Kommunens organisation

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehållsförteckning Kommunens organisation 3 Förvaltningsberättelse 5 Personalbokslut 35 Miljöbokslut 38 Kvalitetsredovisning 40 Resultaträkning 43 Balansräkning 44 Finansieringsanalys 45 Driftredovisning 51 Investeringsredovisning 52 Ord- och begreppsförklaringar 54 Redovisningsprinciper 55 Kommunstyrelsen 58 Revisionen 63 Byggnadsnämnden 64 Biblioteks- och Kulturnämnd 65 Fritids- och Turistnämnd 67 Tekniska nämnden 68 Förskole- och grundskolenämnden 71 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 74 Omsorgsnämnden 77 Socialnämnden 80 Överförmyndarnämnden 82 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 83 Kommunens företag 84

3 Kommunens organisation De kommunala bolagen är 100-procentigt ägda av kommunen om inget annat anges. Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs tillsammans med Karlskrona kommun, Ronnebys andel är 38,5%. Den kommunala nämndsorganisationen förändras från och med januari En ny förvaltningsorganisation är planerad att träda i kraft den 1 juni För mer information hänvisas till 3

4 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Fördelning per nämnd av nettokostnad, totalt mkr Socialdemokraterna 15 Moderaterna 11 Centerpartiet 6 Ronnebypartiet 3 Sverigedemokraterna 5 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 3 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet 1 Opolitisk 1 Omsorgsn. 29% Socialnämnd 8% Gymnasie- o V.utb.n. 10% Övriga 1% KS 9% Fritids o T.n. 3% Bibl- o Kulturnämn 2% Förskole- o Grundskolenämnd 32% Tekniska n. 7% 49 Fem år i sammandrag Allmänt Befolkning 31 dec varav 0-6 år varav 7-15 år varav år varav år varav varav 80 år och äldre Kommunalskatt % 21,29 21,29 21,29 22,04 22,04 Ekonomi Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning, 1 052, , , , ,9 mm, (mkr) Verksamhetens nettokostnader (mkr) , , , , ,6 Finansnetto (mkr) -4-9,5-16,7-3,9 0,8 Årets resultat kommunen (mkr) 19,4-3,4-25,5 22,1 24,1 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 1,84% -0,31% -2,21% 1,83% 1,90% Årets resultat i koncernen (mkr) Nettoinvesteringar, kommunen (mkr) 24,3 2,5-26,2 29,9 22,1 149,3 139,4 85,3 100,5 146,4 Tillsvidareanställda* Antal anställda Antal årsarbetare Andel kvinnor % 83,5 83,0 83,0 83,6 83,8 *avser endast kommunen 4

5 Förvaltningsberättelse Årets verksamhet Samhällsekonomisk utveckling Finanskrisen under hösten 2008 var inledningen på en kraftig konjunkturnedgång som fortsatte hela Under skedde en stark återhämtning med en BNP-tillväxt om ca 5 % i Sverige. Till stor del var den höga tillväxten en rekyl av det kraftiga produktionsraset Den öppna arbetslösheten ligger kvar på hög nivå jämförelsevis mot innan finanskrisen. En successiv minskning av arbetslösheten väntas fortgå de närmaste åren. De låga räntorna bidrar till förhoppningar om fortsatt tillväxt. Undersökningar visar på att företag har en förväntan om fortsatt positiv konjunkturutveckling under Sveriges kommuner och landsting (SKL) SKL skriver i sina bedömningar att världsekonomin fortsätter att stärkas efter ned djupaste nedgången i modern tid. Framförallt är det de asiatiska marknaderna som svarar för tillväxten globalt. Men även USA visar en växande BNP om än att marknaden visar oro för den höga långtidsarbetslösheten och skakig husmarknad. I Europa är bilden tudelad med några länder som ligger kring noll eller negativ BNP-utveckling. Den svenska ekonomin har återhämtat sig snabbt. steg BNP med 5%. Det produktionsras som följde finanskrisen är därmed återhämtat. Både företagens och hushållens framtidsförväntningar är positiva vilket ger grund för att tillväxten åtminstone under 2011 kommer att ligga på en tillväxttakt kring 3-3,5%. Med en tillväxt kring denna nivå skapas förutsättningar för att arbetslösheten ska fortsätta att sjunka. Trots att sysselsättningen ökade med personer under minskade arbetslösheten dock bara med Detta beror på att arbetskraften samtidigt blev större. Riksbanken Riksbanken höjde i mitten av februari reporäntan till 1,5%. Man skriver att svensk ekonomi utvecklas starkt samtidigt som inflationstrycket är lågt men i stigande. För att stabilisera inflationen kring 2% behöver reporäntan successivt höjas framöver. Reporäntan förväntas nå en genomsnittlig årsnivå om 1,8% 2011, 2,8% 2012 och 3,4% Olika skatteunderlagsprognoser I tabellen nedan framgår en jämförelse mellan den skatteunderlagsprognos som användes i budget för 2011 och den prognos som regeringen lämnat i budgetpropositionen. Prognosen i KF-budget 2011 bygger på SKL:s prognos per 14/ KF-budget ,8% 1,6% 3,9% 4,4% BP 11, okt 1,9% 1,1% 4,0% 4,5% SKL, feb ,8% 2,3% 4,1% 4,1% 0,1%-enhet är värd cirka 1,0 mkr i skatteintäkter för Ronneby. Av tabellen ovan framgår att SKL i februari 2011 bedömer att skatteunderlaget utvecklas något positivare 2011 än regeringen gjorde i budgetpropositionen. För åren är bedömningen nästan lika. Den prognos som lämnades i februari 2011 innebär för Ronneby en viss ökning av skatteinkomster under hela planperioden, förutsatt att invånarantalet inte minskar. 5

6 Skatteunderlag och utjämning Prognosen för 2011 års ökning i skatteunderlaget (för hela riket) uppgår enligt SKL till 2,3% (februari 2011). I kommunens budget användes oktober månads antagande om 1,6%, dvs att prognosen nu är något gynnsammare års definitiva utfall (taxeringsutfall ) uppgick för hela riket till 1,3%, att jämföras med de 1,4% som angavs i prognos i Årsredovisningen För beräknas 1,8%. Skatteunderlagets tillväxt (taxeringsutfall , prognos ): Riket 4,3% 5,6% 5,9% 1,3% 1,8% Ronneby 4,5% 4,7% 4,0% -0,8% Källa: SKL Utdebitering i riket, länet och Ronneby: Kommun Landsting Riket, högst 34,17% Riket, lägst 28,89% Riket, medel 31,56% 20,74% 10,82% Blekinge 32,34% 21,63% 10,71% Karlskrona 21,19% Ronneby 22,04% Olofström 21,84% Karlshamn 21,89% Sölvesborg 21,95% Källa: SCB kommunalskatterna Rikets medelvärde för utdebitering är inte helt jämförbar mellan kommuner och mellan landsting då det finns vissa skillnader i fördelning av verksamhet mellan kommun och landsting. Fr o m 2005 gäller ett reviderat system för utjämning som ger en inkomstutjämning på 115% av medelskattekraften. Något förenklat kan sägas att det tidigare generella statsbidraget har bakats in i utjämningen och får därmed också en utveckling i takt med skatteunderlagets utveckling (oaktat andra regleringar). Ronnebys skatteunderlag ger en medelskattekraft som uppgår till ca 92% av rikets medelskattekraft. Ronneby blir intäktsmässigt kompenserade för den lägre medelskattekraften i den kommunalekonomiska utjämningen. erhöll kommunen ett inkomstutjämningsbidrag om 211 mkr. Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas, den sk kostnadsutjämningen. Därtill finns strukturbidrag som är relaterat till befolkningsutveckling och sysselsättning. Nettot av inkomst-, kostnadsutjämning och strukturbidrag jämförs mot statens anslag. Är anslaget mindre måste kommunerna betala en regleringsavgift. Kommunerna kan också få LSS-utjämningsbidrag. Total uppgick nämnda kostnadsutjämningsposter till -20 mkr. Regional utveckling Kommunerna i Blekinge, Region Blekinge, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer har under året samarbetat med varandra i en rad olika sammanhang. Bland annat genom det så kallade Krafttag Blekinge, med projekt för bland annat avknoppningar av nya företagsidéer, arbete för klusterbildningar och för kompetensutveckling. Det finns också samarbete för nyföretagarfrågor, gemensamma turismsatsningar som Visit Blekinge och satsningar på Blekinge Arkipelag som biosfärområde. Blekinge samarbetar också runt många internationella frågor, bland annat för länderna vid södra Östersjön ett Indienprojekt och för Världsutställningen i Shanghai. I slutet av året fick Blekinge flera stora projekt beviljade av EU:s Regionalfond, bl.a. Innovativa Blekinge och Blekinge Intäktsbas. 6

7 Ronnebys utveckling Näringsliv Under genomfördes en rad satsningar med påverkan på de kommungemensamma näringslivsmålen i den så kallade Kraftsamling Ronneby. Bl.a. invigdes det nya Brunnsbadet, satsningar gjordes på Karön/Ekenäs-området, det nya Lärcentret Kunskapskällan utökade med nya utbildningar, NyföretagarCentrum Ronneby invigdes, ombyggnation av Strandgatan med bryggor i ån inleddes, turismsatsningen Visit Ronneby tog ytterligare ett steg med ny hemsida, ett projekt för kvinnors företagande genomfördes, byggnationen på Sörbydalsområdet tog fart med Woodys nya lokal, nya bostäder på Glasbrukstomten invigdes, kommunen deltog i Tällberg Forum i Dalarna med inriktning på hållbar utveckling, en ny logotype för varumärket Ronneby den moderna kurorten utvecklades och kommunen deltog i flera EU-finansierade projekt. Landsbygdsprojektet Hjärtats Fröjd genomförde många aktiviteter, bl.a. utbildning i generationsväxling för småföretag, arbete för närproducerad mat, en välbesökt företagsdag i Belganet och deltagande i den stora utflyttarmässan i Utrecht, Nederländerna. Samtliga företagarföreningar i kommunen genomförde också tillsammans den andra upplagan av företagsdagen Ronneby NU. Under 2011 kommer satsningarna inom Kraftsamling Ronneby med dess åtta fokusområden fortsätta. Ett område som särskilt kommer att lyftas fram är energi- och miljöteknik, där engagemang kommer att läggas på bl.a. sol- och vindkraftsanläggningar, plusenergihus och på hållbar samhällsutveckling. Varumärket Ronneby den moderna Kurorten kommer också att belysas och etableringsområdet Sörbydal, i korsningen E22 och väg 27, kommer att marknadsföras och stärkas ytterligare. Utvecklingen av Ronneby centrum kommer också att prioriteras, med arbete runt de kommande etapperna i centrumomläggningen.. Arbetsmarknad Ronneby ligger mitt i Blekinge med goda kommunikationsmöjligheter till näraliggande kommuner oavsett om man väljer tåg, buss eller bil. I tabellen nedan visas hur pendlingssituationen ser ut i Ronneby. Antalet kvinnor som pendlar från Ronneby för att arbeta är avsevärt högre än antalet som pendlar till Ronneby. För män är skillnaden liten. Antal pendlare till/från Ronneby Inpendlare Utpendlare Inpendlare Utpendlare Män Kvinnor Totalt Källa: 1 SCB RAMS. års statistik ej klar. Om man sätter antalet inpendlare i relation till antal förvärvsarbetande dagbefolkning så är ungefär 24% av dem som arbetar i Ronneby inpendlande. Förvärvsarbetande dagbefolkning. Antal förvärvsarbetande i Ronneby kommun Källa: 1 SCB RAMS förvärvsarbetande dagbefolkning (dec.). års statistik ej klar. Arbetsmarknadsläget i kommunen har stabiliserats efter den kraftiga konjunktursvängningen Andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i gruppen år den sista december har ökat marginellt jämfört med Andelen arbetslösa har minskat medan andelen som deltar i program har ökat. I gruppen unga i åldern år har både andelen arbetslösa och andelen i program 7

8 minskat. Kommunen genomför på uppdrag av Arbetsförmedlingen olika program riktade främst mot långtidsarbetslösa Riket 3,9% 3,7% 6,0% 6,9% Blekinge 4,4% 4,7% 7,9% 8,7% Ronneby 5,4% 5,8% 9,3% 9,5% Källa: AMV, arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen år. Ökningen har skett i personer i program med aktivitetsstöd. Andelen arbetslösa har minskat något. Samhällsbyggnad Finanskrisen påverkar nybyggnation av bostäder fortfarande. Men Glasbrukstomten var klar för inflyttning i slutet av året. Under färdigställdes Ronnebys och regionens första passivhus. Intresset för studiebesök har varit stort, bl a från bostadsministern. Flera projekt är planerade i kommunen den närmaste tiden, bland annat området Kilen. Ett område för modernt och framtida boende. För kommuninvånare och besökare invigdes under det nya Brunnsbadet. Under 2011 kommer en ny modern ridanläggning att invigas. Befolkning Efter flera år av befolkningsökning stabiliserades antal invånare under 2007 och År 2009 och har befolkningsutvecklingen varit negativ och vid årsskiftet var antal invånare För flerårig översikt se sidan 3. Födelsenettot är negativt, dvs det dör fler än det föds. Även flyttningsnettot är negativt. Åldrarna år står egentligen för hela nettominskningen. En bidragande orsak är troligen flytten av Blekinge Tekniska Högskola. Diagram: Folkmängd Nedanstående tabell visar de senaste årens förändring i Riket, Blekinge och Ronneby: Riket Blekinge Ronneby 0,80% 0,42% -0,57% ,90% 0,22% -0,26% ,80% 0,24% 0,00% ,76% 0,31% 0,17% ,72% 0,49% 0,30% Ronnebys flyttningsnetto var -120 personer flyttade in, medan flyttade ut. Av flyttningsnettot flyttade 198 netto från utlandet till Ronneby och 318 netto flyttade från Ronneby inom Sverige, varav huvuddelen inom länet. Efter några år med höga födelsetal har nu antalet födda sjunkit till 272. I prognoser baserade på fruktsamhetstal kan man förvänta sig ytterligare något lägre antal födda de kommande åren, dock ingen dramatisk sänkning. Levande födda Under året översteg antalet döda antalet födda med 53 (60) personer. Antalet avlidna var 325 (368). 8

9 Befolkningsutvecklingen i kommunens tätorter (antal) Tätort/ landsbygd Backaryd Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Johannishus Kallinge Listerby Ronneby Ronnebyhamn Landsbygd (ej tätort) Totalt kommunen Definition av tätort: En tätort ska ha sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare (källa SCB/FOLK01KT). ej klar. Andel av Ronnebys invånare respektive kommunanställda som är utrikes födda eller har utländsk bakgrund. % Invånare utländsk bakgrund 1 10,1 10,8 11,4 12,1 12,6 Invånare utrikes födda 1 8,4 9,1 9,6 10,2 10,7 Invånare utrikes födda år 2 10,5 11,2 12,1 13,1 13,8 Kommunanställda som är utrikes födda 3 6,2 6,3 6,5 6,4 - (Källa: 1 SCB, 2 Kommundatabasen endast åldersgruppen år, 3 SKL avser endast månadsavlönade. Ett års eftersläpning i statistiken.) Vision 2020 Årets verksamhet I budget gäller Vision 2020 som kommunens övergripande mål. Nedan följer huvudrubrikerna i Vision Under varje huvudrubrik finns kommentarer kopplade till visionen som beskriver ett slags nuläge. För fullständiga texter angående Vision 2020 hänvisas till budget. Ronneby är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Barn och ungdomars behov av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter är väl tillgodosedda. I förskolan kommer fyra nya tjänster att inrättas för att arbeta med barnens språkliga utveckling. På sikt ska andelen förskollärare/barnskötare uppgå till 75/25 procent. 5 specialpedagoger arbetar i varsitt rektorsområde med förskolan och uppdraget, tidig upptäckt tidigt stöd. Andelen förskolärare/barnskötare är ännu inte uppnått mål. Konvertering av tjänster sker fortlöpande. Stimulans till utbildning genom lokal överenskommelse och lokala möjligheter till distansutbildning genom Ronneby kunskapskälla. En utredning om skolbibliotek pågår och kommer att lägga ett förslag under med satsning på skolbibliotek för att stärka läsandet men också för att kommunens skolor ska bli bättre på informationssökning och ny teknik. Förskole- och grundskolenämndens och Biblioteks- och kulturnämndens presidium har tillsamman utrett frågan men utkastet/utredningen är inte behandlat i nämnd. Naturbruksgymnasiet skall ges förutsättningar att utveckla sin skogsutbildning genom att kommunens produktionsskogar ställs till förfogande för skogsutbildningen. Detta kommer att hanteras i den nya förvaltningsorganisationen som planeras att träda i kraft 1/ Socialtjänstens resurser för utsatta barn skall ökas, i första hand för barnens skull, men det kan också på sikt innebära att kostnaderna för dyra institutionsplaceringar minskas. 9

10 Socialtjänstens resurser har ökat i form av två nyinrättade tjänster på öppenvårdsektionen. En utbildningssatsning är pågående. Redan nu tar vi emot barn, ungdomar och familjer som behandlas utifrån bland annat Intensiv hemmabaserad familjebehandling, IHF. Kostnaderna för institutionsvården har ökat under. Ronneby kommun erbjuder attraktiva boendemiljöer för alla. Välutvecklade kommunikationer ger bland annat goda pendlingsmöjligheter. Initiativ kommer att tas under för att engagera näringsliv, ungdomar m.fl. för ett långsiktigt arbete hur Kilenområdet skall kunna exploateras för bostadsbebyggelse med hållbarhetsprofil. Woodys flyttar ut från Kilenområdet sommaren Det blir startskottet för planeringen av en ny hållbar stadsdel. På östra sidan av Ronnebyhamn har det undersökts om det i framtiden kan byggas attraktiva flerfamiljshus. Svårigheterna är stora och diskussion ska påbörjas under hur området kan användas för turismsatsningar och rekreation. Diskussioner om framtida användningen av Östra Piren i Ronnebyhamn har pågått länge påbörjas en ny planering för området med inriktning marina och rekreation. Vägen Risanäs-Saxemara ska breddas och gång- och cykelbana ska anläggas. Under har Trafikverket färdigställt gång- och cykelvägen mellan Risanäs och Saxemara samtidigt som ett antal kurvor breddats. Kommunen finansierade halva utbyggnadskostnaden. Detta innebär att det nu finns separerad och belyst gång- och cykelväg hela sträckan mellan Ronneby och Saxemara. För att motverka äldres isolering ska inventering ska ske i syfte att skapa nya mötesplatser för äldre i olika bostadsområden. Det särskilda boendet Skruven kommer att förvandlas till ett trygghetsboende. Skruven har avvecklats och omvandlats till trygghetsboende. Mötesplats har skapats på prov inom trygghetsboendet för boendets hyresgäster och äldre i närområdet. För projektet och uppstart har anställts två värdinnor på vardera 50 % tjänst. Ronneby kommun präglas av en social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Ronneby kommun ska vara en kommun med kulturell mångfald och det finns respekt för olika människors åsikter, religioner, kön, sexuell läggning, ålder och etniskt ursprung. Fullmäktige ska under ta ställning till en parlamentarisk utredning innehållande förslag om hur kommunens verksamheter ska ges förutsättningar att bli bättre i sitt integrationsarbete. Ingen parlamentarisk utredningen har lagts fram. Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur. Den har en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet. När det gäller kustzonen har beslut fattas om utbyggnad av det kommunala VA-nätet till Väbynäs. Detta kommer att genomföras un- 10

11 der (genom Ronneby Miljö & Teknik AB). VA-ledningen mellan Trolleboda och Väbynäs färdigställdes under. Lämplig lokalisering för reservvattentäkt i Bräkne-Hoby finns framtagen. Investeringar kommer att göras i Eringsboda för att säkra vattenförsörjningen. Under har förslag till ny reservvattentäkt tagits fram. Enligt plan ska brunnar borras och ledningar till täkten anläggas under Åtgärder för att förbättra dagvattensystemet i centrala delar av Ronneby ska ske under de närmsta åren (genom Ronneby Miljö & Teknik AB). Medel för projektering och byggande av dagvattendammar finns i Miljötekniks investeringsbudget för Arbetet med att skydda värdefulla naturområden ska fortsätta. En översyn av organisationen ska genomföras kring förvaltningen av kommunens skogsinnehav. De tätortsnära skogarna med beaktande av skogens sociala värden ska prioriteras. Detta ska ske i nära samverkan med Skogsstyrelsen. Förslag kommer att presenteras för bildandet av ett kommunalt naturreservat i södra Brunnsskogen. Kommunen har avsatt södra Brunnsskogen som kommunalt naturreservat och arbetet med iordningställande av informationsplatser, grillplatser, stigar och leder mm har påbörjats och färdigställs Kommunens skogsinnehav, exklusive den tätortsnära skogen, övertas av utbildningsnämnden från och med 2011 enligt nya kommunala organisationen som beslutades av KF december. Samarbete med Skogsstyrelsen sker alltid när det gäller arbete i områden med höga naturvärden. Vad gäller Göholm så är väl naturbruksgymnasiet redan igång med samarbetet där. En översyn av kommunens behov av mark inklusive skog samt fastigheter ska ge underlag för ett strategiskt beslut som syftar till frigörande av kapital för att minska låneskulden. En långsiktig plan för detta ska arbetas fram och beslutas under. Arbetet med utförsäljning av fastigheter enligt beslutet har påbörjats under. Jag Förslag finns om vilka skogsfastigheter som i ett första skede kan säljas. Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet. Fokus ska läggas särskilt på en utveckling av skärgårdsturismen. I detta ligger bl.a. utvecklingen av Karön - Ekenäsområdet. I samarbete med olika entreprenörer ska servicen i området utvecklas. Under året har arbetet med att utveckla främst Karön- Ekenäsområdet fortsatt. Tillgängligheten till området har ökat genom bla fler parkeringar och tillgänglighetsåtgärder vid nya Karöbåten. De senaste åren är det främst gästhamnarna som uppvisat en positiv utveckling med en markant ökning av antalet båtar och gästnätter. Kontakter hålls med de 11

12 entreprenörer som driver verksamhet i området, boende, länsstyrelsen och SLU Alnarp. Satsningen påbörjad och fortlöper fortfarande. Ett viktigt inslag i en ökad turismsatsning är camping. Tillgängligheten till Torkö ska säkerställas. Tillsammans med privata entreprenörer kommer kommunen att underlätta för att Rönninge ska kunna bli en viktig satsning för turism. Diskussioner pågår. Högskoleetableringen i Ronneby var ett viktigt inslag i den strukturomvandling som Ronneby gått igenom. BTH kommer under att flytta från Ronneby. Då erfordras fortsatta investeringar och satsningar avseende högre utbildning och forskning i samarbete med flera aktörer. Därför har medel avsatts för uppbyggnad av ett LärCenter och ett centrum för elektroniskt lärande (CELA). Arbete med att bygga upp ett lärcenter, Ronneby Kunskapskälla, pågår på Soft Center. Verksamheten inriktas på eftergymnasial vuxenutbildning. Målgrupper är medborgare, företag och andra organisationer. Insatserna delfinansieras med EU-medel. Lokaler som BTH har lämnats har anpassats och utrustats för den nya användningen. I anslutning håller ett centrum för e-lärande på att skapas, Cela. Även här får man EUanslag. Cela genomförs i samarbete med övriga kommuner i länet, Landstinget Blekinge och Region Blekinge. Under kommer resurser att avsättas från kommunens sida för att möjliggöra satsningen Lärarlyftet, kompetensutveckling av lärare från förskoleklass till gymnasium och förskollärarlyftet. Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. Centralortens betydelse för utvecklingen av kommunen ska uppmärksammas. I samverkan med de näringsidkare som är etablerade i centrum ska torget utvecklas till en samlingsplats såväl sommartid som vintertid. Stadskärnans kvaliteter som platsen för möten mellan människor, gamla såväl som unga skall framhävas. Trafikhastigheterna ska minskas och kontakterna med Ronnebyån måste bli bättre i stadens centrala delar. Beslut har tagits i kommunfullmäktige om en flerårig satsning på stadsförnyelse. Under har entreprenaden av etapp 1 och 2 ur stadsförnyelseprojektet startat vilket omfattar ny trafikmiljö längs Strandgatan samt nyanläggning av brygga i Ronnebyån. De båda etapperna försenades av den tidiga vintern och färdigställs under våren Parallellt med pågående entreprenad har projektering av nästkommande etapp, Prinsgatan, påbörjats samt beslut fattats om utredning av framtida torgutseende. Under genomfördes extra försköningssatsningar i Ronneby centrum för ca 900 tkr, exempelvis renhållningsinsatser på lördagar, nya sittbänkar, papperskorgar, blomsterlådor, blomkorgar och trädbelysning. Samarbetet med de landsbygdsgrupper och lokala utvecklingsgrupper som finns ska utvecklas ytterligare. Detta kommer bl.a. att ske inom ramen för EU projektet Hjärtats fröjd. 12

13 Landsbygdsprojektet Hjärtats Fröjd genomförde många aktiviteter, bl.a. utbildning i generationsväxling för småföretag, arbete för närproducerad mat, en välbesökt företagsdag i Belganet och deltagande i den stora utflyttarmässan i Utrecht, Nederländerna. Samtliga företagarföreningar i kommunen genomförde också tillsammans den andra upplagan av företagsdagen Ronneby NU. Den kommunala service som idag finns på landsbygden och i de mindre tätorterna skall behållas. Det innebär bl.a. att skolorna för de yngsta barnen i de mindre tätorterna ska behållas så länge det är pedagogiskt försvarbart. Skolutredningen antogs hösten 2008 i kommunfullmäktige och besluten har effektuerats under 2009 och. Personalpolitik Personalpolitiken ska syfta till att kommunen kan behålla och rekrytera den personal som behövs för att hålla hög kvalitet i kommunens olika verksamheter. Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Löneskillnader mellan manliga och kvinnliga yrkesområden ska utjämnas. Se under Personalbokslut. 13

14 Verksamhetsmål, riktlinjer och direktiv kopplade till vision 2020 Ronneby kommun är en attraktiv kommun speciellt för barnfamiljer. Fritids- och turistnämnden Bokslut Mål Barn och ungdomar som besöker fritidsgårdar eller bevistar lov- och lägeraktiviteter eller andra arrangemang ska känna sig trygga. Styrtal Andelen barn och ungdomar som uppger att de känner sig trygga när de besöker fritidsgårdar eller bevisar lov- och lägeraktiviteter ska vara minst 90 %. Riktlinjer Alla fritids- och föreningsgårdar samt alla sportanläggningar ska vara lättillgängliga Fritids- och turistenheten stödjer föreningar och organisationer med särskilda lov- och lägerbidrag som har aktiviteter för icke föreningsansluten ungdom sk pröva-på-aktiviteter under sport-, påsk-, höst- och jullov. Fritidsledarna finns på stan i samband med högriskhelger som nyår och valborg som komplement till nattvandrare, poliser och fältassistenter. Kommunens sport-, simhallar och skolornas gymnastiksalar är tillgängliga för föreningslivet eller allmänheten mellan 16:00 och 23:00 vardagar samt mellan 07:00 och 21:00 på lördagar och söndagar. I stort sett samma tider gäller också för ishall och isbana. Förskole- och grundskolenämnden Bokslut Mål Plats i förskola erbjuds senast två månader efter 99% (99%) anmält behov Mål Barn och elever ska trivas i förskola och skola Styrtal Andelen föräldrar som uppger att barnen trivs i förskolan ska vara minst 95 %. Andelen elever som trivs på sin skola ska vara minst 95 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och resultatet redovisas per skolår. Riktlinjer Personaltätheten i förskolan ska vara mellan 5,0 5,2 barn/årsarbetare. 96,4% (94,2%) Åk 3:85,7% (93,7%) Åk 6: 85,6% (91,5%) Åk 9: 70,4% (83,8%) 5,24 14

15 Kommunstyrelsen Bokslut Mål Kostenheten Kostenheten ska tillaga och servera näringsriktiga och smakliga måltider. Andelen matgäster som tycker att maten är god skall vara minst 75 %. Riktlinje Informationsenheten Kommunal marknadsföring ska bekräfta och förstärka bilden av Ronneby som en attraktiv plats för boende, arbete, studier och besök. Näringsmässig uppföljning är genomförd. Brukarundersökning ej genomförd, ska genomföras 2011 (vartannat år). Infoenheten har i samspel med verksamheter och bolag tagit fram flera trycksaker och annonser som förstärker bilden av kommunen som attraktiv plats. Publicitet på konferenser och mässor har haft liknande syfte. Medborgarservice ska lämna en god vägledning och annan service till allmänheten vid besök, telefonsamtal och e-post. Direktiv Kommunledningsenheten Barn- och ungdomsstrategin ska implementeras under första halvåret. Medborgarservice har fortsatt erbjuda både externa och interna tjänster. Man har svarat på frågor i telefon och från besökare, organiserat vigslar, förmedlat kontakter till andra i organisationen, hållit i lokal- och bilbokning m.m. Under sista halvåret påbörjades uppföljning av Barn- och ungdomsstrategin. Uppföljningen ska, utifrån strategins angivna mål, ge svar på vilka strategier som implementerats i nämndens verksamhet samt tillvägagångssätt/insatser för detta. Redovisning av framsteg och behov av utvecklingsområden önskas även. Resultatet av denna uppföljning sammanställd för ett kommande Barnbokslut. Omsorgsnämnden Bokslut Mål Äldreomsorgen Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna. Styrtal Minst 85 % av omsorgstagarna ska vara nöjda Mäts våren 2011 (Brukarundersökning). Alla omsorgstagare ska ha genomförandeplan. Ej uppfyllt Beslut om särskilt boende ska verkställas inom tre månader. Uppfyllt Mål Handikappomsorgen Kommunen ska tillhandahålla omsorg som ger stöd och trygghet för kommuninvånarna. 15

16 Omsorgsnämnden Bokslut Styrtal Alla som ansöker om stödinsatser ska få beslut 97,1%. Ej uppfyllt inom 90 dagar. Minst 98 % av besluten ska verkställas inom 90 Ej uppfyllt dagar. Minst 75 % av de som ges stödinsatser ska ha 87,8%, målet uppfyllt genomförandeplan. Personer som har individuell plan ska öka jämfört med föregående år. Ej uppfyllt Riktlinjer Äldreomsorgen Omsorg ges i första hand i ordinärt boende enligt kvarboendeprincipen. Riktlinje följs Personaltätheten i traditionella särskilda boenden ska vara minst 0,5 tjänst per boende. Täthet 0,5 Personaltätheten i demensboenden ska vara minst 0,75 tjänst per boende. Täthet 0,75 Äldreboende och dagcentraler ska finnas i flera kommundelar. Riktlinje följs Socialnämnden Bokslut Mål Barns och ungdomars behov av stöd och hjälp sätts i centrum vid alla hjälpinsatser som genomförs inom socialtjänsten. Styrtal Alla barn som påbörjar insatser enligt metoden 1 av 4 barn har avbrutit insatsen Solrosgrupper 1 ska fullfölja insatsen. Minst 75 % av alla barn och ungdomar under 18 år där anmälan från sjukvård eller polis inkommer ska tillsammans med sina föräldrar er- 66%, mål ej uppfyllt bjudas samtal med fältsekreterare inom 14 dagar. Alla barn/ungdomar som bevittnat våld i nära Målet uppfyllt relationer och som kommer till socialtjänstens kännedom ska, om det är lämpligt utifrån ålder och mognad, erbjudas stöd enligt Trappanmodellen 2. Alla barnfamiljer som haft försörjningsstöd mer än nio månader ska erbjudas en särskild Målet ej nått genomgång av barnens ekonomiska situation. Barn och ungdomars nätverk ska göras delaktiga i den hjälp de behöver. Minst sex familjerådslag 3 ska Inga rådslag genomförda genomföras. 1 Solrosgrupper: Metod där barn till missbrukande föräldrar får möjlighet att i grupp bearbeta de upplevelser som följer av att växa upp i ett hem där missbruk förekommer. 2 Trappansamtal: Metod där barnet tillsammans med handläggare ges möjlighet att prata om och bearbeta sina upplevelser. 3 Familjerådslag: Metod i utrednings- och behandlingsarbete där barnets/den unges nätverk deltar, t ex familj, skola, släkt, kompisar. 16

17 Socialnämnden Bokslut Direktiv Insatser för barn och unga ska i första hand erbjudas via verksamhetens interna öppenvård. Följs Barn och ungdomars genomsnittliga vårdtid vid institutionsplacering ska följas upp. Samtliga barnavårdsutredningar och uppföljningar ska göras enligt BBIC (Socialstyrelsens Följs utredningsverktyg Barns behov i centrum ). Tekniska Nämnden Bokslut Mål Parkenheten Skapa park- och naturupplevelser som ger ett mervärde för de boende och som ökar kommunens atnarna medelbetyg till hur nöjd man är I mätning från 2009 ger 22% av invåtraktionskraft. Minst 80 % av invånarna ska uppleva kommunens parker och planteringar som bra el- grönområden och strövområden. 73% med kommunen vad gäller parker, ler mycket bra. ger omdömet högt betyg. Ronneby kommun präglas av social och etnisk integration samt demokrati och jämlikhet. Fritids- och turistnämnden Bokslut Riktlinjer Kommunens anläggningar såväl som föreningsdrivna anläggning som får kommunalt bidrag ska vara tillgängliga för alla. Direktiv Särskild uppföljning ur jämställdhetsperspektiv ska ske hos föreningar som får bidragsstöd Förskole- och grundskolenämnden Bokslut Mål Arbetet med värdegrundsfrågor har en naturlig plats i det vardagliga arbetet i förskola, fritidshem och grundskola. Styrtal Andelen elever som känner sig retade eller mobbade i skolan ska var 0 %. Mätning sker i skolår 3, 6 och 9 och resultatet redovisas per skolår. Kommunens sport-, simhallar och skolornas gymnastiksalar är tillgängliga för föreningslivet eller allmänheten mellan 16:00 och 23:00 vardagar samt mellan 07:00 och 21:00 på lördagar och söndagar. I stort sett samma tider gäller också för ishall och isbana genomförde verksamhetschefen på uppdrag av Fritids- och turistnämnden en undersökning av hur jämställdheten ser ut när det gäller idrotten i kommunen. En ny undersökning bör planeras in Åk 3: 4,4% (3,8%) Åk 6: 1,7% (1,6%) Åk 9: 8,8% (3,8%) 17

18 Kommunstyrelsen Bokslut Mål Informationsenheten En kommunal taltidningen som förmedlar lokal samhällsinformation till personer med synnedsättning eller annat läshandikapp ska ges ut varje vecka. Styrtal Antalet läsare ska vara 50 eller fler Minst 75 % av dem ska ha en positiv attityd till tidningen Tidningen har getts ut enligt plan. Enstaka nummer har varit sammanslagna till dubbelnummer. Antalet läsare var vid årsskiftet 48. Nästan alla som besvarade en utskickad enkät uppskattade tidningen. Mål Kommunledningsenheten Minst 75 % av kommunplacerade flyktingar ska inom tre år från mottagandet inte vara försörjda via kommunens försörjningssystem, varav minst 50 % ska försörja sig genom eget arbete. Riktlinjer Informationsenheten Samtliga kommunens blanketter ska tillhandahållas i Medborgarservice. Också andra institutioners blanketter ska i görligast mån tillhandhållas. Riktlinjer Kostenheten Alternativa rätter ska erbjudas inom omsorgs- och skolverksamheten av medicinska, religiösa eller etniska skäl. Direktiv Personalenheten Mångfaldsplanen ska vara reviderad senast Översyn av det personalpolitiska programmet ska vara genomförd senast Under 2007 togs 73 personer emot i kommunen. Av dessa har 14 personer avflyttat. Av de resterande 59 personerna försörjer sig idag 40 stycken (68%) genom eget arbete. Kommunens alla blanketter och många från andra myndigheter har kunnat nås via medborgarservice. Alternativa rätter erbjuds dem som önskar det av nämnda skäl. Har inte reviderats Översyn ej genomförd. Direktiv Kommunledningsenheten Motioner och medborgarförslag ska besvaras inom sex månader. Vid årets utgång kvarstod 13 motioner och 4 medborgarförslag äldre än 6 månader. För totala volymer hänvisas till tabell på sidan

19 Socialnämnden Bokslut Mål Människor med behov av försörjningsstöd ska ges den hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att uppnå egen försörjning. Ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden ska särskilt uppmärksammas. Styrtal Minst hälften av hushållen ska vara självförsörjande sex månader efter att biståndsperioden 61%, målet nått inletts. Minst 80 % av ungdomarna ska vara i sysselsättning tre månader efter att biståndsperioden 71%, målet ej nått inletts. Mål Människor med beroende- eller missbruksproblem ska den ges hjälp och det stöd som ökar deras möjlighet att uppnå ett liv utan missbruk. Styrtal Sex månader efter avslutad behandling ska minst 50 % vara drogfria. Antal vårddygn för institutionsplacerade vuxna ska minska med 300 dygn i förhållande till föregående år. Mål Alla människor som utsatts för våld i nära relationer, och som socialtjänsten får kännedom om, ska erbjudas någon form av stödkontakt och/eller skyddat boende. Mål Alla hemlösa som söker bostad hos socialtjänsten ska erbjudas ett tillfälligt boende. 73%, målet uppfyllt Minskning 244 dygn, målet ej uppfyllt Målet uppnått Samtliga nämnder Bokslut Mål Kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Minst 80 % av de tillsvidareanställd ska tycka att de kan rekommendera kommunen som arbetsgivare. Genom ett aktivt förebyggande arbete med arbetsmiljöfrågor och med tidiga rehabiliteringsinsatser ska sjukfrånvaron minska. Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron ska redovisas med 2004 års sjukfrånvaro som utgångspunkt och framåt. Riktlinjer Personalsammansättningen avseende utländskt ursprung ska spegla kommuninnevånarnas sammansättning. 6 personer har ej erbjudits tillfälligt boende Resultat av under året genomförda psykosociala arbetsmiljöundersökningar indikerar att målet inte är uppnått. Se separat redovisning Uppgifterna registreras inte i PAsystemet. Personalchefen föreslår att målet tas bort. Dels för att uppgifterna 19

20 Samtliga nämnder Bokslut inte går att finna och för att målet som det är utformat riskerar befästa tankesätt och indelning av arbetstagare i olika grupper som t.ex. vi och dom. Det ska inte förkomma några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika. Det ska heller inte finnas några osakliga löneskillnader mellan kvinnligt respektive manligt dominerade grupper som utför arbete som är att betrakta som likvärdiga. Löneanalys år visar att de löneskillnader inom kommunen som har uppmärksammats har varit sakligt grundade. Statistikutdrag efter genomförd löneöversyn år visar att arbetsgivaren inom vissa yrkesgrupper behöver analysera dem vidare och i likhet med löneanalysen klarlägga om de är sakliga eller osakliga. Det handikappolitiska målet om tillgänglighet måste uppfyllas vid all planering och vid alla åtgärder som vidtas. Vid om- och tillbyggnad ser man på tillgängligheten i och utanför byggnade, inte bara för personer som använder rullstol utan även för andra funktionsnedsättningar. Alla medarbetare i Ronneby kommun ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett hudfärg, etnisk och kulturellt ursprung, trosbekännelse, kön, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Direktiv Protokoll ska, i normalfallet, vara publicerat på webben senast åtta arbetsdagar efter sammanträde. Anställningsvillkor, lagar och avtal och kommunala centrala eller lokala kollektivavtal, bestämmelser jämte riktlinjer som t.ex. policys är köns och diskrimineringsneutrala.. Direktivet är uppfyllt. Ronneby kommun har en välutvecklad och ändamålsenlig infrastruktur och en tydlig miljöprofilering och ingår i en större regional helhet. Kommunstyrelsen och Förskole- och grundskolenämnden Mål Kostenheten och Förskole- och grundskolenämnden 25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiskt odlade/framställda. Bokslut Andelen Eko-inköp var 14,5%. 20

21 Tekniska Nämnden Bokslut Mål Gatuenheten Beläggningsunderhållet av kommunens gator ska hållas på en sådan nivå att återinvesteringsytan uppgår till lägst 3,8 % av totala beläggningsytan/år. 7,0% Besparing av energi på gatubelysningsnätet Mätning görs fr o m med minst 15 % av årsförbrukningen/investerad anläggning jämfört med föregående år. Samtliga nämnder Bokslut Mål Utsläppen av fossil koldioxid ska till år 2012 minska med minst 113 kg per år och invånare och : kg/inv 2007: kg/inv ska det inte vara mer än 2700 kg/invånare (3600 (se Miljöbokslut) kg/invånare år 2004). Ronneby kommun är ett kunskapssamhälle. Näringslivet inklusive turism är fortsatt framgångsrikt och kännetecknas av mångfald, kvalitet och spetskompetens. Den goda ekonomiska utvecklingen präglas också av begreppet ekologisk hållbarhet. Biblioteks- och kulturnämnden Bokslut Mål Antalet biblioteksanvändare och biblioteksbesökare ska öka jämfört med föregående år. Antalet utlån ska öka jämfört med föregående år. Under 9 veckor var huvudbiblioteket stängt, vilket delvis kan förklara att målen inte nås. 21

22 Förskole- och grundskolenämnden Bokslut Mål Alla barn ska kunna läsa flytande senast vid utgången av åk 84% (85%) 3. Mål Alla barn ska vara godkända i alla tre ämnena, svenska, matematik och engelska i de nationella ämnesproven i åk 5. Mål Kommunens skolor ska klara sitt uppdrag väl i förhållande till de nationella målen. Styrtal Andelen elever med fullständigt betyg (16 ämnen) för åk 9 ska vara minst 80 %. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska vara minst 90 %. Meritvärdet för åk 9 ska uppgå till SALSAvärdet, skolvis och kommunvis. Skillnader mellan pojkars och flickors resultat ska minska. Riktlinjer Lärartätheten i grundskolan ska vara mellan 7,96 8,47 lärare per 100 elever i genomsnitt. Anslaget till läromedel (pedagogiskt mtrl/elev) ska ligga på genomsnittet för riket, f.n. ca kr per elev. Sv: 82% (83%) Ma: 92% (87%) Eng: 79% (85%) 70,2% (74,3%) 83,2% (90,5%) Salsavärdet för Ronneby uppgick till 202 (206). Ronnebys kommunala skolor nådde meritvärdet 195 (189). Meritvärdet för flickor i Ronnebys kommunala skolor var 203 (205) och för pojkar 187 (174). Genomsnittet för kommunala skolor i riket var 206 (207) och för samtliga rikets skolor 209 (210). 8,31 (inkl SvA 9,0 tjänster) kr/elev per år i Ronneby kr/elev per år i riket Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bokslut Mål Jämförelsetalen för varje program ska vara lika Ronneby 13,9 (13,7; 2009) med rikets eller högre. Knut Hahn 14,2 (13,7; 2009) Naturbruk 12,0 (13,7; 2009) Riket 14,0 (14,1; 2009) (Källa: Siris) Kommunstyrelsen Bokslut Mål Kommunledningsenheten Befintliga företag ska trivas i kommunen och Ronneby kommun ska vara en attraktiv etableringsort för nya företag. 22

23 Kommunstyrelsen Bokslut Styrtal 2012 ska Ronneby ligga på den övre halvan i Mäts 2012 Svenskt Näringslivs mätning avseende företagens samlade omdöme om företagsklimatet. Nyföretagande ska öka med 3 % om året till 2011 (från 2007 års nivå). Antalet kvinnliga företagare ska öka med 10 % till 2011 (från 2007 års nivå). Minst 100 företag ska besökas per år. En informationsdag för företagare organiseras årligen. Ej uppfyllt. Mellan 2009 och ökade nyföretagande med +1,9 %, under finanskrisen mellan 2008 och ,3 %, och mellan 2007 och ,7 %, enligt Nyföretagarbarometern. Mäts 2011 Uppfyllt. 100 företagsbesök och träffar genomförda. Företagsmässan Ronneby NU genomförd, liksom upphandlingsmöten. Minst 10 frukostmöten och andra företagsträffar ska genomföras. Antalet elever som driver UF-företag ska öka med 200 % (från 2007 års nivå). Turismen (mätt i antalet gästnätter) ska öka med 10 % till och med 15 % till 2012 (från 2007 års siffra gästnätter) Ronneby ska ligga i topp 20 % bland Sveriges kommuner i turistrankingen och topp 10 % år 2012 enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR). Öka omsättningen i handeln med 10 % i fast prisläge till 2011 (från 2007 års siffror enligt Handelns Utredningsinstitut HUI) Fem företagsetableringar i Sörbydal fram till Fyra företagsetableringar till 2012, varav hälften på landsbygden. Etablering av fem energi/miljöteknikföretag fram till Riktlinje Informationsenheten Vid Ronneby Lärcenter ska rådgivning, kanaler och mötesplatser för lärande, framförallt nätbaserat, växa och utvecklas vidare. 10 frukostmöten genomförda. Uppfyllt: 10 elever 2007/2008 till 35 elever, motsvarande 250 %. Uppgifter saknas Rankingen med års siffror kommer hösten ligger Ronneby på Plats 97, vilket motsvarar topp 34%. Mäts 2011 Mäts har tre företag skrivit avtal. Mäts 2012 Mäts 2012 I juli månad började Ronneby lärcenter (Kunskapskällan) installera sig i lokaler på Soft Center som BTH just lämnat. Arbetet med att bygga upp verksamheten fortsatte sedan under resten av året. Kunskapskällan fick tillgång till projektmedel från Tillväxtverket som växlade upp kommu- 23

24 Kommunstyrelsen Bokslut nens budgeterade medel. Tekniska Nämnden Bokslut Mål Bygg- och fastighetsenheten Energibesparing med minst 4 % (880 tkr) i kommunens fastigheter. Utgångspunkt är 2008 års utfall efter justering gjorts för prishöjningar Energibesparingen beräknas till 5,4% med då gällande förutsättningar såsom taxor och och medeltemperatur. medeltemperatur. Samtliga nämnder Bokslut Mål Elförbrukningen per invånare ska minska med Förbrukning per invånare: minst 10 % till år 2012 jämfört med år År 1995: kwh 2012 ska elförbrukningen inte överstiga : kwh kwh per invånare, vilket innebär att elförbrukningen ska minska med 500 kwh/invånare och år (räk- 2008: kwh nat från 2004). Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. Fritids- och turistnämnden Bokslut Mål Samarbetet med föreningar ska utökas i syfte att ge På föreningsgårdarna i Backaryd, barn och ungdomar möjlighet till meningsfull fritidssysselsättning i hela kommunen. Hoby har vi fritidsledare på plats en Eringsboda, Johannishus och Bräkne- Styrtal gång per vecka och ort för att stödja Minst 50 föreningsträffar ska genomföras. samhällsföreningarnas ungdomsverksamhet. Fler än 50 föreningsträffar har genomförts. Kommunstyrelsen Bokslut Mål Informationsenheten Den nätbaserade kommunikationen mellan kommunens verksamheter och medborgare/företag ska årets SKL-mätning de 22 % bästa av Kommunens webbplats tillhörde vid utvecklas vidare. I SKLs årliga kvalitetsmätning av alla undersökta. Arbete med att bygga kommunens webbplatser ska Ronneby tillhöra de om den inleddes. En ny webbplats ska vara klar sommaren bästa 20 procenten Mål Kommunledningsenheten Kommunen ska driva minst ett större landsbygdsinriktat Leader-projekt samt delta i minst två regionala EU-finansierade projekt. Uppfyllt. Ronneby kommun delar i Leaderprojektet Hjärtats Fröjd och Regionalfondsprojekten Innovativa Blekinge, Avknoppning Sydost, Blekinge Intäktsbas m.fl. 24

25 Riktlinjer Informationsenheten Utveckling av e-tjänster på nätet ska fortlöpa Infoenheten introducerade under året en möjlighet för kommunens förvaltningar att använda e-legitimation för att nå e-tjänster. Funktionen togs i bruk för medborgarförslag och politiska motioner. Sådana kan nu skickas in digitalt efter att ha undertecknats med e-leg. Samtliga nämnder Bokslut Mål 90 % av de medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post ska få svar inom 2 dygn. 90 % av de medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska få kontakt med en handläggare. 100 % av medborgarna ska uppfatta att de får 74% (63%) ett gott bemötande vid kontakt med kommunen. Riktlinjer Kommunen ska lämna en god service och god vägledning till allmänheten vid besök, telefonsamtal och e-post. 73% av medborgarna har fått svar inom 2 dygn 65% har fått kontakt med handläggare Se kvalitetsredovisning på sida Beredningar Folkhälsoberedningen I Ronneby kommun genomförs en rad folkhälsoinsatser inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Folkhälsoplan ligger till grund för folkhälsoberedningens årliga verksamhet samt anger inriktningen för det lokala folkhälsoarbetet som ska bedrivas inom kommunen. Under har kommunens folkhälsoarbete fokuserat på att förverkliga och utveckla åtgärder som inbegrips i planen samt följa dessa. Satsningar på föräldrastöd och att utveckla skolan som en hälsofrämjande arena har fortsatt under. Utbildning av personal inom förskola och skola i föräldrastödsmetoden Active Parenting samt metoden SET (social och emotionell träning) genomfördes i början av året. Utbildade kvinnofridsinstruktörer har under erbjudits vidareutbildning och nätverksträffar. Syftet var att underhålla den kunskap som förvärvades under kvinnofridsinstruktörsutbildningen samt att utveckla fortsatt arbete med frågorna i den egna verksamheten. För att möjliggöra integrering av frågorna i alla kommunens verksamheter har förslag till en kommunövergripande handlingsplan utarbetats mot våld i nära relationer, för Ronneby kommuns samtliga nämnder och verksamheter. Arbetet med planens insatser påbörjas efter att politiskt beslut tas under Folkhälsoberedningen genomförde under en inventering av pågående drogförebyggande åtgärder i Ronneby kommun. Syftet var att inventera förebyggande insatser samt samverkansformer på området för att finna förslag till utveckling och effekti- 25

26 vare drogförebyggande arbete i Ronneby kommun. Inventeringen utmynnar i förlag som bygger på inventeringens resultat, vilka ska utgöra en grund för fortsatt arbete på området. För att idrott ska bedrivas i en tobaks-, alkohol-, narkotika- och mobbingsfri miljö har ett samarbete med SISU idrottsutbildarna inletts under. Samtliga idrottsföreningar erbjuds utbildningssatsningen Världens bästa idrott. Utbildning i Alkohol- och drogpolicy samt Det svåra samtalet för kommunens chefer har påbörjats under. Hälsans stig i Ronneby har under året restaurerats och omlagts. Detta har skett i samarbete med Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Under 2011 kommer kommunens folkhälsoarbete att följa folkhälsoplanens planerade insatser för 2011 samt följa och utveckla pågående insatser. Lokala brottsförebyggande rådet (Brå) För att organisera ett brottsförebyggande engagemang lokalt finns i Ronneby kommun ett lokalt brottsförebyggande råd. Polisen genomför årliga trygghetsmätningar i Blekinge. Inför har lokala brottsförebyggande rådet beslutat att kommunens trygghetsmätning ska brytas ner i fem områden, Ronneby tärtort, Kallinge, Norra, Västra, Sydöstra. Kommunen är även medfinansiär till trygghetsmätningarna. Trygghetsmätningen för har presenterats i Kommunfullmäktige. Under genomfördes, i regi av lokala brottsförebyggande rådet, två trygghetsvandringar i kommunen. Trygghetsvandringarna genomfördes i områden där behovet ansågs som störst. Val av områden baseras på trygghetsmätningen och aktuell brottsstatistik från polisen. Samverkansavtalet mellan Polismyndigheten i Blekinge och Ronneby kommun har följts upp och redovisats under. På grund av pågående utvecklingsarbete av rådande samverkansavtal har avtalsperioden förlängts till Lokala brottsförebyggande rådet har under året verkat för att skapa dialog om trafiksäkerhet med kommunens samhällsföreningar. Rådet har bidragit med ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i planen för centrumutveckling. Ett kommunövergripande operativt nätverk för korta kontaktvägar vid trygghetsoch säkerhetsfrågor har bildats under året. Syftet är att genom samverkan förebygga och minska sociala problem. Att informera kommuninvånarna om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt grannsamverkan kommer att lyftas under Att stimulera till ett ökat antal vuxna i ungdomsmiljöer genom nattvandrarverksamhet kommer även att prioriteras. Verksamheter, bolag, mm Nedan följer en sammanfattning av det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen. Särskilda redovisningar av respektive nämnders verksamheter, verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ekonomi presenteras på sidorna Särskilda redovisningar för andra juridiska enheter ingående i kommunkoncernen redovisas på sidorna

27 Kommunens ekonomi Ekonomiskt utfall Kommunkoncernen Kommunkoncernen redovisar för ett resultat på 22,1 (29,9) mkr. Omsättningen uppgick till (1.829) mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag utgjorde 66,5% av kommunkoncernens omsättning Diagram: Årets resultat (mkr) i kommunkoncernen. AB Ronneby Industrifastigheter redovisar ett positivt resultat om 3,2 (3,8) mkr. Nettoomsättningen ökade med 6,8% och uppgick till 66,7 mkr. Vakansgraden har minskat från 9,7% till 7,9%. ABRI har haft som finansiell målsättning att återställa fritt eget kapital till lägst 30 mkr uppnåddes det målet. Vid års bokslut uppgick det fria egna kapitalet uppgick till 35,4 mkr. AB Ronnebyhus nettoomsättning ökade med 0,3% till 156,3 mkr. Bolaget redovisar ett resultat på -7,8 (-0,3) mkr efter dispositioner. Ökad vakansgrad 9,8 (8,5) är en av orsakerna till resultatet. Bolaget har även gjort nedskrivningar om 10,2 mkr. Ronneby Miljö och Teknik AB visar ett resultat om -2,4 (1,6) mkr efter bokslutsdispositioner. Rörelsegrenarna vatten & avlopp och IT-bredband uppvisar negativa resultat. Övriga verksamhetsgrenar uppvisar positiva resultat. Verksamheten vatten & avlopp har i bokslutet avsatt medel för eventuella skadeersättningar med anledning av de översvämningar som skedde under. Bolaget har byggt färdigt vattenledning mellan Kallinge och Ronneby vilket ger reservkapacitet mellan orterna. Elnät har bl a bytt ut ett ställverk och i Fjärrvärme har panncentralen i Häggatorp byggts ut med ny brikettpanna. Bredband dras med underskott men en resultatförbättring har skett sedan föregående år. Verksamheten IT-bredband kommer att vara i behov av aktieägartillskott under de närmaste åren. För 2011 beräknas tillskottet uppgå till 1,5 mkr. Ekonomiskt utfall Kommunen Kommunen redovisar ett resultat på +24,1 (+22,1) mkr. Budgeterat resultat för var efter justeringar 7,9 mkr, dvs en positiv avvikelse med 16,2 mkr. års överskott motsvarar 1,9% av skatteintäkter och den kommunalekonomiska utjämningen. Omsättningen uppgick till (1.454) mkr. Ökningen från året innan var 4,3% Diagram: Resultat II (mkr), d v s resultat före extraordinära poster. 27

28 Diagram: Resultat III (mkr). Utdebiteringen av kommunalskatt har varit 22,04 (22,04) %. Sammantaget gav skatteintäkter och statsbidrag en positiv avvikelse mot budget på 15,8 mkr. Skatteintäkterna gav +19,5 mkr medan statsbidragen gav -3,7 mkr. I statsbidragen inkluderas här även kommunal fastighetsavgift och LSS års slutavräkning för skatteintäkter innebär en positiv justering med 0,7 mkr i års resultat. SKL bedömer i februari att skatteunderlaget kommer att öka med 1,8%. Med denna bedömning av skatteunderlaget blir prognosen för års avräkning +492 kronor per invånare För Ronnebys del medför detta en positiv preliminär slutavräkning med 13,0 mkr, vilken är hänsyn tagen till i års resultat. Centrala konton uppvisar en budgetavvikelse med +21,1 mkr, medan nämnderna redovisar -4,9 mkr. De centrala kontonas överskott har huvudsakligen uppkommit genom högre skatteintäkter och statsbidrag än beräknat samt lägre finansiella kostnader. På centrala konton har även en nedskrivning om 20,4 mkr motsvarande utebliven ersättning enligt dom i Tingsrätten för Vidablick gjorts. Medel avsatta för års lönerevisioner gav ett underskott om 0,2 mkr. Semesterlöneskulden har under året ökat med 1,1 mkr (0,4 mkr). Semesterlöneskuldens ökning var mindre än budgeterat vilket gav en positiv budgetavvikelse med 2,6 mkr. Pensionsutbetalningarna inkl särskild löneskatt ger en negativ budgetavvikelse med 0,6 mkr. Nämnderna redovisar nettokostnader som ger ett underskott jämfört med budget med -4,9 mkr (-0,39% av nettokostnaden). Eftersläpningar i investeringsverksamheten ger ett överskott i kapitalkostnaderna på 5,9 mkr. Förskole- och grundskolenämnden, med en nettokostnad på 398,4 mkr, redovisar en negativ budgetavvikelse på 11,8 mkr (-3%). Huvuddelen av underskottet beror på anpassningskostnader till följd av minskat antal elever i kommunala skolan. I avstämningen mot balanskravet för år 2009 reserverades 5 mkr för ändamålet. et blev 6,5 mkr. Ökade kostnader för fristående skolor är den andra stora förklaringen till underskottet. Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden redovisar ett budgetunderskott på 1,8 mkr (-1,5%). Den största orsaken är mindre interkommunala intäkter än budgeterat. Omsorgsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 8,7 mkr (+2,3%). Förklaringen till överskottet är främst lägre personalkostnader i särskilda boenden samt att man inte behövt använda sin budgetreserv. Socialnämnden redovisar ett budgetmässigt underskott på 4,8 mkr (-5,4%). Under erhöll nämnden ett tilläggsanslag om 6 mkr till sin budget. Företrädesvis är det kostnader för institutions vård som överskrider budget. Tekniska nämnden redovisar en budgetavvikelse på -3,7 mkr (-4,6%). Eftersläpningar i investeringsverksamheten har skapat överskott i kapitalkostnaderna med 2,4 mkr. Nämndens kostnader för energi och snöröjning har dock ökat kraf- 28

29 tigt under den senare delen av, vilket är huvudförklaringen till underskottet. Kommunstyrelsen redovisar +6,1 mkr. Bl a ger lägre kostnader för anpassningsverksamheten och arbetsmarknadsåtgärder överskott. Kostenheten redovisar dock ett underskott om 1,2 mkr, främst beroende på dyrare livsmedel och en ökande andel ekologiska livsmedel. Avstämning mot kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatmål : +2%. +1,9% (+1,8%). Resultatmålet är inte realiserat, dock bättre än budgeterat med 0,6%. Kommunens nettolåneskuld får öka till maximalt 615 mkr under perioden Vid utgången av 2012 ska skulden vara maximalt 530 mkr. Avstämningen per ger en nettolåneskuld på 481 mkr (463 mkr). Med hänsyn tagen till investeringsplan och förslag till kompletteringsbudget så bör målet nås. Kommunen ska verka för att realisera tillgångar som inte bedöms vara av intresse ur ett verksamhetsperspektiv eller av annat strategiskt intresse att behålla. Under har tillgångar sålts med en realisationsvinst om 4,8 mkr. Volymen på investeringsutgiften ska över tiden ligga i paritet med avskrivningarnas storlek. uppgick investeringsutgiften till 146 mkr jämfört med avskrivningarna om 65 mkr rensat för nedskrivning, dvs över målet. Målet ska dock ses över tid. Investeringsvolymen ska under perioden inte överstiga 450 mkr. Med års utfall inkl förslag till kompletteringsbudget och gällande investeringsplan beräknas investeringsvolymen för perioden uppgå till 482 mkr. Kapitalkostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara högst 8,5%. et för ger en nivå som understiger taket; 6,7%. Kommunens eget kapital ska under perioden ej reduceras i förhållande till i ansvarsförbindelsen upptagna pensionsförpliktelser. För åren är målet nått då upptagna pensionsförpliktelser minskat 2,5% medan det egna kapitalet ökat med 9%. Målet gäller dock hela perioden Avstämning mot Balanskravet Balanskravet regleras i kommunallagen 8 kap 5 innebärande att ett negativt resultat ska regleras och det redovisade egna kapitalet ska återställas inom de närmast följande tre åren. Sedan 2001 har det egna kapitalet stärkts med 69 mkr. Kommunens resultat i förhållande till balanskravet: Resultat III Realisationsresultat mark/fastigheter Justerat resultat innan reservationer Reservation i 2009 års balanskravsavstämning avseende kostnader för personalreduktion, anpassning till KF:s styrtal * Justerat resultat 24,1 mkr -4,8 mkr 19,3 mkr 5,0 mkr 24,3 mkr För åren budgeteras överskott om 0,5 mkr. Sedan planen antogs visar skatteunderlaget på en något starkare utveckling än som antogs i budgetarbetet. Kommande information i regeringens vårproposition, nya skatteunderlagsprognoser, mm kan föranleda Kommunstyrelsen att bereda ärenden om eventuella revideringar i gällande budgetplan i sam- 29

30 band med behandling av uppföljningsrapporten för tertial föreslås 47 mkr i kompletteringsbudget för Pensioner Kommunens pensionsåtagande för anställda redovisas enligt nedanstående. Pension intjänad före 1998, men ännu ej utbetalad, redovisas i enlighet med kommunal redovisningslag som ansvarsförbindelse. De årliga utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. I balansräkningen avsätts förmånsbestämd pension intjänad efter Den förmånsbestämda pensionen avser intjänande på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp. Vidare erhåller de anställda ett pensionsintjänande, avgiftsbestämd del, som var och en har att placera. Årets intjänande kostnadsförs och bokförs i balansräkningen som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars året efter. Ansvarsförbindelsen (avseende pension intjänad före 1998) minskade med 3,9% (+1,4%) till att inkl särskild löneskatt uppgå till 613 mkr (638 mkr). uppgick pensionsutbetalningarna (inkl särskild löneskatt) som redovisas över resultaträkningen till 27,7 (26,8) mkr. Avsättningen i balansräkningen har inklusive särskild löneskatt ökat med 5,4 mkr till 28,7 mkr. uppgick kostnaden för den avgiftsbestämda delen inklusive särskild löneskatt till 35,4 mkr, att jämföras med 37,6 mkr året innan. Investeringsverksamheten Kommunkoncernens investeringsutgifter uppgick under räkenskapsåret till 276 (238) mkr. Kommunens investeringar uppgick till 146 (100) mkr. Kommunens investeringar understeg budget med 71 mkr. Av dessa Diagram: Investeringsvolymer (mkr) i kommunkoncernen (ljusare+mörkare grå) och kommunen (ljusare grå). Under har investeringar i fritidsanläggningar gjorts med totalt ca 66 mkr. De två största investeringarna är Brunnsbadet som invigdes sommaren och den nya ridanläggningen som blir klar Investeringen i det nya brunnsbadet är ännu inte slutredovisad. Det totala investeringsanslaget uppgår till 41 mkr. Investeringsutgiften redovisas vid utgången av till 38,7 mkr. Tillkommande kostnader, huvudsakligen avseende anläggning och system för processvatten, gör att investeringssumman slutligen beräknas till ca 47,5 mkr. Renovering har gjorts på Slättagårdsskolan. Stadshusets glaspartier har börjat bytas ut. Det arbetet blir klart under våren Anläggande av gång- och cykelväg Risanäs-Saxemara pågår. Investeringar i energibesparande åtgärder har under året fortgått. Miljöteknik har bl a färdigställt vattenledning mellan Ronneby-Kallinge och VA-ledning mellan Trolleboda-Väbynäs. Panncentralen i Häggatorp har byggts ut med ytterligare en brikettpanna. ABRI har gjort lokalanpassningar i kvarteret Telefonen, Hantverkaren och Futurum, samt investeringar i Kallinge Företagscenter. 30

31 Information angående pågående juridisk process m m avseende äldreboendet Vidablick, etapp II Vidablick, etapp II, som omfattar höghusdelen, är vid utgången bokfört till 109 mkr. Under har det bokförda värdet belastats med en nedskrivning på 20,4 mkr. I april meddelade Blekinge Tingsrätt dom i den juridiska processen som pågått sedan januari Husbyggnadsentreprenören dömdes att till Ronneby kommun utge ett belopp om 17,9 mkr samt ersättning för rättegångskostnader med 5 mkr jämte ränta tills betalning sker. Dessa belopp inkluderar mervärdesskatt. Husbyggnadsentreprenören har överklagat domen. Hovrätten har att ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas. Något besked är ännu inte lämnat. Husbyggnadsentreprenören är insolvent och satt under konkursförvaltare. Kommunen kan inte räkna med någon utdelning. Det belopp med vilket objektet nedskrivits motsvarar utebliven ersättning enligt dom i Tingsrätten. Prognosen för objektets återstående investeringsutgifter uppgår till 6,6 mkr. Finansiering Kommunkoncernen har finansierat investeringsvolymen på 276 mkr, genom extern upplåning med netto 63 mkr. Resterande finansiering har huvudsakligen erhållits från verksamhetens kassaflödesnetto med 213 mkr. Kommunen har finansierat investeringsutgifter på 146 mkr huvudsakligen från den löpande verksamheten. Finansieringsnettot var 19 mkr. I kommunkoncernen uppgick de räntebärande skulderna vid årsskiftet till (2 143) mkr. Lånestockens fördelning på ränteregleringstidpunkter för koncernen fördelas enligt följande: Kommunkoncernen -1 år 71% 1-2 år 7% 2-3 år 9% 3-4 år 0% 4-5 år 2% 5- år 11% För kommunen uppgick de räntebärande skulderna till 821 (869) mkr, medan de räntebärande fordringarna uppgick till 340 (406) mkr, vilket vid utgången av året gav ett skuldnetto om 481 (463) mkr. Den genomsnittliga kostnadsräntan har varit 1,6 (2,2)%. Kommunens lånestocks fördelning på ränteregleringstidpunkter fördelas enligt följande: Kommunen -1 år 79% 1-2 år 12% 2-3 år 9% 3-4 år 0% 4-5 år 0% 5- år 0% Kommunens semesterlöneskuld inklusive ej kompenserad övertid steg under med 1,1 (0,4) mkr och uppgick vid utgången av året till 63,6 mkr. Kommunens borgensåtaganden avser i huvudsak den del av verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform. Dessa åtaganden uppgick vid utgången av året till mkr (1.278) mkr. Övriga borgensåtaganden uppgick till 1,6 (1,7) mkr och avser huvudsakligen egnahem. I december 2009 ingick Ronneby kommun en solidarisk borgen såsom egen skuld för Kommuninvest Sverige AB. Ronnebys andel vid årsskiftet /2011 var 0,52%. 31

32 Kostnader relaterat till intäkter Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal i den kommunala verksamheten som långsiktigt inte får överstiga 100%. Ett relationstal som är lägre än 100% ger internt tillförda medel till investeringsverksamheten, utöver det utrymme som de årliga avskrivningarna ger. uppgick nettokostnadens andel till 98,2 (98,2) %. Budget och plan för åren ger en nettokostnadsandel som ligger på 100% per år. Kommunkoncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av till 3 258,6 mkr med soliditeten 19%, att jämföras med mkr 2000 med soliditeten 28%. Diagram: Soliditet (%), kommunkoncernen Diagram: Nettokostnadens (inkl finansnetto) andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%). Diagram: Soliditet (%), kommunen Särskilda kostnadsslags i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag: Personalkostnader 70,8% 74,9% 71,2% Avskrivningar och Finansnetto 4,4% 5,6% 5,1%* *justerat för nedskrivning Soliditet Soliditet är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan, och anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Nyckeltalet visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De senaste åren relativt sett omfattande investeringsverksamheterna har inneburit en sjunkande soliditet, d v s den externa kapitalanskaffningens relativa andel av finansieringen har ökat. 32