Mål och budget med plan Kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål och budget 2015. med plan 2016 2017. Kommunfullmäktige 2014-12-16"

Transkript

1 Mål och budget 2015 med plan Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Planeringsförutsättningar Omvärld Budgetpropositionen för Konjunkturinstitutets prognos, augusti Alvesta kommun Befolkningsprognos Alvesta kommun Näringsliv och arbetsmarknad Personalförsörjning Ekonomiska förutsättningar God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Ekonomiskt överskott Alvesta kommun ska vara attraktiv Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Ekonomi: Budget 2015 med plan Finansiell analys Budgetramar för styrelse och nämnder Driftbudgetramar Gemensam finansiering Koncernen Alvesta kommunföretag Grunder för verksamhet i bolagsform Ägaridéer och bolagsordningar Alvesta kommunföretag AllboHus Fastighets AB Energibolagen Alvesta Renhållnings AB Alvesta Utveckling AB Bilagor Bilaga 1 Resultat- och balansbudget för kommunen Bilaga 2 Resultat- och balansbudget för VA Bilaga 3 Alvesta kommun i siffror Bilaga 4 Målgrupp och ansvarsområde för styrelse/nämnder Bilaga 5 Befolkningsprognos Alvesta kommun

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budget för 2015 är en budget som tar avstamp för ett Alvesta som arbetar långsiktigt och strategiskt för en livskraftig kommun med god service i hela kommunen. För mig är det viktigt med ordning och reda i ekonomin, det är en förutsättning för utveckling och god ekonomisk tillväxt över tid. Målet är att varje skattekrona skall användas på bästa sätt för att ge medborgarna de tjänster och den service de har rätt att förvänta sig. Vårt främsta mål måste vara att få så många medborgare som möjligt i arbete och sysselsättning, detta är helt avgörande för en individs frihet och utveckling. En viktig utgångspunkt i vår budget är att vi 2017 är minst invånare i Alvesta kommun. För att nå detta antal invånare förutsätts att förutom en god service i hela kommunen, att strategiskt arbeta för ett livskraftigt företagsklimat, marknadsföring av kommunen, framtagande av olika former av bostäder samt ett levande kultur- och föreningsliv. Vårt arbete och våra investeringar måste präglas av jämställdhet och ett miljötänk. Tillväxten får inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett fritt och gott liv. Alvesta är fantastiskt att leva och verka i, men vi får aldrig sluta utvecklas. Kommunstyrelsens ordförande Per Ribacke

4 1. Sammanfattning Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges strategiska inriktningar. Tre inriktningar - ekonomiskt överskott, attraktiv kommun och attraktiv arbetsgivare/medarbetare - konkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi ska utvecklas så att dagens generation inte överför obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning på kort och lång sikt. Alvesta kommun är en stor verksamhet med drygt anställda och med en omsättning som överstiger 1,3 miljarder kronor. Det är pengar kommunen använder till verksamheter som till övervägande del är lagligt styrda och till en mindre del som kommunen själv prioriterar. Närmare 90 procent av kommunens budget går till kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. För att säkra den goda hushållningen och ekonomiskt överskott krävs stor återhållsamhet med kostnader så att budget hålls. Preliminär Mål och budget 2015 med plan för I juni beslutade kommunfullmäktige om preliminär Mål och budget för kommande treårsperiod. När det är valår ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Den preliminära budgeten har under hösten reviderats i syfte att ge nyvalda fullmäktige ett uppdaterat beslutsunderlag. I den preliminära budgeten behandlades till exempel visst ekonomiskt utrymme som odefinierade medel. Senaste versionen av Mål och budget 2015 med plan för innefattar fullständig ekonomisk redogörelse för budget- och planperioden. Underlag för beräkningar av såväl kostnader som intäkter har uppdaterats efter senaste kända förutsättningar. Revidering har även skett vad gäller dokumentets disposition. Mål och budget 2015 med plan för Sammanfattningsvis innebär budgeten för 2015 att kommunen i förhållande till 2014 års budget ökar driftbudgetramar till nämnder och styrelse med totalt 42 mkr. Dessutom får samtliga nämnder och styrelse kompensation för kostnadsökningar till följd av nya löneavtal under budget- och planperioden. Resurstillskottet för 2015 har möjliggjorts genom att de gemensamma intäkterna från skatt och generella statsbidrag beräknas öka med över 7 procent jämfört med budget För år 2016 och 2017 har dock generella besparingar lagts ut med 1,5 % respektive 2,5 %, i förhållande till budget 2015, för att nå en budget i balans. Utgångspunkt för budget 2015 och plan är 2014 års budget, justerad med förändringar till följd av kommunfullmäktigebeslut. År 2013 fick respektive styrelse/nämnd i uppdrag att beakta och anpassa verksamheten efter nya budgetramar från år 2014, utifrån målet att verksamhet och budget på helårsbasis ska vara i balans vid ingången av år Delårsrapporten per 31 augusti 2014 indikerar dock att utbildningsnämndens och omsorgsnämndens kostnadsnivåer från 2013 till viss del kvarstår. Kommunens prognostiserade negativa resultat för år 2014 och förutsättningar i övrigt ställer krav på fortsatta prioriteringar för att ekonomin långsiktigt ska vara i balans. Fortsatt gäller att respektive styrelse/nämnd ska anpassa verksamhet efter budget. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. 1

5 Sammanfattningsvis innehåller Mål och budget 2015 med plan för satsningar på: Nytt LSS-boende (ON) Drift av nytt LSS-boende omfattande tolv lägenheter. Boendet planeras stå klart under Nytt särskilt boende (ON) Hyra av moduler för särskilt boende bestående av tolv lägenheter, inflyttning november Nytt äldreboende (ON) Byggnation och drift av ett modernt äldrecentrum omfattande ca 70 lägenheter, restaurang, gemensamhetsutrymmen med mera. Det nya äldreboendet planeras tas i bruk under Arbetskläder (ON) Personal inom förvaltningen ska på sikt erhålla arbetskläder. Påbörjas under Vislandaskolan (UN) Om- och tillbyggnad av Vislandaskolan under Permanent förskola på Öster (UN) Ombyggnad av Aringsgården till en förskola med åtta avdelningar. Färdigställs under Grönkullaskolan F-6 (UN) Ökade driftskostnader efter färdigställd renovering. Hagaskolan 7-9 (UN) Ökade driftskostnader för ny högstadieskola i Allbo lärcenters tidigare lokaler. Nya lokaler Allbo lärcenter (UN) Ökade driftskostnader för Allbo lärcenters nya lokaler på Hjärtenholmsvägen. Gymnasieverksamhet (UN) Ökade driftskostnader på grund av förflyttning av gymnasieverksamhet till lokalen Bulten. Om- och tillbyggnad Mohedaskolan (UN) Om- och tillbyggnad av Mohedaskolan innefattande förskola, grundskola och bibliotek. Tågkort (UN) Tågkort till gymnasieelever. Virda bad- och sportcenter (KS) Den om- och tillbyggda simhallen invigdes 25 oktober, totalt en investering på ca 90 mkr. Investeringen innebär ökade drift- och kapitalkostnader under kommande år. Kollektiv- och regionaltågtrafiken (KS) Enligt tidigare plan och i samverkan med Regionförbundet Södra Småland. Europeiska jämställdhetsdeklarationen (KS) Genomförande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen. 2

6 e-arkiv (KS) Införande av e-arkiv för att information ska bevaras långsiktigt och i enlighet med gällande arkivbestämmelser. Beställningssystem och varudistribution (KS) Utökad länssamverkan i Kronobergs län genom införande av dels inköpssystem och dels samordnad varudistribution under Syftet är ett regionperspektiv med fokus på gemensamma upphandlingsförutsättningar, miljö, inköpsstyrning och effektivisering. Kraftsamling Alvesta (KS) Alvesta kommun har hittills under 2014 haft en extraordinär ökning av antal barn/elever, vilket är en del av den anhöriginvandring som sker till kommunen. Inledningsvis har utbildningsverksamheten påverkats i mycket hög grad. Den aktuella situationen påverkar i princip samtliga kommunala verksamheter. För att beskriva dagsläget och förutsättningar framöver påbörjas en utredning. Utredningsarbetet är inriktat på att ta fram en statusrapport som beskriver kommunens samtliga aktiviteter i enskilda förvaltningar och bolag samt möjligheter till statlig finansiering och övriga villkor avseende nyanlända. Sommarjobb för ungdomar (KS) Fortsatt satsning på ett stort antal sommarjobb för ungdomar som slutat grundskolan och är i åldern år. Stimulansbidrag vid nybyggnation av passivhus eller plusenergihus (KS) Stimulansbidrag vid nybyggnation av passivhus eller plusenergihus införs i syfte att gynna ny teknik som ger miljövinster. Exploatering (KS) Avsättning för drift- och kapitalkostnader avseende investeringar i nytt bostadsområde (Spåningslanda) samt industriområde (Orrakullen). Värends räddningstjänstförbund (KS) Ökat driftsbidrag till Värends räddningstjänstförbund. Budgetsammandrag Drift, netto (tkr) Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Nämnden för individ- och familjeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanering Nämnden för myndighetsfrågor Summa nettokostnad, verksamheter Gemensam finansiering Generell besparing 1,5% 2016, 2,5% Årets resultat

7 2. Planeringsförutsättningar Utgångspunkt för budget 2015 och plan är 2014 års budget, justerad med förändringar till följd av kommunfullmäktigebeslut. Under budgetprocessen identifieras planeringsförutsättningar vilka ligger till grund för budgeten. Dessa förutsättningar sammanfattas övergripande i detta avsnitt. Gemensamma planeringsförutsättningar som till exempel befolkningsutveckling, lönerevision, vissa riksdagsbeslut och rådande samhällsekonomiska läge är omvärldsfaktorer vilka har en direkt eller indirekt inverkan på kommunens ekonomi. Vidare är slutsatser från bokslut 2013 och prognos för 2014 viktiga att beakta vid budgetering. 2.1 Omvärld Budgetpropositionen för Den 23 oktober lämnade regeringen över Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) till riksdagen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanfattar de förslag inom olika områden som berör kommunerna åren Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: Förändring av inkomstutjämningen föreslås ske efter beredning och införas från 1 januari Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men ligger kvar på 470 miljoner från och med år Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. 3 Miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs. Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljoner. Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. Avdragsrätten för pensionssparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 1662 miljoner under 2015 och 2440 miljoner Källa: SKL cirkulär 14:39 4

8 Den makroekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. 5

9 Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen 2 Procentuell förändring om inte annat anges, prognos BNP 1 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar 1 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet 2 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap 3 2,2 1,2 0,5 0,1 0,0 Timlöner 4 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Finansiellt sparande i off. sektor 5 2,2 1,1 0,3 0,0 0,5 Konsoliderad bruttoskuld 5 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av potentiell BNP. 4 Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Den offentliga sektorns sparande befinner sig, enligt regeringen, i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit och väntas 2014 uppgå till cirka 90 miljarder kronor. Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på 1,3 procent av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, men den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr.o.m sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med 1,8-1,9 procent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s. Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelsers effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. 2 Källa: 2015 års budgetproposition 6

10 2.1.2 Konjunkturinstitutets prognos, augusti Svensk ekonomi står och stampar Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga. Men det finns också ljuspunkter och till dem hör ett ökat bostadsbyggande. Svensk export har gått kräftgång de senaste åren. Företagens svar i Konjunkturbarometern signalerar dock positivare tongångar nu. Även andra indikatorer pekar på att köplusten på våra exportmarknader tar fart under På hemmaplan fortsätter byggproduktionen att växa snabbt både i år och nästa år. I förhållande till den svaga ekonomiska tillväxten har sysselsättningen utvecklats påfallande starkt. Den förbättrade konjunkturen gör att sysselsättningen fortsätter att öka med ca 1 procent per år till Samtidigt har arbetslösheten förblivit hög beroende på ett kraftigt ökat antal personer som vill in på arbetsmarknaden. De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften, bland annat på grund av att effekterna av tidigare arbetsmarknadsreformer slagit igenom fullt ut. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och Låg inflation blir högre nästa år Svag konjunktur i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Tillsammans med dämpade inflationsutsikter utgjorde detta grunden för Riksbankens beslut i juli att sänka reporäntan från 0,75 procent till 0,25 procent. Men mycket talar för att perioden med exceptionellt låg inflation snart är över. Inflationen (KPIF) stiger från 0,6 procent i år till 1,5 procent nästa år. Detta är dock fortfarande under Riksbankens mål. Eftersom inflationsutsikterna även på längre sikt är låga börjar räntan höjas först mot slutet av Stram finanspolitik väntar efter valet Finanspolitiken har varit expansiv sedan finanskrisen bröt ut 2008, vilket motiverats av den utdragna lågkonjunkturen. Men nästföljande fyra år kommer att präglas av åtstramningar. 2.2 Alvesta kommun Befolkningsprognos Alvesta kommun En befolkningsprognos för Alvesta kommun har tagits fram av KAAB Prognos AB och visar förväntat antal folkbokförda invånare i kommunen under år , se bilaga 5. Prognosen ligger till grund för beräkning av central resursfördelning gällande barn-/elevtal. Befolkningsprognosen visar bland annat att kommunen förväntas öka sin befolkning med personer årligen de kommande tre åren. I tidigare använda befolkningsprognoser har kommunens prognostiserade befolkningsutveckling varit en minskning med 20 personer årligen. Den politiska ledningen har som målsättning att vara invånare år Detta har till viss del beaktats i beräkningen av skatteunderlag där befolkningen antas vara invånare Källa: Konjunkturinstitutets prognos, augusti

11 Central resursfördelning För utbildningsnämnden görs en resursfördelning från kommunfullmäktige till nämnden vad gäller verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola. Underlag för resursfördelningen är främst den demografiska utvecklingen enligt befolkningsprognosen. Budgeterad förändring av barn-/elevantal för åren bygger på befolkningsprognosen från KAAB Prognos AB. Förskola Resursfördelningsmodellen grundar sig på faktorerna: antal barn i åldersgruppen 1-5 år, andel personalkostnad i verksamheten ggr totalt pris per plats uppräknat till prisläge år x. Påslag för kostnad för livsmedel samt under utbyggnadsskede av förskolan erhålls ett tillskott för lokaler per nytillkommande grupp. Grundskola Resursfördelningsmodellen grundar sig på faktorerna: antal barn i åldersgruppen 6-15 år, andel personalkostnad i verksamheten ggr totalt pris per plats uppräknat till prisläge år x. Påslag för kostnad för livsmedel och läromedel. Lokalkostnader behandlas inte i denna modell. Gymnasieskola Resursfördelningsmodellen grundar sig på faktorerna: antal ungdomar i åldersgruppen år. 15 % av ungdomarna antas gå i kommunens egna gymnasieskola och 85 % av ungdomarna i annan gymnasieskola. För den egna gymnasieskolan görs en beräkning med samma metodik som för grundskolan. Då det gäller annan gymnasieskola beräknas ett genomssnittpris med uppräkning till x år. För att utveckla denna delmodell har även antalet ungdomar som går ett 4:e och 5:e år på gymnasiet beaktats Näringsliv och arbetsmarknad Stora delar av Alvesta kommuns näringsliv är i hög grad beroende av den internationella konjunkturen. Det innebär bland annat att utvecklingen för euron får en förhållandevis stor effekt. Den för kommunen viktiga sågverksindustrin har drabbats dubbelt av eurokrisen, dels genom svag efterfrågan på viktiga marknader och dels genom att den högt värderade svenska kronan gett konkurrensnackdelar. Under 2013 har dock villkoren för sågverksindustrin förbättrats något. Verkstadsindustrin i Alvesta kommun har också drabbats förhållandevis hårt av den internationella lågkonjunkturen då en mycket stor del av verkstadsindustrin är underleverantörer till exportintensiva svenska företag. Även här har dock en förbättring skett under Sammantaget är situationen för Alvesta kommuns näringsliv i början av 2014 fortsatt ansträngd. Arbetsmarknaden i Kronobergs län har minskat. Siffran för länet i maj 2014 ligger på 8,1 procent arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten har minskat mer än genomsnittet. Minskningen för ungdomar är 17,1 % jämfört med i maj förra året. I förhållande till resten av riket är det dock en tuffare arbetsmarknad i länet. I länet har Lessebo högst arbetslöshet följt av Uppvidinge och Alvesta. Lägst arbetslöshet har Ljungby och Älmhult. Alvestas arbetslöshet låg på 9,1 % vilket är en minskning med 0,8 % jämfört med ett år tidigare. Snittarbetslösheten för riket låg på 7,7 % vilket är en minskning med 0,5 %. 8

12 2.2.3 Personalförsörjning Strategisk kompetensförsörjning är en avgörande fråga för att välfärdssektorn ska kunna fortsätta att erbjuda tjänster av bästa kvalitet. Välfärdssektorn står inför stora rekryteringsbehov, samtidigt måste vi som arbetsgivare få kompetenta medarbetare att trivas och vilja stanna kvar. Enbart inom vård och omsorg kommer det att behövas ungefär nya medarbetare fram till år 2023 hos kommuner, landsting/regioner och privata utförare. Ungefär 60 % beror på pensionsavgångar och övriga 40 % beror på en ökad efterfrågan av vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Under de närmaste tio åren behöver Alvesta kommun rekrytera över hundra undersköterskor enbart för att ersätta pensionsavgångarna. Under samma period behöver drygt 90 lärare/förskollärare rekryteras för att ersätta pensionsavgångarna. Kompetenskraven till våra tjänster ökar. Inom skolan krävs från och med 1 juli 2015 behörighet i samtliga ämnen som läraren betygssätter samt legitimation. För att säkerställa att det finns medarbetare med rätt kompetens har omsorgsnämnden under våren 2014 fattat beslut om att ställa krav på att all personal ska ha minst gymnasiekompetens motsvarande vård- och omsorgsprogrammet alternativt barn- och fritidsprogrammet. Idag har omsorgsförvaltningen över 100 tillsvidareanställda medarbetare som inte uppfyller kompetenskraven. För att underlätta den framtida chefsförsörjningen deltar kommunen i en satsning på förberedande ledarskapsprogram för medarbetare som inte är chefer. Denna satsning behöver fortsätta under hela budget- och planperioden Ekonomiska förutsättningar Bokslut Efter sju år med positiva resultat fick kommunen på det åttonde året 2012 ett rekordresultat på över 82 mkr, men det reella resultatet var minus 19 mkr. Orsaken till den stora skillnaden var tre större engångsposter under året. År 2013 redovisades ett resultat på plus 20,8 mkr. Även detta års resultat var påverkat av en jämförelsestörande post på 16,6 mkr. Det reella resultatet var plus 4,2 mkr. Prognosen per 31 augusti för år 2014 indikerar ett underskott på 7 mkr och målet att verksamhetens nettokostnader inte får överstiga 99,3 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning ser inte ut att nås. Utbildningsnämnden och omsorgsnämnden är de nämnder som prognostiserar störst underskott Kommunens likviditet har under 2013 och 2014 försämrats då flera stora investeringar pågått samtidigt, såsom simhallen och Spåningslanda. Det finns stora förväntningar på den kommunala servicen. Krav och förväntningar är många gånger högre än de resurser kommunen disponerar till olika verksamheter. Det uppstår lätt ett gap mellan förväntningar och tillgängliga resurser. För att värna om rättvisa mellan generationer, värdesäkra kommunens tillgångar med mera och inte sätta de efterkommande i skuld krävs att kommunen över tid har ett tillräckligt plusresultat med mer intäkter än kostnader. 9

13 Budget 2014 Under våren 2013 identifierades en omfattande resursbrist inför arbetet med budget Den befarade bristen hänfördes till det negativa resultatet i årsbokslutet 2012 samt till övriga planeringsförutsättningar för budgetåret Konsekvensen av detta blev sänkt driftbudgetram för fyra av fem nämnder. Lägre driftbudget i fyra nämnder möjliggjorde omfördelning till den femte nämnden, nämnden för individ- och familjeomsorg, vars verksamhet under ett flertal år visat negativa resultat. Resurstillskottet till nämnden var 15 mkr jämfört med 2013 års budget. Övriga nämnder fick minskad driftbudgetram inför år 2014, fördelat efter omfattning på verksamheten. Utbildningsnämndens ram minskades med 6 mkr och omsorgsnämndens med 12 mkr. Kommunstyrelsen och nämnden för samhällsplanering fick 2 respektive 1 mkr lägre ram än föregående år. Respektive styrelse och nämnd fick i uppdrag att under 2013 beakta och anpassa verksamheten efter de nya budgetramarna från år Senast vid ingången av år 2015 ska verksamhet och budget på helårsbasis vara i balans, enligt Mål och budget 2014 och plan Delårsrapporten per 31 augusti 2014 indikerar att utbildningsnämndens och omsorgsnämndens kostnadsnivåer från 2013 till viss del kvarstår. Kommunens prognostiserade negativa resultat för år 2014 ställer krav på fortsatta prioriteringar för att ekonomin långsiktigt ska vara i balans. Skattesats Bildandet av region Kronoberg innebär att en skatteväxling kommer att ske. Enligt SKL:s preliminära beräkningar ska Landstinget Kronoberg höja skatten med 39 öre och kommunerna sänka skatten med 39 öre. Kommunalskatten i Alvesta kommun föreslås oförändrad bortsett från ovan nämnda skatteväxling, vilken innebär en sänkning från 21:81 till 21:42 per beskattningsbar hundralapp. Beslut om skatt 2015 tas av kommunfullmäktige senast under december månad. Mål och budget är baserad på skattesatsen 21:42. Skatteintäkter Skatteintäkterna för budget- och planperioden baseras på förändrad skattesats (21:42) samt SKL:s skatteunderlagsprognos från 24 oktober Förändringen av skattesatsen får ingen nettoeffekt på budgeterat resultat förutom den skillnad som redovisas under strategiska kontot, se avsnitt Personalkostnader Kommunal verksamhet är personalintensiv och personalkostnaderna utgör ca 67 % av kommunens totala kostnader. Personalkostnaderna utgör därmed den största kostnadsposten i budgeten. Budgetramar för respektive nämnd/styrelse (se avsnitt 4.2) är exklusive kompensation för löneavtal 2015 och framåt. Kompensation för ökade personalkostnader till följd av nya löneavtal fördelas ut till nämnd/styrelser i ett senare skede, från ett centralt anslag. Anslaget för löneökningar baseras på SKL:s prognos från 2 oktober

14 Inflation Det sker ingen uppräkning av budgetramar med anledning av inflation. Respektive nämnd/styrelse ska vid upprättande av internbudget ta hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen för varor och tjänster. Investeringar Det är nämnderas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Det innebär att det är respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Investeringar överstigande 5 mkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Investeringar inom VA och avfallshantering täcks med avgifter. Anställnings- och inköpsstopp Det av kommunfullmäktige i december 2012 fattade beslutet om anställnings- och inköpsstopp upphör. 11

15 3. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner i budgeten ange mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär dels finansiella mål för ekonomin och dels mål för verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning fokuserar på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Målstyrningen som medel för den goda hushållningen innebär sammanfattningsvis att kommunfullmäktige antar tre strategiska inriktningar. Uppföljning sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Revisorerna bedömer i ett särskilt yttrande om resultatet i dessa är förenligt med målen fullmäktige beslutat. God ekonomisk hushållning innebär för Alvesta kommun att målen inom samtliga tre strategiska inriktningar - ekonomiskt överskott, attraktiv kommun och attraktiv arbetsgivare/medarbetare - på sikt ska uppfyllas. En god ekonomisk hushållning definieras som en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen inom samtliga tre strategiska inriktningar. Det finansiella målet om ekonomiskt överskott har stor inverkan på bedömningen. Över tid har kommunen haft och kommer att ha en balanserad ekonomi som tar hänsyn till kommande generationer, att verksamheten har en god kvalitet och att arbetsgivaren Alvesta kommun ger förutsättningar för den goda arbetsplatsen. Nämndernas och medarbetarnas uppgift är att vara effektiva och utveckla kommunens verksamhet utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige antagit. Kommunens resurser ska användas kostnadseffektivt och ändamålsenligt i verksamheten. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Om de av kommunfullmäktige antagna målen inte kan uppfyllas ska detta prövas av fullmäktige. Denna riktlinje beslutas varje år av kommunfullmäktige och innebär att respektive nämnd förfogar över resurserna, men har också en tydlig skyldighet att planera och agera så att budgetramen inte överskrids. Kommunal verksamhet bedrivs också i bolagsform. De kommunägda bolagen arbetar självständigt utifrån bolagsordning samt ägardirektiv och finansieras med bolagens egna intäkter (se avsnitt 5). 3.1 Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar I det följande redovisas kommunfullmäktiges tre strategiska inriktningar, vilka inkluderar både finansiellt mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ur perspektivet god ekonomisk hushållning. De strategiska inriktningarna innehåller ett antal fokusområden. Under varje fokusområde ska mål/nyckeltal tas fram. Detta arbete påbörjas när ny vision är beslutad. Nuvarande mål/nyckeltal under respektive inriktning (se avsnitt ) gäller till dess annat beslutats av fullmäktige. 12

16 Strategisk inriktning 1: Ekonomiskt överskott Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga 99,3 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning 2015 och 99,4 procent Inriktningen syftar till: -rättvisa mellan generationer -marginal för oförutsedda händelser -ökad handlingsfrihet/politiskt handlingsutrymme -finansiering av pensionsåtagande före värdesäkring av egna tillgångar -sparande till satsningar/investeringar -kontinuitet Strategisk inriktning 2: Alvesta kommun ska vara attraktiv Fokusområden: -bra skolor/goda ungdomsmiljöer -attraktivt boende/ökad inflyttning -god infrastruktur -starkt näringsliv -ett rikt kulturliv -god social omsorg och vård Strategisk inriktning 3: Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Fokusområden: -delaktighet -kompetensutveckling -positiv personal -allas lika värde 13

17 3.1.1 Ekonomiskt överskott Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning är att kommunens överskott ska vara 0,7 % 2015 och 0,6 % Det innebär att högst 99,3 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning ska användas till verksamheten under För år är målsättningen 99,4 procent vardera år. Att drygt 0,5 procent inte används i verksamheten innebär att kommunens budgeterade resultat år är ett plusresultat på 7 mkr exklusive finansnetto. Genom att använda en tillräcklig nivå under hundra procent av de allmänna intäkterna i verksamheten skapas utrymme och förutsättningar för att klara bland annat: -rättvisa mellan generationer -marginal för oförutsedda händelser -ökad handlingsfrihet/politiskt handlingsutrymme -pensionsåtagande före värdesäkring av egna tillgångar -sparande till satsningar/investeringar -kontinuitet 1. Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga nedanstående procent av skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna ,3 procent ,4 procent ,4 procent 14

18 3.1.2 Alvesta kommun ska vara attraktiv Den strategiska inriktningen Alvesta kommun ska vara attraktiv konkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. Nämnder och styrelse ska driva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt med hänsyn till demografiska förutsättningar och politiska prioriteringar. 2. Alvesta kommun ska vara attraktiv Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna Följs upp/ utvärderas med: -Bra skolor/goda ungdomsmiljöer Bibehålla resultatet från 2013, 86%. Riket 69% Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Alla elever ska nå så bra resultat som Hur många får förskoleplats när de önskar? möjligt utifrån sina egna Förbättra resultatet från 2013, 63%. Riket förutsättningar. Kommunen ska 70%. erbjuda många, attraktiva, Hur många av eleverna i årskurs 3 klarar de hälsofrämjande, drogfria och kreativa nationella proven i sv och ma? mötesplatser. Bejaka ett mångkulturellt samhälle. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Förbättra resultatet från 2013, 344 kr. Riket 361 kr. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Mått: Kostnad per betygspoäng (meritvärde), kpb delat med niornas medelbetyg (meritvärde) KKiK -Attraktivt boende/ökad inflyttning Förbättra resultatet Kommunen ska erbjuda många attraktiva och valbara bostäder. Ökad miljömedvetenhet vid byggande, goda livsmiljöer. -God infrastruktur Dubbelspår till Växjö Minskad tung trafik i Alvesta centrum Fler cykelvägar -Starkt näringsliv Utbildning efter näringslivets behov Attraktiva centrum och handelsplatser Kombinerat resecentrum med restauranger, barer, utställningar, konst/hantverk Medborgarna ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i. Ranking SCB:s Medborgarindex NRI Medborgarundersökning 2015 Förbättra resultatet från 2013, 81%. Riket 79%. Kommunens webbinformation till medborgarna ska vara god Andel av maxpoäng, KKiK God tillgång på kommunikationer Bibehålla värdet i jmf med 2013 års medborgarundersökning i delfrågan, Nöjd Region Index. Medborgarundersökning Resultat i medel i jmf med riket Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Ranking KKiK, mätmetod Insikten (SKL) 15

19 -Ett rikt kulturliv Samverkan i större grad med ideella föreningar Fler medborgare ska vara delaktiga i det utökade kulturutbudet i kommunen Kulturhus -God social omsorg och vård Trygghet och stöd med individen i centrum Verka för ett självständigt liv Jämlikhet och jämställdhet Bibehålla resultatet Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? KKiK Antal utlån på kommunens bibliotek ska bibehållas jmf med föregående år Kommunens hemtjänst ska vara på bibehållen nivå Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Kommunens omsorg på äldreboendena ska vara på bibehållen nivå Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna ska upprätthålla hög kvalitet inom alla verksamheter med medborgarnas behov och intressen i fokus. Insatserna för att bibehålla och utveckla medarbetarna är en viktig strategisk fråga för kommunen. 3. Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna -delaktighet Nöjd medarbetarindex, bibehålla eller om -kompetensutveckling möjligt förbättra det kommungemensamma resultatet från föregående mätning hösten -positiv personal 2013, NMI 68. -allas lika värde Medarbetarundersökning hösten 2015 Utöka jämställdheten i lönesättning Den strategiska inriktningen att Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare innefattar ett medarbetarperspektiv i termer av delaktighet, kompetensutveckling, positiv personal och allas lika värde. En ny personalpolicy ska utarbetas utifrån arbetet med framtagande av en ny vision för kommunen. Handlingsplanerna som utarbetats under 2014 med anledning av medarbetarenkäten ska genomföras. Lönepolitik Kommunen får ett allt större eget ansvar för att utforma den lokala lönepolitiken. Kommunen ska betala en lön som utgår ifrån de lokala förutsättningarna samt möjligheten att bibehålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Nya kommunövergripande lönekriterier har utarbetats under 2014 och dessa ska användas i samband med löneöversyn Medarbetarskap och ledarskap Dialog och delaktighet är grunden i det lokala utvecklingsarbetet, såväl i vardagsfrågor som i den långsiktiga verksamhetsutvecklingen. Utgångspunkten är en tydlig målbeskrivning för 16

20 verksamheten. Arbetsformerna och kommunikationen ska utformas så att de gynnar delaktighet från alla medarbetare. Delaktighet bygger på arbetsplatsträffar och att så många frågor som möjligt behandlas av dem som berörs i det dagliga arbetet. Chefernas engagemang och förmåga att tydliggöra uppdraget, skapa en kultur av ständigt lärande och ständiga förbättringar är avgörande för att nå målen och förbättra resultatet samt att främja hälsa och välbefinnande hos medarbetarna. Alla medarbetare ska aktivt arbeta mot diskriminering och för jämställdhet. Jämställdhetsaspekten ska beaktas i all kommunal planering och vid utvärdering av verksamheter i kommunen. Jämställdhet är en angelägenhet för alla oavsett var i organisationen man befinner sig. Löneskillnader beroende på kön får inte förekomma. Varje medarbetare i kommunen ska ha en individuell utvecklingsplan som utgår från uppdraget och fastställda mål. Syftet är att medarbetarna utvecklas så att de på bästa sätt kan bidra till verksamhetens utveckling och effektivitet. Arbetsmiljö Medarbetarna i Alvesta kommun ska ges förutsättningar till en god hälsa och ett bra välbefinnande. Alla medarbetare ska känna att det egna arbetet, arbetsplatsen och arbetsmiljön är utformad så att den möjliggör upplevelser av hälsa för individen och gruppen. Förebyggande och tidiga åtgärder är avgörande för att undvika framtida ohälsa. Under 2013 var sjukfrånvaron i genomsnitt 17,5 dagar per anställd. Efter årets sju första månader är antalet sjukdagar per anställd 16,9. Insatser behöver göras, både i förebyggande och rehabiliterande syfte. Det långsiktiga målet är att sjukfrånvaron ska nå under 2011 års nivå, dvs under 14,6 dagar per anställd och år. Sommarjobb för ungdomar För att visa ungdomar att det finns en mängd av intressanta arbeten i en kommun och dess bolag görs en fortsatt satsning på ett stort antal sommarjobb för ungdomar som slutat grundskolan och är i åldern år. 17

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Finansplan 2015, plan 2016-2017

Finansplan 2015, plan 2016-2017 Finansplan 2015, plan 2016-2017 FINANSPLAN 2015 1 (11) 2014-11-04 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 2.1 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN... 3 2.2 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer