas i linje med löneavtalens avsikter om en ökad lönespridning. Bland de arbetsledande befattningarna ligger genomsnittet kring 30 % för 2014 och cirka 27 % 2013 (beräknat på grupper med fler än 10 individer). 15 (37)

80 ÄRENDE KS/2014: För de stora grupperna av befattningar som inte är arbetsledande ligger lönespridningen generellt på 20 % för 2014 (beräknat på grupper med fler än 10 individer), vilket är samma som för Det finns grupper där lönespridningen ligger under 10 %. Orsakerna till detta kan vara flera och ha olika kombinationer. I princip kan sägas att ju mindre personalgruppen är och ju mer homogena arbetsuppgifter inom gruppen, desto mindre lönespridning. Detta blir än tydligare när vi granskar likagrupper inom ramen för respektive likvärdighetsgrupp och låga populationstal blir än lägre. I de fall lönespridningen ligger uppemot 30 % och däröver innehåller populationen en större mångfald i befattningarnas utsatthet för marknadskrafter, graden av ansvar och omfång. Vi ser även en större variation i personalens erfarenhet och vidareutbildning. Alla dessa olika aspekter påverkar gruppens lönebildning. Övertid Vi har under flera års granskningar inte kunnat identifiera systematiska och osakliga skillnader i övertidsuttag mellan kvinnodominerade och ickekvinnodominerade yrkesgrupper. Denna del av analysen exkluderas därför även fortsättningsvis från kartläggningen. Analys av lika och likvärdiga arbeten Enligt 3 kap i diskrimineringslagen ska arbetsgivaren analysera eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbeten som är att betrakta som lika. Även likvärdiga grupper ska analyseras. Likvärdiga arbeten är de befattningar som har samma A-värdeskod. Denna faktor utgör den första sorteringsnivån i statistiken. Lika är de arbeten som har samma AID-kod och som återfinns inom samma likvärdighetsgrupp. Denna faktor utgör därmed den andra sorteringsnivån. Vid analysen av lika grupper har endast de grupper där kvinnors andel av männens lön understiger 97 % granskats. Grupper bestående av tre personer eller färre har inte kommenterats såvida detta inte har ansetts nödvändigt. Därefter granskas kvinnodominerade och icke kvinnodominerade grupper inom samma likvärdighetsgrupp. För att jämförelsen ska kunna anses som relevant ska grupperna bestå av minst personer. De likagrupper som analyserats är markerade i fet stil. Lönestatistiken bygger på samtliga tillsvidareanställda. Medellönerna är beräknade utifrån 16 (37)

81 ÄRENDE KS/2014: varje medarbetares sammanlagda värde av grundlön, lönetillägg och eventuella löneväxlingar såsom individuella pensionsavsättningar och arbetstidsförkortningar. Samtliga använda värden utgår från heltid. Grupp A Medel Medel Medel Diff % Antal Andel % totalt kvinnor män lön personer kvinnor % % Administratör, övergripande verksamhet % 3 33% Administratör, ekonomi % 4 75% Administratör, personal/löner % Receptionist, telefonist % 13 77% Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Turism- och fritidsarbete, annat % Tekniker, annan % Kock % Måltidspersonal % % Lokalvårdare/städare % Renhållningsarbete % 12 25% Förrådsarbete % Lika arbeten Grupp A Bland lika arbeten är det endast som ligger under 97%. Skillnaden består i tidigare omorganisation och utjämnas över tiden. Likvärdiga arbeten Grupp A Renhållningsarbetare ligger något över de stora kvinnodominerade yrkesgrupperna med måltidspersonal och lokalvård. Lönesättning och rekryteringssituation ser dock olika ut för grupperna. De kvinnodominerade grupperna rekryteras oftare från sökande med lägre erfarenhet vilket gör att man då oftare hamnar på lägsta rekryteringslön, eller i nivå strax över. För renhållningsarbetarna rekryteras oftast medarbetare med mer erfarenhet. Lönen sätts därtill i nivå med den övriga lilla personalgruppen. Detta påverkar lönebilden över tiden. Den största faktorn, som även påverkar internt i gruppen, är dock en tidigare omorganisation där lönenivåerna inte justerats ned. På sikt bör det ske en successiv utjämning och att lönebildningen drivs mot en något ökad lönespridning inom de icke kvinnodominerade yrkesgrupperna. 17 (37)

82 ÄRENDE KS/2014: Grupp B Medel Medel Medel Diff % Antal Andel % totalt kvinnor män lön personer kvinnor % % Administratör, övergripande verksamhet % 17 94% Administratör, ekonomi % Administratör, personal/löner % 5 80% Administratör, skola/fritid % 35 86% Receptionist, telefonist % Administratör, vård % Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Vårdare, gruppboende % 2 50% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård % 98 95% Personlig assistent % 56 91% Biträdesarbete, annat % 33 67% Rehabiliterings- och förebygg arb., annat % Socialt arbete, annat % Fritidspedagog % Barnskötare % Dagbarnvårdare % Lärarassistent % 3 67% Elevassistent % Skolarbete, annat % 2 50% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, hälso- och sjukvård % Anläggningsarbete % Hantverkare % Fordonsförare % 13 8% Vaktmästare % 43 12% Kontorsvaktmästare % Parkeringsvakt/trafikövervakare % Park-/trädgårdsarbete % 29 10% Lika arbeten Grupp B innehåller 1 man. Mannen har enskild överenskommelse som innebär att han inte är kvar i statistiken inom två år. Någon aktiv åtgärd krävs därför ej. I gruppen finns ett antal individer som har lönetillägg för särskilda arbetsuppgifter som normalt inte ingår i befattningen. När dessa exkluderas blir jämförelsetalet 98 %. Lönesättningen för befattningar inom denna grupp bör dock bevakas. Eftersom de exkluderade går i pension inom några år krävs inga aktiva åtgärder. 18 (37)

83 ÄRENDE KS/2014: Likvärdiga arbeten Grupp B För likvärdiga arbeten föreligger en spridning inom gruppen. Administratörsbefattningarna som är kvinnodominerade ligger högst. Därefter följer de icke kvinnodominerade tekniska grupperna. Gruppen med outbildad omsorgspersonal har ett genomsnitt på cirka kr. För befattningarna inom skola ligger snittlönen på cirka kr. Administratörsbefattningarna lönesätts i princip alltid individuellt. För skola och omsorg tillämpas lägsta rekryteringslöner. För de tekniska yrkena sker det oftast en direktrekrytering samt att lön tenderar att sättas utifrån den smala lönespridning som finns inom den lilla personalgruppen. Detta påverkar lönebilden över tiden. På sikt bör det ske en successiv utjämning mellan grupperna och ökad lönespridning även inom berörda icke kvinnodominerade befattningsgrupper. Grupp C Medel Medel Medel Diff % Antal Andel % totalt kvinnor män lön personer kvinnor % % Handläggare, övergripande verksamhetsplan % 3 67% Handläggare, ekonomi % Administratör, övergripande verksamhet % Administratör, ekonomi % Administratör, personal/löner % 22 86% Administratör, information % Administratör, IT % Administratör, vård % Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % % Skötare, behandlingsarbete % Vårdare, gruppboende % 9 78% Vårdare, dagverksamhet % Personlig assistent % % Rehabiliterings- och förebygg arb, annat % Barnskötare % % Biblioteksassistent % 14 86% Fritidskonsulent/Turistkonsulent % Tekniker, IT % 15 20% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, drift % Anläggningsarbete % Hantverkare % Vaktmästare % Kontorsvaktmästare % Park-/trädgårdsarbete % Kock % % 19 (37)

84 ÄRENDE KS/2014: Lika arbeten Grupp C är resultat av individuell lönesättning varför lönebilden anses sakligt grundad. Befattningsgruppen innefattar lönekonsulterna där det tidigare år genomförts insats. Inga åtgärder innefattar två individer som inte ska ingå i beräkningen. Den ena har förändrade arbetsuppgifter och är nu systemtekniker och ska ligga i grupp F. Den andre arbetar ensam på ute i verksamheten. Exkluderas dessa bägge hamnar jämförelsetalet på 98,5%. Inga åtgärder utöver justering i kodning. Likvärdiga arbeten Grupp C För likvärdiga arbeten finns en spridning inom gruppen. Administratörs- /handläggarbefattningarna som är kvinnodominerade ligger högst. Siffrorna innefattar dock en felkodning i som tillhör grupp F, vilket drar upp medellönen i sammanställningen. Därefter följer de icke kvinnodominerade tekniska grupperna. Gruppen med utbildad omsorgspersonal, barnskötare och kockar ligger lägst. I löneöversynen 2014 gjordes en förskjutning av medel mot de sistnämnda grupperna och vi kan se en viss förändring i lönestrukturen jämfört med lönekartläggning Administratörs-/handläggarbefattningarna lönesätts i princip alltid individuellt. För skola och omsorg gäller lägsta rekryteringslöner då man oftast nyrekryteras direkt från utbildning. Kockarna bedöms vara en grupp som över tid ytterligare kommer att utveckla den individuella lönesättningen och att detta över tid kommer lyfta gruppen som helhet. För de tekniska yrkena sker det oftast en direktrekrytering samt att lön sätts individuellt och utifrån den smala lönespridning som finns inom den lilla personalgruppen. Detta påverkar lönebilden över tiden. På sikt bör det ske en viss utjämning av skillnaderna mellan teknik och omsorg/barnomsorg/kost. 20 (37)

85 ÄRENDE KS/2014: Grupp D Medel Medel Medel Diff % Antal Andel % totalt kvinnor män lön personer kvinnor % % Handläggare, information % Handläggare, annan % Administratör, övergripande verksamhet % 9 78% Administratör, socialtjänst % Administratör, skola/fritid % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skötare, behandlingsarbete % % Vårdare, gruppboende % % Vårdare, dagverksamhet % 14 86% Personlig assistent % 14 71% Biträdesarbete, annat % Studie- och yrkesvägledare % 3 33% Elevassistent % 70 73% Fritidsledare % 27 44% Mätningsingenjör % Ingenjör, hälso- och sjukvård % Tekniker, IT % Tekniker, lantmäteri % Tekniker, annan % Kontorsvaktmästare % Lika arbeten Grupp D Inga grupper att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp D Mönstret från grupp C följer även grupp D. Den kvinnodominerade handläggar-/administratörs-gruppen och den icke kvinnodominerade gruppen med tekniska yrken har högst löneläge. Här krävs också mer erfarenhet och viss vidareutbildning. De administrativa befattningarna är som regel befattningar som ligger senare i den administrativa karriären. Omsorgsyrkena samt elevassistenter och fritidsledare har lägst löneläge. Här krävs, som lägst, inte någon större erfarenhet för att få anställning. Däremot är arbetsförhållandena något mer belastande. Lönebildningen för dessa grupper har dock styrts mer av ingångslönenivåerna än för de grupper där tidigare erfarenheter är avgörande. Den jämt könsfördelade gruppen fritidsledare hamnar lägst inom likvärdighetsgruppen. Då fritidsledarna är en grupp med jämn könsfördelning omfattas den inte av kravet på jämförelse mellan likvärdiga grupper. Över tid bör dock lönebildningen verka för en successiv utjämning. 21 (37)

86 ÄRENDE KS/2014: Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor Grupp E % % Ledning, tekniskt arbete % Handläggare, övergripande verksamhetsplan % Handläggare, upphandling/inköp % 9 67% Handläggare, miljöfrågor % 7 43% Arkivarie % Handläggare, annan % Vårdare, gruppboende % Vårdare, dagverksamhet % 11 82% Fältsekreterare % 4 50% Behandlingsassistent/Socialpedagog % 33 55% Kurativt arbete, annat % Lärare gymnasium, yrkesämnen % Fritidspedagog % % Instruktör/Handledare % 18 22% Studie- och yrkesvägledare % 16 81% Elevassistent % Kultursekreterare % 3 67% Lärare, kulturskola % Bibliotekarie % 53 87% Kulturarbete, annat % Fritidskonsulent/Turistkonsulent % Ingenjör, drift % Ingenjör, allmänteknisk % 6 50% Ingenjör, annan % 10 80% Tekniker, drift % 13 8% Tekniker, allmänteknisk % Tekniker, annan % 2 50% Hantverkare % Park-/trädgårdsarbete % Kock % 20 95% Lika arbeten Grupp E innehåller befattningshavare med stor spännvidd i arbetsuppgifterna vilket påverkat lönebilden. Vid kontroll på förvaltningen uppges lönebilden vara relevant. Det kan vara lämpligt att identifiera andra befattningsbenämningar, och därmed även andra värderingar, för vissa av befattningarna tränare från idrottsgymnasiet. Spridningen är relevant utifrån individuell lönesättning. Gruppen inkluderar även instruktörer inom Arbete och välfärd. Kvinnorna i denna grupp är de som påverkar statistiken mest. De har dock annan utbildnings- och erfarenhetsgrund vilket påverkat lönebilden. Skillnaderna anses därmed förklarade. 22 (37)

87 ÄRENDE KS/2014: Studie och yrkesvägledare. Huvuddelen av befattningarna återfinns inom gymnasieförvaltning och arbete och välfärd. Genomsnittslönen för befattningsgruppen i skol- och barnomsorgsförvaltningen ligger dock cirka 2500 kronor under de andra två förvaltningarna. I löneöversyn 2015 bör därför särskild åtgärd planeras gentemot dessa tre individer i syfte att eliminera löneskillnad under 97 % innehåller en man och en kvinna inom olika förvaltningar där arbetsuppgifterna skiljer sig. Mannen har lönetillägg för särskilda arbetsuppgifter som inkluderar arbetsledning. Skillnaden anses därmed förklarad avser kockar med arbetsledande funktion. Lönebilden skiljer sig mellan omsorgsförvaltningen (högre) och skol- och barnomsorgsförvaltningen (lägre). Under 2015 går samtliga kök in i en och samma kostorganisation. I samband med det bör lönebilden därför granskas och samordnas mer i detalj. Likvärdiga arbeten Grupp E Elevassistenter inom träningsskola ligger fortsatt lågt i förhållande till helheten trots insats Fortsatt åtgärd bör övervägas. Fritidspedagoger , pedagogerna i , fritidskonsulenter ligger i jämförelse med hela grupp E något lågt och bör successivt utjämnas mot snittet i gruppen. Tidigare planerad åtgärd för 2015 och 2016 kvarstår. 23 (37)

88 ÄRENDE KS/2014: Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor Grupp F % % Ledning, tekniskt arbete % Ledning, köks- och måltidsarbete % Handläggare, övergripande verksamhetsplan % 20 65% Handläggare, ekonomi % 19 68% Handläggare, personal/löner % 24 83% Handläggare, information % 14 86% Handläggare, IT % 9 56% Handläggare, konsumentfrågor % Arkivarie % Handläggare, annan % 34 59% Sjuksköterska, handikapp- och äldreoms/ger % 84 87% Arbetsterapeut % Sjukgymnast % 19 89% Friskvårdsarbete % Socialsekreterare % Fältsekreterare % 22 64% Biståndsbedömare % 30 90% Behandlingsassistent/Socialpedagog % 34 56% Socialt arbete, annat % 17 65% Kurator % 10 90% Lärare grundskola, tidigare år % % Lärare grundskola, senare år % % Lärare, praktiska/estetiska ämnen % 75 61% SFI-lärare % 20 80% Förskollärare % % Instruktör/Handledare % 5 60% Lärare, kulturskola % 40 55% Fritidsledare % Ingenjör, drift % 5 40% Ingenjör, allmänteknisk % 9 22% Ingenjör, annan % 10 40% Tekniker, IT % 9 11% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, drift % Tekniker, annan % 4 50% Kock % 4 50% Kostekonom % Förrådsarbete % 24 (37)

89 ÄRENDE KS/2014: Lika arbeten - Grupp F Handläggare ekonomi saknar en felkodad individ som ligger i C. Korrigerade siffror ger jämförelsetalet 97,2%. Lönespridningen inom gruppen uppfattas som rimlig i förhållande till spridningen i erfarenhet. Ingen åtgärd Handläggare IT saknar en kvinna som felkodats. En före detta chef och en pensionering bör exkluderas. Korrigerat jämförelsetal blir 97,2%. Ingen åtgärd Instruktör/handledare innehåller en felkodning som bör ligga i annan AID. Exkluderas denna blir jämförelsetalet 102 %. Ingen åtgärd innehåller fyra befattningshavare som skiljer sig från de övriga som är bygglovsingenjörer. De två av de fyra som avviker mest avser en person med arbetsledande uppgifter och en med arbetsuppgifter som innefattar dubbla examina. Exkluderas dessa bägge blir jämförelsetalet 93 %. Lönespridningen i denna grupp anses dock som rimlig i förhållande till individernas olika erfarenhetsnivåer. Ingen åtgärd. Sjukgymnaster innehåller felkodningar som ger för höga snittlöner. Rätt snittlön är kr och kvinnorna tjänar 98 % av vad männen gör. Ingen åtgärd. Likvärdiga - Grupp F Kvinnodominerade (förskollärare) ligger fortsatt något under övriga likvärdighetsgruppen, trots åtgärd Fortsatt insats bör övervägas. 25 (37)

90 ÄRENDE KS/2014: Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor Grupp G % % Ledning, skola % Ledning, skola och barnomsorg % Ledning, kultur, turism och fritid % 8 63% Ledning, tekniskt arbete % Ledning, köks- och måltidsarbete % Handläggare, övergripande verksamhetsplan % 39 56% Handläggare, ekonomi % 5 80% Handläggare, information % Handläggare, IT % Handläggare, annan % 6 67% Psykolog % 4 75% Distriktssjuksköterska % 26 85% Psykiatrisjuksköterska % Skolsköterska % Företagssjuksköterska % Syn-, hörsel- och talpedagog % Socialsekreterare % % Behandlingsassistent/Socialpedagog % Socialt arbete, annat % Lärare grundskola, tidigare år % 30 97% Lärare grundskola, senare år % 12 83% Lärare gymnasium, allmänna ämnen % % Lärare gymnasium, yrkesämnen % 63 40% Lärare, praktiska/estetiska ämnen % 38 55% Speciallärare % 22 91% Specialpedagog % 17 94% SFI-lärare % Fysisk samhällsplan./projektör/arkitekt % 8 75% Miljö- och hälsoskyddsinspektör % 20 65% Mätningsingenjör % 3 67% Ingenjör, park/gator % Ingenjör, fastigheter % 9 44% Ingenjör, allmänteknisk % 11 18% Ingenjör, annan % 5 40% Tekniker, IT % 2 50% Tekniker, drift % Park-/trädgårdsarbete % 26 (37)

91 ÄRENDE KS/2014: Lika arbeten Grupp G En av medarbetarna har delvis arbetsuppgifter som motsvarar befattning i grupp F. Löneskillnaden är därmed befogad har medarbetare med stora skillnader i erfarenhet varför lönespridningen anses befogad innehåller ett flertal individer som är felkodade och istället ska beräknas tillsammans med Resterande population ger ett jämförelsetal på 99 % får ett nytt jämförelsetal då individer flyttas från , 89 %. Vid granskning av lönespridningen i förhållande till erfarenhet ligger de två männen i mitten respektive toppen, vilket även överensstämmer med deras erfarenhetsnivå och intilliggande kvinnliga kollegors löner och erfarenhetsnivåer. Löneskillnaden anses därmed förklarad. Ingångslönenivåerna för befattningen speciallärare bör dock bevakas innehåller en man som därtill har högst lön. Lönenivån förklaras av att han innehar arbetsledande uppgifter samt kan ses som den mest erfarne. Ingen åtgärd avser planarkitekter inom såväl stadsbyggnad som kommunledning. Kontroll av orsakerna till löneskillnaderna visar att där skiljer i erfarenhet på sådant sätt att löneskillnaderna är relevanta. Inga åtgärder. Även inom , och visar granskningen av lönespridningen i relation till erfarenhet att denna är relevant i förhållande till erfarenhet. Inga åtgärder. Likvärdiga arbeten Grupp G Specialistutbildade sjuksköterskor, , och samt socialsekreterare med myndighetsutövning ligger något under grupp G:s genomsnitt. Då grupperna är kraftigt kvinnodominerade bör insats planeras för att lyfta grupperna. Vad gäller sjuksköterskor kan det förekomma individer i grupp F som borde vara kodade i grupp G. Detta kan medföra att genomsnittet för sjuksköterskor i grupp F sjunker något. Åtgärder riktade mot sjuksköterskor bör därför riktas mot såväl sjuksköterskor som specialistsjuksköterskor. 27 (37)

92 ÄRENDE KS/2014: Grupp H Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor % 50 44% Ledning, socialt och kurativt arbete % Rektor % 15 67% Ledning, kultur, turism och fritid % Ledning, städ, tvätt och renhållning % Handläggare, övergr. verksamhetsplan % Handläggare, ekonomi % 2 50% Handläggare, personal/löner % 3 67% Handläggare, IT % 5 60% Handläggare, miljöfrågor % Jurist % Psykolog % Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) % Lärare gymnasium, allmänna ämnen % 10 30% Fysisk samhällsplan./projektör/arkitekt % 2 50% Ingenjör, park/gator % Ingenjör, fastigheter % Lika arbeten Grupp H Inget att granska. Likvärdiga arbeten Grupp H Inget att granska. 28 (37)

93 ÄRENDE KS/2014: Grupp I Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor % % Ledning, administration % Ledning, socialt och kurativt arbete % 24 71% Ledning, social verks, äldreoms, omsorg funkt % 73 85% Ledning, skola % 3 67% Rektor % Ledning, barnomsorg % 20 94% Ledning, kultur, turism och fritid % 2 50% Ledning, tekniskt arbete % Ledning, köks- och måltidsarbete % 2 50% Handläggare, övergripande verksamhetsplan % 2 50% Handläggare, ekonomi % Handläggare, annan % Företagsläkare % Ingenjör, allmänteknisk % % Lika arbeten Grupp I uppvisar en löneskillnad som förklaras av avsevärd skillnad i erfarenhet. Ingen åtgärd. Likvärdiga arbeten Grupp I Gruppen har, och bör ha, en relativt stor lönespridning. För att kunna bedöma rimligheten i enskilda grupper gentemot helheten bör dock företagsläkaren exkluderas från snittlöneberäkningen som i så fall blir Den kvinnodominerade (enhetschefer inom omsorgen), har genomsnittslön som ligger något lågt i förhållande till gruppen som helhet. Lönespridningen är i princip relevant, men det kan argumenteras för att ingångsnivån för enhetschefer inom omsorgen bör höjas något. 29 (37)

94 ÄRENDE KS/2014: Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor Grupp J % 56 55% Ledning, ekonomi % Ledning, personal % Ledning, information % Ledning, skola % Rektor % 36 44% Ledning, skola och barnomsorg % 2 50% Ledning, kultur, turism och fritid % Ledning, tekniskt arbete % 4 50% Handläggare, upphandling/inköp % Handläggare, annan % Fysisk samhällsplan./projektör/arkitekt % Ingenjör, annan % 2 50% Lika arbeten Grupp J Inget att granska. Likvärdiga arbeten Grupp J (rektorer) bör bevakas i syfte att undvika ökade löneskillnader mellan kvinnor och män. 30 (37)

95 ÄRENDE KS/2014: Medel totalt Medel kvinnor Medel män Diff % lön Antal personer Andel % kvinnor Grupp K % 19 53% Ledning, IT % Ledning, socialt och kurativt arbete % 7 86% Ledning, social verks, äldreoms, omsorg funkt % Rektor % 7 29% Ledning, skola och barnomsorg % Handläggare, övergripande verksamhetsplan % Fysisk samhällsplanerare/projektör/arkitekt % Grupp L % 10 30% Ledning, administration % Ledning, ekonomi % Ledning, personal % Ledning, information % Ledning, social verks, äldreoms, omsorg funkt % 3 67% Ledning, skola och barnomsorg % Ledning, tekniskt arbete % Lika arbeten Grupp K-L Omsorgscheferna inom skiljer sig i lönesättning eftersom en man är lönesatt utifrån ett ställföreträdande förvaltningschefskap. Löneskillnaderna är därför sakligt grundade. Likvärdiga arbeten Grupp K-L Samtliga grupper understiger tio individer och ska därmed inte granskas. Det bör dock nämnas att lönesättningen för är ett utslag av marknadssituationen är ett resultat av omorganisation. Inget av detta föranleder åtgärd. 31 (37)

96 ÄRENDE KS/2014: Uppföljning av handlingsplan 2014 I handlingsplan för jämställda löner 2014 fastslog kommunstyrelsens organisations- och personalutskott (KSOP) följande åtgärder. - Följande grupper skulle åtgärdas avseende förändrad lön. - Lönekonsulter, kr, som en sista insats enligt handlingsplan Skillnader kvarstår till viss del, men är helt grundade på erfarenhet och prestation. - Yrken inom barnomsorg och omsorg i grupp C och D i förhållande till tekniska yrken i samma likvärdighetsgrupper skulle utjämnas över tid. Särskild insats 2014 om kr för barnskötare och kr för utbildad omsorgspersonal inom kommunals yrkesgrupper såsom USK/skötare/vårdare/personlig assistent. Skillnader kvarstår i viss mån och ny insats bör planeras. - Elevassistenter vid träningsskola, kr skulle fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Skillnader kvarstår i viss mån och ny insats bör planeras. - Särskolelärare , 11 personer, kr skulle fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Ingen ny insats. - Förskollärare , 527 personer, kr skulle fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Skillnader kvarstår i viss mån och ny insats bör planeras. - Specialistutbildade sjuksköterskor (exkl företagssköterskor) inom grupp G, kr skulle fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Skillnader kvarstår i viss mån och ny insats bör planeras. - Socialsekreterare med myndighetsutövning ses över i samband med prioritering av medel vid löneöversyn Prioritering avser justering av löner inom 32 (37)

97 ÄRENDE KS/2014: strukturen för socialsekreterare, behandlare och behandlingsassistenter. Skillnader kvarstår i viss mån och ny insats bör planeras riktad specifikt mot socialsekreterare. - Enhetschefer inom omsorgen samt förskolechefer i förhållande till grupp I. Enhetschefer kr. Förskolechefer 9000 kr. Att fördela individuellt inom ramen för löneöversyn Skillnader kvarstår i viss mån och ny insats bör planeras riktad mot enhetschefer inom omsorgen. - Rektorer inom skola i förhållande till grupp J kr att fördela individuellt inom ramen för löneöversyn Gruppen bör bevakas över tid. - Fritidspedagoger, pedagoger inom omsorgen samt fritidskonsulenter inom grupp E, totalt 137 personer. Särskild insats om kr per år att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn 2015 och Måltid och städ totalt cirka 200 personer, kr att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Som en konsekvens av detta även kockar, kr att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Ett antal grupper ska särskilt uppmärksammas avseende löneläget inom likvärdighetsgruppernas lönestruktur i grupp A ska granskas i samband med löneöversyn Löneskillnad under 97 % ska vara sakligt grundade. Inga särskilt avsatta medel. Skillnaden kvarstår. Fortsatt fokus på detaljuppföljning med förvaltningen i samband med löneöversyn Ett antal grupper ska särskilt granskas avseende löneskillnader mellan män och kvinnor. - Specialpedagoger inom skola Granskning genomförd. Inga åtgärder. 33 (37)

98 ÄRENDE KS/2014: Klart: Granskning genomförd innan lönekartläggning 2014 i syfte att identifiera eventuella åtgärder löneöversyn Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. - Metod och administration för lönekartläggning: - Översyn av AID-kodningar och arbetsvärderingar inom tekniska befattningar. Arbetet ännu inte påbörjat. - Tillvägagångssätt för arbetsvärdering ska utvecklas i syfte att säkra den interna kompetensen och öka mervärdet för organisationen. Arbetet ännu inte påbörjat. Klart: Eventuella åtgärder inledda Implementering av nytt arbetssätt påbörjat innan 2015 års lönekartläggning. Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. 34 (37)

99 ÄRENDE KS/2014: Handlingsplan för jämställda löner Följande grupper skall åtgärdas avseende förändrad lön. - Fritidspedagoger, pedagoger inom omsorgen samt fritidskonsulenter inom grupp E. Särskild insats om kr per år att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn 2015 och Måltid och städ, kr att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Som en konsekvens av detta även kockar, kr att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Yrken inom barnomsorg och omsorg i grupp C och D i förhållande till tekniska yrken i samma likvärdighetsgrupper ska utjämnas över tid. Särskild insats 2015 om kr för utbildade barnskötare och kr för utbildad omsorgspersonal inom kommunals yrkesgrupper såsom USK/skötare/vårdare/personlig assistent. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Elevassistenter vid träningsskola, kr fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Tre identifierade studie- och yrkesvägledare inom skoloch barnomsorg, höjd grundlön med 1000 kr per person (totalt 3000 kr) innan individuella lönepåslag i löneöversyn 2015 i syfte att eliminera löneskillnader under 97%. - Förskollärare , kr fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Sjuksköterskor och Specialistutbildade sjuksköterskor inom grupp F och G, kr att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Socialsekreterare med myndighetsutövning (351010), kr att fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn (37)

100 ÄRENDE KS/2014: Enhetschefer inom omsorgen (103513) inom grupp I, kr att fördela individuellt inom ramen för löneöversyn Klart: Alla insatser, utom en, avslutas 2015 och utvärderas i förhållande till handlingsplan för jämställda löner. Eventuella fortsatta åtgärder bedöms utifrån lönekartläggning Ansvar: Berörda förvaltningar med stöd av personalkontoret. - Ett antal grupper ska särskilt uppmärksammas avseende löneläget inom likvärdighetsgruppernas lönestruktur i grupp A ska detaljgranskas i samband med löneöversyn Klart: Eventuella åtgärder inledda 2015 och slutligen genomförda innan 2017 års lönekartläggning. Ansvar: Personalkontoret med stöd av tekniska förvaltningen. - Ett antal grupper ska särskilt granskas avseende löneskillnader mellan män och kvinnor. - Grupp F avseende sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i förhållande till övriga likvärdighetsgruppens lönestruktur. - Grupp G avseende specialistutbildade sjuksköterskor i förhållande till övriga likvärdighetsgruppens lönestruktur. Klart: I samband med lönekartläggning 2015 Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. - Metod och administration för lönekartläggning: - Översyn av AID-kodningar och arbetsvärderingar inom tekniska befattningar. 36 (37)

101 ÄRENDE KS/2014: Tillvägagångssätt för arbetsvärdering ska utvecklas i syfte att säkra den interna kompetensen och öka mervärdet för organisationen. - Lönekartläggningen förändras. Vart tredje år komplett. De två åren däremellan görs fördjupade granskningar inom avgränsade områden samt avstämningar av handlingsplan. Klart: 2015 och 2016 genomförs fördjupade granskningar av särskilda områden genomförs komplett lönekartläggning. Upplägget stäms av i samband med lönekartläggning Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. 37 (37)

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Redovisning av uppdrag om bildandet av lokalförsörjningsgrupp Organisations- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner uppdragsredovisningen. Bakgrund Efter genomförd utredning och samverkansförhandlingar beslutade kommunstyrelsen 69 om bildande av lokalförsörjningsgrupp. Enligt beslut ska uppdraget redovisas under hösten Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse från den 28 november 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att bland annat att en kommungemensam lokalförsörjningsgrupp har inrättats från halvårsskiftet Gruppen består av fyra personer vilka alla arbetat med lokalförsörjning i sina anställningar i kommunen. Skrivelsen redogör även för det fortsatta arbetet samt hur kostnaden har hanterats. 16(18)

103 ÄRENDE Dnr KS Anders Hägg utredare Tel Kommunstyrelsen Bildande av lokalförsörjningsgrupp Förslag till beslut Uppföljande redovisning av lokalförsörjningsgrupp har genomförts Bakgrund Efter genomförd utredning och samverkansförhandlingar beslutade kommunstyrelsen 69 om bildande av lokalförsörjningsgrupp (KS/2014:31) 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att bilda en lokalförsörjningsgrupp som leds av kommunstyrelsens fastighetskoordinator. 2. Kommunstyrelsen beslutar att gruppen ska arbeta fram och ansvara för ett kommunövergripande lokalförsörjningsprogram som ska ligga till grund för att tillgodose behovet av lokaler för medborgarservice och administrativa lokaler. Lokalförsörjningsprogrammet ska fastställas av kommunstyrelsen. 3. Kommunstyrelsen beslutar att kostnader för gruppens inrättande ska fördelas mellan kommunstyrelsen och nämnderna i förhållande till respektive nämnds hyreskostnader genom ramjusteringar, efter godkännande från respektive nämnd. 4. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att redovisa genomförandet under hösten Redovisning av genomförandet av lokalförsörjningsgrupp. En kommungemensam lokalförsörjningsgrupp har inrättats från halvårsskiftet Gruppen består av fyra personer vilka alla arbetat med lokalförsörjning i sina anställningar i kommunen. Internrekrytering skedde från skol- och barnomsorgsförvaltningen och förvaltningen arbete och välfärd. Sedan tidigare hade gymnasieförvaltningen del i kommunstyrelsens fastighetskoordinator. Utrymme för ytterligare en gruppmedlem finns. Gruppen tillhör planeringskontoret för att komma närmare de övergripande planeringsprocesserna och i tidigt stadium kunna agera för de lokal/service/medborgarbehov som finns i olika områden. Kostnaderna för gruppens inrättande har efter godkännande av nämnderna fördelats och ramjusteringar genomförts. Gruppen har hittills arbetat mest på uppdrag av förvaltningarna med anledning av de stora behov som akut föreligger av främst lokaler för förskola/skolor och gruppboenden/hvb-hem. Gruppen deltar i Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

104 ÄRENDE Dnr KS befolkningsprognosarbetet och bevakar de samfällda kommunala behoven inom det ordinarie planarbetet. Det återstår att bli ännu mer proaktiv så att planeringsprocesserna tillgodoser de lokalbehov/ytor för fritidsändamål etc. som finns och kommer att finnas. Redan i nuläget har omprioriteringar i lokalplaneringen tvingats ske så att alla tillgängliga lokaler för förskolor uppammas. Den övergripande helhetssynen, med möjligheter till lokaloptimering/försörjning och lokaleffektivisering börjar visa sig. En kommunövergripande plan är ett stort långsiktigt och kontinuerligt arbete som återstår att genomföra. Måldatum för en övergripande plan är senvåren Då ska också nämndernas samlade önskemål införlivas i planen. Harmoniering ska också ske med de stora ombyggnationer av kök som redovisats i måltidsutredningen. Samtidigt pågår nybyggnationer, renoveringar, om och tillbyggnad. Lokalförsörjning är en komplex process som också innebär politiska ställningstaganden och prioriteringar i flera steg Temperaturintervjuer hur har det blivit så här långt? Vid intervju med fastighetskoordinatorn framkommer att gruppen arbetar för högtryck och att bildandet av lokalförsörjningsgruppen har gått smidigt då gruppens medlemmar kunde ta med sig aktuell planering för lokalbehov, främst från skola- och barnomsorgen och arbete och välfärd. Viss osäkerhet råder om vad förvaltningarnas beställningsfunktion ska stå för och hur mycket förvaltningarna bör/behöver vara involverade i projekterings- och byggprocessen. Tidigare ägde förvaltningarna lokalfrågorna och var djupt involverade i sin roll som framtida hyresgäst Omprioriteringar d v s lokaleffektivitet var tidigare en förvaltningsangelägenhet. Nu skapas ett kommunperspektiv där koncernnyttan bättre kan bevakas och beaktas. Samordning av alla kontrakt med kommunala bolag och privata hyresvärdar sker. Inventering av behov pågår för att få underlag för en mera heltäckande och långsiktig plan som kommer att påverka både det översiktliga- och detaljplanearbetet. Närheten till planeringsfrågorna och demografiprognoserna känns rätt, med organisatoriska tillhörigheten inom planeringskontoret. Ett ytterligare steg behöver tas och välkomnas med tidiga kontakter med detaljplanegruppen på stadsbyggnadskontoret. Både lokalgruppen och förvaltningarna behöver komma in redan initialt i detaljplanearbetet. Vid intervju med planeringschefen framkommer att lokalgruppen snabbt blivit en del av planeringskontoret. Placeringen är riktig, särskilt när 2

105 ÄRENDE Dnr KS lokalförsörjningsgruppen kan komma ur/lösa de många ackumulerade och akuta behoven och in i en stabilare fas. Samlokaliseringen med mark och exploatering planarbetet och befolkningsprognosarbetet är de största tillgångarna. Kontaktpersoner på förvaltningarna behöver utses, så att lokalförsörjningsgruppen får en given dialogpart. Lokalförsörjningsgruppen behöver komma in i detaljplanerabetet. I förfrågan eller i intervjuer med förvaltningscheferna för omsorgsutbildnings- och kultur-fritidsförvaltningarna framkommer följande synpunkter: Akuta behov uppkommer hela tiden på olika håll i förvaltningarna oavsett om det gäller fritidslokaler/ytor, förskolor eller hem för vård eller boende. Ibland uppstår kedjor av lokalbyten som är beroende av att flyttkedjan kan börja verkställas. Bemötande och service från lokalgruppen är bra. Det sammanlagda koncernbehovet kan nu få en bättre förankring/belysning. Samordning och samplanering borde kunna öka. Det ställer krav på ett sammanhållet ledarskap i kommunen. Initialt har det blivit några mindre fördröjningar i förhållande till om förvaltningen själv tagit hand om frågan. Det ska kunna bli bättre med ökad kunskap, samsyn och rolltydlighet. En tydligare beskrivning av beställarkompetensen och vad verksamheten de facto ska beställa/ lokalkraven skulle ge stadga åt arbetet. Hur ska beställningen se ut? Det skulle vara väl använd tid att processbeskriva och styra lokalförsörjningsarbetet. Förvaltningarna tycker att de tappat stora delar av sin lokalförsörjningskompetens och på nytt behöver bygga upp densamma eller en ny funktion. Dubbelarbete ska undvikas varför en säkrare process gynnar alla involverade. En förflyttning av tyngdpunkten bör ske från det nuvarande reaktiva arbetssätten till ett mera proaktivt arbete, där exempelvis standards för parkytor och spontanidrottytor etc. kombinerat med närhetsaspekter ska beaktas redan i tidiga planskeden. Syftet med gruppens arbete måste vara att förvaltningarna ska kunna minska sina arbetsinsatser avsevärt och att kommunstyrelsen/kommunfullmäktige ökar sin framförhållning. Det kommunala samarbetet över förvaltningsgränserna utgör grunden för stark medborgarservice och effektivt användande av resurser. 3

106 ÄRENDE Dnr KS Slutsatser Lokalförsörjningsgrupp har bildats på det sätt kommunchefen planerade och i enlighet med kommunstyrelsens beslut. På kort tid har gruppen kommit i full funktion. Berörda förvaltningar har understött bildandet av gruppen. Lokalförsörjningsplanering är härigenom en av kommunstyrelsens huvudprocesser. Förvaltningarnas beställarfunktion och samarbetet med lokalförsörjningsgruppen behöver tydligare beskrivas. Detta kan ske i en samlad process från markbehov - till anspråkstagande av lokaler. Vem gör vad, när och hur sker samarbetet i olika faser? Sådant arbete pågår och ska fördjupas tillsammans med beställarna/övriga aktörer. En viktig aktör i tidiga skeenden av kommunala nyttor/lokaler är stadsbyggnadskontoret där hela detaljplanearbetet sker. Den kommunövergripande och långsiktiga planen återstår att sammanställa - redovisa och besluta/fastställa. Måldatum för det första helhetsavstampet är före sommaren Växjö Ove Dahl Kommunchef Anna Karlsson Utvecklingschef Beslutet skickas till För kännedom Förvaltningen arbete och välfärd, kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, planeringskontoret, måltidsenheten, stadsbyggnadskontor, tekniska förvaltningen och utbildningsförvaltningen. 4

107 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Bildande av lokalförsörjningsgrupp (KS/2014:31) Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att bilda en lokalförsörjningsgrupp som leds av kommunstyrelsens fastighetskoordinator. 2. Kommunstyrelsen beslutar att gruppen ska arbeta fram och ansvara för ett kommunövergripande lokalförsörjningsprogram som ska ligga till grund för att tillgodose behovet av lokaler för medborgarservice och administrativa lokaler. Lokalförsörjningsprogrammet ska fastställas av kommunstyrelsen. 3. Kommunstyrelsen beslutar att kostnader för gruppens inrättande ska fördelas mellan kommunstyrelsen och nämnderna i förhållande till respektive nämnds hyreskostnader genom ramjusteringar, efter godkännande från respektive nämnd. 4. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att redovisa genomförandet under hösten Bakgrund I budget 2014 har kommunfullmäktige följande skrivning under avsnittet Växjö kommuns ekonomi och effektivitet: De omfattande investeringar som görs i kommunens skolor i form av renoveringar måste göras med en plan för ökat lokalutnyttjande. En tydligare lokalsamordning i ett koncernperspektiv ska skapas. Översyn och plan för ökat resurs och lokalutnyttjande ska genomföras. Under rubriken sammanfattande uppdrag finns punkten: En tydligare lokalsamordning i ett koncernperspektiv ska skapas. Utvecklingsenheten har på uppdrag av kommunchefen utrett frågor med bäring på hur kommunens lokalsamordning, lokaleffektivitet och lokalförsörjning och planering ska kunna förbättras. Genom utredningen är uppdraget i budget 2014 genomfört. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 14 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut, samt överlämnat en utredning om fastighets- och lokalkoordineringen i Växjö kommun. Av skrivelsen framgår att Växjö kommun behöver arbeta mer proaktivt med långsiktig och hållbar lokalförsörjning för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

108 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen fortsättning verksamhetsbehov, ytbehov (olika former av medborgarservice) och för administrativa lokaler. Utredningen föreslår att en kommunövergripande lokalförsörjningsgrupp skapas av befintliga resurser och att kommunstyrelsen övertar ansvaret för kommunens lokalförsörjningsarbete. Lokalsamordningen blir en del av planeringskontoret och arbetar nära mark och exploatering, ekonomi- kontoret, stadbyggnad och den övriga kommunala översiktliga planeringen. Lokalförsörjningsgruppen ska arbeta i behovsfasen tillsammans med berörda förvaltningar. Hyror och kostnader för lokalutrustning ligger kvar hos förvaltningarna. Förändringen bör kunna vara genomförd vid halvårsskiftet Organisations- och personalutskottet har i 17/2014 föreslagit att 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att bilda en lokalförsörjningsgrupp som leds av kommunstyrelsens fastighetskoordinator. 2. Kommunstyrelsen beslutar att gruppen ska arbeta fram och ansvara för ett kommunövergripande lokalförsörjningsprogram som ska ligga till grund för att tillgodose behovet av lokaler för medborgarservice och administrativa lokaler. Lokalförsörjningsprogrammet ska fastställas av kommunstyrelsen. 3. Kommunstyrelsen beslutar att kostnader för gruppens inrättande ska fördelas mellan kommunstyrelsen och nämnderna i förhållande till respektive nämnds hyreskostnader genom ramjusteringar, efter godkännande från respektive nämnd. 4. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att redovisa genomförandet under hösten Beslutet skickas till Kommunchefen (fastighetskoordinatorn) Omsorgsnämnden Skol- och barnomsorgsnämnden Gymnasienämnden Nämnden för arbete och välfärd Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

109 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott Dnr Tjänstelegitimation för anställda i Växjö kommun och de kommunalt ägda bolagen Organisations- och personalutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att succesivt införa tjänstelegitimation för anställda i Växjö kommun och de kommunalt ägda bolagen. 2. En återrapportering ska ske under våren 2015 Bakgrund Kraven på säkerhet och behörighetsskyddad information blir allt hårdare inom vård, omsorg och andra närliggande verksamheter. Ingen ska kunna komma åt information eller logga in i system utan att vara behörig till det. Detta är viktigt för att vårdtagare, klienter och patienter ska känna sig trygga och för att personal ska kunna lita på den information de får. Bedömningen är att en gemensam säkerhetslösning som SITHS behövs för att kunna uppfylla lagens krav på behörighetsskydd på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt. Beslutsunderlag Kommunchefen har redogjort för ärendet i en skrivelse från den tredje december I dag finns det ca 500 personer med SITHS-kort på omsorgsförvaltningen och skol- och barnomsorgsförvaltningen. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Åtkomsten till nationella kvalitetsregister för personal inom vård, omsorg och närliggande verksamheter samt arbete och välfärd har nu ett ökat behov för ett stort antal anställda. Växjö kommun har därför ett större antal anställda som inom det snaraste behöver förses med tjänstekort enligt SITHSkonceptet. SITHS-kortet kan bland annat användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och 17(18)

110 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations och personalutskott företagsspecifika ändamål typ inpasseringskontroll, utskriftshantering m.m. Vidare har kommunchefen redogjort för kostnader för införandet samt vilka förbättringar ur ett säkerhetsperspektiv kortet skulle innebära. 18(18)

111 ÄRENDE Dnr KS Annelie Morin projektledare Tel Kommunstyrelsen Tjänstelegitimation för anställda i Växjö kommun och de kommunalt ägda bolagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att införa tjänstelegitimation för anställda i Växjö kommun och de kommunalt ägda bolagen. Bakgrund Kraven på säkerhet och behörighetsskyddad information blir allt hårdare inom vård, omsorg och andra närliggande verksamheter. Ingen ska kunna komma åt information eller logga in i system utan att vara behörig till det. Detta är viktigt för att vårdtagare, klienter och patienter ska känna sig trygga och för att personal ska kunna lita på den information de får. En gemensam säkerhetslösning som SITHS behövs för att kunna uppfylla lagens krav på behörighetsskydd på ett smidigt och kostnadseffektivt sätt. I dag finns det ca 500 personer, mest vårdpersonal, med SITHS-kort på omsorgsförvaltningen och skol- och barnomsorgsförvaltningen. Åtkomsten till nationella kvalitetsregister för personal inom vård, omsorg och närliggande verksamheter samt arbete och välfärd har nu ett ökat behov för ett stort antal anställda. Växjö kommun har därför ett större antal anställda som inom det snaraste behöver förses med tjänstekort enligt SITHSkonceptet. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. SITHS en utvecklad säkerhetslösning och SITHS är en förkortning av Säker IT inom hälso- och sjukvård. SITHS-kortet kan bland annat användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål typ inpasseringskontroll, utskriftshantering m.m. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e- hälsa, vilket gör att man kan komma åt information och logga in i system var man än befinner sig i landet. Ärendet Ett SITHS-kort innehåller ett personligt e-leg och ett tjänstecertifikat. Kortet kan även kompletteras med ett företagsanpassat certifikat. Detta gör att kortet får en mängd olika användningsområden och i praktiken kan ersätta all annan typ av identifieringslösning man har på sin arbetsplats. Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

112 ÄRENDE Dnr KS Med SITHS-kort kan Växjö kommun och kommunkoncern mer aktiv arbeta för en komplett single sign on -lösning, där man efter att man loggat in med kortet enkelt kan komma åt flera system utan att behöva logga in igen. Målet är att man har en pinkod och ingenting mer. Kortlösningen underlättar för medarbetarna och ökar säkerheten kring inpassering, inloggning mot kommunens datasystem, signering av handlingar och utskriftshantering. Det SIS-godkända ID-kortet ger också säker fysisk identifiering och visar vid hembesök att innehavaren är kommunanställd. SIS står för Swedish Standards Institute. Några exempel på användningsområden: Fysisk och elektronisk ID-handling, både i tjänsten och privat. Inloggning till datorer och olika system, med ett lösenord och en inloggning. Förutsätter att underliggande system litar på och kan hantera kortinloggning. Elektronisk signering av dokument, avtal, fakturor, journalhandlingar, recept. Avsändning av signerade och/eller krypterade e-postmeddelanden. Inpasseringskontroll. Radio-frequency identification (RFID) är en teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen - taggar. Utskriftshantering. Interna betalfunktioner. Ekonomi och hantering Kommunen behöver vara ansluten till Inera och SITHS via avtal. Upphandling sker genom centralt hanterad upphandling genomförd av Kammarkollegiet för korttillverkande leverantör. Åtkomsten till nationella kvalitetsregister för personal inom vård, omsorg och närliggande verksamheter samt arbete och välfärd har nu ett ökat behov för ett stort antal anställda. Troligen kommer även ytterligare användningsområden gälla för SITHS-konceptet inom nationella register framöver, vilket kommer att beröra flera verksamheter inom kommunkoncernen. Engångskostnad för utfärdande av kort: Tillverkningskostnad per kort är 185 kr + frakt. Korthanteringskostnader per kort ca kr. Årlig kostnad per utfärdat kort:

113 ÄRENDE Dnr KS Årlig kostnad till Inera för SITHS per kort är 43 kr. Årlig kostnad per person i HSA katalogen 25 kr. Totalt per kort och år = 68 kr. Giltighetstid för ett kort är för närvarande 5 år. Total kostnad om elektronisk tjänstelegitimation införs för alla anställda: Initialt vid utfärdande av kort x 500 = 3-4 Mkr Årlig kostnad x 68 = tkr Om alla anställda enbart skulle ha en SIS-godkänd fotolegitimation skulle kostnaden bli ungefär densamma. Att anställda har fotolegitimation eller annat bevis på var man är anställd ska vara ett krav för vistelse på kommunala arbetsplatser. Säkerhetsgränser kan vara stärkta inom byggnader som Ansgarius, Växjö Energi m.fl. inom kommunkoncernen, där legitimationen ska bäras på särskilt sätt. För kommunalt anställda ska det även vara krav på uppvisande av tjänstelegitimation i kontakt med vårdtagare, medborgare, hembesök m.m. Regelverk för hantering av kort formuleras och kommuniceras. Reglerna ska hantera fotografering, signaturscanning, utlämnande, återlämnande och övrig hantering vid glömt kort, borttappat kort, tillfälligt kort med mera. För att kunna hantera dessa kort måste vissa roller skapas i organisationen och systemen, exempelvis kortansvarig, registeransvarig och säkerhetsansvarig. Utbildning ges av Inera. Det ska finnas en beställningsstation som hanterar digitalt foto och digital signaturscanner och programvara med licens för att hantera beställningar som kan skickas iväg elektroniskt för korttillverkning. Själva ID-handlingen kan bestå av en SIS-godkänd fotolegitimation eller en egendesignad fotolegitimation, där vi rekommenderar den SIS-godkända legitimationen med kommunens logga. Hanteringen av korten föreslås utföras av personalkontoret, kommunledningsförvaltningen och som också hanterar reservkort. Ove Dahl kommunchef Bo Tenland säkerhetschef

114 Kostnader i nuläget och framöver vid införande av tjänstelegitimation Leverantör Inera Det Norske Veritas Landstinget VKAB SIS Beräknad kostnad egenhantering IDfunktion debitera 500kr per utfärdat kort Initiala kostnader uppstart Summa Årskostnad (totalt antal kort) (45) (272) (217) (290) (500) (2 300) 2016 (2000) Ovanstående kostnader är ofrånkomliga, då omsorgens verksamhetssystem kräver den föreslagna lösningen (4000) Högre säkerhetskrav (IT, tjänsteleg, e-cert m.m.) kommer att kräva någon form av lösning. Det bedöms vara mest resurseffektivt att koncernen följer ett samordnat spår vid införandet (6000) Beslut om att utrusta nya personalgrupper med tjänstekort eller nya IT-system med högre säkerhetskrav ska föregås av bedömning utifrån kostnad/nytta. Källa: Omsorgsförvaltningens ekonomiavdelning, VöFAB och projektets beräkningar samt kalkyl.

115 Engångskostnad för utfärdande av kort: Tillverkningskostnad per kort är 185 kr + frakt. Korthanteringskostnader per kort ca kr. Årlig kostnad per utfärdat kort: Årlig kostnad till Inera för SITHS per kort är 43 kr. Årlig kostnad per person i HSA katalogen 25 kr. Totalt per kort och år = 68 kr. Giltighetstid för ett kort är för närvarande 5 år. Total kostnad om elektronisk tjänstelegitimation införs för alla anställda: Initialt vid utfärdande av kort x 500 = 3-4 Mkr Årlig kostnad x 68 = tkr

116 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag att undersöka möjligheten att skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 279/2013 uppdragit till kommunchefen att i samarbete med Växjö Citysamverkan undersöka möjligheten att t.ex. i samband med Kulturnatten skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 november 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kultur- och fritidsförvaltningen arbetar tillsammans med tekniska förvaltningen med ljussättning och ljusgestaltning i samband med kulturnatten. Ett första samarbete inleddes under 2014 och utvecklas ytterligare under Kulturoch fritidsförvaltningen undersöker nu möjligheten att ansluta fler aktörer, t.ex. VEAB. För att genomföra en större ljusfestival krävs en budgetförstärkning. 16(20)

117 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om att undersöka möjligheten att skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 279/2013 uppdragit till kommunchefen att i samarbete med Växjö Citysamverkan undersöka möjligheten att t.ex. i samband med Kulturnatten skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag. Ärendet Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar tillsammans med tekniska förvaltningen med ljussättning och ljusgestaltning i samband med kulturnatten. Ett första samarbete inleddes under 2014 och utvecklas ytterligare under Kultur- och fritidsförvaltningen undersöker nu möjligheten att ansluta fler aktörer, t.ex. VEAB. För att genomföra en större ljusfestival krävs en budgetförstärkning. Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

118 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Skrivelse om att arrangera en ljusfestival (KS/2013:230) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att i samarbete med Växjö Citysamverkan undersöka möjligheten att t.ex. i samband med Kulturnatten skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag. Bakgrund Lena Wibroe (M) har i en skrivelse till kommunstyrelsen ställt en förfrågan om att uppmärksamma medborgarnas möjlighet att minska sin elanvändning, till exempel genom att arrangera en ljusfestival. Lena Wibroe lyfter fram Helsingborgs stads satsning på projektet Drömljus som exempel. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 24 maj redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att Växjö kommun arbetar en hel del med att på olika sätt informera medborgarna om hur de kan minska sin elanvändning, till exempel genom individuell mätning i nya bostäder, VEABs webbtjänst Energikollen, kommunens energirådgivning samt med informationsinsatser vid olika evenemang. I slutet av mars varje år arrangeras en mängd aktiviteter i samband med Earth Hour. Ett ökat fokus på medborgarnas elanvändning kan vara fokus för kommande år. Arbetsutskottet har i 307/2013 föreslagit kommunstyrelsen besluta att uppdra åt kommunchefen att se över möjligheten att arrangera ett energisnålt ljusspel vid Växjös västra infart i syfte att lägga fokus på ett minskat elanvändande. Yrkanden Per Schöldberg (C): Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att i samarbete med Växjö Citysamverkan undersöka möjligheten att t.ex. i samband med Kulturnatten skapa ett ljusevenemang med tydligt miljöinslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

119 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen fortsättning Beslutet skickas till Lena Wibroe För åtgärd Kommunchefen För kännedom Växjö Citysamverkan AB Kommunchefen (planeringschefen) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

120 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Budgetuppföljning t.o.m. oktober med helårsprognos 2014 för Växjö kommun Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar budgetuppföljningen till och med oktober 2014 samt helårsprognosen för Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 28 november 2014 lämnat en budgetuppföljning till och med oktober, samt en helårsprognos för Helårsprognosen indikerar ett överskott på 23 mkr vilket är hela 80 mkr bättre än budget. Den främsta orsaken till förbättringen är en betydligt lägre kostnadsutjämningsavgift än budgeterat men även bättre skatteprognoser. Verksamheterna prognosticerar sammantaget ett budgetöverskridande med 1 mkr. Omsorgsnämnden, gymnasienämnden, kommunstyrelsen och byggnadsnämnden prognosticerar överskott. De verksamheter som prognosticerar större underskott är institutionsplaceringar inom nämnden för arbete och välfärd men även biogas, skog och natur och VA inom tekniska nämnden. Flera nämnder har beslutat ianspråkta eget kapital för engångsinsatser, vilket belastar kommunens resultat. 17(20)

121 ÄRENDE Dnr KS Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Budgetuppföljning t.o.m. oktober med helårsprognos 2014 för Växjö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar budgetuppföljningen till och med oktober 2014 samt helårsprognosen för Sammanfattning Helårsprognosen indikerar ett överskott på 23 mkr vilket är hela 80 mkr bättre än budget. Den främsta orsaken till förbättringen är en betydligt lägre kostnadsutjämningsavgift än budgeterat men även bättre skatteprognoser. Verksamheterna prognosticerar sammantaget ett budgetöverskridande med 1 mkr. Omsorgsnämnden, gymnasienämnden, kommunstyrelsen och byggnadsnämnden prognosticerar överskott. De verksamheter som prognosticerar större underskott är institutionsplaceringar inom nämnden för arbete och välfärd men även biogas, skog och natur och VA inom tekniska nämnden. Flera nämnder har beslutat ianspråkta eget kapital för engångsinsatser, vilket belastar kommunens resultat. Räknar man bort tillfälliga poster av engångskaraktär; återbäring från Kommuninvest med 27 mkr och utdelning från VÖFAB med 12 mkr, så blir prognosen istället ett underskott på 16 mkr. Det innebär att de löpande kostnaderna är något större än de löpande intäkterna. Till detta ska läggas att behov av olika demografiska förändringar enligt befolkningsprognosen ökar avsevärt framåt. Detta medför ökade kostnader inom flera verksamheter. Åtgärder har vidtagits i budget 2015 och plan för att få balans i ekonomin. Helårsprognosen i delårsbokslutet efter 8 månader 2014 uppgick till ett överskott på 28 mkr, dvs. ungefär samma nivå som den nu aktuella prognosen. Skatteverket har nyligen redovisat taxeringutfallet för inkomståret Skatteunderlaget ökade med 3,4 % i riket medan ökningen i Växjö kommun var lägre, 2,8 %. Kommunen kompenseras i stort för den lägre ökningstakten i inkomstutjämningssystemet. Nästa skatteprognos från SKL kommer den 23 december. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

122 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (ekonomichefen), nämnder och styrelser Ove Dahl Kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef

123 BUDGETUPPFÖLJNING T. O. M. OKTOBER SAMMANFATTNING Prognosen för 2014 är + 23 mkr. Det är 80 mkr bättre än budget. I delårsbokslutet efter åtta månader var helårsprognosen + 28 mkr. Omsorgsnämnden, kommunstyrelsen, miljö-och hälsoskyddsnämnden och biogasen visar bättre resultat medan nämnden för arbete & välfärd och teknisk nämnd försämrar sin prognos något. Gemensam finansiering är också sämre med 7 mkr p.g.a. sämre skatteprognos. Anslagsförbrukningen netto, ligger på riktpunkten vid linjär förbrukning. Det är 1 procentenhet lägre jämfört med RESULTAT Periodens resultat Mkr Period Budget* Resultat Budget- Avvikelse Resultat -47,7 60,2 107,9 * helårsbudget mkr, 10 månader = -47,7 mkr Budgeterat resultat för 2014 uppgår till - 57 mkr. Resultatet avläst ur redovisningen per 31 oktober uppgår till + 60,2 mkr, en budgetavvikelse med mkr. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på + 1 mkr. Eventuella periodiseringar har inte gjorts. ANSLAGSAVRÄKNING T.O.M. OKTOBER 2014 Riktpunkten är 83,3 % vid linjär förbrukning. Totalt har exkl. kostnad för intjänad semester och gemensam finansiering till och med oktober förbrukats 85,3 % av budgeterade kostnader, vilket är lägre mot föregående år. Intäkterna uppgår till 91,1 % vilket är lägre än föregående år. Nettokostnaden uppgår till 83,3 % mot 84,3 % 2013 (se bifogade diagram). Den skattefinansierade verksamheten har förbrukat 85,5 % av kostnaderna 2014 mot 87,1 % Intäkterna ligger på 92,8 % mot 96,2 % Den taxefinansierade verksamheten har förbrukat 80,5 % av kostnaderna 2014 mot 80,8 % Intäkterna ligger på 84,2 % mot 84,6 % Efter tio månader redovisar nämnderna totalt ett utfall på + 1 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Nämnden för arbete och välfärd, skol- och barnomsorgsnämnden och tekniska nämnden exkl. VA och avfallshantering redovisar större negativa avvikelser. Kommunstyrelsen, gymnasienämnden, omsorgsnämnden, VA och avfallshanteringen samt byggnadsnämnden redovisar större positiva avvikelser. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Inom gemensam finansiering ingår återbäring från Kommuninvest med 27,2 mkr och utdelning från VKAB med 12 mkr. Utfall Prognos Utfall Bokslut Mkr okt okt Budget -47, ,9-67 Skattefin. -5,7 4,0-47,3 38,4 Taxefin. 9,9-2,2 10,0 6,7 Biogas -3,0-2,8-2,3-2,0 Gem.fin. 106,7 81,0 96, Resultat 60,2 23,0 0,8 67,8 Investeringar Bokslut Nettoinvest. Mkr Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 205 mkr. Nettoinvesteringarna uppgick till 117 mkr. Inom VA har 60 mkr investerats och i biogasanläggningar 29 mkr. I gator, cykelvägar parker och stadsförnyelse har 32 mkr investerats. Inventarier maskiner och IT har köpts för 20 mkr. I exploateringsområden har 54 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgår till 85 mkr. Andelar i Kommuninvest har förvärvats för 27 mkr. PROGNOS FÖR HELÅR 2014 Budgeterat resultat för 2014 uppgår till -57 mkr. Nämnder och styrelser har därutöver beslutat att disponera 47 mkr av eget kapital. I resultatet ingår budgeterat underskott för biogas och skog med 17 mkr. Anslaget ingår inte i tekniska nämndens budget. Prognosen för helåret 2014 baseras på nämndernas bedömningar efter tio månader och indikerar ett resultat på + 23 mkr. Prognosen är 80 mkr bättre än budget Sammantaget visar verksamheterna underskott med 1 mkr. Av de beslutade disponeringarna av eget kapital prognostiseras 28 mkr att användas främst inom förskolan, skogen, biogas, och VA. Ekonomiskt bistånd och institutionsplaceringar redovisar också underskott bland verksamheterna. Omsorgsnämnden, gymnasienämnden, kommunstyrelsen och byggnadsnämnden visar på överskott. Överskottet inom gemensam finansiering beror främst på skatteintäkter och utjämning + 59 mkr, lägre löneutfall än budget och de beräknade underskotten från biogas och skog. GEMENSAM FINANSIERING +81 MKR I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Den positiva prognosen

124 beror främst på att det nya utjämningssystemet blev betydligt positivare än vad som budgeterats + 43 mkr, skatteintäkter + 16 mkr, de beräknade underskotten för biogas och skog samt att löneutfallen blivit lägre än budget. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från oktober. Regeringens prognos från vårpropositionen skulle ge ytterligare 7 mkr i skatteintäkter. Ingen premieåterbetalning år 2014 från AFA Försäkring SKL har fått besked från styrelsen för AFA Försäkring. På styrelsemötet i oktober 2014 har de inte fattat något beslut om återbetalning av 2004 års premier. Nästa styrelsemöte då ett beslut om eventuell återbetalning kan fattas äger rum i mars Det innebär alltså att det inte ska bokföras några intäkter i år för återbetalda premier avseende år Därmed bokförs naturligtvis ej heller någon fordran. Det är även fortfarande oklart om det blir någon återbetalning Mkr Budget Prognos +/- Skatter Ink.utjämning Kostn.utjämning Införandebidrag Reglbidr/avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Pensioner Finansnetto Förv. fastigheter Löneavtal Återbäring kommuninvest Budgeterat underskott biogas, skog -17 0* 17 Summa 81 *Underskott redovisas hos tekniska nämnden SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET EXKL. GEMENSAM FINANSIERING +1,2 MKR Den skattefinansierade verksamheten, exkl. gemensam finansiering, beräknas ge underskott med 1,4 mkr och den taxefinansierade verksamheten ge underskott med 2,1 mkr. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: Prognos Beslut disp. avvikelse eget kapital Nämnd för arbete & välfärd -17,9 varav ek.bistånd (-1,9) Omsorgsnämnd 30,4 Teknisk nämnd -10,4 varav biogas (-2,8) -9,1 varav skog o natur (-5,4) -5,4 Skol- och barnomsorgsnämnd -15,0-21,0 Gymnasienämnd 11,0-2,5 Kommunstyrelse 2,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -0,5-1,2 Överförmyndarnämnd -1,0 Byggnadsnämnd 4,0 Kommunens revisorer -0,1-0,3 Kulturnämnden -1,2-1,2 Fritidsnämnden -0,6-0,6 Övriga nämnder 0 Summa skattefinansierat 1,2-41,3 Teknisk nämnd VA -2,5-3,1 Teknisk nämnd Avfall 0,3-2,5 Summa totalt -1,0-46,9 Byggnadsnämndens prognos är ett överskott i storleksordningen 4 mkr vilket är oförändrat mot augusti. Överskottet hänför sig främst till högre intäkter på p.g.a. ett kraftigt ökat antal bygglov för större projekt vilket ger intäkt både på bygglov- och plansidan samt en del personalvakanser. Fritidsnämnden lämnar en prognos på 0,6 mkr. Fritidsnämnden har bestämt att genomföra en satsning som finansieras av eget kapital. Det är projektet Idrott, innovation och demokratiska rättigheter. Nämnden har ett eget kapital på 2,1 mkr. Utöver satsningen på nämnda projekt arbetar nämnden och dess förvaltning målmedvetet för att de olika verksamheterna ska klara intentionerna om ett balanserat resultat i 2014 års bokslut. Gymnasienämndens prognos pekar på en positiv avvikelse mot budget på ca 11 mkr. Den positiva prognosen kan främst hänföras till tre punkter; 1) En ökad marknadsandel av Växjöelever i egen regi vilket bidrar till välfyllda klasser och en optimerad organisation och en lägre kostnad per elev

125 2) En ökad andel av elever folkbokförda i annan kommun som valt Växjös kommunala gymnasieskolor har bidragit till högre interkommunala intäkter än budgeterat 3) Ej utnyttjade medel för ökade lokalhyror då byggnationen på Kungsmadskolan försenades och blev färdigställd först i slutet av maj månad Kommunens revisorer prognostiserar ett underskott på 0,1 mkr. Det är en förbättring med 0,2 mkr mot föregående prognos. Förbättringen beror i huvudsak på lägre kostnader för utbildning, resor och logi samt revisions- och konsulttjänster. Kommunens revisorer har beslutat att använda 0,35 mkr av eget kapital till revisionskonsulter. Kommunstyrelsen Prognosen är beräknad till +2,5 mkr sammantaget för kommunstyrelsens verksamheter, vilket är en förbättring med 0,8 mkr jämfört med tidigare prognos. Förbättringen beror på att anslaget inom projekt e-arkiv inte förbrukas enligt budget. För politisk verksamhet beräknas ett mindre underskott beroende på bland annat hyra och telefonikostnader. Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett underskott på -1,6 mkr. Avvikelserna är ett överskott för anslagen till Växjö Teater medan kostnaderna för medlemsavgifterna prognosticeras till ett underskott. För kollektivtrafiken finns ett underskott på - 2,8 mkr på grund av högre medlemsavgift än budgeterat. För särskild kollektivtrafik beräknas en nollprognos utifrån i dagsläget kända kostnader. Kommunledningsförvaltningen sammantaget beräknas kunna hålla budget och beräknar ett överskott mot budget på 4,3 mkr. Avvikelser inom förvaltningen beror bl a på överskott inom anslagen för stadsförnyelse och klimatåtgärder där kapitalkostnaderna aktiveras när investeringarna är slutbesiktigade. För anslaget till Vision Braås finns också ett överskott, kapitalkostnaderna beräknas aktiveras vid årsskiftet. Arenastaden prognosticerar nollresultat medan ett prognosticerat underskott för HPC förväntas. Inom anslaget för e-arkiv förväntas ett överskott. För kontoren sammantaget beräknas budget kunna hållas. Kulturnämnden lämnar en prognos på -1,2 mkr Kulturnämnden har bestämt att genomföra tre stycken satsningar som finansieras av eget kapital. Satsningarna är Framtidens bibliotek, Det fria ordets hus och Virtuellt konstmuséum. Utöver nämnda satsningar och utifrån nu kända förutsättningar beräknar kulturnämnden att redovisa ett resultat för 2014 som ligger i nivå med den av kommunfullmäktige anvisade budgetramen. Kulturnämnden förfogar över ett eget kapital på 3,1 mkr före nämnda satsningar Miljö- och hälsoskyddsnämnden prognostiserar totalt för miljö- och hälsoskyddsnämnden ett underskott på 0,5 mkr. Nämnden fattade dock beslut att ta 1,2 mkr i anspråk av eget kapital för ett antal projekt under Projekten redovisas nedan. Det förebyggande bostadsprojektet kommer delvis p.g.a. personalomsättning skjutas till nästa år och något projekt har varit mindre resurskrävande än beräknat varför prognosen per augusti är att 0,5 mkr av eget kapital tas i anspråk för de beslutade projekten. Beslut (tkr) 1 Förebyggande bostadstillsyn Utökat geografiskt tillsynsprojekt Lantbruksenkät Studieresa Beräkning av lufthalter VA-plan 100 SUMMA tkr Nämnden för arbete och välfärd redovisar ett prognostiserat underskott för helår motsvarande 17,9 mkr vilket är 2,7 mkr sämre jämfört med prognosen i augusti. VERKSAMHET AVVIKELSE, mkr okt aug Ekonomiskt bistånd -2,0-1,9 Inst.pl/fam.hem missbrukare -6,0-4,7 Inst.pl/fam.hem barn/ungdom -9,0-10,5 Föreningsbidrag 0 0 Nämnd/utskott 0 0 Vuxnas lärande 2,0 2,5 Kontaktpersoner psyk -1,7-1,8 Övr arbetsmark.åtg inkl. OSA 1,0 1,0 Övriga verksamheter -2,2 0-17,9-15,2 Ekonomiskt bistånd Nämnden bedömer att den positiva trenden vad gäller ekonomiskt bistånd håller i sig. Arbetslösheten fortsätter minska enligt statistik från Arbetsförmedlingen vilket bidrar till att endast ett mindre underskott prognostiseras för det ekonomiska biståndet Externa institutionsplaceringar Wälludden HVB öppnade under sommaren och därefter har ett antal externt placerade på institutioner kunnat avslutas. Förhoppningen är att kostnadsökningen för externa placeringar därmed kommer att avta. Fortfarande finns dock ett underskott avseende externa institutionsplaceringar barn och familj som med all sannolikhet kommer att kvarstå året ut.

126 Nuvarande hemmaplansalternativ inom missbruksvården har utvecklats till att bättre matcha behovet och kan därmed oftare ersätta en extern placering. De placeringar som ändå gjorts externt har varit av mer komplex karaktär där kompetens för behövd behandling saknas på hemmaplan Sfi Kostnaden för sfi har under året varit 1,9 mkr lägre jämfört med motsvarande period Delvis har det varit något färre elever i utbildning men framför allt beror det på ett effektivt arbete med uppföljning och utvärdering, vilket medför att elever kan avslutas i rätt tid. Man kan också se en ökad genomströmning av elever som uppnått godkänt betyg. Denna positiva kostnadsutveckling förväntas fortsätta under året varför vuxnas lärande beräknas ge ett överskott. Åtgärder för att nå budget 2014 Arbetet med att förbättra arbetsprocesser pågår på flera håll inom förvaltningen. Flödet mellan avdelningarna för ekonomiskt bistånd och sysselsättning samt arbetsmarknad och integration har förfinats för att bli effektivare. Nämnden arbetar förebyggande med barn, ungdomar och unga vuxna med missbruk för att undvika framtida kostnader. Här sker även samverkan med andra förvaltningar och myndigheter. Effekter har märkts under året när det gäller nollklassade bidragstagare, Barnteamet, Barnens bästa i Braås och den samordnade fältverksamheten. Utbyggnaden av Wälludden HVB medför att fler ungdomar kan placeras på hemmaplan i stället för externt. Omsorgsnämndens prognos för helåret 2014 är ett överskott om 30,4 mkr. Det är en förbättring med 5 mkr mot prognosen efter augusti. Verksamhet avvikelse, mkr okt aug Övergripande 23,7 21,9 Centralförvaltning 4,4 2,6 Resursenhet -1,2-2 Äldreoms/hemvård 2,2 2,5 Entreprenad Ä/H 0,2 0,1 Psyk. Funk.neds. 1,1 0,4 Entreprenad PsF 0-0,1 Summa 30,4 25,4 I omsorgsnämndens övergripande återfinns en budget för volymökningar om 15 mkr som förvaltningen valt att inte budgetera på något av områdena. Nämnden kommer inte att behöva ta denna volymbudget i anspråk under I övrigt består avvikelsen av ett netto om ca 9 mkr kopplade till avvecklingen av Tellusvägen Centralförvaltning och resursenhet, undantaget bostadsanpassningsbidrag, visar ingen avvikelse i relation till budget. Äldreomsorg har fått ett något ökat förvaltningsbidrag (1,8 mkr) och visar ett överskott om 2,2 mkr. Fortfarande finns några få enheter som pekar mot underskott även Generellt sett har hemvården svårare att nå en ekonomi i balans än särskilt boende. Äldreomsorg entreprenad får ett minskat förvaltningsbidrag (-11,1 mkr) samt visar ett överskott om ca 0,2 mkr. Här inräknas en effekt om ca 9 mkr för avvecklingen av Tellusvägen. Omsorg funktionsnedsättning tar emot ett ökat förvaltningsbidrag om 1,7 mkr, kopplat till ökningar inom boendestödet, och bostäder med särskild service. Generellt sker en ökning av omsorgstagare med psykiska funktionsnedsättningar men även inom stöd till utvecklingsstörda. Prognosen ligger på ett överskott om ca 1 mkr. Överskottet genereras av daglig verksamhet samt bostäder med särskild service medan personlig assistans visar ett underskott. Skol-och barnomsorgsnämnden Nämndens eget kapital kommer att användas inom förskolan och satsning inom Arabyområdet samt resultat i fokus årskurs 4. Med dessa åtgärder skapas en budget som är underbalanserad eftersom delar av ovanstående kostnader förs mot det egna kapitalet som ligger på balansräkningen. Om hänsyn tas till ovanstående förbrukning av eget kapital är helårsprognosen ett underskott motsvarande 15,0 mkr. Sex av åtta resultatenheter indikerar underskott i årsprognosen. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har ökat under de senaste åren. Skolledarna beskriver i sina delårsrapporter dessa kostnader som förklaring till befarat underskott. IT-kostnaderna är ett annat område som lyfts fram. Ökningen av nyanlända barn och elever är en stor utmaning att klara av, både när det gäller planering av verksamheterna och ekonomiskt. Små förskolor och de små landsbygdsskolorna har svårigheter att klara sina uppdrag organisatoriskt och ekonomiskt. Nämnden har beslutat om effektiviseringsåtgärder motsvarande 1,5 % (19,8 mkr) i budget Arbetet med att effektuera dessa åtgärder genomförs. Förskoleverksamhet Mätningar av antalet barn som grund för resursfördelningen genomförs månatligen förutom juli och augusti månad. Inom förskoleverksamheten finns en ökning cirka 150 barn jämfört med mätning föregående år. Grundskolan, fritidshem och förskoleklass Elevantalet (F-åk 9) inom den kommunala och fristående grundskolan uppgår till elever vid mätningen i mars månad. Detta är en ökning med 367 elever jämfört med mätningen i mars föregående år. 941 elever som är folkbokförda i kommunen, är inskrivna i fristående grundskolor. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har ökat under de senaste åren. Skolledarna beskriver i sina

127 delårsrapporter dessa kostnader som förklaring till befarat underskott. IT-kostnaderna är ett annat område som lyfts fram. Ökningen av nyanlända barn och elever är en stor utmaning att klara av, både när det gäller planering av verksamheterna, ekonomiskt och det pedagogiska arbetet. Små förskolor och de små landsbygdsskolorna har svårigheter att klara sina uppdrag organisatoriskt, ekonomiskt och pedagogiskt. Osäkra fordringar och tvister Förvaltningen har fem överklagande hos förvaltningsrätten avseende nämndens beslut om bidragsnivåer 2014 från fristående skolor och en fristående förskola. Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett underskott med 10,4 mkr vilket är 0,7 mkr sämre jämfört med prognosen i augusti. För den skattefinansierade verksamheten prognostiseras en negativ budgetavvikelse på 2 mkr. Försämringen beror främst på lägre parkeringsavgifter, försäljning av vattenkraft och gatubelysningen. Avvikelser från budget förekommer i såväl positiv som negativ riktning inom verksamheterna. På helårsbasis påverkas prognosen för biogasen positivt genom nedskrivningen av anläggningarnas bokförda värde vid bokslut Denna nedskrivning i kombination med ett gynnsamt ränteläge och en delvis förskjuten tidplan avseende aktivering av investeringar uppnår verksamhetens totala positiva budgetavvikelse avseende kapitaltjänster en nivå på 6,3 mkr. Driftstörningen i produktionen avseende den skadade rötkammaren påverkar den sammantagna produktionskapaciteten. Den prognos som lades i augusti avseende nettoförsäljning av gas har dock reviderats och den negativa avvikelsen förväntas endast uppgå till 700 tkr. Denna negativa avvikelse kompenseras till samma belopp av en ökad intäkt inom förbehandlings-verksamheten föranledd av att vi tagit emot större mängder material från annan kommun än planerat. Verksamheten för teknisk produktion bedöms på helårsbasis redovisa en negativ budgetavvikelse på 0,2 mkr. Väsentliga budgetavvikelser (>300 tkr) kan förutses inom följande verksamheter: Grus- och matjordshantering (översyn av verksamheten); negativ budgetavvikelse 0,8 mkr Förrådsverksamhet (ökad uthyrning); positiv budgetavvikelse 1,5 mkr Fastigheter (oförutsedda reperationer); negativ budgetavvikelse 0,7 mkr Verksamheten för skogsvård och natur löper enligt plan och redovisar inga förändringar i budgeterat utfall på -5,4 mkr. Samtliga investeringsprojekt specificerade i Internbudget för tekniska nämnden 2014 med verksamhetsplan för löper enligt plan. Inom projekt Ny huvudpumpstation och huvudledning S:a Järnvägsgatan prognosticeras en negativ budgetavvikelse på 2,3 mkr. Denna avvikelse orsakas av oförutsedda utgifter för sprängning och knackning av berg i anslutning till befintlig ledning. Investeringar, mkr Totalutgift Utfall Skattefinansierat 189,7 14,1 Biogas 165,0 28,6 Teknisk produktion 7,4 3,1 Överförmyndarnämndens resultat bedöms bli ett underskott på 1 mkr Verksamheten ökar; under 2012 fanns 629 årsräkningar att granska, under stycken och under 2014 ska 683 stycken årsräkningar granskas. Antalet granskade sluträkningar efter augusti är fler, 97 stycken, än för hela 2013, 92 stycken. Sluträkning inlämnas när uppdraget, av någon anledning, upphört eller byte av ställföreträdare sker. Antalet godmanskap som upphör har ökat. En anledning är att huvudmän som sökt själva allt oftare ångrar godmanskapet när de inser vad gode mannens uppdrag går ut på. Antal godmanskap har ökat med 15 stycken sedan årsskiftet. Antalet ärenden ökar successivt varje år, vilket fram t.o.m har betytt fler kommunala utbetalningar. Denna trend verkar ha stannat upp under 2013 och huvudmännen har betalat ett något större antal av arvodena under 2013 än de gjort de senaste åren. I de ärenden där kommunen står för arvodet är dock snittarvodet högre än i de ärenden där huvudmannen själv betalar. Anledningen till att kommunen står för arvodena i de mest komplicerade ärendena tycks bero på att det ofta gäller unga personer med olika diagnoser eller missbruksproblem, som ofta har låga inkomster och små tillgångar. Åtgärder för att nå budget 2014 Den i huvudsak största utgiftsposten är arvode till gode män och förvaltare. För att komma tillrätta med nämndens prognostiserade budgetöverskridande samt återbetalning av det negativa resultatet skulle nämnden kunna sänka arvodena och/eller återgå till den inkomstgräns som återges i föräldrabalken. Förslag från tjänstemannasidan har lagts till nämnden att återgå till den inkomstgräns som återges i föräldrabalken. Anledningen till tjänstemännens förslag, förutom att sänka budgetöverskridandet, är att nuvarande inkomstgräns inte följer föräldrabalkens bestämmelser. Nämnden har dock, vid sammanträde i december 2013, beslutat att sänkning av inkomstgränsen inte kommer ske. Anledningen är oron för en allt svårare rekrytering av kompetenta ställföreträdare. Kommunstyrelsen har i januari 2014 beslutat att överförmyndarnämnden ska ompröva sitt beslut. Nämnden har därefter gett

128 gruppledaren för nämndens kansli i uppdrag att undersöka om det finns hinder för att genomföra sänkningen under innevarande år. Resultatet blev att det inte finns hinder för detta. Denna skrivelse är skickad till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att överförmyndarnämnden snarast ska vidta åtgärder för att minimera underskottet. Åtgärderna ska redovisas för kommunstyrelsen. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET -2,2 MKR Det är en förbättring med 1,8 mkr. Främst beror det på kompostering av grönavfall istället för malning, bättre utfall av både matavfallsinsamling/behandling och containertransporter. Investeringar, mkr Totalutgift Utfall Vatten och avlopp 263,6 56,8 Avfallshantering 23,4 2,8 VA-verksamheten bedömer att det planerade ianspråktagandet av eget kapital på 3,1 mkr kommer att minska till 2,5 mkr vilket är 1,9 mkr sämre än prognosen efter augusti. Försämringen beror främst på reperation av rötkammare, volymökning av fjärravlästa vattenmätare och ökad kostnad för projektering. Osäkra fordringar och tvister Bergaåsen var ett omfattande och komplext projekt inom VA-verksamheten som resulterade i ett antal ekonomiska tvister med externa leverantörer. Två tvister återstår där kommunen är kärande. Nettoutfallet bedöms bli till kommunens fördel även om kostnaderna för juridiskt biträde inte är försumbara. Tidplanen för att nå en lösning på tvisten är ännu oklar. Under 2013 uppstod en tvist avseende slam- och spoltjänster inom VA-verksamheten där kommunen är svarande. Utfallet i denna tvist är i dagsläget svårbedömt. Avfallshanteringen bedömer att det planerade ianspråktagandet av eget kapital på 2,5 mkr inte behöver ianspråktas utan att det blir ett litet överskott på 0,3 mkr.

129 NÄMNDERNAS RESULTAT OCH PROGNOS Den periodiserade budgeten (kolumn Budget ) har ej tagit hänsyn till intjänade semesterlöner eller andra säsongsvariationer. I de redovisade siffrorna för bokslut ingår förändringen avseende semesterlöner, ferielöner och okompenserad övertid. När de anställda tar ut semester under sommaren innebär det lägre kostnader för löner, vilket gör att kolumnen för Bud - Bok Avvikelse är för positiv. I kolumn Bud - Bok avv. sem. har förändringen av intjänad/uttagen semester m.m. helt tagits bort. Mkr Eget Budget Bokslut Bud - Bok Bud - Bok Prognos kapital Avvikelse Avv.exkl sem budgetavv. Kommunfullmäktige 0,3 6,6 6,5 0,1 0,1 0,0 Kommunstyrelse 16,0 132,8 118,3 14,5 14,1 2,1 Länstrafik, färdtjänst 9,5 77,4 77,9-0,5-0,5-2,8 Arenastaden -3,1 22,9 27,2-4,3-4,3 0,0 Stadsförnyelse, klimatåtg. 8,7 4,2 2,0 2,2 2,2 3,2 Kommunens revisorer 0,7 1,8 1,6 0,2 0,2-0,1 Gymnasienämnd 16,6 271,2 258,9 12,3 5,5 11,0 Skol- och barnomsorgsnämnd 35, , ,1-4,5-15,9-15,0 Omsorgsnämnd 46, , ,7 36,8 31,0 32,9 Bostadsanpassningsbidrag 0,0 1,9 3,9-2,0-2,0-2,5 Nämnd för arbete & välfärd -1,3 270,8 300,1-29,3-27,9-15,9 Ekonomiskt bistånd -11,3 63,0 66,7-3,7-3,7-2,0 TN teknisk förvaltning 2,9 102,6 108,1-5,5-5,8-2,0 TN skogsvård och natur 19,4-0,2 4,2-4,4-4,4-5,4 TN parkeringsköp 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TN teknisk produktion 5,6 0,0-2,6 2,6 2,5-0,2 TN biogas -8,9 0,0 3,0-3,0-3,0-2,8 TN avfallshantering 22,3 0,0-2,3 2,3 2,3 0,3 TN VA-verksamhet 26,2 0,0-8,0 8,0 7,6-2,5 Byggnadsnämnd 2,5 8,8 3,6 5,2 4,9 4,0 Fritidsnämnd 2,1 74,0 73,8 0,2 0,2-0,6 Kulturnämnd 3,1 66,9 66,8 0,1-0,2-1,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 3,7 7,8 7,4 0,4 0,4-0,5 Valnämnd 0,5 1,8 1,9-0,1-0,1 0,0 Överförmyndarnämnd -0,9 3,0 4,4-1,4-1,4-1,0 Värends Rtj 0,0 44,2 44,8-0,6-0,6 0,0 Fastigheter förvaltade av Vöfab 0,0 0,0 0,2-0,2-0,2-0,8 Gemensam finansiering 0, , ,7 106,8 106,9 81,8 SUMMA 198,3 47,7-84,5 132,2 107,9 80,0 skattefinansierad vht 149,8 47,7-74,2 121,9 98,0 82,2 taxefinansierad vht 48,5 0,0-10,3 10,3 9,9-2,2

130 140,0 120,0 NÄMNDER/STYRELSERS NETTOKOSTNADER UTFALL JAN-OKT 83,3% (84,3%) 121,5 100,0 PROCENT 80,0 60,0 40,0 70,2 37,8 91,2 91,5 82,8 83,1 83,5 84,0 84,6 81,4 84,5 79,5 79,3 78,6 71,072,0 65,3 87,7 84,1 81,6 81,183,7 84,5 78,4 99,5 93,5 84,1 83,8 84,4 20,0 0,0 BN FN KN KF REV KS NAV MHN SBN GN ON VN ÖN TN VRT NÄMND DRIFTBUDGETENS KOSTNADER, RIKTPUNKT 83,3 % UTFALL JAN-OKT, 85,3% (86,9%) 120,0 105,0 90,0 75, PROCENT 60,0 45,0 30,0 15,0 0,0 BN FN KN KF REV KS NAV MHN SBN GN ON NÄMND VN ÖN TN VRT VA AVF

131 PROCENT BN FN DRIFTBUDGETENS INTÄKTER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT 91,1% (93,9%) KN KF REV KS NAV MHN SBN GN NÄMND ON 132 VN ÖN 93 TN VRT VA AVF Försörjningsstöd rullande 12 mån, brutto tkr Utfall Budget

132 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Godkännande av projektbeställning Bäckaslöv etapp 2 samt uppdrag om detaljplan Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen antar projektbeställning för Bäckaslöv etapp Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja planläggningen av Bäckaslöv etapp 2. Bakgrund Bäckaslöv är uppdelat i 5 etapper där etapp 1 utgörs av kv. Skärvet 6 m fl, väster om Söderleden. Etapp 2 avgränsas av Söderleden i öster, gamla Bäckaslövsvägen och nuvarande genomfartsgata i söder samt järnvägen i norr. Den sträcker sig från Söderleden fram till Sambandsvägens förlängning över järnvägen och inbegriper hela sträckningen av Bäckaslövs Boulevard, från Söderleden till vägtunneln under järnvägen i väster. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 december 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att etapp två innehåller nya kvarter och bebyggelseområden till en uppskattad area om m2 BTA. Här startar det centrala grönstråk som går genom hela stadsdelen och som i väster ansluter till Norra Bergundasjöns stränder samt det dagvattenstråk som kommer norrifrån. Genomförandet av etappen innebär kommunala investeringar i en ny vägtunnel under järnvägen i väster, en ny kombinerad gång- cykel- och bilbro över järnvägen i Sambandsvägens förlängning, en ny gång- och cykelbro i Kasernvägens förlängning samt en ny stadsgata som löper parallellt med järnvägen genom hela Bäckaslöv och som går under arbetsnamnet Bäckaslövs Boulevard. Tidplan och etappindelning av dessa är 12(36)

133 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott beroende av de resultat och ställningstaganden som görs i trafikplanen för Växjö våren fortsättning Målsättningen är att lägga fast en kostnadsfördelning och tidplan för de större infrastrukturinvesteringarna inför samrådet av detaljplanen. Utgångspunkten för detaljplanen är att tekniska förvaltningen senast 2016 har lämnat nuvarande tomt inom Bäckaslöv 1. 13(36)

134 ÄRENDE Dnr KS Kristina Thorvaldsson projektledare Tel Kommunstyrelsen Godkännande av projektbeställning Bäckaslöv etapp 2 samt uppdrag om detaljplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta projektbeställning för Bäckaslöv etapp 2 ge byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja planläggningen av Bäckaslöv etapp 2. Bakgrund Bäckaslöv är uppdelat i 5 etapper där etapp 1 utgörs av kv. Skärvet 6 m fl, väster om Söderleden. Etapp 2 avgränsas av Söderleden i öster, gamla Bäckaslövsvägen och nuvarande genomfartsgata i söder samt järnvägen i norr. Den sträcker sig från Söderleden fram till Sambandsvägens förlängning över järnvägen och inbegriper hela sträckningen av Bäckaslövs Boulevard, från Söderleden till vägtunneln under järnvägen i väster. Etapp två innehåller nya kvarter och bebyggelseområden till en uppskattad area om m2 BTA. Här startar det centrala grönstråk som går genom hela stadsdelen och som i väster ansluter till Norra Bergundasjöns stränder samt det dagvattenstråk som kommer norrifrån. Genomförandet av etappen innebär kommunala investeringar i en ny vägtunnel under järnvägen i väster, en ny kombinerad gång- cykel- och bilbro över järnvägen i Sambandsvägens förlängning, en ny gång- och cykelbro i Kasernvägens förlängning samt en ny stadsgata som löper parallellt med järnvägen genom hela Bäckaslöv och som går under arbetsnamnet Bäckaslövs Boulevard. Tidplan och etappindelning av dessa är beroende av de resultat och ställningstaganden som görs i trafikplanen för Växjö våren Målsättningen är att lägga fast en kostnadsfördelning och tidplan för de större infrastrukturinvesteringarna inför samrådet av detaljplanen. Utgångspunkten för detaljplanen är att tekniska förvaltningen senast 2016 har lämnat nuvarande tomt inom Bäckaslöv 1. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

135 ÄRENDE Dnr KS Projektmål Bäckaslöv etapp 2 För bästa möjliga slutresultat ska plan- och exploateringsprocessen kännetecknas av en bred och kreativ dialog med externa intressenter som gynnar samarbete och samverkan. Arbetet ska dra nytta av de erfarenheter som gjorts och görs inom Bäckaslöv etapp 1 samt kontinuerligt följa upp och utvärdera processen för intern, extern och politisk återkoppling. Syftet är att om möjligt höja den miljömässiga kvaliteten ytterligare. Stadsmiljön ska kännetecknas av en hög miljömässig och arkitektonisk ambition och kvalitet. Ny bebyggelse, främst längs med Bäckaslövs Boulevard ska vara blandad. Kvartersstrukturen skall utformas så att den möjliggör verksamheter, publik verksamhet, utbildningsverksamhet och kommersiella lokaler i bottenplan med en kombination av bostäder, kontor och servicelokaler ovanför. Området ska hysa olika typer av boende- och upplåtelseformer. Stor vikt ska läggas vid förutsättningarna för kommersiella etableringar, främst längs med Bäckaslövs Boulevard. Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden För kännedom Tekniska förvaltningen Miljö- och hälsoskyddskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef

136 Projektbeställning BÄCKASLÖV, etapp Kristina Thorvaldsson, projektledare Planeringskontoret Växjö kommun

137 Beställare Växjö kommunstyrelse. Organisation Bäckaslöv organiseras i enlighet med Handbok för projektledning av större stadsutvecklingsprojekt, Styrgrupp utgörs av styrgruppen för Stadsutveckling; Ove Dahl, kommunchef, Maria Sundell Isling, teknisk chef, Annelie Ekstedt, miljö- och hälsoskyddschef, Lars Wennerstål stadsbyggnadschef samt Paul Herbertsson, planeringschef. Till projektledare utses Kristina Thorvaldsson, planeringskontoret. Bäckaslöv - Övergripande målsättning Bäckaslöv är en del av en långsiktig vision för att förädla marken längs med järnvägen från Växjö centrum ut till Norra Bergundasjön. Ett stråk av natur, parker och stadslik bebyggelse ska här förbinda Växjösjön med Norra Bergundasjön. Den centrala staden ska förtätas längs med järnvägen och göra så att Bäckaslöv får en mer stadslik bebyggelse. Den nya stadsdelen är planerad att byggas på ett sätt som ger möjlighet till en hållbar livsstil för boende, besökande och för de som arbetar i stadsdelen. Närheten till centrum och till naturen ska ge unika kvaliteter. Sambanden med omkringliggande stadsdelar ska vara tydlig. Här möter en blandning av natur, mark och vatten; boende, rekreation, kommunikation, kultur och service. I Bäckaslöv planeras för närhet mellan människor, såväl genom boende som genom service och kultur. Närheten till naturen ska ge bra förutsättningar för ett sunt liv. Bebyggelsen föreslås bli blandad med olika alternativ för boende och service. Utformningen ska variera mellan slutna kvarter till en öppen bebyggelsekaraktär. I kvarteren mot järnvägen kan kontor och handel etableras som en utvidgning av Handelsplats I11. Trafikflödet genom Bäckaslövs boulevard, som förbinder Storgatan med Söderleden, ska ge stadsdelen liv och puls, vilket är avgörande förutsättningar för service och handel. Bäckaslöv ska ge möjlighet till det nära livet för människor i alla åldrar. Med närhet menar vi en blandning och variation av service, boende, arbetsplatser, rekreation. Det ska vara enkelt att bo i Bäckaslöv, enkelt att göra hållbara val i en stadsstruktur som kännetecknas av hög miljömässig och arkitektonisk kvalitet. Bakgrund Bäckaslöv etapp 2 Bäckaslöv är uppdelat i 5 etapper där etapp 1 utgörs av kv. Skärvet 6 m fl, väster om Söderleden. Etapp 2 avgränsas av Söderleden i öster, gamla Bäckaslövsvägen och nuvarande genomfartsgata i söder samt järnvägen i norr. Den sträcker sig från Söderleden fram till Sambandsvägens förlängning över järnvägen och inbegriper hela sträckningen av Bäckaslövs Boulevard, från Söderleden till vägtunneln under järnvägen i väster.

138 Ytan är på ca 15 ha. Etapp två innehåller nya kvarter och bebyggelseområden till en uppskattad area om m2 BTA. Här startar det centrala grönstråk som går genom hela stadsdelen och som i väster ansluter till Norra Bergundasjöns stränder samt det dagvattenstråk som kommer norrifrån. Genomförandet av etappen innebär kommunala investeringar i en ny vägtunnel under järnvägen i väster, en ny kombinerad gång- cykel- och bilbro över järnvägen i Sambandsvägens förlängning, en ny gång- och cykelbro i Kasernvägens förlängning samt en ny stadsgata som löper parallellt med järnvägen genom hela Bäckaslöv och som går under arbetsnamnet Bäckaslövs boulevard. Tidplan och etappindelning av dessa är beroende av de resultat och ställningstaganden som görs i trafikplanen för Växjö våren Målsättningen är att lägga fast en kostnadsfördelning och tidplan för de större infrastrukturinvesteringarna inför samrådet av detaljplanen. Utgångspunkten för detaljplanen är att tekniska förvaltningen senast 2016 har lämnat nuvarande tomt inom Bäckaslöv 1. Projektmål Bäckaslöv etapp 2 För bästa möjliga slutresultat ska plan- och exploateringsprocessen ska kännetecknas av en bred och kreativ dialog med externa intressenter som gynnar samarbete och samverkan. Arbetet ska dra nytta av de erfarenheter som gjorts och görs inom Bäckaslöv etapp 1 samt kontinuerligt följa upp och utvärdera processen för intern, extern och politisk återkoppling. Syftet är att om möjligt höja den miljömässiga kvaliteten ytterligare. Stadsmiljön ska kännetecknas av en hög miljömässig och arkitektonisk ambition och kvalitet. Ny bebyggelse, främst längs med Bäckaslövs Boulevard ska vara blandad. Kvartersstrukturen skall utformas så att den möjliggör verksamheter, publik verksamhet, utbildningsverksamhet och kommersiella lokaler i bottenplan med en kombination av bostäder, kontor och servicelokaler ovanför.

139 Området ska hysa olika typer av boende- och upplåtelseformer. Stor vikt ska läggas vid förutsättningarna för kommersiella etableringar, främst längs med Bäckaslövs Boulevard. Förväntat resultat, etapp 2 1. Exploateringen kommer att investera ca xx kr och förväntas ge ett resultat på xx kr. 2. Utöver det investerar kommunens skattefinansierade del ca xx kr Dokument och politiskt beslut Planprogram Bäckaslöv, Växjö 10:56 m.fl, Växjö kommun. BN 2012:29 Projektledarens uppdrag Att driva projektet i linje med platsvarumärket Europas grönaste stad, Att samverka med utvalda byggherrar för att säkerställa att varje enskilt byggprojekt uppfyller projektets målsättningar. Att ta fram och driva projektet efter projektbudgeten. Att ta fram detaljerad projektbeskrivning samt driva projekt enligt tidplan. Att kontinuerligt informera styrgrupp om projektets fortskridande. Att ombesörja så att relevant information om projektet finns tillgängligt på Växjö kommuns hemsida. Tidplan Projekstart Projektslut i enlighet med detaljerad tidplan. Resurser Projektet drivs som ett exploateringsprojekt inom ramen för Växjö kommuns exploateringsbudget. Kommunstyrelsen beslutar om projektbudget i samband med beslut om interbudget i oktober varje år. Projektledare 50 % (finansieras inom projektet) Omkostnader kopplade till projektet finansieras inom projektbudget. Revidering av projektbeställning Beslut om revidering av projektbeställning/projektbeskrivning tas av styrgruppen för stadsutveckling.

140 BILAGA 1: ETAPPINDELNING BÄCKALÖV E5 E2 E1 E3 E4 E2

141 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Godkännande av projektbeställning samt uppdrag om detaljplan för Torparängen Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen antar projektbeställning för Torparängen. 2. Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja detaljplaneläggning av Torparängen enligt bilagd projektbeställning. Reservationer Socialdemokraterna och vänsterpartiet i arbetsutskottet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Kommunstyrelsen antog i augusti 2013 ett planprogram för Torparängen. Kommunstyrelsen gav då byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja planläggningen av området. Uppdraget har sedan dess avvaktat den lagändring kring vägtrafikbuller som träder i kraft i och med årsskiftet. För att Växjö kommun inte ska riskera att detaljplanen prövas mot äldre lagstiftning bör kommunstyrelsens uppdrag upprepas och ges i samband med att ny lagstiftning blir gällande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 december 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att Ett uppdrag om detaljplan har avvaktat den lagändring kring vägtrafikbuller som träder i kraft i och med årsskiftet. Uppdraget har vidare preciserats genom en projektbeställning kopplat till stadsdelsprojekt Torparängen. Underhandsdiskussion har först med Växjö kyrkogårds- och fastighetsförvaltning avseende angöring och avgränsning av begravningsplatsen. 14(36)

142 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Projektmål Torparängen Torparängen skall efter genomförandet innehålla följande: Kännetecknas av en hög miljömässig ambition 500 fortsättning En tät, varierad bostadsbebyggelse där 50 % ska utgöras av småhus Framtidens småhusområde avseende miljö, gestaltning och täthet. En stadsdelspark som naturligt integrerar området i stadsdelen Teleborg och stråket längs Södra Bergundasjön. Bebyggelse i enlighet med Växjö kommuns träbyggnadsstrategi, Begravningsplats för Växjö fastighets- och kyrkogårdsförvaltning. Yrkanden Bo Frank (M): 1. Kommunstyrelsen antar projektbeställning för Torparängen. 2. Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja detaljplaneläggning av Torparängen enligt bilagd projektbeställning. Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): 1. Kommunstyrelsen antar projektbeställning för Torparängen med följande ändring: Punkt 2 under projektmål för Torparängen ändras från En tät, varierad bostadsbebyggelse där 50 % ska utgöras av småhus Framtidens småhusområde avseende miljö, gestaltning och täthet till En tät och varierad bostadsbebyggelse. 2. Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja detaljplaneläggning av Torparängen enligt bilagd projektbeställning med ovanstående ändring. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 15(36)

143 ÄRENDE Dnr KS Kristina Thorvaldsson projektledare Tel Kommunstyrelsen Godkänannde av projektbeställning samt uppdrag om detaljplan för Torparängen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta projektbeställning för Torparängen ge byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja detaljplaneläggning av Torparängen enligt bilagd projektbeställning. Bakgrund Kommunstyrelsen antog i augusti 2013 ett planprogram för Torparängen. Kommunstyrelsen gav då byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja planläggningen av området. Uppdraget har sedan dess avvaktat den lagändring kring vägtrafikbuller som träder i kraft i och med årsskiftet. För att Växjö kommun inte ska riskera att detaljplanen prövas mot äldre lagstiftning bör kommunstyrelsens uppdrag upprepas och ges i samband med att ny lagstiftning blir gällande. Ett uppdrag om detaljplan har avvaktat den lagändring kring vägtrafikbuller som träder i kraft i och med årsskiftet. Uppdraget har vidare preciserats genom en projektbeställning kopplat till stadsdelsprojekt Torparängen. Underhandsdiskussion har först med Växjö kyrkogårds- och fastighetsförvaltning avseende angöring och avgränsning av begravningsplatsen. Projektmål Torparängen Torparängen skall efter genomförandet innehålla följande: Kännetecknas av en hög miljömässig ambition En tät, varierad bostadsbebyggelse där 50% ska utgöras av småhus Framtidens småhusområde avseende miljö, gestaltning och täthet. En stadsdelspark som naturligt integrerar området i stadsdelen Teleborg och stråket längs Södra Bergundasjön. Bebyggelse i enlighet med Växjö kommuns träbyggnadsstrategi, Begravningsplats för Växjö fastighets- och kyrkogårdsförvaltning. Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden För kännedom Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

144 ÄRENDE Dnr KS Tekniska förvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef

145 Projektbeställning TORPARÄNGEN Kristina Thorvaldsson, Projektledare Planeringskontoret Växjö kommun

146 Beställare Växjö kommunstyrelse. Organisation Torparängen organiseras i enlighet med Handbok för projektledning av större stadsutvecklingsprojekt, se bilaga. Styrgrupp utgörs av styrgruppen för Stadsutveckling; Ove Dahl, kommunchef, Maria Sundell Isling, teknisk chef, Annelie Ekstedt, miljö- och hälsoskyddschef, Lars Wennerstål stadsbyggnadschef samt Paul Herbertsson, planeringschef. Till projektledare utses Kristina Thorvaldsson. Bakgrund Torparängen har sedan början av 1980-talet varit hemmaarena för Växjö BK. Här finns förutom fotbollsplaner även byggnader som använts för föreningens verksamhet. Växjö BK har numer flyttat sin verksamhet från området vilket öppnar upp för en förändrad markanvändning. Dokument och politiskt beslut Planprogram Torparängen, KS 2013:240 Projektmål Torparängen skall efter genomförandet innehålla följande: Kännetecknas av en hög miljömässig ambition En tät, varierad bostadsbebyggelse där 50% ska utgöras av småhus Framtidens småhusområde avseende miljö, gestaltning och täthet. En stadsdelspark som naturligt integrerar området i stadsdelen Teleborg och stråket längs Södra Bergundasjön. Bebyggelse i enlighet med Växjö kommuns träbyggnadsstrategi, Begravningsplats för Växjö fastighets- och kyrkogårdsförvaltning. Projektledarens uppdrag Att driva projektet i linje med platsvarumärket Europas grönaste stad, Att samverka med utvalda byggherrar för att säkerställa att varje enskilt byggprojekt uppfyller projektets målsättningar. Att ta fram och driva projektet efter projektbudgeten. Att ta fram detaljerad projektbeskrivning samt driva projekt enligt tidplan. Att kontinuerligt informera styrgrupp om projektets fortskridande. Att ombesörja så att relevant information om projektet finns tillgängligt på Växjö kommuns hemsida. Förväntat ekonomiskt resultat Projektet förväntas generera ett överskott till exploateringsbudgeten. Detta fastläggs i samband med samråd för detaljplan.

147 Tidplan Projekstart Projektslut i enlighet med detaljerad tidplan. Resurser Projektet drivs som ett exploateringsprojekt inom ramen för Växjö kommuns exploateringsbudget. Kommunstyrelsen beslutar om projektbudget i samband med beslut om interbudget i oktober varje år. Projektledare 50 % (finansieras inom projektet) Omkostnader kopplade till projektet finansieras inom projektbudget. Revidering av projektbeställning Beslut om revidering av projektbeställning/projektbeskrivning tas av styrgruppen för stadsutveckling.

148 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Arbetsutskottets beslut 1. Arbetsutskottet ställer sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings yttrande över förslaget till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden. 2. Arbetsutskottets beslut anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har fått möjlighet att yttra sig över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden. Svar ska lämnas senast den 29 december Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om bemanning i särskilda boenden för äldre syftar till att säkerställa att den enskilde får det bistånd som han eller hon har rätt till enligt 4 kap. 1 socialtjänst-lagen (2001:453), SoL, samt att insatserna genomförs med god kvalitet i den mening som avses i 3 kap. 3 SoL. Reglernas ändamål är således att säkerställa att socialnämnden och den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende lever upp till de krav som följer av lag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 10 december 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att Sveriges Kommuner och Landsting fredagen de 12 december kommer att fatta beslut om sitt yttrande till Socialstyrelsen i ärendet. Enligt det utkast till yttrande som Växjö kommun har fått ta del av framförs bland annat att SKL anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Regering, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting bör istället gemensamt verka för förstärkt kvalité 21(36)

149 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott och en bemanning efter behov på de särskilda boendena genom ett systematiskt kvalitetsarbete av kompetenta medarbetare. Skulle 505 fortsättning föreskrifterna ändå införas är 31 mars 2015 en orealistisk tidpunkt. Tidigast möjliga ikraftträdande är 1 januari (36)

150 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Socialstyrelsen 23(36)

151 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden förslag till beslut efter ordförandeberedning Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet ställer sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings yttrande över förslaget till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden 2. Arbetsutskottets beslut anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Växjö kommun har fått möjlighet att yttra sig över Socialstyrelsens remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden. Svar ska lämnas senast den 29 december Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om bemanning i särskilda boenden för äldre syftar till att säkerställa att den enskilde får det bistånd som han eller hon har rätt till enligt 4 kap. 1 socialtjänst-lagen (2001:453), SoL, samt att insatserna genomförs med god kvalitet i den mening som avses i 3 kap. 3 SoL. Reglernas ändamål är således att säkerställa att socialnämnden och den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende lever upp till de krav som följer av lag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 10 december 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att Sveriges Kommuner och Landsting fredagen de 12 december kommer att fatta beslut om sitt yttrande till Socialstyrelsen i ärendet. Enligt det utkast till yttrande som Växjö kommun har fått ta del av framförs bland annat att SKL anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Regering, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting bör istället gemensamt verka för förstärkt kvalité och en bemanning efter behov på de särskilda boendena genom ett systematiskt kvalitetsarbete av kompetenta medarbetare. Skulle Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

152 ÄRENDE Dnr KS föreskrifterna ändå införas är 31 mars 2015 en orealistisk tidpunkt. Tidigast möjliga ikraftträdande är 1 januari Beslutet skickas till Socialstyrelsen 2 (2)

153 YTTRANDE Vårt dnr: 14/6112 Ert dnr 40184/ (12) Per Sedigh Ellinor Englund Greger Bengtsson Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting anser, liksom Socialstyrelsen, att äldre personer som bor i särskilt boende ska få sina behov tillgodosedda. Det tillvägagångssätt som Socialstyrelsen ger uttryck för i sina föreskrifter och allmänna råd är inte ändamålsenligt utan riskerar att öka administration och kostnader utan motsvarande kvalitetsökningar. Socialstyrelsen har gjort två konsekvensbeskrivningar med väsentliga skillnader i vilken kostnadsökning föreskrifterna medför. Förslaget får inte genomföras utan ett berett beslutsunderlag. En fråga av denna omfattning bör beslutas av Sveriges Riksdag. Sveriges Kommuner och Landsting anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Regering, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting bör istället gemensamt verka för förstärkt kvalité och en bemanning efter behov på de särskilda boendena genom ett systematiskt kvalitetsarbete av kompetenta medarbetare. Skulle föreskrifterna ändå införas är 31 mars 2015 en orealistisk tidpunkt. Tidigast möjliga ikraftträdande är 1 januari 2016 Synpunkter och grund för förbundets ställningstagande Ökad kvalitet kan inte regleras fram det kommer genom ett systematiskt förbättringsarbete av kompetenta medarbetare Socialstyrelsen har i inspektioner 2010 och 2011 uppmärksammat missförhållanden inom särskilda boenden. Fokus i de uppföljningsrapporter som publiceras är exempel på bristande kvalitet inom dokumentation, aktiviteter, tillsyn, bemanning m.m. Det finns också en annan bild av de äldres livsvillkor på våra särskilda boenden. 9 av 10 personer som bor på äldreboenden är trygga och en lika stor andel har förtroende för personalen. Sammantaget är SKL:s bild att våra äldreboenden i huvudsak fungerar bra men att det finns vissa kvalitetsbrister. Under de senaste åren har det etablerats Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: ,

154 Vårt dnr: 14/ (12) arbetssätt som utgår ifrån kunskapsbaserade metoder inom äldreomsorgen. Effekterna på särskilda boenden har bl a uppvisat en påvisbar förbättring inom vård i livets slutskede, olämplig läkemedelsanvändning och minskade fallskador. SKL:s bedömning är att bestående kvalitetsförbättringar inte kan regleras fram det kommer från kompetenta medarbetare och systematiskt förbättringsarbete. Detaljstyrande beslut ger ökad byråkrati med oklar nytta De som idag bor på särskilda boenden har oftast ett omfattande hjälpbehov av omvårdnadsinsatser och tillsyn dygnet runt. Snabba förändringar av hjälpinsatser är vanligt. Detta kräver att personal som arbetar på de särskilda boenden snabbt kan anpassa hjälpen efter behovet. Den enskilde, personal och i förekommande fall anhöriga ska snabbt anpassa genomförandeplanen så att den täcker det aktuella behovet. Socialstyrelsens förslag att detta ska föregås av biståndsbeslut riskerar att fördröja processen och tillför normalt ingen ökad kvalitet för den enskilde. Det leder däremot till ökade administrativa kostnader för kommunerna. Socialstyrelsen överträder sitt normeringsbemyndigande De föreslagna föreskrifterna innebär förändringar i beslutsfattande samt stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Detta i en sådan omfattning att föreskrifterna bör beslutas av riksdagen. Det skulle säkerställa ett seriösare utredningsförfarande och prioriteringsöverväganden. SKL bedömer att skulle utformningen av dessa föreskrifter ligga inom Socialstyrelsens mandat bör en översyn av normeringsrätten snarast genomföras Bemanningskraven ökar kostnaderna utan motsvarande kvalitetsökning Äldreboenden ska alltid ha tillgång till personal så att den äldre kan få sina behov av hjälpinsatser och tillsyn tillgodosedda. Boendeenheter för dementa ska naturligtvis ha personal dygnet runt. Tekniska hjälpmedel ska i högre utsträckning användas för att öka den enskildes trygghet och självbestämmande Den föreslagna regleringen medför att personal i många fall kommer att finnas på äldreboenden utan att ha ändamålsenliga uppgifter. Det är särskilt allvarligt i de servicehus som finns i landets kommuner där nattbemanningen ofta består av en nattpatrull som ger omvårdnad och tillsyn till personer i eget boende och i servicehus. Införs föreskrifterna riskeras en avveckling av servicehusen Stora kostnadsökningar utan konsekvensbedömningar Socialstyrelsen har gjort räkneexempel där kostnadsökningen för staten som föreskriften medför kan variera mellan 0,25 till 13 miljarder. Kostnadsökningen för kommunen har Socialstyrelsen i det aktuella förslaget inte ansett sig behöva redovisa. Det är oseriöst att föreslå en så pass omfattande reform utan ett gediget och genomarbetat förslag där kostnadsberäkningar finns redovisade. Orealistiskt ikraftträdande

155 Vårt dnr: 14/ (12) Socialstyrelsen har valt att inte upphäva de redan beslutade föreskrifterna trots att de inte vill att de ska träda ikraft. De remitterade förslaget innebär omfattande förändringar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt för kommunerna.ett införande 31 mars är orealistiskt. SKL är starkt kritisk till denna hantering Kommentarer till de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden 3 kap. ansvar vid handläggning och uppföljning 1, 2 och 4 Undvik överflödiga och oklara föreskrifter Enligt föreskrifterna ska socialnämnden säkerställa att ett särskilt boende är bemannat på visst sätt och att den som bedriver verksamheten upprättar en genomförandeplan. Skyldigheten gäller både för verksamhet som drivs i egen regi och enskilt bedriven verksamhet. Bestämmelserna är utformade som om socialnämnden har tillsyn över de enskilt bedrivna särskilda boendeformerna för service och omvårdnad. Staten har sedan den 1 januari 2010 ensam ansvaret för all tillsyn av enskilt bedriven verksamhet inom socialtjänstområdet (se prop. 2008/09:160). Socialnämndens ansvar för att verksamheten uppfyller socialtjänstlagens krav på god kvalitet är dock oförändrat och gäller oavsett om verksamheten drivs i egen regi eller avtal har slutits med annan om att utföra uppgifterna. I 6 kap. 7 kommunallagen (KL) anges att de kommunala nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska vidare se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kontrollansvaret omfattar även de externa utförarna. Vidare anges i 3 kap. 19 att en kommun, innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till en extern utförare, ska tillförsäkra sig om att kommunen ges möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten. Bestämmelsen ändras något den 1 januari 2015 och kommunernas kontroll- och uppföljningsansvar förtydligas ytterligare (se prop. 2013/14:118). Förhållandet mellan kommunen och den externa utföraren regleras genom upprättande av avtal. Några andra medel att påverka enskilt bedriven verksamhet än de avtalsrättsliga har inte kommunen. På vilket sätt det är tänkt att kommunerna i alla särskilda boenden ska säkerställa bemanning och genomförandeplaner är oklart. Om bestämmelserna innebär att kommunen i avtal måste reglera bemanning och upprättande av genomförandeplaner så ska dessa föreskrifter enligt SKL tas bort. Skyldigheten för kommunen att se till att all verksamhet bedrivs enligt gällande föreskrifter framgår redan av kommunallagen. Dessutom återfinns samma reglering om bemanning och genomförandeplaner i den

156 Vårt dnr: 14/ (12) föreslagna föreskriftens fjärde kapitel men då direkt riktad till utföraren. En dubbel reglering i föreskriften är inte bara onödig utan även olämplig. En stor risk finns att avtalstexter inte blir helt kongruenta med bestämmelserna i föreskriftens kapitel 4. Sveriges Kommuner och Landsting vill också påtala att en skyldighet att agera vid missförhållanden eller vid påtaglig risk för missförhållanden redan finns genom de s.k. lex Sarah-bestämmelserna. Skyldigheten gäller kommuner men även andra som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Om bestämmelserna möjligen innebär någon ytterligare skyldighet för kommunerna framstår som oklart. Enligt förbundet är det olämpligt med föreskrifter där kraven är så otydligt formulerade att kommunerna inte kan veta vad som krävs för att de ska vara uppfyllda. Sammanfattningsvis anser förbundet att föreskrifterna inte behövs. Den bidrar snarast till att skapa oklarhet och ger sken av att socialnämnderna har större befogenheter än vad som faktiskt är fallet. Omsorgspersonalens kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Med hänvisning till ovanstående om onödig reglering bör även de allmänna råden under denna rubrik tas bort. Nämndens skyldighet framgår av kommunallagen och en dubbelreglering i föreskrifterna, dvs. både i kapitel 3 och 4, bör undvikas. God kvalitet enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Reglering finns i hälso- och sjukvårdslagen Oavsett om verksamhet bedrivs i egen regi eller av extern utförare så har kommunen ett ansvar för att den som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (SoL) erbjuds en god hälso- och sjukvård. Skyldigheten regleras redan i lag (hälso- och sjukvårdslagen) och kan därmed inte rekommenderas i allmänna råd. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting måste därför detta allmänna råd tas bort. Utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen En ändring av texten är önskvärd. Skäl till denna synpunkt redovisas i kommentar till 3 nedan. En alternativ text kan vara: Inför ett beslut om särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen bör socialnämnden utreda personens behov av service och omvårdnad inom följande områden: Texten i punkterna bör justeras rent språkligt.

157 Vårt dnr: 14/ (12) Dokumentation av beslut 3 Verkställighetsåtgärder i beslutsmeningen kan inte accepteras Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kan den föreslagna föreskriften inte accepteras. Enligt vedertagen doktrin och praxis är ställningstaganden kring detaljer vad gäller utformningen av en viss insats att betrakta som beslut om verkställighetsåtgärder. Justitieombudsmannen (JO 2005/06 s. 182) har bl.a. framfört följande: Socialnämnden har inte någon skyldighet att i ett beslut om bistånd avseende särskilt boende närmare ange hur biståndet skall utformas. I de allra flesta fall anges i beslutet endast att sökanden beviljas bistånd i form av särskilt boende. (s. 198) Utgångspunkten är att socialförvaltningens åtgärder som syftar till att verkställa ett biståndsbeslut inte kan överklagas. Det finns dock vissa åtgärder som rör verkställigheten och som har sådana rättsverkningar för den enskilde att han eller hon torde ha ett berättigat intresse av att få åtgärden prövad av domstol. Ett förordnande som rör verkställigheten av nämndens beslut om bistånd i särskilt boende kan inrymma moment som kan påverka den enskildes situation i flera hänseenden. Så kan vara fallet om han eller hon erbjuds plats i ett boende som ligger långt från hemorten. Ett annat sådant fall är om en placering sker i ett boende som inte har särskild kompetens att ta hand om personer med vissa sjukdomar eller ett boende som rent allmänt sett har en begränsad servicenivå. I sådana fall kan det ifrågasättas om verkställigheten av biståndsbeslutet i det enskilda fallet tillgodoser den enskildes rätt till en skälig levnadsnivå. (s ) Under senare tid har Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) i ett flertal rättsfall förtydligat rättsläget. Se RÅ 2007 ref. 62 I och II, RÅ 2010 ref. 91, HFD 2011 ref. 48 samt Regeringsrättens beslut den 17 mars 2010 mål nr Högsta Förvaltningsdomstolen menar att det normalt sett inte finns anledning för en domstol att gå närmare in på utformningen av beslut om bistånd och insatser. I praxis överlåts det på vederbörande nämnd att bestämma det närmare innehållet. Som skäl anger domstolen att sådana bedömningar och avvägningar ofta inte låter sig göras med utgångspunkt i endast ett enstaka ärende. Hänsyn måste tas till organisatoriska aspekter, tillgång till adekvat personal m.m. En viss flexibilitet måste också finnas. Ett ställningstagande till detaljerna vad gäller utformningen av en viss insats torde enligt HFD vara att betrakta som beslut om verkställighetsåtgärder. Rena verkställighetsbeslut anses inte vara överklagbara. Socialstyrelsens föreslagna föreskrift sätter denna praxis ur spel. Såsom föreskriften är formulerad och enligt vad som framgår av konsekvensbeskrivningen ska beslut fattas, inte bara om särskilt boende utan även om service och omvårdnad i boendet (se t.ex.

158 Vårt dnr: 14/ (12) Konsekvensutredningen s 5 och 15 service och omvårdnad som de är i behov av och har beviljats..). Det vill säga: beslut ska fattas om verkställigheten. En så radikal ändring av rättsförhållandena måste enligt förbundet föregås av en utredning och genomföras genom lagändring. De totala konsekvenserna måste utredas och kostnadsberäknas. Konsekvenser för domstolarna nämns inte I Socialstyrelsens konsekvensutredning diskuteras inte vilka eventuella följder en ändring i beslutsfattandet kan medföra och det finns inga beräkningar av kostnader för en ny typ av överklagningsbara beslut varken för nämndernas del eller för domstolarna. Här vill Sveriges Kommuner och Landsting också framhålla att i 11 kap. 2 Regeringsformen (RF) finns ett krav på lagform för bestämmelser som rör domstolarnas rättsskipningsuppgifter. Inte heller detta kommenteras av Socialstyrelsen. Risk för kostnadsökningar Socialstyrelsens föreslagna föreskrift med krav på beslut om det som idag är att betrakta som verkställighetsåtgärder, innebär att insatser för äldre kommer att likna insatsen personlig assistans enligt 9 2 LSS. Kostnaderna för personlig assistans har ökat dramatiskt vilket framför allt hänger samman med att antalet assistanstimmar per person ökar över tid. Socialstyrelsens föreskrift kan bidra till en liknande utveckling inom äldreomsorgen. Det blir ett gemensamt intresse för brukare, anhöriga och ansvariga för det särskilda boendet att så mycket service och omvårdnad som möjligt beviljas. Ökad administration och bristande flexibilitet Enligt förbundet inkluderar ett beslut om särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd den totala vård och omsorg, dygnet runt som den enskilde har behov av. Ett synsätt där servicen och omvårdnaden inte betraktas som en del av verkställigheten leder till ökad administration och bristande flexibilitet. Den enskilde kan inte enkelt få till stånd en ändring av beviljad service och omvårdnad utan måste invänta biståndsbedömaren som i sin roll som myndighetsutövare gör en ny utredning, bedömer biståndsbehovet och fattar ett nytt beslut. Bristande analys av Socialstyrelsen Socialstyrelsen konstaterar i Konsekvensutredningen (utifrån en analys) att en väsentlig orsak till att personer inte får den service och omvårdnad som de har behov av är att socialnämndens beslut har en mycket generell utformning. Beslutet tydliggör inte vilka konkreta behov den enskilde har rätt att få tillgodosedda i boendet t.ex. hjälp med hygien och mat, utevistelse och social samvaro m.m. Detta leder till att det inte sällan råder oklarhet om vilken service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet.

159 Vårt dnr: 14/ (12) Sveriges Kommuner och Landsting ifrågasätter kritiken av nämndernas beslut. En tillsyn som innebär en seriös och konstruktiv kritik av verksamheten, en kritik där de aspekter som granskats ytterst har sin grund i författningar välkomnas av Sveriges Kommuner och Landsting. Som framgår ovan har socialnämnden idag inte någon skyldighet att i ett beslut om bistånd avseende särskilt boende närmare ange hur biståndet ska utformas. I många fall har troligen nämnderna inte heller uppfattat att det finns ett behov av preciseringar eftersom bistånd till särskilt boende vanligtvis endast beviljas då den enskilde har mycket omfattande behov av service och omvårdnad, som dessutom varierar dag för dag. Kritiken av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen när det gäller beslutsfattandet framstår då som något märklig och Socialstyrelsens bedömning att alternativa lösningar till föreskrifter och allmänna råd saknas pga. bristernas karaktär kan starkt ifrågasättas. Någon alarmerande information om äldreomsorgen har inte framkommit som gör att beslutsfattandet i grunden måste förändras. Socialstyrelsens förskrift måste därmed, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, anses gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet (se 14 kap. 3 RF). Alternativ text Sveriges Kommuner och Landsting har emellertid samma uppfattning som Socialstyrelsen när det gäller vikten av att enskilda verkligen får sina behov tillgodosedda, att enskilda genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att insatser är av god kvalitet. Om det trots förbundets synpunkter anses angeläget och nödvändigt att mer än i dag tydliggöra vilka behov som ska tillgodoses genom det särskilda boendet kan krav om detta accepteras under förutsättning att en behovsbeskrivning endast ska göras i utredningen. Sveriges Kommuner och Landsting föreslår att föreskriften i så fall formuleras om exempelvis enligt följande: 3 Då socialnämnden fattar beslut om bistånd i form av särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre ska utredningen innehålla en beskrivning av den enskildes behov av service och omvårdnad. Beslutsmeningen ska enbart innehålla själva beslutet om bistånd i form av särskild boendeform. Lagform Med tanke på konsekvenserna för domstolarna kan lagform vara nödvändig om förändringen ändå vill genomföras. Genomförandeplan 4 har kommenterats ovan. Här kan tilläggas att även det allmänna rådet kopplat till föreskriften bör tas bort. Enligt förbundet räcker regleringen av genomförandeplaner i föreskriftens kapitel 4.

160 Vårt dnr: 14/ (12) Uppföljning av beslut 6 Texten i första strecksatsen bör ändras som en följd av SKL:s ovan redovisade synpunkter dvs. att verkställighetsåtgärder inte bör ingå i beslutsmeningen. En ny formulering kan exempelvis vara: - se till att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende tillgodoser den enskildes behov av service och omvårdnad. Behovet ska framgå av utredningen. 4 kap. Ansvar vid genomförande av beslut i särskilt boende Bemanning 1 I enlighet med tidigare redovisade synpunkter, dvs. att verkställighetsåtgärder inte bör ingå i utredningen, bör enligt förbundet punkt 1 ändras. Förslag till annan text kan vara: 1. att de personer som bor där får sina, i beslutsmotiveringen redovisade, behov av service och omvårdnad tillgodosedda, 1 och 2 samt tillhörande allmänna råd Tillgänglig personal ej bemanning Orden bemanna/bemannat/bemanning medför enligt Sveriges Kommuner och Landsting en inskränkning i kommunens möjlighet att styra över verkställigheten och minskar möjligheten till flexibla lösningar. Byts vara bemannat ut mot ha tillgång till personal så är det verksamhetens ansvar att lösa personalfrågan och verksamheten ges en möjlighet att skapa en organisation anpassad efter rådande förhållanden. I vissa fall kan man t.ex. ha en grundbemanning nattetid med en person och sedan använda kvälls- och nattpatrullspersonal vid behov. I andra fall kan det vara nödvändigt med fler personer hela tiden närvarande på boendet nattetid. När det gäller vissa boenden, där de boende har ett mycket begränsat behov av insatser (ibland kallade servicehus), kan tillgång till kvälls- och nattpatruller räcka. De ansvariga för verksamheten måste enligt förbundets uppfattning ha den bästa möjligheten att bedöma vilken personal som behövs och vilken organisering av personalen som är lämpligast vilket också oftast varierar över tid. Det är synnerligen kostsamt att ha en överkapacitet på personalsidan och den situationen bör undvikas. HFD/RegR har, som redan tidigare påpekats, i ett antal domar konstaterat att det är en uppgift för ansvarig nämnd att bestämma det närmare innehållet i och utformningen av beviljade insatser. För att en sådan ordning bör vara huvudregel talar, enligt domstolen, inte minst organisatoriska aspekter, tillgång till adekvat personal, behovet

161 Vårt dnr: 14/ (12) av viss flexibilitet och att ett annat förhållningssätt kan innebära betydande merkostnader för kommunen. (se t.ex. RÅ 2007 ref. 62 I och II, RÅ 2010 ref. 91 och HFD 2012 ref. 11). Risk för avveckling av vissa boendeformer I lagstiftningen saknas mer detaljerade bestämmelser om boendeformen särskilt boende för äldre. I äldre förarbetstext (prop. 1979/80:1 s. 284 och ) angavs tre grundläggande krav för den boendeform som då kallades servicehus: - bostaden ska vara så utformad och utrustad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv, - den boende ska varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för att den boende ska kunna klara sin tillvaro och känna sig trygg, och - det ska finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller medicinsk vård och som kan svara för att sådan ges. Servicehusen var inte bara till för äldre utan även andra med särskilda servicebehov skulle kunna komma i fråga som hyresgäster. I samband med den s.k. Ädel-reformen infördes de särskilda boendeformerna för äldre. Genom att använda begreppet särskilda boendeformer för service och omvårdnad som ett samlande begrepp för kommunens ansvar vad gäller äldre ville dåvarande regering markera att kommunen har stor frihet i fråga om hur äldres behov av sådant boende, service och vård ska tillgodoses. Bestämmelsen binder inte kommunen till att anordna en viss form av boende utan kommunen kan ordna de boendeformer som är mest ändamålsenliga med utgångspunkt i de lokala förhållandena (prop. 1990/91:14 s. 42). Socialstyrelsens föreslagna föreskrifter och allmänna råd om bemanning kommer troligen av ekonomiska skäl att omöjliggöra vissa typer av boenden. Även om det är vanligast att bevilja särskild boendeform för äldre då den enskilde har ett mycket omfattande behov av insatser så finns även i vissa kommuner boenden anpassade för personer med mycket marginella behov av service och omvårdnad. Införs krav på bemanning dygnet runt dvs. personal på plats på boendet dygnet runt, torde följden bli att dessa boenden avvecklas. En bedömning av detta saknas i konsekvensutredningen. Sveriges Kommuner och Landstings uppfattning är att verksamheten måste kunna anpassas efter rådande förhållanden. En specificerad fast bemanning på plats är inte alltid den optimala lösningen. Det är dock självklart att ett boende för dementa måste ha någon eller några anställda på plats på natten. Begreppet utan dröjsmål Uttrycket utan dröjsmål bör enligt förbundet strykas ur texten. Det är givetvis underförstått att då man snabbt uppmärksammat att en person är i behov av hjälp så ser man också till att snabbt utföra den insats som behövs. Alternativt ska begreppet enligt SKL preciseras i tid eftersom tidsrymden påverkar behovet av resurser och

162 Vårt dnr: 14/ (12) beräkningen vid tillämpning av finansieringsprincipen. Inspektionen för vård och omsorg har ansett att kravet på hjälp utan dröjsmål inte är uppfyllt då den enskilde får hjälp inom en till sju minuter (se dnr /2014). En sådan tolkning gör att begreppet snarare får innebörden omedelbart. 2 Allmänna råd Enligt förbundet måste ett tillägg göras i det allmänna rådets första stycke. Vid bedömningen av behovet av personal bör hänsyn även tas till de tekniska lösningar som kan finnas i boendet. Tekniska lösningar ersätter inte personal generellt sett men är ett bra komplement. Sådana lösningar kan vara bra inte bara pga. lokalers utformning utan även för att det finns personer som blir störda, som upplever det som ett intrång om personalen gör för täta tillsynsbesök i den enskildes bostad eller som genom sådana besök känner sig övervakade i en negativ mening. Det sker också en snabb utveckling av tekniska hjälpmedel som efterhand måste kunna implemeteras. Här kan tilläggas att Socialdepartementet under tidigare regering beräknade att kostnaderna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg väntas öka med 115 miljarder till För att klara det förespråkades bl.a. en ökad användning av tekniska lösningar (Den ljusnande framtid är vård. Delrapport från LEV-projektet). Genomförandeplan 3 Föreskriften bör, med anledning av ovan redovisade synpunkter, ändras. Texten med utgångspunkt i socialnämndens beslut om bistånd kan t.ex. ändras till med utgångspunkt i den beskrivning av den enskildes behov som framgår av socialnämndens utredning. 5 En följdändring bör enligt förbundet göras även i denna föreskrift. På vilket sätt servicen och omvårdnaden ska genomföras praktiskt kan t.ex. ändras till På vilket sätt service och omvårdnad ska tillgodose den enskildes behov rent praktiskt. God kvalitet i ett särskilt boende enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Även här bör enligt förbundet ordet bemannas bytas ut mot exempelvis vilken tillgång till personal som behövs Synpunkter kring Socialstyrelsens föreskriftsrätt Sveriges Kommuner och Landsting anser att det finns anledning att ifrågasätta om Socialstyrelsen har bemyndigande att besluta om vissa av föreskrifterna, i synnerhet

163 Vårt dnr: 14/ (12) gäller detta föreskriften om beslutsfattandet. Anledning till ifrågasättandet har förbundet tidigare redovisat i yttrande i samband med remissen av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (vårt dnr 12/2142 ert dnr 7993/2011) samt i cirkulär 13:2. Socialstyrelsen har vid flera tillfällen de senaste åren föreslagit och i vissa fall beslutat om föreskrifter som med all tydlighet visar antingen att Socialstyrelsen feltolkar sitt bemyndigande eller att myndighetens föreskriftsrätt är alldeles för omfattande. Enligt Sveriges kommuner och Landsting bör ändringar som kan få omfattande eller oanade ekonomiska konsekvenser, föregås av prioriteringsöverväganden och beslutas av Sveriges riksdag och inte av en myndighet. Förbundet har därför i samband med remisshanteringen av SOU 2014:49, till regeringen framfört ett behov av en översyn av Socialstyrelsens föreskriftsrätt (vårt dnr 14/4032, departementets dnr Ju2014/4445/KRIM). Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen gäller när riksdagen, regeringen eller en statlig myndighet fattar bindande beslut som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Eftersom en föreskrift är bindande gäller finansieringsprincipen och kommunerna ska kompenseras för de kostnader som den medför. Våren 2012 remitterade Socialstyrelsen de så kallade demensföreskrifterna. Konskevensbeskrivningen visade med räkneexempel kostnadsökningar i spannet 4 13 mdkr. I samband med att demensföreskrifterna beslutades i juni 2012 (ikraftträdande den 1/1 2014) skrev Socialstyrelsen i ett pressmeddelande att kostnadsökningarna ligger i spannet 4 10 mdkr. Någon skarp konsekvensanalys presenterades aldrig. I oktober 2012 presenterade Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag avseende särskilt boende för äldre personer för andra grupper än personer med demenssjukdom. Målet var att den författningen skulle träda i kraft den 1 januari I november 2013 ändrade Socialstyrelsen ikraftträdandet av demensföreskrifterna till den 31 mars Socialstyrelsen uttalade att det vore bättre med en föreskrift gällande både dementa och övriga äldre personer i särskilt boende. När denna föreskrift till slut remitterades den 11 november 2014 beräknades kostnadsspannet med räkneexempel till 0,25 1 mdkr. Detta med en målgrupp på cirka fler jämfört med demensföreskrifterna. Dessa räkneexempel uppfattar SKL som helt oseriösa. Någon skarp konsekvensanalys har alltså inte utarbetats. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ingen av föreskrifterna har hanterats i enlighet med finansieringsprincipen. Risk för skenande administrationskostnader Enligt föreskrifterna (3 kap. 5 ) ska socialnämnden regelbundet följa upp beslutet om bistånd. I de allmänna råden står att Uppföljningen bör göras fem till sju veckor efter

164 Vårt dnr: 14/ (12) inflyttning. Den bör därefter göras vid behov, dock minst en gång om året. I konsekvensutredningen väljer Socialstyrelsen räkneexemplet 1 gång per år á 45 minuter. Denna årliga uppföljning skulle då uppgå till 12 mnkr. Om vi i ställer beräknar uppföljningen med det räkneexempel som Socialstyrelsen använde vid demensföreskrifterna, dvs 1 timme varannan vecka och med SKL:s antaganden i övrigt blir administrationskostnaden i denna del närmare 900 mnkr. Därtill ska vi lägga administrationskostnader för genomförandeplanerna och inte minst kostnader för nattbemanning i de boenden med personer som inte har behov av fast nattbemanning. SKL har i nuläget inget underlag för att bedöma dessa kostnader. Kostnaden för överklaganden kommer vi inte kunna uppskatta för vare sig kommunerna eller domstolarna. Ikraftträdande Med tanke på omständigheterna som redovisats ovan ser SKL det som direkt olämpligt att föreskrifterna träder i kraft under Det krävs betydlig längre framförhållning än så för att genomföra dessa genomgripande förändringar på ett bra sätt. Enligt uppgift från Socialdepartementet i början av december kommer demensföreskrifterna att upphävas den 27 januari Att inte Socialstyrelsen upphävde demensförskrifterna när det blev klart att föreskrifter avseende äldre personer skulle ersätta demensföreskrifterna är beklagligt. Att de inte ens upphävdes när de nya remitterades är än mer beklagligt. SKL är starkt kritiskt till den osäkerhet som detta har skapat, en liknande situation får aldrig upprepas. Sveriges Kommuner och Landsting

165 Dnr 40184/2014 1(23) Avdelningen för regler och behörighet Sayran Khayati Konsekvensutredning förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden Inledning Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om bemanning i särskilda boenden för äldre syftar till att säkerställa att den enskilde får det bistånd som han eller hon har rätt till enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, samt att insatserna genomförs med god kvalitet i den mening som avses i 3 kap. 3 SoL. Reglernas ändamål är således att säkerställa att socialnämnden och den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende lever upp till de krav som följer av lag. Förslaget till föreskrifter och allmänna råd anger inte något specifikt bemanningstal, utan att bemanningen ska vara sådan att de krav som anges i SoL uppfylls. I detta avseende innebär inte föreskriften några nya åligganden för de berörda verksamheterna. Dessa regler innebär därför inte nödvändigtvis att verksamheternas personalkostnader kommer att öka. Om kostnader uppkommer beror på hur verksamheterna är bemannade idag. Författningsförslaget innehåller dock ett krav på att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt, det vill säga att boendet även ska vara bemannat nattetid. Detta åliggande kan medföra ytterligare kostnader för de berörda verksamheterna. De kostnader som redovisas i aktuell konsekvensutredningen är väsentligt lägre än de kostnader som framgår av den konsekvensutredning som avser Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Det beror huvudsakligen på att Socialstyrelsen nu enbart beräknat de kostnadseffekter som uttryckligen följer av kraven i föreskriften, det vill säga krav på att tydliga beslut fattas, att genomförandeplaner upprättas, att beslut och genomförandeplaner följs upp på SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax

166 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 2(23) individnivå samt de ytterligare kostnader som kravet på bemanning dygnet runt kan medföra. I den tidigare konsekvensutredningen beräknades även de kostnader som uppkommer till följd av gällande lagstiftning på området. Vidare har Socialstyrelsen modifierat flera av de antaganden som låg till grund för beräkningarna i den tidigare konsekvensutredningen. De nu aktuella antagandena grundar sig bl.a. på intervjuer med verksamhetsföreträdare i olika kommuner. Socialstyrelsen bedömer att dessa antaganden ger en mer rättvisande bild av vilka kostnader som kan vara förenade med författningsförslaget. Bedömningen av vilka konsekvenser och kostnader föreskriften medför försvåras av att det inte med säkerhet går att fastställa vilka faktiska resurser som behövs för de berörda verksamheterna att genomföra de olika moment som är reglerade i föreskriften. Socialstyrelsen har därför analyserat möjliga kostnadseffekter av reglerna utifrån olika räkneexempel där vi antagit vissa förhållanden, till exempel tidsåtgången för de olika moment som anges i föreskriften. Detta innebär att kostnaderna kan bli såväl högre som lägre beroende på vilka resurser som verksamheterna behöver avsätta för att implementera föreskriften. De sammantagna kostnaderna avseende krav på att tydliga beslut fattas, att genomförandeplaner upprättas samt att beslut och genomförandeplaner följs upp individnivå beräknas uppgå till cirka 122 miljoner kronor. Av dessa kostnader beräknas cirka 70 miljoner kronor vara engångskostnader och resterande cirka 52 miljoner kronor årskostnader. Kostnaderna för att säkerställa bemanning dygnet runt, det vill säga att boendet även ska vara bemannat nattetid, beräknas ligga i ett spann mellan 258 miljoner kronor och 1,03 miljarder kronor per år. Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag (S2012/2222/FST och S2012/3710/FST) att vägleda kommunerna i frågor om organisering av särskilt boende för äldre personer, t.ex. avseende bemanningen. Socialstyrelsen har bedömt att den vägledningen bör ske genom föreskrifter och allmänna råd. Skälet till Socialstyrelsens ställningstagande är att myndigheten i tidigare tillsyn och övrig uppföljning samt utvärdering sett brister i bemanningen. Dessa brister har medfört att verksamheternas kvalitet, innehåll och säkerhet för den enskilde inte har uppfyllt kraven i SoL. Socialstyrelsens bedömning är därför att det krävs föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av SoL.

167 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 3(23) Beskrivning av problemet Äldre personer som bor i en särskild boendeform för service och omvårdnad enligt 5 kap. 5 andra stycket SoL, särskilt boende, får inte alltid den service och omvårdnad som de har rätt till och behov av. Det kan till exempel handla om möjligheter till utevistelse eller nödvändig tillsyn för att inte utsättas för risker [8, 14]. Socialstyrelsen genomförde i november 2010 tillsyn över särskilda boendeformer för äldre i 48 kommuner. Sammanlagt besöktes cirka 100 boenden där personer med demenssjukdom bodde. Bland annat konstaterades att cirka 60 procent av dessa särskilda boenden var låsta och obemannade under kortare eller längre tid av natten. Socialstyrelsen bedömde att 58 procent av boendena hade en otillräcklig bemanning för att tillgodose de äldre personernas behov av trygghet och säkerhet nattetid [8]. Under 2011 genomförde Socialstyrelsen ytterligare en tillsyn som omfattade 168 särskilda boenden. Resultatet av Socialstyrelsens tillsyn visar att bemanningen och personalens kompetens inte alltid vilar på ett planerings- och styrningssystem som regelbundet säkerställer att personalgruppen har den rätta sammansättningen för att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Därutöver framkom att många äldre måste äta, duscha eller lägga sig efter ett schema som är anpassat efter den befintliga bemanningen, istället för att bemanningen anpassas till de äldres behov, dygnsrytm och vanor. Bristen på personal medför att de äldre inte får möjlighet att vara utomhus i den utsträckning som de önskar och har behov av. Tillsynen visar också att många äldre inte upplever att de har en meningsfull tillvaro i det särskilda boendet. Bland annat saknas möjligheter till individuellt anpassade sysselsättningar som t.ex. ett samtal eller en promenad. Tillsynen visar även att det inte är ovanligt att larm från de äldre inte besvaras omedelbart av personalen [14]. Tillsynens iakttagelser ligger i linje med de erfarenheter som patientorganisationer och enskilda har förmedlat till Socialstyrelsen. Under 2014 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en tillsyn i syfte att granska socialnämndernas arbete med att tillgodose de äldres behov av stöd och hjälp i särskilt boende med utgångspunkt från det ansvar som följer av SoL. Tillsynen visar bl. a. att det uppdrag och den information om den äldres behov av service och omvårdad som nämnden överlämnar till boendena ofta är otydliga och ofullständiga. Biståndsbesluten anger inte vilken service och omvårdnad som ska tillgodose den äldres behov. Inte heller i de utredningar som ligger till grund för besluten beskrivs behoven närmare. Det överlåts ofta till enskild omsorgspersonal att bestämma vilken service och omvårdnad som ska tillgodose den äldres behov av stöd och hjälp. Socialnämnderna saknar

168 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 4(23) ofta en systematisk kontroll av om den service och omvårdnad som ges verkligen tillgodoser de äldres behov. Även uppföljningen av den service och omvårdnad som ges på det särskilda boendet överlåts ofta till enskild omsorgspersonal. Övrig uppföljning som nämnderna låter genomföra är ofta övergripande och sker på en allmän nivå utan ett individuellt perspektiv. Mot bakgrund av de ovanstående bristerna bedömer IVO att socialnämnderna inte fullt ut säkerställer att de äldres behov av stöd och hjälp tillgodoses [16]. Utifrån den analys som Socialstyrelsen har gjort har myndigheten kunnat konstatera att en väsentlig orsak till att personer inte får den service och omvårdnad som de har behov av är att socialnämndens biståndsbeslut har en mycket generell utformning. Beslutet tydliggör inte vilka konkreta behov den enskilde har rätt att få tillgodosedda i boendet t.ex. hjälp med hygien och mat, utevistelse och social samvaro m.m. Detta leder till att det inte sällan råder oklarhet om vilken service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet. Genomförandeplaner med uppföljningsbara mål kan i vissa fall saknas eller vara bristfälliga och kommunerna genomför i liten utsträckning uppföljning av besluten på individnivå [14, 7,16]. När kommunen ingår avtal om innehållet i verksamheten med en privat utförare eller ger direktiv till den egna verksamheten görs det därför på bristfälligt underlag. Detta betyder att verksamhetens bemanning inte styrs av den enskildes individuella behov, utan av generella anvisningar. Avtalen och direktiven har således ofta liten koppling till de verkliga behoven på individnivå. För att bemanningen ska tillgodose behoven hos personer i särskilt boende krävs därför att behoven utreds och dokumenteras så att de sammantaget kan ligga till grund för ställningstaganden om hur mycket personal som krävs vid olika tider på dygnet. Att det finns en tillräcklig bemanning kan emellertid inte ensamt säkerställa att personer får sina behov tillgodosedda i särskilda boenden. Det krävs också att personalen har tillräcklig kompetens och att de anställda kontinuerligt får möjlighet till handledning i sitt arbete. Det är också nödvändigt att personalen har tillgång till arbetsledning i det löpande arbetet. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Socialstyrelsen har enligt 8 kap. 1 2 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937), SoF, bemyndigande att besluta om föreskrifter och allmänna råd som rör omsorgen om äldre.

169 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 5(23) De föreslagna bestämmelserna i 3 kap. 1, 2, 4, 5 och 6 och 4 kap. 1-6 grundar sig på bemyndigande i 8 kap. 1 2 SoF att inom socialtjänsten meddela föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personlig säkerhet och hälsa i verksamhet som rör äldre personer. Bestämmelsen i 3 kap. 3 grundar sig på bemyndigande i 8 kap. 5 SoL att meddela föreskrifter om verkställighet av 11 kap. 5 SoL. Beskrivning av förslaget till föreskrifter och allmänna råd De föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen föreslår ska tillämpas vid handläggning och uppföljning av ärenden samt vid genomförande av beslut om bistånd i form av boende i sådan särskild boendeform för service och omvårdnad som avses i 5 kap. 5 SoL. Kraven och rekommendationerna ska tydliggöra hur verksamheterna ska bemanna ett särskilt boende så att personerna som bor i boendet får den service och omvårdnad som de är i behov av och har beviljats. Bemanningen ska också vara sådan att servicen och omvårdnaden kan genomföras så att personens hälsa i större utsträckning kan bevaras i stället för att försämras i onödan. För att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska kunna ta ställning till vilken bemanning som är lämplig, behöver verksamheten veta vilken service och omvårdnad som den enskilde behöver få i boendet. Enligt författningsförslaget ska socialnämndens dokumentation av beslutet därför ange vilken service och omvårdnad som ska ges i boendet. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska enligt författningsförslaget upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt i socialnämndens beslut. Genomförandeplanen ska utvisa hur och när servicen och omvårdnaden ska utföras så att den enskilde får en omsorg som är av god kvalitet, utformad utifrån personens behov och förutsättningar. För att stärka funktioner och skapa förutsättningar för goda livsvillkor behöver stödet utformas utifrån individuella behov. Det kan t.ex. handla om att personen får stöd att klara av att duscha själv i stället för att bli avduschad. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bör enligt författningsförslaget, med varje genomförandeplan som underlag, sammanställa det totala behovet av service och omvårdnad och utifrån detta analysera behovet av omsorgspersonal. Analysen bör därefter ligga till grund för ett ställningstagande om hur boendet ska bemannas så att individernas behov tillgodoses. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende behöver även ta hänsyn till vilka andra arbetsuppgifter som personalen måste utföra i boendet. Exempel på sådana arbets-

170 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 6(23) uppgifter kan vara dokumentation, personalmöten, köksarbete, städning av gemensamma lokaler samt hälso- och sjukvårdsuppgifter som har delegerats. Socialnämnden ska enligt författningsförslaget följa upp varje beslut om bistånd som fattats av nämnden. Uppföljningen syftar till att säkerställa att varje enskild person får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska även regelbundet följa upp genomförandeplanen och vid behov revidera den. Enligt författningsförslaget har såväl socialnämnden som den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ansvar för att ett särskilt boende är bemannat dygnet runt. Bemanningen ska vara sådan att varje person utan dröjsmål kan få det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Vid bedömningen av hur ett särskilt boende ska vara bemannat bör bl.a. lokalernas utformning och personalens kompetens beaktas. Alternativa lösningar Alternativ till lösningar kan vara olika former av vägledning, till exempel i form av utbildningsinsatser eller handböcker. Socialstyrelsen bedömer dock att de brister som framkommit i tillsynen är av sådan karaktär att föreskrifter och allmänna råd är en mer ändamålsenlig lösning för att komma till rätta med problemen och därmed uppnå syftet; att förtydliga de krav som anges i SoL samt att stärka äldre personers rätt till en god service och omvårdnad på särskilda boenden i Sverige. Om ingen reglering kommer till stånd finns, enligt Socialstyrelsens bedömning, en risk för att bristerna som uppmärksammats kommer att kvarstå. Överväganden enligt 14 kap. 3 regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 regeringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip vad gäller inskränkningar i den kommunala självstyrelsen. Av författningsförslaget framgår att kommuner ska fatta tydliga beslut, upprätta genomförandeplaner, följa upp beslut och genomförandeplaner på individnivå och bemanna ett särskilt boende dygnet runt. Författningsförslaget innebär vissa nya åligganden för kommunerna och utgör därmed en inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

171 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 7(23) Äldre personer som bor i särskilda boenden har i regel ett stort behov av omsorg dygnet runt. Dessa personer riskerar att drabbas av onödiga komplikationer om de inte får behovsanpassad omsorg av kompetent personal. Som tidigare beskrivits är ändamålet med förslaget till föreskrifter och allmänna råd att tydliggöra vad som gäller för att verksamheterna ska anses ha tillräcklig bemanning och på så sätt uppfylla kraven i 4 kap. 1 och 3 kap. 3 SoL. Där framgår bl. a. att den enskilde har rätt att få de insatser som han eller hon har behov av för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att insatserna ska genomföras med god kvalitet. God kvalitet innebär i detta sammanhang bl. a. att varje person som bor i särskilt boende ska bemötas med respekt, omtanke och kunskap samt ges ett meningsfullt innehåll i vardagen. För att detta ska kunna uppnås måste insatserna utformas utifrån personens individuella förutsättningar. En bemanning som styrs utifrån dessa principer säkerställer även att personernas hälsa inte försämras i onödan. Sammantaget bedömer Socialstyrelsen att de föreslagna reglerna leder till en ökad tydlighet, ökad säkerhet och bättre livskvalitet för äldre personer som bor i särskilt boende. En bemanning som inte är dimensionerad utifrån de äldre personernas behov av omsorg utgör inte bara en säkerhetsrisk, utan åsidosätter även intentionerna med och bestämmelserna i SoL. Ett tydliggörande av lagstiftningens krav kan även bidra till att skapa en mer likvärdig omsorg på särskilda boenden runt om i landet. Med hänsyn till vad som nu anförts om reglernas bakgrund och syfte bedömer Socialstyrelsen att den inskränkning i den kommunala självstyrelsen som författningsförslaget innebär, inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. EU-rättslig påverkan Författningsförslaget bedöms inte ha någon betydelse för de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Berörda Kommunernas socialnämnder Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende, d.v.s. socialnämnden eller företag eller annan juridisk person med sådan verksamhet Personer som bor i särskilda boenden för äldre samt deras anhöriga och närstående Personer som arbetar i särskilda boenden Handläggare i socialnämnd Inspektionen för vård och omsorg, IVO

172 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 8(23) Ikraftträdande och informationsinsatser Socialstyrelsen föreslår att förslaget till föreskrifter och allmänna råd ska träda i kraft den 31 mars Socialstyrelsen kommer under november-december 2014 genomföra en konferensserie om bemanning i särskilda boenden. Metod och bakgrundsberäkningar för konsekvensutredningen Begrepp Heltidsekvivalenter Omsorgspersonal Sjukvårdspersonal Antal heltider som motsvarar det totala arbetade timmar som både heltid- och deltidspersonal arbetar Vårdbiträden och undersköterskor Sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal Informationsinsamling Denna konsekvensutredning är till viss del baserad på information som samlades in till en tidigare konsekvensutredning för Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (Dnr 7993/2011) [1]. Därtill har uppdaterad statistik tillkommit från Äldreguiden samt information från ett antal rapporter publicerade av Socialstyrelsen som har använts för beräkningarna nedan. Ytterligare intervjuer med sakkunniga har dessutom genomförts enligt lista nedan: Sofia Carlström, biståndshandläggare, Trosa kommun Carina Deall, biståndshandläggare, Bengtsfors kommun Marita Holm, enhetschef, Svenljunga kommun Camilla Hållnissa, biståndshandläggare, Mora kommun Kajsa Nilsson, enhetschef, Ovanåker kommun Yvonne Persson-Bergkvist, enhetschef, Bräcke kommun Eva Liljevall, konsult inom vård- och omsorgsplanering Per Schön, utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Rolf Ström, handläggare, Sveriges Kommuner och Landsting Pia Lindström, Inspektionen för vård och omsorg Sara Hallberg, analytiker på konsultföretaget Quantify Research, och Anders Gustavsson, partner i konsultföretaget Quantify Research och

173 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 9(23) anknuten till Sektionen för neurogeriatrik vid Karolinska Institutet, har på Socialstyrelsens uppdrag genomfört konsekvensutredningen, och har särskilt ansvarat för informationsinsamling och beräkningar. Antal berörda personer Den 1 oktober 2012 hade enligt Socialstyrelsens rapport personer över 65 år beviljats permanent särskilt boende och personer korttidsboende [2]. Samtliga dessa personer berörs av de föreslagna föreskrifterna. Antalet nyinflyttningar per år Det finns ingen tillgänglig rikstäckande statistik över hur många nyinflyttningar som sker i särskilt boende. Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppskattar omsättningen i särskilt boende till cirka 30 procent, det vill säga nyinflyttningar per år. Lönekostnader och bemanning Vi utgick ifrån Äldrecentrums beräkningar [3] för att uppskatta lönekostnader i olika yrkeskategorier. I deras beräkningar motsvarade kostnaderna för obekväm arbetstid och semestervikarier 23 procent av grundlönen. Semesterersättning och särskilda avtalstillägg motsvarade 1,7 respektive 2 procent. När alla dessa kostnader lagts till grundlönen beräknades pensionsförmåner till 43,1 procent av summan. SKL bistod med statistik över mediangrundlöner per 2012 i varje yrkeskategori. Ingen av medianlönerna avser speciellt särskilt boende utan är medianlöner i respektive yrkeskategori i hela äldreomsorgen. Socialstyrelsen samlade inom ramen för Äldreguiden 2011 in uppgifter från särskilda boenden i Sverige [4]. Bland annat uppgav varje boendeverksamhet vilken bemanning enheten hade under oktober 2010, samt hur många personer som bodde i boendet under samma tid. Det sammanlagda antalet arbetstimmar i kategorin vårdbiträde eller undersköterska för samtliga boenden under oktober summerade till 12,3 miljoner timmar (det vill säga inklusive både månadsanställd och timanställd personal). Generellt arbetar vårdbiträden och undersköterskor i genomsnitt 37 timmar per vecka om de är dagpersonal, och 36,33 timmar om de arbetar natt. Detta blir timmar per år för en dagpersonal om vi räknar med 52 veckor. Kostnaden för semestervikarier räknas in i den ordinarie omsorgspersonalens lönekostnad per heltid. För biståndshandläggare har ingen kostnad för vikariat räknats med i lönekostnaden. Kostnaden för denna tjänst avser därför heltidstjänster enligt årsarbetstid efter avdragen semester och helgdagar. Om vi antar att en heltid omfattar 40 timmar per vecka under 50 veckor i snitt och drar av 6 veckor á 40 timmar per år i semester, blir årsarbetstiden timmar per år för denna yrkesgrupp.

174 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Tabell 1 Lönekostnader år 2012 enligt statistik från SKL och tillägg enligt Lämplig bemanning (kronor) Grundlön per månad (median 2012) Biståndshandläggare Vårdbiträde Under- sköterska Särskilda lönearter* (23 %) Semesterersättning (1,7 %) Avtalstillägg (2 %) Bruttolön per månad Pensionsförmåner (43,1 %) Kostnad per månad Kostnad per år *OB-tillägg och vikariekostnader, ej tillämpligt för biståndshandläggare Driftsform Den 1 oktober 2012 bodde enligt Socialstyrelsens rapport cirka 21 procent av personer som bor permanent i särskilda boendeformer i bostäder som drevs i enskild regi. Motsvarande siffra för personer i korttidsboende är 12 procent [5]. Om vi antar att det inte finns några systematiska skillnader i behovet av ytterligare resurser enligt våra räkneexempel nedan, så kan vi alltså anta att ungefär en femtedel av kostnaderna i dessa räkneexempel skulle belasta privata företag (eller andra enskilda driftsformer). Kostnadsmässiga och andra effekter av förslagen Dokumentation av beslut (3 kap) Enligt författningsförslaget ska det av beslutet om bistånd i form av boende i särskild boendeform för service och omvårdnad framgå vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet. Av Socialstyrelsens rapport framgår att endast 17 procent av de som permanent bor i särskilt boende får ett biståndsbeslut där det framgår vilken service och omvårdnad som ska ges i boendet [6]. Många kommuner fattar alltså enbart beslut om inflyttning i särskilt boende, utan att ange vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet. I många av dessa kommuner behövs det därför ytterligare resurser för att utreda och fatta beslut om den service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet, för en person som ansöker om ett sådant boende.

175 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Därtill behövs i många av dessa kommuner en temporär ökning i resurser för att kunna utreda och fatta beslut om den service och omvårdnad som ska ges i det särskilda boendet, för de personer som redan bor i ett sådant boende, men där servicen och omvårdanden inte har dokumenterats i biståndsbeslutet. Detta medför ökade kostnader för berörda kommuner. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur lång tid det tar för en biståndshandläggare att idag utreda och fatta beslut om den service och omvårdnad som en person ska få i ett särskilt boende. Det går därmed inte med säkerhet beräkna hur stora kostnadsökningarna kan bli. Istället beskrivs nedan olika räkneexempel för att belysa möjliga utfall. Intervjuer med verksamhetsföreträdare i olika kommuner antyder att en arbetsmodell som följer föreskrifterna innebär ytterligare 75 minuter arbetstid för att utreda och fatta beslut om särskilt boende och om den service och omvårdnad som personen ska få i boendet, jämfört med en kommun som inte fattar ett sådant beslut. I ett räkneexempel undersöker vi vilka ytterligare resurser som kan behövas för utredning av och beslut om den service och omvårdnad som personen ska få i boendet. Vi antar att varje utredning tar ytterligare 75 minuter för kommuner där sådana beslut inte fattas idag. Om detta berör 83 procent [6] av totalt nyinflyttningar varje år så behövs ytterligare handläggningstimmar i landet. Detta motsvarar 18 heltider om varje handläggare arbetar timmar per år (se särskilt metodavsnitt). Detta motsvarar en kostnadsökning om 8,6 miljoner kronor per år om vi utgår från en årslönekostnad på kronor per handläggare (se särskilt metodavsnitt). Dessa beräkningar är förstås beroende av de antaganden vi har gjort. På motsvarande sätt kan vi i ett räkneexempel undersöka vilka resurser som kan behövas för att kommunerna ska kunna utreda och fatta beslut om service och omvårdnad för personer som redan bor i ett särskild boende men som idag saknar ett biståndsbeslut där det framgår vilken service och omvårdnad som ska ges i boendet. I dessa fall behöver en ny utredning göras där biståndshandläggaren besöker personen i det särskilda boendet. Vi antar att varje sådan utredning tar 45 minuter i genomsnitt och återigen att sådana beslut saknas för 83 procent (dvs ) av samtliga personer som bor i särskilt boende. Detta motsvarar handläggningstimmar, 35 heltider eller 16,9 miljoner kronor i kostnader (enligt samma antaganden om arbetstid och lön som ovan). Därtill kan transportkostnader tillkomma för biståndshandläggarens besök vid särskilda boenden. Om vi antar att en biståndshandläggare vid varje tillfälle kan utreda fem personers behov av service och om varje månad och att varje transport till och från varje besök tar 45 minuter innebär detta besök och arbetstimmar för transport. Kostnaden för detta

176 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) beräknas till 3,4 miljoner kronor. Även dessa beräkningar är beroende av de antaganden vi har gjort. Det bör noteras att kostnaden för att fatta nya beslut för personer som redan bor i särskilt boenden när föreskriften har trätt i kraft uppstår endast om kommunen bedömer att det finns behov av att fatta nya beslut. Resurserna som behövs för att tillse att samtliga personer som redan bor i särskilt boende har ett beslut där även behovet av service och omvårdnad finns dokumenterat är temporära. Uppföljning på individnivå (3 kap.) Enligt författningsförslaget ska socialnämnden regelbundet följa upp beslutet om bistånd. Av förarbeten till SoL framgår att socialnämnden har en skyldighet att följa biståndsbeslut på individnivå och säkerställa att beslutet verkställs (prop. 2005/06:115 s. 118). Författningsförslaget kan därför inte anses utgöra ett nytt åliggande i detta hänseende. Enligt en enkät från Socialstyrelsen till alla Sveriges kommuner under hösten 2011 hade 13 procent av personer i särskilt boende fått sitt biståndsbeslut uppföljt under det senaste halvåret [7]. Tolv procent av kommunerna uppgav att de inte regelbundet följer upp biståndsbeslut som rör särskilt boende. Istället hänvisar man till utförarnas uppföljningar av genomförandeplanerna och uppger att socialnämnden enbart följer upp beslut på begäran. I de kommuner där uppföljning inte sker idag kan nya resurser behövas, vilket medför ökade kostnader. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur lång tid det tar för en biståndshandläggare att genomföra en uppföljning. Det går därmed inte med säkerhet beräkna hur stora kostnadsökningarna kan bli. Istället beskrivs nedan olika räkneexempel för att belysa möjliga utfall. I intervjuer med verksamhetsföreträdare i olika kommuner framkom att ett uppföljningsbesök i snitt tar 45 minuter att genomföra. I följande räkneexempel undersöker vi vilka ytterligare resurser som kan behövas för att klara rekommendationen om att en initial uppföljning bör göras inom 5-7 veckor efter varje nyinflyttning. Vi antar att ett uppföljningsbesök tar 45 minuter i genomsnitt för en handläggare. Vid besöket träffar handläggaren den enskilde med eller utan anhöriga samt har ett möte med personal vid boendet. Om vi antar att hälften av de nyinflyttade inte får något uppföljningsbesök 5-7 veckor efter nyinflyttning i dag, behövs resurser för att klara ytterligare besök. Detta motsvarar handläggningstimmar, 6 heltider eller 3,1 miljoner kronor per år (enligt samma antaganden om arbetstid och lön som ovan). Därtill kan transportkostnader tillkomma för biståndshandläggarens besök vid särskilda boenden. Om vi antar att en bistånds-

177 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) handläggare vid varje tillfälle kan följa upp fem biståndsbeslut och att varje transport till och från varje besök tar 45 minuter innebär detta besök och arbetstimmar för transport. Kostnaden för detta beräknas till 0,6 miljoner kronor. Vidare undersöker vi vilka resurser som kan behövas för att klara rekommendationen om årlig uppföljning av biståndsbeslut för samtliga personer i särskilt boende. Om vi antar att sådana uppföljningsbesök idag genomförs för 13 procent av personerna som bor i särskilt boende, att uppföljning inte sker alls för 12 procent samt att det sker för hälften av de resterade personerna behövs ytterligare resurser för att klara besök. Detta motsvarar handläggningstimmar, 21 heltider eller 10,1 miljoner kronor per år. Därtill kan transportkostnader tillkomma för biståndshandläggarnas besök vid särskilda boenden. Om vi antar att en biståndshandläggare vid varje tillfälle kan följa upp fem biståndsbeslut och att varje transport till och från varje besök tar 45 minuter innebär detta besök och arbetstimmar för transport. Kostnaden för detta beräknas till 2 miljoner kronor. Kompetens biståndshandläggare (3 kap.) Kommuner där nödvändig kompetens saknas kan behöva investera i vidareutbildning av sin personal. Ökad kunskap om demenssjukdom och dess påverkan på kroppens fysiska, psykiska och sociala funktioner förväntas emellertid förbättra biståndshandläggarnas möjligheter att genomföra behovsutredning, fatta beslut och följa upp dessa beslut. I förlängningen förväntas detta leda till en bättre omvårdnad för varje enskild i särskilt boende. Verksamhetens ansvar för bemanning av omsorgspersonal dagtid (4 kap.) Det framgår av bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 kap. 3 SoL att den enskilde har rätt att få de insatser som han eller hon är i behov av för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå samt att insatserna ska genomföras med god kvalitet. Av detta följer att det i ett särskilt boende behöver finnas tillräckligt med personal som kan tillgodose varje persons behov enligt de beslut som socialnämnen har fattat med stöd av 4 kap. 1 SoL. Kravet på behovsanpassad bemanning i författningsförslaget innebär därför enbart ett förtydligande av vad som följer av SoL. Socialstyrelsen har därför inte beräknat kostnaderna för denna bemanning. Ansvar för bemanning av omsorgspersonal nattetid (4 kap.) I författningsförslaget anges att ett särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt. Detta innebär att personal måste finnas i verksamheten även under natten. Bemanningen måste vidare vara sådan så att personalen snabbt kan uppmärksamma om en person i boendet behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål ge den enskilde den hjälp och det stöd som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa.

178 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Under 2010 genomförde Socialstyrelsen en tillsyn över nattbemanningen i särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. Av tillsynen framgår att bemanningen inte var tillräcklig för att tillgodose de boendens trygghet och säkerhet nattetid i 58 procent av de inspekterade boendena. [8]. Dessa brister innebär att en ökad bemanning behövs under nattetid i berörda boenden vilket leder till ökade lönekostnader. Det saknas dock kunskap om hur nattbemanningen ser ut i boenden för personer utan demenssjukdom. Vi kan inte heller ange vilken bemanning som behövs i ett särskilt boende så att varje enskild omedelbart ska kunna få stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Vilken bemanning som ska finnas styrs av flera olika faktorer, såsom den enskildes behov, personalens kompetens och lokalernas utformning. Det går därför inte med säkerhet att beräkna exakt hur stor ökning i bemanningen som behövs. Istället beskrivs nedan olika räkneexempel för att belysa möjliga utfall. I följande räkneexempel undersöker vi vilka kostnader som utökningar i nattbemanning vid särskilda boende skulle kunna innebära. Vi antar att bristerna i nattbemanning är densamma vid särskilda boenden för personer utan demenssjukdom som vid de boenden där Socialstyrelsen gjorde sin tillsyn enligt ovan. Vi antar alltså att 42 procent av samtliga personer i särskilt boende har tillräcklig bemanning nattetid. Resterande 58 procent ( personer) har viss bemanning men inte tillräcklig. Om ett särskilt boende där 40 personer bor skulle utöka sin nattbemanning med ytterligare två timmar per natt innebär detta ytterligare ca 0,01 heltider eller kronor per år och boende, om vi antar att varje heltid kostar kronor per år (vilket är genomsnittet av lönekostnaderna för ett vårdbiträde och en undersköterska, se särskilt metodavsnitt). Om en motsvarande ökning skulle ske för samtliga särskilda boenden där bemanningsbrist finns innebär detta 542 heltider och 258 miljoner kronor per år. Om det istället skulle krävas en ökning som motsvarar ca 0,04 heltider per boende för att varje enskilds behov ska vara tillgodosett blir kostnaden istället 1,03 miljarder kronor per år. I timmar skulle det innebära att ett särskilt boende där 40 personer bor utökade sin nattbemanning med 8 timmar per natt. Ytterligare ett exempel som motsvarar en utökad nattbemanning med 5 timmar för ett särskilt boende med 40 personer (ca 0,02 heltider/boende) ger en ökad kostnad på 644 miljoner kronor per år. Om vi antar att 20 procent av kostnaderna belastar privata företag så innebär detta i våra räkneexempel mellan 52 och 206 miljoner kronor per år i ytterligare kostnader för bemanning av omsorgspersonal för dessa företag.

179 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Lämplig utbildning och erfarenhet i boendet (4 kap.) Ökad kunskap om demenssjukdom, ständig tillgång till kompetent arbetsledning samt tillgång till handledning vid behov är insatser som förväntas förbättra omsorgspersonalens möjligheter att bedriva en god omvårdnad om varje person i särskilt boende. Särskilda boenden där nödvändig kompetens saknas kan behöva investera i vidareutbildning för att följa de rekommendationer som finns i författningsförslaget. Det kan också behövas ytterligare investeringar avseende arbetsledning och handledning. Tillgänglig vidareutbildning för omsorgspersonal finns i olika former med varierande innehåll och omfattning. Svenskt Demenscentrum erbjuder till exempel Demens ABC, en nätbaserad grundkurs i demensvård baserat på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Demens ABC är tillgänglig för alla och är avgiftsfri. Den innehåller 10 kapitel och varje kapitel tar minuter att genomföra. Mer omfattande utbildningar inom demensvård och geriatrik/gerontologi finns i högskolornas regi. En utbildning som ger 7,5 högskolepoäng motsvarar 5 veckor heltid men kan ges under veckor på distans plus en uppstartsträff och ett tentamenstillfälle. En kurs kan ha cirka 50 deltagare till en kostnad av 5000 kr per person. Den statistik som finns tillgänglig över i vilken utsträckning personalen i särskilt boende erbjuds handledning är cirka 10 år gammal [9]. Då svarade 10 procent av kommunerna att all personal i demensvården erbjöds kontinuerlig handledning och 28 procent att handledning erbjöds delar av personalen. Handledning kan organiseras på olika sätt. Intervjuer med enskilda verksamheter visar exempel på allt mellan handledning i smågrupper om 8-10 personer varannan vecka under ett år, till kontinuerliga möten med större delar av personalen där de gemensamt reflekterar över verksamheten. Ansvar för att upprätta och följa upp genomförandplan (4 kap.) I författningsförslaget anges att en genomförandeplan ska upprättas för varje person som bor i särskilt boende. Därutöver ska genomförandeplanen regelbundet följas upp och vid behov revideras. Upprättande av genomförandeplaner och uppföljning av densamma förväntas förbättra omsorgspersonalens möjligheter att bedriva en god omvårdnad om varje person som bor i ett särskilt boende. Därtill kan den hjälpa personalen till att mer effektivt genomföra sitt arbete. Det tar tid att upprätta en tydlig genomförandeplan där det framgår hur den service och omvårdnad som den enskilde har beviljats skall genomföras samt hur lång tid personalen planerar att avsätta för att genomföra

180 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) servicen och omvårdnaden. De verksamheter där det finns brister i hur genomförandeplanen upprättas eller följs upp idag behöver avsätta mer resurser för detta. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur mycket tid personalen vid särskilda boenden behöver avsätta för upprättande och uppföljning av genomförandeplaner. Därför har vi i ett räkneexempel valt att illustrera hur stora kostnaderna skulle bli utifrån olika antaganden. I ett räkneexempel antar vi att upprättande av genomförandeplan tar 2 timmar i anspråk för en undersköterska i genomsnitt. Undersköterskan involverar sjuksköterska och rehabiliteringspersonal vid behov, men deras tid räknas in i de två timmarna i detta räkneexempel. Upprättande av genomförandeplaner för samtliga nyinflyttningar innebär arbetstimmar eller 31 heltider om vi antar en årsarbetstid om 1920 timmar (liksom tidigare räknar vi in semestervikarier i kostnaden för undersköterskan). Med en lönekostnad för en undersköterska på kronor blir totalkostnaden 15,3 miljoner kronor per år. Vidare antar vi att genomförandeplanen behöver uppdateras en gång per år i genomsnitt och att detta tar 30 minuter i anspråk för en undersköterska. Om detta sker för samtliga personer i särskilt boende motsvarar det timmar, 25 heltider eller 12,5 miljoner kronor per år i kostnader. På motsvarande sätt kan vi i ett räkneexempel undersöka vilka resurser som kan behövas för att upprätta en genomförandeplan för de personer i särskilt boende som idag saknar en sådan plan. Om en genomförandeplan ska upprättas för samtliga personer motsvarar det timmar eller 49,9 miljoner kronor i kostnader (enligt samma antaganden om arbetstid och lön som ovan). Resurserna som behövs för att tillse att samtliga personer som redan bor i särskilt boende har en genomförandeplan är temporära. Noteras bör att 88 procent av de äldre i särskilt boende redan idag har en genomförandeplan [10]. Därutöver framgår det av Äldreguiden att 69 procent av genomförandeplanerna följs upp [4]. De ovan redovisade räkneexemplen tar inte hänsyn till detta. Det betyder att de faktiska kostnaderna för att leva upp till föreskriftens krav om att genomförandeplaner ska upprättas och följas upp kan sannolikt bli lägre. Om vi antar att 20 procent av kostnaderna belastar privata företag så innebär detta i våra räkneexempel 5,6 miljoner kronor per år och

181 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) 10 miljoner kronor i engångskostnader för upprättande och uppföljning av genomförandeplaner för dessa företag. Övriga konsekvenser Socialnämndens ansvar att utan dröjsmål vidta åtgärder om de får kännedom om att en person inte får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda i det särskilda boendet, samt ansvar att säkerställa att genomförandeplan upprättas, kan i förekommande fall kräva ytterligare resurser utöver de som behövs för löpande uppföljning. Omfattningen av detta går inte att beräkna i denna konsekvensutredning. Generella konsekvenser Utöver de direkta konsekvenserna för kommuner och boendeverksamheter som diskuterats ovan kan vi förvänta oss mer generella konsekvenser som alla kan ha effekter också på kostnader för samhället. Bättre omsorg om de enskilda i särskilt boende förväntas att påverka deras hälsa vilket i sin tur gör att de i många fall lever längre. Detta innebär att de kan behöva sin plats i det särskilda boendet under längre tid. Positiva hälsoeffekter kan minska behovet av sjukvårdsinsatser. Utöver de direkta kostnadseffekter som beräknats i olika exempel ovan kan det därför finnas långsiktiga effekter som det saknas underlag för att beräkna. Bättre organisation och uppföljning vid boendeverksamheterna förväntas leda till en bättre arbetsmiljö. Detta kan leda till lägre personalomsättning om personalen i större utsträckning är nöjda med sin arbetssituation. En bättre arbetsmiljö kan också leda till färre sjukskrivningar om personalen kan undvika arbetsrelaterade skador och stress. Vid särskilda boendeverksamheter som däremot inte lever upp till kraven och t.ex. har för låg bemanning kan arbetsmiljön bli sämre i fall personalen upplever att kraven har ökat utan att mer resurser har tillkommit. Ett ökat behov av personal både i kommunen och i särskilda boenden har effekter på sysselsättningen, liksom regionala effekter i och med att det skapar arbetstillfällen runt om i landet. Osäkerhet i uppskattningen Det finns många osäkra faktorer i uppskattningarna ovan. Vi kommenterar de viktigaste i följande avsnitt. Bemanningen idag Äldreguiden samlar in egenrapporterad information från Sveriges särskilda boenden. Alla svarar inte vilket kan påverka resultaten ifall de som inte svarar skiljer sig väsentligt från övriga. Vidare finns risk för att den egenrapporterade informationen skiljer sig från verkligheten i vissa fall. Detta kan bero på att det kan vara svårt att uppskatta hur många

182 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) timmar som personalen har arbetat på respektive boende. Ibland delar flera boendeenheter på en och samma personalresurs vilket skapar en risk för dubbelräkning. En hög andel timanställd personal samt sjukfrånvaro bidrar också till osäkerhet i uppskattningarna av faktiskt arbetade timmar. Det kan inte heller uteslutas att boenden överrapporterar antalet arbetade timmar. Dubbelräkning och överrapportering talar snarare för att Äldreguidens statistik överskattar den faktiska bemanningen i vissa särskilda boenden. Detta skulle i förekommande fall innebära att kostnaderna i verkligheten skulle bli högre än de kostnader som framgår av våra räkneexempel. Lönekostnader Precis som i Äldrecentrums studie [3] har vi antagit samma kostnad för dag- som nattpersonal. Timlönen för nattpersonalen är högre eftersom de har högre OB-tillägg, men detta vägs upp av att de arbetar färre antal timmar per vecka. Därför bedöms vårt antagande vara rimligt. Vidare har vi inte tagit hänsyn till att månadsanställda och timanställda kan ha olika kostnader. Vi vet inte om kostnaden för timavlönad personal är högre eller lägre än för månadsavlönad personal. Timavlönad personal förväntas ha lägre lön per timme och vara mer flexibel vilket minskar risken för tillfällig överkapacitet. Å andra sidan förväntas deltidsanställd personal att behöva närmare arbetsledning och vara mindre effektiv än månadsanställd personal eftersom de senare förväntas känna de boende bättre. Enligt Äldreguidens statistik utgjordes 1-6 procent av bemanningen (i tid räknat) av timavlönad personal, vilket är tillräckligt lite för att eventuella skillnader i kostnader per timme ändå får begränsad effekt på den totala personalkostnaden. Variation mellan olika särskilda boenden Variation i nuvarande bemanning Många särskilda boenden har redan idag en god bemanning och i dessa boenden finns inget behov av ytterligare personal. I andra änden finns också boenden som har lägre bemanning idag än och dessa boenden kan behöva tillsätta mer personal än genomsnittet, beroende på de enskildas behov. Variation i bemanning på grund av storlek Våra räkneexempel tar inte hänsyn till att behovet av personal per person i boendet också kan bero på hur många som bor där. Ibland behöver ett litet boende mer personal per person än ett stort boende, till exempel om behovet av personal för en gemensam aktivitet inte beror på hur många personer som deltar. Det kan också vara tvärtom, till exempel har tidigare studier visat att aggressivitet och våld är vanligare i större boenden vilket kräver mer personal för att kunna hanteras [11].

183 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Variation i bemanning på grund av varierande behov och över tid Personalbehovet kan också variera mellan boenden med samma storlek. Bemanningen ska styras av de enskildas behov och därför kommer också behovet av personal att variera mellan boendeverksamheter. I vissa boenden behövs lägre bemanning medan det i andra boenden behövs högre bemanning. Därtill varierar behoven av bemanning över tid eftersom de enskildas hälsotillstånd i hög utsträckning avgör deras behov av hjälp och hur lång tid denna tar. Detta innebär att boendeverksamheterna behöver en flexibilitet i bemanningen som klarar av dagar och perioder då behoven är särskilt höga. På samma sätt kan viss överkapacitet uppstå under dagar eller perioder då de enskilda har lägre behov än normalt. Större boendeverksamheter har troligen bättre förutsättningar att klara av variationer i behovet av bemanning över tid eftersom de har större möjligheter att fördela personal över flera enheter med varierande behov. Variation i kostnader Även om behovet av personal är detsamma kan kostnaderna variera mellan olika boendeverksamheter, till exempel beroende på tillgång på personal och deras löneanspråk. Tillgången på kompetent personal varierar över landet liksom lönekrav och lönenivåer, vilket medför en geografisk variation i kostnaden för samma bemanning. Vidare kan boendeverksamhetens storlek och sammansättning av personer som bor där påverka i vilken utsträckning bemanningsscheman kan läggas optimalt. Små boendeverksamheter kan till exempel i högre utsträckning tvingas anställa deltidspersonal vilket kan leda till högre kostnader per arbetstid. Framtidsutsikter Vissa temporära ökningar i bemanning innebär en engångskostnad. Därutöver så kommer motsvarande kostnader för övriga resurser att återkomma varje år. Externa faktorer kommer att påverka utvecklingen av dessa kostnader över tid. Sådana faktorer sammanfattas nedan. Demografiska förändringar Antalet personer i stort behov av vård och omsorg väntas öka dramatiskt över de närmaste generationerna på grund av en stadigt åldrande befolkning. Detta innebär att fler platser på särskilt boende kommer att behövas så länge inte de sjuka bor kvar längre i ordinärt boende än idag. Detta kommer att leda till ytterligare ökade kostnader för särskilda boenden. Till exempel finns idag uppskattningsvis drygt personer med demenssjukdom i Sverige. Den siffran väntas öka till ca år 2020 och år 2030, dvs. det sker en kraftig ökning efter 2020 [12,13]. Folkhälsoeffekter Inom den gerontologiska forskningen har man länge diskuterat kring tre trender: kompression, uppskjutande eller förlängd sjuklighet över tid,

184 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) givet samma ålder. Nu används dessa inte enbart kopplade till sjuklighet utan även till funktionsförmåga, dvs. även om sjukligheten inte minskar så kan funktionsförmågan förbättras hos den äldre befolkningen över tid (man lever längre med sjukdom men behandling gör att sjukdomarnas negativa konsekvenser motverkas). För att analysera detta mer komplexa mönster behövs befolkningsstudier. Resultat från sådana svenska befolkningsstudier (t.ex. H70 i Göteborg och Kungsholmsprojektet i Stockholm) tyder på att funktionsförmågan hos de äldre har förbättrats under de senaste decennierna. En 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan. Huruvida dessa trender kommer att stå sig är svårbedömt. Å ena sidan har dagens och morgondagens äldre vuxit upp under förhållanden som är betydligt bättre än sin föräldrageneration (vilket talar för en fortsatt positiv hälsotrend), men å andra sidan kan t.ex. en ökad andel personer med övervikt och typ 2 diabetes motverka de positiva hälsotrenderna. Det vi med större säkerhet vet är att antalet mycket gamla personer kommer att fortsätta att öka, vilket också medför att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka. Det pågående longitudinella SNAC projektet (Swedish national study on aging and care) är i det sammanhanget mycket viktigt för att ge underlag för dessa diskussioner. Strukturella förändringar Under de senaste decennierna har vi sett en minskad inflyttning i särskilda boenden i och med att fler bor kvar i ordinärt boende med utökade hemtjänstinsatser. Denna trend motverkar den ökning i antalet personer i särskilt boende som vi förväntar oss på grund av de demografiska förändringarna. Behandlingsmöjligheter Mycket forskning bedrivs idag för att hitta effektiv sjukdomsmodifierande behandling för demenssjukdom. Om och när sådan finns tillgänglig kan behovet av särskilda boenden för personer med demenssjukdom minska. I vilken utsträckning beror på hur effektiv behandlingen är. Konsekvenser för företagen Antal och storlek på företagen Den 1 oktober 2012 bodde cirka personer i ett särskilt boende. Av dessa personer bodde cirka 21 procent i permanent särskilt boende som bedrivs i enskild regi. Motsvarande siffra för personer i kortidsboende är 12 procent [5]. I Sverige fanns 2011 cirka särskilda boenden [2]. Om vi antar att cirka 21 procent av dessa boenden bedrivs i enskild regi uppgår antalet särskilda boenden i enskild regi till cirka 540 stycken. Bland dessa särskilda boenden ingår även boenden som bedrivs av stiftelser eller ideella föreningar.

185 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Under 2012 bedrevs 86 procent av alla enskilt bedrivna särskilda boenden av privata företag. Det är huvudsakligen tre stora företag som äger en stor andel av särskilda boenden i Sverige som bedrivs i privat regi. Gemensamt ägde dessa tre företag 198 särskilda boenden i Sverige. Tillsammans har dessa tre företag cirka anställda [15]. Kostnader för företagen I aktuell konsekvensutredning har vi antagit att det inte råder några systematiska skillnader i behovet av ytterligare resurser för privata företag i förhållande till kommunalt drivna verksamheter, enligt våra redovisade räkneexempel. Detta har föranlett att kostnaderna för de privata företagen beräknas utgöra cirka en femtedel av de kostnader som redovisas i våra räkneexempel. Kostnaderna för kravet på dygnet runt bemanning, det vill säga att det särskilda boendet ska vara bemannat nattetid beräknas ligga på ett spann mellan 52 miljoner och 206 miljoner kronor per år. Kostnaderna för kraven på att genomförandeplaner ska upprättas och följas upp beräknas uppgå till 5,6 miljoner kronor per år och 10 miljoner kronor i engångskostnader. Övriga krav i föreskriften gäller enbart för socialnämnden och avser nämndens handläggning och uppföljning av beslut om bistånd. Därför berörs inte de privata företagen av dessa krav. Påverkan på konkurrensförhållanden Författningsförslaget innehåller inte några krav som begränsar företagens möjligheter att konkurrera på lika villkor. Socialstyrelsen bedömer därför att författningsförslaget inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Särskilda hänsyn till små företag De små företagen förväntas ha mindre administrativa resurser än de större företagen vilket innebär att kravet på dokumentation och uppföljning kan utgöra en större börda för dem. Socialstyrelsen bedömer emellertid att det inte finns något utrymme att ta någon särskild hänsyn till små företag, då reglerna i författningsförslaget syftar till att säkerställa att samtliga särskilda boenden, oavsett regi och storlek, ska leva upp till de krav som ställs i SoL.

186 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) Referenser 1. Socialstyrelsen. Konsekvensutredning - förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Dnr 7993/ Socialstyrelsen. Äldre - vård och omsorg den 1 oktober Stockholm: Socialstyrelsen; Wånell SE, B Trygg. Lämplig bemanning: i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum; Socialstyrelsen. Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre - delrapport Stockholm: Socialstyrelsen; Departemenspromemorian På väg mot en god demensvård. Samhällets insatser till personer med demenssjukdom och deras anhöriga (Ds 2003: 47). 10. Socialstyrelsen. Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre Jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Socialstyrelsen; Isaksson U, Aström S, Sandman PO, Karlsson S. Factors associated with the prevalence of violent behaviour among residents living in nursing homes. J Clin Nurs 2009; 18(7): Wimo A, Johanssona L, Jönsson L. Demenssjukdomarnas samhällskostnader och antalet dementa i Sverige Stockholm: Socialstyrelsen; Wimo A, Jönsson L. Demenssjukdomarnas samhällskostnader. Stockholm: Socialstyrelsen; Äldreuppdraget 2000: Socialstyrelsen. Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre - delrapport II Stockholm: Socialstyrelsen; Erlandsson S, Storm P, Stranz A, Szebehely M, Trydegård GD. Marketising trends in Swedish eldercare, competition, choice and calls for stricter regulation. I: Meagher G, Szebehely M, red. Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation,

187 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/ (23) oversight, extent and consequences. Stockholm: Stockholms universitet; s Inspektionen för vård och omsorg. Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg; 2014.

188 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 2 och 5 socialtjänstförordningen (2001:937) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid handläggning av ärenden samt vid genomförande och uppföljning av beslut som avser bistånd i form av boende i sådan särskild boendeform för service och omvårdnad som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453). 2 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med omsorgspersonal personal som genomför service och omvårdnad i det särskilda boendet enligt socialtjänstlagen (2001:453). Med person med demenssjukdom avses person med fastställd demensdiagnos eller som har demenssymtom där andra orsaker till symtomen uteslutits. 2 kap. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. 3 kap. Ansvar vid handläggning och uppföljning Bemanning 1 Socialnämnden ska säkerställa att varje särskilt boende är bemannat på ett sådant sätt

189 2 1. att den person som bor där får det bistånd som han eller hon har beviljats av nämnden, och 2. att servicen och omvårdnaden kan genomföras enligt den genomförandeplan som enligt 4 kap. 3 ska upprättas. 2 Socialnämnden ska säkerställa att ett boende som erbjuds är bemannat dygnet runt så att personal snabbt kan uppmärksamma om en person som bor där behöver stöd och hjälp och utan dröjsmål kan ge honom eller henne det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Omsorgspersonalens kompetens enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Socialnämnden bör erbjuda boende i särskilda boenden där omsorgspersonalen har - den kompetens som rekommenderas i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:12) om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre, - kunskaper om bestämmelsen om värdegrund i 5 kap. 4 första stycket socialtjänstlagen (2001:453), och - kunskaper om rekommendationerna i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Därutöver bör omsorgspersonalen i ett sådant boende dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som - kan stödja och vägleda den övriga personalen i arbetet med att genomföra service och omvårdnad, och - har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov hos en person. Om beslutet avser en person med demenssjukdom bör socialnämnden erbjuda honom eller henne ett boende där omsorgspersonalen även har - teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner, samt - förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Vidare bör omsorgspersonal vid behov få handledning.

190 3 God kvalitet enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Socialnämnden bör försäkra sig om att ett särskilt boende som erbjuds en person har tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal i enlighet med 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen Allmänna råd Socialnämndens utredning om en persons behov av service och omvårdnad i ett särskilt boende bör göras inom följande områden: - lärande och att tillämpa kunskap, t.ex. fatta beslut eller lösa problem - allmänna uppgifter och krav, t.ex. genomföra dagliga rutiner - kommunikation, t.ex. kommunicera genom att tala eller ta emot skrivna meddelanden - förflyttning, t.ex. bibehålla kroppsställning eller gå - personlig vård, t.ex. tvätta sig, klä sig eller äta - hemliv, t.ex. skaffa varor och tjänster, bereda måltider eller utföra hushållsarbete - mellanmänskliga interaktioner och relationer, t.ex. familjerelationer samt skapa och bibehålla informella sociala relationer. - viktiga livsområden, t.ex. grundläggande ekonomiska transaktioner - samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - känsla av trygghet. Socialstyrelsens publikation Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (2003) kan ge ytterligare vägledning om de områden som anges ovan. Dokumentation av beslut 3 Av dokumentationen av ett beslut om bistånd i form av boende i särskild boendeform för service och omvårdnad ska det framgå vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet så att det står klart vad beslutet kommer att innebära för honom eller henne i praktiken. Genomförandeplan 4 Socialnämnden ska säkerställa att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende upprättar en genomförandeplan enligt 4 kap. 3 för en person som bor i ett sådant boende. Allmänna råd Det bör vara den nämnd som har beviljat personen biståndet som ser till att genomförandeplanen upprättas.

191 4 Uppföljning av beslut 5 Socialnämnden ska regelbundet följa upp beslutet om bistånd. Allmänna råd Det bör vara den nämnd som har fattat beslutet om bistånd som följer upp beslutet. Uppföljningen bör göras fem till sju veckor efter inflyttning. Den bör därefter göras vid behov, dock minst en gång om året. En uppföljning kan föranledas av att - personens behov har förändrats, - personen eller närstående har framfört klagomål, eller - omständigheterna i övrigt är sådana att situationen inte är tillfredsställande. Vid varje uppföljningstillfälle bör socialnämnden - vid ett personligt sammanträffande i det särskilda boendet ta reda på vilken uppfattning personen har om hur hans eller hennes behov av service och omvårdnad har tillgodosetts i boendet, - vid behov hämta in närståendes och eventuell ställföreträdares uppfattning om hur personens behov av service och omvårdnad har tillgodoses, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i bestämmelsen om tystnadsplikt i 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), och - följa upp hur servicen och omvårdnaden har genomförts i förhållande till genomförandeplanen, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen eller i bestämmelsen om tystnadsplikt i 15 kap. 1 socialtjänstlagen. 6 Om socialnämnden får kännedom om att en person som bor i ett särskilt boende inte får sina behov av service och omvårdnad tillgodosedda, ska nämnden utan dröjsmål vidta de åtgärder som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Allmänna råd Åtgärder för att en person ska få sina behov tillgodosedda kan vara att - se till att den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende genomför servicen och omvårdnaden i enlighet med beslutet och genomförandeplanen, - utreda om personen har behov av ytterligare eller annan service eller omvårdnad, och - erbjuda personen ett annat särskilt boende.

192 5 Det bör vara den nämnd som har fattat beslutet om bistånd som ansvarar för att åtgärderna vidtas. Kompetens vid handläggning och uppföljning enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Allmänna råd I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2007:17) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer finns rekommendationer om vilken kompetens handläggare som arbetar med utredning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen (2001:453) avseende äldre personer bör ha. Om ett ärende avser en person med demenssjukdom bör handläggaren även ha - teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner, samt - förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. 4 kap. Ansvar vid genomförande av beslut i särskilt boende Bemanning 1 Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska bemanna boendet så 1. att de personer som bor där får det bistånd som de har beviljats, och 2. att servicen och omvårdnaden kan genomföras enligt den genomförandeplan som enligt 3 ska upprättas för var och en i boendet. 2 Varje särskilt boende ska vara bemannat dygnet runt. Bemanningen ska säkerställa att personal snabbt kan uppmärksamma om en person som bor där behöver stöd och hjälp samt utan dröjsmål kan ge honom eller henne det stöd och den hjälp som är till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Allmänna råd Vid bemanningen av ett särskilt boende bör det bl. a. beaktas hur lokalerna är utformade och vilka möjligheter omsorgspersonalen har att se och höra att en person som bor där behöver stöd och hjälp. Det bör även beaktas vilken kompetens personalen har. Behov av stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa kan föranledas av att en person riskerar att lida fysisk eller psykisk skada eller att tillfoga någon annan person sådan skada.

193 6 Kompetens i särskilt boende enligt 3 kap. 3 andra stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Omsorgspersonalen i ett särskilt boende bör dygnet runt ha tillgång till någon i personalen som - kan stödja och vägleda i arbetet med att genomföra service och omvårdnad, och - har befogenhet att omfördela arbetsuppgifter i syfte att tillgodose nya eller förändrade behov av service och omvårdnad. Om det i boendet bor en person med demenssjukdom, bör omsorgspersonalen även ha - teoretiska kunskaper om demenssjukdom och dess påverkan på fysiska, psykiska och sociala funktioner, samt - förmåga att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bör regelbundet bedöma omsorgspersonalens behov av handledning, enskilt eller i grupp. Om ett sådant behov finns, bör handledning erbjudas. Handledningen kan ge stöd vid hanteringen av svåra situationer och egna reaktioner som kan uppstå vid genomförandet av service och omvårdnad. Genomförandeplan 3 Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska för varje person som bor där upprätta en genomförandeplan med utgångspunkt i socialnämndens beslut om bistånd. Allmänna råd Genomförandeplanen bör upprättas så snart som möjligt, dock senast tre veckor efter inflyttning. 4 Genomförandeplanen ska, om det är möjligt, upprättas tillsammans med den som bor i det särskilda boendet. Allmänna råd Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bör vid behov ge närstående och eventuell ställföreträdare möjlighet att delta i arbetet med att upprätta genomförandeplanen, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i bestämmelsen om tystnadsplikt i 15 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453).

194 7 5 Av genomförandeplanen ska det framgå på vilket sätt servicen och omvårdnaden ska genomföras praktiskt. Planeringen ska göras med utgångspunkt i hur och när personen behöver få sina behov tillgodosedda. Allmänna råd Av genomförandeplanen bör det även framgå bl.a. - vilket eller vilka mål som gäller för den service och omvårdnad som ska utföras i det särskilda boendet, - hur servicen och omvårdnaden ska utföras och utformas för att fastställda mål ska uppnås, - om den som bor i det särskilda boendet har deltagit i planeringen och i så fall vilka hänsyn som har tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål, - om närstående har deltagit i planeringen och på vilket sätt de har utövat inflytande över den, - vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta planen, - när planen har fastställts, och - när och hur planen ska följas upp. Av genomförandeplanen bör det även framgå hur den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska samverka med nämnden, andra utförare eller andra huvudmän, till exempel hälso- och sjukvården. 6 Den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ska regelbundet följa upp och vid behov revidera den genomförandeplan som har upprättats. Allmänna råd Uppföljningen bör göras vid behov, dock minst en gång om året. God kvalitet i ett särskilt boende enligt 3 kap. 3 första stycket socialtjänstlagen Allmänna råd Med utgångspunkt i det samlade behovet av service och omvårdnad i ett särskilt boende bör en analys göras av tillgången till omsorgspersonal och ställning tas till hur boendet ska bemannas för att säkerställa att behoven hos varje person som bor där tillgodoses enligt den genomförandeplan som har upprättats enligt 3. Om det samlade behovet av service och omvårdnad förändras, bör den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende bedöma hur bemanningen behöver ändras för att varje person som bor där ska få sina behov tillgodosedda dygnet runt.

195 8 I analysen och bedömningen bör den som bedriver verksamhet i form av särskilt boende ta hänsyn till om omsorgspersonalen utför hälso- och sjukvårdsuppgifter som har delegerats. Övriga arbetsuppgifter som t.ex. dokumentation, köksarbete, förrådsarbete, städning av allmänna utrymmen och personalmöten bör även beaktas. 5 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 31 mars Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Sayran Khayati

196

197

198 Dnr 40184/2014 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Sayran Khayati Sändlista föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden 1. Kammarrätten i Jönköping 2. Förvaltningsrätten i Malmö 3. Förvaltningsrätten i Stockholm 4. Domstolsverket 5. Folkhälsomyndigheten 6. Försäkringskassan 7. Inspektionen för vård och omsorg, IVO 8. Regelrådet 9. Alsingsås kommun 10. Borlänge kommun 11. Borås kommun 12. Botkyrka kommun 13. Eskilstuna kommun 14. Filipstads kommun 15. Göteborgs kommun 16. Hammarö kommun 17. Helsingborgs kommun 18. Håbo kommun 19. Karlskrona kommun 20. Kiruna kommun 21. Kungsbacka kommun 22. Kävlinge kommun 23. Linköpings kommun 24. Luleå kommun 25. Malmö kommun 26. Mölndals kommun 27. Nacka kommun 28. Norrköpings kommun 29. Orust kommun 30. Oskarshamn kommun 31. Piteå kommun 32. Sollefteå kommun SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax

199 SOCIALSTYRELSEN Dnr 40184/2014 2(2) 33. Stockholms kommun 34. Sundsvalls kommun 35. Svenljunga kommun 36. Umeå kommun 37. Uppsala kommun 38. Västerviks kommun 39. Västerås kommun 40. Växjö kommun 41. Örebro kommun 42. Östersunds kommun 43. Almega 44. Akademikerförbundet, SSR 45. Alzheimerföreningen 46. Anhörigas riksförbund, AHR 47. Dietisternas Riksförbund, DRF 48. Demensförbundet 49. Fysioterapeuterna 50. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA 51. Föreningen Sveriges Socialchefer, FSS 52. Hela människan 53. Kommunal 54. Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga 55. Nationellt Nätverk för Demenssjuksköterskor 56. Pensionärernas Riksförbund (PRO) 57. Riksföreningen för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor, MAS 58. Stiftelsen Stockholm Läns Äldrecentrum 59. Svensk Sjuksköterskeförening, SSF 60. Svenska Logopedförbundet 61. Svenska Tandsköterskeförbundet, STF 62. Svenska vård 63. Svenskt Demenscentrum 64. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) 65. Sveriges kommuner och landsting, SKL 66. Sveriges Pensionärsförbund 67. Sveriges Tandhygienistförening, STHF 68. Vision 69. Aleris 70. Attendo 71. Famna, Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte 72. HSB Omsorg 73. Rosstorps vård- och omsorgsboende AB 74. Tiohundra 75. Vardaga

200 Tillägg: Remissvar Regional Innovationsstrategi (RIS) Inledning Näringslivskontoret har kommit in med ytterligare synpunkter på den Regionala Innovationsstrategin. Kommunchefen föreslår därför kommunstyrelsen att göra följande tillägg att infogas i Växjö kommuns remissvar om den Regionala Innovationsstrategin Under punkt fyra i remissfrågorna/svaren föreslås följande två tillkommande avsnitt: Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Detta område bör lyftas fram och markeras på ett mer tydligt sätt i den regionala innovationsstrategin. Arbetsintegrerande företag för dem som står längst bort från arbetsmarknaden kommer framöver att bli ett viktigt instrument för att bryta utanförskap. Behovet av alternativa driftsformer inom samhällstjänster samt utveckling av lokal service ökar. Kooperativa driftsformer är för många ett alternativ. Regionen bör därför aktivt stödja det initiativ som finns för att skapa ett forskningscenter för kooperation och socialt entreprenörskap. Kronoberg har som region goda förutsättningar att skapa ett Sverigeunikt center. Nyföretagande Det relativt låga nyföretagandet i kombination med en allt högre medelålder bland dem som driver företag innebär en utmaning för regionen. I Nyföretagarbarometern 2014, där andelen startade företag per tusen invånare mäts, placerar sig endast en av länets kommuner på den övre halvan i rankningen av landets kommuner. I länets kommuner startades mellan 2,23-5,29 företag/1000 invånare vilket kan jämföras med 6,27-14,59 företag/1000 invånare i de 50 bäst rankade kommunerna. Insatser för att förbättra nyföretagandet i regionen måste lyftas fram tydligare i den regionala innovationsstrategin. Växjö Ove Dahl Kommunchef

201 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över Regionförbundets remiss av förslag till regional innovationsstrategi Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar kommunchefens skrivelse daterad som yttrande över Regionförbundets remiss av förslag till regional innovationsstrategi med följande tillägg: En fjärde sektor, bredvid akademin, offentliga sektorn och näringslivet, är den sociala ekonomin och den idéburna rörelsen. Denna sektor/aktör är mycket viktig för innovationsklimatet, social hållbarhet och regionens utveckling. Bakgrund Växjö kommun har fått möjlighet att yttra sig över Regionförbundet södra Smålands förslag till regional innovationsstrategi. Innovationsstrategin (RIS) är en del av den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kronobergs län. RUS utarbetas av Regionförbundet södra Småland i samråd med kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. I RUS prioriteras det regionala tillväxtarbetet. RUS binder samman olika områden som är av betydelse för den regionala utvecklingen så som infrastruktur, IT, kompetensförsörjning, kultur, miljö, näringsliv och välfärd. Den regionala innovationsstrategin består av fyra målområden 1) Stärkt innovationskraft inom företag och organisationer 2) Innovationsfrämjande samverkan i regionen 3) Goda förutsättningar för innovationer 4) Starka utmaningsorienterade fokusområden Fokusområdena är Hållbart boende Konkurrenskraftig produktion Därutöver nya möjligheter i gränslandet mellan regionens branscher. 23(36)

202 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott fortsättning Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 8 december 2014 lämnat synpunkter över förslaget med utgångspunkt i följande 5 frågeställningar från Regionförbundet: 1) Hur stöder RIS utvecklingsarbetet i er organisation? 2) Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar Ni i som bidrar till att uppfylla målen i RIS? 3) Vilka ytterligare aktiviteter ser Ni som angelägna för RIS genomförande? 4) Vad saknar Ni för att driva utveckling i enlighet med strategin? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Åsa Karlsson Björkmarker (S): Arbetsutskottet lämnar kommunchefens skrivelse daterad som yttrande över Regionförbundets remiss av förslag till regional innovationsstrategi med följande tillägg: En fjärde sektor, bredvid akademin, offentliga sektorn och näringslivet, är den sociala ekonomin och den idéburna rörelsen. Denna sektor/aktör är mycket viktig för innovationsklimatet, social hållbarhet och regionens utveckling. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Carin Högstedts yrkande. 24(36)

203 Dnr Hägg Anders utredare Tel Regionförbundet Södra Småland Remiss: Regional Innovationsstrategi (RIS) Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås lämna följande remissvar som yttrande till Regionförbundet Södra Småland över förslag till Innovationsstrategi för Kronobergs Län. Bakgrund Innovationsstrategin (RIS) är en del av den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Kronobergs län. RUS utarbetas av Regionförbundet södra Småland i samråd med kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. I RUS prioriteras det regionala tillväxtarbetet. RUS binder samman olika områden som är av betydelse för den regionala utvecklingen så som infrastruktur, IT, kompetensförsörjning, kultur, miljö, näringsliv och välfärd. Inom dessa områden finns tydliga utmaningar och behov som regionen behöver ta ett gemensamt ansvar för. Strategier skapas för att kunna fördjupa sig i och på en mer detaljerad nivå kunna bemöta problematiken inom respektive område så som genom Länstransportplanen, Regional Digital Agenda, Kompetensförsörjningsstrategin och Kulturplanen. Med ett innovativt angreppssätt på hur regionen arbetar med dessa frågor kan kreativa och konkurrenskraftiga lösningar på identifierade problem utvecklas vilket skapar förutsättningar för en effektiv och hållbar regional tillväxt. Innovationsstrategin RIS bidrar i detta arbete med konkreta mål som behöver uppfyllas för att skapa förutsättningar för att stimulera till och förverkliga kreativa och nytänkande idéer inom ett antal områden och i gränslandet mellan dessa. Utöver detta förtydligar strategin begreppet innovation och pekar på konkreta goda exempel samt verktyg och metoder som aktörer i Kronoberg kan använda sig av i arbetet med produkt-, tjänste- och processutveckling. UTVECKLINGSENEHETN Kommunledningsförvaltningen 1 (8) Postadress, Besöksadress Tel Mobil Fax Org.nr Bg

204 Dnr Den regionala innovationsstrategin består av fyra målområden 1) Stärkt innovationskraft inom företag och organisationer 2) Innovationsfrämjande samverkan i regionen 3) Goda förutsättningar för innovationer 4) Starka utmaningsorienterade fokusområden Fokusområdena är Hållbart boende Konkurrenskraftig produktion Därutöver nya möjligheter i gränslandet mellan regionens branscher. Inledning - behov av nytänkande och flexibilitet För att skapa en långsiktighet i det regionala tillväxtarbetet behöver aspekter så som hållbarhet, innovation och entreprenörskap beaktas. Utvecklingen i samhället och inom näringslivet sker i en allt högre takt. Detta ställer krav på att våra verksamheter är flexibla och kan ställa om enligt de nya förutsättningar vi ställs inför därför är förändrings och utvecklingsvilja, nytänkande och en öppenhet för nya arbetsmetoder avgörande. I arbetet med regional konkurrenskraft och attraktivitet behöver ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet genomsyra utvecklingen. För att skapa en hållbar utveckling krävs att aktörer i regionen arbetar gränsöverskridande och nytänkande. Ett arbetssätt som framhävs som framgångsfaktorer inom den regionala innovationsstrategin. Samverkan, samarbete och samhandling måste bli regionens bästa gren, eftersom resurserna är begränsade i ett litet län. Regionala resurser ska förmeras vad gäller humankapitalets alla delar och ekonomi genom att arbeta ut mot större regioner. Vilka är framtidsbranscherna hur kan regionen utvecklas och skapa både försörjning, skatteintäkter och en stark välfärd? En tydligare framtidsgrön profil och en stark regionmotor med tillhörande flertalet kluster kan starta eller understödja sådana processer. Vad är tillväxt och vad är utveckling? BNP är det vanligaste måttet för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas en ökning av BNP över tid. De nyckelfaktorer som tillväxtverket lyfter fram är: Kunskap, teknik och innovationer Näringslivsdynamik och entreprenörskap Internationalisering och stordrift Fungerande regelverk 2 (8)

205 Dnr Satsningar på transportsystemet så att företagens tillgång till arbetskraft kan öka och människor kan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid Tillväxten är viktig för att upprätthålla välfärden. Innovationer och entreprenörskap spelar en central roll för att tillväxten ska komma till stånd. Faktorer som att företagen har en god tillgång till arbetskraft, och att människor kan nå ett stort antal arbetsplatser och olika samhällsfunktioner inom rimlig (res)tid är också viktiga tillväxtfrågor i alla regiontyper. Glest befolkade regioner är beroende av alla typer av god infarstruktur. I detta RIS-remissvar hänvisas till Växjö kommuns svar gällande den regionala utvecklingsstrategin RUS avseende nuläget, strukturen och prioriteringar. Remissfrågor i innovationsstrategin Regionförbundet önskar under remissperioden få svar på följande frågor 1) Hur stöder RIS utvecklingsarbetet i er organisation? 2) Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar Ni i som bidrar till att uppfylla målen i RIS? 3) Vilka ytterligare aktiviteter ser Ni som angelägna för RIS genomförande? 4) Vad saknar Ni för att driva utveckling i enlighet med strategin? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? 1) Hur stöder RIS utvecklingsarbetet i er organisation? Svar: Inriktningen i RUS håller sig på en övergripande nivå och linjerna i RIS är klara och överensstämmer väl med Växjö kommuns inriktning. Både RUS och RIS torde öka förutsättningarna för att få positiv respons på projektansökning från både nationellt och på EU-nivå. Kommentar: RIS är fokuserad på förnyelse och innovation. Då ligger det när till hands att fråga sig vad som skapar innovationer. Forskningen i dessa sammahang är övertygande om att talangutveckling/spetsföretagande, nya tekniklösningar, kultur/kreativa näringar och arbetssätt med tvärvetenskapliga nätverk är förutsättningar för nytänkande. Erfarenhetsmässigt kan tilläggas att småskalighet - en garagekultur där allt är möjligt, från sociala innovationer till musik till integrerade och interagerande kretsar. 2) Vilka utvecklingsprocesser driver eller deltar Ni i som bidrar till att uppfylla målen i RIS? Svar: Växjö kommun deltar som regionmotor aktivt i flertalet utvecklings och innovationsprocesser som berör regionen/kommunen, 3 (8)

206 Dnr Linneuniversitetet och forskningsanknytning av befintlig verksamhet. I Växjö finns en av landets bästa förutsättningar för företegande. Företagsklimatet är mycket bra. Utveckling av socialt företagande, gröna näringar och klimatsmarta lösning är delar av kommunens hjärtefrågor. I Växjö är universitetet en starkt drivande kraft både vad gäller attraktionskraft, utbildning och forskning. Den tredje uppgiften kan ytterligare skärpas. Växjö kommun driver, genom att delta i olika forum som kluster och nätverk på snart sagt alla nivåer, sådant som ligger i både kommunens och regionens intresse. Det innebär att ta ett större ansvar än för sitt eget geografiska område. Växjö arbetar öppet med andra regioner främst de i sydost; Kalmar, Blekinge, Halland och Skåne men också internationellt. Växjö kommun är djupt engagerad i flertalet långsiktiga samverkansinsatser projekt med Linnéuniversitetet. Regionsamarbeten med Linnéuniversitetet skulle troligen stå sig än starkare i flera forskningsansökningar bl. a till Kampradstiftelsen om anslaget var gemensamt. Växjö kommun arbetar med forskningssamordning mellan verksamheterna och universitetet. Detta arbete drivs ömsesidigt men kan ta ytterligare utvecklingssteg. I ansökningar på utvecklings och forskningsområdet kan samhandlandet med Linnéuniversitetet ta sig former som bidrar till att regionen kan driva mer framtidsverksamhet, med bidrag från program och fonder. De framtidsgröna näringarna, tillsammans med bostadsbyggande, klimatsmarthet och energihushållning, kan ta ännu bredare ansatser. Växjö kommun arbetar med Lean som filosofi och med för ständiga förbättringar i verksamheten. Lean som filosofi och arbetssätt stödjer utveckling, nytänkande och innovation. Arbetet så här långt visar på goda effekter när det gäller att arbeta smartare och väsentliga förbättringar i organisering och utförande av verksamhet. Verksamhetsutveckling i vardagen och interkommunalt samarbete i länet är stödjande och utvecklande vägval. Växjö kommunkoncern, dess bolag som VEAB, Videum och Företagsfabriken arbetar med innovationsstöd och öppen innovation. 3) Vilka ytterligare aktiviteter ser Ni som angelägna för RIS genomförande? Svar: Det offentliga som köpare/upphandlare av innovativa lösningar har större potential än vad som används i dagsläget. 4 (8)

207 Dnr Kommentar: Det offentliga kan ta en mer offensiv roll och inte bara upphandla det som finns utan med marginaler också efterfråga medskapa och driva fram nya lösningar. Det innebär att använda sig av hela marknaden och flera aktörer, samtidigt som man inte låser in sig i sin egen produktion. Bästa kända praktik kan ju alltid ta nästa förbättrande steg. Således behöver det skapas ett innovativt utvecklingsutrymme i de flesta upphandlingar. Detta kan ske som en beställning, som ett gemensamt utvecklingsarbete eller som ett öppet innovationsforum. I denna upphandlingsnisch skapas utrymme för nya affärer. 4) Vad saknar Ni för att driva utveckling i enlighet med strategin? Svar: Växjö kommun välkomnar ett ännu större gemensamt arbete i regionen, detta stöder både Växjö kommun och regionen. I denna del är Växjö berett att inta en offensiv position tillsammans med regionen. Kommentarer om några utmaningar men också några styrkeområden: En samfälld mångfaldsutmaning värd att beakta: Regionen tar emot många nyanlända; ensamkommande barn, flyktingar och anhöriga. Ett omvandlingstryck där alla medborgares förmågor och resurser tas till vara kan visa sig bli en fördel för regionen. Det finns redan belagt i forskningen att många nyanlända har ett entreprenöriellt syn- och förhållningssätt, något som regionen kan ta till vara och skapa förutsättningar för att utveckla. Andra är redan skolade i olika yrkesområden. Vi behöver forma strategier där ökad mångfald är en framgångsfaktor. Det räcker inte med inkluderande strategier. Den gröna utmaningen En innovationsstrategi som enbart fragmentariskt poängterar de gröna värdena missar en väsentlig del av det som sker och där Kronobergs län har en konkurrensfördel. Tydliga politiska ambitioner förenas med en stark forskningsprofilering inom en rad områden. Sustainable Småland som grönt företagsnätverk för att stärka det kluster som arbetar med miljö- och energiteknik är ett grönt exempel. Ett hållbart Småland Inom initiativet Smålands Business Region, samverkar länets åtta kommuner för att stärka de tre arbetsmarknadsregionerna. Samarbetet sker kring fokusområdena: fler etableringar, företagsutveckling för att skapa tillväxt i företagen och ökad export, kompetensförsörjning och samordnade insatser inom besöksnäringen. Region Kronoberg har en avgörande betydelse för att stärka och hålla samman detta samverkansinitiativ. 5 (8)

208 Dnr Småland Business Region är en viktig pusselbit för att uppnå ett antal av de initiativ som efterlyses i strategin. Det vill säga ett brett samarbete i näringslivsfrågor för etableringar, för profilering av regionen, tillväxtsatsningar, analyser mm. Logistik i vid bemärkelse Logistik som bred bransch har en allt starkare tillväxtroll i regionen. I ett skandinaviskt perspektiv förflyttas den demografiska tyngdpunkten söderut. Många logistikföretag, närhet, infrastruktur och attraktiva hyresnivåer är fyra konkurrensfördelar. Etableringar av logistikintensiva företag ökar markant i regionen. Samtidigt har logistikforskningen en tydlig arena tillsammans med näringslivet. Regionen kan aktivt hålla samman och utveckla den logistiknära näringen. 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Svar: Region Kronoberg kan stödja våra organisationer genom att agera en sammanhållande och sammankallande funktion i innovationsfrågor för Kronobergs kommuner. Regionen kan också vara behjälplig vid projektansökningar och liknande förfaranden. Kommentar: Det behövs ett tydligt regionledarskap där samtliga aktörer finns på gemensamma arenor och skapar sammanhållning i utvecklings- och innovationsarbetet. En vinnande region kännetecknas av gränsöverskridande samarbete det betyder inte att värdekonflikter och åsiktsskillnader sopas under mattan. I slutänden är det ändå sammanhållning och framsynthet som belönas. Den viktigaste strategin är att höja kunskapsnivå i regionen. Den framhålls dessutom som en konkurrensfördel när den väl är uppfylld både för den enskilde och för företagen. Därför måste många forum och dörrar vara öppna så att Kronoberg kan ta till vara den samlade kompetens som finns i regionen och samtidigt skapa både nationella spetsutbildningar, delta i forskning och generellt höja kunskapsnivån i befolkningen. Notera att många är entreprenörer av drivkrafter som nyfikenhet/skaparglädje möten med spännande människor kulturella och kreativa upplevelser. Slutord Vissa framtidsområden kan man sakna Måltiden (maten mötet och miljönx2, mångfalden som resurs, det offentliga som innovationsbeställare, en bred grön innovationsstrategi (även i upphandlingar)) och IKT som en redan given infrastruktur, viktigare än vägar och järnvägar, men fullt i nivå med energiförsörjningen. De kulturella och kreativa näringarna som tillväxtskapande. 6 (8)

209 Dnr Det är i kriserna nya möjligheter står för dörren därför ska man inte se negativt på strukturomvandling och nya förhållningssätt. Paradigmet med gröna förtecknen är ett nytt stadium. Här finns stor potential i Kronobergsregionen. Det är i mötena, i skärningspunkterna och i det värdeskapande/säljbara gröna, i motsatserna och i mångfalden som det nya uppammas. Det måste finnas tid och kraft för samtal i öppna dialoger. Det är i olikheter och i mångfald som det enastående skapas. Därför måste strategierna omfatta möjligheter till smart specialisering och koordinering samtidigt. Ytterligare ett samord samhandling - har skapats i strategin att läggas till de tidigare; samverkan, samarbete, samtal, samtidighet, gemensamt alla yttryck för möten och gränsöverskridanden för att nå en bättre helhet. Här sammanfattas ett antal slutsatser som har betydelse för regionen; Regionala högkunskapsproducenter kunskapsintensiva och högteknologiska företag och Linnéuniversitetets roll blir allt viktigare Arenor för möten regionen deltar i dessa tillsammans med många intressenter och aktörer Fungerande stödsystem för innovationer som kan utvecklas ännu mer, här är vi nog ändå rätt bra Det regionala ledarskapet med både klara målbilder och tydliga utmaningar stärker inriktningen och håller samman regionen Samlat ökar förutsättningarna för regionen att få hem mer externfinansiering nationellt och från EU Mångfalden, upplevelsenäringarna, matregionen, logistikutvecklingen och socialt företagande är konkreta aktiviteter inom strategierna IT infrastrukturen den viktigaste infrastrukturen för ett glest län behöver bli heltäckande Innovationsbeställningar i upphandlingar, samverkan och utvecklingsarbete kan öka Växjö Ove Dahl Anna Karlsson 7 (8)

210 Dnr Kommunchef Utvecklingschef 8 (8)

211

212

213 Lisa Öberg Tel: Sändlista - Länsstyrelsen Kronoberg - Arbetsförmedlingen - Arbetsmiljöverket - Försäkringskassan - Kronofogdemyndigheten - Förvaltningsrätten i Växjö - Lantmäteriet - Migrationsverket - Polisen - Skatteverket - Skogsstyrelsen - Socialstyrelsen - ESF-rådet - Tullverket - Trafikverket - Militärregion Syd - Åklagarmyndigheten - Statens Fastighetsverk - Tillväxtverket - Vinnova - Landstinget Kronoberg - Linnéuniversitetet - Regionförbundet i Kalmar län - Regionförbundet i Jönköpings län - Region Blekinge - Region Skåne - Region Halland - Växjö kommun - Ljungby kommun - Markaryds kommun - Alvesta kommun - Lessebo kommun Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post:

214 - Uppvidinge kommun - Tingsryd kommun - Älmhult kommun - Innovationsstödsystemet o Företagsfabriken o Coompanion o Macken Företagsrådgivning o Almi o EEN o Drivhuset o Nyföretagarcentrum o Ung Företagsamhet o Videum Science Park - Näringslivsnätverk o Företagarna Kronoberg o Svenskt Näringsliv o Handelskammaren o Business Sweden o Teknikcentrum/IUC o Polymernet o Tunga fordon o Aluminiumriket o Sustainable Småland o Bioenergikluster o Linneus Technical Centre o Information Engineering Centre o Träregion o High Performance Centre o Smart Housing o Möbelriket o Expansiva Växjö o Ljungby Business Arena o Tillväxt Markaryd o Attraktiva Lessebo o Vi företagare i Tingsryds kommun o Växande Älmhult - Volvo CE - Hydroware - Scanditronix Magnet AB - Nordic Recycle - Strålfors - Trehörna - Nelson Garden 2 (3)

215 - Schunk Nordiska AB - WIP Consulting - Visma Spcs - Länsförsäkringar Kronoberg - IKEA - Stena Aluminium - NIBE - Glafo - SORIS - Winnet - Handikapprörelsens Idé och Kunskapscentrum 3 (3)

216 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över miljödepartementets remiss av Kemikalieinspektionens rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av drickvattensrör Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över remissen: Växjö kommun anser att det är positivt att det genomförs en kartläggning av bisfenol A i dricksvattenledningar och har inga erinringar mot rapporten. Bakgrund Växjö kommun har lämnats möjlighet att yttra sig över Miljödepartementets remiss av Kemikalieinspektionens rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av drickvattensrör. Svar ska lämnas senast den 10 januari För att förebygga avgivande av BPA till tappvatten från nya renoveringar av tappvattenrör föreslår Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket att ett nationellt förbud mot användning av tvåkomponentsepoxi i relining av tappvattenrör införs i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 10 december 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att tekniska nämnden i 113/2014 yttrat sig över remissen. Av yttrandet framgår att tekniska nämnden inte har några erinringar avseende rubricerad rapport. Tekniska nämnden anser att det är positivt att det genomförs en kartläggning av bisfenol A i dricksvattenledningar. Det finns inte något sådant i Växjö kommuns dricksvattenledningar, men det kan finnas inne i fastigheters egna interna vattenledningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i 84/2014 yttrat sig över remissen. Av yttrandet framgår att nämnden inte har några erinringar mot rapporten. 24(36)

217 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över Miljödepartementets remiss av Kemikalieinspektionens rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av drickvattensrör Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över remissen: Växjö kommun anser att det är positivt att det genomförs en kartläggning av bisfenol A i dricksvattenledningar och har inga erinringar mot rapporten. Bakgrund Växjö kommun har lämnats möjlighet att yttra sig över Miljödepartementets remiss av Kemikalieinspektionens rapport 7/13 Avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av drickvattensrör. Svar ska lämnas senast den 10 januari För att förebygga avgivande av BPA till tappvatten från nya renoveringar av tappvattenrör föreslår Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket att ett nationellt förbud mot användning av tvåkomponentsepoxi i relining av tappvattenrör införs i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Ärendet Tekniska nämnden har i 113/2014 yttrat sig över remissen. Av yttrandet framgår att tekniska nämnden inte har några erinringar avseende rubricerad rapport. Tekniska nämnden anser att det är positivt att det genomförs en kartläggning av bisfenol A i dricksvattenledningar. Det finns inte något sådant i Växjö kommuns dricksvattenledningar, men det kan finnas inne i fastigheters egna interna vattenledningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i 84/2014 yttrat sig över remissen. Av yttrandet framgår att nämnden inte har några erinringar mot rapporten. Beslutet skickas till Miljödepartementet För kännedom Tekniska nämnden Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

218 ÄRENDE Dnr KS Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ove Dahl Kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef 2 (2)

219 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas TN Dnr Yttrande över Kemikalieinspektionens rapport 7/13, avgivning av bisfenol A (BPA) vid renovering av dricksvattenrör Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden har inte några erinringar avseende rubricerad rapport. Tekniska nämnden anser att det är positivt att det genomförs en kartläggning av bisfenol A i dricksvattenledningar. Det finns inte något sådant i Växjö kommuns dricksvattenledningar, men det kan finnas inne i fastigheters egna interna vattenledningar. Bakgrund Miljödepartementet har skickat Kemikalieinspektionens rapport 3/13 på remiss till ett stort antal remissinstanser, däribland Växjö kommun. Beslutsordning Tekniska chefen har i en skrivelse den 21 oktober 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Arbetsutskottet i 85/2014 Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Kommunstyrelsen För kännedom Miljö- och hälsoskyddsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14(25)

220

221

222

223

224 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Yttrande över remiss om Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar lämnar följande synpunkter över remissen: Växjö kommun ser positivt på att Regionförbundet i södra Småland tagit fram en utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Växjö kommun ser också positivt på att Regionförbundet ser Växjö som en tillväxtmotor i länet. Detta är dock något som bör framhävas tydligare. Växjös roll i regionen är oerhört viktigt för dess utveckling. Växjö kommun anser emellertid att strukturen på förslaget till utvecklingsstrategi är något svårtydlig och kommunen har svårt att bilda sig en uppfattning om vilka som är Regionförbundets ställningstaganden. Växjö kommun efterfrågar ett förtydligande på denna punkt. Enligt plan- och bygglagen 3 kap. 5 ska det i en översiktsplan framgå hur kommunen beaktat regionala mål, planer och program. Växjö kommun har svårigheter att se hur målen i den regionala utvecklingsstrategin ska beaktas. Detta bör tydliggöras för att strategins mål ska få genomslag i kommunal planering. Således bör den regionala utvecklingsstrategin tydliggöra vilka målområden, målvärden och ställningstaganden som är prioriterade för att Växjö kommun vidare ska kunna implementera dessa i kommunens vägledande dokument. Växjö kommun noterar även att Regionförbundet gjort en nulägesanalys över länet, vilken syftar till att ligga till grund för utvecklingsstrategin som föreslås. Nulägesanalysen tar bland annat avstamp i en OECD-rapport som presenterades 2012 och visar vilka utmaningar regionen står inför. Det vore även önskvärt att den regionala utvecklingsstrategin beaktar mellanregionala angelägenheter. Analysen ger en god bakgrunds- och nuläges bild av länet och dess utveckling. Dock saknar Växjö kommun en tydlig koppling till dokumentet och dess slutsatser i strategidokumentet. Det vore eftersträvansvärt med tydligare ställningstaganden utifrån nulägesanalysen samt att lyfta fram i vilka processer efterföljande arbete ska fortgå. 27(36)

225 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott fortsättning Reservationer Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Regionförbundet i södra Småland har skickat en regional utvecklingsstrategi på remiss till Växjö kommun. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att Växjö kommun ser positivt på att Regionförbundet i södra Småland tagit fram en utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Växjö kommun ser också positivt på att Regionförbundet ser Växjö som en tillväxtmotor i länet. Detta är dock något som bör framhävas tydligare. Växjös roll i regionen är oerhört viktigt för dess utveckling. Yrkanden Carin Högstedt (V): Växjö kommun ser den Regionala Utvecklingsstrategin som ett viktigt dokument och ska aktivt bidra till att den förverkligas. Växjö kommun rekommenderar kommunens målsättning för avfallshantering: År 2030 ska kommunen ha brutit sambandet mellan tillväxt och avfallsmängd och det avfall som ändå uppstår används som resurser i Växjö kretsloppsamhälle. Bo Frank (M) med instämmande av Per Schöldberg (C): Kommunstyrelsen lämnar lämnar följande synpunkter över remissen: Växjö kommun ser positivt på att Regionförbundet i södra Småland tagit fram en utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Växjö kommun ser också positivt på att Regionförbundet ser Växjö som en tillväxtmotor i länet. Detta är dock något som bör framhävas tydligare. Växjös roll i regionen är oerhört viktigt för dess utveckling. 28(36)

226 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Växjö kommun anser emellertid att strukturen på förslaget till utvecklingsstrategi är något svårtydlig och kommunen har svårt att bilda sig en uppfattning om vilka som är Regionförbundets ställningstaganden. Växjö kommun efterfrågar ett förtydligande på denna punkt. Enligt plan- och bygglagen 3 kap. 5 ska det i en översiktsplan framgå hur kommunen 508 fortsättning beaktat regionala mål, planer och program. Växjö kommun har svårigheter att se hur målen i den regionala utvecklingsstrategin ska beaktas. Detta bör tydliggöras för att strategins mål ska få genomslag i kommunal planering. Således bör den regionala utvecklingsstrategin tydliggöra vilka målområden, målvärden och ställningstaganden som är prioriterade för att Växjö kommun vidare ska kunna implementera dessa i kommunens vägledande dokument. Växjö kommun noterar även att Regionförbundet gjort en nulägesanalys över länet, vilken syftar till att ligga till grund för utvecklingsstrategin som föreslås. Nulägesanalysen tar bland annat avstamp i en OECD-rapport som presenterades 2012 och visar vilka utmaningar regionen står inför. Det vore även önskvärt att den regionala utvecklingsstrategin beaktar mellanregionala angelägenheter. Analysen ger en god bakgrunds- och nuläges bild av länet och dess utveckling. Dock saknar Växjö kommun en tydlig koppling till dokumentet och dess slutsatser i strategidokumentet. Det vore eftersträvansvärt med tydligare ställningstaganden utifrån nulägesanalysen samt att lyfta fram i vilka processer efterföljande arbete ska fortgå. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 29(36)

227 ÄRENDE Dnr KS/2014: Mario Jonjic Utredare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås lämna nedan framförda synpunkter som yttrande över Regionförbundet i södra Smålands förslag på regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Bakgrund Regionförbundet i södra Småland har skickat en regional utvecklingsstrategi på remiss till Växjö kommun. Synpunkter Växjö kommun ser positivt på att Regionförbundet i södra Småland tagit fram en utvecklingsstrategi för Kronobergs län. Växjö kommun ser också positivt på att Regionförbundet ser Växjö som en tillväxtmotor i länet. Detta är dock något som bör framhävas tydligare. Växjös roll i regionen är oerhört viktigt för dess utveckling. Växjö kommun anser emellertid att strukturen på förslaget till utvecklingsstrategi är något svårtydlig och kommunen har svårt att bilda sig en uppfattning om vilka som är Regionförbundets ställningstaganden. Växjö kommun efterfrågar ett förtydligande på denna punkt. Enligt plan- och bygglagen 3 kap. 5 ska det i en översiktsplan framgå hur kommunen beaktat regionala mål, planer och program. Växjö kommun har svårigheter att se hur målen i den regionala utvecklingsstrategin ska beaktas. Detta bör tydliggöras för att strategins mål ska få genomslag i kommunal planering. Således bör den regionala utvecklingsstrategin tydliggöra vilka målområden, målvärden och ställningstaganden som är prioriterade för att Växjö kommun vidare ska kunna implementera dessa i kommunens vägledande dokument. Växjö kommun noterar även att Regionförbundet gjort en nulägesanalys över länet, vilken syftar till att ligga till grund för utvecklingsstrategin som föreslås. Nulägesanalysen tar bland annat avstamp i en OECD-rapport som presenterades 2012 och visar vilka utmaningar regionen står inför. Det vore även önskvärt att den regionala utvecklingsstrategin beaktar mellanregionala angelägenheter. Analysen ger en god bakgrunds- och nuläges bild av länet och dess utveckling. Dock saknar Växjö kommun en tydlig koppling till dokumentet och dess slutsatser i strategidokumentet. Det vore eftersträvansvärt med tydligare ställningstaganden utifrån nulägesanalysen samt att lyfta fram i vilka processer efterföljande arbete ska fortgå. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg Hemsida E-post 1 (2)

228 ÄRENDE Dnr KS/2014: Beslutet skickas till Regionförbundet södra Småland Ove Dahl Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef

229 66

230 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till INNEHÅLL Följebrev... 2 Introduktion... 3 Arbetsmetod: Gröna tråden... 5 Varför ska vi arbeta med en grön tråd?... 5 Vad ska vi arbeta med?... 5 Hur ska vi arbeta?... 6 Nulägesbild... 9 Målbild: Gröna Kronoberg Kronoberg växer i öppna och hållbara livmiljöer med förnyelseförmåga Gröna Kronoberg Utmaningar Mål Mål 1: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer Ställningstaganden Målvärden Prioriteringar Mål 2: Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga Ställningstaganden Målvärden Prioriteringar Bilagor ) Nulägesanalys för Kronobergs län

231 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till FÖLJEBREV Under ett halvår har vi talat med olika intressenter om länets utmaningar och möjligheter: Hur är det att leva i Kronoberg idag? Hur ska det vara att leva i Kronoberg 2025? Med stöd av insamlat underlag finns nu ett remissförslag av en ny regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS). RUS kan beskrivas som en kompass för länets utveckling. Målbilden för RUS är Gröna Kronoberg. Den nya strategin ska stödja utveckling som är hållbar för människor, miljö och ekonomi. Det betyder att i Kronoberg 2025 ska människor kunna leva och växa i öppna och hållbara livsmiljöer. Vår regionala ekonomi och vårt näringsliv ska kunna växa av och bidra till en cirkulär ekonomi med förmåga till förnyelse. För att nå målen behövs samsyn om utmaningar, prioriteringar och mål. Sex prioriteringar föreslås och de innebär att välja väg i riktning fram mot målen. Remissen riktar sig till alla intressenter som berörs av Gröna Kronoberg. Några exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv, grannlän, akademi. Ni är potentiella aktörer i samhandlingen kring Gröna Kronoberg. Under remissperioden fortsätter samtalen. Uppmärksamma oss och andra intressenter på hur ni ser på utvecklingen, vad ni vill bidra med och hur Gröna Kronoberg kan stödja det. Fundera på: 1) Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? 2) På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? 3) Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? 4) Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissperioden pågår mellan 25 oktober 2014 till 15 januari Information om remissen och dialogdatum publiceras på bloggen Intressenter kan ge inspel och synpunkter via dokumentation på dialogmöten, kommentera på bloggen och skicka meddelanden via e-post eller post Regionförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö. Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna som äger rum januari Välkommen att delta! Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Robert Olesen (s) Styrelsens ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 2

232 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till INTRODUKTION Den regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg län (RUS) är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling och strategins aktualitet prövas vart fjärde år. Strategin ersätter det tidigare Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län (rev 2009). SYFTE Utgångspunkten är att RUS är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. EU 2020 och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för RUS. Samordning mellan RUS och kommunernas översiktsplanering eftersträvas särskilt. BAKGRUND Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det regleras i den statliga förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713). Arbetet innebär att: 1) utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet 2) löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och 3) följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. RIKTLINJER FÖR RUS (ENLIGT FÖRORDNINGEN OM TILLVÄXTARBETE) RUS ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete, binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen, ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser, upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länet, ska ange mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet, ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering, ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. det organ som ansvarar för programmet ska samordna insatserna för genomförandet. Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bör även ske med näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. det organ som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ska löpande följa upp det regionala utvecklingsprogrammet och se till att det utvärderas på ett ändamålsenligt sätt. när ett regionalt utvecklingsprogram har fastställts eller ändrats ska det gällande programmet ges in till regeringen. 3

233 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till AVGRÄNSNING RUS tar upp utmaningar och mål kopplade till regional tillväxtpolitik och de berör hela samhällsutvecklingen. För att avgränsa RUS så inriktas strategin på utmaningsdriven utveckling och på prioriteringar som kräver samhandling. Det innebär att RUS inte sammanfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Istället prioriteras utmaningar och möjligheter som kräver samhandling över gränser, mellan olika områden och aktörer. ANSVAR Ansvaret regleras i den statliga förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Regionförbundet södra Småland har som samverkansorgan ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Kronobergs län. Ansvaret övergår till det nya självstyrelseorganet Region Kronoberg från och med INNEHÅLL Denna remissutgåva är strukturerad i olika delar som förhåller sig till varandra på olika sätt: Gröna tråden - arbetsmetod för hållbar utveckling. Nulägesanalys Prioriteringar Gröna Kronoberg 2025 Med hjälp av en nulägesanalys kan vi se vilka utmaningar och möjligheter vi har i Kronobergs län. Denna leder till formuleringen av ett antal mål. Till målen har ett antal prioriteringar lagts till, även kallade vägval. De beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. Målbilden visar i vilken riktning regionen ska gå: Gröna Kronoberg 2025 och handlar om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga". Målbilden har brutits ner i två mål, även kallade ställningstaganden. Målvärden indikerar att målen uppfylls. Bild 1. Gröna Kronoberg innehåll. 4

234 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till ARBETSMETOD: GRÖNA TRÅDEN Arbetsmetoden består av ett antal delar som tillsammans lägger grunden för ett hållbart regionalt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa förutsättningar för vad aktörerna arbetar med och hur de arbetar. Region Kronoberg ansvarar för samordningen av det regionala tillväxtarbetet i samarbete med Länsstyrelsen Kronoberg. VARFÖR SKA VI ARBETA MED EN GRÖN TRÅD? HÅLLBAR UTVECKLING Regionalt utvecklingsarbete är en kontinuerlig process. För att arbetet kopplat till Kronoberg 2025 ska ske på ett hållbart sätt så behövs en arbetsmetod som leder från mål till handling. Kronoberg 2025 är en samlande strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. Hållbarhet ska gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Som vägledning används Ledningssystem för hållbarutveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS :2014. Vår arbetsmetod ska hjälpa oss att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov - att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till samhällets resurser. Kommunerna och Region Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Det handlar om att skapa förutsättningar både för hur aktörerna arbetar (process) och vad de arbetar med. Arbetsmetoden formas och utvecklas i dialog och samråd mellan Region Kronoberg och samhällets intressenter. Med en tydlig arbetsmetod kan samhandlingsformerna bli ändamålsenliga och ge förutsättningar för olika intressenter att delta. För en gles region som Kronoberg liten befolkning på en relativt stor yta - spelar det roll när, var och hur aktörernas möts för att skapa ett hållbart upplägg. Arbetsmetoden innebär att den regionala utvecklingsstrategins framtagande, genomförande och uppföljning lyfts in på agendan i de former för samhandling som finns i länet som exempelvis strategier, planer och program, strategiska samtal och nätverksmöten. VAD SKA VI ARBETA MED? UTMANINGSDRIVEN UTVECKLING Kronoberg står liksom andra regioner inför ett antal globala och lokala samhällsutmaningar för att nå en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de skär genom många sektoriella gränser och att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor lokalt, regionalt och globalt. Gröna Kronoberg 2025 ska prioritera utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det betyder att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett sektorsövergripande arbetssätt (jämfört med en självcentrerad och sektorsbunden planering). Det ska öppna möjligheterna för en mångfald av intressenter att bidra till regional utveckling. 5

235 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Intressenterna ska kunna ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende på vad utmaningen är och på vilka lösningar som behövs. Utmaningsdriven regional utveckling kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap. MÅLARBETE För att identifiera det regionala utvecklingsarbetets inriktning och prioriteringar så används verktyg som förändringslogik (se bild 2), intressent-och konsekvensanalyser samt SMART:a 1 mål. Det ger en möjlighet att pröva hur utmaningar och mål samspelar med varandra och om tänkta insatser kommer att leda till hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. På så vis skapas ett bra underlag för beslut och arbete med mål. Bild 2: Modell för förändringslogik. Förändringslogik används som ett verktyg för att synliggöra hur utmaningar, insatser och mål samspelar med varandra, för att se om det vi gör kommer att leda till samhällsförändring. Målvärdena för RUS är SMART:a och syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Målvärdena är därför framtagna på en för länet samlande eller aggregerad nivå. Program (för trafikförsörjning, kompetensförsörjning, kultur, osv) kopplade till RUS ska innehålla indikatorer på en nivå som gör det möjligt att mäta effekter på kort och medellång sikt och ska fungera som en brygga mellan den konkreta verksamheten och RUS. Uppföljningen av indikatorer på alla nivåer ska i de fall det är relevant och möjligt göras utifrån kön, bransch, ålder, utbildning, osv. Utvecklingen av hållbarhetsdimensionerna följs genom ett antal indikatorer. Exempel på indikatorer för social utveckling är: Utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet, kultur. Ekologisk utveckling: Biologisk mångfald, ekosystem, klimat, luft, mark, vatten. Ekonomisk utveckling: Produktion, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande, infrastruktur. HUR SKA VI ARBETA? INTRESSENTERNA En viktig princip för hållbar utveckling är att beakta intressenterna och deras intressen. Intressenterna är de som äger, är involverade i, påverkas av eller berörs av RUS. Intressenterna är regionens främsta resurser i att skapa utveckling. Exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv och akademi. All regional verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt i kunskap om flickor och pojkars, kvinnor och mäns villkor och behov. Det innebär att respektera de mänskliga rättigheterna och erkänna deras betydelse och allmängiltighet. 1 SMART:a mål innebär mål som är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna. 6

236 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Jämställdhets- och mångfaldsintegrering är verktyg som vi använder i alla led i beslutsfattandet och processerna för regionalt utvecklingsarbete - från formulering av utmaningar till utformande av aktiviteter, indikatorer och mål. SAMHANDLING Regionalt utvecklingsarbete ska bygga på samhandling i syfte att nå målen. Samhällsutmaningarna kan inte lösas av en enskild aktör utan kräver en effektiv samhandling mellan politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle. Det innebär att föra bra samtal, om nuläge och mål, att skapa samsyn om vad som bör göras och hur. Offentliga aktörer kan ta ett tydligt ansvar genom att ställa utmanande krav på lösningar som inte finns idag och genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samhandling. Intressenterna kan bidra till och vara aktörer i regionalt utvecklingsarbete på olika sätt. Därför behövs en aktiv och kontinuerlig intressentanalys för att inkludera och aktivera olika kompetenser, perspektiv och resurser. Det är också viktigt att ha en utblick, en omvärldsbevakning, bland annat på EU-nivå för att påverka och växla upp begränsade lokala och regionala resurser. Här kan det behövas särskild internationaliseringsförmåga (kunskap, resurser). 1) Samtal - vem vill göra något och varför? 2) Samsyn - vad bör göras? 3) Samarbete - vilka behövs föra att göra? 4) Samhandling - hur ska det göras och av vilka? Bild 3: Samhandlingstrappa. Gröna Kronoberg 2025 kan användas som ett stöd i olika faser fram till samhandling. LEDARSKAP Ledarskap är en avgörande faktor för hållbar utveckling. Utmaningsdriven utveckling behöver ledas för att bli målinriktad på både kort och på lång sikt. Det kräver ett processorienterat arbetssätt och ett kompetent ledarskap. Ledarskapet blir ett medel för att skapa kreativitet, förnyelse och innovation. Gröna Kronoberg lägger stor vikt vid ett kompetent ledarskap som stärker förmågan till innovation hos både individer och organisationer. På regional nivå har Regionförbundet södra Småland (Region Kronoberg) tillväxtansvaret och rollen att samordna RUS. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen och bidra till regional utveckling. Bägge organisationerna leder olika former av samhandling kring regional utveckling. SAMHANDLINGSFORMER 7

237 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Det ska finnas ändamålsenliga samhandlingsformer som stödjer regional utveckling, såsom policyer och olika former av möten och insatser. Gröna Kronoberg 2025 är en policy som ska fungera vägledande för olika intressenter. För Region Kronoberg är RUS ett styrande dokument i regionalt tillväxtarbete. RUS genomförs med stöd av regionala program (strategier, planer). Region Kronoberg ansvarar för att samordnande funktioner kopplas till RUS framtagande, genomförande och uppföljning. Andra aktörer deltar genom samhandling. Fler samhandlingsformer är: Kommunalt forum (för förtroendevalda), strategiska samtal, nätverk och projekt. De används för att skapa möten mellan olika intressenter inom offentlig, privat och civil sektor i syfte att nå samhandling och rikta olika resurser till gemensamma mål. Exempel på nätverk är Kompetensforum (Region Kronoberg), Kultursamverkansmodellen (Region Kronoberg) och Miljömålssystemet (Länsstyrelsen). Exempel på projekt är TvärDrag (attrahera inflyttare och kompetenser), Smart Housing Småland (skapa smart boende och hållbar byggd miljö), Studentmedarbetare (etablera kontaktnät inom arbetslivet redan under studietiden) och Fria ordet (utveckla friheten att yttra och uttrycka sig och använda Kronobergs litterära arv). LÄRANDECYKEL Det regionala utvecklingsarbetet ska kopplas till en ettårs- och fyraårscykel för uppföljning, lärande och dialog. Lärandecykeln är en del av hållbarhetsarbetet. Syftet är att skapa ansvarighet, öppenhet och transparens: Ansvar i att beakta kvaliteten i beslut och uppföljningen av dem; Öppenhet och transparens kring beslutens kända och förväntade påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Ettårs- och fyraårscykeln ska stödja de samhandlingsformer och planeringsprocesser som finns kopplade till Kronoberg Den regionala utvecklingsstrategin följs upp i sin helhet i ett årligt regionalt forum och genom tematiska fördjupningar i vår- och höstforum. Som en del av lärandecykeln ska den regionala utvecklingsstrategin aktualitetsprövas var fjärde år. Lärandecykeln ska underlätta flernivåstyrning, d v s samhandling, och en ökad växelverkan mellan regional utveckling och kommunal översiktsplanering. Det ska skapa förutsättningar för att sammanbinda olika planeringsprocesser på nationell, regional och lokal nivå (att planera, införa och tillämpa, utvärdera och rapportera, analysera och förbättra). 8

238 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Bild 4: Fyraårscykel för framtagande, genomförande och uppföljning av RUS. NULÄGESBILD Här följer en sammanfattning av Kronobergs nuläge, utveckling och position. Ur ett längre perspektiv har regionen haft en, jämfört med regioner utanför storstadsregionerna, god tillväxt både sett till befolknings- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden i länet är en av de högsta i riket, även om skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan olika kommuner och grupper varierar. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor, och i Kronoberg är detta särskilt framträdande. Det finns flera delförklaringar till könsskillnaderna, bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga, arbetar deltid, studerar och är sjukskrivna, samt att länet har ett mansdominerat näringsliv där löneutvecklingen tenderar att vara högre än i kvinnodominerade yrken. Ett flertal för regionen viktiga näringar har haft en, sett över tid, stabil utveckling och en hög omställningsförmåga. Framväxten av nya tillväxtnäringar har balanserat nedgången inom näringar där konkurrenskraften dalat, och länets höga exportkvot antyder en hög förmåga till att attrahera utländskt kapital till regionen. Sedan nittiotalskrisen har sysselsättningstillväxten i länet, ur ett jämförande perspektiv, varit god. Men takten har under de senaste åren avstannat och arbetslösheten har ökat, främst för grupper som redan hade en svag etablering på arbetsmarknaden. Den främsta anledningen till den avstannade sysselsättningstillväxten är att finanskrisen drabbat länet hårt, och främst är det länets omfattande industrisektor som drabbats. 9

239 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Både ur ett längre och kortare perspektiv visar statistiken att det sker en professionalisering på arbetsmarknaden och utbildningsnivån är en av de grundläggande faktorerna som avgör den enskildes möjlighet till anställning. Kunskapskraven ökar både inom nya och mer mogna branscher, och de förväntade pensionsavgångarna från några av länets större branscher är inom de närmsta åren stora och adekvat kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Även om de som nu lämnar arbetslivet för pension i hög utsträckning haft en förgymnasial utbildning, innebär det inte att de ersätts med personer som inte har en högre utbildningsnivå, utan snarare tyder prognoser på att kompetenskraven ökar vid nyanställningar. Med ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden ökar även behovet av tillgång till rätt kompetens hos arbetskraften. Befolkningen i Kronobergs län har idag en något lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, och det finns stora skillnader mellan kommunerna och könen. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande och skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat ökar. För att möta de ökade kompetenskraven i framtiden är det därför viktigt att främja individers möjligheter till ett livslångt lärande, oavsett kön och hemkommun. Men det gäller även att arbeta för en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden, så att arbetskraften innehar de kompetenser som efterfrågas av de regionala arbetsgivarna. Ett viktigt led i detta arbete är att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval och stärka samverkan mellan utbildningsystemet och näringslivet. Den omställning som sker på arbetsmarknaden påverkar de olika geografierna inom landet och länet på skilda vis. På nationell nivå har flera mindre regioner under de senaste decennierna haft en negativ utveckling som en följd av nedlagda arbetstillfällen som inte har ersatts med nya jobb inom andra näringar. Istället har de nya arbetstillfällena växt fram i andra geografier, och då främst i storstäderna som stått för den största delen av landets sysselsättningstillväxt under de senaste åren. Detta har medfört stora omflyttningar inom landet och allt fler bor i någon av landets större regioner. Utvecklingen i Kronobergs län har följt samma mönster; allt fler bor i Växjö som sedan nittiotalet stått för länets befolkningstillväxt, och tillsammans med Älmhult för länets sysselsättningstillväxt. Växjös starka utveckling har varit viktig för regionens samlade konkurrenskraft, men genom åren har skillnader mellan stad och land uppstått. För ett glest län som Kronoberg har senare års trender med en alltmer tilltagande urbanisering medfört en allt glesare landsbygd och att flera av de mindre kommunerna haft en negativ befolkningsutveckling och en ökande medelålder som konsekvens, och inom det närmsta decenniet kommer antalet äldre fortsatt att öka. För att hela regionen ska leva och stå rustade inför omställningarna i framtiden behöver de olika kommunerna bindas samman och dra nytta av varandras styrkor. En regionförstoring med ökad rörlighet mellan de olika administrativa gränserna inom Kronoberg skulle medföra en utökad arbetsmarknad för arbetstagarna och större möjligheter för kompetensförsörjning för arbetsgivarna. För de mindre kommunerna skulle starka länkar in till större arbetsmarknader vara en stabiliserande faktor under lågkonjunkturer som ofta drabbar små ekonomier hårdare. Vidare är det viktigt att även i framtiden bejaka inflödet av extern kompetens från andra regioner genom att möjliggöra för rörlighet över länsgränserna. 10

240 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till De glesa strukturerna i länet innebär att transportsträckorna blir långa och att kollektivtrafikens marknadsandel är lägre än i mer tätbefolkade regioner. Ur ett längre perspektiv har de klimatpåverkande utsläppen i länet minskat, främst som en följd av en omställning inom energisektorn, men för att lyckas med att utveckla en grön region behöver utsläppen från transporter minska. Givet länets förutsättningar behöver effektiva transportlösningar utvecklas och användningen av fossilfria bränslen öka. Den framtida konkurrensförmågan i länet kommer att vara avhängig dels en ökad grad av diversifiering, dels en fortsatt stark konkurrenskraft inom industrin. Nya företag inom omogna branscher är en förutsättning för att minska länets konjunkturkänslighet, och främjandet av nyföretagsamhet hos kvinnor är av stor betydelse för att stärka länets samlade konkurrenskraft. Nya företag inom turism, service och tjänster borgar för nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. För länets stora landsbygd har tillgång till höghastighetsbredband inneburit nya möjligheter att arbeta och driva företag hemifrån. Framväxten av nya företag, som kan komplettera den redan befintliga basen av små- och medelstora företag, är av stor betydelse för att stärka de mindre kommunernas konkurrenskraft men också för att minska länets konjunkturkänslighet. Men en förutsättning för att lyckas med den framtida omställningen av näringslivet är att människor vill bo och verka i regionen och att de som bor här får utnyttja sin fulla potential. Under det senaste decenniet har utflyttningen från länet varit relativt hög, men har kompenserats genom invandring från andra länder. Men för att frigöra tillväxtpotentialen i länet behöver arbetsmarknadsdeltagandet från utsatta grupper öka, och fler människor välja att bo kvar eller flytta till regionen. En alltmer åldrande befolkning kommer att medföra en ökad försörjningsbörda för befolkningen i arbetsför ålder. Därför är det av särskilt stor betydelse att den tillgängliga arbetskraften i högre utsträckning än idag ges möjlighet att inkluderas i det gemensamma utvecklingsarbetet för länets framtida konkurrenskraft. MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG Med hjälp av nulägesbilden ser vi Kronobergs nuläge, utveckling och position. Nuläget utgör en grund för en målbild som visar i vilken riktning regionen ska gå. Målbilden för Kronobergs län kallar vi Gröna Kronoberg 2025 och handlar sammanfattningsvis om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Nedan följer en beskrivning av Gröna Kronoberg. KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. GRÖNA KRONOBERG SER MÖJLIGHETER I GLOBALA OCH LOKALA UTMANINGAR. Det är regionens flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat och civil. De påverkas av och påverkar utvecklingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. Alla behövs för att skapa öppna 11

241 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till och hållbara livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling genom öppna och transparenta processer och kompetent ledarskap är vägen fram till målen i Gröna Kronoberg. GRÖNA KRONOBERG ÄR EN VÄXANDE LANDSBYGDSREGION MITT I SÖDRA SVERIGE MELLAN STORSTADSREGIONERNA. Regionen är både liten och stor en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i en stark stråkstruktur runt tillväxtmotorn Växjö. Orterna och landsbygderna drar nytta av och kompletterar varandra över kommun- och länsgränser. I Gröna Kronoberg är skogen och sjöarna nära och närvarande. Skog och jord producerar ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen. Livsmiljöerna är öppna och hållbara. GRÖNA KRONOBERG HAR EN STARK FÖRNYELSEFÖRMÅGA. Här verkar många små och medelstora företag och näringslivet breddas från sin bas i tillverkande industri till fler tjänste- och serviceföretag. Många företagsledare ger en stor samlad erfarenhet av att leda och att arbeta entreprenöriellt. En stark idéburen sektor skapar arenor som tar vara på människors engagemang och idéer och som bidrar till en kulturell infrastruktur i både stad och land. Vilja och förmåga finns i privat, civil och offentlig sektor att möta efterfrågan av hållbara lösningar på lokala och globala utmaningar som klimat, energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. En välutvecklad högskolestruktur i regionen och närheten till Linnéuniversitet skapar grund för framgångsrika samarbeten som kombinerar kunskaper och skapar innovation. GRÖNA KRONOBERG SATSAR PÅ ATT BLI EN LEDANDE HÅLLBAR REGION. Genom att återuppbygga resurser oavsett om det är socialt (mänskligt), ekologiskt (miljö) eller ekonomiskt (tillverkande) så tar Gröna Kronoberg sikte på en cirkulär ekonomi. Det betyder satsningar på livsmiljöer där människor utvecklas och mår bra. Det betyder också satsningar på ett näringsliv som möter efterfrågan på hållbara lösningar för produktion och konsumtion vilket skapar tillväxt och jobb. Gröna Kronoberg arbetar för att användningen av fossila bränslen upphör och att länet blir ett plusenergilän som producerar mer energi än det förbrukar. Den gröna profilen bygger således på ansvarstagande både i ett helhetstänk och i enskilda satsningar - politikens ställningstaganden och vägval i kombination med små och stora initiativ hos aktörer inom offentlig, privat och civil sektor. På så vis leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i framkant - som Europas grönaste region. UTMANINGAR Här följer en sammanfattning av Kronobergs utmaningar som utgör en grund för mål och prioriteringar. DEMOGRAFI OCH RUMSLIGA STRUKTURER: 1. Glesa strukturer - asymmetri mellan centrum och periferi. Länet har en gles befolkningsstruktur och långa avstånd mellan arbetsmarknadsregionerna. Den låga befolkningstätheten är en utmaning då 12

242 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till regioner med högre befolkningstäthet har haft en starkare utveckling under de senaste decennierna sambandet mellan hög densitet och tillväxt är starkt. Glesbefolkade delar av länet har under de senaste decennierna haft en svag tillväxt, och det är Växjö och Älmhult som stått för länets sysselsättningstillväxt under de senaste decennierna, och en allt större del av länets befolkning har koncentrerats till Växjö. Vidare innebär de stora rumsliga avstånden i länet att utsläppen från transportsektorn är höga. 2. Befolkningen på landsbygden minskar. För ett glest län likt Kronoberg, med stora delar landsbygd, innebär detta en utmaning både för kulturlandskapet och de långsiktiga livsmöjligheterna på landsbygden. Det minskade befolkningsunderlaget har lett till nedläggningar av serviceinrättningar vilket på sikt är strukturförstärkande. 3. Bostadsbrist. En allt större del av befolkningen lever i tätort har medfört en ökad bostadsbrist i flera av länets tätorter särskilt stor är bristen i de orter som har haft en befolkningstillväxt. Men bostadsproduktionen har under de senaste åren varit låg och inte motsvarat den ökande efterfrågan, särskilt vad gäller hyreslägenheter. 4. En åldrande befolkning. Antalet äldre i länet blir allt fler, och trenden förväntas att fortsätta inom det närmsta decenniet samtidigt prognosticeras antalet i arbetsför ålder att vara konstant vilket kommer att öka försörjningsbördan för den arbetsföra delen av befolkningen. Det finns stora skillnader i ålderssammansättningen mellan centrum och periferi; både på nationell och regional nivå. Åldersstrukturerna i mindre kommuner med en historiskt sett hög utflyttning är skeva, samtidigt som centralorterna i regel har en mer gynnsam struktur som en följd av inflyttning. Utflyttningen av unga från länet förstärker utmaningen. 5. Stora skillnader i levnadsstandard. Medianinkomsten i Kronoberg ligger under riksgenomsnittet. Därtill är skillnaderna i medianinkomst mellan kvinnor och män större än för riket. Faktorer som att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga och arbetar deltid, att kvinnor i högre grad än män är sjukskrivna och att länet har ett mansdominerat näringsliv, där löneutvecklingen tenderar att vara bättre än i kvinnodominerade yrken, är möjliga orsaker. Skillnaderna i livsinkomst får långtgående konsekvenser för människors levnadsstandard. 6. Kronobergs län har ett ohälsotal som ligger i linje med genomsnittet för riket. Kvinnors ohälsotal ligger dock något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. Individens hälsotillstånd och allmänna välbefinnande sammanhänger med en rad olika socioekonomiska faktorer, så som möjligheter till försörjning, utbildningsnivå och arbetsmiljö. NÄRINGSLIV OCH REGIONAL EKONOMI: 7. Svag sysselsättningstillväxt. Finanskrisen har haft stor påverkan på länet. Sysselsättningsutvecklingen och utvecklingen av daglönesumman i länet har varit en av de svagare i riket, men samtidigt har produktivitetsutvecklingen varit stark som en följd av rationaliseringar och effektiviseringar. 8. Stort beroende av lågteknologisk industri. Länet har ett av rikets högsta industriberoende, med en hög andel av de sysselsatta inom lågteknologisk tillverkning. Den svaga sysselsättningsutvecklingen under de senaste åren beror främst på en svag tillväxt inom detta segment. 9. Låg kunskapsintensitet i näringslivet. Näringslivets FoU-investeringar i länet är låga och under snittet för riket och regioner exklusive storstadsregionerna. En låg investeringsgrad i FoU innebär minskade möjligheter till utveckling av nya produkter och innovationer. Vidare har länet en låg andel under riksgenomsnittet men på samma nivå som snittet för gruppen övriga regioner som exkluderar storstadsregionerna som är sysselsatta inom kunskapsintensiva branscher i näringslivet. Då tillväxten 13

243 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till under senare år primärt skett i dessa näringar, så även i Kronoberg, har det låga kunskapsinnehållet på länets arbetsmarknad hämmat den övergripande tillväxten. 10. Hög medelålder på företagare. Mer än var tredje företagare verksam i länet är över 55 år. Inom vissa branscher som är stora i länet, exempelvis skogsbruk och tillverkning, är medelåldern särskilt hög. Skillnaderna mellan kommunerna är stora som lägst är medelåldern hos företagarna i Växjö, som högst i länets mindre kommuner. För att medelåldern ska sjunka krävs att fler vill bli företagare, exempelvis behöver fler kvinnor bli företagare, då det idag är stora skillnader mellan könen. 11. Könsuppdelad arbetsmarknad. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. En förklaring är att den privata sektorn i större utsträckning än i de flesta andra regioner utgörs av tillverkningssektorn, som har en stor överrepresentation av män. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden speglas också i ungas utbildningsval, som präglas av könsstereotypa föreställningar och normer om vad flickor och pojkar är bra på och förväntas göra. Forskning visar att en mer jämställd arbetsmarknad fungerar bättre som resursfördelningsinstrument och skapar ökade förutsättningar för innovationer, vilket i sin tur kan främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. 12. Låg utbildningsnivå och stora skillnader mellan kommunerna och könen. Utbildningsnivån i länet, sett till andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning, är lägre än riksgenomsnittet och snittet för regioner utanför storstadsregionerna. Andelen högutbildade av länets befolkning är något högre än i regioner utanför storstadsregionerna, men lägre än riksgenomsnittet. En allt mer kunskapsdriven arbetsmarknad kräver tillgång till ett högt humankapital. I länets mindre kommuner är utbildningsnivån låg, samtidigt som den är högre än riksgenomsnittet i Växjö kommun. Detta beror på att ungdomar som studerar flyttar till Växjö, men också på den lokala arbetsmarknadens utformning. På samma sätt förhåller sig Kronoberg till storstadsregionerna, och årligen flyttar fler med en hög utbildning från än till länet.. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor. En delförklaring är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor, som inte sällan har krav på eftergymnasial utbildning, samtidigt som män särskilt i glesbefolkade och industribetonade kommuner arbetar inom branscher som inte har motsvarande krav på utbildningsnivå. En relativt sett hög andel av männen har en förgymnasial utbildning som högsta uppnådda utbildningsnivå. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. 13. Matchningsproblematik. Från 2012 och fem år framåt förväntas personer i Kronobergs län att gå i pension. En stor andel av dem arbetar inom för länet viktiga sektorer. Under endast några år har kunskapsbehovet på arbetsmarknaden ökat, och främst råder brist på eftergymnasiala kompetenser inom tillverkning, vård- och omsorg samt IT samtidigt som arbetslösheten och den tillgängliga arbetskraften ökat, men arbetsgivare upplever fortsatt att det ofta är svårt att hitta rätt kompetenser. 14. Utsatta grupper står långt från arbetsmarknaden. Under den senaste femårsperioden har långtidsarbetslösheten och antalet arbetslösa tillhörande utsatta grupper mer än fördubblats. Grupper med särskilt hög arbetslöshet är utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade. För att klara de framtida demografiska utmaningarna behöver en större del av arbetskraften inträda på arbetsmarknaden. 14

244 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till MÅL 2025 I detta avsnitt beskrivs två mål som tillsammans utgör målbilden Gröna Kronoberg. Målen är ställningstaganden i förhållande till Kronobergs utmaningar som beskriver hur det ska vara för nuvarande och kommande generationer att leva i och leva av Gröna Kronoberg. De följs upp av prioriteringar som beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. MÅL 1: VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER Målet innebär ställningstaganden till utmaningar kring demografi och rumsliga strukturer: Kronoberg är ett landsbygdslän med glesa strukturer och asymmetri mellan centrum och periferi. På landsbygden är strukturerna glesare än i staden och det finns ett landskap att förhålla sig till. Befolkningen på landsbygden minskar samtidigt som tillväxtmotorn har växtvärk vilket skapar högt förändringstryck både i stad och i land. Brist på bostäder när fler väljer att bo i tätorter. En åldrande befolkning generellt och underrepresentation av barn och unga på landsbygden. Högt ohälsotal bland kvinnor. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Utsläpp från transporter påverkar miljö och behov av omställning till förnybara resurser. STÄLLNINGSTAGANDEN VÅRA LIVSMILJÖER SKA VARA ÖPPNA OCH HÅLLBARA. Livsmiljöer avser boende, boendemiljö och vardag. Det handlar om att skapa attraktivitet som omfattar hela det geografiska området och hela befolkningen de som bor, lever, driver företag eller tillfälligt besöker regionen. Det bygger på övertygelsen om att alla kan dra fördel av och bidra till att regionen är attraktiv. Varje plats, ort eller stad har en betydelse för regionens utveckling som helhet och det handlar om att mäta sig mot andra utifrån sina egna förutsättningar. I Gröna Kronoberg ska pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar ha möjlighet att kombinera bra boende, utbildning, arbete, service, omsorg och fritid. Attraktivitet är en upplevelse och därför behöver olika intressenter och intressen involveras i utvecklingen: För vem ska det vara attraktivt? Vem ska utveckla en attraktiv miljö? Attraktionskraften är mycket en fråga för den lokala nivån men det regionala sammanhanget är också viktigt. ÖPPNA LIVSMILJÖER HANDLAR OM DELAKTIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET. I Gröna Kronoberg ska alla ha bra förutsättningar att kunna påverka och bidra till samhällets utveckling. Här spelar samhällets förnyelseförmåga en viktig roll - öppenhet för nya människor, kunskaper och idéer en roll. Öppna livsmiljöer handlar också ett samhälle med hög tillgänglighet både fysisk och digital tillgänglighet. HÅLLBARA LIVSMILJÖER HANDLAR OM EN BALANSERAD UTVECKLING I HELA REGIONEN. Det rör utvecklingen av de tre hållbarhetsdimensionerna, däribland att hantera tillgången och efterfrågan till bostäder, exploateringsbar mark, ökade transportbehov, utsläpp från trafik, sociala och ekonomiska 15

245 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till skillnader, arbetslöshet eller nya omsorgs- och servicelösningar. I landsbygdsregionen Kronoberg blir relationen mellan stad och land allt viktigare eftersom de gör varandra hållbara genom att skapa olika värden. Staden är en arena för handel, kultur, möten, offentlig service och en bred arbetsmarknad. Landsbygden erbjuder råvaror, mat, vatten, energi, ekosystemtjänster, arbetskraft och rekreation men fungerar också som stadens reningsorgan. Målet ska förverkligas genom prioriteringar kring en komplementär region, att utveckla ett inkluderande värdskap samt att satsa på den demografiska gruppen barn- och unga. MÅLVÄRDEN 2025 Målvärdena syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Mål 1 är att Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer. Vi har uppfyllt målet när vi har nått följande målvärden: 1. BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I LÄNET MELLAN SKA MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 2. ÅR 2025 SKA LÄNET HA EN ARBETSMARKNADSREGION. 3. DE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPPEN SKA 2025 HA MINSKAT MED MINST 40 % JÄMFÖRT MED ENERGIINTENSITETEN SKA MINSKA MED 20 % MELLAN SKA MEDIANINKOMSTEN FÖR KVINNOR OCH MÄN VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET SKA OHÄLSOTALET VARA UNDER RIKSGENOMSNITTET FÖR KVINNOR OCH MÄN. 7. ÅR 2025 SKA ANTALET TURISTNÄTTER I KRONOBERGS LÄN HA ÖKAT MER ÄN RIKSGENOMSNITTET. 8. MÅLVÄRDE OM ÅTERVINNING 2. PRIORITERINGAR För att nå målet Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer och slutligen också nå målbilden Gröna Kronoberg 2025 ska vi arbeta med tre prioriteringar som beskrivs här nedan. PRIORITERING 1: UTVECKLA EN KOMPLEMENTÄR REGION Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Kronoberg är ett glest län med en tydlig stråkstruktur - 87% bor utmed stråken och 91% arbetar utmed stråken. Kronoberg är inte en sammanhållen region utan har tre funktionella delregioner med samband över länsgränsen. Kronoberg är en flerkärnig region med 51 mindre orter och en större stad. Befolkningsmässigt är länet det fjärde minsta i Sverige. Befolkningstillväxten är främst koncentrerad till Växjö. 2 Enligt regionstyrelsens beslut 22/ ska ett målvärde för återvinning ska införas. Målvärdet bereds under remissperioden. 16

246 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: PLATSER, ORTER, STÄDER OCH REGIONER SOM KOMPLETTERAR OCH DRAR NYTTA AV VARANDRA En komplementär region innebär att platser, orter, städer och regioner kompletterar, drar nytta av och förstärker varandras utveckling. Prioriteringen innebär att i högre utsträckning använda komplementaritet som en strategi, att förhålla sig till varandra på ett synergiskapande sätt och att bilda en komplementär region med flera nischade kärnor. Det ska bidra till bättre förutsättningar för attraktiva livsmiljöer i hela regionen. De olika orterna i och utanför länet kompletterar redan varandra på olika sätt. Såväl Kronobergs län som storregionen länet ligger i är redan idag flerkärnig, eller komplementär. Genom att arbeta komplementärt kan effektiviseringar och fördelar skapas i strategiska samarbeten vad gäller policyinsatser och förvaltning. På så vis kan regionen skapa en mer balanserad regional utveckling med minskad dominans och minskad koncentration. Bild 5: Nulägesbild över Kronobergsregionens funktionella delregioner (arbetsmarknadsregioner) samt orts- och stråkstruktur. Prioriteringen innebär både att stärka sambanden i länet och inom delregionerna inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Det vill säga att utveckla länet som en komplementär region i sin helhet, men som också har tydliga delregioner, se bild 5. Kronobergstriangeln är en benämning av de tre funktionella arbetsmarknadsregionerna i Kronoberg: Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och 17

247 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Tingsryd) Ljungby (Markaryd), Älmhult (Älmhult-Osby ingår också i en större delregion med kommunerna i nordöstra Skåne Kristianstad är den mest närbelägna metropolen). De har flera kompletterande tätorter inom näravstånd. Här finns funktionella samband som kan förstärkas på ett proaktivt sätt. Delregionerna kan dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur i planeringen av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Det innebär också att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna i regionen - i synnerhet med Växjö som tillväxtmotor. Samordnad planering på regional nivå ska utvecklas för att stärka växelverkan mellan olika planeringsprocesser på regional och lokal nivå. Frågorna som pekas ut vad gäller attraktiva livsmiljöer hanteras i många fall inom ramen för kommunernas mandat och som centrala delar i kommunernas översiktsplaner och utvecklingsplaner. Här kan Region Kronoberg som regional tillväxtaktör bidra med en samordnande roll i arbetet som helhet. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trafikförsörjningsprogrammet, Länstransportplanen och Digital agenda. PRIORITERING 2: UTVECKLA ETT INKLUDERANDE VÄRDSKAP Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Krympande kommuners behov av anpassning och utveckling. Svårt att attrahera kompetenser, inflyttare och att få människor att stanna. Innanförskap - svårt för utsatta grupper att delta i samhällsutvecklingen. Strukturomvandlingen skapar behov av att förnya det sociala kapitalet lokalt. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: ATTRAKTIVA MILJÖER DÄR MÄNNISKOR KÄNNER SIG VÄLKOMNA OCH DELAKTIGA Prioriteringen handlar om att få flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar att känna sig välkomna till regionen som praktikanter, kunder, klienter, patienter, studenter eller kollegor, etc. Det kan handla om service, bemötande, kvalitet och gästfrihet. Genom ett välkomnande och öppet förhållningssätt kan organisationer och individer bidra till en attraktiv livsmiljö. Hur förverkligar vi hela potentialen i människor, verksamheter och platser? All utveckling sker lokalt och många frågor avseende attraktiva livsmiljöer faller inom ramarna för kommunernas ansvar. Kommunerna kan inte hitta lösningarna på egen hand men de kan söka former för lokal samverkan kring utvecklingsfrågor. Leader-metoden är ett exempel på hur lokal utveckling kan ledas. Formerna för samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer är inte givna och kan behöva utforskas och utvecklas. 18

248 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Förutsättningarna för delaktighet och samhandling är således viktiga. Det kan handla om hur väl dialogen fungerar mellan offentlig, privat och civil sektor, hur deltagardemokrati kan komplettera den representativa demokratin, eller om hur öppna och välkomnande individer och organisationer är för nya idéer och människor. Därför behöver vi utvärdera och utveckla förutsättningarna för deltagardemokrati och delaktigheten i politiska beslutsprocesser. Det kan göras exempelvis genom att använda Europarådets KOD för civila samhällets delaktighet som ett verktyg. Ett annat sätt är att utforska entreprenöriell samverkan lokalt. Här kan individer, företag och organisationer inkluderas i arbetet med att skapa attraktiva miljöer. Att samverka entreprenöriellt handlar om förmåga och kompetens att upptäcka eller skapa möjligheter, bedöma dem, samla resurser, och utnyttja dess möjligheter: Vilka konkurrensfördelar och värden finns iförhållande till vad som efterfrågas? Bland dessa värden spelar tillgången till varor och tjänster, service och marknader, natur och kultur en roll. Men det kan även handla om platsens sociala kapital, som sociala nätverk och de normer, värderingar och livsstilar som finns i anslutning till dem. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Regional kulturplan och Besöksnäringsstrategin. PRIORITERING 3: SATSA PÅ BÄSTA LIVSVILLKOREN FÖR BARN OCH UNGA Prioriteringen innebär att sätta ett förstoringsglas på en demografisk målgrupp och göra vägval i förhållande till följande utmaningar: Kronoberg har en åldrande befolkning och underrepresentation av barn och unga framförallt på landsbygden. Målgruppen innefattar både myndiga och omyndig som är underrepresenterade i beslutande församlingar och ges begränsade möjligheter till inflytande lokalt. De är generellt mer beroende av vuxna och offentlig verksamhet än vuxna. Det finns skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Högt ohälsotal bland kvinnor, särskilt unga kvinnor upplever en större oro och sämre psykiskt välbefinnande. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: BARN OCH UNGAS INFLYTANDE, EGEN FÖRSÖRJNING OCH HÄLSA Prioriteringen handlar om att utveckla bästa förutsättningarna för barn och ungas vardag och framtid med fokus på inflytande, egen försörjning och hälsa bodde personer i åldrarna 0-25 år i 19

249 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Kronobergs län, d v s 31,4 % av befolkningen 3. Barn och unga är ingen enhetlig grupp utan ska betraktas som en mångfald av individer med olika intressen, behov och förutsättningar. De utmaningar och möjligheter som individen möter kan se olika ut under olika perioder av livet. För att stödja hållbar utveckling kopplat till målet handlar strategin om att regionalt utvecklingsarbete ska bidra till de bästa livsvillkoren för barn och unga här och nu, samt i utvecklingen från ungdom till vuxen. Kommunerna och regionen är betydelsefulla aktörer eftersom en stor del av ansvaret för att genomföra insatser som påverkar ungas vardag och framtid ligger här. Men även aktörer inom privat och ideell sektor är viktiga intressenter avseende ungas vardag och framtid. Genom samhandling kan vi stärka kunskapen om barn- och ungdomsperspektiv och dialogen med barn och unga i frågor som rör långsiktig utveckling och samhällsplanering. Frågor som påverkar ungas levnadsvillkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid, behöver behandlas sektorsövergripande. Arbeta exempelvis med konsekvensanalyser för olika ålderskategorier vid beslut och insatser i trafik- och samhällsplaneringen. Vi kan också öka förutsättningarna för inflytande genom tillgång till information. När det gäller möjligheten för gruppen barn och unga att komma till tals och få inflytande är informationsfrågan central. Information kring vad saken gäller måste anpassas. Detsamma gäller formerna för att inhämta barns och ungas synpunkter. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Folkhälsopolicyn. MÅL 2: VI VÄXER AV EN CIRKULÄR EKONOMI MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA Målet innebär ställningstaganden till utmaningar kring näringsliv och regional ekonomi: Svag återhämtning inom näringslivet samt lågt företagande bland kvinnor Stort beroende av lågteknologisk industri Låg kunskapsintensitet i näringslivet Hög medelålder på företagare Svårt att matcha efterfrågan på kompetens inom näringslivet Könssegregerad arbetsmarknad Låg utbildningsnivå, särskilt bland män Utsatta grupper står långt ifrån arbetsmarknaden 3 Vilka är barn och unga? Det finns många indelningar av målgruppen och många olika begrepp. Målgruppen för ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år. För barnrättspolitiken som vilar på barnkonventionen är ålderskategorin upp till 18 år. Eurostat (EU:s statistikbyrå) definierar ungdomar som personer mellan år. Inom EUprogrammen får deltagande ungdomar mellan år delta. Inom utbildningspolitiken används begrepp relaterade till skolform och inte ålder. I den officiella statisktiken räknas ungdomar från 16 år som vuxna. I RUS använder vi begreppet barn och unga och följer utvecklingen för åldrarna upp till 25 år. 20

250 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till STÄLLNINGSTAGANDEN VÅR EKONOMI SKA VÄXA PÅ ETT HÅLLBART SÄTT. Vi ser regionens tillväxtpotential och möjligheterna i en växande global efterfråga på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster som skapar affärsmöjligheter samtidigt som miljöpåverkan minskar. Miljödriven näringslivsutveckling har potential i alla branscher och kan därför bidra till ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning. VI SKA UTVECKLAS I RIKTNING MOT EN CIRKULÄR EKONOMI. Det innebär att svara på efterfrågan av hållbara och resurseffektiva varor och tjänster, att öka regionens konkurrenskraft och samtidigt minska miljöbelastningen. En linjär produktionsmodell innebär att utvinna en resurs, förädla den till en produkt, och sedan slänga den. I en cirkulär modell är produkter antingen biologiskt nedbrytbara, eller kan återinföras i det tekniska kretsloppet, vilket betyder att återanvända, minimera och återvinna. Återanvändning, reparation och återvinning blir normen - konsumenter blir användare och produkter blir funktioner. En viktig del är att komma underfund med nya modeller för att underlätta övergången till den cirkulära ekonomin. VÅR FÖRNYELSEFÖRMÅGA SKA STÄRKAS. Förnyelseförmåga handlar om människor. Det är människor som bidrar med kunskap och kompetens, som driver företag och investerar kapital. De utgör regionens humankapital som vi ska kunna attrahera, behålla och utveckla. Kunskap och innovation spelar en avgörande roll för regional utveckling. Innovation handlar om att omsätta idéer till nytta. Gröna Kronoberg ska ha starka grundförutsättningar för innovation - förnyelseförmåga samt marknadsförmåga och nyttiggörande. Målet ska förverkligas genom att prioritera diversifiering av näringslivet, genom att utveckla innovationsförmågan inom offentlig, privat och civil sektor samt genom att satsa på humankapitalet. MÅLVÄRDEN 2025 Målvärdena syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Mål 2 är att Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga. Vi uppfyller målet när vi har nått följande målvärden: 1. MELLAN SKA TILLVÄXTEN I DAGLÖNESUMMAN INOM DEN PRIVATA SEKTORN I KRONOBERGS LÄN HA VARIT MINST DEN TREDJE STÖRSTA (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA) SKA ANTALET ARBETSSTÄLLEN INOM NÄRINGSLIVET MED MINST EN ANSTÄLLD PER 1000 INVÅNARE I KRONOBERGS LÄN MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET 3. MELLAN SKA TILLVÄXTEN INOM FÖRETAG MED ANSTÄLLDA MINST HA VARIT DEN TREDJE HÖGSTA I RIKET (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA) 4. ÅR 2025 SKA LÄNETS FOU/BRP ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 5. MELLAN SKA PRODUKTIVITETSÖKNINGEN (BRP/SYSSELSATT) INOM LÄNETS NÄRINGSLIV HA VARIT HÖGRE ÄN RIKSGENOMSNITTET 21

251 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till ÅR 2025 SKA SYSSELSÄTTNINGSGRADEN FÖR KVINNOR OCH MÄN I KRONOBERGS LÄN MINST UPPGÅ TILL 80 %. 7. ÅR 2025 SKA BEFOLKNINGENS (30-34 ÅR) UTBILDNINGSNIVÅ VARA MINST DEN TREDJE HÖGSTA I RIKET (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA). 8. ÅR 2025 SKA KRONOBERG VARA BLAND DE FEM FRÄMSTA LÄNEN I RIKET VAD GÄLLER ANDELEN UNGA KVINNOR OCH MÄN (20-24 ÅR) SOM HAR MINST GYMNASIAL UTBILDNING. 9. ÅR 2025 SKA ANDELEN KVINNOR OCH MÄN SOM ANSER ATT HÄLSAN ÄR GOD ELLER MYCKET GOD VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET. PRIORITERINGAR För att nå målet Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga och slutligen också nå målbilden Gröna Kronoberg 2025 ska vi arbeta med tre prioriteringar som beskrivs här nedan. PRIORITERING 1: UTVECKLA DIVERSIFIERINGEN AV NÄRINGSLIVET Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Ensidig näringsstruktur med många sysselsatta inom industri och en hög konjunkturkänslighet. Svag sysselsättningsutveckling i näringslivet. Hög medelålder hos företagare och lågt nyföretagande hos kvinnor. Många underleverantörer utan egna produkter. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. Låg andel anställda inom kunskapsintensiva branscher. Brist på instegsjobb (inom exempelvis hotell- och restaurang och andra servicetjänster) påverkar främst ungdomar och utrikes födda. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: EN BREDARE ARBETSMARKNAD OCH MÖJLIGHETER TILL KUNSKAPS- OCH ERFARENHETSUTBYTE FÖR FÖRETAG En diversifiering av näringslivet ska ge människor i regionen tillgång till en bred arbetsmarknad och företag möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte inte bara med företag inom samma bransch utan även med andra branscher. En diversifiering av Kronobergs näringsliv skulle innebära en mer balanserad konjunktur och möjlighet att attrahera kompetens till regionen. Det betyder att kompetensen inom industrin behöver öka, men också att nya företag inom mer omogna och kunskapsintensiva branscher behöver växa fram. Det kan göras genom att: Stödja utvecklingen av tjänste- och serviceföretag; Utveckla ett företagsfrämjande system som kvinnor och män kan ta del 22

252 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till av på lika villkor; Utveckla landsbygdsregionens natur- och kulturtillgångar som grunden för ekonomisk diversifiering; Öka internationaliseringen inom såväl näringsliv som offentlig verksamhet, dels för att vidareutveckla arbetet mot befintliga marknader och regioner, dels för att finna nya exportmarknader; Utveckla relationerna mellan utbildningsväsendet, näringslivet och arbetsmarknaden; Utveckla nyföretagande, framförallt inom nya eller omogna branscher; Stödja processer genom hela utbildningssystemet som stärker det individuella entreprenörskapet ( ta sig förskapet ). Inriktningen mot en cirkulär ekonomi innebär en förändring längs hela värdekedjan inte bara i fråga om teknik utan även avseende organisation, samhälle, finansierings- och affärsmodeller. Det handlar om att återuppbygga kapitalet genom effektiv resursanvändning för ökad konkurrenskraft. En stor del sysselsatta i Kronoberg finns inom industrin som historiskt har varit framgångsrik och har en betydande spin-off effekt för näringar inom andra branscher. Här liksom inom andra branscher tas en rad olika initiativ för minskad miljöpåverkan. Även sambandet mellan stad och land ger möjligheter för en diversifiering. Landsbygden behöver staden som ekonomisk motor för arbetsmarknad och service och staden behöver landsbygden för bevarande av miljö- och kulturvärden samt de resurser som används i staden. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trästrategin, Besöksnäringsstrategin och Handlingsplan för jämställd tillväxt. PRIORITERING 2: UTVECKLA INNOVATIONSFÖRMÅGAN Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Stora delar av länets näringsliv är i behov av att höja förädlingsvärdet i varor och tjänster genom att bygga in mer kunskap, ett starkare varumärke eller andra innovativa mervärden. Svagt profilerade innovationsmiljöer. Det finns en avsaknad av innovationsmiljöer runt om i länet som kan tjäna som arenor för innovation mellan företag och innovatörer. De som finns är ännu inte fullt utvecklade. Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ. Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer. Ledarskap och kultur är inte anpassade för innovationsorienterad verksamhet och kunskapen om innovation är ofta låg. Offentliga och privata organisationer har generellt sätt låg vana av forskning och innovation och låga FoU-utgifter. Det råder bristande erfarenhet och kultur i flera organisationer när det gäller innovationsfrämjande verksamhet och samverkan med forskning. Kronoberg är svaga på innovationsdrivande upphandlingar. Sättet att upphandla varor och tjänster inverkar på förnyelse och innovation i alla sektorer. 23

253 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG, PRIVAT OCH CIVIL SEKTOR En utvecklad innovationsförmåga handlar om stärkta grundförutsättningar för innovation 4, vår förnyelseförmåga samt marknadsförmåga och nyttiggörande. En innovation har skapats när den når ut till användare och genererar någon form av nytta. Därför blir en ökad orientering mot användares behov och krav en grundförutsättning för stärkt innovationsförmåga i regionens näringsliv, men också inom offentlig sektor och i akademin. Bland annat behöver vägar finnas för att koppla forskning och utbildning närmare det omgivande samhället. Prioriteringen handlar om att bredda innovationsagendan till att omfatta offentlig och civil sektor samt social innovation 5 inte bara fokus på FoU (forskning och utveckling) och affärsutveckling i näringslivet. Det är också avgörande att den offentliga sektorn blir mer innovativ. Dels eftersom nya arbetssätt kan öka effektiviteten och kvalitén i våra välfärdstjänster dels för att offentliga sektorn via sina inköp kan bidra till att efterfråga och därmed skapa större efterfrågan på innovativa lösningar. Öppen och utmaningsdriven innovation är i fokus för Gröna Kronoberg. Typiskt för lokala och globala utmaningar är att de inte kan lösas av enskilda insatser utan kräver sektorsövergripande innovation. Därför behövs ett samlat regionalt ledarskap som skapar utrymme för innovation och sätter utmaningarna högt på agendan både för regional samhandling och inom de egna organisationerna. Öppen innovation och användardrivna processer innebär att innovationsarbetet inte sker bakom lyckta dörrar utan i samspel med aktörer (organisationer och individer) utanför organisationen. Ekosystem av små aktörer har visat sig kunna konkurrera med stora globala företag genom nätverksorienterad innovation där olika specialiserade småföretag eller specialister hjälps åt. Öppen innovation kan spela en roll för alla sektorer i Kronoberg och bygger på ett förtroendefullt samarbete över gränserna. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Innovationsstrategin. PRIORITERING 3: SATSA PÅ HUMANKAPITALET Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: 4 Innovation definieras av OECD som Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. 5 Med social innovation menas nya varor, tjänster, metoder, arbetssätt som är sociala i sina medel och/eller mål. 24

254 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Kronoberg har en låg utbildningsnivå med stora skillnader mellan kommunerna. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Kvinnor och män gör traditionella utbildningsval och det finns en matchningsproblematik gällande utsatta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för utrikes födda är lägre än för inrikes födda samtidigt har utrikes födda stått för den reella sysselsättningstillväxten i länet då antalet inrikes födda i sysselsättning har minskat som en följd av pensionsavgångar. I Kronoberg är hälsan inte jämlik. Kvinnor är i högre grad än män är sjukskrivna. Kvinnors ohälsotal ligger något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Humankapitalet innebär att satsa på den enskilt viktigaste komponenten för regional tillväxt människor och deras kunskaper, färdigheter och hälsa sedd som en ekonomisk resurs. Ett högt humankapital kan skapa hög förnyelse- och omställningsförmåga. Prioriteringen handlar om att satsa på två spår: Livslångt lärande samt på hälsa på lika villkor för pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar. Livslångt lärande vilar på två principer: Att individens lärande inte är avslutad i ungdomsåren utan fortsätter och bör fortsätta under hela livet; Att lärande inte sker bara inom olika typer av formell utbildning, utan även på arbetet och i vardagen, så kallad informellt lärande. Det innebär att ta tillvara på varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hen vistas i. I Kronoberg ökar kunskapskraven både inom nya och mer mogna branscher, och pensionsavgångarna från några av regionens större branscher är inom de närmsta åren stora. Kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Därför behövs starka relationer mellan utbildningsväsende och omgivande samhälle, stor variation i utbud och studievillkor, möjligheter till validering av inhämtade kunskaper och färdigheter, insatser för in- och återgång till arbetslivet och kontinuerlig kompetensutveckling. Folkhälsa är centralt för hållbar samhällsutveckling och människors välbefinnande. Ett högt humankapital bygger på en god folkhälsa och är en investering för Kronoberg. Hälsa påverkas av samhällsfaktorer som vård, omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering. Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Arbete med folkhälsa handlar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Kompetensförsörjningsstrategin och Folkhälsopolicyn. 25

255 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till BILAGOR 1) NULÄGESANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 26

256 Nulägesanalys RUS

257 1

258 Innehåll OECD om Kronobergs län... 3 Regional utveckling... 8 Rumsliga förutsättningar och demografi... 9 Kronobergs rumsliga förutsättningar... 9 Kronobergs demografiska förutsättningar...16 Sammanfattning av Kronobergs rumsliga och demografiska förutsättningar...22 Näringsliv och regional ekonomi...23 Kronobergs läns näringslivsförutsättningar...23 Den regionalekonomiska utvecklingen...32 Sammanfattning av näringsliv och regionalekonomisk utveckling...38 Sysselsättning och utbildning...39 Utbildning i Kronobergs län...39 Sysselsättning i Kronobergs län...44 Arbetsmarknadens utveckling och framtida kompetensbehov...49 Sammanfattning arbetsmarknad och utbildning...52 Hälsa, socioekonomi och miljö...53 Hälsa och socioekonomi...53 Miljö...57 Sammanfattning hälsa, socioekonomi och miljö...59 Sammanfattande analys...60 Källor

259 OECD om Kronobergs län I rapporten OECD Territorial Reviews, Småland-Blekinge analyseras Kronobergs läns utvecklings- och tillväxtförutsättningar. Studien resulterade i en rad olika rekommendationer och identifierade utmaningar som länet står inför inom olika områden. Nedanför följer en sammanfattning av de mest centrala slutsatserna från studien. I nulägesanalysen sker en fördjupning utifrån dessa. Blygsam ekonomisk tillväxttakt Regional ekonomi Länet har, jämfört med län utanför storstadsregionerna, haft en förhållandevis god ekonomisk tillväxt under de senaste decennierna dock under riksgenomsnittet. Vad som är iögonfallande är att länets konjunktur är ytterst konjunkturkänslig. Sedan finanskrisen, vars effekter till fullo briserade 2009, har länet haft en relativt svag återhämtning vad gäller sysselsättning och total daglönesumma. Specialisering på låg- och medellåg teknologisk industri är en utmaning för framtiden Regional ekonomi Länets industriberoende är både en fördel och ett problem. Fördel i den meningen att det är där specialiseringen finns, att det genererar mycket jobb och kapital till regionen. Nackdel i den meningen att stora delar av länets industri är förhållandevis enkel underleverantörsindustri som är ytterst känslig för konjunkturer. De yrken som försvinner i enklare industri exempelvis under lågkonjunkturer tenderar att inte komma tillbaka. Viktigt att poängtera är att länet har en stark industri inom segmentet medelhög-teknologi. Ur ett nationellt perspektiv har Kronoberg den näst högsta specialiseringen inom detta segment, och som klarat den senaste finanskrisen relativt väl, samtidigt som antalet sysselsatta inom de mer lågteknologiska industrisegmenten minskat med nästan 25 %. Däremot saknar länet, i princip, högteknologisk industri. Jämfört med övriga riket har Kronoberg under lågkonjunkturen uppvisat en mycket hög konkurrenskraft inom industrier där teknologin är medelhög. Men då länet har en av rikets högsta specialiseringar inom låg- och medellåg industri har industrisektorn som helhet resulterat i att antalet sysselsatta i länet minskat. Få kunskapsintensiva företag Regional ekonomi Länet har en förhållandevis låg andel anställda (42 % med den offentliga sektorn inräknad, vilket är näst lägst i riket, 8,9 % inom den privata sektorn vilket är något under medianen) inom kunskapsintensiva branscher vilket inte är ovanligt för mindre län. Men studier visar att dessa branscher är viktiga för den omkringliggande ekonomin, men även samhället i stort, då de anställda är högavlönade och bidrar väsentligt till den lokala ekonomin. Den låga andelen kunskapsintensiva företag i länet har hämmat sysselsättningsåterhämtningen sedan den förra krisen, då den primära tillväxten i riket skett inom dessa företag. 3

260 Brist på unga företagare Entreprenörskap Att stödja unga i deras strävanden att utveckla företag är ett sätt att investera i regionens framtida näringsliv. Ungdomar startar företag inom nya branscher och kan bidra till att diversifiera näringslivet. Vidare bidrar fler företagsstarter av ungdomar att fler av dem stannar kvar i regionen, och därmed bidrar till en demografisk balans och ökad attraktivitet. Kronoberg har en något lägre andel ungdomar som startar företag jämfört med riket. Turismen är underutvecklad Turism Turismsektorn är en av de sektorer som haft den starkaste tillväxten under de senaste decennierna. Men Kronoberg har traditionellt sett inte profilerats som ett turistlän trots att potential finns. Att öka turismen till länet innebär en god inverkan på den regionala ekonomin i form av ökad konsumtion och fler sysselsättningstillfällen. Men genom att fler besöker länet ökar också möjligheterna att de i framtiden kan bosätta sig i länet, och därmed bidra till en positiv befolkningsutveckling. Kronoberg har under den senaste femårsperioden haft den, relativt sett, största ökningen av antalet gästnätter jämfört med övriga län. För de mindre kommunerna är dessutom ägare till fritidshus ett väsentligt inslag för den lokala ekonomin. Lokala företag behöver moderniseras och diversifieras Näringsliv Kronoberg har en hög andel sysselsatta inom små- och medelstora företag vilket i grunden är en styrka då sårbarheten och beroendet till ett fåtal större arbetsgivare minskar. Men förhållandet ser inte likadant ut i alla länets kommuner, utan några av kommunerna har ett större företag som är ytterst betydande för sysselsättningen och den lokala ekonomin. Företagen i länet har traditionellt sett haft en god konkurrenskraft men behöver, för att klara ett allt mer påtagligt konkurrenstryck särskilt inom tillverkningssektorn modernisera företagen. Nya tjänster och produkter behöver utvecklas istället för att vara alltför beroende av att vara en enklare underleverantör vilket många av länets tillverkningsföretag är. Men förnyelsen handlar inte endast om att utveckla nya tjänster, utan även om att få in nya ägare. Många mindre familjeägda företag står inför ett generationsskifte; en betydande del av företagarna närmar sig pensionsålder. Därmed är det viktigt att ombesörja och möjliggöra generationsövergångar. Befintliga företag behöver utvecklas Näringsliv Det är viktigt att nya företag startar, men lika viktigt att befintliga företag är konkurrenskraftiga. Därför ska inte befintliga företag förbises, utan en gedigen stödjandefunktion måste finnas som kan bidra till att internationalisera och utveckla länets redan befintliga företag. Särskilt viktigt är detta arbete när strukturella förändringar sker. Exempelvis är det flera tillverkningsföretag som behöver utveckla sin produktion för att fortsatt vara konkurrenskraftiga i en alltmer global ekonomi; exempelvis genom att hitta nya marknader, inte minst i tillväxtekonomierna såsom Kina, Ryssland, Baltikum, Brasilien och så vidare. 4

261 Anpassning av industrin kommer att kräva ett dynamiskt utbud av högutbildad arbetskraft Kompetens För att lyckas med den stora utmaningen diversifiera näringslivet och utveckla en kunskapsintensiv industri krävs god tillgång till humankapital, vilket är den mest nödvändiga faktorn för att lyckas med en omställning. Att uppnå ett dynamiskt utbud inbegriper dock flera komponenter: attrahera barnfamiljer, anpassa universitets utbildningar till det regionala näringslivets behov, få studenter att stanna kvar i regionen och så vidare. Men utmaningen börjar redan på grundskolenivå, då en god genomströmning inom de tidiga skolåren är en förutsättning för att få tillgång till en god kompetens i framtiden. I detta finns även en sociokulturell aspekt, nämligen att barn från studieovana hem, som inte sällan är belägna i kommuner med stora industrier, tenderar att få sämre studieresultat än barn i studievana hem. Unga människor lämnar regionen Demografi Ungdomar flyttar till och från Kronoberg av flera olika anledningar. Vanligast är att en ungdom flyttar till en universitetsort för att studera, och därefter vidare till en storstadsregion för att arbeta. I Kronobergs fall innebär detta att ungdomsinflyttningarna från mindre kommuner i länet in till Växjö bidragit till att antalet ungdomar i Växjö ökat, samtidigt som de minskat i mindre kommuner. Samtidigt flyttar många ungdomar från Växjö till större städer en ortshierarki präglar flyttkedjan. För att få ungdomar att stanna kvar i regionen är det viktigt att få dem att engagera sig i lokalsamhället. Genom engagemang stärks banden till platsen, och man känner ett ansvar för att utveckla den aktuella platsen. Lika viktigt är det att kvarstannare inte utmålas som förlorare och flyttarna som vinnare. Banden mellan näringsliv och akademi bör bli starkare Arbetsmarknad En av de främsta utmaningarna för framtiden är att stärka relationen mellan näringsliv och akademi. Om det lokala universitetet erbjuder utbildningar som korrelerar med det lokala näringslivets behov ökar chanserna att behålla ungdomar i regionen även efter deras studier. Undersökningar har visat att tillgång till ett arbete efter studierna är en basal faktor för att få studenter utifrån att stanna kvar. Men för att så ska ske krävs att utbildningen är adekvat för tillgängliga jobb samt att kontakter mellan näringsliv och student knyts under studietiden. Vidare är det viktigt att skapa en klar bild över vilka kompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Till exempel genom att följa pensionsavgångar; vilka yrkesgrupper som försvinner från arbetsmarknaden och hur många som förväntas tillkomma; vilka yrken som bedöms att växa och så vidare. Detta arbete faller inom ramen för kompetensplattformen. 5

262 Studenter tenderar att lämna Kompetens Linnéuniversitetet bidrar till att ungdomar söker till regionen. Samtidigt är det många av dem som efter avklarade studier väljer att flytta till en storstadsregion. Men deras kompetenser är nödvändiga för att kunna förnya näringslivet i Kronobergs län, och därför är det viktigt att utveckla relationerna mellan universitet och näringsliv men också att stödja studenterna så att de känner sig involverade i de lokala samhället. Särskilt viktigt är detta för utbytesstudenter, då dessa ofta saknar ett socialt sammanhang. Utlandsfödda står utanför arbetsmarknaden Arbetsmarknad Under 2000-talet har antalet utlandsfödda i arbete ökat samtidigt som antalet inrikes födda minskat som en följd av pensionsavgångar. Särskilt tydligt är detta förhållandet i de mindre kommunerna. Inflyttning av utlandsfödda har varit avgörande för länet för att klara denna generationsskiftning. Men samtidigt är sysselsättningsfrekvensen för utrikes födda låg, och skillnaden är stor i jämförelse med den som gäller för inrikes födda. För att klara den framtida försörjningsbördan, då allt färre ska försörja allt fler, ökar behovet av en mer effektiv matchning. Vad som är viktigt är att inte se utlandsfödda som en homogen grupp. Utbildningsnivåerna mellan utlandsfödda skiftar väldigt mycket, och främst är det graden av utbildning som förklarar skillnaderna i sysselsättningsfrekvens. Liksom för inrikes födda är det främst utlandsfödda utan gymnasial utbildning som har svårt att etablera sig på den lokala arbetsmarknaden. En könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmarknad Kronoberg har en av rikets mest könssegregerade arbetsmarknader, främst som en följd av att det privata näringslivet är specialiserat på branscher som av tradition främst haft män i arbetskraften. Studier visar att en ökad jämställdhet inom könsmärkta branscher bidrar till innovationer och en ökad tillväxt. Vidare är det viktigt att fler kvinnor deltar i det privata näringslivet då de främst startar företag inom tjänste- och servicesektorn, vilket skulle bidra till en diversifiering av den regionala arbetsmarknaden. Regionens naturtillgångar och livskvalitet bör marknadsföras bättre Demografi Urbaniseringen har bidragit till att mer perifera delar av landet haft en svag befolkningsutveckling. Så är fallet även inom Kronoberg endast de större orterna har haft en positiv tillväxt. För att skapa en mer balanserad utveckling är det viktigt att aktivt arbeta med regionens attraktivitet. Olika livsmiljöer erbjuder olika livsalternativ som kan vara tilltalande för människor i olika livsstadier. Regionen har en stor tillgång till skog, sjöar och lugna miljöer, samtidigt som stadslivet finns representerat i Växjö. Detta förhållande är något som bör framhållas för att attrahera människor till att bosätta sig i länet. Livskvalitet är ett svårt begrepp men överlag har Kronobergare en god hälsa, förhållandevis hög medelinkomst, hög sysselsättning och tillgång till god offentlig service. 6

263 Tillgängligheten är i vissa fall bristande Infrastruktur Av de orter som växer i Sverige finns gemensamt rent generellt att de ligger nära en större arbetsmarknad, och att människor har möjlighet att ta sig dit. För att kunna möjliggöra att man ska kunna bo och verka i alla delar av länet är det därför viktigt att ansluta orter till regionens större arbetsmarknader. Detta bidrar till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en minskad konjunkturkänslighet hos de mindre kommunerna som en följd av att befolkningen kan arbeta på orter utanför kommungränserna. Vidare innebär goda trafikförbindelser att regionens företag får ökade möjligheter att klara den framtida kompetensförsörjningen då upptagningsområdena ökar. Målsättningarna och ledarskapet är otydligt Regional utveckling För att den regionala utvecklingsstrategin ska få genomslag är det av stor betydelse att föreslagna prioriteringar korrelerar med en adekvat analys, stämmer överens med tillgängliga medel samt uppfattas som relevanta för länets olika delar. Att planera för lärande innebär även ökade möjligheter att utöva mjuk styrning då kommunerna på ett enklare sätt än idag kan bidra till de regionala strategierna. Att utforma en mätbar RUS är något som ökar konkretionsgraden men även kommunicerbarheten, och därmed ökar möjligheterna till att nå samsyn runt regionens centrala utmaningar. Men lika viktigt som adekvata insatser är ett tydliggörande av rollfördelningen; den regionala nivån präglas idag av en mångfald aktörer och det är inte alltid självklart vilken av alla aktörer som har ansvaret inom olika ämnesområden. Därför är det regionala ledarskapet av stor betydelse då prioriteringsansvaret tillfaller regionens ledande aktörer. 7

264 Regional utveckling Olika geografier har skiftande förutsättningar för regional utveckling. För att kunna bedriva ett ändamålsenligt utvecklingsarbete är det därför viktigt att identifiera en geografis möjligheter och hinder för tillväxt givet dess territoriella, strukturella och historiska förutsättningar. Med en alltmer globaliserad ekonomi, där den inomregionala utvecklingen i allt högre utsträckning präglas av utvecklingen utanför dess gränser, ökar också behovet av att följa utvecklingen i omvärlden och hur de drivkrafter och trender som pådriver den påverkar den egna regionen. Under endast några decennier har globaliseringen kommit att sammanlänka stora delar av världen; människor, kapital och information färdas idag i en allt högre hastighet över allt större geografiska territorium. På så vis har världen blivit mindre, samtidigt som den blivit större, och möjligheterna, men även utmaningarna, för utveckling har ökat. Stärkta utvecklingsmöjligheter i den meningen att tillgängliga marknader ökat, ökade utmaningar i den meningen att konkurrensen stegrats. Beroende på den aktuella geografins förutsättningar, som formats i ett komplext samspel mellan naturgivna och samhälleliga förutsättningar, uppstår olika möjligheter till konkurrenskraft i en globaliserad värld. Globaliseringen gör sig gällande på flera olika sätt i Kronobergs län. När finanskrisen briserade drabbades länets exportdrivna och sysselsättningsintensiva industri hårt som en följd av minskad köpkraft i viktiga avsättningsmarknader men fortsatt utgör denna industriella bas en viktig motor för regionens ekonomi, och flera är de företag inom sektorn som antingen har filialer förlagda till andra delar av världen eller ingår i en utlandsägd koncern. Men globaliseringen handlar om mer än ekonomisk aktivitet. Som en följd av oroligheter i flera delar av världen har migrationen till länet ökat och bidragit till länets positiva befolkningsutveckling och antalet utbytesstudenter på Linnéuniversitetet ökar. Även miljöfrågan har en global klangbotten. Omställningen mot ett mer hållbart samhälle sker lokalt och regionalt, men frågan är i allra högsta grad en global angelägenhet. Den grundläggande utvecklingsfrågan är vilka geografier som kan uppbringa en konkurrenskraft i en globaliserad värld och hur denna utveckling kan ske på ett hållbart sätt. Genom historien har strukturella omvandlingar resulterat i att områden avfolkats och dött ut som en följd av minskad ekonomisk aktivitet. Sådana omvälvande utmaningar kan vara förödande för en geografi, men i ett större perspektiv innebär förändringen ofta ett högre resursutnyttjande och en stärkt konkurrenskraft men kanske någon annanstans. Gamla marknader försvinner och nya växer fram, och det är inte alltid givet att den geografi som drabbas är spelplanen för nya mer konkurrenskraftiga näringar. Föreliggande nulägesanalys syftar till att på ett övergripande plan positionera Kronobergs län i relation till andra geografier och de utvecklingslinjer som varit utmärkande för den regionala utvecklingen under de senaste decennierna. Av nödvändighet är nulägesbeskrivningen, givet ämnets komplexa sammansättning, endast summarisk och högst selektiv. I fokus står ett antal centrala utvecklingstendenser som oftast framhålls som särskilt betydande för det regionala utvecklingsarbetet. För mer ingående samt mer ämnesområdes- och kommunorienterade analyser hänvisas till underlag som finns i anslutning till de genomförandestrategier som finns anslutna till den regionala utvecklingsstrategin. 8

265 Rumsliga förutsättningar och demografi En regions territoriella förutsättningar utgör en ram för regionens handlingsutrymme. Avstånd, infrastruktur, naturmiljöer, naturtillgångar och relationer till andra administrativa enheter utgör väsentliga strukturer som både möjliggör och begränsar utvecklingsarbetet; en till ytan liten och tätbefolkad region med flera städer har i allt väsentligt andra förutsättningar än en till ytan stor region med låg befolkningstäthet och endast en större stad. I föreliggande kapitel följer en, med nödvändighet, sammanfattande beskrivning av Kronobergs rumsliga förutsättningar och demografiska utveckling. Kronobergs rumsliga förutsättningar Sverige är det till ytan tredje största landet inom EU-27. Den stora ytan är glest befolkad, och år 2013 uppgick befolkningstätheten till 23,7 inv./km2. Glesheten står i stark kontrast till genomsnittet för EU-27 där befolkningstätheten under samma år uppgick till 117 inv./km2. Likt Sverige är Kronobergs län glesbefolkat, 2013 bodde det 22,2 inv./km2 och tillsammans med övriga län i Småland har länet den mest utpräglade glesheten i de södra delarna av Sverige. Länet domineras främst av skogsmark, 2013 användes 73 % av marken till skogsbruk; drygt 10 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Skogen, och inom den insprängd odlingsmark, ger landskapet i Kronoberg en särskild rumslig karaktäristik av variation och småskalighet. Genom historien har skogsbruk och boskapsskötsel präglat landskapet, och den småskaliga strukturen gör Kronoberg till ett småbrukarlän. Än idag finns spår från när jord- och skogsbruk, tillsammans med mångsyssleri, utgjorde länets främsta försörjningsgrund. Mångfalden av bevarade röjningsoch stenrösen kring rödmålade parstugor omgivna av ladugårdar ger en sinnebild av småländsk landskaps- och byggnadskultur. Karta: Kronobergs län och huvudsakliga transportstråk Regionen består av tre arbetsmarknadsregioner och åtta kommuner. Den mest befolkningstäta arbetsmarknadsregionen i länet är Växjö, i vilken kommunerna Växjö, Tingsryd, Uppvidinge samt Lessebo ingår. Näst störst, utifrån befolkningsmängd, är Ljungby arbetsmarknadsregion som består av kommunerna Ljungby och Markaryd, och minst är Älmhults arbetsmarknadsregion som urskiljer sig från de övriga genom att utöver länskommunen Älmhult även inbegripa Osby kommun som tillhör Skåne län. En europaväg och fem riksvägar finns i regionen. Europavägen sträcker sig genom Markaryd och Ljungby, och alla riksvägar möts i Växjö. Länet är ur ett transporthänseende ett transitlän, och genomkorsas av E4, riksväg 23 och riksväg 25, södra stambanan samt Kust till kust- 9

266 banan. Bangårdsområdet i Alvesta är den största knutpunkten i länet, och i Växjö finns Småland Airport förlagd, som årligen har ungefär flygresenärer. Att regionens största stad utgör en central knutpunkt har under lång tid kännetecknat regionen. Det starkaste trafikstråket i regionen sträcker sig mellan Ljungby, Alvesta och Växjö, och över 80 % av de inomregionala pendlingsrörelserna sker i relation till Växjö. De större trafikstråken sätter sin prägel på hur befolkningen lever och verkar i regionen. Ungefär 87 % av länets befolkning bor utmed stråken Utomregional inpendling Inomregional pendling Utomregional utpendling Diagram: Utom- och inomregional pendling, , Kronobergs län Med grannlän i nord, väst, öst och syd är Kronobergs län inplacerat i ett interregionalt sammanhang med stor strategisk betydelse. Närmsta större städer är Karlskrona, Kalmar, Jönköping, Halmstad, Lund samt Malmö. Störst pendlingsrörelser, i rangordning, sker i relation till Skånes-, Jönköpings-, Kalmar-, Blekinge-, Stockholms samt Hallands län. Alla åtta kommuner i länet angränsar till ett annat län, och inpendlingen till länet är av stor betydelse för arbetsgivarnas arbetskraftsförsörjning. Kronoberg är ett av fyra län i riket som har ett positivt pendlingsnetto, relativt sett har endast Stockholm ett högre netto och sedan nittiotalet har inpendlingen från andra län nästan fördubblats, och utpendlingen till andra län ökat med 33,7 % totalt har de interregionala pendlingsrörelserna sedan 1990 ökat med nästan 58 %. 10

267 Karta: Utomregionala pendlingsförbindelser (in- och utpendling), Kronobergs län, Sex av länets åtta kommuner har ett positivt utomregionalt pendlingsnetto, endast Lessebo- och Alvesta kommun har ett negativt. Kommunerna Älmhult och Markaryd har det högsta nettot, och tillsammans med Växjö står de båda kommunerna för 83 % av länets positiva pendlingsnetto. De utomregionala förbindelserna, här förstått som totala pendlingsrörelser med kommuner utanför länet, har mellan ökat i samtliga kommuner. För några av länets kommuner är de utomregionala förbindelserna särskilt viktiga; i Markaryds kommun utgjorde de utomregionala pendlingsrörelserna 72 % av den totala pendlingen under 2012, och för Älmhults kommun uppgick motsvarande nivå till 62 %, i Ljungby kommun till 51 %, i Tingsryds kommun till 48 % och i Uppvidinge kommun till 45 %. Alvesta- och Lessebo kommun urskilde sig gentemot övriga kommuner i regionen genom att endast 29 respektive 15 % av de totala pendlingsrörelserna utgjordes av den utomregionala pendlingen. Den inomregionala pendlingen har under endast drygt ett decennium ökat med drygt 28 %. Pendlingsresorna inom regionen har en stark centrering till Växjö, och under 2012 skedde 81 % av de inomregionala pendlingsresorna i relation till Växjö kommun. Antalet pendlingsrörelser mellan Växjö och övriga kommuner i länet har mellan ökat med 29 %. Men även pendlingsrörelserna mellan övriga kommuner i länet har under samma tidsperiod ökat med 25 %. Sett till totala antalet inomregionala pendlingsrörelser har de under redovisad tidsperiod ökat mest i kommunerna Uppvidinge, Ljungby samt Älmhult. Om utpendlingen 11

268 från kommunerna Älmhult och Ljungby fortsätter att öka i samma takt som under de senaste åren kommer de att upphöra som centrum för en arbetsmarknadsregion och istället komma att uppgå i Växjö arbetsmarknadsregion. 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Stockholms län Skåne län Uppsala län Riket Västra Götalands län Hallands län Södermanlands län Värmlands län Örebro län Dalarnas län Västmanlands län Östergötlands län Blekinge län Kalmar län Jönköpings län Kronobergs län Gävleborgs län Jämtlands län Norrbottens län Västernorrlands län Västerbottens län Gotlands län Diagram: Andel av den sysselsatta nattbefolkningen som arbetspendlar över kommungräns 2012 Totalt arbetspendlade 20,7 % av den sysselsatta nattbefolkningen i Kronobergs län under Av de som bodde i Kronobergs län och arbetspendlade till ett annat län under 2012 var 63 % män, och av de inomregionala arbetspendlarna var 55 % män. Könsförhållandet såg likadant ut vad gäller de som arbetspendlade in till Kronobergs län under 2012 även i denna grupp utgjordes 63 % av män. Av de sysselsatta kvinnorna i länet under samma år arbetspendlade 19 %, motsvarande frekvens för männen var 23 %. Pendlingsfrekvensen är högre hos yngre personer; 2012 arbetspendlade 25 % av den sysselsatta nattbefolkningen i åldersgruppen år, motsvarande siffra för åldersgruppen år var 20 %. Samma mönster återfinns sett till olika utbildningsgrupper; 2012 pendlade 24 % av den sysselsatta nattbefolkningen med en eftergymnasial utbildning, men endast 19 % av de med en gymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Att kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män har flera olika delförklaringar, men en avgörande faktor är att kvinnor i långt högre utsträckning än män arbetar deltid inom den offentliga sektorn, vars arbetsmarknad ofta finns representerad i den aktuella boendeorten. Männen i länet arbetar däremot i högre utsträckning heltid inom den privata sektorn, och rör sig oftare över kommungränser för att ta sig till jobbet. En heltidsanställning ökar incitamenten för att pendla, då restid och den påföljande tidsförlusten vägs gentemot vilka ekonomiska intäkter som arbetet genererar; och då deltid är betydligt vanligare inom kvinnodominerade branscher minskar incitamenten för att pendla. Detta sammanhör också med att kvinnor från början i högre utsträckning än män arbetar deltid och tar ett större ansvar i hemmet. För planeringen av infrastruktur innebär detta även att ett genusperspektiv kan appliceras på skötseln av vägnätet; ofta prioriteras de större stråken som främst trafikeras av män, samtidigt som de mer lokala vägnäten, som främst trafikeras av kvinnor under dagtid, har en lägre prioritet. 12

269 Trots en ökad rörlighet på länets arbetsmarknad är den aggregerade rörligheten på länets arbetsmarknad, jämfört med övriga län, låg. I regioner med en hög befolkningskoncentration är arbetspendling över kommungräns betydligt vanligare än vad som är fallet i Kronobergs län. Det råder stora skillnader i pendlingsintensiteten mellan de olika kommunerna i länet. Även om frekvensen generellt ökat är det endast två kommuner i länet, Lessebo och Alvesta, som kan benämnas pendlingskommuner, och främst har rörligheten ökat i de kommuner som ingår i Växjö arbetsmarknadsregion, däremot är intensiteten fortfarande låg i Markaryd, Älmhult och Ljungby. Andelen pendlare av den sysselsatta nattbefolkningen har mellan ökat mest i kommunerna Lessebo, Uppvidinge samt Alvesta. Karta: Pendlingsflöden i Kronobergs län och dess omnejd De starkaste stråken i regionen, utifrån pendlingsflöden, stäcker sig mellan Växjö- Alvesta, Växjö-Lessebo, Växjö-Tingsryd samt Växjö-Uppvidinge. Rörligheten mellan de tre kommuner som är centrum för en arbetsmarknadsregion i länet, Växjö, Älmhult samt Ljungby, är dock mer begränsad men ökande. Mellan har pendlingsrörelserna mellan Växjö-Ljungby ökat med 75 %, och rörelserna mellan Växjö-Älmhult med 58 %. Ljungbys respektive Älmhults pendlingsrelation till Växjö är numera den starkaste inomregionala förbindelsen för de båda kommunerna. Pendlingsrörelser mellan kommuner inom länet och som inte relaterar till Växjö är begränsade; endast fem stycken når över 200 totala rörelser. Starkast relation inom denna kategori är den mellan Ljungby-Markaryd, följt av Älmhult-Ljungby, Ljungby-Alvesta, Älmhult-Alvesta samt Markaryd-Älmhult. Det finns flera för länet betydelsefulla interregionala stråk. Mellan Älmhults kommun och Skåne län finns en stark gränsöverskridande pendlingsintensitet, och stråket Älmhult-Osby är den starkaste utomregionala förbindelsen för länet. Även Markaryds kommun har ett betydande inflöde av arbetskraft från Skånemen även Hallands län. Ljungby kommun har ett relativt stort arbetskraftsutbyte med Hallands län. Tingsryds kommun har ett stort utbyte med Blekinge län, främst med kommunerna Ronneby och Karlshamn. Uppvidinge har relativt sett 13

270 starka förbindelser med Jönköpings län och Kalmar län, och då främst med kommunerna Nybro, Vetlanda samt Högsby. Lessebo och Alvesta är de kommuner som relativt sett har den starkaste inomregionala pendlingen och något svagare förbindelser till kommuner utanför länsgränsen. Dock är relationerna mellan Alvesta-Värnamo och Lessebo-Emmaboda förhållandevis starka. Växjö kommuns starkaste utomregionala pendlingsförbindelse är med Stockholm, följt av Värnamo, Kalmar, Malmö samt Göteborg Riket Kronoberg Storstadsregioner Övriga regioner Diagram: Index: antalet nya bostäder (färdigställda lägenheter i nybyggda hus, småhus och flerbostadshus) Mellan har nybyggnationen av bostäder i Sverige minskat med 50 procent. Nittiotalskrisen bidrog till att nyproduktionen av bostäder sjönk till en, ur ett nordiskt perspektiv, låg nivå. En viss återhämtning har sedan skett, framförallt i storstäderna, men även till viss del i Kronobergs län. Den successiva återhämtningen kom dock att avstanna i samband med finanskrisen. I Kronobergs län har byggnadstakten under överstigit snittet för gruppen övriga regioner och under vissa år även riks- och storstadsgenomsnittet. Merparten av nyproduktionen av bostäder i Kronobergs län har skett i regionens största stad. Totalt har antalet bostäder i Växjö kommun mellan ökat med drygt 30 %, i länets medelstora kommuner med ungefär 4 % och i övriga kommuner har beståndet minskat som en följd av att permanentbostäder har ombildats till fritidsbostäder. Det främsta skälet till att nyproduktionen av bostäder inte är högre, trots en rapporterad brist i flera av landets stadsområden, beror på att produktionskostnaderna anges vara för höga. I Kronobergs län råder den högsta bristen på bostäder i Växjö kommun, och främst är det hyresrätter som efterfrågas, och bristen förväntas att öka. Utöver Växjö angav även Alvesta-, Uppvinge- samt Älmhults kommun att det rådde brist på bostäder under En problematik som finns för mindre kommuner och landsbygdsområden är att det inte alltid är möjligt för privatpersoner att få bolån, då marknaden bedöms som riskabel i med hänvisning till framtida marknadsvärde. Vidare menar många mindre kommuner, enligt en undersökning genomförd av SKL, att det tillgängliga bostadsbeståndet i kommunerna ofta inte motsvarar efterfrågan hos kunderna, som främst efterfrågar attraktiva boendelägen gärna vid vatten. 14

271 Karta: Prisbild för småhus, södra Sverige, Bostadspriserna har under de senaste åren, trots finanskris, haft en hög ökningstakt. Främst är det priserna för bostäder i och runt de större städerna som har ökat. Under 2000-talet har medelpriset för ett småhus i Kronobergs län ökat med 138 %, vilket är en av de högre ökningarna i riket. Främst är det runt Växjö centralort som huspriserna har ökat. Tendensen är densamma som på nationell nivå i tätbefolkade områden med stark befolkningstillväxt har huspriserna ökat som en följd av en förstärkt efterfrågan. I takt med att bostadspriserna ökar inne i centrumområdena och bostadsbrist uppstår sker även vissa spridningseffekter till ett allt vidare omland. I storstadsområdena är detta förhållande särskilt tydligt. Priserna för småhus minskar sedan, generellt sett, ju längre bort man kommer från de större städerna. I det glesa omlandet runt de större städerna i Småland- Blekinge är prisbilden, ur ett nationellt perspektiv, påfallande låg, och det är ofta från dessa delar en inflyttning in till de större städerna har skett. Värdeutvecklingen för småhus i Kronobergs län har följt samma mönster som på nationell nivå. I genomsnitt är husen dyrast i Växjö kommun, där ett sålt småhus, i medelvärde, under 2013 kostade nästan 2,2 mkr. Näst dyrast var husen i Älmhults respektive Ljungby kommun, där de i genomsnitt såldes för 1,3 mkr. Lägst var prisbilden i Uppvidinge kommun, följt av Lessebo, Markaryd samt Tingsryd. Värdeökningen för försålda småhus i länets kommuner har under tidsperioden varit högst i kommunerna Älmhult och Växjö som också är de kommuner som har haft den gynnsammaste utvecklingen sett till sysselsättning. Den tredje högsta ökningen har skett i Alvesta kommun, vilket kan vara ett tecken på att de höga priserna i Växjö kommun fått spridningseffekter även till angränsande kommuner. Ungefär 70 % av länets invånare bodde under 2012 i ett småhus, och 30 % i flerbostadshus. Av de som levde i ett småhus bodde 14 % på en lantbruksfastighet. Den boendeform som har ökat mest är boende i flerbostadshus, mellan har antalet invånare som bor i denna boendeform ökat med över 6 procent. Störst minskning (-2 %) har skett av antalet individer som bor i småhus på lantbruksfastighet, samtidigt som antalet boende i småhus på övriga fastig- 15

272 heter ökat marginellt. Under samma tidsperiod har antalet som bor i en bostadsrättsförening ökat med nästan 10 %, men störst ökning procentuellt sett (27 %) har varit antalet invånare som bor i en lägenhet ägd av ett privat företag. Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Uppvidinge Markaryd Tingsryd Ljungby Älmhult Lessebo Alvesta Växjö Kronoberg Riket Tabell: Andel av befolkningen med tillgång till 100 Mbit bredband, 2013 Under 2013 hade 43,5 % av länets invånare tillgång till höghastighetsbredand, vilket var ungefär 10 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Tillgången till höghastighetsbredband skiftar storligen mellan länets kommuner. I Växjö var tillgången under 2013 som högst, och i Uppvidinge som lägst. Tydliga skillnader finns också vad gäller täckningen i stad och land. I glesbebyggda områden hade 25,5 % av länets invånare tillgång till bredband under 2013, och i mer tätbebyggda områden uppgick andelen till 47,8 %. Skillnaden i täckningsgrad mellan stad och land är således stor, i Kronoberg län, men ändå mindre jämfört med riksgenomsnittet. Kronobergs demografiska förutsättningar Kronobergs län är det fjärde minsta länet i riket sett till folkmängd. Ur ett europeiskt perspektiv är regionen glesbefolkad och har karaktären av en landsbygdsregion med stora avstånd och stora arealer skog. Under de senaste decennierna har den demografiska utvecklingen i Kronobergs län, både inom- och utomregionalt, präglats av en stark urbaniseringsvåg och en ökad flyttintensitet. Utvecklingen har medfört regionala obalanser, och utflyttningen till större städer är hög, men det negativa inrikes flyttnettot har under 2000-talet kompenserats med ett positivt utrikes flyttnetto. Folkmängd Andel utlandsfödda Andel kvinnor Lessebo % 48.6% Markaryd % 49.5% Uppvidinge % 47.8% Alvesta % 48.9% Växjö % 49.8% Älmhult % 49.7% Ljungby % 49.4% Tingsryd % 49.3% Kronoberg % 49.5% Riket % 50.1% Tabell: Befolkningssammansättning utifrån kön och födelseland,

273 I länet finns fyra kommuner med en folkmängd som understiger invånare, tre kommuner med invånare och en större kommun med över invånare. I praktiken kan de indelas i fyra små-, tre mellanstora- och en stor kommun, i relation till hela riket är dock alla kommuner i länet förutom Växjö mindre än genomsnittskommunen i Sverige, som under 2013 hade invånare. Befolkningssammansättningen i Kronobergs län har vissa skillnader jämfört med riket: länet har både en lägre andel utlandsfödda och en lägre andel kvinnor. Andelen utlandsfödda är dock, jämfört med län utanför storstadsregionerna, högt (15,6 %) och endast strax under riksgenomsnittet. Däremot är andelen kvinnor av befolkningen (49,5 %) den tredje lägsta jämfört med övriga län. På kommunal nivå är skillnaderna stora. Hälften av kommunerna i länet hade under 2013 en högre andel utlandsfödda av befolkningen än riksgenomsnittet, men samtliga kommuner hade en lägre andel kvinnor. I Växjö var andelen kvinnor av befolkningen något högre än i övriga kommuner Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Diagram: Befolkningsutvecklingens komponenter Kronobergs län Sedan andra hälften av 00-talet har länet haft en god befolkningsutveckling och i genomsnitt ökat med ungefär 1000 invånare per år. Den ökande befolkningsmängden under 2000-talet är ett trendbrott gentemot andra hälften av nittiotalet, då folkmängden i länet minskade med i genomsnitt 720 personer om året. En historiskt sett hög invandring det högsta utrikesflyttnettot av samtliga län i Sverige till länet, tillsammans med ett marginellt positivt födelsenetto, är komponenterna bakom de senaste årens befolkningsökning. Men under längre tid har länet haft ett negativt inrikes flyttnetto, då främst fler yngre flyttar från än till länet. Under 2000-talet har personer i åldersgruppen år till 70 % stått för länets negativa inrikes flyttnetto, och återflyttningen i ett senare skede har under dessa år varit begränsad och inte kompenserat ungdomsutflyttningarna. År 2011 hade länet den lägsta andelen, jämfört med samtliga län, kvarboende av de som fötts i länet. Historiskt sett har kvinnor i högre utsträckning än män flyttat från länet. Men under de senaste åren har förhållandet blivit det omvända, delvis med anledning av att fler män än kvinnor invandrat till länet, för att inom några år flytta vidare till ett annat län. 17

274 Karta: Befolkningsutveckling i kommunerna, Främst är det storstadslänen som lockar nya inflyttare. Befolkningsökningen i länet under 2000-talet är dock, efter storstadsregionerna och till dem intilliggande län relativt sett den högsta i Sverige. Sedan nittiotalet har befolkningsutvecklingen i Sverige präglats av regionala obalanser. Större förändringar på arbetsmarknaden och en ökad eftergymnasial studiefrekvens har inneburit att allt fler har sökt sig till storstäderna, och till dem näraliggande förortskommuner, som står för en allt större andel av landets befolkningstillväxt. De mer långväga flyttarna inom landet, här definierat som flyttningar över länsgräns, har sedan nittiotalet ökat med 18 %. Den ökade flyttintensiteten och de större förändringarna på arbetsmarknaden har kommit att drabba landets mer perifera delar hårt, och den svagaste befolkningsutvecklingen under denna tid har glesbygds- och varuproducerande kommuner haft. 18

275 invånare (Tingsryd, Uppvidinge, Lessebo, Markaryd) invånare (Ljungby, Älmhult, Alvesta) > (Växjö) Diagram: Befolkningsutveckling, kommunerna, , index. Den alltmer tilltagande urbaniseringen har gjort tydliga avtryck även i Kronobergs län. Länets befolkningsutveckling åren har präglats av stora asymmetrier mellan kommunerna. I de mindre kommunerna Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Markaryd har befolkningsantalet minskat med 10 % eller mer. I länets mellanstora kommuner, här förstått som Alvesta, Älmhult och Ljungby, har utvecklingen varit mer stabil. Men det är i Växjö kommun som länets befolkningstillväxt har skett. Under drygt tre decennier har antalet invånare i kommunen ökat med drygt 23 %, vilket är i nivå med Linköping respektive Uppsala kommun. Tillväxten i Växjö kommun har delvis skett på bekostnad av de övriga kommunerna i länet. Under 2000-talet har kommunen haft ett positivt inomregionalt flyttnetto på drygt 320 personer om året, och kommunens positiva inrikes flyttnetto beror på denna inflyttning, då fler i kommunen flyttar till en annan kommun utanför länet än vad som flyttar in. Utvecklingen har medfört att mellan har andelen av länets befolkning som bor i Växjö kommun ökat från 39 procent till 46 procent. Om samma genomsnittliga ökningstakt håller i sig kommer över hälften av länets befolkning att bo i Växjö senare delen av 20-talet. Karta: Befolkningsutveckling i tätorter, Kronobergs län,

276 Länet består till ytan i stora delar av landsbygd, och jämfört med övriga län är andelen av länets befolkning som bort utanför tätort ungefär var femte invånare den fjärde högsta i riket. Men under de senaste decennierna lever en allt större andel av länets befolkning i tätorter, samtidigt som antalet invånare på landsbygden minskar. Mellan ökade antalet invånare i Kronobergs län boende i tätorter med 10 %, samtidigt minskade antalet boende utanför tätort med 8 %, ur ett längre perspektiv är förhållandet än mer påfallande. Främst är det Växjö tätort som växer, befolkningstillväxten i länets residensstad är den kraftigaste i sydöstra Sverige och i paritet med tillväxten som skett i städer som Uppsala och Linköping. Men även centralorterna Älmhult, Ljungby, Alvesta samt Tingsryd har haft en positiv befolkningsutveckling sedan nittiotalet. Men i flera av de mindre tätorterna i länet har befolkningsunderlaget under samma tid minskat. Under senare år har antalet tätorter med positiv befolkningstillväxt dock ökat, inte minst som en följd av spridningseffekter som följt av den kraftiga tillväxten i Växjö tätort. En mer glesbefolkad landsbygd har generellt sett inneburit en minskad tillgång till service. På nationell nivå har antalet dagligvarubutiker i landet minskat med över 25 % sedan mitten av nittiotalet. Utvecklingen i Kronobergs län har varit liknande, och under var nedläggningstakten av dagligvarubutiker hög, men har under 2000-talet bromsats. Främst är det mindre butiker på landsbygden som har försvunnit. År 2013 hade över 7000 invånare i länet längre än 10 km till närmsta dagligvarubutik. Med hänsyn till befolknings- och näringslivsmässiga förutsättningar är den generella servicetillgången i länet tillfredsställande, men enstaka nedläggningar kan i framtiden orsaka en betydande nedgång i tillgänglighet särskilt viktiga noder i sammanhanget är mindre orter med endast en dagligvarubutik. Men redan idag finns glesbefolkade områden i länet med en långt lägre servicegrad än vad som är fallet inom mer tätbefolkade områden. I dagens regionala landskap är en växande stad, en så kallad tillväxtmotor, en avgörande komponent för regionens sammanvägda konkurrenskraft. Städer, med stort utbud av konsumtion, nöjen, studier och arbetstillfällen är en magnet vad gäller attraktionskraft. Växjös starka tillväxt har haft stor betydelse för regionens sammanvägda konkurrenskraft under de senaste decennierna. I allt väsentligt har tillväxten i regionens största stad, som relativt sett varit i nivå med några av Sveriges utpräglade tillväxtstäder, varit av avgörande betydelse för länets attraktions- och framtida konkurrenskraft. Men för att landsbygden i länet fortsatt ska utgöra ett attraktivt boendeval är det viktigt med tillgång till serviceinrättningar även utanför de större orterna, och i detta avseende är de mindre orterna av stor betydelse i egenskap av centrum för privat och offentlig service till den omgivande landsbygden. Studier av mindre orter som växer har visat att grundläggande förutsättningar för expansion är att det, inom rimligt pendlingsavstånd, finns tillgång till arbete, studier samt goda kommunikationer. Flera pendlingsorter har under de senaste decennierna haft en stark tillväxt, och förortskommuner till större städer är en av de kommuntyper som har växt mest. Ur detta perspektiv utgör Växjös expansion en god utvecklingsgrund för länets landsbygd och mer glesbefolkade delar, då framväxten av en stor arbetsmarknad lägger grunden för framtida spridningseffekter. Men utöver de grundläggande tillväxtförutsättningarna framhålls även betydelsen av attraktiva bostadsmiljöer, en god offentlig service samt en stark social sammanhållning. Med attraktiva bostadsmiljöer avses bland annat boende vid vatten, och med en stark social sammanhållning att det på orten finns en utpräglad byanda som bidrar till successiv utveckling av orten. 20

277 Arbetet med att attrahera invånare omfattar en rad olika målgrupper, alla med olika behov och preferenser. Vid studier av utflyttare, återflyttare, inflyttare och kvarstannare framkommer att tillgång till arbete eller studier är en väsentlig, ofta avgörande, faktor för alla grupper. I studierna framhålls dock att vissa skillnader mellan grupperna finns. För återflyttare värderas sociala relationer med närstående något högre än vad som är fallet inom övriga grupper. I övrigt anger de olika grupperna att utöver de grundläggande förutsättningarna är tillgång till fritid och kultur och goda boendemiljöer väsentliga. Men i sammanhanget är det viktigt att inte glömma bort kvarstannarna. Undersökningar av ungas flyttvanor har visat att en stor andel av de unga tror att de ska flytta från orten, men att en lägre andel faktiskt gör det. Samma studier visar att det är viktigt att och motverka normer som utpekar kvarstannarna som förlorarna som blev kvar. Att fokusera på den nuvarande befolkningens levnadsförhållanden, och på barns och ungas uppväxtvillkor, är en viktig del för att i framtiden få människor att bo kvar eller flytta tillbaka. En annan viktig målgrupp i sammanhanget, särskilt för kommunerna i Kronobergs län, är gruppen utlandsfödda. Utan invandringen hade samtliga kommuner i länet, förutom Växjö, haft en (eller en än mer) negativ befolkningsutveckling. Men en relativt hög andel av de som invandrat till länet väljer efter några år, eller redan under samma år, att flytta vidare till en storstadsregion, och i högst utsträckning flyttar asylinvandrare % 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 27.4% 25.8% 24.0% 23.6% 22.6% 21.1% 21.0% 20.9% 19.4% 18.2% 53.0% 53.5% 53.9% 53.2% 55.8% 55.0% 55.5% 56.3% 57.9% 58.2% 19.7% 20.7% 22.0% 23.2% 21.6% 23.9% 23.4% 22.8% 22.7% 23.6% år 65 + år Diagram: Åldersstrukturer, Kronobergs län och riket, I takt med att vi blir allt äldre och en större andel av befolkningen utgörs av människor över 65 år ökar den så kallade försörjningsbördan. Enkelt sagt visar de demografiska strukturerna att inom de närmsta decennierna kommer allt färre att behöva försörja allt fler. Sedan nittiotalet har antalet äldre i Kronobergs län ökat med över 6 %, och prognoserna visar på att denna åldersgrupp kommer att öka med 12,5 % mellan , samtidigt som antalet i arbetsför ålder kommer vara förhållandevis konstant. Under 2013 hade länet en förhållandevis god åldersstruktur jämfört med län utanför storstadsområdena, främst med anledning av att invandringen till länet balanserat regionens åldersstruktur, då utlandsfödda boendes i länet har en betydligt lägre medelålder än den inrikes födda befolkningen. För kommuner som har haft en negativ befolkningsutveckling under en längre tid är andelen äldre av befolkningen relativt sett stor, då det främst är yngre som flyttat från kommunerna. När det yngre befolkningsunderlaget minskar medför detta på sikt att även födelsenettot blir negativt. I storstäderna, som under en längre tid haft en positiv befolkningsutveckling, är åldersstrukturerna betydligt 21

278 mer gynnsamma än i de län som har haft en mer negativ befolkningsutveckling. Samma förhållande återfinns i Kronobergs län kommuner och landsbygdsområden med en långvarig negativ befolkningsutveckling har en betydligt högre försörjningskvot jämfört med Växjö, då de inomregionala flyttningarna främst präglats av ungdomsutflyttningar från de mindre kommunerna till Växjö. Mellan är det endast i Växjö kommun som antalet yngre vuxna ökat, vilket är en indikation på de konsekvenser senare decenniers omflyttningsmönster genererat. Sammanfattning av Kronobergs rumsliga och demografiska förutsättningar Urbaniseringen har under de senaste decennierna varit en kraft som är svår att bortse från vid en analys av en geografis förutsättningar och framtida konkurrenskraft. Allt större delar av jordens befolkning lever i städer samtidigt som antalet boende på landsbygden minskar. För ett glest län likt Kronoberg, med stora delar landsbygd, innebär händelseförloppet en särskild utmaning, i synnerhet med tanke på att urbaniseringstakten i Sverige är en av de högsta i EU. En fortsatt avfolkning av landsbygden kan leda till nedläggningar av jord- och skogsbruksverksamhet och ett fortsatt vikande serviceutbud som på sikt kan inverka strukturförstärkande på händelseförloppet. Rörligheten på regionens arbetsmarknad är ökande men ur ett jämförande perspektiv låg. En fortsatt regionförstoring, med ökad pendling, skulle innebära ökade möjligheter för de mindre kommunerna att dra nytta av den expansion som sker i Växjö kommun. I takt med att huspriserna ökar i närområdet till Växjö ökar även de ekonomiska incitamenten för att köpa ett hus i en intilliggande kommun. De mindre kommunerna får med en ökad regionförstoring tillgång till en större arbetsmarknad, samtidigt som arbetsgivarna får ett större arbetskraftsutbud. Att kunna bo på en plats, men arbeta på en annan, skapar möjligheter för hela regionen att leva, och en vidgad arbetsmarknad för de mindre kommunerna innebär en form av stabilisator vid konjunkturnedgångar. Ett viktigt begrepp i sammanhanget är attraktivitet. Senare års studier har visat att grundförutsättningar för att orter ska växa är tillgång till större arbetsmarknader och goda kommunikationer. Men utöver grundförutsättningarna krävs även att attraktiva livsmiljöer erbjuds: attraktiva boenden (gärna vid vatten), en stark social sammanhållning, god offentlig service, ett rikt kulturutbud samt vackra naturmiljöer är komponenter som framhålls som viktiga för att skapa attraktiva livsmiljöer och därigenom attrahera inflyttare; men även få människor att bo kvar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen, då allt färre ska försörja allt fler, är en avgörande faktor att få människor att bo och verka i regionen. Under de senaste åren har länet haft en relativt sett stark befolkningstillväxt, men samtidigt återstår stora utmaningar vad gäller att attrahera människor till att bo kvar i regionen. En förhållandevis hög andel av de som flyttat till länet från ett annat land väljer efter några år att flytta, särskilt tydligt är detta i några av de mindre kommunerna. Även högutbildade väljer i relativt hög utsträckning att flytta, och då främst till en storstadsregion. Den framtida kompetensförsörjningen kommer vara beroende av att länet är attraktivt för olika grupper, och att planeringen tar hänsyn både till den regionala och den för länet viktiga interregionala kontexten. 22

279 Näringsliv och regional ekonomi I föreliggande kapitel följer en sammanfattande framställning av Kronobergs läns näringslivsstruktur och regionalekonomiska utveckling. Länets olika delar har givet den befintliga strukturen olika förutsättningar och utvecklingen i länets olika kommuner har under de senaste decennierna uppvisat stora skillnader. Utvecklingen i länet relateras även till utvecklingen i övriga län, detta för att skapa en referenspunkt och en ökad förståelse inför utvecklingsförloppet. Kronobergs läns näringslivsförutsättningar Traditionellt sett har Kronobergs län kännetecknats av en hög andel små- och medelstora företag i kombination med ett antal större företag med hög internationell närvaro. Regionen är, likt Sverige, en liten och öppen ekonomi med stor exportverksamhet. Den höga tillgången till skog har genom åren varit grund för en rad olika näringsverksamheter; sågverk, glasbruk och husföretag. Industrin är fortsatt en stor och betydande sektor för länets ekonomi, men har under senare decennier kompletterats med bland annat en framväxande IT-sektor. Tillverkning Övriga varuproducenter Handel, transport och service Privata tjänstesektorn Offentlig verksamhet Uppvidinge 47.0 % 11.8 % 10.4 % 5.0 % 25.7 % Markaryd 42.8 % 10.8 % 16.2 % 4.9 % 25.3 % Ljungby 32.9 % 10.1 % 14.5 % 7.7 % 34.8 % Lessebo 30.7 % 7.4 % 19.5 % 7.9 % 34.5 % Alvesta 28.8 % 11.4 % 20.6 % 6.1 % 33.3 % Tingsryd 27.7 % 13.1 % 15.7 % 4.7 % 38.9 % Älmhult 18.3 % 7.6 % 29.3 % 24.8 % 20.0 % Växjö 11.0 % 8.3 % 20.9 % 17.7 % 42.1 % Kronoberg 21.4 % 9.3 % 19.7 % 13.7 % 35.9 % Riket 13.1 % 9.8 % 20.4 % 18.8 % 37.2 % Tabell: Sysselsatt dagbefolkning, år, efter bransch, Tillsammans med Jönköpings- och Västmanlands län urskiljer sig Kronobergs län från riksgenomsnittet genom att mer än var femte sysselsatt under 2012 var verksam inom tillverkningssektorn. En annan markant skillnad i länets arbetsmarknadsstruktur, jämfört med riket, är att en låg andel av de sysselsatta arbetar inom den offentliga sektorn endast Stockholms län hade en relativt sett lägre andel anställda inom denna sektor under samma år. I relation till riket arbetar färre i länet med handel, transport och service, men i relation till länen utanför storstadsregionerna hade länet den tredje högsta koncentreringen av anställda till denna sektor under Däremot är specialiseringen inom den privata tjänstesektorn låg, detta även jämfört med snittet för län utanför storstadsregionerna, och en förhållandevis liten andel arbetar inom sektorn övriga varuproducenter, som inkluderar jord- och skogsbruk, bygg, mineralbrytning och energisektorn. En viktig anmärkning är dock att länet har en, på finare branschnivå, hög specialisering inom skogsbruk. De mindre och mellanstora kommunerna i länet har, jämfört med riket, en förhållandevis ensidig näringslivsstruktur, med en hög koncentrering till framförallt 23

280 tillverkningssektorn. Älmhults kommun utgör undantaget främst med anledning av att kommunens största arbetsgivare utgörs av ett internationellt bolag vars huvudkontor är förlagt till kommunen. Men trots den stora tjänstesektorn i kommunen är tillverkningssektorn, proportionellt sett, större än i riket. I egenskap av regionens största arbetsmarknad är Växjö kommuns arbetsmarknad den mest diversifierade och minst avvikande jämfört med riket. Det relativt sett stora befolkningsunderlaget i kommunen möjliggör en större service- och tjänstesektor, och tillsammans med de i kommunen förlagda offentliga verksamheterna sjukhus, universitet, diverse myndigheter utgör de en stabiliserande grund under konjunkturnedgångar. Motsatt innebär den höga koncentreringen av varuproduktion till de små- och mellanstora kommunerna en viss sårbarhet, då sektorn i hög utsträckning är beroende av en köpstark exportmarknad. Sett till en finare branschnivå har länet ett antal framträdande specialiseringar inom näringslivet, här förstått som antalet anställda inom näringen i relation till hela ekonomin delat med motsvarande kvot för riket. Högst specialiseringskvot återfinns inom maskinindustrin, som i länet sysselsatte 6700 personer under 2012, varav en stor del arbetade med produktion av tunga fordon och värmepumpar. Näst högst specialiseringsgrad under samma år hade möbelindustrin, följt av trävaruindustrin och skogsbrukssektorn. En mer ny näring där länet förvisso har en specialiseringsgrad som under 2012 understeg rikets specialisering, men som i relation till län utanför storstadsregionerna var hög är ITsektorn, som under aktuellt år sysselsatte lika många personer som länets trävaruindustri. Det är viktigt att poängtera att industri- och tjänstesektorn är ömsesidigt beroende, och för varje sysselsättnings inom industrin genereras arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Tjänster som tidigare var förlagda inom ett industriföretag kan nu vara outsourcade till en extern part, och med ett ökat tjänsteinnehåll i varuproduktionen har gränsdragningen mellan de båda sektorerna under årens lopp kommit att bli alltmer upplöst. Länets höga specialisering inom tillverkning innebär både möjligheter och utmaningar för framtiden; utmaningar i den mening att sektorn som helhet har kommit att utsättas för ett allt högre konkurrenstryck, möjligheter i den mening att länet historiskt sett byggt upp en stor kunskap inom sektorn, med flera lokala nätverk och klusterbildningar som utgör grunden för framtida innovationer och omställningar. Under senare år har begreppet re-industrialisering kommit att diskuteras i allt högre utsträckning; inte minst EU har utpekat en förstärkt industrisektor som en nyckelåtgärd för att stävja arbetslösheten i Europa. Grundresonemanget som omger diskussionen om re-industrialisering är att allt inte kan produceras i Kina eller andra låglöneländer som en följd av att kraven på producenterna förändrats i takt med att design, miljömedvetenhet, effektiv logistik och leverans just in time blivit allt viktigare för konsumenterna. Men för att reindustrialiseringen av Europa ska bli verklighet ställs höga krav på förnyelse och omställning samt ökat kunskapsinnehåll i den framtida produktionen. 24

281 16.0% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 8.9% 7.2% 11.2% 13.4% 8.7% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% 1.2% 0.2% 4.2% Riket Kronobergs län Diagram: Kunskapsinnehåll i det privata näringslivet, Kronobergs län, Enligt Eurostats klassificering av branscher utifrån kunskapsinnehåll har Kronobergs län ett högt beroende till lågteknologisk industri, en låg närvaro av högteknologisk industri, men en relativt sett hög andel anställda inom medelhögteknologisk industri. En annan skillnad gentemot riket är att länet har en relativt sett låg andel anställda inom kunskapsintensiva tjänstebranscher. Den höga representationen av lågteknologisk industri i länet innebär en ökad utsatthet för det ökade globala konkurrenstrycket, då det främst är arbetstillfällen inom denna grupp som outsourcats till andra länder. På samma sätt innebär den förhållandevis låga representationen av kunskapsintensiva tjänster inom den privata sektorn en ökad konjunkturkänslighet, då det främst är inom denna kategori jobbtillväxten har skett under de senaste decennierna. Byggverksamhet Energiförsörjning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Företagstjänster Handel Finans- och försäkringsverksamhet Kulturella och personliga tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster 0.0% 20.0% 40.0% 60.0% 80.0% 100.0% män kvinnor Diagram: Könsfördelning på arbetsmarknaden, dagbefolkning år, Kronobergs län, Det råder stora könsskillnader på länets arbetsmarknad; män arbetar, i långt högre utsträckning än kvinnor, inom mer traditionella näringar som byggverksamhet, skogsbruk och tillverkning. Gemensamt för de näringsgrenar som främst 25

282 sysselsätter män är att de finns inom den privata sektorn. Motsatta könsförhållanden råder däremot inom verksamheter som främst sker inom den offentliga sektorn. Vård och omsorg, utbildning samt offentlig förvaltning är de branscher där överrepresentationen av kvinnor är som högst. Inom de mer service- och tjänstebetonade branscherna är könsrepresentationen mer jämlik. De stora könsskillnaderna på länets arbetsmarknad innebär att länet har ett traditionellt genuskontrakt, med en privat sektor som i större utsträckning än på riksnivå utgörs av branscher med stor överrepresentation av män. Regioner med ett modernt- eller otraditionellt genuskontrakt, exempelvis storstadsregioner samt mer turistbetonade regioner, har en större representation av branscher med mer jämlik könsrepresentation. Regionens traditionella genuskontrakt är en delförklaring till att unga kvinnor, inte sällan välutbildade, söker sig till regioner som erbjuder fler karriärmöjligheter % 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 1-4 sysselsatta 5-9 sysselsatta sysselsatta sysselsatta 250 sysselsatta eller fler Diagram: Sysselsatt dagbefolkning, år, efter arbetsställets storlek (exklusive den offentliga sektorn), Arbetsmarknaden i länet skiljer sig från flera andra mindre regioners då närvaron av ett antal storföretag medför en i jämförelse hög sysselsättningskoncentration den sjunde högsta i riket till arbetsställen med fler än 250 anställda. I Kronobergs län arbetade 84,4 % (2012) av de sysselsatta inom näringslivet på ett arbetsställe med anställda, motsvarande nivå för riket var under samma år 84,6 %. Men på en mer specifik nivå finns det relativt stora skillnader mellan Kronobergs län och riket. I länet är en låg andel av de sysselsatta verksamma på ett arbetsställe med 1-9 anställda en av de lägre nivåerna i riket men en hög andel den tredje högsta i riket på ett arbetsställe med anställda. En delförklaring till kombinationen av en hög sysselsättningskoncentration till medelstoraoch stora företag är länets omfattande industrisektor, som ofta har fler anställda till skillnad från mer serviceinriktade arbetsställen, inom exempelvis turistsektorn. I länets kommuner är skillnaderna stora sett till sysselsättningskoncentration relaterat till arbetsställenas storlek. I hälften av länets kommuner är koncentrationen till storföretag högre än i riket, samtidigt som två av kommunerna i länet helt saknar representation av privata arbetsgivare med fler än 250 anställda. Totalt hade fyra kommuner under 2012 en större andel av de anställda, jämfört med riket, verksamma inom små- och medelstora företag. Arbetsmarknadsregionerna 26

283 Älmhult och Ljungby är i långt högre utsträckning än Växjö beroende av storföretag. Den höga självförsörjningsgraden i och den höga inpendlingen till Älmhults respektive Markaryds kommun är ett resultat av närvaron av två stora företag i respektive kommun. Kombinationen mellan ett antal storföretag och en hög andel medelstora företag utgör en god grund för en hög omställnings- och förnyelseförmåga inom regionens näringsliv. Större företag kan agera draglok i teknikutvecklingen och tillsammans med flexibla underleverantörer utveckla den lokala värdekedjan och effektiviteten i leverantörskedjan. Nätverk och kluster mellan större och mindre näringslivsaktörer bidrar till ett gemensamt kunskapsutbyte som i sin tur kan leda till ökad internationaliserings- och innovationsgrad hos de mindre företagen. På den subregionala nivån medför ett stort företag flera goda effekter till den lokala ekonomin, exempelvis innebär en hög inpendling möjligheter till ett lokalt tjänste- och serviceutbud som är större än det som endast nattbefolkningen medger. Men samtidigt innebär ett högt beroende till enstaka större arbetsgivare en ökad sårbarhet, särskilt i mindre ekonomier. En ökad diversifiering inom omogna näringar är ett sätt att minska den framtida sårbarheten, inte minst genom att utveckla kraftigt växande näringar som turism och upplevelser, som även har stor potential i mindre kommuner Diagram: Privata arbetsställen med minst 1 anställd per 1000 invånare, Det finns flera olika mått på ett näringslivs förnyelse- och omställningsförmåga; ett som kan användas är hur många privata arbetsställen det finns per 1000 invånare. Flera arbetsställen per invånare tyder på en hög diversifiering och god företagsamhet i förhållande till befolkningsmängden. Kronobergs län ligger, jämfört med övriga län, strax under medianen sett till detta mått. Högst antal företag i relation till befolkningen hade under 2013 länen Stockholm, Jämtland, Gotland samt Halland. Återigen får länets industriella struktur med en hög koncentration till medelstora och större företag genomslag i statistiken län med en stor turismeller servicesektor har relativt sett fler arbetsställen per invånare än län som exempelvis Blekinge som har det största beroendet i riket av större arbetsställen. På kommunal nivå är Markaryds kommun intressant, då kommunen har en hög koncentration av de sysselsatta till ett större företag men ändå ett stort antal företag i relation till befolkningen. En förklaring till detta är att kommunen har en låg representation av medelstora företag, men en hög andel småföretag. Ur ett 27

284 branschperspektiv är det även viktigt att väga in skogsnäringens betydelse för antalet privata arbetsställen i relation till befolkningen. I kommuner med en stor skogsnäring ökar antalet privata arbetsställen som en följd av att dessa företag inte sällan är fåmansföretag. Exempelvis är så fallet i Tingsryds kommun, där skogsnäringen står för en relativt sett stor andel av de mindre företagen. I Växjö kommun, där skogsnäringen inte har samma proportionella betydelse som i några av de mindre kommunerna i länet, är en delförklaring till att kommunen har flera arbetsställen i relation till invånarna (jämfört med andra kommuner i länet) att service- och handelssektorn är mer utbredd, och även inom den återfinns flertalet fåmans- och småföretag. 18.0% 16.0% 14.0% 12.0% 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% Med skogsägare Utan skogsägare Diagram: Andel företagare av dagbefolkningen, år Ett annat mått som kan användas för att identifiera förnyelse- och entreprenörsförmågan inom en geografi är att se till hur stor företagarpopulationen är. I detta sammanhang får skogsnäringen stort genomslag, då även en person som äger en skogsfastighet men utan ha några anställda inräknas som en företagare; under 2012 utgjordes mer än var fjärde företagare i länet av en person verksam inom skogsbruk. Sett till andelen företagare av dagbefolkningen i de åtta kommunerna inom länet är det tydligt att företagandet i de mindre kommunerna, som inte utgör arbetsmarknadscentrum, är av stor betydelse. I kommuner med en större arbetsmarknad och hög inpendling, exempelvis Älmhult och Växjö, är den företagsamma delen av den sysselsatta dagbefolkningen lägre, vilket delvis beror på att där finns större möjligheter att erhålla en anställning i egenskap av arbetstagare. Totalt var 10,7 % av den sysselsatta dagbefolkningen i Kronobergs län, mellan år, företagare under Om urvalet endast begränsas till personer mellan år och exklusive företagare inom jord- och skogsbruk uppgick andelen företagare under samma år till 6,7 %. Mer än hälften av företagarna i länet inom åldersgruppen år var under år eller äldre. Endast sett till åldersgruppen år stod drygt var tredje företagare under samma år i begrepp att gå i pension vid en förväntad pensionsavgång vid 65 års ålder och branscher med högst andel äldre var jord- och skogsbruk, transport, verksamhet inom juridik och ekonomi, fastighetsverksamhet samt vård- och omsorg. Men redan under 2012 fanns det i regionen över 5000 företagare som var över 65 år, med jordoch skogsbruk borträknat uppgick antalet till 3702 företagare. Den höga andelen äldre bland företagarna innebär en risk att företag i regionen kommer att läggas 28

285 ned om en större generationsväxling inte lyckas. Då en hög andel av de äldre företagarna återfinns inom jord- och skogsbruk samt tillverkning vore en nedläggning av dessa företag, som inte sällan är familjeägda, en stor utmaning för regionen då dessa sektorer utgör en väsentlig del av de små- och medelstora företagen. 31.0% 30.0% 29.0% 28.0% 27.0% 26.0% 25.0% 24.0% Diagram: Andel kvinnor av företagarna, dagbefolkning, år, 2012, Kronobergs län. Färre kvinnor än män är företagare i Kronobergs län, och under 2011 låg länet, jämfört med övriga län, under medianen vad gäller andelen företag som drivs av kvinnor. Totalt drevs 21,3 % av företagen av en kvinna under 2011, vilket var procentenheter under riksgenomsnittet. Sett till företagarpopulationen, alltså hur stor andel individer av den sysselsatta dagbefolkningen som utgörs av företagare, utgjorde kvinnor i Kronobergs län 28,6 % av denna grupp under 2012, och det fanns stora variationer mellan kommunerna; högst var andelen i Älmhults- och Växjö kommun, lägst var den i Ljungby- och Tingsryds kommun. En orsak till den stora skillnaden mellan kommunerna kan hänföras till att kvinnor främst startar företag med inriktning mot service- och personliga tjänster, och dessa branscher är i länet störst i kommunerna Älmhult och Växjö. Motsatt förhållande råder däremot i flera av de mindre kommunerna, där mer mansdominerade branscher exempelvis skogsbruk, byggverksamhet och tillverkning utgör en betydande del av det privata näringslivet Riket Kronoberg Storstadsregioner Övriga regioner Diagram: Antal nystartade företag per 1000 invånare, Framväxten av nya företag är väsentlig för den regionala ekonomin. Ett ökat företagande indikerar en dynamisk ekonomi med hög omställningsförmåga, och 29

286 för en region likt Kronoberg, med en förhållandevis ensidig näringslivsstruktur, är nyföretagande en viktig del av diversifieringsarbetet. Antalet nystartade företag har under 2000-talet succesivt ökat, och frekvensen är som högst i storstadsregionerna. Sedan finanskrisen har regionen haft en högre etableringsfrekvens än gruppen övriga regioner, men under riksgenomsnittet. Överlevnadsgraden, det vill säga hur stor andel av företagen som startar och som fortfarande finns kvar efter tre år, är för företag i Kronoberg och riket 68 %. Under tidsperioden var det vanligast att nya företag på nationell nivå startade inom branscherna handel, bygg och anläggning, kultur och nöje samt personliga tjänster. Inomregionalt har Växjö kommun, under tidsperioden , haft den högsta genomsnittliga etableringsfrekvensen av nya företag per 1000 invånare, och lägst har frekvensen varit i Uppvidinge respektive Alvesta kommun. Under fyraårsperioden har den genomsnittliga etableringsfrekvensen jämfört med treårsperioden ökat i samtliga kommuner förutom Uppvidinge. Störst har ökningen varit i kommunerna Lessebo, Älmhult samt Växjö. En förklaring till att nyföretagsamheten i Växjö har varit högre än i de övriga kommunerna är att sysselsättningstillväxten under den aktuella tidsperioden, som i stor utsträckning präglats av den ekonomiska krisen, primärt har skett inom serviceoch tjänstebetonade branscher som främst är lokaliserade till geografier med ett stort befolkningsunderlag. 40.0% 38.0% 36.0% 34.0% 32.0% 30.0% 28.0% 26.0% 24.0% 22.0% 20.0% Riket Kronoberg Storstadsregioner Övriga regioner Diagram: Andel av de nystartade företagen startade av en kvinna, Kvinnor startar i lägre utsträckning än män företag, och även om andelen under det senaste decenniet har ökat kvarstår stora könsskillnader. Under 2012 startades 32,8 % av företagen i regionen av en kvinna, och året innan uppgick andelen till 39 %, vilket var en av de högsta nivåerna i riket och över snittet för samtliga jämförelsegrupper. Att kvinnor i lägre utsträckning än män startar företag innebär att länets tillväxtpotential hämmas och begränsas, och det finns flera anledningar till könsskillnaderna: normer, bemötande samt stora könsskillnader i representationen inom det privata näringslivet är några av delfaktorerna. Då kvinnor i långt högre utsträckning än män är verksamma inom den offentliga sektorn har möjligheterna till att starta företag ofta begränsats med anledning av att denna driftform är betydligt mer ovanlig inom klassiskt offentliga verksamheter, och företagsstarter sker oftast av följdriktiga skäl inom en bransch personen sedan tidigare erhållit erfarenhet av och kunskap om. Studier har även visat att den projicerade bilden av den arketypiska företagaren ofta är en man, och även om 30

287 en kvinna som är företagare framhålls bär bildspråket på stora skillnader mellan könen, då inte sällan mannen i långt högre utsträckning än kvinnan framställs som den framgångsrike och målmedvetne företagaren. Föreställningarna om vem som bör och vem som kan bli företagare påverkar sedan bemötandet, och även kunskapsnivåerna, hos det företagsstödjande systemet; kvinnor upplever i högre utsträckning än män att det är svårare att erhålla professionellt stöd och finansiella bidrag från dessa institutioner. Andel av de anställda verksamma inom ett utlandsägt företag 20.00% 18.00% 16.00% 14.00% 12.00% 10.00% 8.00% 6.00% 4.00% 2.00% 14 Västra Götalands län Riket 09 Gotlands län 13 Hallands län 23 Jämtlands län Stockholms Västmanland län 07 s län Kronobergs 25 Norrbottens län Diagram: Internationaliseringsgrad 2012 Kronobergs län är, likt Sverige i helhet, en liten och ytterst öppen ekonomi med ett högt beroende av en stark exportmarknad. Länets relativt sett begränsade befolkningsunderlag innebär att det av inhemsk konsumtion drivna näringslivet, exempelvis handel, service och privata tjänster, behöver kompletteras med en exportintensiv industri. Det externa tillflödet av kapital innebär att medel frigörs för investeringar på den inomregionala marknaden; som på sikt leder till fortsatt produktutveckling och generering av nya tjänster även inom andra branscher. Ur ett jämförande perspektiv är internationaliseringsgraden i länet hög, och under 2013 hade Kronobergs län det näst högsta varuexportvärdet per capita i hela riket; och tillsammans med Jönköpings län hade de små- och medelstora företagen i länet den högsta exportaktiviteten under Totalt bedrev nästan 17 % av de små- och medelstora företagen i länet någon form av exporthandel. Av små- och medelstora företag inom industrisektorn, som är länets mest omfattande privata näring, var drygt vart fjärde företag i länet internationaliserat. Störst avsättningsmarknad för exportprodukterna är EU, ungefär 78 % av exportföretagen i länet exporterade till EU. Ett annat mått på internationalisering och närvaro av utländsk kapital i en region är hur stor andel av de sysselsatta som arbetar inom ett utlandsägt företag. Under 2013 arbetade 14,3 % av dagbefolkningen i länet inom ett sådant företag vilket efter storstadsregionerna var en av de högre nivåerna i riket. län 06 Jönköpings län 0.00% 0.00% 5.00% 10.00% 15.00% 20.00% 25.00% 30.00% Andel små- och medelstora företag som exporterar 31

288 3.5% 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 0.5% 0.0% Diagram: Näringslivets FoU-utgifter i relation till BNP/BRP Ett annat viktigt förnyelsemått är en regions innovationskapacitet. Det finns inga enkla sätt att mäta innovation, men ett vanligt mått på innovationskapaciteten är att relatera näringslivets FoU-utgifter till bruttoregionprodukten. Kronoberg har i relation till övriga jämförelsegrupper en låg investeringsgrad i FoU, och mellan sjönk andelen FoU-utgifter i relation till BRP med drygt 30 %, vilket var en större minskning än den som skedde på riksnivå och för gruppen övriga regioner. Dock finns goda förutsättningar att skapa en stark innovationskapacitet i regionen med hänvisning till mixen mellan flertal stora och mindre företag. De varuproducerande företagen i Sverige står för en betydande del av FoU-utgifterna, vilket innebär att länet har en god grund för teknikintensiv innovationsutveckling med anledning av länets höga specialiseringsgrad inom exempelvis maskinindustri. Den regionalekonomiska utvecklingen Urbana områden växer inte endast sett till folkmängd utan även mätt i ekonomisk aktivitet. Ett av de tydligare sambanden inom ämnet regional utveckling under de senaste decennierna är att en hög befolkningstäthet sammanhänger med ekonomisk tillväxt. När allt fler arbetar inom service- och tjänsteintensiva branscher, vars verksamheter primärt behöver kunskap i produktionen, ökar incitamenten för företag att vara nära kunder, arbetstagare och konkurrenter. Den täta placeringen skapar vinster, så kallade agglomerationsfördelar, i form av lärande mellan företagen, delade kostnader för lokaler samt närhet till arbetstagare och avsättningsmarknader. En viktig komponent i denna nya geografiska ekonomi är att kunskap, eller humankapital, spelar en allt viktigare roll; kunskap har nämligen enligt den endogena tillväxtteorin ingen avtagande avkastning, utan ju mer kunskap som tillförs desto större värde kan skapas ny kunskap förstärker de resurser som redan finns på plats, och stärker därigenom den samlade konkurrenskraften och den framtida förmågan att utveckla nya produkter till en lägre kostnad. Parallellt med att allt fler arbetar inom tjänste- och servicebetonade branscher har mer platsoberoende och ytkrävande näringar som arbetsintensiv tillverkningsindustri haft en mer negativ utveckling. Utvecklingen är en del av en större strukturell omvandling i kölvattnet av den alltmer tilltagande globaliseringen. Med ökad tillgång till internationella marknader har marknadspotentialen ökat, samtidigt har konkurrenstrycket, särskilt för arbetsintensiv tillverkningsindustri, stigit och produktionen har automatiserats eller flyttat utomlands. Typiska exempel på denna utveckling är nedläggningen av större bruk och varv i Sverige. Men genomgående för utvecklingsförloppet är att kunskapsinnehållet, även inom mer 32

289 traditionella näringar, succesivt ökat och i takt med effektiviseringar och automatiseringar, ökar de ställda kompetenskraven på tjänster som tidigare främst krävde manuell arbetskraft för att utföra enklare arbetsmoment Riket Kronoberg Storstadsregionerna Övriga regioner Diagram: Index, BRP-utveckling , löpande priser. Initialt hade Kronobergs län en relativt sett god återhämtningstakt de första åren efter nittiotalskrisen men takten avtog och sett till tidsperioden hamnade länet jämfört med övriga län, sett till utvecklingen av BRP, på medianen och 5 % under riksgenomsnittet. Men utvecklingen tilltog och under tidsperioden hade Kronobergs län den åttonde starkaste tillväxttakten av samtliga län i Sverige, och totalt var tillväxten under denna period 1,4 % över riksgenomsnittet. Men den starka tillväxttakten avtog i samband med den globala finanskrisen som briserade under 2008, och vars konsekvenser fick genomslag i statistiken under 2009; mellan har länet haft den sjunde svagaste tillväxttakten i riket, 2,6 % under rikets tillväxttakt, men sett till tillväxttakten under har ökningen varit en av de högsta i riket. Sett till hela den redovisade tidsperioden , har tillväxttakten i länet varit på medianen jämfört med övriga län. Sett över tid har länets ekonomiska utveckling haft stora fluktuationer. Ekonomiska kriser har historiskt sett haft stor påverkan på länet, på samma sätt som starka exportmarknader har bidragit till en hög konjunktur, vilket inte minst var fallet under 2007, då volymutvecklingen av BRP i länet var en av de högre i hela riket, främst som en följd av hög orderingång till maskinindustrin. Men med krisen föll exporten drastiskt och har sedan dess inte återhämtat sig utan åtföljts av en långdragen lågkonjunktur, delvis som en följd av en stark krona och en omfattande eurokris som sänkt köpkraften i för länet viktiga avsättningsmarknader. Men trots den ekonomiska nedgången har varuproduktionens förädlingsvärde i regionen mellan ökat mer än riksgenomsnittet, däremot har ökningen inom den tjänsteproducerande sektorn, jämfört med riket och övriga län, varit mer begränsad men procentuellt sett högre än den som skett inom den varuproducerande sektorn. Lönesumman utgör ca två tredjedelar av Sveriges BNP och är därmed ett bra och tillförlitligt mått av regional tillväxt. Statistiken baseras på de kontrolluppgifter över kontant bruttolön som arbetsgivare är skyldiga att lämna till anställda och skattemyndigheter. Sett till denna indikator har den ekonomiska utvecklingen i Kronobergs län, sedan finanskrisen, varit en av de svagare i riket, men mellan varit över medianen jämfört med övriga län i riket. Sett till BRP-utvecklingen under tidsperioden uppvisar den en betydligt högre tillväxt 33

290 än den som skett i daglönesumman, vilket rimligen kan förklaras med att kraftiga rationaliseringar har skett under denna tidsperiod, som å ena sidan har bidragit till en ökad produktivitet men å andra sidan resulterat i en nedgång av antalet sysselsatta. Särskilt tydligt har detta varit inom den varuproducerande sektorn, där ett lika stort värde skapades under 2011 som under högkonjunkturåret 2007 (i fasta priser) men med betydligt färre anställda. Karta: Sysselsättningsutveckling , år. Sysselsättningsutvecklingen i riket uppvisar stora regionala obalanser. De södra, mer tätbefolkade, delarna av Sverige har generellt sett haft en starkare sysselsättningsutveckling, och tillsammans med Jönköpings län har Kronobergs län, efter storstadsregionerna, haft den starkaste återhämtningsförmågan sedan nittiotalskrisen. Antalet sysselsatta (20-64 år) har ökat med 1,6 %, vilket är under riksgenomsnittet och snittet för storstadsregionerna, men en starkare utveckling än för övriga län. Sysselsättningsutvecklingstakten har för länet under hela denna tid varit högre jämfört med gruppen övriga regioner, men sedan slutet av nittiotalet lägre än snittet för storstadsregionerna. Mellan hade Kronobergs län den tredje högsta sysselsättningstillväxten i riket, men återhämtningen sedan krisen har varit en av de svagare, och under tidsperioden har antalet sysselsatta i länet minskat med 2,3 %, vilket i faktiska tal innebär drygt 2000 tjänster. 34

291 Uppvidinge 0761 Lessebo 0763 Tingsryd 0764 Alvesta 0765 Älmhult 0767 Markaryd 0780 Växjö 0781 Ljungby Kronoberg Diagram: Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län, dagbefolkning, år, Den inomregionala sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län uppvisar under tidsperioden stora variationer mellan de ingående kommunerna; tillväxten har skett i Växjö respektive Älmhults kommun, samtidigt som övriga kommuner, i varierande utsträckning, haft en negativ utveckling. Men innan den senaste finanskrisen var återhämtningen i flera av de mindre kommunerna stark; i Uppvidinge ökade sysselsättningen med 8 % mellan och i övriga kommuner, exklusive Lessebo, hade stora delar av sysselsättningstappet som skedde under nittiotalskrisen till stora delar återhämtats. Men när finanskrisen slog till drabbades samtliga av länets kommuner, förutom Växjö, hårt. Under tidsperioden har endast Växjö kommun haft en positiv sysselsättningstillväxt, störst har nedgången under denna period varit i Uppvidinge kommun, följt av Lessebo och Älmhult. Ur ett längre perspektiv är det dock endast Lessebo kommun som under 2012 hade färre sysselsättningstillfällen än 1993 då sysselsättningen efter nittiotalskrisen var som lägst Industrin Offentlig verksamhet Privata tjänster Övriga varuproducenter Diagram: Branschutveckling Kronobergs län , dagbefolkning år. 35

292 De relativt omvälvande förändringar som skett på arbetsmarknaden under de senaste decennierna åskådliggörs till viss del av diagrammet ovan. Även om aggregeringen är på en grov nivå framkommer att en form av strukturomvandling har skett inom länet; antalet sysselsatta inom industrin har minskat, samtidigt som antalet sysselsatta inom främst privata tjänster, service och handel har ökat. Men det finns vissa svårigheter behäftat med branschindelningen flertalet yrken som tidigare fanns inom industrisektorn har istället kommit att inrymmas under andra sektorer som en följd av outsourcing/renodling av produktionsverksamheten. Vidare har gränsen mellan tillverkning och tjänster kommit att bli allt mer upplöst, och det råder inte alltid vattentäta skott mellan sektorerna. Men i stora drag speglar dock diagrammet den utveckling som ibland benämns som från industritill tjänstesamhälle och som i varierande utsträckning manifesterats i stora delar av Europa. Förändringen som har skett i Kronobergs län är att sysselsättningstillfällena inom industrisektorn, mellan , minskat med drygt 20 %, samtidigt som antalet tjänster inom den privata tjänstesektorn, handel och service i motsvarande grad ökat, sett till faktiskt antal,. En viktig anmärkning är att även om industrisektorn haft en negativ utveckling, så har den haft en starkare konkurrenskraft, sett till antalet anställda, än vad som varit fallet på riksnivå. Men trots att industrijobben i regionen har blivit färre har de totala antalet sysselsättningar ökat, vilket indikerar att länet haft en historiskt sett god omställningsförmåga. Arbetskraft som friställts inom industrin och övriga branscher har kunnat ta arbete inom nya framväxande branscher. Sysselsättningstillväxten i länet inom privata tjänster, service och handel har under tidsperioden varit något svagare än riksgenomsnittet, vilket även gäller för gruppen övriga varuproducenter som inkluderar jord- och skogsbruk, byggverksamhet samt energisektorn. Antalet anställda inom offentlig sektor har under aktuell tidsperiod ökat i motsvarande grad som på riksnivå. 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% -20.0% Tillverkning Jord- och skogsbruk Finans Totalt Transport Fastighetstjänster Utbildning Handel Företagstjänster Vård och omsorg Energi och miljö Offentlig sektor Byggverksamhet Kulturella och personliga Kommunikation Hotell och restaurang Kronoberg Riket Diagram: Branschutveckling, antal sysselsatta, , dagbefolkning år, Kronobergs län. Under den senaste femårsperioden har totalt antal sysselsatta i länet mellan år minskat, främst som en följd av nedgången inom industrisektorn. Men parallellt har ett antal näringar haft en stark tillväxt, och mest iögonfallande är den kraftiga tillväxt som har skett inom länets IT-sektor, som under aktuell tidsperiod växt med nästan 18 %. Främst är det programvaruutgivning och datakonsulter 36

293 samt företag för datordriftstjänster som ökat. Även hotell- och restaurangsektorn har haft en god tillväxt under den aktuella tidsperioden, och ökat med över 21 %. Ökningen inom kulturella och personliga tjänster uppgår under tidsperioden till 7,8 %, vilket är mer än två procentenheter högre ökning än den som skett på riksnivå. Inom övriga branscher har dock sysselsättningstillväxten i länet varit lägre än riksgenomsnittet, och särskilt stor är skillnaden i tillväxt inom företagstjänster, som växt kraftigt på nationell nivå men inte i motsvarande grad i länet. Men sektorn som främst påverkat länets totala sysselsättningsutveckling under dessa år är tillverkningssektorn, som minskat med 16,3 %, vilket i faktiska tjänster innebär drygt 3500 sysselsättningar, och under 2012 avbröts den återhämtning som påbörjats inom sektorn under med anledning av den varselvåg som inträffade 2012 och det året var antalet anställda nästan på samma nivå som Det finns dock stora variationer i hur sysselsättningen har utvecklats inom industrisektorn under den senaste femårsperioden. Enligt Eurostats indelning av tillverkningssektorn efter kunskapsinnehåll är det främst den del av sektorn som klassificeras som lågteknologisk som har minskat. Metallvaruindustrin, träindustrin, tranportmedelsindustrin och övrig tillverkning har haft den kraftigaste nedgången, och inom dessa branscher finns en stor indirekt export då ett flertal företag inom dem utgörs av underleverantörer. Samtidigt har under samma tidsperiod plast-, maskin- och livsmedelsindustrin i princip haft en nolltillväxt sett till antalet sysselsatta. Relativt sett utgör maskinindustrin den viktigaste industrinäringen i länet, då drygt 40 % av de som arbetar inom industrin i länet är verksamma inom denna näring. Ur ett rumsligt perspektiv innebär den starka tillväxten inom sektorer med betoning på service och tjänster att primärt glesare geografier tappar i tillväxttakt, då dessa i regel är mer beroende av ytkrävande och arbetsintensiva näringar inom den varuproducerande sektorn. Att detta förhållande har bäring även i vårt län framkommer inte minst genom att Växjö kommun är den enda kommun i länet som har haft en positiv sysselsättningstillväxt under femårsperioden ; detta med anledning av en tillväxt bland annat inom personliga tjänster, handel, restaurang och företagstjänster. Det större befolkningsunderlaget i Växjö möjliggör en bredare näringsflora med fler anställda inom sektorer som i högre utsträckning än industrin drivs av den inhemska konsumtionen. Men det är viktigt att poängtera att de olika geografierna inom länet är ömsesidigt beroende av varandra. I takt med att befolkningen och sysselsättningstillväxten ökar i Växjö inom näringar utanför den varuproducerande sektorn stiger även tomtpriser för mer ytkrävande näringar, vilket på sikt ökar incitamenten för näringsidkare inom denna sektor att förlägga produktionen utanför de mest befolkningstäta delarna av länet. Konjunktursvängningarna under de senaste åren indikerar också betydelsen av en sammanbunden region, där sammankopplingen mellan de mindre kommunerna och de större arbetsmarknaderna, både innanför och utanför länet, är viktiga för att mildra temporära nedgångar på de lokala arbetsmarknaderna. Möjligheten att bo kvar i den mindre kommunen men ta ett arbete i en annan utgör en stabiliserande faktor, oavsett om nedgången är temporär eller konstant. Men samtidigt finns stor utvecklingspotential för de mindre kommuner att utveckla näringar inom mer omogna branscher som turism, upplevelser, restaurang och tjänsteinriktade fåmansföretag; en tillväxt inom dessa näringar skulle bidra till en minskad sårbarhet. Det finns flera unika natur- och kulturmiljöer i de mindre kommunerna som ur en turismsynpunkt är attraktiva, exempelvis har Lessebo kommun haft en starkare tillväxt än Växjö i hotell- och restaurangbranschen mellan , och under de senaste åren har Kronobergs län haft en av rikets 37

294 högsta ökningar vad gäller antalet turistnätter. Ett ökat företagande inom tjänsteinriktade fåmansföretag är även det en möjlighet för landsbygden, inte minst med anledning av att tillgången till höghastighetsbredband på landsbygden har ökat. Sammanfattning av näringsliv och regionalekonomisk utveckling Kronobergs län har haft en, ur ett jämförande perspektiv, god utveckling under de senaste 25 åren. Två större ekonomiska kriser har passerat under tidsperioden , men genom nya tillväxtbranscher och en förhållandevis stark konkurrenskraft inom mer traditionella branscher har länet, efter storstadsregionerna, haft en av rikets mer stabila regionalekonomiska utvecklingar. Men den senaste finanskrisen drabbade länet hårt och återhämningen har varit en av de svagare i riket, främst med anledning av en svag konjunkturutveckling inom den varuproducerande sektorn. En allt större del av rikets tillväxt sker i storstadsregionerna. Tätbefolkade geografier har premierats av senare decenniers utveckling främst med anledning av att service- och tjänstesektorn är mer dominerande näringar där. Liknande tendenser syns även i den inomregionala utvecklingen, då Växjö, men även Älmhult, har haft den starkaste tillväxten av länets kommuner sett över en längre tid. Ur ett jämförande perspektiv har även flera av länets övriga kommuner, som har ett större industriberoende, haft en god konkurrenskraft inom nämnd näring, men däremot har tillväxten inom mer omogna näringar varit mer begränsad och sammantaget har detta inneburit att den totala tillväxten hämmats. För länet innebär den ökande globala konkurrensen att betydelsen av innovationer och nya produktionslösningar är av stor vikt för att bevara konkurrenskraften inom för länet betydande industrinäringar som maskin- och träindustri. Men lika viktigt är att diversifiera näringslivet genom att utveckla mer omogna näringar och därmed mildra länets konjunkturkänslighet. Under de senaste åren har hotelloch restaurang, turism och IT-sektorn i länet haft en god tillväxt, men inte tillräckligt stark för att balansera nedgången inom den varuproducerande sektorn. Men för att lyckas med en diversifiering av näringslivet är det av stor betydelse att nya företag växer fram; dagens företagare i länet har en hög medelålder, och för att behålla länets företagsamhet är det viktigt med ett gott företagsklimat där nya entreprenörer kan växa fram. 38

295 Sysselsättning och utbildning Med anledning av arbetslivets alltmer tilltagande professionalisering har medelåldern för arbetsmarknadsinträdet succesivt ökat. När utbildningsbehovet ökar stiger även incitamenten till att genomgå längre utbildningar och under de senaste decennierna har det blivit betydligt vanligare att studera på eftergymnasial nivå. Sambandet mellan sysselsättningsgrad och utbildningsnivå har aldrig varit så starkt som dagens arbetsmarknad uppvisar. En hög grad av humankapital brukar därför ses som intäkt på en regions förnyelseförmåga och framtida försörjningsmöjligheter. I föreliggande kapitel följer en redogörelse för humankapitalets och arbetsmarknadens sammansättning i Kronobergs län. Kapitlet avslutas med en genomgång av hur den regionala arbetsmarknaden har utvecklats under de senaste åren. Utbildning i Kronobergs län I takt med att arbetslivet blivit alltmer föränderligt och kunskapsdrivet har kraven på individens omställningsförmåga i livets olika skeden kommit att öka. En god utbildningsinfrastruktur och en stark koppling mellan skola och näringsliv är en betydande faktor för att säkra en regions långsiktiga kompetensförsörjning och arbetsgivarnas behov av kompetens. Undersökningar har visat att en stor andel av arbetsgivarna i regionen upplever att det är svårt att rekrytera den kompetens som behövs, samtidigt som antalet personer som står utanför arbetsmarknaden har ökat. Relationen indikerar att det finns ett matchningsglapp på arbetsmarknaden, där den tillgängliga arbetskraften och efterfrågan hos arbetsgivarna inte alltid stämmer överens. Det finns tre huvudsakliga vägar för en region att säkra dess kompetensförsörjning: 1) få människor att flytta till regionen, 2) få människor att pendla till regionen, 3) vidareutbilda den nuvarande och blivande arbetskraften. Respektive strategi har stor bäring på det regionala utvecklingsuppdraget. Att få människor att flytta till regionen handlar om att skapa en attraktiv region med möjlighet till sysselsättning, goda bostadsmiljöer och tillgång till vård, skola, fritid, nöje och kultur. För att människor ska vilja pendla till regionen krävs först och främst en god arbetsmarknad men också att kommunikationslänkarna är tillräckligt effektiva för att det för individen ska vara motiverat att resa till jobbet. Den tredje strategin, som är i fokus i detta avsnitt, handlar om det livslånga lärandet från grundskola till universitet. Det livslånga lärandet, själva begreppet, betonar att utbildning inte endast är något som sker under ungdomsåren. Utbildning och lärande är något som fortgår och bör fortgå under hela livet, både i och utanför de formella utbildningsinstitutionerna. Lärandet behöver med andra ord inte vara formellt i den meningen att det sker på en utbildningsinstitution, men utifrån ett statistiskt perspektiv är det den formella delen av lärandet som fångas upp, och det är denna del som är i fokus i detta avsnitt. 39

296 Riket,pojkar Riket, flickor Kronoberg, flickor Kronoberg, pojkar Kronoberg, totalt Riket, totalt Diagram: Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, flickor och pojkar, Det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs Kronobergs län var under 2013 lägre än riksgenomsnittet, och gapet har under senare år ökat. Den främsta anledningen till det uppkomna gapet är att pojkarna i länet har fått ett allt lägre meritvärde jämfört med pojkar på nationell nivå. En motsvarande skillnad har under senare år även funnits mellan flickor i Kronobergs län och flickor på nationell nivå, men det gapet minskade till att endast vara marginellt under Utvecklingen har inneburit att ett från början relativt stort gap mellan pojkar och flickor i länet har blivit än större under de senaste åren. Totalt saknade 13 % av länets niondeklassare under 2013 gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram, vilket var 0.6 procentenheter under riksgenomsnittet. Detta innebar att länet hamnade strax under medianen jämfört med övriga län i riket Samtliga Flickor Pojkar Diagram: Genomsnittligt meritvärde, årskurs 9, flickor och pojkar, På kommunal nivå är skillnaderna i niondeklassarnas genomsnittliga meritvärde stora och över tid högst varierande. I samtliga kommuner var det genomsnittliga meritvärdet för pojkar under 2013 under riksgenomsnittet för samma grupp. Däremot hade flickorna i Ljungby respektive Älmhults kommun ett högre snitt än flickor i riket som helhet skillnaderna mellan pojkar och flickor var också 40

297 som störst i de båda kommunerna. Totalt sett hade endast eleverna i Älmhults kommun ett högre meritvärde än riksgenomsnittet. Näst högst meritvärde hade eleverna i Ljungby följt av Växjö kommun. Under den senaste femårsperioden har meritvärdet för eleverna i årskurs nio ökat i fem av åtta kommuner. Störst ökning har skett i Markaryds respektive Uppvidinge kommun, och störst minskning har skett i Lessebo respektive Tingsryds kommun åringar, folkbokförda i kommunen och som fullföljt gymnasieutbildning Fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år (av nybörjare, exkl. IV) 87 Grundläggande behörighet till univ. Och högskola, av elever i huvudmansskola Övergångsfrekvens Kronobergs län Riket totalt Diagram: Indikatorer för gymnasieskolan, 2013 Sett till den gymnasiala nivån hade elever i Kronobergs län under 2013 en genomströmningsfrekvens som översteg riksgenomsnittet, men en något lägre andel av eleverna som efter avklarad utbildning innehade grundläggande behörighet till högskola. Även övergångsfrekvensen, som mäter hur stor andel av de som utexaminerades för tre år sedan som övergått till eftergymnasiala studier, var lägre i Kronobergs län jämfört med riksgenomsnittet. I relation till övriga län har gymnasieeleverna under haft en av de högsta genomströmningsfrekvenserna i riket. Men under samma tidsperiod har samma grupp haft ett av de lägsta värdena i riket sett till hur stor andel av dem som har haft grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier; däremot har länsgenomsnittet sett till övergångsfrekvens till högskolan under samma tidsperiod varit över medianen jämfört med övriga län i riket. För den enskilde är skolresultaten från grund- och gymnasieskolan väsentliga i den meningen att avsaknad av betyg och behörigheter innebär minskade valmöjligheter både vad gäller yrke och framtida utbildningar. En hög genomströmning i skolan innebär minskade samhällskostnader för samhället och större möjligheter för den enskilde. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet yrken där en förgymnasial utbildning är tillräcklig minskat drastiskt under de senaste decennierna, vilket än mer understryker betydelsen av en gymnasial utbildning. Så kallade dropouts, det vill säga elever som väljer att hoppa av gymnasieskolan, innebär på sikt höga kostnader både för samhället och den enskilde, och gruppen har utpekats som en särskilt viktig målgrupp i arbetet för att säkra den framtida kompetensförsörjningen inom EU. En av de viktigaste åtgärderna för att förhindra avhopp är att redan i ett tidigt skede, helst under grundskolan, förebygga framtida avhopp, då studier visat att det finns starka samband mellan grundskoleresultat och senare genomströmningsfrekvens på gymnasial nivå. 41

298 Men även om baskunskaper är en viktig faktor för att förklara varierande skolresultat och senare avhopp finns en mängd olika bakgrundsförhållanden att ta hänsyn till. Inom utbildningsområdet har socioekonomiska förhållanden en stor inverkan på betyg, genomströmningsfrekvens och senare vilja till att studera på eftergymnasial nivå. Barn med föräldrar som innehar en eftergymnasial utbildning har generellt sett högre betyg än barn från studieovana hem, vilket inte minst syns i den kommunala utbildningsstatistiken; elever i kommuner med en hög andel högutbildade och goda socioekonomiska förhållanden har generellt sett högre betyg än riksgenomsnittet. Skillnaderna i resultaten mellan olika socioekonomiska grupper kan hänföras till en mängd olika faktorer, men vanliga delfaktorer som ofta framhålls är; varierande möjligheter till läxhjälp, varierande studiemotivation och varierande kunskap om framtida studie- och karriärmöjligheter. Karta: Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, år, 2013 Utbildningsskillnaderna inom Sverige är stora, och generellt sett gäller att ju yngre befolkning desto högre utbildningsnivå. Generationsskillnaderna vad gäller utbildningsnivå är höga, och det är idag betydligt vanligare att studera vidare än vad det var för några decennier sedan. Orsakerna till att allt fler studerar på eftergymnasial nivå är flera, men ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden tillsammans med en omfattande utbyggnad av högskolesystemet är två huvudfaktorer bakom skeendet. Urbaniseringen har pådrivits av den ökade studiebenägenheten, 42

299 och under längre tid har en omfattande inflyttning av yngre högutbildade personer in till storstäder och regionala centrumstäder medfört att befolkningens utbildningsnivå, här definierat som andelen av befolkningen med en eftergymnasial utbildning, är som högst i mer tätbefolkade regioner. Den lokala arbetsmarknadens utformning har stor betydelse för befolkningens utbildningsnivå. Småland och öarna hade under 2013 den högsta andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning och den högsta andelen av den sysselsatta befolkningen verksamma inom tillverkningssektorn som traditionellt sett har erbjudit flertalet arbetstillfällen utan krav på eftergymnasial utbildning. Men skillnaderna mellan Smålandslänen och Gotland är stora, och under 2013 hade 35,9 % av Kronobergs läns befolkning mellan år en eftergymnasial utbildning, vilket placerade länet strax ovanför medianen jämfört med övriga län, men i förhållande till riksgenomsnittet var andelen 4.5 procentenheter under. Ett annat mått på befolkningens utbildningsnivå är hur stor andel som innehar en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Under 2013 hade 14,2 % av länets befolkning mellan år en förgymnasial utbildning, vilket var den sjätte högsta andelen jämfört med övriga län. Bakom den totala utbildningsnivån i länet finns stora skillnader mellan könen; 41,7 % av kvinnorna i länet hade under 2013 en eftergymnasial utbildning, bland männen var motsvarande nivå 30,5 %. Bakomliggande faktorer till de stora skillnaderna är bland annat att män i långt högre utsträckning än kvinnor är verksamma inom branscher med andra kompetenskrav än den offentliga sektorn. En stor andel av yrkena inom den offentliga sektorn kräver eftergymnasial utbildning exempelvis är detta ett krav för stora yrkesgrupper som sjuksköterskor och lärare. Motsvarande utbildningskrav har traditionellt sett inte ställts inom branscher där män är överrepresenterade, branscher som i länet utgör en relativt sett stor andel av den privata sektorn. Att kvinnor och män i hög utsträckning arbetar inom olika branscher grundläggs redan vid gymnasievalet och senare även i anslutning till studieval på universitetsnivå. Kvinnor väljer i långt högre utsträckning än män att läsa inriktning mot vård- och omsorg eller pedagogik, och männen väljer främst att studera mer tekniska inriktningar. Av de i Kronobergs län som innehade en eftergymnasial utbildning inom teknik och industri under 2013 var 85 % av dem män. En liknande representation fanns även hos dem med en eftergymnasial utbildning inom IT, där 75 % utgjordes av män. Motsatt könsförhållande gällde för befolkningen som hade en eftergymnasial utbildning inom pedagogik eller vård och omsorg % 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 45.7% 33.0% 29.2% 27.6% 26.2% 25.2% 22.6% 21.2% 42.1% 48.4% 55.2% 52.7% 51.4% 56.2% 53.4% 55.8% 10.8% 15.2% 13.9% 17.8% 20.5% 16.9% 21.2% 21.2% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Diagram: Befolkningens utbildningsnivå, kommunerna, år,

300 De inomregionala utbildningsförhållandena följer samma mönster som på riksnivå; befolkningens utbildningsnivå är lägre i de mindre kommunerna, som inte sällan har en stor och arbetsintensiv industrisektor, och högre i de större kommunerna som i större utsträckning har en arbetsmarknad som efterfrågar eftergymnasial utbildning. Det var endast i Växjö kommun som andelen av befolkningen mellan år med en eftergymnasial utbildning översteg riksgenomsnittet under En delfaktor till den höga utbildningsnivån är Växjö är förstås universitetets och även andra större offentliga institutioner så som sjukhuset placering på orten, och då både med anledning av att många studenter bor i staden men också att universitet som arbetsplats utgör en stor arbetsgivare för gruppen med eftergymnasial utbildning. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är det med andra ord naturligt att befolkningens utbildningsnivå skiftar mellan de olika kommunerna. Om det lokala arbetslivet främst efterfrågat gymnasial kompetens får detta genomslag i kompetensförsörjningsstrukturen inom den lokala ekonomin. Svårigheterna som kan uppstå är dock om det lokala näringslivet som en följd av ökad konkurrens utsätts för ett stort förändringstryck. Konsekvensen kan då bli att de nya kompetenskraven som är nödvändiga för att ställa om det lokala näringslivet inte finns att rekrytera, och att arbetsgivarna därför blir tvungna att söka sig till andra geografier där möjligheterna till kompetensförsörjning, som motsvarar de nya kraven, är högre. Lokala studiekulturer kan därför på sikt vara hämmande för den framtida förnyelseförmågan, och i allt väsentligt tyder utvecklingen på att kunskapskraven fortsatt kommer att öka. Exempelvis har andelen eftergymnasialt utbildade inom länets tillverkningssektor ökat med drygt 14 % under de senaste fem åren. Sysselsättning i Kronobergs län En hög sysselsättningsgrad och en låg arbetslöshet är en grundläggande indikation på en regions tillväxt- och kompetensförsörjningsförmåga. För att nya arbetstillfällen ska skapas krävs entreprenörer och ständig förnyelse inom näringslivet, men för att så ska ske krävs god tillgång till adekvat kompetens; risken är annars att expansionsmöjligheterna hämmas och på sikt att regionala obalanser uppstår. Men arbetsmarknaden idag präglas av stora olikheter mellan olika grupper, och den långdragna lågkonjunkturen har inneburit att arbetslösheten har ökat. Kvinnor och män Män Kvinnor Kronoberg Riket Inrikes födda % % Utrikes födda % % Totalt % % Inrikes födda % % Utrikes födda % % Totalt % % Inrikes födda % % Utrikes födda % % Totalt % % Tabell: Sysselsättningsfrekvens i Kronobergs län, andel av den arbetsföra nattbefolkningen (20-64 år) i sysselsättning, Kronobergs län har en av de högsta sysselsättningsfrekvenserna i riket, och ur ett längre perspektiv har regionen haft en hög självförsörjningsgrad i den meningen 44

301 att den sysselsatta dagbefolkningen har varit större än den sysselsatta nattbefolkningen. Under 2012 hade 79 % av regionens befolkning i arbetsför ålder en sysselsättning, vilket var nästan två procentenheter över riksgenomsnittet, och den femte högsta frekvensen i riket. Men skillnaderna mellan olika grupper i länet är stora, och särskilt framträdande i Kronobergs län jämfört med riksgenomsnittet. Under 2012 uppgick skillnaden mellan inrikes födda och utrikes födda sysselsättningsfrekvens i Kronobergs län till 22,8 procentenheter, och skillnaden mellan kvinnor och män till 3,7 procentenheter, jämfört med riket var skillnaderna i Kronobergs län större mellan dessa grupper. Det finns, ur ett statistiskt perspektiv, flera delförklaringar till könsskillnaderna i Kronobergs län vad gäller sysselsättningsgraden: 1) kvinnor är i högre utsträckning än män föräldralediga, 2) kvinnor är i högre utsträckning än män studerande, 3) kvinnor är i högre utsträckning än män sjukskrivna. Då sysselsättningsmåttet relaterar till hela befolkningen och inte endast till den tillgängliga arbetskraften i arbetsför ålder innebär det låga uttaget av föräldraledighet från män, som är särskilt lågt i Kronobergs län, att detta får genomslag i sysselsättningsstatistiken för kvinnor. Vidare är det betydligt vanligare att kvinnor i länet studerar längre än män, vilket gör att de under studietiden inte inräknas som sysselsatta. Kvinnor är också i högre utsträckning än män sjukskrivna, och könsskillnaderna i länet vad gäller denna faktor är högre än på riksnivå. 84.0% 82.0% 80.0% 78.0% 76.0% 74.0% 72.0% 70.0% 40.0% 35.0% 30.0% 25.0% 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% 0.0% Totalt Differens inrikes och utrikes födda Differens kvinnor och män Diagram: Sysselsättningsgrad 2012, Kronobergs län I fyra av länets åtta kommuner uppgick under 2011 den totala sysselsättningsfrekvensen för människor i arbetsför ålder till över 80 %, och frekvensen var högre än riksgenomsnittet i sex av åtta kommuner. Högst var den i Älmhults kommun följt av Ljungby, Tingsryd samt Alvesta, och lägst var frekvensen i Lessebo, Markaryd samt Växjö. Skillnaderna mellan kommunerna är stora men än större är skillnaderna mellan olika grupper på arbetsmarknaden. I kommunerna Lessebo, Uppvidinge och Alvesta uppgick skillnaden i sysselsättningsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda till över 35 procentenheter, och i samtliga kommuner förutom Växjö var sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män större än det som var på riksnivå. Som högst var gapet mellan kvinnor och män i Markaryds kommun, följt av Lessebo och Uppvidinge. Att sysselsättningsgraden är lägre i Växjö följer något av ett nationellt mönster; större regionstäder har ofta en något lägre sysselsättningsgrad som en följd av en hög andel studenter som bor i staden. 45

302 år Kvinnor Män år år Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Totalt Utbildning Kronobergs län Riket Diagram: Andel (%) inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd), av den registerbaserade arbetskraften, genomsnitt kv kv Den totala arbetslösheten i Kronobergs län var i genomsnitt under sista kvartalet av 2013 och första kvartalet procentenheter högre än riksgenomsnittet. Även ungdomsarbetslösheten i länet uppgick under samma tidsperiod till en nivå något över riksgenomsnittet. Att arbetslösheten i länet var högre än riksgenomsnittet trots att sysselsättningsgraden i länet är en av de högre i riket beror på att arbetslöshetsnivån mäts i relation till den tillgängliga arbetskraften, det vill säga de som står till arbetsmarknadens förfogande, sysselsättningsfrekvensen mäts däremot i relation till befolkningen i arbetsför ålder, oavsett om de är tillgängliga för arbetsmarknaden eller inte. Måtten kan med andra ord utvecklas åt två olika håll. Tidigare relaterade arbetslöshetsmåttet till hela befolkningen, men det resulterade i att exempelvis ungdomsarbetslösheten underskattades då en stor del av denna grupp är i studier. Om exempelvis 30 ungdomar studerar, 10 är sjukskrivna, 50 arbetar och 10 är arbetslösa blir arbetslösheten i relation till hela befolkningen 10 %, men i relation till den tillgängliga arbetskraften 16,7 %. Arbetslösheten är i både länet och riket som högst hos de grupper som Arbetsförmedlingen benämner som särskilt utsatta grupper. I denna grupp ingår personer med förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför arbetsnedsättning, arbetslösa i åldern år samt utomeuropeiskt födda. Under maj månad 2014 utgjorde denna grupp drygt 68 % av de arbetslösa i Kronobergs län, och högst var arbetslösheten inom gruppen med förgymnasial utbildning samt utrikes födda. Arbetslösheten i länet under kv kv var något lägre för kvinnor än män. En anledning till detta är att det främst är branscher som traditionellt sysselsätter män som drabbats hårdast av lågkonjunkturen. 46

303 16-64 år år Inrikes födda Utrikes födda Förgymnasial utb. Lessebo Uppvidinge Alvesta Växjö Markaryd Tingsryd Ljungby Älmhult Kronoberg Riket Tabell: Andel (%) inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd), av den registerbaserade arbetskraften, genomsnitt kv kv Det råder stora skillnader mellan kommunerna i länet vad gäller arbetslöshetsnivåer. Älmhults- och Ljungby kommun har över längre tid haft en låg arbetslöshet och relativt sett låga nivåer på ungdomsarbetslösheten. I fem av länets åtta kommuner var den totala arbetslösheten över riksgenomsnittet sett till genomsnittet för tidsperioden kv kv Arbetslöshetsnivåerna var under aktuell tidsperiod som högst för utrikes födda samt hos personer med förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Ungdomsarbetslösheten var under riksgenomsnittet i tre av länets åtta kommuner, men var i några kommuner relativt sett hög. En anledning till den höga ungdomsarbetslösheten är att den stora nittiotalskullen nu står i begrepp att inträda på arbetsmarknaden, detta samtidigt som en omfattande lågkonjunktur drabbat regionen, och främst är det ungdomar och utsatta grupper som drabbas vid ekonomiska nedgångar. Skillnaden mellan utrikes- och inrikes födda vad gäller sysselsättningsfrekvens och arbetslöshet har flera olika orsaker. Invandringen till länet har under de senaste åren varit (historiskt jämfört) hög och i regel föreligger som dock varierar storligen mellan individer beroende på tidigare utbildning- och arbetslivserfarenheter något års etableringstid innan man som utlandsfödd inträder på arbetsmarknaden, detta med anledning av exempelvis språkinlärning, validering eller kompletterande studier. Av de som invandrade till länet under år 2000, och fortfarande bodde kvar 2011 och befann sig mellan år, och då hade en gymnasial eller eftergymnasial utbildning, innehade 70 % en sysselsättning. Men det är viktigt att inte se de utlandsfödda i länet som en enhetlig grupp, utan det finns stora skillnader både mellan ursprungsland och individerna inom gruppen sett till både utbildningsnivåer och sysselsättningsfrekvenser. För utlandsfödda med en eftergymnasial utbildning är ett problem att matchningen i flera fall är bristande, och att man innehar ett arbete som inte motsvarar ens utbildningsnivå. Men för utlandsfödda med en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå föreligger andra typer av hinder som även är närvarande för inrikes födda som inte har avklarat en gymnasial utbildning. En annan faktor som påverkar sysselsättningsgraden för utlandsfödda är att de ofta i lägre utsträckning än inrikes födda innehar personliga kontakter som kan underlätta ett arbetsmarknadsinträde. Under lågkonjunktur har studier visat att just personliga kontakter och starka sociala nätverk är särskilt viktigt för att erhålla ett arbete. En annan faktor som bör vägas in vad gäller skillnaden i sysselsättnings- 47

304 grad mellan inrikes- och utrikes födda är, som flertalet studier påvisat, en diskrimineringsfaktor som inverkar negativt på utlandsföddas möjligheter att erhålla ett arbete på den svenska arbetsmarknaden. Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden är en grundläggande utmaning för att länets näringsliv ska kunna ställa om till att bli mer kunskapsdrivet. Dels behöver kontakten mellan universitet och näringsliv stärkas, dels behöver individerna välja utbildningar som det finns en efterfrågan på hos den regionala arbetsmarknaden. En väg för att nå bättre matchning för utrikes födda är att utveckla valideringsverktyg som kan underlätta informationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett annat verktyg är att möjliggöra för studier på Yrkeshögskolan, vars avgångselever i Kronobergs län i hög utsträckning har erhållit ett arbete efter avklarade studier; under 2012 hade 85,3 % av den arbetsföra delen av befolkningen i länet som innehade en yrkeshögskoleexamen ett arbete Blekinge Västerbotten Värmland Norrbotten Östergötland Örebro Skåne Västmanland Västernorrland Uppsala Halland Jämtland Riket Västra Götaland Kronoberg Kalmar Dalarna Jönköping Gävleborg Stockholm Gotland Södermanland Diagram: Andel av de sysselsatta med ett yrke motsv. individens utbildningsinriktning, Men även om man har ett arbete är det inte självklart att arbetet motsvarar ens formella kompetenser. Det finns inga enkla sätt att avgöra matchningsgraden på arbetsmarknaden, men ett sätt som kan användas är att relatera den sysselsattes utbildningsinriktning till dennes yrkesinriktning. Utifrån en sådan jämförelse hade 72 % av de sysselsatta i Kronobergs län under 2012 ett yrke som motsvarade deras utbildningsinriktning. Men skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper och mellan inrikes och utrikes födda var stora. För utomeuropeiskt födda var matchningsgraden i länet under samma år 59 %, och för inrikes födda 72 %. Kvinnorna i länet hade en något högre matchningsgrad än männen, vilket kan bero på att de i högre utsträckning arbetar inom offentlig sektor där utbildningskraven, exempelvis inom vården, har tydliga kravspecifikationer. Sett till olika utbildningsgrupper var matchningsgraden, i Kronobergs län, som högst för personer som genomgått en polis-, sjuksköterske-, lärarutbildning samt någon form av ingenjörsutbildning med teknisk inriktning. Som lägst var den för de personer som hade en utbildning inom samhällsvetenskap eller en humanistisk utbildning. För att matchningen på länets arbetsmarknad ska vara dynamisk och effektiv är pendlingen ytterst viktig. Ett sätt att mäta hur viktig inpendlingen till länet är för olika branschers kompetensförsörjningsförmåga är att relatera storleken på dagbefolkningen till storleken på nattbefolkningen; om dagbefolkningen är större indikerar detta att ett externt inflöde av kompetens är nödvändigt för att tillgodose branschens kompetensbehov. Under 2012 var dagbefolkningen 3,8 % större än den sysselsatta nattbefolkningen. Länets industrisektor var mest beroende av inpendling, och särskilt tydligt var detta i Markaryds respektive Uppvid- 48

305 inge kommun, där dagbefolkningens storlek inom denna sektor var 51 % respektive 21 % större än nattbefolkningen. En annan sektor i länet som uppvisade ett stort beroende av utomregional inpendling var information- och kommunikationssektorn, vars dagbefolkning var 8,5 % större än nattbefolkningen, och främst var Älmhults respektive Växjö kommun beroende av ett externt inflöde av arbetskraft till denna bransch. På en grov branschnivå, omfattande 15 olika branscher, var den sysselsatta nattbefolkningen större än den sysselsatta dagbefolkningen inom endast tre. Arbetsmarknadens utveckling och framtida kompetensbehov I samband med nittiotalskrisen sjönk sysselsättningsfrekvensen i riket drastiskt, och fallet har aldrig återhämtats. Rationaliseringar, outsourcing, minskat antal enklare instegsyrken och en ny penningpolitik är alla delförklaringar till nedgången. Ur ett europeiskt perspektiv har Sverige dock haft en god tillväxt sedan nittiotalet, och landet hade även en relativt sett hög konkurrenskraft under den senaste krisen. Många av de nya jobben har växt fram inom kunskapsintensiva branscher som inte sällan är koncentrerade till städer. För den enskilde har utvecklingen inneburit ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden och för arbetsgivarna uppstår ibland svårigheter att finna de kompetenser som behövs, i förlängningen innebär denna typ av matchningsproblematik att tillväxtförmågan hämmas. Förändring antal sysselsättningar Yrken inom byggverksamhet och tillverkning Yrken inom administration och kundtjänst Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Yrken inom maskinell tillverkning och transport Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion (service) Chefsyrken Service- omsorgs och försäljningsarbete Yrken med krav på högskolekompetens % -10.0% -5.0% 0.0% 5.0% 10.0% Förändring i % (antal sysselsättningar ) Diagram: Förändring av antalet anställda efter yrkets kunskapsinnehåll, , Kronobergs län Arbetsmarknadens professionalisering kan beskrivas på flera sätt. Men en stor skillnad mellan nittiotalet och nutida situation är att andelen yngre i Kronobergs län (20-24 år) som innehar en sysselsättning har minskat från 79 % till drygt 60 %, och andelen sysselsatta i åldersgruppen år har under samma tidsperiod halverats. En av de främsta anledningarna till minskningen är att allt fler befinner sig allt längre i utbildningssystemet som en följd av de ökade kompetenskraven på arbetsmarknaden. Diagrammet ovan visar endast ett fragment av den succesiva kunskapsstegring som präglar den regionala arbetsmarknaden. Mellan

306 2012 har yrken med krav på särskild högskolekompetens haft den största tillväxten, samtidigt som antalet yrken inom administration och tillverkning minskat. Även om antalet yrkesverksamma inom maskinell tillverkning och transport minskat har antalet anställda ingenjörer med teknisk inriktning ökat en viss kunskapsstegring sker således även inom tillverkningssektorn, inte endast mellan branscher. De utbildningsgrupper i länet som har haft störst jobbinflöde på arbetsmarknaden, det vill säga nya förvärvsarbetande, under de senaste åren är personer med omsorgsutbildning, yrkesinriktad utbildning mot handel samt restaurangutbildning. Men även personer med gymnasial- eller eftergymnasial utbildning med inriktning teknik har haft ett relativt sett stort inflöde. 90.0% 85.0% 80.0% 75.0% 70.0% Kronobergs län Övriga Regioner Storstadsregioner Riket Diagram: Sysselsättningsfrekvens (andel av nattbefolkning mellan år med sysselsättning), Även över tid har Kronobergs län haft en hög sysselsättningsnivå, även om den har, liksom i övriga redovisade geografier, sjunkit sedan nittiotalskrisen. Vid tiden för nittiotalskrisen minskade sysselsättningsgraden i länet med mer än 10 procentenheter. En succesiv återhämtning skedde sedan fram till 2007 men sedan finanskrisen, vars negativa effekter fick genomslag 2009, har tillväxttakten avtagit och det av två anledningar; antalet i arbetsför ålder har ökat, och antalet sysselsatta har minskat. Totalt har sysselsättningsfrekvensen sjunkit som mest dock från en relativt sett hög nivå i Kronobergs län av samtliga län i riket under tidsperioden , och återhämtningstakten sedan 2009 har varit den svagaste. Sysselsättningsfrekvensen utvecklades negativt i samtliga av länets kommuner under , störst har nedgången varit i kommunerna Uppvidinge och Lessebo. Att sysselsättningsfrekvensen i länet har minskat under de senaste åren beror på en ihållande lågkonjunktur parallellt med att befolkningen i arbetsför ålder det vill säga arbetskraften under samma tidsperiod, har ökat. Totalt minskade antalet sysselsatta i nattbefolkningen med drygt 1800 personer mellan , samtidigt som antalet i arbetsför ålder ökade med drygt 1500 personer. 50

307 Uppsala län Hallands län Stockholms län Jönköpings län Dalarnas län Västerbottens län Västra Götalands län Kalmar län Jämtlands län Riket Norrbottens län Gotlands län Kronobergs län Värmlands län Örebro län Östergötlands län Västernorrlands län Västmanlands län Skåne län Södermanlands län Blekinge län Gävleborgs län Diagram: Total arbetslöshet av den registerbaserade arbetskraften (16-64 år), Med anledning av lågkonjunkturen och en utökad arbetskraft har länet haft den högsta arbetslöshetsökningen i riket under tidsperioden Innan krisen hade länet rikets näst lägsta arbetslöshetsnivå, men år 2013 låg nivån något över riksgenomsnittet. Störst har ökningen varit i kommunerna Uppvidinge, Lessebo samt Alvesta. Ungdomsarbetslösheten i länet ökade under från 7,4 % till 18,7 % av den registerbaserade arbetskraften. Den stora ökningen i arbetslöshet tillsammans med en svag konjunktur och tillväxt främst inom yrken med krav på hög utbildning har under de senaste åren främst drabbat den population som arbetsförmedlingen benämner som tillhörande särskilt utsatta grupper. Antalet inskrivna arbetslösa tillhörande denna grupp har sedan 2007 mer än fördubblats. Att fler personer har hamnat utanför arbetsmarknaden under de fem senaste åren indikerar att konjunkturen i länet har varit svag, men också att matchningen mellan tillgänglig arbetskraft och arbetsgivarnas efterfrågan är bristande. En något bättre konjunktur har präglat länets arbetsmarknad under 2014; antalet lediga platser har ökat och arbetslösheten minskat, men fortsatt är arbetslösheten hos utsatta grupper hög främst är det personer som inte har varit i arbetslöshet under en längre tid som har kommit in på arbetsmarknaden under det senaste året. Med tanke på den demografiska utvecklingen i länet, där allt fler kommer tillhöra den äldre delen av befolkningen inom det närmsta decenniet, är det dock av stor betydelse att öka arbetsdeltagandet från samtliga grupper som befinner sig i arbetsför ålder för att på sikt klara den framtida kompetensförsörjningen. Under tidsperioden förväntas nästan åldersavgångar från länets arbetsmarknad, och mellan uppgår antalet till Utbildningsgrupper som förväntas avträda är främst de med folkskole- eller grundskoleutbildning, följt av omvårdnadsutbildade, handelsutbildade samt personer med en teknisk utbildning. Drygt 3600 personer inom tillverkningsindustrin förväntas att avträda på grund av ålder under tidsperioden , och inom vården uppgår motsvarande siffra till drygt 3800 personer. Men det är viktigt att poängtera att det inte är givet att en yrkesaktiv ersätts med en person med liknande kompetenser eller motsvarande utbildningsnivå. Rationaliseringar och nya omställningskrav medför ofta en succesiv kunskapsstegring vid nyrekryteringar, vilket innebär att behovet av utbildning ökar. Exempelvis bedöms de yrken där det förväntas vara störst brist på i länet inom de närmsta åren vara läkare, barnsjuksköterskor, IT-arkitekter, civilingenjörer inom maskin, VVS-ingenjörer, samt mjukvaru- och systemutvecklare. 51

308 För att klara den framtida kompetensförsörjningen, omställningen av näringslivet, och bemöta ökande vårdbehov är den grundläggande faktorn en god tillgång till humankapital. Flera av länets kommuner har under de senaste decennierna haft en hög utflyttning, så även Kronoberg som helhet, och det är endast i Växjö kommun som antalet yngre mellan år har ökat sedan nittiotalet. Den framtida kompetensförsörjningen står därför inför stora utmaningar, både vad gäller regionens förmåga att attrahera människor att flytta hit och att ta tillvara på befintlig arbetskraft. Sammanfattning arbetsmarknad och utbildning Befolkningens utbildningsnivå i Kronobergs län är i jämförelse med riket låg, men över medianen jämfört med länen i riket. Utbildningsskillnaderna mellan kvinnor och män är stora, och skillnaderna syns redan på grundskolenivå. Pojkarna i grundskolan har sämre betyg än flickorna; och en långt högre andel av kvinnorna, jämfört med männen, har en eftergymnasial utbildningsnivå. Utbildningsvalen på eftergymnasial nivå är i hög utsträckning präglad av könsnormer; män väljer tekniska utbildningar och kvinnor inriktningar mot vård och omsorg. Den ekonomiska finanskrisen och påföljande lågkonjunktur har haft stor påverkan på Kronobergs län. Under endast några år har arbetslösheten ökat markant en av de högsta ökningarna i riket och främst är det särskilt utsatta grupper som har drabbats. Men skillnaderna mellan olika grupper är stora; arbetslösheten är högre för utrikes födda än för inrikes födda och personer med en förgymnasial utbildning är i långt högre utsträckning än övriga utbildningsgrupper arbetslösa. Vidare har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män, och skillnaden i Kronobergs län är större än på riksnivå. Flera av länets kommuner har under de senaste decennierna haft en negativ befolkningsutveckling och en allt större del av befolkningen väntas gå i pension. Sedan nittiotalet har antalet unga endast ökat i Växjö kommun, och ofta är det personer som studerar vidare som flyttar från de mindre orterna. På sikt innebär de stora pensionsavgångarna att kompetensförsörjningsbrist kan uppstå om inte nuvarande arbetskraft matchas med efterfrågan på arbetsmarknaden eller om inte kommunerna lyckas attrahera människor att flytta dit. Pensionsavgångarna förväntas vara särskilt stora inom vård-, omsorgs- och tillverkningssektorn. Men det är inte givet att alla avgångar ersätts, inte heller att nyrekryteringar ska inneha samma utbildnings som de som lämnar arbetslivet. Snarare tyder utvecklingen på att kompetenskraven på den regionala arbetsmarknaden ökar, och störst brist råder på förhållandevis högkvalificerade tjänster, samtidigt som antalet yrken som bara kräver högst förgymnasial utbildning minskar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen är det därför viktigt att förstärka matchningen mellan den tillgängliga arbetskraften och arbetsmarknadens behov. 52

309 Hälsa, socioekonomi och miljö Individens hälsotillstånd sammanhänger med utbildningsnivå, sysselsättningsstatus och försörjningsmöjligheter. Folkhälsan är därmed inget avskilt medicinskt område, utan är tätt sammanbundet med den övriga samhällsutvecklingen. I en region där en hög andel av befolkningen har sysselsättning och en god utbildningsnivå är i regel det allmänna hälsotillståndet högre än i geografier med lägre sysselsättning och där befolkningen har lägre utbildningsnivå. Under senare år har sambandet mellan befolkningens hälsa och den omgivande miljön kommit att belysas allt mer. Tillgång till vackra, friska naturmiljöer och en giftfri omgivning utgör grundläggande faktorer för den enskildas välmående och en regions attraktionskraft. Hälsa och socioekonomi Män och kvinnor i Kronobergs län har en lång medellivslängd jämfört med övriga län i riket. Den beräknade medellivslängden i länet var vid senaste mätningen (2013) 80,6 år för män och 84,3 år för kvinnor. Tillsammans med Hallands- och Uppsala län hade männen i länet den högsta förväntade medellivslängden i riket, och kvinnorna i länet hade, efter Hallands län, den högsta förväntade medellivslängden i hela riket. Ur ett folkhälsoperspektiv är skillnaden mellan män och kvinnors medellivslängd fortfarande stor; redan under 80-talet uppnådde kvinnorna den medelålder som idag råder för män Riket, kvinnor Kronobergs län, kvinnor Riket, män Kronobergs län, män Diagram: Ohälsotal (ohälsodagar per person och år), kvinnor och män, Ohälsotalet är ett generellt hälsomått som mäter antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) år. Ohälsotalet har under de senaste åren minskat avsevärt. På nationell nivå har antalet ohälsodagar per person under tidsperioden minskat med 27,1 % för kvinnor och 29,5 % för män. Minskningen i Kronobergs län har inte varit lika omfattande, men utgångsvärdet var också långt under riksgenomsnittet. Dock har gapet mellan Kronobergs län och riket kommit att minska, och under 2013 hade kvinnorna i länet en halv ohälsodag mer än riksgenomsnittet. Männen i länet hade dock fortsatt färre antal ohälsodagar, per person jämfört med riket. Totalt hade männen i länet, under 2013, 12.4 färre ohälsodagar per person jämfört med kvinnorna. På kommunal nivå var ohälsotalet för kvinnor högre än för män i samtliga av länets kommuner, och störst var könsskillnaderna i kommunerna 53

310 Ljungby, Lessebo och Tingsryd. Kvinnorna i Markaryds respektive Tingsryds kommun hade under 2013 det högsta ohälsotalet bland länets kommuner, och lägst var det för kvinnor i Växjö respektive Älmhults kommun motsvarande förhållande gällde under detta år även för männen. Sett till utbildningsnivå och ohälsodagar per person framgår med tydlighet att utbildning är en av de viktigaste faktorerna för en persons hälsotillstånd. Av invånarna i länet under 2012 (20-64 år) som hade förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå, uppgick det genomsnittliga ohälsotalet till 59 dagar per person. Motsvarande nivå för personer med en gymnasial utbildning var 27 dagar, och för befolkningen med en eftergymnasial utbildning uppgick antal ohälsodagar i genomsnitt till 13 dagar. För utrikes födda i länet uppgick ohälsotalet, under samma år, till 30 dagar per person, vilket i genomsnitt var tre fler dagar än för inrikes födda. Det finns även flera andra hälsoindikatorer att använda för att ge en indikation av det allmänna hälsotillståndet i en region. Vid den senaste mätningen av den självskattade i hälsan i regionen uppgav 73 procent av männen och 68 procent av kvinnorna att det hade en god eller mycket god hälsa. Jämfört med föregående mätning var detta en marginell ökning. En tendens i samma mätning är dock att kvinnor i lägre utsträckning än män upplever ett allmänt psykiskt välbefinnande särskilt sett till yngre åldersgrupper. Kvinnor angav vidare att de i större utsträckning än män upplevde sömnsvårigheter, ångest, oro samt ängslan. Men sett till fysiska levnadsvanor är könsförhållandet omvänt; männen i Kronobergs län är i högre utsträckning än kvinnorna överviktiga och konsumerar mer alkohol, tobak samt narkotika. Levnadsvanorna har stor betydelse för hur vi mår och vilka eventuella sjukdomar som kan drabba oss. En individs livsstil och levnadsvanor påverkas också av psykosociala omständigheter samt av andra livsvillkor som boende, arbete, ekonomisk situation och utbildningsnivå. Att alla dessa faktorer påverkar individernas hälsoläge framkommer relativt tydligt sett till skillnaderna mellan kommunerna, men också sett till skillnaderna mellan könen. I kommuner med en lägre generell utbildningsnivå är ohälsotalet högre än i Älmhult och Växjö där befolkningens utbildningsnivå är högre. Detta i sin tur sammanhänger med utformningen på den lokala arbetsmarknaden och den demografiska utvecklingen. Skillnaderna mellan könen har komplexa orsaker; kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom sektorer med hög stress och arbetsbelastning och inte sällan deltid, vilket ofta medför att kvinnorna får ta ett större ansvar i hemmet. Under de senaste åren beror ökningen av ohälsotalet hos kvinnor primärt på att fler upplever psykisk ohälsa. 54

311 Medianlön 2012 Förändring Kvinnors andel av männens medianlön Älmhult 292, % 77.1 % Uppvidinge 279, % 73.9 % Ljungby % 76.4 % Växjö 275, % 78.9 % Alvesta 273, % 76.4 % Tingsryd 264, % 76.2 % Lessebo 264, % 74.5 % Markaryd 259, % 72.3 % Riket % 79.9 % Kronoberg 275, % 77.1 % Tabell: Medianlön, år, kommunerna, Medianinkomsten i Kronobergs län låg under 2012 drygt 2800 kronor under riksgenomsnittet, vilket är en försämring jämfört med 2007 då medianinkomsten i länet var något över riksnivån. Under denna tidsperiod har skillnaderna mellan kvinnor och män kommit att utjämnas något; under 2007 uppgick kvinnornas medianlön i riket till 77,7 % av männens, denna andel har fram till 2012 ökat till 79,9 %. Skillnaderna mellan könen är större i Kronobergs län. Under 2007 tjänade kvinnor i Kronobergs län 73,9 % av männens medianlön, en andel som under 2012 hade ökat till 77,1 %. Dock har medianinkomsten för kvinnor i länet ökat med 16 % mellan , vilket var en ökning som översteg männens med drygt 4,8 procentenheter. Invånarna i två av länets åtta kommuner hade under 2012 en högre medianinkomst än riksgenomsnittet. Högst var medianinkomsten i Älmhults respektive Uppvidinge kommun. Som lägst var medianinkomsten för invånarna i kommunerna Tingsryd, Lessebo och Markaryd. Könsskillnaderna inom de olika kommunerna är stora. Minst var skillnaderna mellan könen i Älmhults och Växjö, och som störst var de i Markaryd och Uppvidinge. Den högsta ökningen av medianinkomsten har under skett i Älmhult följt av Växjö och Tingsryd. Den svagaste inkomstutvecklingen har under tidsperioden varit i kommunerna Lessebo och Markaryd. Utrikes födda tjänar mindre än inrikes födda. Under 2012 uppgick medianlönen för utlandsfödda (20-64 år) boendes i Kronobergs län till kr, för inrikes födda till kr. Skillnaderna var även stora mellan olika utbildningsgrupper. Personer med en förgymnasial utbildning tjänade kr, vilket var nästan 16 % mindre än för gruppen med en gymnasial utbildning. Högst medianlön hade personer med en eftergymnasial utbildning, som hade kr. 55

312 Andel barn i ekonomiskt Förändring i procen- utsatta hushåll tenheter Alvesta Lessebo Uppvidinge Växjö Markaryd Tingsryd Ljungby Älmhult Riket Kronoberg Diagram: Andel barn som finns i ekonomisk utsatta hushåll, Barnfattigdom mäts här genom att identifiera hur stor andel barn, mellan 0-17 år, som bor i ekonomiskt utsatta hushåll. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Måttet är ett absolut mått till skillnad från det relativa mått som också används ibland. Utifrån detta mått har barnfattigdomen i Kronobergs län ökat med tre procentenheter mellan , vilket är en betydligt större ökning än den som har skett på riksnivå. Totalt bodde 11.7 % av barnen i Kronobergs i åldrarna 0-17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Lägst barnfattigdom fanns i Älmhults- och Ljungby kommun, och den högsta i Alvesta- och Lessebo kommun. Störst har ökningen varit i Alvesta kommun, där andelen barn som bor i ekonomiskt utsatta hushåll under har ökat med 5,8 procentenheter. Det finns stora socioekonomiska skillnader inom länet, och de manifesteras på olika sätt. Den ökade barnfattigdomen beror främst på att andelen barn med utländsk bakgrund som lever i hushåll med en utsatt ekonomisk situation har ökat. Skillnaderna i sysselsättningsnivåer mellan inrikes och utrikes födda i Kronobergs län, som är större i länet än på riksnivå, får således utslag vad gäller barn och ungas levnadsvillkor. På en finare geografisk nivå framkommer att de inomregionala skillnaderna vad gäller socioekonomisk status är stora, och särskilt tydligt är detta i Växjö kommun, där den socioekonomiska nivån i vissa utsatta områden relativt sett är låg jämfört med andra stadsdelar. En viktig bakgrundsfaktor till skillnaderna är utbildningsnivå. Personer med en gymnasial- och eftergymnasial utbildning, oavsett härkomst, har en långt högre sysselsättningsfrekvens och medelinkomst än personer med en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Att kvinnor har lägre lön än män brukar förklaras genom att hänföra skillnaden till flera olika anledningar. En primär anledning är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid och tar ett större uttag av föräldraledigheten, som på sikt innebär att kvinnor får en eftersatt löneutveckling jämfört med männen. En annan viktig faktor till skillnaden är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor; löneläget inom kvinnodominerade yrken är oftast lägre jämfört med mansdominerade yrken inom privat sektor. Men även det ökade sjukskrivningstalet för kvinnor inverkar negativt på den totala löneutvecklingen. Enligt vissa undersökningar kan dock löneskillnaderna mellan könen inte till fullo förklaras genom ovan faktorer, utan viss andel av gapet tillskrivs då orsaker som hänförs till diskriminering. 56

313 Miljö En hållbar tillväxt förutsätter att ekonomisk tillväxt kombineras med minskade utsläpp och mindre påverkan på miljön och klimatet. En mer energieffektiv produktion, framställan av förnybar energi och hållbara transportlösningar samt ett klimatsmart byggande är nyckelfaktorer för att nå en mer hållbar tillväxt och de miljömål som satts upp inom ramen för EU2020-strategin. Miljön har ett intrinsikalt värde, alltså ett egenvärde, i sig; bevarandet och främjandet av en ekologisk mångfald och en frisk luft är ett gemensamt ansvar som skrider över generationerna. Men balansgången är komplex i tider av lågkonjunktur minskar miljöpåverkan i och med en minskad produktion, och byggandet av bostäder i attraktiva lägen kan ha påverkan på det biologiska ekosystemet % -5.00% % % % % % % Ton per invånare Förändring 1990 Diagram: Klimatpåverkande utsläpp per ton 2011 och förändring sedan 1990 Kronobergs län har ett lägre utsläpp av klimatgaser per invånare än riksgenomsnittet och gruppen övriga regioner, men något högre än nivån för storstadsregionerna. Totalt har utsläppsmängden i länet minskat med 29 % sedan 1990, vilket är en kraftigare nedgång än den som har skett inom övriga jämförelsegrupper. Utifrån EU2020-strategin är det nationella målet att utsläppen mellan ska ha minskat med 40 %. Att utsläppen i länet minskat beror främst på att en omställning av länets energisektor har skett; allt mer energi i länet framställs genom bioenergi, och den rika tillgången till och den stora kunskapen om skog har i detta sammanhang varit en viktig del av omställningen. Under 2010 uppgick andelen förnyelsebar energi av den totala energianvändningen i Kronobergs län till 55 %. Sedan år 2000 har andelen ökat med drygt 22 %. Däremot har inte utsläppsnivåerna från industri- och transportsektorn sjunkit i motsvarande takt, utan endast med 4 %, och utsläppen från transporter och arbetsmaskiner stod under 2011 för mer än hälften av de klimatpåverkande utsläppen i länet, vilket var en högre andel än i samtliga övriga jämförelsegrupper. 57

314 Körsträcka per invånare Gotlands län Västernorrlands län Blekinge län Kronobergs län Norrbottens län Dalarnas län Kalmar län Västmanlands län Västerbottens län Värmlands län Södermanlands län Örebro län Jönköpings län Hallands län Gävleborgs län Uppsala län Skåne län Västra Götalands län Stockholms län 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% Kollektivtrafikens marknadsandel 2013 Körsträckor Marknadsandel kollektivtrafik Diagram: Körsträckor per invånare och kollektivtrafikens andel Länets glesa struktur tillsammans med ett stort skogsbruk och sysselsättningsintensiv industri skapar relativt sett stora utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Under 2012 hade invånarna i Kronobergs län tillsammans med Kalmar län den högsta genomsnittliga körsträckan per invånare i södra Sverige. Kollektivtrafikens marknadsandel korrelerar med en geografis tätortsgrad, då en majoritet av alla resor som företas medelst kollektivt färdmedel utgörs av resor inom tätort. Under 2013 hade kollektivtrafiken i Kronobergs län, tillsammans med Blekinge, den lägsta marknadsandelen i södra Sverige. För att sänka de totala klimatgasutsläppen i länet kommer en sänkning av utsläppen från transportsektorn vara nödvändig. Men givet länets glesa struktur, långa avstånd och stora befolkning på landsbygden är det svårt att till fullo nå detta mål genom effektivisering av kollektivtrafiken, vars effektiviseringspotential till stor del är beroende av en geografis boendestruktur. Därför kommer ett viktigt arbete vara att ersätta dagens fossildrivna person- och lastbilstrafik med förnyelsebara bränslen. Ett sådant arbete har redan inletts, och antalet nyregistrerade miljöbilar i länet har ökat dock från en låg nivå men för att omställningen ska få tillräckligt genomslag krävs i framtiden en ökad intensitet Diagram: Energiintensitet (MWh/BRP) Kronobergs län I EU2020-strategin stipuleras att energiintensiteten, det vill säga hur mycket energi som krävs för att framställa ett visst värde, ska minska med 20 % mellan I Kronobergs län har energiintensiteten (MWh/BRP) minskat utifrån fasta priser med 15,8 % mellan , dock har utvecklingen åren 58

315 varit stillastående. Anledningen till minskningen som skett på längre sikt är att regionens BRP har ökat energiförbrukningen har under samma tidsperiod ökat med drygt 6 %. Främsta anledning till ökningen av energiförbrukningen är att förbrukningen från industrisektorn ökat med nästan 10 % och att förbrukningen inom transportsektorn endast minskat med knappt 3 %. Dessa två sektorer stod under 2011 för över hälften av länets totala energiförbrukning. Måttet energiintensitet har ur ett miljöperspektiv vissa brister, då det skulle kunna sjunka trots att energiförbrukningen ökat. Men måttet är ur ett längre perspektiv intressant då det relaterar både till miljö- och ekonomidimensionen. I sammanhanget är innovationer och en utvecklad teknik inom tillverknings- och transportsektorn väsentliga komponenter för att i framtiden generera en mer energieffektiv och värdeskapande produktion. Sammanfattning hälsa, socioekonomi och miljö Hälsotillståndet och socioekonomisk status har ett starkt samband med individers utbildningsnivå och strukturen på det omgivande samhället personen lever i. En låg utbildningsnivå innebär en ökad risk för en låg lön och ett försämrat hälsoläge motsatt förhållande gäller för personer med en eftergymnasial utbildning. Givet detta är skillnaderna mellan olika geografier och grupper i länet stora. Men det finns skillnader som inte endast kan hänföras till olika utbildningsnivåer. Exempelvis tjänar kvinnor och utlandsfödda, även med hänsyn till utbildningsnivåer, mindre än genomsnittet i länet, och även ohälsotalet är högre för dessa grupper. Ohälsotalet har under längre tid sjunkit, men kvinnor i länet har sedan 2013 fler ohälsodagar än kvinnor i riket, och långt fler ohälsodagar än männen i länet som under samma år hade färre dagar jämfört med riket. De stora skillnaderna mellan könen kan hänföras till att kvinnor arbetar inom sektorer med hög belastning och höga stressnivåer samt tar ett stort ansvar i hemmet. Detta sammanhänger med att kvinnor har en lägre medianlön än män; arbeten inom vård och omsorg ger i regel mindre betalt än inom privata branscher som i länet främst sysselsätter män och dessutom tar kvinnor i högre utsträckning än män ut en större andel av föräldraledigheten, vilket på sikt bidrar till en försämrad löneutveckling. Kvinnor upplever även i högre utsträckning än män stress, ängslan och oro, och har en sämre självuppskattad hälsa, samtidigt som män konsumerar alkohol, tobak och narkotika i högre utsträckning. Att utlandsfödda i länet har en lägre sysselsättningsfrekvens än inrikes födda får genomslag i den socioekonomiska statistiken. Utlandsfödda har en lägre medianlön jämfört med genomsnittet och en betydande andel av barnen som bor i ekonomiskt utsatta hushåll har utländsk bakgrund. Det finns även stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda sett till olika stadsdelar, och i Växjö kommun finns särskilt utsatta områden där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund samt både låg sysselsättningsnivå och låg medianinkomst. En viktig aspekt av människors upplevda välbefinnande är att den omgivande miljön är tillfredsställande. De klimatpåverkande utsläppen i Kronobergs län har mellan minskat med 29 %. Minskningen är större än den som skett på riksnivå, och kan främst hänföras till en omställning av regionens energisektor. Under 2010 uppgick andelen förnyelsebar energi av den totala energianvändningen i Kronobergs län till 55 %, och sedan år 2000 har andelen ökat med drygt 22 %. Men stora utmaningar återstår, och främst är det transportsektorn som står för utsläppen i länet. Givet länets glesa struktur och begränsade möjligheter till effektiviseringar via kollektivtrafik är det viktigt att arbetet med att fler fordon ska gå på fossilfria bränslen fortsätter. 59

316 Sammanfattande analys Sett ur ett längre perspektiv har Kronoberg haft en (jämfört med regioner utanför storstadsregionerna) god tillväxt sett till både befolknings- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden i länet är en av de högsta i riket, även om skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan olika kommuner och grupper varierar. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor, och i Kronoberg är detta särskilt framträdande. Det finns flera delförklaringar till könsskillnaderna, bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga, arbetar deltid, studerar och är sjukskrivna, samt att länet har ett mansdominerat näringsliv där löneutvecklingen tenderar att vara högre än i kvinnodominerade yrken. Ett flertal för regionen viktiga näringar har haft en, sett över tid, stabil utveckling och en hög omställningsförmåga. Framväxten av nya tillväxtnäringar har balanserat nedgången inom näringar där konkurrenskraften dalat, och länets höga exportkvot antyder en hög förmåga till att attrahera utländskt kapital till regionen. Åren efter nittiotalskrisen hade länet en stark tillväxttakt. Men takten har under de senaste åren avstannat, inte minst som en följd av finanskrisen, och huvudsakligen har tillväxten skett i storstadsregionerna. Den för länet viktiga exportindustrin har drabbats hårt av konjunkturnedgången som hämmat viktiga avsättningsmarknaders köpkraft främst har den europeiska marknaden under flera år haft en svag återhämtning. Länets omfattande industrisektor, där en betydande del av regionens små- och medelstora företag ingår, har därför haft en relativt sett svag utveckling under de senaste åren vilket medfört att regionen jämfört med övriga riket haft en svag återhämtningsförmåga. Både ur ett längre och kortare perspektiv visar statistiken att det sker en professionalisering på arbetsmarknaden och utbildningsnivån är en av de grundläggande faktorerna som avgör den enskildas möjlighet till anställning. Kunskapskraven ökar både inom nya och mer mogna branscher, och de förväntade pensionsavgångarna från några av länets större branscher är inom de närmsta åren stora adekvat kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Även om de som nu lämnar arbetslivet för pension i hög utsträckning haft en förgymnasial utbildning, innebär detta inte att de kan ersättas med personer med likvärdig utbildningsnivå, utan snarare tyder prognoser på att kompetenskraven ökar vid nyanställningar. Med ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden ökar även behovet av tillgång till rätt kompetens hos arbetskraften. Under de senaste åren har arbetskraften i regionen växt, men samtidigt har antalet människor som står utanför arbetsmarknaden ökat, vilket är ett tecken på svag matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Befolkningen i Kronobergs län har idag en något lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, och det finns stora skillnader mellan kommunerna och könen. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande, och skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat ökar. För att möta de ökade kompetenskraven i framtiden är det därför viktigt att främja individers möjligheter till ett livslångt lärande, oavsett kön och hemkommun. Men det gäller även att arbeta för en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden, så att arbetskraften innehar de kompetenser som efterfrågas av de regionala arbetsgivarna. Ett viktigt led i detta arbete är att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval samt stärka samverkan mellan utbildningsystemet och näringslivet. Den omställning som sker på arbetsmarknaden påverkar de olika geografierna inom landet och länet på skilda vis. På nationell nivå har flera mindre regioner under de senaste decennierna haft en negativ utveckling som en följd av nedlagda 60

317 arbetstillfällen som inte har ersatts med nya jobb inom andra näringar. Istället har de nya arbetstillfällena växt fram i andra geografier, och då främst i storstäderna som stått för den största delen av landets sysselsättningstillväxt under de senaste åren. Detta har medfört stora omflyttningar inom landet och allt fler bor i någon av landets större regioner. Utvecklingen i Kronoberg har varit liknande; allt fler bor i Växjö som sedan nittiotalet stått för länets befolkningstillväxt, och tillsammans med Älmhult för länets sysselsättningstillväxt. Växjös starka utveckling har varit viktig för regionens samlade konkurrenskraft, men genom åren har skillnader mellan stad och land uppstått. För ett glest län som Kronoberg har senare års trender med en alltmer tilltagande urbanisering medfört en allt glesare landsbygd och att flera av de mindre kommunerna haft en negativ befolkningsutveckling och en ökande medelålder som konsekvens, och i framtiden visar prognoserna att en allt större andel av länets befolkning kommer att vara äldre. För att hela regionen ska leva behöver de olika kommunerna bindas samman, och dra nytta av varandras styrkor. En regionförstoring med ökad rörlighet mellan de olika administrativa gränserna inom Kronoberg skulle medföra en utökad arbetsmarknad för arbetstagarna och större möjligheter för kompetensförsörjning för arbetsgivarna. För de mindre kommunerna skulle starka länkar in till större arbetsmarknader vara en stabiliserande faktor under lågkonjunkturer som ofta drabbar små ekonomier hårdare. Vidare är det viktigt att även i framtiden bejaka inflödet av extern kompetens från andra regioner genom att möjliggöra för rörlighet över länsgränserna. Den framtida konkurrensförmågan i länet kommer att vara avhängig dels en ökad grad av diversifiering, dels en fortsatt stark konkurrenskraft inom industrin. Nya företag inom omogna branscher är en förutsättning för att minska länets konjunkturkänslighet, och främjandet av nyföretagsamhet hos kvinnor är av stor betydelse för att stärka länets samlade konkurrenskraft. Nya företag inom turism, service och tjänster borgar för nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. För länets stora landsbygdsområden har tillgång till höghastighetsbredband inneburit nya möjligheter att arbeta och driva företag hemifrån. Framväxten av nya företag, som kan komplettera den redan befintliga basen av små- och medelstora företag som främst verkar inom industrisektorn, är av stor betydelse för att stärka de mindre kommunernas konkurrenskraft men också för att minska länets konjunkturkänslighet. Sedan finanskrisen har antalet personer i långtidsarbetslöshet ökat och arbetslösheten för personer som ingår i grupper som av Arbetsförmedlingen benämns som särskilt utsatta har fördubblats. I takt med en ökad professionalisering på arbetsmarknaden och en alltmer åldrande befolkning är det av stor betydelse att främja ett ökat arbetsdeltagande från samtliga grupper i arbetsför ålder. Idag är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan olika grupper, exempelvis låg- och högutbildade, inrikes- och utrikes födda, stora och för att frigöra regionens framtida tillväxtpotential och bemöta den framtida arbetsmarknadens kompetensbehov är det av stor betydelse att främja alla gruppers möjligheter till att aktivt delta i regionens fortsatta utveckling. 61

318 Källor Ansvarskommittén. Färre kommuner? Om små kommuners problem och utmaningar. URL: Arbetsförmedlingen Insatser för förhindra långvarig arbetslöshet. URL: Arbetsmiljöverket Kvinnors arbetsmiljö Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. URL: Framtidskommissionens slutrapport: Svenska framtidsutmaningar. URL: Framtidskommissionen Försörjningskvoten i olika delar av Sverige scenarier till år URL: Framtidskommissionen Somalier på arbetsmarknaden Har Sverige något att lära?. URL: Glesbygdsverket. Kartläggning av strategier för att öka befolkningen i kommuner och regioner. URL: Globaliseringsrådets slutrapport. Bortom krisen - Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin, URL: Globaliseringsrådets kansli. Utvecklingskraft och omställningsförmåga. En globaliserad svensk ekonomi. URL: Högskoleverket Kvinnor och män i högskolan. URL: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden URL: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Sociala kontakter och ungdomars inträde på arbetsmarknaden. URL: Jordbruksverket Allt om landet en sammanfattning. URL: 62

319 Konjunkturinstitutet Små steg mot bättre tider. URL: Landstinget Kronoberg, Hälsa på lika villkor? URL: Långtidsutredningen. En åldrande befolkning Konsekvenser för svensk ekonomi. URL: Långtidsutredningen. Permanent förändring Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. URL: Långtidsutredningen. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. URL: Länsstyrelsen Kronoberg, Kronobergs län och klimatförändringarna En kartläggning av klimateffekter, hot och möjligheter. URL: Länsstyrelsen Kronoberg, Regionala bilder. URL: Länsstyrelsen Kronoberg, Regionalt serviceprogram för landsbygden i Kronobergs län URL: OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge. URL: PwC Föreställningar om landsbygden mer myter än faktiska fakta. Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Reglab, Medelstora städers växtkraft. URL: Sveriges kommuner och landsting, Från hopplöshet till hetluft? Förutsättningar för bostadsbyggande på landsbygden. URL: SOU 2006:102, Generationsväxlingens problem och möjligheter. URL: SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan hur jämställt är det? URL: Statistiska Centralbyrån Långtidsarbetslöshet bland personer i åldern URL: f 63

320 Statistiska Centralbyrån Ungdomar stannar i stora städer. URL: Statistiska Centralbyrån Invandrares flyttmönster. URL: Statistiska Centralbyrån Invandrare som fått asyl flyttar mest. URL: Statistiska Centralbyrån Fler pendlar till jobbet. URL: Statistiska Centralbyrån Glesbygden Första stopp för flyktingar. URL: Statistiska Centralbyrån Svensken flyttar i snitt elva gånger. URL: Statistiska Centralbyrån Högskolenybörjare 2011/12. URL: Statistiska Centralbyrån Studenter mer benägna att lämna högskolan i goda tider. URL: aspx Statistiska Centralbyrån Statistik över orderingång ger bild av krisen. URL: Statistiska Centralbyrån. Integration Ett regionalt perspektiv. URL: ViewInfo aspx?publobjid=11988 Tillväxtanalys Regionernas arbetskraftsförsörjning. URL: NUTEK:s årsbok Strukturomvandling. URL: Tillväxtfakta Så växer Sverige och dess regioner. URL: Tillväxtfakta Från Arjeplog till Heilongjiang. URL: Tillväxtfakta Regional attraktivitet - tillväxtmotor i en global verklighet. URL: Tillväxtanalys Orter med befolkningstillväxt URL: 64

321 Tillväxtanalys Destinationsutveckling Turismens betydelse för regional och nationell tillväxt. URL: Tillväxtanalys Strategier för regional kompetensförsörjning. URL: Tillväxtanalys Regional tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling. URL: Tillväxtanalys Lokalt näringslivsarbete förutsättningar och begränsningar. URL: Tillväxtanalys Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner. URL: Tillväxtanalys Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? URL: %B6r+%C3%A4r+vissa+platser+mer+attraktiva+f%C3%B6r+boende+%C3%A4n+andra.pdf Tillväxtverket Kvinnors och mäns företagande URL: Trafikanalys Arbetspendling i storstadsregioner en nulägesanalys. URL: _en_nulaegesanalys.pdf Trafikverket Bygg om eller bygg nytt. URL: Trafikverket Den attraktiva regionen, en antologi om tillgänglighet och regional utveckling. URL: Transportforskningsenheten Regionförstoring i glesa områden Kollektivtrafikens möjligheter och betydelse. URL: WSP Regional systemanalys Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet i Jönköpings län, Regionförbundet södra Småland och Region Östsam. WSP Stråkanalys i Kronobergs län. 65

322 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Fastställande av särskilt pris för fastigheten del av Växjö 8:14 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen fastställer särskilt pris för bostadsmark inom del av fastigheten Växjö 8:14 vid Vintervägen i Växjö. Priset för marken inom berört område beslutas bli 1700 kr/m2 BTA. Bakgrund Byggnadsnämnden beslutade 10 december 2014 att anta detaljplanen för fastigheten Örnen 28 m.fl. i Växjö. Detaljplanen medger bostadsbyggnation upp till 5 respektive 16 våningar på olika delar av området. Detaljplanen medger i övrigt användning för centrumändamål, vård och parkering inom området. Området omgärdas av Vintervägen, smalspåret och befintliga bostadskvarter, bilaga 1. Områdets storlek är ca 4525 m2 och är tänkt att säljas till Växjö Folkets Park AB. Inom området har Växjö Folkets Park AB för avsikt att uppföras lägenheter i enlighet med detaljplan. Kommunledningsförvaltningen har tidigare låtit en oberoende värderare, Värderingsbyrån, fastställa ett marknadspris för marken. Värderingen anger ett marknadsvärde på 1700 kr/m2 BTA, vilket även föreslås bli försäljningspris för marken. 29(36)

323 ÄRENDE Dnr KS Paul Herbertsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Fastställande av särskilt pris för fastigheten del av Växjö 8:14 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer särskilt pris för bostadsmark inom del av fastigheten Växjö 8:14 vid Vintervägen i Växjö. Priset för marken inom berört område beslutas bli 1700 kr/m2 BTA. Bakgrund Byggnadsnämnden beslutade 10 december 2014 att anta detaljplanen för fastigheten Örnen 28 m.fl. i Växjö. Detaljplanen medger bostadsbyggnation upp till 5 respektive 16 våningar på olika delar av området. Detaljplanen medger i övrigt användning för centrumändamål, vård och parkering inom området. Området omgärdas av Vintervägen, smalspåret och befintliga bostadskvarter, bilaga 1. Områdets storlek är ca 4525 m2 och är tänkt att säljas till Växjö Folkets Park AB. Inom området har Växjö Folkets Park AB för avsikt att uppföras lägenheter i enlighet med detaljplan. Kommunledningsförvaltningen har tidigare låtit en oberoende värderare, Värderingsbyrån, fastställa ett marknadspris för marken. Värderingen anger ett marknadsvärde på 1700 kr/m2 BTA, vilket även föreslås bli försäljningspris för marken. Ove Dahl Kommunchef Paul Herbertsson planeringschef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

324 Bilaga 1, Karta 8:4 4 Figur 1 ca 1430 kvm Växjö 8:14 Figur 2 ca 3095 kvm :1 000 ÖRNEN $

325 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Bidrag till Lammhults industriklubb 2015 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beviljar Föreningen Lammhults Industriklubb ett bidrag om högst kronor för år Det beviljade bidraget om kronor ska utbetalas i tre delar på följande sätt: kronor utbetalas den 31 januari 2015, kronor utbetalas den 30 juni 2015 och kronor utbetalas den 31 december Föreningen ska till kommunen lämna in en redovisning beträffande vilka aktiviteter som föreningen genomfört under den tid som föregått de i punkt 2 angivna utbetalningstillfällen samt vilka aktiviteter som föreningen avser att genomföra för tiden därefter. En sådan redovisning ska ha inkommit före varje utbetalningstillfälle enligt punkt Föreningen ska till kommunen lämna in dokumentation som styrker att andra aktörer utöver kommunen förbundit sig att med likvida medel eller tjänster bidra till föreningens verksamhet i en omfattning som minst motsvarar det bidrag som kommunen beviljat enligt punkt 1. En sådan dokumentation ska ha inkommit före varje utbetalningstillfälle enligt punkt Bedömer kommunen att villkoren enligt punkt 3 och 4 inte är uppfyllda kan kommunen helt eller delvis minska bidraget. Kommunen kan även i annat fall minska bidraget helt eller delvis om skäl för detta bedöms föreligga. Bakgrund Lammhults Industriklubb är en ideell förening vars syfte är att främja utvecklingen av företagsamhet och näringsliv i Lammhult samt positionera varumärket Möbelriket. Bland annat genomför föreningen olika typer av 31(36)

326 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott marknadsföringsinsatser för att stärka det redan existerande näringslivet på orten och öka Lammhults attraktivitet som etableringsort för nya företag, öka 511 fortsättning sysselsättningen och öka besöksströmmarna. Detta sker exempelvis genom att föreningen tillsammans med andra intressenter arrangerar och genomför olika events och kampanjer. Industriklubben är också en samlande kraft i visionsarbetet i samhällsföreningen. Växjö kommun har ett ansvar för att kommunen i sin helhet utvecklas på ett positivt sätt och är därför angelägen att på olika sätt stärka utvecklingen i Lammhult. Mot denna bakgrund föreligger skäl att bevilja Lammhults Industriklubb bidraget om högst kronor för år (36)

327 ÄRENDE Dnr KS Sofia Mårdh näringslivkontoret Kommunstyrelsen Bidrag till Lammhults industriklubb 2015 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar Föreningen Lammhults Industriklubb ett bidrag om högst kronor för år Det beviljade bidraget om kronor ska utbetalas i tre delar på följande sätt: kronor utbetalas den 31 januari 2015, kronor utbetalas den 30 juni 2015 och kronor utbetalas den 31 december Föreningen ska till kommunen lämna in en redovisning beträffande vilka aktiviteter som föreningen genomfört under den tid som föregått de i punkt 2 angivna utbetalningstillfällen samt vilka aktiviteter som föreningen avser att genomföra för tiden därefter. En sådan redovisning ska ha inkommit före varje utbetalningstillfälle enligt punkt Föreningen ska till kommunen lämna in dokumentation som styrker att andra aktörer utöver kommunen förbundit sig att med likvida medel eller tjänster bidra till föreningens verksamhet i en omfattning som minst motsvarar det bidrag som kommunen beviljat enligt punkt 1. En sådan dokumentation ska ha inkommit före varje utbetalningstillfälle enligt punkt Bedömer kommunen att villkoren enligt punkt 3 och 4 inte är uppfyllda kan kommunen helt eller delvis minska bidraget. Kommunen kan även i annat fall minska bidraget helt eller delvis om skäl för detta bedöms föreligga. Bakgrund Lammhults Industriklubb är en ideell förening vars syfte är att främja utvecklingen av företagsamhet och näringsliv i Lammhult samt positionera varumärket Möbelriket. Bland annat genomför föreningen olika typer av marknadsföringsinsatser för att stärka det redan existerande näringslivet på orten och öka Lammhults attraktivitet som etableringsort för nya företag, öka sysselsättningen och öka besöksströmmarna. Detta sker exempelvis genom att föreningen tillsammans med andra intressenter arrangerar och genomför Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

328 ÄRENDE Dnr KS olika events och kampanjer. Industriklubben är också en samlande kraft i visionsarbetet i samhällsföreningen. Växjö kommun har ett ansvar för att kommunen i sin helhet utvecklas på ett positivt sätt och är därför angelägen att på olika sätt stärka utvecklingen i Lammhult. Mot denna bakgrund föreligger skäl att bevilja Lammhults Industriklubb bidraget om högst kronor för år Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (näringslivschefen, ekonomichefen) För kännedom Lammhults industriklubb Ove Dahl kommunchef Thomas Karlsson näringslivschef

329

330 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Skrivelse om fortsatt arbete med höghastighetståg förbi Växjö - Nils Fransson (FP) Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram ett förslag till projektledare samt direktiv för dennes arbete med att göra grundstudier kring byggandet av nya höghastighetsjärnvägar genom Sverige med utgångspunkten att Växjö ska finnas med längs en sådan dragning. Bakgrund Nils Fransson har i en skrivelse till kommunstyrelsen den 2 december 2014 förslagit att kommunchefen får i uppdrag att avdela resurser för att göra grundstudier kring byggandet av nya höghastighetsjärnvägar genom Sverige med utgångspunkten att Växjö ska finnas med längs en sådan dragning. 34(36)

331

332 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Överenskommelse med migrationsverket och länsstyrelsen om asylplatser och platser för barn med uppehållstillstånd Arbetsutskottets beslut 1. Arbetsutskottet godkänner överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län om asylplatser. 2. Arbetsutskottet godkänner överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län om platser för barn med uppehållstillstånd. 3. Arbetsutskottet uppdrar åt kommunstyrelsens ordförande att underteckna överenskommelserna. 4. Arbetsutskottets beslut anmäls till kommunstyrelsen. Bakgrund Migrationsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län har översänt förslag på överenskommelse om asylplatser samt överenskommelse om platser för barn med uppehållstillstånd. Yrkanden Bo Frank (M): 1. Arbetsutskottet godkänner överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län om asylplatser. 2. Arbetsutskottet godkänner överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län om platser för barn med uppehållstillstånd. 3. Arbetsutskottet uppdrar åt kommunstyrelsens ordförande att underteckna överenskommelserna. 4. Arbetsutskottets beslut anmäls till kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt eget yrkande. 36(36)

333 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott fortsättning Beslutet skickas till Migrationsverket Länsstyrelsen i Kronobergs län 37(36)

334

335

336

337

338 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Motion om att införa bostadsgaranti för studenter i Växjö- Nils Fransson (FP), Torgny Klasson (FP), Gunnar Nordmark (FP), Annika Stacke (FP), Stefan Bergström (FP) och Jimmie Jonsson (FP) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige besvarar motionen genom att uppdra åt kommunsstyrelsen att tillsammans med studentkåren, universitetet och VKAB under år 2015 utreda förutsättningarna för att eventuellt införa en bostadsgaranti för studenter. Bakgrund Folkpartiet Liberalerna har i en skrivelse som inkom till kommunkansliet den 26 augusti 2014 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att införa en bostadsgaranti för studenter vid Linnéuniversitetet under mandatperioden Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 1 december 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att Växjö Kommunföretag AB i 98/2014 yttrat sig över motionen. VKAB menar att det inte är några problem att införa en bostadsgaranti då det inom kommunen och i närbelägna kommuner finns tillgängliga bostäder som sannolikt skulle kunna ta emot studenterna i Växjö. Värdet av en sådan garanti är emellertid mycket begränsad eftersom de flesta studenter vill bo i Växjös tätort, och att inom tätorten erbjuda bostadsgaranti för studenter låter sig knappast göras. VKAB anser att kommunsstyrelsen kan ges i uppdrag att tillsammans med bland annat studentkåren, universitetet och VKAB under år 2015 utreda förutsättningarna för att eventuellt införa en bostadsgaranti för studenter. 15(20)

339 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunledningsförvaltningen vill framhålla att det pågår annonseringsoch informationsinsatser riktade till villaägare om andrahandsuthyrning till studenter och att Videum har identifierat mark för nya studentbostäder på campus samt har godkänt en försäljning av kv Forskaren till Växjöbostäder vilket ska generera 80 nya studentbostäder. Dessutom har kommunchefen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsätta en projektledare med 489 fortsättning uppdraget att i samverkan med intresserade byggherrar och berörda kommunala organ och bolag utveckla nya studentbostadsprojekt. 16(20)

340 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att införa bostadsgaranti för studenter i Växjö- Nils Fransson (FP), Torgny Klasson (FP), Gunnar Nordmark (FP), Annika Stacke (FP), Stefan Bergström (FP) och Jimmie Jonsson (FP) Bakgrund Folkpartiet Liberalerna har i en skrivelse som inkom till kommunkansliet den 26 augusti 2014 föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att införa en bostadsgaranti för studenter vid Linnéuniversitetet under mandatperioden Ärendet Växjö Kommunföretag AB har i 98/2014 yttrat sig över motionen. VKAB menar att det inte är några problem att införa en bostadsgaranti då det inom kommunen och i närbelägna kommuner finns tillgängliga bostäder som sannolikt skulle kunna ta emot studenterna i Växjö. Värdet av en sådan garanti är emellertid mycket begränsad eftersom de flesta studenter vill bo i Växjös tätort, och att inom tätorten erbjuda bostadsgaranti för studenter låter sig knappast göras. VKAB anser att kommunsstyrelsen kan ges i uppdrag att tillsammans med bland annat studentkåren, universitetet och VKAB under år 2015 utreda förutsättningarna för att eventuellt införa en bostadsgaranti för studenter. Kommunledningsförvaltningen vill framhålla att det pågår annonserings- och informationsinsatser riktade till villaägare om andrahandsuthyrning till studenter och att Videum har identifierat mark för nya studentbostäder på campus samt har godkänt en försäljning av kv Forskaren till Växjöbostäder vilket ska generera 80 nya studentbostäder. Dessutom har kommunchefen fått i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsätta en projektledare med uppdraget att i samverkan med intresserade byggherrar och berörda kommunala organ och bolag utveckla nya studentbostadsprojekt Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

341 Remissvar avseende Bostadsgaranti KS/2014:540 Bakgrund Folkpartiet har genom Nils Fransson, Annika Stacke, Gunnar Nordmark och Jimmie Johansson till fullmäktige skrivit motion om att bostadsgaranti för studenter ska införas under mandatperioden Införa bostadsgaranti för studenter? Frågan om bostadsgaranti har varit upp ett antal gånger under årens lopp men har aldrig mynnat ut i att någon sådan har erbjudits studenterna då det inte har varit möjligt att enas om innehållet i en sådan garanti. Rent allmänt ska framhållas att det inte är några problem att införa en bostadsgaranti då det inom kommunen och i närbelägna kommuner finns tillgängliga bostäder som sannolikt skulle kunna ta emot studenterna i Växjö. Värdet av en sådan garanti är emellertid mycket begränsad eftersom de flesta studenter vill bo i Växjös tätort, och att inom tätorten erbjuda bostadsgaranti för studenter låter sig knappast göras. Om en bostadsgaranti ska införas är det VKAB:s uppfattning att det måste råda en samsyn om innehållet. Det måste alltså vara en uppgörelse som såväl studentkåren som Växjö kommunkoncern godtar och finner rimlig. VKAB ser positivt på att initiera samtal med studentkåren i frågan rörande bostadsgaranti. Redan idag sker utbyte i olika frågor mellan Växjö kommun, bolagen och studentkåren. Vidare ska kommunen tillsätta en samordnare för frågor rörande studentbostäder. Lämpligen kan hon eller han ges i uppdrag att tillsammans med VKAB under år 2015 utreda förutsättningarna för att eventuellt införa en bostadsgaranti. VKAB:s svar VKAB finner att motionen kan besvaras på så sätt att kommunsstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med bland annat studentkåren, universitetet och VKAB under år 2015 utreda förutsättningarna för att eventuellt införa en bostadsgaranti för studenter. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB Magnus Bengtsson 1 (1)

342

343

344 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas KS Dnr Detaljplan för Växjö 10:54 m.fl., Regementsstaden i Växjö, Växjö kommun Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar detaljplan för Växjö 10:54 m.fl Regementsstaden, Växjö stad enligt bifogad plankarta. Bakgrund Byggnadsnämnden godkände detaljplan för Växjö 10:54 m. fl. Regementsstaden, Växjö stad. Då detaljplanen innebär en stor kommunal investering samt är beroende av ett kommunalt köp av del av fastigheten Kompaniet 2, har byggnadsnämnden överlämnat detaljplanens antagande till kommunfullmäktige för beslut. Beslutsunderlag Kommunchefens har i en skrivelse den 12 september 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att detaljplanen skapar möjlighet för Norrporten att komplettera sin fastighet Växjö 10:54 med en byggrätt för hotell och kontor i korsningen Sambandsvägen/Storgatan. Vidare planläggs deras mark direkt norr om järnvägen för kontor, parkering och lagerhantering. Sambandsvägens sektion breddas så att bredare trottoarer skapas. En dialog och ett samförstånd om fastighetsreglering finns med samtliga fastighetsägare längs vägen. I enlighet med planprogrammet för Bäckaslöv så rätas Sambandsvägens sträckning ut i en ny vägbro över järnvägen. En ny bro måste byggas för att möjliggöra ett framtida dubbelspår genom Växjö. Den nya bron går över del av fastigheten Kompaniet 2 som ägs av Cordea Savills. Planeringskontoret för en dialog med Cordea Savills om villkor för köp. Cordea Savills är positiva till en försäljning och det som återstår är att lösa vissa avtalsvillkor. För att inte avtalsdiskussionen med Cordea Savills ska försena Norrportens planer föreslår planeringskontoret att kommunfullmäktige antar detaljplan för Växjö 10:54 m. fl. men att den del som omfattas av markköpet från Cordea Savills undantas. När Cordea Savills och Växjö kommun är överens om avtalsvillkor fattar kommunfullmäktige beslut om köp och antar sedan den Justerandes sign Utdragsbestyrkande 71(78)

345 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas del av detaljplanen som undantagits. Detta förfaringssätt kommer inte att påverka tidplan för övriga etapper inom Bäckaslöv. Tills det att en ny bro 374 fortsättning finns på plats kommer Sambandsvägens nuvarande sträckning över befintlig järnvägsbro att nyttjas. Arbetsutskottet har i 474/2014 föreslagit kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för Växjö 10:54 m.fl Regementsstaden, Växjö stad enligt bifogad plankarta. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 72(78)

346 ÄRENDE Dnr KS Kristina Thorvaldsson Projektledare stadsutveckling Tel Kommunstyrelsen Detaljplan för Växjö 10:54 m.fl., Regementsstaden i Växjö, Växjö kommun samt förvärv av del av Kompaniet 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta del av detaljplan Växjö 10:54 mf. Regementsstaden i Växjö, att godkänna köpekontrakt avseende förvärv av del av Kompaniet 2 i enlighet med bilaga och ge planeringschefen i uppdrag att underteckna godkänt köpekontrakt. Bakgrund Byggnadsnämnden godkände detaljplan för Växjö 10:54 m. fl Regementsstaden, Växjö stad. Då detaljplanen innebär en stor kommunal investering samt är beroende av ett kommunalt köp av del av fastigheten Kompaniet 2, har byggnadsnämnden överlämnat detaljplanens antagande till kommunfullmäktige för beslut. Detaljplanen bygger på att Växjö kommun förvärvar del av Kompaniet 2 för att möjliggöra en ny sträckning av Sambandsvägen till Bäckaslövsområdet via en ny vägbro över järnvägen. Då avtalsdiskussionen mellan Växjö kommun och fastighetsägaren Cordea Savills drog ut på tiden antog fullmäktige i december del av detaljplan Växjö 10:54 för att Norrporten, som initierat planen, inte skulle drabbas tidsmässigt. Ärendet Den nya detaljplanen innebär att Sambandsvägen dras rakt över del av Kompaniet 2. Växjö kommun förvärvar ett område planlagt som allmän gata samt handel, kontor och lager. Diskussionen om avtalsvillkor har förts mellan Cordea Savills, planeringskontoret och kommunjuristen sedan sommaren Aktuellt område för förvärv är 2784 m2, se bilaga till köpekontrakt. Cordea Savills har låtit CBRE göra en värdering av marken. Utgångspunkten har varit att värdera marken utifrån den detaljplan som gällde under framtagande av den nu aktuella detaljplanen. Den detaljplanen innebar att aktuellt markområde hade en byggrätt på 35 % av byggbar yta (BYA). Värderingen gav ett markpris för handelsändamål på mellan Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

347 ÄRENDE Dnr KS kr/m2 BTA. Planeringskontoret lät låtit Svefa kommentera värderingen och de kom inte med några invändningar kring värderingens slutsatser. Efter förhandling med Cordea Savills så hamnar den överenskomna köpeskillingen på 2200 kr/bta. Med en tomtyta på 2784 m2 och en exploateringsgrad på 35% ger detta en köpeskilling på kr. Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden För kännedom Cordea Savills Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson planeringschef

348

349

350 DATERAT [ ] DECEMBER 2014 (1) CS ECF RETAIL VÄXJÖ AB ("Säljaren") -och- (2) VÄXJÖ KOMMUN ("Köparen") KÖPEKONTRAKT AVSEENDE DEL AV FASTIGHETEN VÄXJÖ KOMPANIET 2

351 INNEHÅLL 1 BAKGRUND DEFINITIONER ÖVERLÅTELSEFÖRKLARING OCH KÖPESKILLING FASTIGHETSBILDNING TILLTRÄDESDAGEN ÅTGÄRDER PÅ TILLTRÄDESDAGEN KOSTNADER OCH INTÄKTER PERIOD MELLAN AVTALSDAGEN OCH TILLTRÄDESDAG SÄLJARENS GARANTIER FRISKRIVNING GARANTIANSPRÅK, BRISTANDE UPPFYLLELSE AV AVTALSVILLKOR M.M SÄRSKILT ANGÅENDE BYGGNATION AV BRO SEKRETESS OCH OFFENTLIGGÖRANDE MEDDELANDEN KOSTNADER ÖVERLÅTELSE ÄNDRINGAR TILLÄMPLIG LAG OCH TVIST VILLKOR BILAGOR Bilaga 1.2 Bilaga 7.2 Bilaga 9 (b) Bilaga 9 (d) Karta utvisande Området Preliminär likvidavräkning FDS-utdrag Försäkring 2 (12)

352 Detta köpekontrakt jämte bilagor ("Avtalet") har dag som nedan ingåtts MELLAN: (1) CS ECF RETAIL VÄXJÖ AB, org. nr , 11405, Göteborg ("Säljaren"); och (2) VÄXJÖ KOMMUN, org. nr , Box 1222, Växjö, ("Köparen"). Säljaren och Köparen benämns nedan gemensamt för "Parterna" och individuellt för "Part". 1 BAKGRUND 1.1 Säljaren är civilrättslig och lagfaren ägare till fastigheten Växjö Kompaniet 2 ("Fastigheten"). 1.2 Säljaren önskar överlåta del av Fastigheten i enlighet med markerade område på bifogade karta, Bilaga 1.2, ("Området"), och Köparen önskar förvärva Området. 1.3 Mot denna bakgrund har Parterna denna dag ( Avtalsdagen ) kommit överens om följande. 2 DEFINITIONER Med följande uttryck avses i Avtalet följande: Avtalet Avtalsdagen Brist betyder detta köpekontrakt jämte samtliga härtill hörande bilagor och vid var tid gjorda ändringar av och tillägg till detta i enlighet med punkt betyder den dag Avtalet undertecknas av Köparen och Säljaren. betyder fel och brist i av Säljaren lämnad garanti under Avtalet. Fastigheten" betyder fastigheten Växjö Kompaniet 2. Köparen betyder Växjö kommun, org. nr "Köpeskillingen" betyder den i punkt 3.1 angivna Köpeskillingen för Området. 3 (12)

353 "Området" Part Parterna betyder den del av Fastigheten som ska överlåtas och som markerats i bilaga 1.2. betyder Säljaren och Köparen var för sig. betyder Säljaren och Köparen gemensamt. Säljaren betyder CS ECF Retail AB, org. nr Tillträdesdagen har den betydelse som framgår av punkten 5.1 nedan. 3 ÖVERLÅTELSEFÖRKLARING OCH KÖPESKILLING 3.1 Säljaren överlåter och försäljer härmed till Köparen Området för en överenskommen köpeskilling om tvåmiljoneretthundrasjuttioentusenfyrahundra ( ) kronor ( Köpeskillingen ), och i övrigt på de villkor som anges i Avtalet. 3.2 Köpeskillingen ska erläggas av Köparen kontant på Tillträdesdagen genom insättning på av Säljaren anvisat konto med angivande av referens "Köpeskilling för del av Kompaniet 2". 4 FASTIGHETSBILDNING 4.1 Köparen ska omedelbart efter undertecknandet av detta Avtal ansöka om fastighetsbildning. Kostnaden för fastighetsbildningen betalas av Köparen. Överlåtelsen gäller med de mindre ändringar av gränserna för Området, vilka eventuellt vidtages i samband med blivande fastighetsbildningsförrättning och som inte medför negativ påverkan för endera Säljaren eller dennes hyresgäster eller som strider mot vad Köparen i övrigt utfäst gentemot Säljaren. 4.2 Parterna ense om att de har ett gemensamt ansvar för att Området befrias från inteckningar genom beslut från inskrivningsmyndighet eller lantmäterimyndighet. Säljaren förbinder sig därför att bistå Köparen med vad som erfordras för att Området befrias från inteckningar genom lagakraftvunnet beslut från inskrivningsmyndighet eller lantmäterimyndighet. 5 TILLTRÄDESDAGEN 5.1 Området ska tillträdas 10 bankdagar från den tidpunkt då det föreligger 4 (12)

354 lagakraftvunnet beslut om fastighetsbildning samtidigt med ett lagakraftvunnet beslut varigenom Området befrias från inteckningar ( Tillträdesdagen ). 5.2 Tillträde ska äga rum på Tillträdesdagen på plats vilken Köparen och Säljaren skriftligen överenskommit innan Tillträdesdagen. 5.3 Om Området drabbas av skada före Tillträdesdagen ska överlåtelsen ändå fullföljas. Köparen ska erlägga Köpeskillingen men får i gengäld rätten till eventuell försäkringsersättning och svarar därefter för Områdets återställande. Säljaren ska därvid i skälig omfattning biträda Köparen gentemot försäkringsbolaget om Köparen påkallar det. 6 ÅTGÄRDER PÅ TILLTRÄDESDAGEN 6.1 Säljaren ska på Tillträdesdagen, mot att Köparen uppfyller vad som anges i punkt 6.2 nedan: (i) (ii) till Köparen kvittera och överlämna en preliminär likvidavräkning i enlighet med Bilaga 7.2; och till Köparen överlämna övriga handlingar och den dokumentation som Säljaren har i sitt förvar och som kan vara av betydelse för Köparen i egenskap av ägare utav Området. 6.2 Köparen ska på Tillträdesdagen mot att Säljaren uppfyller vad som anges i punkt 6.1 ovan: (i) (ii) till Säljaren erlägga Köpeskillingen enligt punkt 3.1 ovan; och kvittera den av Säljaren överlämnade preliminära likvidavräkningen enligt Bilaga Äganderätten till Området övergår till Köparen på Tillträdesdagen sedan Köpeskillingen erlagts av Köparen i sin helhet enligt punkt 6.2(i) ovan och Området senast den 31 december 2015 genom lagakraftvunnet beslut från inskrivningsmyndighet eller lantmäterimyndighet befriats från inteckningar. 6.4 När köpeskillingen erlagts i sin helhet och övriga förutsättningar för äganderättens övergång uppfyllts ska köpeskillingen kvitteras av Säljaren på särskilt upprättat och av två vittnen bevittnat köpebrev som överlämnas till Köparen. 5 (12)

355 7 KOSTNADER OCH INTÄKTER 7.1 Skatter, pålagor (inkl. fastighetsskatt), kommunala avgifter och andra kostnader belöpande på Området ska bekostas av Säljaren till den del de hänför sig till tiden före Tillträdesdagen och Köparen för tiden från och med Tillträdesdagen. All avkastning från Området tillkommer Säljaren i den mån den belöper på tiden före Tillträdesdagen och Köparen till den del den belöper på tiden från och med Tillträdesdagen. Parterna är ense om att Säljaren i likvidavräkningen fullt ut ska kompenseras för sådan del av fastighetsskatt som belöper på tiden efter Tillträdesdagen men som det åligger Säljaren att betala i anledning av att Säljaren var lagfaren ägare till Området den 1 januari En preliminär likvidavräkning ska upprättas per Tillträdesdagen i enlighet med Bilaga 7.2, i vilken Områdets kostnader och intäkter, i förekommande fall, så långt som möjligt ska fördelas mellan Köparen och Säljaren. Slutlig likvidavräkning för Området per Tillträdesdagen ska upprättas av Säljaren och överlämnas till Köparen senast nittio (90) dagar efter Tillträdesdagen. 7.3 Inom tio (10) bankdagar från den slutliga likvidavräkningen översänts av Säljaren ska eventuella avvikelser mellan likvidsaldot enligt den slutliga likvidavräkningen och den preliminära likvidavräkningen regleras. Betalning enligt ovan ska ske till av mottagande Part angivet konto. 8 PERIOD MELLAN AVTALSDAGEN OCH TILLTRÄDESDAG 8.1 Säljaren åtar sig att under perioden från Avtalsdagen till och med Tillträdesdagen tillse att Området förvaltas på samma sätt som skett under tiden före Avtalsdagen. Säljaren förbinder sig vidare att inte utan Köparens skriftliga godkännande: (i) (ii) (iii) träffa överenskommelser som kan tänkas påverka Området; säga upp eller träffa nyttjanderättsavtal avseende Området; samt uppta lån eller ingå ansvarsförbindelser med Området som säkerhet. 9 SÄLJARENS GARANTIER Säljaren lämnar följande garantier gentemot Köparen per Tillträdesdagen samt, om det särskilt anges i respektive garanti, per den tidpunkt som där anges: (a) Säljaren är civilrättslig och lagfaren ägare till Området. 6 (12)

356 (b) Området belastas inte av rättsliga eller rådighetsinskränkningar, inteckningar, servitut eller nyttjanderätter eller andra rättigheter och har inte del i andra gemensamhetsanläggningar eller samfälligheter utöver vad som framgår av bifogat FDS-utdrag avseende Fastigheten, Bilaga 9 (b). (c) Fastigheten är belånad, innefattande även Området. Säljaren åtar sig att tillse att kreditgivare lämnar sitt godkännande till överlåtelsen av Området så att detta kan fastighetsbildas utan inteckningar, samt i övrigt biträda Köparen med de åtgärder som krävs för att Området på Tillträdesdagen ska vara befriat från inteckningar. (d) Området är försäkrat till och med Tillträdesdagen i enlighet med Bilaga 9 (d). (e) (f) Inga förelägganden eller liknande ålägganden hänförliga till Området och som inte är åtgärdade har per Avtalsdagen mottagits från domstol eller annan myndighet. Området är per Avtalsdagen inte inblandad i rättegång, skiljeförfarande, förfaranden hos administrativ myndighet eller annan tvist och per Avtalsdagen finns ingen skälig anledning att antaga att tvist framledes kommer att uppstå på grund av omständigheter hänförliga till tiden före Tillträdesdagen. 10 FRISKRIVNING 10.1 Området överlåts i godkänt och besiktigat befintligt skick. Köparen har beretts möjlighet att genomföra en fullständig undersökning av samtliga omständigheter rörande Området som Köparen bedömt vara relevanta. Anspråk får inte framställas om det baseras på sådana omständigheter som framgår av information som Köparen fått tillgång till av Säljaren före undertecknandet av detta Avtal eller som framgår av offentligt tillgänglig information, och som Köparen borde ha upptäckt vid en med vederbörlig omsorg utförd undersökning av Området. Garantierna som lämnats av Säljaren begränsar inte Köparens ansvar att undersöka Området Utöver vad som uttryckligen framgår av garantierna i punkt 9 ovan lämnar Säljaren inte några garantier och påtar sig inte heller i övrigt något ansvar. Allt annat ansvar som Säljaren eventuellt skulle ha kunnat ha på grund av lag eller på annan grund, inklusive jordabalken och köplagen, är härmed exkluderat och kan inte göras gällande av Köparen. Köparen friskriver således Säljaren, med undantag för vad som garanterats i punkt 9 ovan, från allt ansvar, vad gäller 7 (12)

357 Området, för köprättsliga fel, faktiska fel och brister, andra fel i Områdets fysiska skick, brister i miljöhänseende, rådighetsfel och s.k. dolda fel. 11 GARANTIANSPRÅK, BRISTANDE UPPFYLLELSE AV AVTALSVILLKOR M.M Påföljd och ersättning i anledning av Brist (a) (b) Köparen har endast rätt att framställa anspråk på grund av Brist i uttryckliga garantier enligt punkt 9. Den enda påföljd som kan göras gällande i anledning av Brist är reduktion av den av Köparen till Säljaren erlagda Köpeskillingen för Området med belopp motsvarande den direkta skada som Köparen förorsakats på grund av Bristen. Köparen ska med de begränsningar som framgår nedan, ha rätt till ersättning med en krona för varje krona som brister. Inga andra påföljder enligt köplagen eller någon annan lag, allmänna avtalsrättsliga principer eller i övrigt ska vara tillgängliga för Köparen. Köparen ska således inte ha rätt att häva Avtalet på grund av Brist. Den enligt punkt 11 (a) ovan angivna begränsningen i Köparens hävningsrätt kan dock inte åberopas av Säljaren gentemot Köparen för den händelse Avtalet förfaller på grund av vad som stadgas enligt punkterna 18.1 och 18.2 nedan. Förfaller Avtalet på grund av vad som stadgas enligt punkterna 18.1 och 18.2 nedan har Köparen ingen som helst skyldighet att fullfölja köpet och är utan inskränkningar obetagen rätten att frånträda detsamma Begränsningar i anledning av Brist (a) (b) (c) Inget ansvar ska åligga Säljaren i anledning av Brist, om ersättning för skada p.g.a. en sådan Brist utgår från en försäkring eller om Köparen erhåller ersättning från tredje man. Inget anspråk ska kunna framställas med anledning av Brist om inte Köparen åberopar Bristen inom trettio (30) kalenderdagar från den dag Köparen upptäckte eller borde ha upptäckt grunden för kravet. Under alla omständigheter ska Köparens anspråk för att få göras gällande framställas inom sex (6) månader från Tillträdesdagen. Inget garantiansvar ska uppkomma om och i den utsträckning som Säljaren, efter eget val, och utan kostnad eller väsentligt hinder för Köparen, avhjälper Bristen. Säljaren ska inte vara skyldig att utge någon ersättning till Köparen om den sammanlagda summan av Bristerna, efter beaktande av de begränsningar som i övriga framgår av Avtalet, understiger etthundratusen ( ) 8 (12)

358 kronor. Om det sammanlagda beloppet överstiger nu angiven gräns, ska emellertid hela beloppet ersättas från första krona. Säljarens skyldighet att utge ersättning med anledning av Brist ska dock vara begränsad till ett sammanlagt belopp motsvarande femtio (50) procent av Köpeskillingen. Beloppsbegränsningarna och tidsbegränsningarna under denna punkt ska dock ej vara tillämplig på Brist hänförlig till punkterna 9 (a) och/eller 9 (b). (d) Om Köparen efter Tillträdesdagen informeras om något anspråk från tredje man som kan leda till skada på grund av Brist, ska Köparen för att bibehålla rätten att framställa ett anspråk mot Säljaren själv; (i) så snart det är praktiskt möjligt och senast inom trettio (30) kalenderdagar från det datum Köparen informerades om anspråket från tredje man meddela Säljaren om detta; (ii) (iii) (iv) inte göra några medgivanden av skuld, ingå avtal eller kompromiss med någon person, enhet eller myndighet i anslutning härtill utan att dessförinnan erhålla skriftligt samtycke från Säljaren; beakta Säljarens skäliga intresse vid vidtagandet av samtliga åtgärder med anledning av ett sådant krav; och lämna Säljaren eller Säljarens representanter skälig tillgång till relevant dokumentation, för att göra det möjligt för Säljarens representanter att undersöka sådana krav. (e) Om Säljaren betalar ersättning till Köparen på grund av Brist som hänför sig till fordran på tredje man, ska Säljaren äga rätt att utan ersättning i motsvarande mån ta över sådan fordran mot tredje man. 12 SÄRSKILT ANGÅENDE BYGGNATION AV BRO 12.1 Enligt ett förslag till detaljplan (dnr. 2012BN0199) ska det inom Området kunna uppföras en vägbro. Köparen ska vid genomförandet av det nu omnämnda planförslaget verka för att vägbron placeras och utformas i enlighet med visst illustrationsmaterial som bifogas till detta avtal. 13 MEDDELANDEN 13.1 Alla meddelanden och annan kommunikation enligt Avtalet från en Part till den andra ska upprättas skriftligen och avlämnas genom bud eller rekommenderat brev till Parternas, hos Bolagsverket registrerade, adresser som per Avtalsdagen 9 (12)

359 är följande. Om till Säljaren: CS ECF Retail Växjö AB Att: Maria Ingelson Kungsgatan Stockholm Om till Köparen: Växjö kommun Box Växjö 13.2 Meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda: (i) (ii) vid avlämnande med bud: vid tidpunkten för avlämnandet, vid avsändande med rekommenderat brev: den tredje (3) bankdagen efter avlämnandet för postbefordran under Parts i punkt 13.1 angivna eller senare ändrad postadress. 14 KOSTNADER 14.1 Vardera Part ska stå kostnaden för sina respektive uppkomna utgifter i anslutning till ingåendet av detta Avtal. 15 ÖVERLÅTELSE 15.1 Ingendera Part ska ha rätt att överlåta Avtalet eller rättighet och skyldigheter hänförliga till Avtalet utan den andra Partens skriftliga medgivande därtill Köparen äger dock trots stadgandet enligt punkt 15.1 ovan rätt att till tredje man överlåta Området vidare utan medgivande från Säljaren, under förutsättning att Köparen kvartstår med sina förpliktelser gentemot Säljaren enligt detta Avtal. 16 ÄNDRINGAR 16.1 Ändringar av och tillägg till Avtalet ska, för att vara bindande mellan Parterna, vara skriftligen avfattade och undertecknade av bägge Parterna Skulle någon bestämmelse i Avtalet eller del därav befinnas ogiltig, ska detta inte innebära att Avtalet i dess helhet är ogiltig utan ska, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar Parts utbyte av eller prestation enligt Avtalet, skälig jämkning i Avtalet ske. 10 (12)

360 17 TILLÄMPLIG LAG OCH TVIST 17.1 Svensk lag är tillämplig på Avtalet Tvist i anledning av Avtalet ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan Parterna. Om tvisten inte kan lösas genom förhandlingar inom sextio (60) kalenderdagar äger vardera Part hänskjuta sådan tvist till allmän domstol för avgörande Utan hinder av vad som anges i punkt 17.2 ovan, äger endera Part rätt att vända sig till domstol eller behörig myndighet för att erhålla betalning för klar och förfallen fordran. 18 VILLKOR 18.1 Avtalet är villkorat av (a) att Köparens förvärv av Området har godkänns av Växjö kommunfullmäktige genom beslut den 20 januari 2015 som därefter vinner laga kraft,; samt, (b) (c) att detaljplanen för Området (Dnr. 2012BN0199) antas av Växjö kommunfullmäktige den 20 januari 2015 och därefter vinner laga kraft,; samt, att Området befrias från inteckningar genom lagakraftvunnet beslut från inskrivningsmyndighet eller lantmäterimyndighet senast den 31 december För det fall villkoren enligt punkt 18.1 (a) (b) och (c) inte uppfyllts senast den 31 december 2015 förfaller Avtalet utan att Parterna har några som helst anspråk gentemot varandra. * * * * * * * * 11 (12)

361 Avtalet har upprättats i två (2) exemplar, varav Säljaren och Köparen har tagit var sitt. Stockholm den januari 2015 Växjö den januari 2015 CS ECF RETAIL VÄXJÖ AB VÄXJÖ KOMMUN Säljarens namnteckning bevittnas: 12 (12)

362

363 Metria FastighetSök - Växjö Kompaniet 2 Fastighet Beteckning Växjö Kompaniet 2 Nyckel: Församling Växjö Stads- Och Domkyrkoförs. Adress Adress Marketenterivägen 3-19, Växjö Läge, karta Senaste ändringen i allmänna delen Senaste ändringen i inskrivningsdelen Fastighetsinformation Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Område N (SWEREF 99 TM) E (SWEREF 99 TM) Registerkarta VÄXJÖ VÄXJÖ Areal Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt kvm kvm Lagfart Ägare Andel Inskrivningsdag Akt / Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Jones Lang Lasalle Box Stockholm Köp (även transportköp): Köpeskilling: SEK, avser hela fastigheten. Anmärkning: Namn 10/7701, anm 11/10296 Sida 1 av

364 Metria FastighetSök - Växjö Kompaniet 2 Inteckningar Totalt antal inteckningar: 3 Totalt belopp: SEK Nr Belopp Status Inskrivningsdag Akt SEK Skriftligt pantbrev Innehavare: 05/368 Roskilde Bank Algade 14 Dk-4000 Roskilde Danmark Anmärkning: Fastighetsreglering 08/21718 Omfattning: Gäller i: Växjö Kompaniet 2 Omfattning: Beviljad i: Växjö Växjö 14: SEK Skriftligt pantbrev Innehavare: 07/8482 Roskilde Bank Algade 14 Dk-2000 Roskilde Danmark Anmärkning: Fastighetsreglering 08/21719 Omfattning: Gäller i: Växjö Kompaniet 2 Omfattning: Beviljad i: Växjö Växjö 14: SEK Skriftligt pantbrev Innehavare: 07/12103 Roskilde Bank Algade 14 Dk-4000 Roskilde Danmark Anmärkning: Fastighetsreglering 08/21720 Omfattning: Gäller i: Växjö Kompaniet 2 Omfattning: Beviljad i: Växjö Växjö 14:7 Inskrivningar Nr Inskrivningar Inskrivningsdag Akt Avtalsservitut transformatorstation Anmärkning: Förordnande enligt fastighetsbildningslagen 08/21717 Rättigheter Ändamål Rättsförhållande Rättighetstyp Rättighetsbeteckning Transformatorstation Last Avtalsservitut 0780IM-07/ Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Rinkaby 5:3 Last Växjö Kompaniet 2 Bildningsåtgärd: Uppgift saknas Trädsäkring Last Officialservitut 0780K-09/36.1 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Räppe 12:1 Växjö Växjö 14:2 Last Sida 2 av

365 Metria FastighetSök - Växjö Kompaniet 2 Last Växjö Bergkvara 6:1, 6:5, 6:14, 6:15, 6:21 Växjö Bergsnäs 2:1, 2:66 Växjö Billa 1:6, 1:10, 1:11, 1:13-16, 1:77, 2:6, 2:15-18, 2:24, 2:35 Växjö Bäckaslöv 1 Växjö Elverket 1-3 Växjö Fabriken 1 Växjö Flamman 2, 3 Växjö Fläkten 7-10 Växjö Fröträdet 1 Växjö Fägerstad 3:1, 3:3 Växjö Gemla 1:8, 1:15, 1:20, 1:21, 1:29, 1:48, 3:5, 3:10, 3:11, 3:27, 4:15, 4:20-22, 4:25-27, 4:46-48, 4:53, 4:55, 5:2, 5:6, 5:9, 5:10, 5:18, 11:1 Växjö Getaskärv 2:8, 2:11, 2:39, 2:51 Växjö Handlaren 1 Växjö Hemmesjö 2:5, 6:1, 10:1 Växjö Hemset 1:67, 1:181, S:1 Växjö Hollstorp 7:40 Växjö Härensås 2:2, 2:5, 3:12 Växjö Karossen 1 Växjö Kompaniet 2 Växjö Mejeriet 5 Växjö Minnet 9, 10 Växjö Museet 3 Växjö Rekryten 1 Växjö Räppe 6:1, 7:2, 7:3, 12:1, 12:2 Växjö Simhallen 2 Växjö Skir 10:1, 10:2, 10:12, 10:18, 10:23, 11:1, 12:1, 15:1, 17:1 Växjö Skärvet 6 Växjö Stenkil 1 Växjö Strömsborg 9 Växjö Stötdämparen 1 Växjö Tegnaby 6:5, 7:14, 16:5, 16:12, 18:5 Växjö Tegnaby-Tofta 4:9, 10:1, 14:1 Växjö Torsjö 2:22 Växjö Växjö 8:3, 10:2, 10:6, 10:8-11, 10:14, 10:15, 10:17, 10:26, 10:33, 10:35-38, 10:41, 10:44, 10:46, 10:54, 10:56, 10:58, 11:34, 11:35, 11:46, 11:50, 14:3, 14:4 Växjö Ymer 1-7 Växjö Åryd 1:19, 1:20, 1:26, 1:36, 2:1, 3:1, 5:1 Växjö Öjaby 27:1 Växjö Öpestorp 5:2 Bildningsåtgärd: Fastighetsreglering Beskrivning: Rätt att avverka och röja träd och buskar omkring järnvägen för att skydda apåranläggningen och järnvägsdriften. Dagvattenledningar Last Ledningsrätt 0780K-03/52.1 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Kommun Last Växjö Kompaniet 2 Växjö Plutonen 4 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Dagvattenledningar Last Ledningsrätt 0780K-03/52.2 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Kommun Last Växjö Kompaniet 2 Växjö Plutonen 4 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Sjövattenledning Last Ledningsrätt 0780K-03/52.3 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Kommun Last Växjö Kompaniet 2 Växjö Plutonen 4 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Dagvattenledningar Last Ledningsrätt 0780K-03/79.1 Sida 3 av

366 Metria FastighetSök - Växjö Kompaniet 2 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Kommun Last Växjö Kompaniet 2 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Telekommunikationsledningar Last Ledningsrätt 0780K-03/79.2 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Energi Ab Last Växjö Kompaniet 2 Växjö Plutonen 4 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Telekommunikationsledningar Last Ledningsrätt 0780K-03/79.3 Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Energi Ab Last Växjö Kompaniet 2 Växjö Plutonen 4 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Elektriska Last Ledningsrätt 0780K-03/79.4 starkströmsledningar Övrig berörkrets, med rättsförhållande: Förmån Växjö Energi Elnät Ab Last Växjö Kompaniet 2 Växjö Plutonen 2, 4 Bildningsåtgärd: Ledningsåtgärd Planer, bestämmelser och fornlämningar Planer Datum Akt Detaljplan: Växjö 10:51, I 11 västra delen regementsstaden Laga kraft: Genomf. start: Genomf. slut: Taxeringsuppgifter 0780K-P03/25 Taxeringsenhet Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar hel registerfastighet Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Newsec Am Box Göteborg 1/1 Aktiebolag Lagfart eller Tomträtt Taxeringsenhet Industrienhet, tomtmark (411) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet Industritillbehör saknas Taxeringsvärde SEK Sida 4 av

367 Metria FastighetSök - Växjö Kompaniet 2 Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Newsec Am Box Göteborg 1/1 Aktiebolag Med ägare jämställd Taxeringsenhet Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Newsec Am Box Göteborg 1/1 Aktiebolag Med ägare jämställd Taxeringsenhet Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Newsec Am Box Göteborg 1/1 Aktiebolag Lagfart eller Tomträtt Taxeringsenhet Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Newsec Am Box Göteborg 1/1 Aktiebolag Lagfart eller Tomträtt Taxeringsenhet Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler (325) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar del av registerfastighet Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Cs Ecf Retail Växjö AB C/O Newsec Am Box Göteborg 1/1 Aktiebolag Lagfart eller Tomträtt Sida 5 av

368 Metria FastighetSök - Växjö Kompaniet 2 Taxeringsenhet Industrienhet, bensinstation (430) Uppgiftsår Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar byggnad på ofri grund Industritillbehör saknas Taxeringsvärde SEK Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Ok-Q8 AB Box Stockholm 1/1 Aktiebolag Ägare till byggnad å Andel i gemensamhetsanläggningar och samfälligheter Gemensamhetsanläggningar Växjö Plutonen GA:1 Åtgärd Fastighetsrättsliga åtgärder Datum Akt Avstyckning Anläggningsåtgärd Fastighetsreglering Fastighetsreglering Avskild mark Växjö Plutonen 4 Ursprung Växjö Växjö 14:7 0780K-08/ K-08/ K-09/36 Copyright 2013 Metria Källa: Lantmäteriet Sida 6 av

369 LIKVIDAVRÄKNING Preliminär Objekt: Kompaniet 2 Tillträdesdatum: Säljare: Köpare: CS ECF Retail Växjö AB Växjö Kommun Org. nr: Org. nr: Säljaren tillgodo Köparen tillgodo Köpeskilling enligt kontraktet kr Avgår erlagd handpenning Avgår aviserade hyror (Period), köparens andel 0 kr 0 kr Förutbetalda kostnader, köparens andel 0 kr Fastighetsskatt (Perioden), köparens andel Driftkostnader avräknas i slutlikvidavräkning 0 kr kr 0 kr Kontant att erläggas av köparen på tillträdesdagen: kr den xx december 2014 CS ECF Retail Växjö AB Växjö Kommun

370 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Motion om avloppsslam i Växjö kommun - Sigvard Jakobsson (M) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige besvarar motionen med att det redan idag finns en tillräcklig kunskap i organisationen kring frågeställningen som tas upp i motionen. En särskild utredning i frågan anses inte motiverad för närvarande. Växjö kommun bör också i fortsättningen sträva för att återföra slammet till naturen för att sluta kretsloppet. Genom att sprida slammet på åkermark finns också ett tydligt incitament att verka för att kontinuerligt förbättra kvaliteten på slammet och därmed minimera miljö- och hälsoskadliga ämnen. Bakgrund Sigvard Jakopson (M) har inkommit med en motion om avloppsslam där tekniska nämnden föreslås få i uppdrag att utreda hur avloppsslammet på bästa och säkraste sätt tas omhand samt att målsättningen ska vara att inget giftigt slam ska spridas på åkermark. Kommunledningsförvaltningen (planeringskontoret) har hämtat in yttranden i frågan från tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att miljö- och hälsoskyddsnämnden och tekniska nämnden yttrat sig över remissen, och att vid en sammanvägd bedömning bedömer kommunledningsförvaltningen att det idag finns en tillräcklig kunskap i organisationen kring frågeställningen som tas upp i motionen. En särskild utredning i frågan anses inte motiverad för närvarande. Växjö kommun bör också i fortsättningen sträva för att återföra slammet till naturen för att sluta kretsloppet. Genom att sprida slammet på åkermark finns också ett tydligt incitament att verka för att 17(36)

371 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott kontinuerligt förbättra kvaliteten på slammet och därmed minimera miljöoch hälsoskadliga ämnen. 18(36)

372 ÄRENDE Dnr KS Anders Lundgren Miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen Motion om avloppsslam i Växjö kommun - Sigvard Jakobsson (M) Bakgrund Sigvard Jakopson (M) har inkommit med en motion om avloppsslam där tekniska nämnden föreslås få i uppdrag att utreda hur avloppsslammet på bästa och säkraste sätt tas omhand samt att målsättningen ska vara att inget giftigt slam ska spridas på åkermark. Kommunledningsförvaltningen (planeringskontoret) har hämtat in yttranden i frågan från tekniska nämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig och anser att det redan i dag finns ett omfattande kunskapsunderlag avseende omhändertagande av slam och att ytterligare utredningar inte är befogade i nuläget. Nämnden hänvisar till att slammet på Sundets avloppsreningsverk har en kadmium/fosforkvot på 23 mg kadmium/kg fosfor att jämföra med gränsen på 100 mg kadmium/kg fosfor för mineralgödsel. Det är viktigt ur resurs- och kretsloppssynpunkt att tillgodota den näring som finns i slammet och detta bedöms vara säkert ur föroreningssynpunkt från Sundets avloppsreningsverk. Tekniska nämnden har också yttrat sig och tillstyrker att målsättningen ska vara att inget giftigt avloppsslam ska spridas på åkermark. Detta ska uppnås genom att tekniska förvaltningen, precis som nu, kontinuerligt arbetar för att omhänderta avloppsslammet på bästa tillgängliga, miljömässiga och ekonomiska sätt. Sundets avloppsreningensverk är certifierat enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq vilket innebär långt högre krav på det slam som uppkommer och sprids på åkermark jämfört med nationella och regionala miljökvalitetsmål. Förvaltningen följer löpande teknikutvecklingen för omhändertagande av slam och återföring av näringsämnen i kretsloppet. Revaq-certifiering anses säkerställa att endast slam som är noga kontrollerat får spridas på åkermark, med hänsyn taget till miljö och teknik samt återföring. Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Västra Esplanaden 18, Växjö Besöksadress Box 1222 Tel Fax Org.nr Bg E-post

373 ÄRENDE Dnr KS Vid en sammanvägd bedömning bedömer kommunledningsförvaltningen att det idag finns en tillräcklig kunskap i organisationen kring frågeställningen som tas upp i motionen. En särskild utredning i frågan anses inte motiverad för närvarande. Växjö kommun bör också i fortsättningen sträva för att återföra slammet till naturen för att sluta kretsloppet. Genom att sprida slammet på åkermark finns också ett tydligt incitament att verka för att kontinuerligt förbättra kvaliteten på slammet och därmed minimera miljöoch hälsoskadliga ämnen. Vidare bedömer kommunledningsförvaltningen att tekniska förvaltningen har en tydlig strategi för att minska mängden kadmium i slammet i och med Revaq-certifieringen av Sundets avloppsreningsverk (som är det enda reningsverket i kommunen som producerar slam som sprids på åkermark) där det ställs högre krav på slammets kvalitet än lagstiftning och miljökvalitetsmål. Tekniska förvaltningen har god beredskap för att möta Naturvårdsverkets förmodade kommande krav på hygienserande behandling av slammet i och med installationen av hygieniseringsanläggningen CAMBI på Sundet. Behandlingen av slammet i hygieniseringsanläggningen syftar till bland annat till att slammet ska vara fritt från salmonella och ännu bättre anpassat för spridning på åkermark. Gällande slammets kvalitet anser kommunledningsförvaltningen att avloppsreningsslammet idag har så hög kvalitetet att det kan spridas på jordbruksmark, som sker idag, av följande skäl: Slammets Cd-halt understiger gränserna för handelsgödsel, gränserna för Revaq:s krav samt gränserna för Naturvårdsverkets förordning SFS 1998:944 om förbud mm i vissa fall i samband med hanteringen, införsel och utförsel av kemiska produkter. Slammets kvalitet uppnår det regionala miljömålet för Kronobergs län om att slam från kommunala reningsverk i länet ska ha halter av bioackumulerande tungmetaller (bly, kadmium och kvicksilver) ska ligga på en betryggande marginal (50% ) under gällande gränsvärden enligt förordning SFS 1998:944. För att uppnå Revaq:s krav för 2025 på 17 mg kadmium/kg fosfor kommer tekniska förvaltningen fortsätta med uppströmsarbetet genom att aktivt implementera en mål- och handlingsplan med information till hushåll och allmänhet, provtagning, projekt och granskning av industrier och olika verksamheter som har processavloppsvatten som avleds till spillvattennätet för att inte oönskade ämnen ska tillföras avloppsvattnet. På detta sätt hanteras såväl den diffusa spridningen som spridning från punktkällor. I motionen omtalas giftiga ämnen ; när det gäller avloppsslam bör detta förstås som framförallt hanteringen av kadmium men det kan också innefatta andra tungmetaller, organiska ämnen eller smittämnen. I svensk lagstiftning

374 ÄRENDE Dnr KS finns idag inte krav på att läkemedel eller andra organiska ämnen ska tas bort från avloppsvattnet. Tekniska förvaltningen följer kontinuerligt utvecklingen på området eftersom kommande krav på rening av läkemedelsrester samt organiska ämnen kan bli aktuellt. Läkemedelsrester i avloppsvattnet som inte renas i avloppsreningsverket följer till största del med det rena avloppsvattnet ut i närmsta recipient, sjö eller vattendrag, och hamnar således inte i avloppsslammet. Ove Dahl Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef

375 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas TN Dnr Yttrande över motion om avloppsslam i Växjö kommun Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden tillstyrker att målsättningen ska vara att inget giftigt avloppsslam ska spridas på åkermark. Detta ska uppnås genom att tekniska förvaltningen, precis som nu, kontinuerligt arbetar för att omhänderta avloppsslammet på bästa tillgängliga, miljömässiga och ekonomiska sätt. Tekniska nämnden besvarar förslaget och hänvisar till att tekniska förvaltningen driver utvecklingen och även fortsättningsvis kommer att arbeta med att bevaka följande: - Sundets avloppsreningsverk är sedan juni 2010 certifierat enligt branschorganisationen Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq vilket innebär att långt högre krav ställs på det slam som uppkommer på avloppsreningsverket och idag sprids på åkermark jämfört med gällande lagstiftning samt nationella och regionala miljömål. - Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen, följer löpande teknikutvecklingen för omhändertagande av slam och återföring av näringsämnen i kretsloppet. Idag är arbetet med Revaq-certifiering det sätt som bäst säkerställer att endast slam som är noga kontrollerat får spridas på åkermark, med hänsyn taget till miljö och teknik samt återföring. Bakgrund Tekniska nämnden mottog den 21 maj 2014 en remiss från kommunledningsförvaltningen gällande motion om avloppsslam i Växjö kommun - Sigvard Jakopson (M). Motionens förslag är att ge tekniska nämnden i uppdrag att utreda hur vi på bästa och säkraste sätt tar hand om vårt avloppsslam samt att målsättningen skall vara att inget giftigt avloppsslam skall spridas på åkermark Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17(25)

376 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas fortsättning Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse den 18 september 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Yrkanden Björn Svensson (M): Bifall till arbetsutskottets förslag Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att tekniska nämnden beslutar enligt Björn Svenssons yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För kännedom Miljöingenjör Justerandes sign Utdragsbestyrkande 18(25)

377

378

379

380

381

382

383

384

385

386 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas TN Dnr Avfallsplan för Växjö kommun Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till Avfallsplan för Växjö kommun Bakgrund Tekniska nämnden har i VP 2014 fått i uppdrag att ta fram avfallsplan för Växjö kommun. Vid sammanträdet den 28 augusti 2014 beslutade tekniska nämnden att förslaget till Avfallsplan för Växjö kommun ska ställas ut på för granskning för allmänheten och samråd med myndigheter. Samtidigt skickades också förslaget på remiss till berörda nämnder, VKAB samt aktörer som har intresse i planen. Beslutsunderlag Tekniska chefen har i en skrivelse den 5 november 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Till skrivelsen bifogas Avfallsplan för Växjö kommun samt bilagor. Arbetsutskottet i 84/2014 Yrkanden Björn Svensson (M): Bifall till arbetsutskottets förslag Tilläggsyrkande Örjan Mossberg (V) med instämmande av Malin Lauber (S): Inget giftigt avloppsslam ska spridas på åkermark. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 19(25)

387 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fel! Dokumentvariabel saknas fortsättning Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att tekniska nämnden beslutar enligt Björn Svenssons yrkande. Beslutsordning i fråga om tilläggsykande Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att tekniska nämnden beslutar enligt Örjan Mossbergs tilläggsyrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För kännedom Miljöingenjören på renhållsavdelningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 20(25)

388 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Ny avfallsplan för Växjö kommun Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar förslag till Avfallsplan för Växjö kommun Bakgrund Tekniska nämnden har i översänt förslag till ny avfallsplan för Växjö kommun för antagande av kommunfullmäktige. Av förslaget till avfallsplan framgår bland annat att avfallshanteringen är en viktig del av samhällets infrastruktur som engagerar och berör många. Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar allt avfall i kommunen, både det som kommunen har ansvar för och övrigt avfall. Avfallsplanen redovisar kommunens långsiktiga mål och planerade åtgärder för att avfallets mängd och farlighet ska minska. Planen ska också innehålla uppgifter om allt avfall som uppkommer inom kommunen. Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter. De två delarna kan förnyas vid olika tidpunkter. Föreskrifterna för avfallshanteringen i Växjö kommun reviderades Yrkanden Anna Tenje (M): Kommunfullmäktige antar förslag till Avfallsplan för Växjö kommun Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige antar förslag till Avfallsplan för Växjö kommun med följande tillägg: Inget giftigt avloppsslam ska spridas på åkermark. Beslutsordning 28(36)

389 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Anna Tenjes yrkande. 29(36)

390 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Ny avfallsplan för Växjö kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Avfallsplan för Växjö kommun Bakgrund Tekniska nämnden har i översänt förslag till ny avfallsplan för Växjö kommun för antagande av kommunfullmäktige. Av förslaget till avfallsplan framgår bland annat att avfallshanteringen är en viktig del av samhällets infrastruktur som engagerar och berör många. Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar allt avfall i kommunen, både det som kommunen har ansvar för och övrigt avfall. Avfallsplanen redovisar kommunens långsiktiga mål och planerade åtgärder för att avfallets mängd och farlighet ska minska. Planen ska också innehålla uppgifter om allt avfall som uppkommer inom kommunen. Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter. De två delarna kan förnyas vid olika tidpunkter. Föreskrifterna för avfallshanteringen i Växjö kommun reviderades Beslutet skickas till För åtgärd Tekniska nämnden Ove Dahl kommunchef Martin Fransson t.f. kanslichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post

391 Förslag till Avfallsplan för Växjö kommun Antagen av kommunfullmäktige den 1 Avfallsplan för Växjö kommun , version

392 Inledning Avfallshanteringen är en viktig del av samhällets infrastruktur som engagerar och berör många. Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar allt avfall i kommunen, både det som kommunen har ansvar för och övrigt avfall. Avfallsplanen redovisar kommunens långsiktiga mål och planerade åtgärder för att avfallets mängd och farlighet ska minska. Planen ska också innehålla uppgifter om allt avfall som uppkommer inom kommunen. Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter. De två delarna kan förnyas vid olika tidpunkter. Föreskrifterna för avfallshanteringen i Växjö kommun reviderades Växjö kommun har idag en väl fungerande avfallshantering med system för insamling och omhändertagande som utvecklats kraftigt de senaste 25 åren. På 1980-talet deponerades den största delen av hushållens avfall. För varje år har materialåtervinningen ökat och mängden hushållsavfall som deponeras är idag i princip noll. Förändringen har möjliggjorts av att Växjö kommun har anlagt åtta återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall. Det finns också ca 60 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. Matavfall samlas in separat och går till biogasproduktion. Det restavfall som finns kvar går till energiåtervinning. Växjö kommun växer snabbt och i översiktsplanen för Växjö stad står skrivet att staden ska planeras för invånare till år Ökad folkmängd innebär mer konkurrens om ytorna i staden och större avfallsmängder, vilket kräver anpassning av infrastruktur och organisation för avfallshanteringen. Nu är det dags att ta nästa steg mot kretsloppssamhället där avfallet inte längre är ett problem utan en resurs som kan återanvändas. För att lyckas med detta krävs samarbete både mellan olika delar av kommunens organisation och mellan kommunen och privata aktörer. Det är varje medborgares ansvar att agera rätt för att vi ska nå det hållbara samhället. Kommunens uppgift är att underlätta för medborgaren att fatta de rätta besluten i sin vardag. Med denna avfallsplan tar vi ut en riktning uppåt i avfallshierarkin där hela kommunorganisationen tillsammans arbetar för en hållbar avfallshantering i Europas Grönaste Stad! 2 Avfallsplan för Växjö kommun , version

393 Mål och åtgärder för Växjös avfallshantering till år 2020 Avfallsplanens mål ska vara utformade så att de minskar avfallsmängderna och minskar farligheten i avfallet. Utgångspunkten för att behandla avfall ska vara att komma så högt upp i avfallshierarkin som möjligt och målen i avfallsplanen syftar till att föra avfallsmängderna uppåt i hierarkin. De fyra första målen i avfallsplanen återfinns i Växjö kommuns miljöprogram. Det femte målet berör nationella prioriteringar och mål inom avfallsområdet. Aktiviteterna är tänkta att genomföras under hela planperioden för att det ska vara möjligt att uppnå målen till För några av delmålen finns det flera aktörer som tillsammans är ansvariga för delmålets uppfyllelse. En av aktörerna omnämns som samordnare, vilket innebär ett ansvar för att starta och samordna arbetet med delmålet. 1. Hög anslutningsgrad för matavfallsinsamlingen Mål: I Växjö kommun ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter sortera ut sitt matavfall senast år Delmål Aktiviteter Ansvarig Ansluta fler kunder till matavfallsinsamlingen. Upprätthålla den höga anslutningsgraden över tid. Slutföra matavfallsprojektet enligt planering. Analysera anledning till att kunder valt att inte sortera matavfall. Marknadsföra och återkoppla till kunderna. Göra återkommande attitydundersökningar och plockanalyser. Göra matavfallssorteringen mer attraktiv, bl a genom översyn av taxan. Marknadsföra och återkoppla till kunderna. Göra återkommande attitydundersökningar och plockanalyser. Skapa nätverk mellan renhållningen och fastighetsbolagen, både kommunala och privata, för erfarenhetsutbyte, utveckling av systemen och informationskampanjer. 3 Renhållningsavdelningen Renhållningsavdelningen Avfallsplan för Växjö kommun , version

394 2. Minska mängden hushållsavfall som går till förbränning Mål: Hushållsavfall som skickas till förbränning ska minska till 180 kg/invånare och år senast år 2020 Delmål Aktiviteter Ansvarig Öka sorteringen i flerbostadshus. Öka viljan att sortera avfall. Alla verksamheter inom kommunkoncernen ska källsortera. Öka sorteringen på offentliga platser och under evenemang på stan. Förbättra hanteringen av fett och oljor från hushåll som går till förbränning. Öka verksamheternas sortering av avfall. Utveckla samarbeten och nätverk mellan renhållningen och fastighetsbolagen, både kommunala och privata, för erfarenhetsutbyte, utveckling av systemen och informationskampanjer. Genomföra en utredning med branschanalys, attitydundersökningar, plockanalyser och testa och utveckla ett nytt koncept för fastighetsnära insamling som t ex kompletterar befintligt system. Kontinuerligt arbete med återkoppling och kommunikation. Göra återkommande attitydundersökningar för att rikta insatser rätt. Införa och komplettera källsortering i kommunens verksamheter. Utifrån en behovsanalys ta fram förslag på hur källsortering i offentliga miljöer kan öka och hur sortering av avfall kan ske under evenemang i staden. Pilotförsök ska genomföras i stadsmiljön och utvärderas. Genomföra ett projekt som syftar till att ta fram och införa ett system så att fett och oljor kan samlas in och användas till framställning av biogas. Utöka tillsynen över avfallshanteringen, t ex genom tillsynsprojekt för avfallshantering på verksamheter. Växjö kommunföretag AB, fastighetsägare, renhållningsavdelningen (samordnare) Alla förvaltningar och bolag Renhållningsavdelningen Planeringsavdelningen på Tekniska förvaltningen Renhållningsavdelningen (samordnare) och VAavdelningen Miljö- och hälsoskyddskontoret 4 Avfallsplan för Växjö kommun , version

395 3. Minska mängden brännbart grovavfall som går till förbränning Mål: Det avfall från återvinningscentralerna som skickas till förbränning ska minska till 85 kg/invånare och år senast år 2020 Delmål Aktiviteter Ansvarig Öka mängden grovavfall som materialåtervinns eller återanvänds. Öka sorteringen av bygg- och rivningsavfall och verka för att återanvändningen ökar. Införa sortering på återvinningscentralerna av nya fraktioner, utifrån plockanalyser och möjlighet att få avsättning för olika material. Ett första steg kan vara ett försök med insamling av exempelvis textilier. Utveckla samarbeten för att etablera en återbruksby. Undersöka möjligheter till miniåterbruk på flera platser i kommunen, t ex på alla återvinningscentraler och/eller kvartersnära insamling. Bygga en ny återvinningscentral med avstamp i den utredning om ny ÅVC som ska göras under Undersöka möjligheter för mini-åvc: er för att öka tillgängligheten till att lämna sorterat grovavfall och farligt avfall. Utreda behovet av ändrade öppettider. Informera om och ställa krav på sortering av bygg- och rivningsavfall vid handläggning av och tillsyn vid bygg- och rivningslov. Tekniska förvaltningen, Renhållningsavdelningen (samordnare), Växjö kommunföretag AB Stadsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddskontoret 4. Krav på sortering vid bygg och rivningsupphandlingar Mål: I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå plus en avfallsfraktion till. Aktivitet Ta fram rutiner för genomförande och uppföljning av kraven genom samarbete mellan bolag, upphandlingsenheten och de förvaltningar som upphandlar byggande och rivning. Ansvarig Växjö kommunföretag AB (samordnare), Upphandlingsenheten, Planeringskontoret, Miljö - och hälsoskyddskontoret 5 Avfallsplan för Växjö kommun , version

396 5. Förebyggande av avfall Mål: Förebygga att avfall uppstår och minska farligheten i avfallet Delmål Aktiviteter Ansvarig Minska matsvinnet Öka återanvändning inom kommunkoncernens egna verksamheter. Mängden farligt avfall och el-avfall som sorteras fel minskar genom ökad tillgänglighet och kunskap. Kommunens fysiska planering bidrar till att minska framtida avfallsmängder. Öka återanvändningen och återvinningen av massor i kommunkoncernen. Utreda hur matsvinnet kan minskas i kommunens kök. Undersöka möjligheter att ta vara på överbliven mat t ex genom ökad återanvändning av rester eller matlådor till försäljning. Utifrån resultatet genomföra en eller flera aktiviteter och utvärdera dem. Kontinuerligt kommunikationsarbete med återkoppling, attitydundersökningar och kommunikation. Kommunen ska föregå med gott exempel genom att synliggöra och utveckla system med återanvändning av möbler inom kommunkoncernen. Utreda möjligheter att införa andra insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall och genomföra de åtgärder som utredningen föreslår, t ex fler samlaren. Informera om var man kan lämna avfallet och varför man ska lämna in det, d.v.s. det farliga avfallets påverkan på miljön. Systemet med återvinningskort ska ses över och utvecklas. Undersöka vilka möjligheter det finns att underlätta för små verksamheter att lämna farligt avfall. Genomföra ett projekt för att titta på hur avfallshanteringen kan beaktas under hela planprocessen. Projektet bör beröra utformning av utrymmen och platser liksom ny teknik som bidrar till att öka sorteringen och i längden minska avfallsmängderna. Utforma riktlinjer för att öka återanvändning och återvinning med effektiva transporter av massor inom kommunkoncernen. 6 Kostenheten och Renhållningsavdelningen (samordnare) Kommunledningsförvaltningen Renhållningsavdelningen Kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret (samordnare), miljö- och hälsoskyddskontoret, renhållningsavdelningen Planeringsavdelningen på tekniska förvaltningen (samordnare), planeringskontoret på kommun- Avfallsplan för Växjö kommun , version

397 Minska risken att historisk avfallshantering påverkar miljön negativt. Inventera och riskklassa kommunens samtliga deponier. Identifiera eventuella behov av åtgärder. Ta fram en plan för hur nedlagda deponier som ligger i exploateringsområden ska hanteras. Ta fram riktlinjer för hur dessa massor ska hanteras på bästa sätt. ledningsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddskontoret Renhållningsavdelningen (samordnare), stadsbyggnadskontoret, miljöoch hälsoskyddskontoret, planeringskontoret på kommunledningsförvaltningen Resurser För att kunna nå målen i avfallsplanen krävs att de organisationer inom kommunkoncernen som har ansvar för att genomföra aktiviteter i avfallsplanen tilldelas de resurser som behövs. Samarbete mellan olika aktörer kommer att vara nyckeln till hur väl vi lyckas att nå målen i avfallsplanen. De mål som satts upp i avfallsplanen kräver ett stort engagemang och resurser för att kunna nås inom den angivna tidsperioden. Flera olika förvaltningar och kommunala bolag är ansvariga för olika aktiviteter i avfallsplanen. Det är viktigt att respektive organisation tilldelas de resurser som behövs för att genomföra dessa. Olika former av kommunikationsinsatser är viktiga element i avfallsplanen. För att nå målen behövs beteendeförändringar hos medborgare och verksamhetsutövare i kommunen. En ökad kunskap om systemen och miljökonsekvenserna för avfall är viktig för att möjliggöra denna beteendeförändring. Inledningsvis krävs personella resurser för att genomföra de utredningar som planen initierar. Utredningarna syftar till att föreslå olika systemförändringar eller infrastrukturförbättringar som kommer att kräva investeringar och personella resurser under flera år. Samhällsplaneringen är väldigt viktig för att främja ett miljövänligt beteende och för att vi ska nå en hållbar avfallshantering. Växjö växer och förändras i en snabb takt och avfallshanteringen måste beaktas i alla delar av den fysiska planeringen för att göra det möjligt för medborgarna att agera så miljövänligt som möjligt. 7 Avfallsplan för Växjö kommun , version

398 Uppföljning och utvärdering av avfallsplanen Uppföljningsarbetet i avfallsplanen är viktigt för att kunna följa effekter av olika åtgärder och planera för kommande år. Varje år sker en uppföljning på föregående års aktiviteter och de mätbara målens status redovisas. Den avdelning som är huvudansvarig för en åtgärd rapporterar årets resultat till renhållningen som tillsammans med planeringskontoret på kommunledningsförvaltningen sammanställer årets uppföljning. Uppföljningen av avfallsplanen samordnas miljöprogrammets årliga uppföljning och de mätbara målen redovisas där. Inför revidering av avfallsplanen görs en utvärdering av hela planen med dess mål och åtgärder. Utvärderingen ska titta på hur denna avfallsplan har bidragit till att uppfylla nationella, regionala och lokala miljömål samt nationell och europeisk lagstiftning. Utvärdering och revidering bör ske under Parametrar som följs upp årligen är: De fyra mätbara målen i avfallsplanen som är hämtade från miljöprogrammets avfallsmål. Den totala mängden hushållsavfall per invånare (restavfall, matavfall, grovavfall och farligt avfall) Fördelningen mellan behandlingsmetod för hushållsavfallet mellan materialåtervinning, rötning, energiåtervinning och deponering Andel farligt avfall i hushållsavfallet utifrån plockanalyser Andra relevanta resultat som visar på hur arbetet inom ramen för avfallsplanen fortskrider. Utgångsläget för de fyra mätbara målen visas i tabellen nedan Mål Utgångsläge år 2013 Mål för år Hög anslutningsgrad för matavfallsinsamlingen 65 % 90 % 2. Minska mängden hushållsavfall som går till förbränning 3. Minska mängden brännbart grovavfall som går till förbränning 4. Krav på sortering vid bygg och rivningsupphandlingar 211 kg/person och år 180 kg/person och år 93 kg/person och år 85 kg/person och år Värde finns inte tillgängligt. Samordnade krav finns inte idag men ställs i olika omfattning vid upphandling. Samtliga 8 Avfallsplan för Växjö kommun , version

399 Framtagningen av Avfallsplan för Växjö kommun Arbetet med att ta fram denna avfallsplan för Växjö kommun har varit organiserat med en styrgrupp och en projektgrupp. En projektplan togs fram för att bland annat klargöra syfte, mål, kommunikationsstrategi, tidplan och resursbehov. Målsättningen för arbetet har varit att utforma en avfallsplan som är politiskt förankrad och innehåller mål och åtgärder som på kort och lång sikt strävar efter en hållbar avfallshantering. Avfallsplanen ska sträva efter att uppfylla de mål som beskrivs i regionala och nationella miljömål och avfallsplaner liksom i Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall. För att få en bred förankring har politiker, tjänstemän och intresseorganisationer inom kommunen bjudits in att komma med förslag och idéer till mål och åtgärder som ska finnas i planen. Projektgruppen har sedan formulerat förslag på mål och åtgärder utifrån branschkunskap, regler och målsättningar nationellt och lokalt samt inkomna förslag. Kommunikation och förankring har skett enligt den tillhörande kommunikationsplanen. I styrgruppen har följande personer ingått: Per Gunnarsson, renhållningschef på renhållningsavdelningen Maria Sundell Isling, förvaltningschef på tekniska förvaltningen Julia Ahlrot, miljöstrategisk chef på kommunledningsförvaltningen Anneli Ekstedt, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret Projektgruppen har bestått av följande personer: Pernilla Bodin, projektledare, miljöingenjör på renhållningsavdelningen Marie Ljungberg, avfallsrådgivare på renhållningsavdelningen Nicholas Jonasson, utredningsingenjör på renhållningsavdelningen Michael Ljunggren, ÅVC-chef på renhållningsavdelningen Hanna Moberg, ekonom på renhållningsavdelningen Karin Eskilson, miljöinspektör på miljö- och hälsoskyddskontoret Politisk styrgrupp för projektet har varit: Anna Tenje, ordförande tekniska nämnden Malin Lauber, vice ordförande tekniska nämnden Mer om hur arbetet med framtagningen av Avfallsplan för Växjö kommun har gått till och hur olika intressenter har involverats finns att läsa i bilagorna till Avfallsplan för Växjö kommun Avfallsplan för Växjö kommun , version

400 Avfallsplan för Växjö kommun Bilagor Beslutad av kommunfullmäktige den

401 Bilagor - Innehållsförteckning 1 Nulägesbeskrivning - Avfallshanteringen i Växjö kommun Förutsättningar för avfallshantering i Växjö kommun Aktörer inom avfallshanteringen Insamlingssystem för avfall Avfallsslag beskrivning samt mängder och hantering i Växjö kommun Avfall med kommunalt ansvar - Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Avfall med producentansvar Annat avfall - avfall som inte omfattas av kommunalt eller producenters ansvar Behandling av avfall Återanvändning och materialåtervinning Biologisk behandling Förbränning med energiutvinning Deponering Farligt avfall Kommunikation om avfallshantering Nedlagda deponier i Växjö kommun Tillståndspliktiga och anmälningspliktiga avfallsanläggningar i Växjö kommun Uppföljning av avfallsplan för Växjö kommun från Lagstiftning och miljömål Europeisk lagstiftning Svensk lagstiftning Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen (2011:927) Förordningar om producentansvar Annan avfallsrelaterad lagstiftning Statlig utredning om avfallshanteringens ansvarsfördelning och nya förordningar Nationella mål och program Nationella miljömål Nya förslag till etappmål på remiss under våren Nationell avfallsplan Nationellt program för att förebygga avfall Regionala mål och program (63)

402 5.4.1 Regionala miljömål Lokala mål och program Miljöprogram Föreskrifter för avfallshanteringen Översiktsplan Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning för avfallsplanen Sammanfattning Inledning Behov av miljöbedömning Avfallsplanens innehåll Avgränsningar och alternativ Nollalternativ Samråd under arbetet med att ta fram avfallsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen Miljöpåverkan Nulägesbeskrivning Beaktande av nationella miljökvalitetsmål Miljöpåverkan från avfallsplanens mål 1: Hög anslutningsgrad för matavfallsinsamlingen Miljöpåverkan från avfallsplanens mål 2: Minska mängden hushållsavfall som går till förbränning Miljöpåverkan från avfallsplanens mål 3: Minska mängden brännbart grovavfall som går till förbränning Miljöpåverkan från avfallsplanens mål 4: Krav på sortering vid bygg och rivningsupphandlingar Miljöpåverkan från avfallsplanens mål 5: Förebyggande av avfall Samlad bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan Åtgärder för uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan Arbetsprocessen för framtagning av avfallsplan Arbetsprocessen Workshop för intressenter den 29 april Samrådsredogörelse (63)

403 1 Nulägesbeskrivning - Avfallshanteringen i Växjö kommun 2014 I detta avsnitt beskrivs avfallshanteringen i Växjö kommun idag (2014), vilka förutsättningar som finns för avfallshanteringen i kommunen och hur avfallshanteringen ser ut idag. 1.1 Förutsättningar för avfallshantering i Växjö kommun 2014 Växjö kommun är en förhållandevis stor kommun, såväl till ytan som befolkningsmässigt. Staden Växjö ligger mitt i kommunen och övriga orter är jämnt spridda i kommunen. Figur 1: Växjö kommun. Bildkälla: Växjö kommun Växjö kommun har en stadigt växande befolkning. De senaste 15 åren har befolkningen ökat med närmare invånare. Kommunen har (den 31/ ) invånare varav bor i tätorten Växjö. Resterande ca 25 % av befolkningen bor på landsbygden och i övriga orter där Rottne är den befolkningsmässigt största tätorten med invånare. Medan kommunen som helhet och staden Växjö i synnerhet har haft en positiv befolkningsutveckling har många orter på landsbygden haft en negativ trend, ett tecken på en urbanisering. Befolkningsprognosen pekar på en fortsatt stark befolkningstillväxt i kommunen, på närmare invånare fram till år 2020 och kommunen har en målbild om invånare till år I Växjö kommun är fördelningen mellan antalet bostäder i flerbostadshus respektive småhus ganska jämn. Det är dock betydligt fler invånare som bor i småhus, över hälften av kommunbefolkningen bor i småhus. 4(63)

Malmö stads lönestatistik 2014

Malmö stads lönestatistik 2014 Malmö stads lönestatistik 2014 Lönestatistik indelad efter AID (arbetsidentifikation) och kön för månadsavlönade. Vissa benämningar på yrkesgrupper är anpassade utifrån specifika förhållanden i Malmö stad.

Läs mer

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge

Lönestatistik tillsvidareanställda 2010 års löneläge 101010 Ledning, administration Max 60000 92700 70000 62100 62500 63000 55000 56375 41500 92700 Medel 46800 56520 60800 54088 62500 50188 55000 51792 41000 52598 Min 31000 27500 51600 48250 62500 33000

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-06-16. Åsa Karlsson Björkmarker Tid och plats Utvandrarnas hus, Växjö, kl. 15.30-15.40 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Eva Johansson (C) Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Oliver Rosengren

Läs mer

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än 10 000 kr. Månad

Lönestatistik,Stockholms stad, intranätet med anställda med en månadslön större än 10 000 kr. Månad Kvinnor 79 13 500 27 899 22 2 600 27 00 31 800 7 200 26.28 Män 103 18 700 27 279 7 800 21 500 27 500 31 688 10 188 37.05 Administratör, annan 152090 Totalt 582 13 500 27 789 7 800 2 000 27 00 31 700 7

Läs mer

Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121

Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121 Preliminära löner november 2013, kommuner 2014-01-23 Källa: SKL novemberstatistik 2013 Filversion: Totalfil 140121 Aktualitet, bortfall, borttag Vi uppskattar att cirka 98% av posterna har 2013 års löner.

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2012. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2012 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2012 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc 3 Medianlöner Enköpings kommun

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott 2015-02-10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott 2015-02-10 Tid och plats Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän 15.10-16.30, C-salen Per Schöldberg (C), ordförande Tony Lundstedt (S) Lars Edqvist (MP) Catharina Winberg (M) Malin Lauber (S)

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser

ENKÖPINGS KOMMUN Lönestatistik 2013. Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser Enköpings kommun Lönestatistik Medianlöner Medellöner Chefslöner per förvaltning Jämförelser 2013 1 Enköpings kommun Lönestatistik 2013 Innehåll Sida Urval, beräkningssätt etc. 3 Medianlöner Enköpings

Läs mer

Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Catharina Carlsson (M) Anders Mårtensson (V) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S)

Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Catharina Carlsson (M) Anders Mårtensson (V) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S) Plats C-salen Tid Kl. 13.30 15.20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Per Schöldberg (C) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Anna Hultstein (M) Martin

Läs mer

Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 2

Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 2 KALLELSE Kommunstyrelsen 2015-06-11 Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 2 Tid och plats tisdagen den 16 juni 2015 kl. 12.50 i Utvandrarnas

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-01 1 (10) Personalutskottet

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-06-01 1 (10) Personalutskottet 2015-06-01 1 (10) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum B, måndag 1 juni 2015, kl. 13.00 15.30. Ledamöter Tjänstgörandeersättare Övriga närvarande Yoomi Renström (S), ordförande Mikael Jonsson

Läs mer

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012

Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Redovisning av löner Kalmar kommun 2012 Personalenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Östra Sjögatan 16 Tel 0480-45 00 00 vx Innehåll Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förhandlingsutrymme

Läs mer

ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott

ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-09-12 Sida 31 Plats och tid Kommunkontoret, Örkelljunga, onsdagen den 12 september, 2012, klockan 08.30-12.00 Beslutande Carina

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-12 1 (8) Personalutskottet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-12 1 (8) Personalutskottet 2013-02-12 1 (8) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum B, onsdagen den 12 februari 2013, kl. 13.00 14.50 Ledamöter Yoomi Renström (S), ordförande Mikael Jonsson (M) Patrik Eriksson (MP) 1-4 Björn

Läs mer

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S)

Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:20 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Bo Frank (M) Gunnar Elm (C) Ulf Hedin (M) Patric Svensson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7)

HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Plats och tid Kommunhuset, Tingssalen, måndagen den 21 mars kl 13.00 Beslutande Carl-Axel Blom (S), ordförande Ing-Britt Loberg (S) Anders Svensson (M) Övriga

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott 2013-09-24

KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott 2013-09-24 Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 3. Tid Plats

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-10 Tid och plats A-salen klockan 10.00 Beslutande Ledamöter Per Schöldberg (C) ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Cheryl Jones Fur (MP) Tomas Thornell (S)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens personalutskott

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens personalutskott 1(9) Sammanträdesprotokoll Tid och plats 2013-12-11 - i Kommunhuset klockan 09:30 Beslutande Carina Zachau (M) - ordförande Tomas Nilsson (C) - förste vice ordförande Christer Olsson (S) - andre vice ordförande

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Lönekartläggning Helsingborgs stad

Lönekartläggning Helsingborgs stad Lönekartläggning Helsingborgs stad 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt jämställdhetslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Föredragningslista. 13 Ersättning till förtroendevalda 14 Ändring av sammanträdesdag 15 Lärare utan föreskriven behörighet

Föredragningslista. 13 Ersättning till förtroendevalda 14 Ändring av sammanträdesdag 15 Lärare utan föreskriven behörighet Föredragningslista Plats och tid för sammanträdet Föredragande Ånge kommunkontor, personal- och ekonomienheten, fredag den 20 januari 2006, kl 08.30 Ärenden 1 Justering 2 Föregående mötesprotokoll Göran

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2014-10-15. Atriumsalen, Utvandrarnas hus

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2014-10-15. Atriumsalen, Utvandrarnas hus Plats Atriumsalen, Utvandrarnas hus Tid Kl. 16:30 17:20 Beslutande Ledamöter Benny Johansson M Alf kogmalm Anders Lindoff Andreas Ekman M Andreas C Håkansson Anna Gustbée M Anna Hultstein M Anna Tenje

Läs mer

Av löneavtalen framgår att arbetsgivaren har fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

Av löneavtalen framgår att arbetsgivaren har fortsatt stort ansvar för lönebildningen. JIElfl SALA Bilaga ~KOMMUN KS 2015/121/1 1(5) 2015 05--08 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Lars-Göran Carlsson SALA KOMMUN Kommunstyrelsen lnk. 2015-05- 1 2 Dlatlenr?i!'Jf~J ~.ff

Läs mer

Datum _ 25 Sida 1 (3) 1. Lönepolicy för Landstinget Dalarna enligt bilaga b) fastställs.

Datum _ 25 Sida 1 (3) 1. Lönepolicy för Landstinget Dalarna enligt bilaga b) fastställs. I ~ Landstinget Il DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 2014-11-24- Datum _ 25 Sida 1 (3) Personalenhet 000143 Dnr LD14/01798 Uppdnr 801 2014-08-25 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

A-salen, kommunhuset. Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

A-salen, kommunhuset. Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00-11:10 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375 LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-13. Klockan 10.00 i A-salen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-01-13. Klockan 10.00 i A-salen Tid och plats Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Klockan 10.00 i A-salen Bo Frank (M) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Anna Tenje (M) Catharina

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Kommunledningskontoret, HR-avdelningen 1. Lönepolitiska utgångspunkter Enligt det personalpolitiska programmet för 2009 2013 ska kommunens löner vara marknadsmässiga och det ska

Läs mer

Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25

Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Lönepolicy i Falköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Almänna utgångspunkter 3 Lönesättning inom Falköpings kommun 4 Inlöst övertidsersättning

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Lönepolicy för Orust kommun

Lönepolicy för Orust kommun Lönepolicy för Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2004-10-06 123 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2004:146 Giltig fr.o.m.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 2015-05-20 Kommunstyrelsens personalutskott

Sammanträdesprotokoll 2015-05-20 Kommunstyrelsens personalutskott Tid och plats 2015-05-20 Kommunhuset klockan 10:00-12:00 Beslutande Carina Zachau (M) - ordförande Gunnar Edvardsson (KD) - förste vice ordförande Bjarne Daa (S) - ledamot Tommy Brorsson (SD) - ledamot

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Göran Eriksson (S) Ingrid Bäcker, sekreterare Jan Lilja, kommunchef

Göran Eriksson (S) Ingrid Bäcker, sekreterare Jan Lilja, kommunchef Sammanträdesdatum Sida 1/14 Plats och tid Kommunalrådets tjänsterum kl 09:00 11:35 Beslutande Övriga Mikael Dahlqvist (S) Jan Bohlin (S) Anna Hammar (V) Åsa Johansson (S) Stellan Andersson (C) Göran Eriksson

Läs mer

Socialnämnden 2015-03-31 1(10) Tisdagen den 31 mars 2015, klockan 08.30 12.15, i Skållerudrummet.

Socialnämnden 2015-03-31 1(10) Tisdagen den 31 mars 2015, klockan 08.30 12.15, i Skållerudrummet. Socialnämnden 2015-03-31 1(10) Tid och plats Tisdagen den 31 mars 2015, klockan 08.30 12.15, i Skållerudrummet. Beslutande Ledamöter Michael Melby, ordf. (S) Daniel Jensen, vice ordf. (KD) Kerstin Lindberg

Läs mer

1 (9) Kommunstyrelsens förvaltning Sammanträdesdagar Personalavdelningen 28 mars och 16 april 2008 26/2008

1 (9) Kommunstyrelsens förvaltning Sammanträdesdagar Personalavdelningen 28 mars och 16 april 2008 26/2008 1 (9) Ärende Överläggningar inför Löneöversyn 2008 Åter till: www.sktf-helsingborg.se Parter Helsingborgs Stad och Fackförbundet SKTF Deltagande För Helsingborgs stad Gerd Sand Stefan Christiansson Boris

Läs mer

2011-11-10 2014-12-15 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndag 15 december, 2014, kl. 15.00 15.30 Beslutande

2011-11-10 2014-12-15 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndag 15 december, 2014, kl. 15.00 15.30 Beslutande 2011-11-10 2014-12-15 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, måndag 15 december, 2014, kl. 15.00 15.30 Beslutande Ledamöter Yoomi Renström (S) Ordförande Håkan Englund (S), 1:e vice ordförande

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

1\atrineholms kommun. Ateljen klockan 13.15 13.35. Johan Hartman (M), Ewa Gallhammar (FP) och Inger Fredriksson (C) Tony Karlsson (S)

1\atrineholms kommun. Ateljen klockan 13.15 13.35. Johan Hartman (M), Ewa Gallhammar (FP) och Inger Fredriksson (C) Tony Karlsson (S) 1\atrineholms kommun PERSONALUTSKOTTET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-12-04 1 Plats och tid Beslutande Ateljen klockan 13.15 13.35 Johan Hartman (M), Ewa Gallhammar (FP) och Inger Fredriksson (C) Beslutande

Läs mer

Protokoll Nr 2 Sammanträdesdatum 2014-04-16 Sammanträdestid 08:00-11:20

Protokoll Nr 2 Sammanträdesdatum 2014-04-16 Sammanträdestid 08:00-11:20 Protokoll Nr 2 Sammanträdesdatum 2014-04-16 Sammanträdestid 08:00-11:20 Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott Närvarande Ledamöter Tjänstemän Stig Agnåker (c), ordförande Per-Gunnar Andersson (s), vice ordförande

Läs mer

Lönestrategi samt lönepolitiska riktlinjer

Lönestrategi samt lönepolitiska riktlinjer Lönestrategi samt lönepolitiska riktlinjer 2(10) Innehåll 1 Målsättning... 3 2 Ansvarsfördelning... 3 3 Förutsättningar... 3 3.1 Kommunens värdegrund... 3 3.2 Avsiktsförklaring Lönepolitik i Hällefors

Läs mer

Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation

Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation 1 (5) Riktlinje för yrkestitel och AID, arbetsidentifikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Personal- och organisationsutskottet (2014-09-24 49 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.:

Läs mer

C-salen Växjö Kommun, Västra Esplanaden 18. Datum och tid Onsdagen den 27 augusti 2014 Klockan 16:00 17:30

C-salen Växjö Kommun, Västra Esplanaden 18. Datum och tid Onsdagen den 27 augusti 2014 Klockan 16:00 17:30 Plats C-salen Växjö Kommun, Västra Esplanaden 18 Datum och tid Onsdagen den 27 augusti 2014 Klockan 16:00 17:30 Närvarande Benny Johansson, ordförande Rose-Marie Holmqvist, vice ordförande Gudrun Rydh,

Läs mer

PM nr 1 inför löneöversyn 2015

PM nr 1 inför löneöversyn 2015 KUB1000, v2.0, 2012-05-23 PM nr 1 inför löneöversyn 2015 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2015. Varje förvaltningschef och HR

Läs mer

Karin Frisk (S) Berit Hallen (M) Tony Karlsson (S) Personalchef Mikael Brånn, handläggare Karin Rytter, personalspecialist Håkan Sundqvist

Karin Frisk (S) Berit Hallen (M) Tony Karlsson (S) Personalchef Mikael Brånn, handläggare Karin Rytter, personalspecialist Håkan Sundqvist _.. ' 1\atrineholms konzinun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum PERSONALUTSKOTTET 2013-09-11 1 Blad Plats och tid Atelj en, klockan 13.15 13.45 Beslutande Pat Werner (S) Johan Hartman (M) Anneli

Läs mer

Sigvard Andersson (FP) Christina Nilsson (KD) Lars-Olof Laxrot (V), kl. 13:30-14:45 51-58

Sigvard Andersson (FP) Christina Nilsson (KD) Lars-Olof Laxrot (V), kl. 13:30-14:45 51-58 SAMMANTRÄDE Socialnämndens arbetsutskott PLATS OCH TID Stadshuset, lokal Kasen kl. 13:30-15:30 LEDAMÖTER SNAU SNAU-I Elving Andersson (C), ordförande Said Olsson (M), 1:e vice ordförande Stefan Skoglund

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-01-21

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden 2015-01-21 Tid och plats Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Samlingssalen Galaxen, Växjö stadsbibliotek, Västra Esplanaden 7 Växjö, klockan 14.00-16.00 Eva Johansson

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen

Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen 1 Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen Datum: Måndagen den 13 juli 2015 Plats och tid: Astrakanen, kl. 09:00 Ärendemening Handläggare Beslutsinstans Upprop 1. Val av justeringsperson KS 2 2. Godkännande

Läs mer

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 2013-04-08 1(10) Plats och tid Beslutande Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 Ewa-May karlsson, (c), ordförande Tomas Nilssson, (m) Mathias Haglund,

Läs mer

A-salen, Växjö kommun. Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

A-salen, Växjö kommun. Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen, Växjö kommun Tid Kl. 10:00-10.30 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Justering Justerare Plats och tid Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Närvarande: För arbetsgivaren: Anders Pettersson Victoria Ödlund (2014-12-09) Patrik Kjällgren (2014-12-17) För arbetstagarna:

Läs mer

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-05-27 1 (12) Personalutskottet

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-05-27 1 (12) Personalutskottet 2014-05-27 1 (12) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum B, tisdagen den 27 maj 2014, kl. 13.00 14.45 Ledamöter Tjänstgörandeersättare Övriga närvarande Yoomi Renström (S), ordförande Håkan Englund

Läs mer

I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL PERSONALUTSKOTTET 2013-10-16 1 Plats och tid Atelj en klockan 13.15 14.15 Beslutande Pat Werner (S) Johan Hartman (M) Anneli Hedberg (S) Inger Fredriksson (C)

Läs mer

Förtydliganden och tillägg till AID 2013-11-30

Förtydliganden och tillägg till AID 2013-11-30 Förtydliganden och tillägg till AID 2013-11-30 Innehåll 1. Övergripande... 3 1.1 Mestkriteriet... 3 1.2 Projektledare... 4 2. Organisation... 4 3. Tillfälligt anställda... 5 4. Kodning av politiskt tillsatta

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-03-03 1 (9) Personalutskottet Yoomi Renström (S), ordförande Mikael Jonsson (M) Björn Mårtensson (C) Jennie Forsblom (KD)

g SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-03-03 1 (9) Personalutskottet Yoomi Renström (S), ordförande Mikael Jonsson (M) Björn Mårtensson (C) Jennie Forsblom (KD) 2015-03-03 1 (9) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum B, tisdag 3 mars 2015, kl. 13.00-15.00. Ledamöter Tjänstgörandeersättare Övriga närvarande Yoomi Renström (S), ordförande Mikael Jonsson (M)

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-02-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-02-11 Plats B-salen Tid Kl. 14:00 17:00 Beslutande Ledamöter Carl-Olof Bengtsson (S) Sven Pehrson (C) Marita Bengtsson (MP) Peter Bengtsson (S) Eva R Ericsson (FP) Carl Geijer (M) Ann-Mari Häggsgård (S) Magnus

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-03-25

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-03-25 Plats B-salen Tid Kl. 14:00 17:00 Beslutande Ledamöter Elsa Jönsson (S) Sven Pehrson (C) Marita Bengtsson (MP) Peter Bengtsson (S) Carl Geijer (M) Magnus Jisborg (M) Kjell Jönsson (V) Bertil Olsson (KD)

Läs mer

-~~~~ SALA KOMMUN. Lönekartläggning 2014 i Sala kommun

-~~~~ SALA KOMMUN. Lönekartläggning 2014 i Sala kommun Dilagu KS 2015/102/1 -~~~~ KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Lars-Göran Carlsson Kommunstyrelsen 1(2) 2015-04-24 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2n1S -n,- 1 2 Oiarienr 2.0/t{ /...,00/Aklbilaga

Läs mer

Förtydliganden av arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13

Förtydliganden av arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Förtydliganden av arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 1 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1. Syftet med dokumentet Förtydliganden... 3 1.2. Kort om AID... 3 1.3. Det löpande arbetet med AID-kodning... 3 1.4.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2007-08-27

Sammanträdesdatum 2007-08-27 1 (10) Plats och tid för sammanträdet ande Ånge kommunkontor, personal- och ekonomienheten, måndag den 27 augusti 2007, kl 08.30-12.00 Stiven Wiklund, ordförande (s) Jan-Eric Berglund (v) Björn Magnusson

Läs mer

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret Personalkontoret Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4 1 Inledning Kommunen är en arbetsgivare med en gemensam personal- och lönepolitik. Lönepolitiken är en del av kommunens

Läs mer

Christina Höij (m), 11-19 Rolf Antonsson (m), 11-19 Inger Eckert (kd) Ingrid Högman (kd) Stephan Karlsson (s), 11-19

Christina Höij (m), 11-19 Rolf Antonsson (m), 11-19 Inger Eckert (kd) Ingrid Högman (kd) Stephan Karlsson (s), 11-19 11-22 Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 13.00 17.15. Beslutande Närvarande ersättare Kristina Frigert (m), ordförande Göran Fahlgren (m), 2:e vice ordförande Lasse Andersson (m) Daniel

Läs mer

Sven-Olov Axelsson (S), ordförande Ingegerd Bennysson (S), 1:e vice ordförande Maria Nyberg (V) Pia Renman (M) Anneli Lyckeborn (FP)

Sven-Olov Axelsson (S), ordförande Ingegerd Bennysson (S), 1:e vice ordförande Maria Nyberg (V) Pia Renman (M) Anneli Lyckeborn (FP) Sammanträdesprotokoll 1 (9) Plats och tid Beslutande Övriga deltagande Måndagen den 24 februari 2014 i Kommunstyrelsens sessionssal, klockan 13:00-16:15 Sammanträdet ajournerades klockan 13:50-14:10 Sven-Olov

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (7) Sammanträdesrum Önnerup, Kommunhuset i Lomma

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (7) Sammanträdesrum Önnerup, Kommunhuset i Lomma Sammanträdesdatum s. 1 (7) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-05-29 Plats Sammanträdesrum Önnerup, Kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 29 maj 2013, kl. 08.00-12.10 Beslutande Anders Berngarn (M) Christian

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida 1/10 Plats och tid Kommunhuset, lokal Strået kl. 13.30 14.30 Beslutande Övriga deltagare Birgitta Jönsson (S), ordf Gunnar Bengtsson (S) Christer Laurell (C), vice ordf Charlotte Wachtmeister (M)

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Utses att justera: Åke Almqvist (M) Ing-Britt Andersson (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Utses att justera: Åke Almqvist (M) Ing-Britt Andersson (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsen 2011-02-07 1 (15) Plats och tid: Kommunkontoret, Kisa 2011-02-07 klockan 10.00 16.00 Beslutande: Anders Ljung (C), ordförande Jan-Olof Andersson (C) Markus Hall (MP) Göran Lindgren (M)

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-08-19

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunens revisorer 2015-08-19 Plats B-salen Tid Kl. 14:00 17:00 Beslutande Ledamöter Carl-Olof Bengtsson (S) Sven Pehrson (C) Marita Bengtsson (MP) Peter Bengtsson (S) Eva R Ericsson (FP) Carl Geijer (M) Ann-Mari Häggsgård (S) Magnus

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Värdshuset 17 rum och kök i Harmånger Tisdag 2 december 2014 kl. 10:00 12:00

Värdshuset 17 rum och kök i Harmånger Tisdag 2 december 2014 kl. 10:00 12:00 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (9) Sida Plats och tid Värdshuset 17 rum och kök i Harmånger Tisdag 2 december 2014 kl. 10:00 12:00 Beslutande Stig Eng (C) Bengt-Ola Olsson

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-02 Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunstyrelsen Dokumentnamn Riktlinjer för hantering

Läs mer

Kommunstyrelsen 2012-09-27. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05. Lars-Åke Gustavsson

Kommunstyrelsen 2012-09-27. Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05. Lars-Åke Gustavsson 1 Plats och tid Kommunhuset, Henån, s-rum 1 2012-09-27 17:30-18:05 Beslutande Bengt Torstensson Lotta Husberg Kerstin Gadde Veronica Almroth Claes Nordevik Hans Pernervik Els-Marie Ragnar Bo Andersson

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6)

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Plats och tid: Kommunkontoret, Astrakanen, klockan 17.30-17.35 Beslutande: Anette Åkesson (m) ordförande Bertil Mattsson (bp) Rune Andersson (c), tjg.ers. för Kurt Nilsson

Läs mer

A-salen, kommunhuset. Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) René Jaramillo (KD) Åsa Karlsson Björkmarker (S)

A-salen, kommunhuset. Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V) René Jaramillo (KD) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Plats A-salen, kommunhuset Tid Kl. 10:00 11:00 Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Tjänstemän Övriga Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt

Läs mer

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S)

Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson (C), vice ordförande Lisa Andersson (M) Ulrika Landergren (FP) Eva Borg (S) KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid sammanträde Kungsbackarummet, stadshuset Klockan 08:30-12:05 ajournering 10-10:15 Beslutande Ledamöter Hans Forsberg (M), ordförande Fredrik Hansson

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas

Läs mer

ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott

ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott ÖRKELLJUNGA KOMMUN Kommunstyrelsens personalutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2012-02-15 Sida 1 Plats och tid Kommunkontoret, Örkelljunga, onsdagen den 15 februari, 2012, klockan 08.30-12.00 Beslutande Carina

Läs mer

2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.

2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet. GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 10 2006-11-07 Sid 1 (5) LÖNEPOLICY Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2006-11-07, 188 Giltighet: 2006-11-07 och tills vidare Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare Justeringens plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum kl. 12.00 15.30 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) tjg

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 9-18

Sammanträdesprotokoll 9-18 Sammanträdesprotokoll 9-18 Sammanträde med Skultuna kommundelsnämnd Sammanträdesdatum Onsdagen den 25 februari 2009 Plats och tid Skultunagården kl. 16:00-17:15 Närvarande ledamöter Ordförande Sven Svensson

Läs mer

Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge. Samtliga bilagor har skickats ut i samband med kommunstyrelsens kallelse

Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge. Samtliga bilagor har skickats ut i samband med kommunstyrelsens kallelse Kallelse/föredragningslista Kungörelse 2014-10-01 Kommunfullmäktige Tid 2014-10-13, kl. 19:00 Plats Bilagor Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge Samtliga bilagor har skickats ut

Läs mer

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN 1 LÖNEPOLITIK för UMEÅ KOMMUN MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Umeå kommun ska ha en samlad och gemensam lönepolitik för alla kommunens anställda - vara en arbetsgivare. Utvecklingen mot en decentraliserad organisation

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Ekonomi- och personalutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Fredrik Löfqvist, kommunchef Karolina Larsson, nämndsekreterare, ej 49

Ekonomi- och personalutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Fredrik Löfqvist, kommunchef Karolina Larsson, nämndsekreterare, ej 49 Sida 1 Plats och tid Kommunhuset, lokal Strået, kl 15.00 16.10. Beslutande Torbjörn Ekelund (FP), ordförande Anette Hallberg (S), tjänstgörande ersättare för Birgitta Jönsson (S) Christer Laurell (C) Ej

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan. Eva Olsson (fp) ers f Kenneth Carlsson (fp) Rune Månsson (s) Magnus Malm (m)

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan. Eva Olsson (fp) ers f Kenneth Carlsson (fp) Rune Månsson (s) Magnus Malm (m) 1(1) Plats och tid: 13.00 16.30 Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 6 oktober 2004, klockan Beslutande: Närvarande ej tjänstgörande ersättare Olle Hagström Bo Johansson Zaid Långström (s) ordf Ann Marie

Läs mer