Resvanor i Lomma kommun - en kartläggning av resande under 2007

Transkript

1 Resvanor i Lomma kommun - en kartläggning av resande under 2007

2 Foto framsida: Jesper Molin/Bildarkivet.se Mikael Svensson/Bildarkivet.se Ulrika Ström/Lomma kommun

3 Förord Under hösten 2007 genomfördes en omfattande resvaneundersökning i hela Skåne, Resvanor Syd Syfte med undersökningen var att kartlägga hur man reser i Skåne och vilka förutsättningar befolkningen har för olika färdsätt (Resvanor Syd 2007). Detta för att få en bild över resandet inom och mellan de skånska kommunerna. Resvaneundersökningen var ett samverkansprojekt och bakom projektet stod Lomma kommun tillsammans med 23 andra skånska kommuner, Banverket, Vägverket, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län samt Skånetrafiken. På uppdrag av finansiärerna utförde och sammanställde sedan Trivector Traffic AB resvaneundersökningen. Rapporten färdigställdes under våren 2008 och kom intressenterna tillhanda under slutet av maj. I och med Resvanor Syd 2007 så skapades en resvanedatabas över alla Skånes kommuner. Databasen bygger på de enkätsvar som inkom under undersökningen och den ger enskilda intressenter möjlighet att genomföra egna undersökningar utifrån intresse och område. Av de skånska kommunerna som deltog i resvaneundersökningen så hade Lomma kommun den högsta svarsfrekvensen av alla. Lomma kommun har därför valt att ta tillvara på denna möjlighet som resvanedatabasen utgör för att kartlägga resvanorna bland kommunens invånare. På uppdrag av Lomma kommuns planeringsenhet har en undersökning genomförts och sammanställts till denna rapport. Genom gott samarbete med Skånetrafiken har de statistiska analyserna i rapporten kunnat genomföras på Skånetrafiken kontor i Lund. Christine Olofsson Lomma, juli

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE MATERIAL OCH METOD DEFINITIONER AV VARIABLER I UNDERSÖKNINGEN RAPPORTENS DISPOSITION LOMMA KOMMUN BILTRAFIK BUSSTRAFIK CYKEL- OCH GÅNGTRAFIK KOMMUNINVÅNARNAS RESVANOR HUVUDSAKLIGT FÄRDMEDEL ÄRENDE MED RESAN RESVANOR INOM KOMMUNENS GRÄNSER FÄRDMEDEL OCH ÄRENDE RESOR LOMMA BJÄRRED RESOR INOM LOMMA TÄTORT RESOR INOM BJÄRRED TÄTORT UTPENDLING FRÅN LOMMA KOMMUN FÄRDSÄTT OCH ÄRENDE ARBETSUTPENDLING ÖVRIG UTPENDLING INPENDLING TILL LOMMA KOMMUN FÄRDSÄTT OCH ÄRENDE ARBETSINPENDLING ÖVRIG INPENDLING HEMRESOR ALNARP UT- OCH INPENDLING TILL ALNARP SLUTORD FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER REFERENSER

5 1. Inledning Lomma kommun är belägen i sydvästra Skåne vid Öresundskusten, med städer som Lund, Malmö och Köpenhamn i en nära omgivning. Vilket innebär närhet till både en storstadsregions arbetsmarkand, ett stort utbud av kultur och nöjen samt universitet och högskola. Med gräns till fem skånska kommuner, Malmö, Burlöv, Staffanstorp, Lund och Kävlinge har Lomma kommun ett attraktivt läge för dem som vill bo i en mindre kustnära kommun och samtidigt ha möjlighet att arbeta utanför kommungränsen. Under de senaste tio åren har arbetsutpendlingen från Lomma legat stadigt över 70 procent bland den förvärvsarbetande befolkningen. Lomma betecknas som en pendlingskommun. Resmöjligheterna till och från kommunen samt inom kommunen till diverse serviceinrättningar och fritidsaktiviteter är därför oerhört viktiga att kartlägga inför kommunens fortsatta expandering och utveckling. 1.1 Syfte Resande av olika slag präglar i allra högsta grad människors vardagsliv och genom en kartläggning av människors resvanor så skapas underlag för framtida samhällsplanering. Denna undersökning är tänkt att ge en bild av resandet inom Lomma kommun samt resandet till och från kommunen. Det är viktigt för kommunen att skaffa sig kunskap om kommuninvånarnas resvanor så att deras behov och vanor tas i beaktande och används som underlag i det framtida planeringsarbetet i kommunen, både med avseende på trafiklösningar, på kollektivtrafik och på bebyggelse. Syftet med denna rapport är således att kartlägga resvanorna bland invånarna i Lomma kommun, främst med fokus på vilka färdmedel kommuninvånarna använder sig av, i vilket ärende som resorna inom kommunen och från kommunen görs samt vart man reser. Undersökningen ska även synliggöra vad i Lomma kommun som attraherar andra än de redan boende att resa till kommunen, vilket färdsätt som används för resor till Lomma kommun och vilka det är som gör dessa resor. 1.2 Material och metod Undersökningen baseras på den statistik som samlades in av Trivector Traffic i samband med Resvanor Syd I resvaneundersökningen hade Lomma kommun den högsta svarsfrekvensen av alla skånska kommuner. 55 procent av de tillfrågade invånarna i Lomma kommun svarade på resvaneenkäten, medan den totala svarsfrekvensen för hela Skåne var 46 procent. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av kommunens invånare mellan år. Den höga svarsfrekvensen från Lomma kommun innebär att det finns ett bra underlag för en fördjupad undersökning av resvanorna i kommun. Samtidigt är det statistiken som -4 -

6 begränsar undersökningarna i denna rapport. För information om tillvägagångssätt vid insamlingen av den statistiska data som undersökningen baseras på hänvisas rapporten till Resvanor Syd Statistiken som undersökningen bygger på samlades in genom en enkätundersökning och en resedagbok där respondenterna under en förutbestämd dag skulle notera sitt resande. Undersökningen genomfördes under två ordinarie mätveckor, vecka 42 och 43, det vill säga i mitten och slutet av oktober Därutöver var vecka 45 en påminnelsevecka. Trivector Traffic uppger att de noterade vädret under dessa veckor och anger att det var klart väder och temperaturen låg på mellan två till fem grader varje morgon. Tidpunkten för insamlingen av data kan givetvis ha betydelse för resultatet i denna rapport och detta är något som är viktigt att vara medvetna om. Bland annat så är det vanligare att människor väljer cykel eller en promenad vid förflyttning under sommarhalvåret då vädret är lite varmare. Dessutom är Lomma kommun en attraktiv kommun på sommaren för ett stort antal inresande badgäster, vilket inte visar sig i statistiken på grund av valet av mätveckor. Den insamlade datan har analyserats med statistikdatabasprogrammet Statistical Package och Social Science (SPSS). I de statistiska analyserna har en viktningsvariabel använts, skapad av Trivector Traffic, för att justera en eventuell snedfördelning bland dem som svarat på enkäten. Genom viktning kompenseras en över- eller underrepresentation i efterhand så att de som svarar på enkäten bättre speglar de verkliga förhållandena som råder i kommunen. Dock bör man vara medveten om att viktningen påverkar precisionen i resultatet, vilket marginellt kan leda till ett missvisande resultat i slutänden, men då rapporten endast redogör för procentsatser så är detta inte något större problem. Trivectors viktningsvariabel tar hänsyn till de svarandes kön, ålder och undersökningsområde. Samtliga analyser i denna undersökning är genomförda med viktade värden. 1.3 Definitioner av variabler i undersökningen Rapporten bygger på en mängd olika variabler som undersöks i syfte att kartlägga resvanorna i Lomma kommun under Denna undersökning bygger på samma variabler som använts i Resvanor Syd Några av variablerna kräver en närmare genomgång för att skapa en förståelse för de undersökningar som gjorts. Vid analys om färdmedel så är det huvudfärdmedlet med resan som detta syftar på. Trivector har gjort en rangordning av färdmedel för att ett huvudfärdmedel ska kunna utses per resa. Samma rangordning används i denna rapport. Rangordningen är som följer: 1. Flyg 2. Tåg 3. Färdtjänst 4. Buss 5. Taxi 6. Bil som förare 7. Bil som passagerare -5 -

7 8. Moped/MC 9. Cykel 10. Till fots Detta innebär exempelvis att på vissa ställen i rapporten så synliggörs tåget som ett huvudfärdmedel, trots att det inte finns någon persontågstrafik i Lomma kommun. Detta beror således på att under själva resan så har tåg använts som färdmedel och om de övriga färdsätten som använts har lägre ranking än tåget så blir tåget huvudfärdmedel oberoende längden på sträckan som man färdats med respektive färdmedel. Likaså räknas bussen som huvudfärdmedel om någon tagit bilen till busstationen och sedan tagit bussen den sista biten av resan för att exempelvis slippa parkeringsbekymmer. I rapporten liksom i Resvanor Syd 2007 har dessutom flera färdmedel slagits ihop för att klasserna inte ska bli för många och antalet resor i varje kategori ska bli för få för att något statistiskt säkerställt resultat ska vara möjligt att få fram. Huvudfärdmedel bil kan således innebära att man både varit förare i bilen men även passagerare. När det står annat så innebär detta att resan genomförts med antingen flyg, färdtjänst, taxi eller moped/mc. Liknande sammanslagning har även genomförts när det handlar om ärendet med resan. Flera grupper har slagits ihop till färre. Där det är betydelsefullt har dock dessa klasser splittrats igen för att synliggöra de eventuella skillnaderna som finns. I delar av denna rapport har kategorin hemresor dessutom helt uteslutits som ärende, och endats noterats som fotnot. Detta på grund av att hemresorna upptar en stor del av det totala resandet och då alla förr eller senare reser till sitt hem så anses inte denna variabel lika intressant som de övriga. I kapitel sex har hemresvariabeln istället fått ett eget avsnitt då det anses vara relevant att synliggöra hemresorna i analysen om inpendlingen till kommunen. 1.4 Rapportens disposition I nästkommande kapitel så beskrivs kort situationen i Lomma kommun med fokus på de möjligheter som finns för att förflytta sig med olika färdsätt. Detta för att det är viktigt att förstå den nuvarande situationen i kommunen i relation till de resultat som presenteras i undersökningen. I kapitel tre belyses generellt resvanorna bland invånarna i Lomma kommun, medan kapitel fyra synliggörs resvanorna inom kommunen och även specifikt mellan samt inom tätorterna Bjärred och Lomma. Kapitel fem fokuserar på utpendlingen från kommunen, framförallt är det arbetspendlingen som behandlas. Följade kapitel belyser inpendlingen till kommunen och då bland annat vilka ärenden som icke boende i Lomma kommun har till kommunen förutom i arbetssyfte. Kapitel sju handlar om området Alnarp och den ut- och inpendling som sker dit av främst förvärvsarbetande och studenter. I sista kapitlet kommer resultaten av undersökningen kortfattat diskuteras och sammanfattas. Förslag på framtida studier som skulle kunna vara intressanta för kommunen att genomföra kommer även att presenteras och motiveras. -6 -

8 2. Lomma kommun Lomma kommun är en expansiv kommun, det märks inte minst på de senaste årens befolkningsökning i kommunen. I december 2007 hade Lomma kommun för första gången ett invånarantal på över Figur 2.1 Befolkningsutvecklingen i Lomma kommun från år 1989 till Främst är det i tätorterna Bjärred och Lomma i Lomma kommun som de flesta invånare valt att bosätta sig. Drygt 93 procent av invånarna i kommunen bor i någon av de två tätorterna, vilket också indikerar orternas betydelse i kommunen. Övriga kommuninvånare är bosatta i den mindre tätorten Flädie, i någon av byarna Fjelie, Önnerup, Lilla Lomma, Alnarp eller ute på landsbygden. Antalet arbetstillfällen i kommunen uppgick år 2006 till stycken medan den förvärvsarbetande befolkningen i kommunen samma år var drygt det dubbla. Många boende i Lomma kommun arbetar således utanför kommunens gränser och detta innebär att kommunikationsmöjligheterna till och från kommunen är väldigt betydelsefulla för att kommunen ska vara en attraktiv boendekommun. Även resor -7 -

9 inom en kommun är viktiga för att underlätta för befolkningens vardagliga ärenden och deras möjlighet att på ett enkelt sätt exempelvis kunna utnyttja den service som finns inom kommunen. De främsta färdmedlen för förflyttningar inom samt in och ut ur kommunen är bil, buss, cykel och promenader. Någon persontågtrafik finns inte i kommunen. Lommabanan som går tvärs genom kommunen trafikeras endast av godståg. Eventuell framtida persontrafik på järnvägen beräknas starta tidigast år Biltrafik För att ta sig med bil från Lomma kommun till Malmö kör man enklast och snabbast motorvägen (E6). Avståndet mellan Bjärred och Malmö är 15 kilometer medan det mellan Lomma och Malmö är 8 kilometer. Att köra till Malmö tar mellan minuter. Väljer man att köra E6:an norrut kommer man till Landskrona och sedan till Helsingborg. Både från Lomma och Bjärred är det 10 kilometer till Lund, dit man smidigast med bil tar sig via väg 103 respektive 16, två 90-vägar, vilket tar cirka 15 minuter. På vägarna inom kommunen är körhastigheten 70 eller 50 kilometer i timmen. För att förbättra trafiksäkerheten i kommunen har även ett antal 30-zoner införts i det lokala gatunätet. 2.2 Busstrafik I dagsläget har Skånetrafiken fem olika regionala busslinjer som går till och från Lomma kommun. Dessutom finns det en linje, 135, som med förbeställd taxi trafikerar sträckan Lomma busstation Lomma kyrka (se figur 2.1 för alla busslinjer i Lomma kommun). Mellan Lomma kommun och Lund går två olika bussar. Linje 137, Pendeln, trafikerar sträckan Bjärred Lund (via Fjelie och Flädie). Pendeln avgår under högtrafik på morgonen var tionde minut och på eftermiddagen fyra gånger i timmen. Övrig tid avgår bussen 1-2 ggr i timmen. Vissa av bussavgångarna kör inom Flädie, medan andra kör strax utanför samhället. Linje 139 Lomma Lund trafikeras vanligtvis 1-2 gånger i timmen, men under högtrafik är turtätheten lite högre. Restiden med buss mellan både Bjärred och Lomma till Lund är cirka minuter. Till och från Malmö till Lomma kommun går tre busslinjer. Linje 133 trafikerar sträckan Lomma Alnarp Malmö Centralstation. Denna linje körs enbart på vardagar med en turtäthet på mellan 1-2 avgångar i timmen. Resan mellan Lomma och Malmö C tar cirka 25 minuter. De övriga två busslinjerna från kommunen till Malmö körs via Bjärred. Linje 132 avgår en gång i timmen och trafikerar sträckan Landskrona Löddeköpinge Bjärred Lomma Malmö (via Borgeby och Habo Ljung). Från Bjärred till Värnhem i Malmö tar resan cirka 40 minuter och från Lomma drygt 30 minuter. Reser man med samma linje norrut till Landskrona tar det mellan minuter från Lomma kommun. Sträckan Hänkelstorp Löddeköpinge Bjärred Malmö trafikeras av linjer 134. Bussen avgår 1-2 gånger i timmen och -8 -

10 direkt från Bjärred till Värnehem i Malmö tar det 25 minuter. Åker man norrut från Bjärred till Hänklestorp tar det cirka 20 minuter. Vissa av turerna för linje 139 från Lund respektive alla turer på linje 133 från Malmö skyltar om på Lomma busstation. Bussarna från Malmö fortsätter som linje 139 mot Lund och bussarna från Lund fortsätter som linje 133 till Malmö. På så sätt är det möjligt att åka från Lund till Alnarp utan att behöva byta buss. -9 -

11 Figur 2.1 Regionbussarnas sträckning i Lomma kommun. 2.3 Cykel- och gångtrafik Inom Lomma kommun finns bland annat gång- och cykelbanor mellan de större tätorterna Lomma och Bjärred. På delar av denna stäcka finns nu en ny gång- och cykelväg som stod klar den 1 maj i år. Från Bjärred går en gång- och cykelbanan till Lund via Flädie och Fjelie. Söderut från Lomma går en gång- och cykelbana till Malmö via Arlöv och en annan via Alnarp till Åkarp. Från Lomma finns även en gång- och cykelbana till Lund via Värpinge. Vid en träff med LommaPanelen i maj framkom åsikter till kommunen om att det är smått problematiskt att cykla i Lomma tätort då man upplever att cykelvägarna slutar tvärt när man kommer in i tätorten och på grund av detta är det svårt att hitta

12 3. Kommuninvånarnas resvanor En resa i denna rapport innebär en förflyttning från en plats till en annan för att vid målets slut uträtta något slags ärende. En resa är med andra ord inte en joggingrunda eller en biltur där inget ärende uträttas och där startpunkten och målpunkten är densamma. I genomsnitt gör skåningarna 2,8 resor per dag enligt Resvanor Syd 2007 (2008:39). Med en befolkning på drygt personer, varav cirka personer är mellan år vilket var åldern på dem som ingick i resvaneundersökningen, så innebär detta cirka resor om dagen för invånarna i Lomma kommun. Invånarna i Lomma kommun är även de invånare i Skåne som i genomsnitt reser sammanlagt längst per dag, 92 kilometer (Resvanor Syd :46). Lomma ligger även i topp bland de kommuner vars invånare har den längsta genomsnittliga reslängden per resa under vardagar, 26 kilometer. Dock finns det givetvis stor variation av reslängd bland kommunens invånare vilket är viktigt att vara medveten om. (Resvanor Syd :48) Detta indikerar vilken betydelse resandet har för en människas vardag och vikten av att kartlägga kommuninvånarnas resvanor inför framtida planeringsinsatser. I detta kapitel kommer det generella resandet bland invånarna i Lomma kommun att synliggöras. 3.1 Huvudsakligt färdmedel Generellt sett, oberoende vart resan går eller av vilken anledning som resan görs, så används bilen i väldigt stor utsträckning som huvudsakligt färdmedel bland invånarna i Lomma kommun, se figur

13 Närmare 70 procent av resorna som görs under en vecka av kommuninvånarna i Lomma är bilresor. Drygt 10 procent av resorna sker med buss som huvudsakligt färdmedel och lika stor andel med cykel. Andelen tågresor som genomförs av befolkningen i Lomma kommun är låg, men detta beror med stor säkerhet på att det inte finns någon persontågstrafik i själva kommunen. En förklaring till att bilen används så mycket för resandet bland kommunens invånare kan vara den stora tillgången till bil som råder i kommunen. Bland de kommuninvånare som svarat på enkäten, vilket kan anses vara ett genomsnitt av den totala befolkningen, så var det endast 2,5 procent som uppgav att de bodde i ett hushåll utan tillgång till bil. Det innebär att 97,5 procent av hushållen i Lomma kommun har tillgång till minst en bil (inklusive leasingbilar och förmånsbilar). 51,5 procent uppger att de har tillgång till två bilar medan 10 procent av hushållen i kommunen har tillgång till tre eller fler bilar. Stor tillgång till bil kan vi anta innebär större nyttjande av bilen som färdmedel, trots att kommunikationerna till närliggande kommuner med buss är bra och att kommunen är så pass liten till ytan att det snabbt och enkelt går att cykla mellan de större tätorterna och byarna. Oberoende om det är helg eller vardag så är bilen det främsta färdmedlet för invånarna i Lomma kommun (se figur 3.2). Det finns en tendens att bilen används mer på helgen medan andelen som använder buss och cykel som huvudfärdmedel under vardagarna är större än på helgerna. Detta kan möjligtvis förklaras med att arbetspendling och pendling till studier och liknande sker till stor del på vardagarna, vilket kan bidra till att bussresorna är färre på helgen. Dessutom är bussavgångarna från och till kommunen samt inom kommunen färre under helgerna än vad den är på vardagarna vilket kan ha viss påverkan på valet av färdmedel

14 Bilen både dominerar som kvinnornas (62 procent) och männens (74 procent) val av huvudfärdmedel i förhållande till de andra färdmedlen. Kvinnorna förflyttar sig även till viss del med buss, cykel eller till fots. Dessa färdsätt används även av männen men i lägre grad i förhållande till övriga färdmedel i jämförelse med kvinnorna. Bilen dominerar även som huvudsakligt färdmedel i förhållande till andra färdmedel bland alla åldersklasser förutom i den yngsta åldersklassen, år. Främst är det åldersklassen år som till störst andel använder bilen som huvudfärdmedel, se figur 3.3. I denna åldersklass är det endast drygt 1,5 procent av kommuninvånarna som inte har tillgång till minst en bil (inklusive leasingbilar och förmånsbilar). Att närmare 80 procent av alla resor som görs av personer i denna åldersklass sker med bil som huvudfärdmedel är kanske därför inte så anmärkningsvärt. I den yngsta åldersklassen är det istället bussen som är det huvudsakliga färdmedlet Detta kan förklaras med att över 80 procent i denna åldersklass saknar körkort. Även drygt 20 procent av resorna som genomförs av personer i åldersklassen år under en vecka sker med buss som huvudsakligt färdmedel

15 Även kommuninvånarnas huvudsakliga sysselsättning visar sig påverka valet av huvudsakligt färdmedel. Jämför vi sysselsättningen med åldersklassificeringen ovan så finns det flera likheter när det kommer till valet av huvudfärdmedel. 1 Bussen är studenternas främsta huvudfärdmedel (se figur 3.4). Flertalet studenter ingår i åldersklassen år där bussen också är det vanligaste huvudfärdmedlet. Liksom i ålderskategorin år så saknar många studenter (närmare 70 procent) körkort. Dessutom erhåller alla gymnasieelever som är mantalsskrivna i Lomma kommun ett särskilt gymnasiekort för buss för att ta sig till studieorten, detta då det i kommunen inte finns någon gymnasieskola. Detta har givetvis bidragit till att bussen är ett viktigt färdmedel för studenterna. Bland de förvärvsarbetande som är den sysselsättningskategori som använder bil som huvudfärdmedel mest av alla så är det egna hushållets tillgång till bil väldigt hög. Drygt 98 procent av de förvärvsarbetandes hushåll har tillgång till bil varav närmare 70 procent av hushållen har tillgång till minst två bilar (inklusive leasingbilar och förmånsbilar). De flesta som förvärvsarbetar kan vi anta är mellan år gamla och jämför vi resultatet för de förvärvsarbetande med åldersklasserna i figur 3.3 så ser man tydligt att bilen utan konkurrens utgör det huvudsakliga färdmedelet i dessa ålderklasser också, liksom bland de förvärvsarbetande. 11 De kategorier av huvudsaklig sysselsättning undersöks i denna rapport är studerande, förvärvsarbetande och pensionärer Sjukskriva, föräldralediga och arbetssökande samt kategorin annat (Trivectors kategorisering) har uteslutits i analysen då antalet i dessa respektive kategorier är så få att svaren inte är statistiskt hållbara att bygga en analys utifrån

16 Även pensionärerna väljer bilen som huvudsakligt färdsätt vid resande. Jämförs resultatet i figur 3.3 och 3.4 så ser man tydligt likheterna. Pensionär är man i regel om man är 65 år och äldre och i denna ålderskategori används bilen främst som huvudsakligt färdmedel. Pensionärerna reser även med cykel eller till fots, vilket även syns på ålderskategorin år i figur Ärende med resan Det finns en mängd olika anledningar till varför människor reser. Både tid och längd på resorna varierar beroende på färdmedel och ärendet med resan. Figur 3.5 ger oss en bild över anledningarna till de resor som människorna boendes i Lomma kommun genomför. 2 När kommuninvånarna i Lomma reser under en vecka så är drygt 35 procent av resorna sysselsättningsrelaterade resor, det vill säga tjänsteresor, resor till arbetet eller resor till skola/utbildning. Drygt en femtedel av resandet är inköpsresor, både inköp av livsmedel och andra sorters inköp. Att andelen av dessa ärenden är större än andelen andra ärenden under en vecka kan främst förklaras med att dessa ärenden i regel sker flera gånger i veckan. Både flertalet som förvärvsarbetar och studenter 2 Hemresorna är inte medräknade i sammanställningen över resans ärende i figur 3.5. Av det totala resandet som invånarna i Lomma kommun gör så utgör hemresor 40 procent av alla ärenden

17 reser till sina respektive sysselsättningar dagligen på vardagar. Även inköp, främst då livsmedelsinköp, är också något som människor brukligt brukar ägna sig åt vid ett flertal gånger i veckan. På grund av en högre frekvens av dessa sorters resor under en vecka så blir också andelen resor av dessa slag högre än exempelvis resor till vård, myndighet eller annan service som genomförs mer sällan. Det finns ett tydligt samband mellan val av huvudsakligt färdsätt för en resa och resans ärende. Bilen används som huvudfärdmedel främst av invånarna i Lomma kommun för resa till arbetet samt till inköpsresor. Många inköpsresor görs även till fots och med cykel. Inköpsresorna med cykel eller till fots tyder på att dessa inköp görs inom den egna kommunen, då avståndet inte är så långt. Medan inköp med bil görs när avstånden är längre och kan tänkas när mängden inköp är större. Bussen som huvudsakligt färdmedel används främst i resa till skola/utbildning och till arbetet, medan tåget används av dem som ska ta sig till arbetet. Troligtvis längre bort än till grannkommunerna då det gäller att ta sig till grannkommunerna för att överhuvudtaget kunna åka tåg

18 4. Resvanor inom kommunens gränser Lomma kommun har en landareal på 56 km², vilket gör den till en av de till ytan minsta kommunerna i Skåne. Detta innebär att resorna som görs inom kommunen är relativt korta till sin karaktär. Resandet inom kommunen är viktigt att kartlägga då förflyttningar i den egna kommunen är det som först och främst berörs av den kommunala planeringen. Detta kapitel fokuserar på kommuninvånarnas resor inom den egna kommunen. 4.1 Färdmedel och ärende Över 50 procent av alla resor inom kommunen under en vecka görs med bil. En stor andel av resorna i kommunen genomförs även med cykel och till fots, dock är det väldigt få resor med buss som huvudfärdmedel, se figur

19 Att 40 procent av samtliga resor inom kommunen under en vecka görs med cykel eller till fots är kan förklars med de relativt korta avstånd som råder inom kommunen. Det anmärkningsvärda är istället andelen resor som görs med bil som huvudfärdmedel inom kommunen. Som redan konstaterats i rapporten så är biltätheten i kommuen hög och detta bidrar med stor sannolikhet till ett större utnyttjade av bilen som färdmedel. Men en annan möjlig förklaring till bilresandet inom kommunen kan vara att vissa av resorna har en såkallad samordningseffekt, det vill säga att man samordnar sina resor och uträttar flera ärenden utan att resa hem emellan. Exempelvis kan det innebära att på väg hem med bilen från jobbet som är beläget i någon grannkommun så stannar man till och handlar mat i kommunen och sedan åker man vidare för att hämta upp barnen på förskolan innan man åker hem. Att andelen som använder buss som huvudsakligt färdmedel inom kommunen är låg kan tänkas bero på att avstånden inom kommunen inte är så pass långa att en bussresa är anses vara nödvändig. Inom kommunen finns ingen lokalbusstrafik utan det är bara regionbussar som trafikerar kommunen. De flesta linjer fungerar dock lite som lokalbussar inom kommunen med täta stopp främst inom tätorterna, samt möjlighet att resa mellan orterna i kommunen vilket gör resandet med buss till en möjlighet inom kommunen även om den inte utnyttjas så mycket. Ärendena med resorna varierar givetvis. De främsta anledningarna till resa inom kommunen under en vecka är för att hämta/lämna barn eller annan, inköp och -18 -

20 för att ägna sig åt motion eller föreningsverksamhet, se figur Figur 4.2 synliggör även vilket utbud som finns i kommunen av aktiviteter och service, och på vilket sätt kommuninvånarna väljer att utnyttja detta. Att arbetsresorna inom kommunen är relativt få förstärker bilden av Lomma kommun som en pendlingskommun med en stor arbetsutpendlingen. Även andelen resorna till vård, myndighet och service är få och detta kan förklara till att dessa ärenden inte är något som genomförs dagligen. 4.2 Resor Lomma Bjärred Lomma och Bjärred är de två största tätorterna i kommunen där de flesta av kommunens invånare bor och där det finns diverse utbud av service, skolor, idrottshallar och liknande. Undersökningen innehåller få redovisade resor mellan tätorterna, vilket innebär att det är svårt att säga något med statistik säkerhet om resandet mellan Lomma och Bjärred. Mycket tyder dock på att kommuninvånarna i väldigt hög grad väljer att köra bil vid resor mellan de båda orterna. Detta trots att buss 132 trafikerar sträckan med avgång en gång i timmen både under vardagar och under helger. Från Lomma busstation till Bjärred centrum tar det drygt en kvart med bussen. Dessutom finns det cykelbana hela vägen mellan de båda tätorterna. En gång- och cykelväg som under ett möte med LommaPanelen i maj 2008 fick beröm för att den var fin. 3 Hemresorna är ej medräknade. Dessa utgör annars närmare 50 procent av det totala resandet inom kommunen

21 4.3 Resor inom Lomma tätort Undersökningen tyder på att resorna inom Lomma tätort under en vecka genomförs till nästan 50 procent med bil som huvudfärdmedel. Nästan lika stor andel av resorna görs till fots eller med cykel, vilket synliggjorts i figur 4.3. Dock är antalet resor inom tätorten som registrerats i undersökningen så pass får att resultatet inte är statistiskt säkerställt. Det resultat som framkommit är trots allt intressant att synliggöra då det visar på att trots korta avstånd inom tätorten så väljer många bilen som färdmedel för att uträtta sina ärenden. De främsta anledningarna till resandet inom tätorten är att hämta/lämna barn/annan, motion/föreningsverksamhet samt inköp. Dessa ärenden görs både med bil och till fots eller med cykel. Valet av färdmedel kan tänkas bero på avstånd, om resan är en del av en samordningsresa där flera ärenden ska uträttas eller när det kommer till inköp, mängden inköp. 4.4 Resor inom Bjärred tätort Resmönstren inom Bjärreds tätort är nästan identiska med tendenserna inom Lomma tätort. Undersökningen tyder på att i Bjärred genomförs 44 procent av resorna under en vecka med bil som huvudsakligt färdmedel och sammanlagt drygt 50 procent cyklar eller går för att uträtta sina ärenden (se figur 4.4). Även antalet resor i Bjärred som registrerats i undersökningen är för få för att resultatet ska kunna vara statistiskt säkerställt

22 Inom Bjärred så är det främst resor för att hämta/lämna barn/annan, inköp, resor till arbete och resor till motion/föreningsverksamhet som är de främsta anledningarna för förflyttning. Samma ärenden är de som dominerar både de resor som genomförs med bil eller med cykel som huvudfärdmedel 5. Utpendling från Lomma kommun personer i Lomma kommun förvärvsarbetande under Samma år var arbetstillfällena i kommunen stycken, varav arbeten utfördes av personer som inte var boende i kommunen. Lägg där till att det i Lomma kommun inte finns någon gymnasieskola och det är tydligt att resandet till och från kommunen har väldigt stor betydelse för många av kommuninvånarnas vardagliga liv. I detta kapitel kommer utpendlingen från Lomma kommun att kartläggas lite närmare. Utpendlingen i denna rapport bygger på resor som de boende i Lomma kommun gör med start i kommunen och mål utanför kommunens gränser

23 5.1 Färdsätt och ärende Varje dag reser en stor andel kommuninvånare ut från Lomma kommun för att på annat håll genomföra diverse ärenden. Utpendlingen handlar både om resor till arbete och utbildning, men även om exempelvis inköpsresor och resor till nöje. Utpendlingen skiljer sig lite mellan de två tätorterna, Bjärred och Lomma, i avseendet på resornas mål. Från Bjärred går resorna främst till Lund, men även stor del av resorna går till Malmö. En påtaglig del av resorna gå även till Kävlinge och Helsingborg. Resorna med start i Lomma tätort har Malmö som främsta mål och sedan Lund. Över 75 procent av alla utpendlingsresor från Lomma kommun under en vecka genomförs med bilen som huvudfärdmedel. Att bilanvändningen är stor beror troligtvis på det det stora bilinnehavet som råder i kommunen och som redovisades i kapitel 3 samt att utpendling till annan kommun ofta innebär en längre förflyttning.. Väldigt få resor ut ur kommunen som sker med cykel och till fots, se figur 5.1. Att det är få som cyklar kan bero på att invånarna i Lomma kommun anser att det är för långt att använda dessa färdsätt för ärenden utanför kommungränsen. Troligtvis spelar även tidpunkten när undersökningen genomfördes en viss roll. Möjligheten att cykla till grannkommunerna är som tidigare nämnts möjligt tack vare att det finns cykelbanor till de större orterna i närheten. Närmare 20 procent använder bussen som huvudsakligt färdmedel för resor ut ur kommunen. Två tredjedelar av de som utpendlar med buss under en vecka är kvinnor. Främst är det ungdomar i åldern år och medelålders i åldern år som reser med buss. Över 50 procent av resorna ut ur kommunen med buss görs av förvärvsarbetande. Slutmålet med bussresorna vid utpendling från Lomma kommun -22 -

24 är främst Malmö och Lund. Utpendlingen med buss sker till stor del på morgonen med en topp runt klockan 7, vilket är samma tider som när tätheten på bussavgångarna är som intensivast till både Lund och Malmö. Att arbetsutpendlingen under en vecka är stor från Lomma kommun visas tydligt i figur 5.3. Över 40 procent av de utresor som görs från Lomma kommun under en vecka är arbetsresor. Lägg där till tjänsteresor och resor till skola/utbildning och resorna för att ta sig till sin huvudsakliga sysselsättning är närmare 55 procent av det totala andelen resor. Detta förstärker även bilden av Lomma kommun som en pendlingskommun där människor väljer att bosätta sig med möjligheten till arbete i annan kommun. Det finns ett tydligt samband mellan färdmedel och resans ärende när det handlar om utpendling. Vid resor till arbetet så används bilen som huvudfärdmedel i 75 procent av fallen medan 17 procent av resorna till arbetet är bussresor under en vecka. Det nästan motsatta är resultatet vid utpendlingsresor till skola/utbildning. 77 procent av resorna sker med buss som huvudfärdmedel till skola/utbildning medan 23 procent av resorna genomförs med bil. 5.2 Arbetsutpendling Arbetspendlingen utgör alltså en väldigt stor del av den totala utpendlingen från Lomma kommun och har så gjort under flertalet år. Antalet som utpendlar till sitt -23 -

25 arbete har konstant ökat sedan år 2001 då även befolkningen ökat. Figur 3.3 visar på den utveckling som skett från 1992 till De som arbetsutpendlar från Lomma kommun under en vecka gör det enligt undersökningen i första hand med bil som huvudsakligt färdmedel. 75 procent av arbetsresorna utanför kommunens gränser genomförs med bil, ett resultat som nästan är identiskt med resultatet i figur 5.1 som belyste val av huvudfärdmedel vid den totala utpendlingen från Lomma kommun. De kollektiva trafikmedlen i form av buss och tåg utgör cirka 20 procent av huvudfärdmedlen för resor från Lomma kommun till arbetsplatsen utanför kommunen under en vecka, se figur procent av arbetsresorna genomförs med cykel som huvudfärdmedel. Målet med cykelresorna är främst Lund, Malmö och Kävlinge, dock är antalet cykelresor för får för att det ska vara möjligt att uttala sig om detta med statistisk säkerhet. 4 Att tåget räknas som huvudfärdmedel vid utpendling från Lomma trots att det inte finns någon passagerartrafik med tåg i Lomma kommun beror på att någon del av resan till arbetet utanför kommunen har genomförts med tåg

26 Undersökningen visar att arbetspendlingen med bil från Lomma kommun sker främst till Malmö och Lund. Viss arbetsutpendling med bil sker även till kommunerna Kävlinge, Burlöv, Landskrona och Helsingborg. Detta överensstämmer med den statistik som kommunen redan har gällande vilka som är de främsta utpendlingskommunerna. Arbetspendlingen med bil från Lomma kommun till Malmö och Lund sker främst på morgonen mellan klockan 6-9, se figur 5.6. Under samma tidpunkt som arbetsutpendlingen med bil är som störst går exempelvis bussarna i högtrafik vilket innebär ibland upp till sex avgångar i timmen på vissa busslinjer. Frågan är därför varför så många i Lomma kommun väljer att använda bilen som huvudfärdmedel när de reser till sin arbetsplats och inte de kollektiva färdmedel som finns att tillgå? -25 -

27 5.3 Övrig utpendling Förutom arbetsutpendlingen så är inköpsresor en stor anledning till varför invånarna i Lomma kommun reser ut från kommunen, se figur 5.1. Av de inköp som görs så är det till viss del livsmedelsinköp som görs utanför kommunen men den största delen är andra inköp av olika slag. Undersökningen visar att dessa inköp i hög grad görs i grannkommunerna Kävlinge, Lund, Burlöv och Malmö. Både Kävlinge och Burlöv har stora shoppingcenter i form av Center Syd och Burlöv Center. Malmö och Lund har både shoppingcenter och ett rikt utbud av diverse butiker i städerna. Att invånarna i Lomma kommun väljer att resa till dessa kommuner för inköp är därför inte så anmärkningsvärt, med tanke på att det i kommunen inte finns liknande shoppingmöjligheter och dessutom är avstånden ganska korta till grannkommunerna. Undersökningen visar även att kommuninvånarna i Lomma även väljer att göra sina livsmedelsinköp i grannkommunerna när det sker utanför den egna kommunen. Kommuninvånarna reser även ut ur kommunen för att ägna sig åt nöjen och för att besöka släkt och vänner. För att ägna sig åt diverse nöjen så tyder undersökningen på att det främst till Lund och Malmö som resorna går, två städer som har ett större utbud av kultur och nöjen än vad mindre tätorter i regel har

28 6. Inpendling till Lomma kommun Detta kapitel kommer att synliggöra inpendlingen som sker under en vecka till Lomma kommun. Inpendlingen handlar främst om resor som människor som inte bor i kommunen gör till kommunen av olika anledningar. Detta är väldigt betydelsefullt att undersöka för att ta reda på vad det är i Lomma kommun som attraherar människor från andra kommuner att göra dessa resor. I slutet av kapitel kommer även en annan sorts inpendling att undersökas, nämligen kommuninvånarnas hemresor till den egna kommunen från andra kommuner. Detta för att det är betydelsefullt att även kartlägga denna del av kommuninvånarnas resande för att få en fullständig bild över resvanorna. 6.1 Färdsätt och ärende Inpendlingen under en vecka till Lomma kommun sker i första hand med bil som huvudfärdmedel. Hela 85 procent av resorna till kommunen genomförs med bil. Endast 8 procent av resorna sker med buss som huvudsakligt färdmedel, se figur 6.1. Enligt statistik från SCB från 2006 så är en fjärdedel av inpendlarna till Lomma kommun hemmahörandes i Malmö, 18 procent av inpendlarna kommer från Lund och 14 procent från Kävlinge. Ser vi på de inpendlingsresor som gjorts inom ramen för denna undersökning så visar de tydligt att inpendlingen med bil som huvudsakligt -27 -

29 färdmedel till Lomma kommun, vilken utgör 85 procent av alla inpendlingsresor, främst startar i Lund och i Kävlinge. Viss del av resorna inleds även i Burlöv, Staffanstorp och Helsingborg. Endast drygt 5 procent av resorna startar i Malmö. Med andra ord så visar utredningen ett helt annat mönster än statistiken från SCB och detta kan till stor del bero på att undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av befolkningen som är tänkt att spegla ett generellt genomsnitt av befolkningen. Vad som i alla fall kan konstateras även om statistiken visar på lite olika resultat är att det är främst från grannkommunerna som inpendlarna med bil startar sin resa. De som pendlar in med bil som huvudfärdmedel till Lomma kommun under en vecka är främst människor i åldern år som förvärvsarbetar. Det är ungefär lika stor andel kvinnor som män som pendlar in till kommunen med bil. Inpendlingen med bil sker ganska spritt över dygnet med en liten topp vid klockan 7 på morgonen och sedan på eftermiddagen och på kvällens vid klockan 17-18, se figur 6.2. De tider på dygnet då inpendlingen med bil är som störst är också de tillfällen på dagen då bussavgångarna till kommunen är som tätast. Resorna till Lomma kommun från främst andra delar av Skåne sker givetvis av olika anledningar. Anledningarna för människors inresor till kommunen visar på en övergripande nivå vad som lockar människor till Lomma kommun, och vad som inte gör det. En stor del av inpendlingen till kommunen under en vecka är arbetspendling. 35 procent av alla resor till kommunen är arbetsrelaterade, resor till arbete eller tjänsteresor. Stor del av resorna till kommunen görs även i avseende att ägna sig åt -28 -

30 motion/föreningsverksamhet, nöjen och besök av släkt och vänner samt inköp (se figur 6.3). Få resor görs för att besöka vård/myndigheter/service och detta kan anses relativt naturligt då detta ofta är något människor ägnar sig åt i sina respektive hemkommuner. Återkopplar vi resans ärende till figur 6.2 tiden på dygnet när människor pendlar in med bil som mest till Lomma kommun så kan vi anta att inpendlingen på morgonen troligtvis i hög grad handlar om arbetsinpendling medan eftermiddagsinpendling mer tyder på att det är då människor reser in till kommunen av andra anledningar. 6.2 Arbetsinpendling Arbetsinpendlingen utgör som sagt nästan en tredjedel av de den totala andelen inpendlingsärenden till Lomma kommun under en vecka. Liksom arbetsutpendlingen har inpendlingen av arbetskraft nästan konstant ökat sedan 1993, se figur 6.4. Av de förvärvsarbetande personerna i kommunen under 2006 så var personer, det vill säga närmare 55 procent, inpendlare från annan kommun. Detta indikerar att de arbetstillfällen som finns i Lomma kommun inte riktigt attraherar den egna befolkningen som i närmare 80 procent av fallen väljer att arbeta utanför kommunen

31 Arbetsinpendlingen till Lomma kommun sker till stor del med bil som huvudfärdmedel. Drygt 80 procent av arbetsresorna till Lomma under en vecka genomförs med bil. Bussresorna uppgår till 14 procent (se figur 6.5)

32 Främst är det i Lund och Kävlinge som arbetspendlarna med bil startar sina resor. Arbetsinpendlingen med bil sker i huvudsak på morgonen med störst andel resor mellan klockan 6-9. Detta förstärker det tidigare resonemanget om att inpendlingsresorna med bil under eftermiddag/kväll genomförs av andra anledningar än i arbetssyfte. 6.3 Övrig inpendling Förutom arbetsresorna till kommunen så är de största anledningarna till inpendling till Lomma kommun för att ägna sig åt någon form av motion/föreningsverksamhet, nöje/släkt och vänner samt inköp (se figur 6.3). Undersöker man närmare resorna till nöje/släkt och så visar det sig att 90 procent av dessa resor är för att besöka släkt och vänner, vilket indikerar att Lomma kommun inte riktigt attraherar besökare på grund av nöjesutbudet i kommunen. Kommunens utbud av fritidssysselsättningar i form av motion och föreningsverksamhet lockar dock människor boendes i andra kommuner vilket visar på en sorts attraktionskraft i kommunen bland den verksamhet som exempelvis bedrivs av idrottsföreningarna, kulturföreningarna och alla andra sorters föreningar som finns i kommunen. När det gäller inköp så är det mycket som tyder på att det inte är livsmedelsinköp utan andra sorters inköp som lockar människor till att resa till Lomma kommun. Även om detta inte är statistiskt säkerställt så visar det i alla fall lite vad som kan tenderar att attrahera människor att resa till kommunen vilket en faktor att ha i åtanke inför framtida planering. De som gör inpendlingsresor till kommunen i annat syfte än arbete skiljer sig inte från den generelle inpendlaren. De som pendlar in till Lomma kommun i annat ärende än att arbeta under en vecka, är främst personer i åldern år, det är ungefär lika många kvinnor som män som gör dessa resor och bilen är det främsta huvudfärdmedlet för resan. 6.4 Hemresor Mer än hälften av alla resor in till Lomma kommun är hemresor. En hemresa är en resa då en boende i Lomma kommun återvänder hem, det vill säga pendlar in till den egna kommunen. Bilen används som huvudfärdmedel vid över 70 procent av hemresorna medan närmare 20 procent av hemresorna under en vecka till Lomma kommun görs med buss, se figur 6.6. Hemresorna med buss startar främst i Lund och Malmö varifrån busskommunikationerna till Lomma kommun är som bäst. Drygt 67 procent av hemresorna med buss som huvudsakligt färdmedel görs av kvinnor och 33 procent män. Av dem som gör dessa busshemresor så är drygt 50 procent förvärvsarbetande, 40 procent studerande och 10 procent pensionärer

33 Hemresorna sker framför allt på eftermiddagen och kvällen, då en vanlig arbetsdag och skoldag slutar för de flesta människorna, se figur 6.7. Dessa resor inleds i främst Malmö, Lund, Burlöv och Kävlinge, det vill säga Lomma kommuns grannkommuner dit utpendlingen också är som störst

34 7. Alnarp I Alnarp i södra delen av Lomma kommun ligger en del av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). På SLU i Alnarp finns drygt 350 anställda och 900 studenter. Studenterna utbildar sig till hortonomer, landskapsarkitekter, landskapsingenjörer, lantmätare och trädgårdsingenjörer. Det finns ett mindre antal studentbostäder i anslutning till universitetet men inte tillräckligt för att inhysa alla studenter. Detta innebär att ut- och inpendlingen till Alnarp är ganska omfattande på vardagar då undervisningen sker. Lägg där till att det finns ett antal företag i Alnarp och att parken runt universitetet har ett antal besökare per år som också har behov att smidigt kunna resa till och från Alnarp. 7.1 Ut- och inpendling till Alnarp I Resvaneundersökning Syd var det inte så många resor som gjordes till och från Alnarp under mätveckorna. Detta gör att underlaget om Alnarp är bristfälligt och detta påverka möjligheterna till att statistiskt säkerställa resultatet av undersökningen. Det kan dock vara värdefullt att redovisa de uppgifter som inkommit för att på så sätt visa på tendenser i resandet till och från Alnarp. Det främsta huvudfärdmedlet för inpendling till Alnarp är bil, men även resor med buss och tåg som huvudfärdmedel genomförs till Alnarp. Främsta anledningen för resa till Alnarp är för att ta sig till arbete och skola/utbildning, vilket helt enkelt bara visar på SLU:s betydelse för Alnarp. De resor som görs till Alnarp startar framför allt i Lund samt Burlöv och övriga områden i Lomma kommun. Utpendlingen från Alnarp ser snarlik ut som inpendlingen. Huvudfärdmedlet för resan domineras av bilen, men viss utpendling med tåg och buss sker också. Framförallt är det förvärvsarbetande som reser med bil, och en liten del studenter. Studenterna är istället dominerande när det gäller bussresandet. Anledningarna med utpendlingen är att göra en hemresa. Detta indikerar att ett flertal av de som arbetar och går i skola i Alnarp bor på annan ort. Utpendlingsresorna har som främsta mål Lund, Burlöv och andra delar av Lomma kommun

35 8. Slutord Denna rapport ska ses som en översiktlig kartläggning av resvanorna i Lomma kommun. Den ger en indikation på hur människor reser, vart och av vilken anledning. För att kunna basera framtida planeringsbeslut i kommunen på människors resvanor så krävs det dock mer specifika studier kring de tendenser som synliggjorts i denna rapport. Det som framkommit i rapporten är att invånarna i Lomma kommun är oerhört beroende av bra kommunikationsmöjligheter främst till och från de omgivande kommunerna. I dagsläget finns bussförbindelser samt cykel- och gångbanor till Malmö och Lund som är de huvudsakliga utpendlarkommunerna. Till Malmö finns motorväg i form av E6:an och till Lund går det två 90-vägar, 103 och 16, från Lomma kommun. Trots övriga möjligheter till färdmedel så är det bilen som är det dominerande huvudfärdmedlet när kommuninvånarnas reser. Biltätheten i Lomma kommun är väldigt hög, det är ett fåtal hushåll som är helt utan bil och över 60 procent av hushållen har tillgång till minst två bilar. Detta kan man i sin tur koppla ihop med en stor andel resor med bilen som huvudfärdmedel. Invånarna i kommunen använder bilen som huvudsakligt färdmedel både för kortare resor inom kommunen samt för resor ut ur kommunen. Anmärkningsvärt i rapporten är att så få resor görs mellan de två tätorterna Lomma och Bjärred. Istället för att resa mellan tätorterna tyder mycket på att invånarna i Lomma reser till Lund eller Malmö medan de boende i Bjärred reser till Lund eller Kävlinge för att uträtta sina ärenden. Undersökningen visar också att utpendlingen från Lomma kommun inte bara handlar om arbetsutpendling och pendling till studier i andra kommuner, utan invånarna i Lomma kommun reser även ut ur kommunen i relativt stor utsträckning för att ägna sig åt exempelvis inköp och nöjen. Medan den inpendling som sker till kommunen sker på grund av arbete, att människor ska ägna sig åt motion/föreningsverksamhet, besöka vänner och göra olika sorters inköp. Det sista är en liten indikation på vad inom kommunen som attraherar andra än kommuninvånarna. Det man även ska komma ihåg, vilket inte statistiken synliggjort är att kommunens läge vid kusten gör kommunen till ett mycket attraktiv resmål på sommaren. 8.1 Förslag till vidare studier Det finns många intressanta aspekter av resandet i Lomma kommun som är möjligt att bygga vidare på, inte minst med tanke på det framtida arbetet med kommunens översiktsplan. Med tanke på att det diskuteras om eventuell framtida persontrafik på Lommabanan så kan det vara intressant att undersöka attityderna och anledningarna till den stora andelen bilresor bland kommunens invånare, både inom samt till och från kommunen, och vad som skulle krävas för att de boende i kommunen skulle lämna bilen hemma och resa kollektivt istället. Även resvanorna inom kommunen och framför allt mellan kommunens största tätorter är något som hade varit -34 -

36 intressant inför framtida planeringsarbete att kartlägga djupare. Hur kan dessa tätorter komplettera varandra och tillsammans göra hela kommunen ännu mer attraktiv? På grund av ett lite magert underlag gällande resor till och från Alnarp så går det i denna rapport inte säga något säkert om resvanorna dit och därifrån. Men då det bland annat är ett väldigt stort antal människor som arbetar och utbildar sig på SLU samt många andra som i arbete eller för nöjes skull reser till området så är det relevant att kartlägga kommunikationsmöjligheterna till området och de resandes vanor och behov ytterligare

37 9 Referenser LommaPanelen tycker till om viktiga utvecklingsfrågor i ett översiktsplanperspektiv, maj Lomma kommun. Resvanor Syd 2007 sammanställning av resultat, Trivector Traffic AB. Resvanor Syd 2007 Databasdokumentation, Trivector Traffic AB. SCB, Statistiska centralbyrån. Skånetrafiken