Jordbiten. Tema EU-stöd. Nr 1 /2014. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbiten. Tema EU-stöd. Nr 1 /2014. Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län"

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 1 /2014 Tema EU-stöd

2 Ledaren Ökad tillgänglighet och ständiga förbättringar Sedan 2011 arbetar vår organisation inom jordbruks- och landsbygdsadministrationen med ständiga förbättringar i form av LEAN. Vi finns till för er och genom att få bort slöserier i vårt arbete ska tid skapas till utveckling av våra tjänster. Varje år har vi krav på rationalisering som i princip alla statliga myndigheter har. Vi hittar dagligen små förbättringar i våra arbetsprocesser. I år när landsbygdsprogrammet gör en inbromsning så är vår bemanning lägre än 2013 men vi ska även fatta färre beslut. Vår service till er ska dock fortsatt bli bättre! Nationellt skapas nu En väg in där länsstyrelserna har ett gemensamt telefonnummer och gemensam teknisk plattform för en kundsupport kring SAM-ansökans stöd. Sedan i år har vi dessutom en gemensam telefonväxel. För dig innebär det att du ska komma fram snabbare till en handläggare oavsett ort i landet. Samtidigt skapar vi en internt mer effektiv organisation eftersom vi anpassar antalet handläggare till inkommande samtal samt hjälper varandra över länsgränserna. När kundsupporten är öppen ska vi kunna svara snabbt och under övrig tid få möjlighet att handlägga effektivt i syfte att kunna leverera de utbetalningar som ni behöver och därmed korta våra handläggningstider. Fysiska besök på våra kontor där man behöver vår hjälp, exempelvis med en dator för SAM-ansökan, måste bokas och denna service finns i Uddevalla, Borås och Skara. Internt sker handläggningen i processer och där finns inte alla delar eller kompetens på alla orter, vi har heller ingen fysisk indelning på kundnummer beroende på var man bor i länet, allt för att kunna få en ökad flexibilitet och god och likartad service. Ytterligare en, och kanske vår viktigaste, kanal är vår webb. Informationen ska utvecklas ytterligare och vi har nya mål. Kontakt med oss per e-post är även en lösning för den som tycker att det passar bättre. Under året gör vi kundundersökningar för att få reda på hur ni ser på oss. Jag hoppas att ni ska märka en utveckling. Vad ni tycker är viktigt och era synpunkter ligger till grund för oss som ständiga förbättringar. Vi får också in enkätsvar från er efter fältbesök, vilka även de är mycket värdefulla för oss. Det här numret av Jordbiten fokuserar på EU-stöd, övriga nummer under 2014 kommer att ha tema samverkan, ung på landsbygden respektive svenskt kött. Detta är viktiga områden för en levande landsbygd. Peter Svensson landsbygdsdirektör Jordbitens redaktion Erika Kvarnlöf Nina Goos Kajsa Lycke Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landsbygdsenheten Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Peter Svensson Tryck JMS Mediasystem, Vellinge, 2012 Papper 100 g MWC gloss FSC -märkt Utgivningsplan 2014 Nr 1 27 februari Nr 2 2 maj Nr 3 18 september Nr 4 4 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Cattisz Goos Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges Jordbiten 1/2014

3 EU-stöd Dags för året SAM-ansökan Sista ansökansdag för SAM ansökan 2014 är den 3 april. Vi på Länsstyrelsen svarar gärna på frågor om de olika ersättningarna eller SAM Internet. I början av ansökansperioden kan det vara lättare att komma i kontakt med oss. Gör därför gärna din ansökan så tidigt som möjligt, så får du enklare hjälp och riskerar inte att din ansökan blir försenad. Din ansökan har kommit in när du har skickat in den i SAM Internet. Kommer ansökan in senare än den 3 april får du avdrag på alla dina stöd med en procent per arbetsdag fram till och med 28 april. Kommer den in ännu senare kan vi inte godkänna den och du kan inte få några stöd. Hjälp på distans De flesta länsstyrelserna och Jordbruksverket har nu ett gemensamt telefonnummer, , för frågor om SAM ansökan. Knappa in ditt personnummer/organisationsnummer så blir du i de flesta fall kopplad till ditt eget län, men ibland kan det hända att en handläggare från ett annat län svarar. Vi på Länsstyrelsen i Västra Götalands län som svarar på detta telefonnumer kan hjälpa dig med de flesta av dina SAM Internet-frågor. Om det behövs kan vi även gå in och titta på din ansökan. Det gör att vi kan svara på de allra flesta av dina frågor utan att du behöver göra resan till något av våra kontor. Du måste ge tillstånd för att vi ska få tillgång till din ansökan och vi kan inte ändra något i den. Du kan också få svar på många av dina frågor på Jordbruksverkets webbplats. Där finns alla ersättningarna och reglerna kring dem beskrivna. Där kan du skriva in frågor till Jordbruksverket på Fråga oss. Du kan också se svaren på frågor som andra har ställt. Hjälp på våra kontor Kan vi inte hjälpa dig med dina frågor på telefon eller om du inte har möjlighet att göra din SAM-ansökan hemma finns det möjlighet att boka tid och komma till kontoren i Borås, Skara eller Uddevalla. Vi kan då hjälpa dig med SAM Internet och svara på regelfrågor. Datorplatser finns på dessa kontor från och med den 3 mars. Kom ihåg att du själv ansvarar för din ansökan även om du varit inne hos Länsstyrelsen och fyllt i den. Du måste ringa och boka tid för lån av datorplats. Då vet du att det finns en ledig dator och att det finns personal på plats som kan hjälpa dig. Har du inte bokat tid är det inte säkert att vi kan hjälpa dig. Kom ihåg att ta med dig ditt lösenord till SAM Internet när du kommer till Länsstyrelsen för att få hjälp. Maria Johansson Den nya startsidan i SAM Internet Jordbiten 1/2014 3

4 EU-stöd Gör rätt i SAM 2014 I väntan på nya direktstöd och miljöersättningar är det inte så mycket nyheter i årets SAM-ansökan. Det som påverkar mest i år är att budgeten inom landsbygdsprogrammet är begränsad för Eftersom budgeten är begränsad är det inte möjligt att söka nya eller utöka några åtaganden i år. Ett undantag är åtagande för våtmarker, men endast om du fått beslut om miljöinvestering för att anlägga våtmarken. Det går även att söka nytt åtagande för extra djuromsorg för suggor. Åtagande för våtmarker som gällde till och med 2013 kan förnyas 2014 med en ny åtagandeperiod. Kompensationsbidrag ettårigt Du kommer inte att få något nytt åtagande om du söker utbetalning för kompensationsbidrag. I praktiken är det ingen skillnad från tidigare år, kravet på att bruka minst tre hektar jordbruksmark finns kvar men gäller endast det år du söker utbetalning. De åtagande som är beslutade kommer troligen att finnas kvar. Åtaganden som förlängts 2013 Handläggning av förlängningarna var klar för de flesta åtagandena för vallodling och ekologisk produktion när SAM Internet öppnade. När det gäller åtaganden för betesmarker och slåtterängar har en del handlagts klart under de senaste veckorna. Om du sökt förlängning och ännu inte kan se ditt åtagande i SAM Internet måste du höra av dig till oss. Om du haft ersättning inom utvald miljö (restaurering, mosaikbete, bränning eller bete på svårtillgängliga platser) har dessa delar av åtagandet tagits bort för Observera att detta gäller enbart för de åtagande som förlängts med ett extra år. Kryssa för certifierad produktion i ansökan Om din växtodling och/eller djurhållning är certifierad kom ihåg att kryssa för certifierad produktion i ansökan. I ansökan 2013 missade många att kryssa för att de är certifierade. Dessa kryss är dels ansökan om stödet för kvalitetscertifiering och dels ansökan om den högre ersättningen inom miljöersättning för ekologisk produktion. Ansökan görs under fliken Övriga uppgifter i SAM Internet. Det är möjligt att komplettera med uppgiften för ekologisk produktion senast sista ändringsdag. Stödet för kvalitetscertifiering går du helt miste om, om krysset inte finns med i ansökan senast sista ansökningsdag. Du som är certifierad genom annan brukare anger detta som en övrig upplysning med information om kundnummer, alternativt person-/organisationsnummer och certifieringsorgan på den som är ansluten. Underskrift av ansökan I första hand ska du använda e- legitimation för att skriva under ansökan. Då slipper du att tänka på att skicka in några papper. Använder du inte e-legitimation är det mycket viktigt att du skickar in en påskriven underskriftsida till Länsstyrelsen. Underskriftsidan för den ursprungliga ansökan måste ha kommit in till oss senast sista ändringsdag, som i år är den 16 juni. Kommer underskriftsidan in för sent kommer hela din ansökan att avvisas. Det innebär att du inte får någon utbetalning Gör du ändringar i din ansökan måste du även skicka in en underskriftsida för varje ändring. Ann-Sofie Josefsson Om du har anlagt en våtmark med miljöinvestering kan du söka nytt åtagande för skötsel av våtmarken Foto: Morgan Johansson 4 Jordbiten 1/2014

5 EU-stöd Trög start för Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet kommer att starta i begränsad omfattning under Endast ett fåtal stöd kommer att kunna sökas och beslut kan inte tas förrän i slutet av året. Det är inte klart när Länsstyrelsen kan börja ta emot ansökningar men kanske blir det inte förrän i höst. Vi kan inte besluta om stöd förrän det svenska landsbygdsprogrammet är godkänt av EU, i slutet av året. De företagsstöd du kan söka är: Investeringar i jordbruks- och trädgårdsföretag. Stängsel mot rovdjur. Eventuellt startstöd (detta är dock inte klart än). Rådgivningen Greppa näringen fortsätter och det kommer att bli projektstöd till bredband. Ansökningarna ska prioriteras Nytt för detta landsbygdsprogram är att ansökningar kommer att prioriteras utifrån nationella och regionala urvalskriterier. Det betyder att ansökningarna om stöd kommer att prioriteras hårdare och att en del av de som söker inte får stöd. Kriterierna är inte klara än. Handlingsplan Länsstyrelsen ska tillsammans med Partnerskapet skriva en handlingsplan som, utifrån SWOT-analysen, ska beskriva hur prioriteringen av ansökningarna ska göras. Läs mer på Jordbruksverkets webbplats. Läs mer om Länsstyrelsens arbete inför nya Landsbygdsprogrammet på vastragotaland, Lantbruk & landsbygd, Pågående projekt, Landsbygd Eva Olsson Foto: Elin Lennartsson Bredbandsstöd till landsbygden Nu startar Jordbruksverket sitt arbete med regelverk och detaljer för bredband nationellt och förhoppningsvis kan vi börja ta emot ansökningar om projektstöd i ett helt nytt datorprogram till sommaren. EU-kommissionen beslutar den slutliga förordningen för Landsbygdsprogrammet under senhösten och inte förrän den är klar, kan besluten om nya stöd till bredband genomföras. Det kan dock bli en tillfällig förordning som gör att kostnader som uppstår från den dag ansökan kommit in till Länsstyrelserna kan vara stödberättigad, vilket skulle förhindra ett stopp i bredbandsbyggnationerna runt om i landet. I Västra Götalands län har vi idag över 110 föreningar som väntar på besked om att få sätta igång praktiskt och bygga bredband för en totalkostnad om cirka 700 miljoner kronor. Nytt för projektstödsansökningar denna programperiod är att de kommer att bli elektroniska och att ett av urvalskriterierna är att de ska vara så kompletta som möjligt redan vid ansökan. Håll dig informerad om bredbandsnyheter på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland Monica Ek-Remmerth Jordbiten 1/2014 5

6 EU-stöd På tio poäng vart är vi på väg? Trots att det nya landsbygdsprogrammet är försenat och otydligt idag är det viktigt att ha fokus på de mål som landsbygdsprogrammet syftar till. Var står vi 2020? Hur kommer vi dit? Och vad är viktigt att jobba med under mellanåret för att inte tappa fart. I många avseenden kan målen kokas ner till möjligheter att bo och verka på landsbygden samt landskapets möjligheter att skapa ekosystemtjänster. EU:s beskrivning av landsbygdsprogrammet Det övergripande målet i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning för år 2020 är Hållbar tillväxt för alla. För landsbygdspolitiken är detta konkretiserat i Jordbrukets konkurrenskraft. Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder. Balanserad utveckling. Dessa tre inriktningar är i sin tur uppdelade på sex prioriteringar som i sin tur är uppdelade på sammanlagt 18 fokusområden. Rörigt? - Javisst, men detta sätt att beskriva landsbygdsprogrammet har som syfte att styra resurser till väl avgränsade åtgärdsområden som kommer att följas upp. Detta betyder inte med automatik att ni som sökande behöver hålla ordning på denna struktur. Mycket är sig rätt likt Lite förenklat är kunskapsöverföring och innovation en övergripande prioritering som ska genomsyra alla åtgärder. Utöver detta är det fokus på företagande, landsbygdsutveckling, klimatneutral ekonomi, vattenfrågor och biologisk mångfald. Med andra ord - mycket är sig likt från förra programperioden. Precis som förra perioden är tanken att företagande/landsbygdsutveckling och utmaningar kopplade till exempelvis biologisk mångfald och vattenkvalitet ska hjälpas åt och inte vara varandras motsats. Samma mål olika ord Målen med en hållbar landsbygd kan beskrivas på många sätt beroende på målgrupp och syfte. De 18 fokusområdena som är en grundläggande del i landsbygdsprogrammet kopplar i stora delar ihop och kan också beskrivas i diagrammet nedan. Fredrik Fredrikson Målen i nya Landsbygdsprogrammet kan beskrivas så här. Foto: Lars Johansson 6 Jordbiten 1/2014

7 Tydligare märkning av livsmedel Är du livsmedelsföretagare behöver du känna till den nya förordningen om märkning, den så kallade informationsförordningen.(¹) Förordningen innebär flera förbättringar för konsumenterna. Bland annat ska texten i märkningen bli lättare att läsa och näringsdeklaration kommer att bli obligatoriskt. Förordningen kommer att börja tillämpas vid olika tidpunkter. Den del som berör de särskilda kraven på benämningen malet kött (²) tillämpas från och med den 1 januari De allmänna märkningsreglerna börjar tillämpas från och med den 13 december 2014 och den delen som handlar om näringsdeklaration blir obligatorisk från och med den 13 december Ett tips är att prenumerera på Livsmedelsverkets nyhetsbrev för livsmedelsföretagare där du får du löpande information. Förordningen i sin helhet och mer information om dess innehåll hittar du på Livsmedelsverkets webbplats. (¹) Europaparlamentets och rådets förordning EU nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (²) För definition av benämningen malet kött se förordningen (EU nr 1169/2011) bilaga VI del B om särskilda krav på benämningen malet kött Johanna Eriksson Den nya förordningen innebär bland annat att texten i märkningen av livsmedel ska bli lättare. Foto: Erika Kvarnlöf Jordbiten 1/2014 7

8 Treehotel - en norrskenshistoria Är det så märkvärdigt att hyra ut trädkojor? Men 3000 gäster per år kan inte ha fel. I byn Harads har Britta och Kent skapat en boendeupplevelse som är en av de viktigaste reseanledningarna till Norrbotten. Idén hade funnits i flera år, berättar Britta Jonsson Lindvall. Vi ville ju leva kvar här och försörja oss, så vi fick hitta på något. En filosofisk vän byggde en trädkoja som låg ensligt i vår skog. Ibland lyckades vi att hyra ut den till gäster som kom till Brittas pensionat hade Britta och Kent ett affärsförslag till några deltagare i en jaktresa. Ville de vara med och arkitektdesigna var sin trädkoja, både in- och utvändigt? Kvalitet och hållbara material skulle vara en viktig utgångspunkt och trädrummen Toaletterna är utrustade med vatteneffektiva handfat med vatten som räcker till handtvätt, ansikte och tandborstning. skulle monteras i levande träd utan att de skadades. Gratis marknadsföring över hela världen I juni 2010 öppnade Treehotel med fem trädrum ritade av några av Skandinaviens främsta arkitekter. Man hade då inte lagt ned en krona i marknadsföring. Via sociala medier uppmärksammades man snabbt internationellt och stora tv-bolag skickade dit sina reportrar. Journalister på stora världsledande resemagasin bokade boende och artiklar spreds över hela världen. Året efter fick de Stora Turismpriset med motiveringen: Vinnaren jobbar med de naturliga förutsättningarna i sin omgivning och förenar mod, innovativt tänkande, design och en gnutta galenhet. Men det räcker nog inte med det. Kent berättar att Bodens kommun redan från början stod bakom deras idé. Det var också avgörande att de fick företagsstöd via Landsbygdsprogrammet. Byvandring i Harads Nu samarbetar de med resebyråer, både nationellt och internationellt och sju av tio gäster är utländska, främst från England. Idag har man gästnätter och högsäsong är december-februari och juli-augusti. En lärdom är att hållbarhet och ett ekologiskt perspektiv uppskattas av gästerna. I trädrummen finns miljövänliga förbränningstoaletter och ruhkamoia, en rysk uppfinning. Flaskan rymmer tre liter vatten som räcker för gästens behov under ett dygn. På ett pedagogiskt sätt blir ägarnas hållbarhetsarbete tydligt. 8 Jordbiten 1/2014

9 The Mirrorcube är ett av trädrummen på Treehotel. ia Kent vill trycka på vikten av att bygga på det man har och utveckla platsens kultur och natur. Försök ta fram aktiviter med naturliga upplevelser, gärna i samarbete med andra. Treehotel erbjuder till exempel upplevelsetur till häst och byvandring. Försök se dina och platsens tillgångar och med en gnutta galenhet kan du nå trädtopparna. Ann-Charlott Hajdu-Rafis I trädrummen finns inga duschar. För att duscha finns en separat byggnad i skogen. Man kan också bada bastu i Tree Sauna som har plats för åtta personer. Jordbiten 1/2014 9

10 Matlandetpengar till Lean Lantbruk Regeringen satsar tre miljoner på projektet Lean Lantbruk inom ramen för Matlandet Sverige. Syftet är att bidra till utvecklingen av långsiktigt hållbara lantbruksföretag, samt att öka konkurrenskraften inom den svenska primärproduktionen. Lean är en metod för att utveckla verksamheten. Fokus ligger på att skapa effektiva flöden, till exempel från ax till limpa. Genom att se verksamheten som en helhet och inte som enskilda öar, kan många problem undvikas. En grundprincip är att allt går att göra lite bättre. Ständiga förbättringar gör att man inte kör fast i gamla hjulspår. Att arbeta strukturerat med förbättringsarbete är något som alla har nytta av. Lean - mer värde för mindre arbete I ett företagande kan det handla om att skapa effektiva rutiner och fokusera på det som verkligen skapar värde i produktionen samt att försöka ta bort det som inte är värdeskapande, det som här kallas slöserier. Slöseriet är flaskhalsar som förhindrar flyt. Exempel på slöserier är onödiga transporter, väntan på information och för stora lager. Lean används mycket inom bilindustrin och kommer ursprungligen från Toyota. Leanprinciperna används även i andra verksamheter, till exempel inom sjukvård, administration, lantbruk och till och med i hemmet. Magnus Bertilsson, Asketorps gård, utanför gårdsbutiken. Lean Lantbruk Både Hushållningssällskapet och LRF arbetar redan inom detta projekt. Nu får organisationerna pengar från regeringen till arbetet med att introducera Lean Lantbruk under Detta kan man läsa i regeringens regleringsbrev till Jordbruksverket. Besök hos ett företag inom Lean Lantbruk Asketorps gård är ett av företagen som ingår i Hushållningssällskapets projekt Lean Lantbruk. Jag blev kontaktad av Hushållningssällskapet våren 2012 och sa ja direkt, säger Magnus Bertilsson, ägare till Asketorps Ägg utanför Skövde. Det fanns så mycket man borde i bakhuvudet så satsningen kändes rätt. Min förhoppning är att vi ska kunna ta ett steg framåt i vårt företagande. Det har varit äggproduktion på gården sedan Idag finns höns för äggproduktion. Hela kedjan (flödet) finns på gården: värpa - tvätta - sortera - märka - packa - leverera. Det finns även en gårdsbutik. Gården har också 220 hektar ekologisk växtodling med inriktning på utsäde. Förutom Magnus finns två anställda. Lean för alla? Min första tanke var, är vi för få anställda för att arbeta enligt Lean? Det är vi inte. Man har nytta av tänket och anpassar det till sin egen verksamhet, det man har nytta av. Vi hade en stor brand, så stora delar Ett exempel på flöde. Från höna (värpt ägg) till kund Värpa Tvätta Sortera Märka Packa Leverera 10 Jordbiten 1/2014

11 är nybyggt Då passade vi på att få ett bättre flöde i verksamheten mellan produktion, lager och kylrum. Magnus gick en tvådagars introduktionskurs hösten Gruppen gjorde även ett studiebesök och varje företag blev tilldelad en coach som sedan kommit ut en gång i månaden. Coachens återkommande möten har gjort att vi fått hjälp att hålla takten. I början diskuterade vi mycket, men nu har vi kommit ner på detaljnivå och åtgärdar det vi ser i vårt dagliga arbete. Avstämningar är bra, för det är lätt att skjuta på saker som inte är akuta. Genomförda förbättringsåtgärder Magnus berättar om de förbättringar som gjorts på gården: Vi har skapat ordning och reda i gårdsverkstaden. Nu är allt uppmärkt och har en plats. Vi hittade både en och två av vissa verktyg. Äggproduktion ser ungefär likadant ut året om. Provtagning, vaccination etcetera har vi fått bättre överblick på. Det viktigaste är att vi blivit tvingade att sitta ned och prata. Fungerande kommunikation är viktigt i företaget. Det vi framför allt genomfört är att göra lathundar av det som hittills funnits i mitt huvud. Vi är flera anställda och då är det viktigt att arbeta efter ett standardiserat arbetssätt. De anställda är inte lika beroende av att jag finns på plats. Om något går sönder vet de var de hittar dokumentationen så att de kan åtgärda felen själva. Det bästa med Leanarbetet De största fördelarna är det ökade engagemanget, vi lyssnar på varandra och alla känner mer delaktighet i arbetet. Vi följer upp verksamheten och diskuterar även målen gemensamt. Man blir tvingad att tänka på sin affärsidé och det kanske inte alla gör. På köpet får vi ordning och skapar tydliga rutiner. Hittills har det kostat mest i form av nedlagd tid, men jag är övertygad om att det är bra på sikt, säger Magnus. Långsiktigt arbete Företagen är med under en begränsad projekttid på 1,5 år och för Asketorps gård tar projektet snart slut. Det vi påbörjat kommer vi fortsätta med. Däremot är det viktigt med nya infallsvinklar, säger Magnus. Att träffas i grupper där det finns möjlighet att byta erfarenheter och diskutera med andra, är något som står högt upp på Magnus önskelista. Ulrika Elfström Pär Ljungqvist fakta I den obemannade gårdsbutiken kan kunderna betala med kort, vilket är både säkert och arbetsbesparande. Viktigt inom Lean: Se verksamheten som en helhet, tänk i processer. Minska slöserier för att skapa mer värde för kunden och företaget. Arbeta efter ett standardiserat arbetssätt som är lätt att följa upp. Ökad delaktighet ger engagerade medarbetare. Jordbiten 1/

12 Naturvårdsbränning varför och hur Mosippa växer på sandig mark och är inte mer än en decimeter hög. Här har elden bränt bort storvuxen ljung vilket gynnar mosippan. Foto: Karin Olsson Att elda i våra betesmarker och slåtterängar kan vara ett bra komplement till bete och slåtter. Vid naturvårdsbränning på våren kan förna från tidigare år brännas bort och det blir bättre bete samtidigt som frön får bättre möjlighet att gro. Du kan genom att elda partier i dina marker med värdefull flora bidra till förbättrad naturvård men var medveten om vikten av säkerhetstänkande Under mycket lång tid har betesmarker och slåtterängar med mycket förna från föregående år eldats av på våren för att förenkla skötseln under året. Att naturvårdsbränna gräs och örter från föregående år är med vissa åtgärder relativt enkelt att göra säkert men det kräver kunskap. Vissa arter gynnas av eld Eftersom gräseldning på våren utförts under lång tid har vi arter i landskapet som är beroende av elden och dess effekter. Många blommor gynnas framför allt av att förnan bränns bort och att det blir utrymme att växa till och för frön att gro. Eftersom det idag är ovanligt att det eldas i våra betesmarker och slåtterängar är det en del arter som missgynnas. Elda endast i de marker som har värdefull flora och där det finns möjligheter att förbättra tillståndet för de hävdgynnade arterna. När och hur Naturvårdsbränning ska ske så fort gräset är tillräckligt torrt att elda på våren. Vid tidig bränning har inte gräset kommit igång och djurlivet har inte vaknat efter vintern. Värmen från elden går aldrig så djupt vid gräseldning och därför är det ingen större risk att övervintrande insekter i marken påverkas negativt. Brandgator i form av plöjd mark, avslagen vegetation eller vatten är viktiga säkerhetsåtgärder. Att tända elden i motvind från en brandgata är också en viktig åtgärd för att ha kontroll på elden. Säkerhet Att elda innebär stort ansvar och förberedelser är viktiga. Ha en laddad mobiltelefon, vatten och räfsor på plats innan du börjar. Se till att brandgatorna är färdiga och att inte elda större område än du kan överblicka och ha kontroll över. Träna på väldigt små ytor som du har helt säkra avgränsningar för, så att du ser hur elden beter sig. Du ska alltid veta var elden kommer att ta stopp. Kontakta räddningstjänsten före, så att ni kan utbyta information. Kurser Har du marker som du funderar på att bränna till våren? Var medveten om riskerna och kom gärna på de planerade kurserna i vår. De genomförs för att bidra till en ökad säkerhet kring naturvårdsbränning. Mer information finns i kursbilagan på sidan 21. Marina Bengtsson En röjd brandgata stoppar effektivt elden. Medhjälpare, vatten och räfsor finns i beredskap. 12 Jordbiten 1/2014

13 Naturvårdsbränning i praktiken Intervju med Mats Rydgård, Länsstyrelsen Idag är det sällsynt att betesmarker och slåtterängar hävdas med eldens hjälp. I Götene kommun genomförde Mats Rydgård från Länsstyrelsen och markägaren Olof Janson naturvårdsbränning med lyckat resultat. Bränningen har gynnat den rödlistade arten backruta (Thalictrum simplex). Åtgärderna utfördes i samband med undervisning i naturvårdsbränning för studenter vid Göteborgs Universitet. Lämplig lokal Att hitta en bra plats för undervisning som samtidigt kan ge en insats för mångfalden är inte alltid så enkelt men här fanns en lämplig lokal. Mats berättar att markägaren Olof hittade backruta vid Kastenhov i Götene på 60-talet och att den noterades i Ängs- och hagmarksinventeringen på 80-talet men att den efter det nästan försvunnit helt. Det var i samband med att studenter i programmet för landskapsvårdens hantverk skulle utbildas i naturvårdsbränning som vi letade efter en lämplig lokal bland annat ur brandsäkerhetssynpunkt. Det tillsammans med att det bara fanns fem exemplar kvar av backruta som hotades av ohävd och igenväxning avgjorde platsvalet förklarar Mats. ArtDatabanken ArtDatabanken ansvarar för den rödlista som används för att synliggöra och ge information om våra hotade arter. Backruta är enligt ArtDatabankens uppgifter beroende av någon form av hävd och har ofta funnits där det tidigare bedrivits slåtter men det saknades information om effekter efter naturvårdsbränning. Bränning gynnar Vi antog att en naturvårdsbränning skulle kunna ge positiva effekter och eldade den västra delen av en moränkulle, cirka 800 m², både 2009 och Eftersom backruta är rödlistad var vi extra varsamma med de få exemplar backruta som var kvar och skyddade dem med hjälp av plåtlådor. Den östra delen, även den 800 m², lämnades orörd som kontrollyta berättar Mats. Resultatet efter de här insatserna är tydliga, säger han. Backruta gynnades tydligt av naturvårdsbränningen. Vid inventering i juli 2013 hittades cirka 800 blomstänglar på den yta som bränts. På kontrollytan återfanns ingen backruta. Backrutan skyddades med hjälp av plåtlådor under bränningen. Att elda kan vara ett viktigt komplement till bete eller slåtter på marker med hävdgynnad flora. Att bidra till att förbättra tillståndet för en rödlistad art samtidigt som studenter lär sig att naturvårdsbränna på rätt sätt är ett lyckat initiativ att bli inspirerad av. Marina Bengtsson Jordbiten 1/

14 Vattnets värde varierar Den fysiska miljön intill vattendrag är viktig för livet i och intill vattnet och möjligheterna att nå god ekologisk status. En frisk människa är en otillräckligt undersökt människa sägs det. Den senaste statusklassningen av våra vattendrag har ett liknande mönster. Totalt sett ser vattendragen ut att ha blivit sämre men en stor orsak är ett mer detaljerat underlag, framför allt när det gäller fysisk påverkan på vattendrag. I vattenförvaltningens sexårscykel har länets vattenförekomster precis fått nya statusbedömningar. Dessa ligger sedan till grund för de åtgärdsprogram som tas fram inför kommande sexårscykel som startar Hur vet vi hur vattnet mår? En finess med vattendirektivet är att det är fokus på hur vattnet mår. Eller rättare sagt hur väl vattenlevande växter och djur mår - vattnets ekologiska status. Tidigare har fokus mest legat på halter av kväve och fosfor som visserligen är lätta att mäta men som inte ger hela bilden av den ekologiska statusen. När det gäller näringsämnen är naturligtvis mätvärden viktiga men även andra aspekter vägs in för att bedöma den ekologiska statusen kopplat till övergödning. Mätningar av kiselalger är en sådan parameter som ger en mer fördjupad bild. Fysisk påverkan Ett vattendrags förmåga att tåla belastning av fosfor påverkas av hur väl vattensystemet fungerar rent ekologiskt. Fysisk påverkan (till exempel vandringshinder eller att zonen intill vattendraget är påverkad) minskar vattensystemets möjligheter att ta hand om den fosfor som hamnar i vattnet. Genom att se till att vattendragets mer naturliga processer får verka kommer rimligtvis behoven av åtgärder på land att minska. Kartan och verkligheten Det är viktigt att hålla isär faktiska förändringar och förändringar som sker som en följd av mer detaljerade underlag och förbättrad metodik. Även om senaste statusklassningen visar på sämre kvalitet kan vattendragen i själva verket faktiskt ha blivit bättre. Det finns oavsett detta ett behov av att fortsätta arbetet för en bättre vattenkvalitet. Vattenkartan Fredrik Fredrikson 14 Jordbiten 1/2014

15 Ladda ner dikningskartor Digitalisering av vattenarkivet i Skara fortsätter. För stora delar av länet är det nu möjligt att själv ladda ner skannade förrättningsakter, plankartor och ritningar över dikningsföretag som en PDF-fil via Infokartan på Länsstyrelsens webbplats. Digitaliseringen har kommit olika långt i olika delar av länet. Skaraborgs län: Länkar klara Göteborg och Bohus län: Länkar klara Älvsborgs län: Länkar delvis klara Komplettering görs löpande. Handlingar som inte är länkade kan beställas via e-post eller telefon. Handlingar före 1918 kan sökas via Lantmäteriets webbtjänst Historiska kartor. Kopior kan även finnas hos Länsstyrelsen. Kontakt: Växel: Läs mer i aktuelltrutan på vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd Kristina Berg Vattenvård Jordbiten 1/

16 Hönor hemma Det är många av oss som har några hönor hemma, och det finns mycket att hålla ordning på för att både djuren och du ska må bra. Hönsens utrymme ska vara rent och torrt och det ska rengöras noggrant minst en gång årligen. Beroende på antalet höns och om de får gå ut kan du behöva rengöra oftare. Det är också viktigt att ventilationen är så effektiv att luften hela tiden är bra. Tänk på att rengöra hönsens vattenskål så att vattnet håller sig rent. Ett enkelt sätt är att ha en diskborste för daglig rengöring utanför dörren till hönshuset. Ohyra Ohyra som till exempel röda hönskvalster och fotskabb kan medföra ett stort lidande för djuren. Du kan bekämpa ohyra genom till exempel utgödsling, noggrann rengöring med tvättlösning eller högtryckstvätt med hett vatten, dammsugning, målning eller kalkning. Solljus, uttorkning och frysning förhindrar utvecklingen av viss ohyra. Ibland behöver också hönsen själva behandlas. Fotskabb (kalkben, benskorv) är en vanlig parasit i hobbyflockar. Parasiten borrar gångar i huden, vilket gör att fjällen på benen reser sig och huden förtjockas. Skadorna brukar förvärras med ökande ålder, och man tror att känslighet för parasiten kan var ärftligt. Kalkben kan vara mycket smärtsamt för hönsen och man kan behöva avliva djur som har angripits kraftigt. Utrymme och inredning Enligt lagen kan man ha ganska många höns på ett litet utrymme, men studier har visat att hönsen mår märkbart bättre om de har mer plats att röra sig på. Hönshuset ska också ha ljusinsläpp för dagsljus. Hönsen ska ha tillgång till sandbad eller ströbad. Det ska vara ett luckert strömedel som till exempel torv eller kutterspån. Om du har sandbadet till hönsen utomhus behöver det täckas över så att strömedlet håller sig torrt och luckert. Höns behöver sittpinnar redan från att de är små kycklingar. Bäst är om sittpinnarna är av hårt trä med tvärsnitt som en liggande oval. Hönsen ska kunna gripa om pinnen. En höna ska ha tillgång till minst 15 cm sittpinne, men större raser kan behöva mer utrymme. Sätt in reden i god tid innan hönsen börjar lägga ägg. Ett rede behöver alltid ett tak eller någon sorts avgränsning uppåt för att fungera som rede. I handeln säljs bland annat färdiga reden med stålnät i botten, men det är inte tillåtet att fåglarna ligger direkt på nätet. Slakt Förutom planerad slakt måste du avliva sjuka djur. Hönsen får inte tyna bort och självdö. Det är viktigt att du avlivar på ett korrekt sätt, till exempel ska djuren bedövas före. Tänk också på Tänk på att du måste se till hönsen varje dag. Ha också koll på temperaturen så att det inte blir för kallt för dem. Riktade kontroller Under 2014 kommer vi i samband med våra andra djurskyddskontroller även att kontrollera mindre hönsbesättningar. Läs mer i aktuelltrutan på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland Lantbruk & Landsbygd Hillevi Upmanis Veterinär och djurskydd Ulf Johansson Veterinär och djurskydd Det är mysigt med en egen hönsflock och egna ägg. Foto Hillevi Upmanis 16 Jordbiten 1/2014

17 Hästar gillar stora hagar Stora hagar blir mindre söndertrampade. Foto: Margareta Bendroth Varma blöta vintrar och regniga somrar kan leda till problem med söndertrampade rasthagar. Även antalet hästar på en för liten yta påverkar upptrampningen. För att må bra, både fysiskt och mentalt måste hästar få röra på sig. Unghästar och hingstar har störst rörelsebehov. Den minsta nödvändiga ytan för att hästar ska kunna röra sig fritt i sina naturliga gångarter varierar mellan olika hästar och till stor del beror den på deras storlek. Hur stora måste hagarna vara? Jordbruksverket menar att en sträcka på 30 meter troligen är tillräcklig för att en häst av halvblodstyp ska kunna galoppera. För att vända skulle kortsidan behöva vara 10 meter för en ensam häst. Jordbruksverkets bedömning är att det är rimligt att öka bredden med 50 procent när det är två hästar i rasthagen. För varje ytterligare häst kan en ökning om 25 procent av bredden användas som riktlinje. Detta betyder att en vuxen halvblodshäst behöver 30 x 10 meter, två hästar 30 x 15 meter och tre hästar 30 x 17,5 meter och fyra hästar 30 x 20 meter. För fler än fyra hästar bedömer Jordbruksverket att även rasthagens längd behöver ökas. Det här är dock lägstanivå och är inga idealmått. Det bästa är om hagarna är betydligt större. Tänk också på att om underlaget är halt eller om det gäller unghästar kan storleken behöva ökas, i vissa fall markant. Problem med hästarnas rasthagar Många hästägare i Västra Götalands län har haft stora problem med söndertrampade rasthagar de senaste åren. Det beror bland annat på för många hästar på för små ytor. Det förvärras dessutom av de senaste årens regniga somrar och varma och blöta höstar och vintrar. När kontrollerar vi? Under vintern och till och med februari 2014 har Länsstyrelsen kontrollerat ett antal verksamheter med häst, när det gäller små och/eller upptrampade rasthagar till häst. Vi har gjort kontroller i hela länet. Hans Borgvall Veterinär och djurskydd Jordbiten 1/

18 Anlitar du en godkänd hovslagare? Vet du om din hovslagare är godkänd eller inte? Det påverkar vad hovslagarn får göra med din häst. En godkänd hovslagare har en fastställd kompetens blev godkänd hovslagare ett behörighetsreglerat yrke inom djurens hälso- och sjukvård. Godkänd hovslagare Godkända hovslagare får arbeta med både friska och sjuka hästar. De får, i samarbete med veterinär, utföra operativa ingrepp och behandlingar på djur som har fått lugnande medicin. Den som är godkänd hovslagare tillhör djurhälsopersonalen och har en fastställd och statligt kontrollerad minimikompetens ska utöva yrket utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ska följa regler om journalföring, intygsskrivande, rapportering och anmälningsplikt står under statlig tillsyn För att bli godkänd ska hovslagaren uppfylla kraven på kompetens och kunna styrka detta. Det är Jordbruksverket som godkänner hovslagare. Fördelar med godkänd hovslagare Fördelen med att anlita en godkänd hovslagare är att om din häst till exempel skulle få en hovböld så är den godkända hovslagaren behörig att verka upp hovbölden. Det får inte en hovslagare utan godkännande göra. Om något skulle gå fel vid en behandling kan du som hästägare anmäla en godkänd hovslagare till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Nämnden prövar om hovslagaren utfört behandlingen enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Hovslagare utan godkännande En hovslagare utan godkännande får sko och verka friska hästar. Han eller hon får inte utföra operativa ingrepp eller vissa behandlingar. Som exempel anser Länsstyrelsen att en häst med akut fång ska verkas av en godkänd hovslagare. Den som inte har ett godkännande som hovslagare omfattas av behandlingsförbudet, vilket innebär en begränsning i vad hovslagaren får göra. Om något skulle gå fel vid en behandling kan det anmälas till och prövas av domstol. På jordbruksverkets webbplats finns mer information och en lista över godkända hovslagare: / Djur / Djurhälsopersonal / Du som arbetar i djurens hälso- och sjukvård / Hovslagare Sara Samuelsson Veterinär och djurskydd 18 Jordbiten 1/2014 Verkning av häst. Foto:Måns Langhjelm

19 Integrerat växtskydd Alla yrkesmässiga odlare i hela EU måste tillämpa integrerat växtskydd från den 1 januari i år. Målet är att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minskas och vara hållbar. Vad är Integrerat växtskydd? Integrerat växtskydd, även kallat IPM (Integrated Pest Management), är ett EU-direktiv som bland annat handlar om att jobba förebyggande och behovsanpassa växtskyddsarbetet. Det här är saker som de flesta redan gör. Varför integrerat växtskydd? Kemisk bekämpning löser inte ensam alla växtskyddsproblem. Resistensproblemen ökar, både i Sverige och runt om i världen. Målet är att nå en hållbar användning av växtskyddsmedel och att minska de risker som användningen innebär för hälsa och miljö. Syftet är också att främja användningen av alternativa metoder och tekniker. Alla föreskrifter är inte klara Funktionstest av spridningsutrustning kommer att bli obligatoriskt. Efter den 26 november 2016 får du bara använda kontrollerade och godkända sprutor. Förslaget är att sprutorna ska funktionstestas vart tredje år. Ytterligare föreskrifter kommer framöver om hur dokumentationen ska se ut i sprutjournalen. Det blir inga tvärvillkorskontroller på integrerat växtskydd under Kristian Jochnick Var rädd om nyckelpigorna, de äter löss. Foto: Kirsten Jensen Förebygg En genomtänkt växtföljd är en bra start för integrerat växtskydd. Använd friskt utsäde och välj helst resistenta sorter. Anpassa gödslingen efter rådande förhållanden och grödans behov. Bevaka Bevaka ogräsens och skadegörarnas utveckling. Gå diagonalt över fältet och räkna på flera platser, variationen i angrepp ofta är mycket stor inom fältet. I fältkanterna är angreppen oftast störst. Behovsanpassa Den viktigaste orsaken till resistens är ensidig användning av en viss typ av preparat. Använd ickekemiska metoder där de är lämpliga, till exempel ogräsharvning. Åkerböna och ärtor är exempel på grödor som lämpar sig väl för ogräsharvning. Anpassa dosen vid kemisk bekämpning med hjälp av de prognosmetoder och bekämpningströsklar som finns. Växtskyddscentalens växtskyddsbrev och appar, dosnyckeln och rådgivning genom Greppa Näringen är exempel på underlag. Följ upp Ställ dig frågorna: Har bekämpningen gett tillfredsställande effekt? Ska jag byta metod eller preparat? Vad blev det ekonomiska utbytet? Ett tips är att lämna en obehandlad ruta som också är en bra referens vid reklamationer. Gå gärna in på Växtskyddscentralernas webbplats Är du nyfiken på integrerat växtskydd har Länsstyrelsen kurser i vår, se mer på sidan 21 och 22. Jordbiten 1/

20 Handel - nytt fokusområde i Matlandet Matlandet har nu sex fokusområden: Primärproduktion, Offentlig mat, Förädlad mat, Handel, Restaurang och Matturism. Tanken är att fokusområdena ska samverka och dra nytta av varandra för att nå visionen om Matlandet Sverige. Med det nya fokusområdet Handel blir kopplingen till distribution och konsument tydligare, oavsett om konsumenten äter på restaurang eller handlar varor i mataffären. Som konsument ska man kunna göra medvetna val. Syftet med Matlandetsatsningen är att skapa fler jobb och fler företag på den svenska landsbygden, så att vi kan producera sund och säker mat till fler människor, både i Sverige och utomlands. Länsstyrelsen i Västra Götalands län är regeringens regionala myndighet. Tillsammans med andra aktörer i länet arbetar vi för att lokala livsmedelsproducenter och måltidsföretag ska utvecklas för att få ökad lönsamhet. Mer information om Matlandet finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk & Landsbygd. Ulrika Elfström Matlandets sex fokusområden. Källa: Landsbygdsdepartementet 20 Jordbiten 1/2014

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen 1(5) Ulf Johansson Djurskyddskontrollant 010-2245280 OLSSON LARS SANDTORP 37 533 96 GÖTENE Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde 2015-09-10 en kontroll

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Miljöersättning för hotade husdjursraser Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(12) Texten är från 2010-02-23 JS6005 Miljöersättning för hotade husdjursraser

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13

INFORMATION. Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19. Dnr 3.2.17-2297 13 INFORMATION Samordningsenheten Lina Andersson 2014-05-19 Dnr 3.2.17-2297 13 Strukturen för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet får en helt ny struktur jämfört med det förra landsbygdsprogrammet.

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Ny lagstiftning. på plats och på gång Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2012 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Magnus Sandström Jordbruksverket, Miljöregelenheten vaxtskydd@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Ramsjö gård, Equisolution Rehab & Trainingcenter Journalnummer:

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Naturturism i Uppsala län Journalnummer: 2009-3403 Kontaktperson,

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Mera Mjölk i Jönköpings län Journalnummer: 2010-4423 Namn på myndighet

Läs mer

Vägledning för personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen, - HOVSLAGARE

Vägledning för personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen, - HOVSLAGARE 1(6) INFORMATION 2012-02-02 Enheten för veterinära frågor Anne Zedén Yverås Vägledning för personer som arbetar yrkesmässigt inom djurens hälso- och sjukvård utan att tillhöra djurhälsopersonalen, - HOVSLAGARE

Läs mer

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Magnus Sandström Miljöregelenheten, Jordbruksverket magnus.sandstrom@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket

Läs mer

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls.

Om din ansökan om slututbetalning kommer in till oss senare än tre månader efter klardatum kan det hända att du inte får några pengar alls. Allmänna villkor för företagsstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla företagsstöd. Du ska följa de allmänna villkoren. Om du inte gör det kan du få avdrag på ditt företagsstöd. Bilaga 1

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista 1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013

Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 Anvisning till blanketten ANSÖKAN hotade husdjursraser 2013 1. Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för den eller de miljöersättningar som du tänker söka. Läs mer på

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Sörmlands Matkluster Journalnummer: 2008-1302 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Vinprojekt Öland Journalnummer: 2010-4689 Namn på myndighet som nominerar:

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar

Sök. Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor miljöersättningar Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för extra djuromsorg för suggor 2014 Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-05-25 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum

SMART LANDSBYGD. Kurser våren Uppdaterade datum Kurser våren 2017 Uppdaterade datum Naturbetesmarker Naturbetesmarkerna är en av de mest artrika miljöer vi kan hitta på våra breddgrader. Man skulle nästan kunna säga att det är det är en djungel beträffande

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer