TREÅRSPLAN

Transkript

1 TREÅRSPLAN

2 2 2

3 FÖRORD EN ÖVERGRIPANDE MÅLBILD FÖR SJÖFARTSVERKET STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Farleder Lotsning Isbrytning Sjötrafikinformation Sjögeografisk information Sjö- och flygräddning MYNDIGHETSUPPGIFTER STÖDJANDE STRATEGISKA VERKSAMHETER Rederi Varumärke och kommunikation Kompetensförsörjning och god arbetsmiljö Teknisk strategi IT-försörjning EKONOMISKA VILLKOR FINANSIELL RAPPORT ANSLAGSFRAMSTÄLLAN Som grund för Sjöfartsverkets strategier och mål ligger en omvärldsanalys. Det är en bilaga till Treårsplanen som finns att läsa på Sjöfartsverkets webbplats. 3

4 FÖRORD Sjöfartsverket sätter hållbarhetsfrågorna i centrum för vår verksamhet. Det är också tydligt i vår vision: Säkra sjövägar i en hållbar framtid genom maritimt partnerskap. Social hållbarhet handlar om bra ledarskap, medarbetaransvar och sund arbetsmiljö, ekologisk hållbarhet syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan, och ekonomisk hållbarhet innebär att vi strävar efter ett sunt resursutnyttjande. Allt Sjöfartsverket gör handlar om hållbarhet i någon dimension. Våra säkra sjövägar stärker Sveriges konkurrenskraft genom att vi håller infrastrukturen tillgänglig och säker för de industrier som behöver få ett kontinuerligt flöde av gods. Samtidigt säkrar sjövägarna också att vi konsumenter kan få tillgång till de produkter vi behöver i vardagen. Eftersom ungefär 90 procent av alla varor kommer sjövägen någon del av resan till och från Sverige, är det här en förutsättning för att vårt land ska fungera. Våra lotsar, båtmän, farledstekniker, VTSoperatörer och sjömätare gör tillsammans med resten av Sjöfartsverkets medarbetare en avgörande insats för att minska risken för bland annat grundstötningar med stor påverkan på hav och kuster. Samtidigt lägger vi kraft på att tillsammans med andra aktörer utveckla sjöfarten för att öka effektiviteten och minska miljöpåverkan. Om olyckan ändå är framme har Sjöfartsverket en mycket viktig roll. Det är vi som ansvarar för att Sveriges sjö- och flygräddningstjänst fungerar väl och har rätt förutsättningar. Tillsammans med våra samverkansorganisationer utgör vi en del av samhällets yttersta skyddsnät för att rädda liv. Gemensamt för våra mål och strategier för de kommande tre åren är att vi vill göra så stor nytta som möjligt för våra kunder och för samhället i stort, och samtidigt skapa en effektiv organisation som är attraktiv för nuvarande och kommande medarbetare. För att skapa bra förutsättningar för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, arbetar vi med olika forsknings- och innovationsinsatser för en hållbar sjöfart. Här ingår stora projekt som MONALISA, WINMOS och Single Window, men också förbättringar i vardagen, som utvecklingen av det goda anlöpet tillsammans med svenska hamnar. Hur vi tar betalt av våra kunder och hur farlederna ska vara utformade är två områden som är avgörande för att skapa rätt förutsättningar för framtida behov. Våra kunder ställer höga krav på att vår service till sjöfarten fungerar, både idag och imorgon. Därför måste vi ha en farledsutmärkning som säkrar även morgondagens trafik och säkra system för positionering och sjötrafik- Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör på Sjöfartsverket: Nu sätter vi hållbarhetsfrågorna i centrum för vår verksamhet. Det är också tydligt i vår vision Säkra sjövägar i en hållbar framtid genom maritimt partnerskap. 4

5 övervakning. Vi ska också utveckla våra geodatatjänster och skapa en geografiskt heltäckande djupdatabas. Vår lotsningsverksamhet ska även i framtiden vara en efterfrågad och attraktiv tjänst med hög kvalitet. Dessutom vill vi komplettera den med fler nautiska tilläggstjänster som öppensjölotsning och simulatortjänster i takt med att behovet av dessa ökar. Vintersjöfart och isbrytning måste fungera väl för att möta industrins behov av sjövägar öppna året runt, och därför ska vi säkra det framtida behovet av isbrytningskapacitet. Vår verksamhet ska vara säker och vila på en sund värdegrund. Därför behöver vi ha en god beredskap för att möta kriser och påfrestningar, och ha ett väl fungerande internationellt räddningssystem tillsammans med våra grannländer. Våra räddningshelikoptrar ska vara en förstärkningsresurs i statlig och kommunal räddningstjänst, samtidigt som räddningstjänsten ska vara operationellt och finansiellt stabil. Vi ska också erbjuda en attraktiv och efterfrågad service till aktiva sjömän i enlighet med sjöarbetskonventionen. Vi kommer att arbeta aktivt med att minska vår egen belastning på miljön. Genom att vara proaktiva i vårt hållbarhetsarbete och transparenta med hur vi bedriver detta, kan vi vara ett föredöme för andra. Våra övergripande miljömål är att med 2012 som basår minska utsläppen av koldioxid med 10 procent fram till 2023, och minska energiförbrukningen med 25 procent under samma period. Vår förbrukning av drivmedel till sjöss och land ska löpande minska och ambitionen att ersätta bränsle med alternativa energikällor höjas. Investeringsplanen för Sjöfartsverkets nya tonnage som är under framtagande kommer att presentera såväl modern fartygsteknik som alternativa bränslen. De senaste åren har vi drivit ett intensivt förbättringsarbete internt. Detta kommer vi att fortsätta med, inte minst vad gäller att ha professionella kontaktytor för ökad öppenhet och dialog både internt och externt. Vi fortsätter också vår affärsutveckling med särskilt fokus på en teknisk strategi som knyter samman våra kärnverksamheter med forskning och innovation samt IT. Vi arbetar systematiskt med vår arbetsmiljö för att förebygga ohälsa, och säkerställer en långsiktig kompetensförsörjning inom våra kärnkompetenser. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att lyckas med vårt uppdrag i det längre perspektivet, och det kräver i sin tur kommunikativa ledare och engagerade medarbetare. Vår interna effektiviseringsresa fortsätter också. Under senare år har den genererat årliga resultatförbättringar i storleksordningen 100 miljoner kronor, framför allt på kostnadssidan. Det här är ett arbete som vi kommer att fortsätta att prioritera, vilket kommer att ge ytterligare resultatförbättringar. Parallellt med detta arbetar samtliga verksamheter för att öka sina externa intäkter genom nya uppdrag och aktiv affärsutveckling. 5

6 EN ÖVERGRIPANDE MÅLBILD Vårt uppdrag och löfte till kunderna Behovet av transporter och logistiktjänster ökar i takt med utvecklingen av den växande världshandeln. Världsekonomin har direkt påverkan på efterfrågan och utbud och godsströmmar ändras fortlöpande. Sverige har en omfattande handel med omvärlden och det mesta transporteras någon gång via sjöfart. Men det är inte bara vår egen handel som driver sjöfarten och vårt uppdrag är också att övervaka sjötrafik med helt andra destinationer. I ett globalt sammanhang och med många olika aktörer, är behovet av säkra transporter med mindre miljöpåverkan större än någonsin. Därför handlar vårt uppdrag om att övervaka fartyg som passerar i känsliga vatten, att lotsa fartyg in till hamn, att se till att det finns väl fungerande system av hjälp för att navigera rätt och undvika olyckor samt att hålla hamnarna vinteröppna även uppe i norr. Och inte minst handlar vårt uppdrag om att bistå den som hamnar i nöd, både till sjöss och i luften. Vi möter ofta våra kunder när de är mitt uppe i avgörande situationer som att gå in till en hamn, navigera i trånga farleder eller gå igenom is, och vi vet att våra tjänster tillför ett stort värde. Det kan handla om lotsning i känsliga farleder, isbrytning som säkerställer att industrin får sina råvaror vintertid eller att den som blivit nödställd till sjöss blir räddad. Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk inom transportsektorn. Vår affärsidé är att vara en modern serviceorganisation med unik sjöfartskompetens. Vår verksamhet fastställs i regeringens förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket. De kunder som betalar avgifter till Sjöfartsverket är rederier och mäklare och tillsammans utgör de cirka 250 företag procent av rederikunderna är utländska företag. Vi får också intäkter av dem som köper sjökort och sjökortsdata eller anlitar oss som konsulter. Andra kundgrupper är de som använder våra tjänster utan att behöva betala; det gäller t.ex. räddningsverksamheten och tjänster för båtlivet. Till alla våra kunder ger vi ett tydligt löfte: Vi erbjuder effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling samt värnar liv och miljö. Vi säkerställer en tydlig kommunikation från Sjöfartsverket. I många olika kanaler kan man få information om vårt uppdrag, våra produkter och tjänster samt aktuella nyheter. Det ska finnas en tydlig ingång när man vill komma i kontakt med oss. Vi fungerar som en maritim partner för både näringsliv och samhälle genom att erbjuda kunskapstjänster och expertunderlag. 6

7 Vi för en dialog med företrädare för olika intressentgrupper och säkerställer att vi har efterfrågade och marknadsmässiga produkter och tjänster. Dialogen är också viktig för att skapa förståelse för villkoren för vår verksamhet. Det ska finnas transparens i beslutsfattandet. Vårt maritima partnerskap innebär att vi etablerar olika typer av samarbeten. Det kan t.ex. vara nationella och internationella utvecklingsprojekt, samfinansierad infrastruktur eller marknadsföringsinsatser. Alla Sjöfartsverkets kunder och intressenter är välkomna till de årliga kundråden. Det är möten där vi bjuder in till information om aktuella ämnen och diskussion kring utvecklingen. Vision: Säkra sjövägar i en hållbar framtid genom maritimt partnerskap Vi har formulerat vår vision för att samla och engagera alla medarbetare. Tillsammans ska vi sätta sjöfarten på kartan hos både beslutsfattare och kunder. I partnerskap av olika slag bidrar vi med vår unika kompetens. Vi kan sjöfart. Vi vet vilka behov kunder och intressenter har och agerar utifrån det. Vi har ansvar för en rad samhällsviktiga funktioner och är därför en självklar samarbetspartner i dessa frågor. En förutsättning för att nå våra mål och visionen är att Sjöfartsverkets medarbetare har en gemensam värdegrund att stå på. Sjöfartsverkets kärnvärden är öppen, professionell och engagerad. Våra övergripande mål Sjöfartsverkets strategiska mål är formade utifrån ett hållbarhetsperspektiv; det handlar om att ta ansvar för samhället idag och för vad vi lämnar vidare till kommande generationer. Vår första hållbarhetsredovisning utifrån människa, miljö och ekonomi togs fram för kalenderåret Syftet är att tydliggöra den röda tråden och underlätta för organisationen att förstå hur våra olika fokusområden och mål hänger ihop och utgör grund för verksamheternas styrkort. De tidigare strategiska fokusområdena inryms i nedan beskrivna hållbarhetsperspektiv: Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Vi värnar om våra medmänniskors välbefinnande genom att bedriva en säker verksamhet som vilar på en sund värdegrund. Vi verkar för minskad klimat- och miljöpåverkan genom en säker och hållbar sjöfart. Genom professionell verksamhet och stabila finanser hjälper vi våra kunder att stärka sin konkurrenskraft. Vi har ett tydligt ledarskap som sker med omtanke. Vi minskar resursförbrukningen genom effektiv resursanvändning. Vi fokuserar på våra kunders behov. Vi har ansvarstagande och engagerade medarbetare. Vi arbetar effektivt för att minska utsläppen från vår egen verksamhet. Vi har en ekonomi i balans. Vi har en god arbetsmiljö där vi undviker skador och mår bra på jobbet. Vi strävar efter en minskad miljöbelastning från sjöfarten. Vi har en effektiv verksamhet. 7

8 8 Sjöfartsverket har därutöver beslutat om två långsiktiga miljömål fram till 2023: 1. Att minska energiförbrukningen med 25 procent. 2. Att minska utsläppen av koldioxid med 10 procent. Dessa mål kommer att brytas ner i delmål och bygger på den teknik, infrastruktur och bränslen som finns tillgängliga idag, vilket kommer att beskrivas i den kommande handlingsplanen för hur vi ska minska elförbrukningen. Bland annat planerar vi att mäta elförbrukningen på abonnemangsnivå och för mer omfattande användare (t ex Lithografen i Norrköping) skapas en modell för att kunna mäta mer detaljerat (t ex datahallen samt olika delar av kontorsytor separat). I syfte att tillmötesgå kunders och intressenters behov på ett bättre sätt ligger fokus vad gäller verksamhetsutveckling på att utveckla, implementera och använda ett ledningssystem samt löpande arbeta med ständiga förbättringar. Genom ledningssystemet ökar vi transparensen samtidigt som vi förbättrar våra processer. Sjöfarten är en internationell näring som påverkas starkt av globala händelser och trender. För att kunna verka långsiktigt, arbetar vi systematiskt med att knyta samman det som händer i vår omvärld med vår egen innovation, affärs- och verksamhetsutveckling. Ett lyckat exempel är den strategiska inriktning som vi har tagit fram i samråd med våra kunder dvs. strategier för våra kärnverksamheter. Ingen kan med säkerhet avgöra vad som kommer att ske i framtiden, men genom att följa händelser i omvärlden, analysera möjliga scenarier och betrakta dessa utifrån vad som kan påverka oss, kan vi bli bättre på att bedöma vilken händelseutveckling med möjligheter och hot som är den mest sannolika samt hur vi måste anpassa vår verksamhet för att nå våra långsiktiga mål. Vår verksamhet är teknikintensiv och genom åren har Sjöfartsverket stått för flera innovationer som fått internationellt genomslag, till exempel införandet av AIS. Nu pågår flera projekt som syftar till att skapa framtidens tjänster, och en teknisk strategi är under framtagande som ska säkerställa ett samnyttjande av all ny teknik vår verksamhet kräver. Mer om detta strategiska vägval finns att läsa på sid 35. Vi följer utvecklingen på nya marknader med anknytning till vår verksamhet. Ett exempel är verksamheter kopplade till den sjögeografiska verksamheten. För att möta kundkraven ska utbudet av specialprodukter utvecklas och utökas. På så sätt kan vi öka intäkterna. Vi ska också undersöka om vi kan utveckla smarta och efterfrågade tjänster med betalfunktion. Kompetensförsörjning Det övergripande målet med kompetensförsörjningen är att säkerställa att Sjöfartsverket kan möta kunders behov och förväntningar idag och i framtiden. Med detta menas professionella, friska och motiverade medarbetare i en lönsam och effektiv organisation. Inom Sjöfartsverkets HR-arbete ligger fokus på att gå från en reaktiv till en proaktiv kompetensförsörjning som är anpassad efter omvärldens förändringar och verksamhetens behov av utveckling. De närmaste åren behöver vi skapa fler marknadsandelar på arbetsmarknaden genom att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Genom att väva in värdegrunden i detta arbete blir vår identitet tydligare samt organisationen mer attraktiv och effektiv. Vi skapar effektivitet genom att utveckla ett tydligt ledarskap och medarbetarskap som stödjer och utvecklar vårt uppdrag och våra mål. Vi skapar även effektivitet genom att utveckla bra systemstöd för verksamheten.

9 STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Mål, analys, investeringsbehov och strategier >> 9

10 FARLEDER Sjöfartsverket ska med utgångspunkt från de transportpolitiska målen fortlöpande anpassa farledssystemet efter ändrade trafikmönster, nautiska behov och den tekniska utvecklingen, i första hand för att möta basindustrins, utrikeshandelns och övriga samhällets behov, men även andra sjöfarares. MÅL Kapacitetshöjande åtgärder i farledsnätet tillgodoser sjöfartens ändrade trafikmönster och nautiska behov. Utmärkningen av farleder är anpassad fullt ut till de behov som finns hos morgondagens trafik. Alla stödsystem för positionering, sjötrafikövervakning och kommunikation är förnyade och framtidssäkrade. Vi minskar vår miljöpåverkan och bidrar till hållbara sjövägar genom modern kanalbelysning. ANALYS Större fartyg. För farledernas utformning, utmärkning och underhållskostnader spelar förändringar på fartygsstorlekar och ändrade trafikmönster större roll än antal anlöp. Nybeställningar av fartyg drivs av kraven på ökad energieffektivitet och ändrade regler för både svavelinnehåll i fartygsbränsle och utsläpp av kväveoxider. Vi kan redan idag se att fartygsstorlekarna växer och det är troligt att den utvecklingen fortsätter. En sådan utveckling ställer krav på kapacitetshöjande åtgärder i farledsnätet. Införandet av de nya svavelreglerna innebär att konkurrensmöjligheten för svensk basindustri påverkas genom höjda transportkostnader för det fartygsburna godset. Att skapa möjligheter att ta in större fartyg till svenska hamnar lindrar de negativa effekterna av dessa regler. För sjöfarten är stordrift en förutsättning för lönsamhet och god energihushållning, vilket sannolikt kommer att bidra till ökade fartygsstorlekar och därmed kapacitetsbrister i våra nuvarande farleder. Inre vattenvägar. En faktor som kan påverka åtgärdsbehovet i farledsnätet är regeringens beslut att regelverket för inre vattenvägar ska införas i Sverige. Nya regler kan medföra ökade och ändrade krav på sjömätning samt utmärkning och modernisering av vissa delar av farledsnätet. Renovering och underhåll. Ett antal av Sjöfartsverkets anläggningar närmar sig slutet på sin tekniska livslängd. Omfattande återinvesteringar krävs i Trollhätte 10 10

11 kanal för att säkerställa driften efter Underhållsåtgärder krävs likaså i Falsterbokanalen och på många av våra utsjöfyrar. Investeringar i farledsnätet. Behovet av investeringar i farledsnätet påverkas av de successiva förändringarna av trafikflöden och sammansättningen av flottan som anlöper svenska hamnar. Var åtgärder behöver vidtas beror på hur industrin och handeln utvecklas. Även investeringar i landinfrastruktur som exempelvis hamnar och en ny fast förbindelse över Fehmarn-Bält kan komma att påverka vissa trafikmönster i Skandinavien. Gävleprojektet och Södertälje sluss/mälarfarleden är pågående åtgärdsinsatser som beräknas slutföras 2014 respektive Farledsåtgärder för planperioden beslutas av regeringen under våren Identifierade åtgärder. Sjöfartsverket har sammanställt, analyserat och fört fram identifierade farledsåtgärder till regeringens kommande Nationell Plan för transportsystemet , som återspeglar behov av åtgärder för fortsatt utredning eller genomförande, bland annat kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder i Luleå, Södertälje-Landsort, Hargshamn och Klintehamn samt miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder i Horsstensleden. STRATEGIER Översyn strategiska farleder. Vi fokuserar på att dels fortsätta minska kostnaderna för att märka ut farleder som inte används av den betalande sjöfarten, dels se över vilka farleder som inte behövs. Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder. Vi anpassar oss till de strukturella förändringarna och de behov som uppmärksammas inom sjöfarten. Vi arbetar för att nödvändiga infrastrukturprojekt för sjöfarten kommer med i kommande nationella planer för infrastruktur och genomför redan beslutade farledsåtgärder finansierade genom Trafikverket i enlighet med den nationella planen. Teknikutveckling. Vi vidareutvecklar och söker innovativa lösningar inom tekniska verksamhetssystem och farledsutmärkning. De stödsystem som krävs för säker positionering förnyas och utvecklas löpande. Effektivisering. Genom att öka samarbetet med framför allt andra offentliga aktörer inom farledshållning skapar vi stordriftsfördelar och synergier. Vår farledsverksamhet blir en självklar samarbetspartner inom projektering, etablering samt underhåll och service av sjösäkerhetsanordningar. 11

12 INVESTERINGSBEHOV Från 2010 kan stora och strategiska farledsprojekt ingå i den nationella planen för transportinfrastrukturen och därmed bli föremål för finansiering via Trafikverkets anslag. Pågående åtgärder är bland annat inseglingen till Gävle Hamn, Södertälje sluss och Mälarfarleden. Dessutom föreslår Sjöfartsverket ett antal projekt till åtgärdsplaneringen för nationella planen för åren Det gäller bland annat säkerhets- och kapacitetshöjande åtgärder i farleden till Luleå Hamn. Regeringen kommer att ta ställning till den nationella planen och länsplanerna under våren Eftersom genomförandet av dessa projekt förutsätter att de ingår i den nationella planen och därmed anslagsfinansieras ingår de inte i Sjöfartsverkets investeringsplan. Det totala investeringsbehov som belastar Sjöfartsverkets investeringsbudget beräknas under åren uppgå till cirka 340 Mkr, varav 200 Mkr avser nya slussportar i Södertälje. Planen omfattar dessutom bland annat investeringar i arbetsfartyg, åtgärder för att modernisera DGPS-nätet, farledsutmärkningen och skyddsledverk i Trollhätte kanal. Farleder, tkr Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Södertälje kanal Trollhätte kanal Farledsförbättringar och mindre kanaler Farledsstationer Fast utmärkning Flytande utmärkning Arbetsfartyg Övrigt Summa farleder RESULTATPROGNOS Intäkterna i farledsverksamheten utgörs till övervägande del av uppdragsintäkter för öppning och stängning av väg- och järnvägsbroar, utförda tjänster med arbetsfartyg samt uthyrning av fastigheter. Eventuella reavinster är inte prognostiserade för åren I syfte att stärka den ekonomiska ställningen i Sjöfartsverket ökar anslagstilldelningen med 300 Mkr per år under åren varav 100 Mkr har fördelats till farledsverksamhet. Intäkterna och kostnaderna förväntas kvarstå på en relativt oförändrad nivå under hela perioden. Resultaträkning farleder Rörelsens intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Anslag Övriga externa intäkter Summa rörelseintäkter Direkta rörelsekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Summa direkta rörelsekostnader Resultat före indirekta rörelsekostnader Indirekta rörelseintäkter Indirekta rörelsekostnader Rörelseresultat

13 LOTSNING Genom lotsningsverksamheten tillhandahåller Sjöfartsverket en unik nautisk kompetens med lokal kunskap och hög tillgänglighet. Vårt uppdrag är att planera och utföra lotsningar på effektivast möjliga sätt i syfte att öka sjösäkerheten och tillgängligheten för sjöfarten samtidigt som såväl vår egen som sjöfartens påverkan på den marina miljön minimeras. MÅL Vi har en högkvalitativ lotsningsverksamhet som möter kundens och samhällets behov av en säker och hållbar sjöfart. Vi har välutvecklade och efterfrågade nautiska tjänster, som till exempel öppensjölotsning och simulatortjänster. Tillsammans med Transportstyrelsen har vi arbetat fram moderna lotspliktsgränser. Lotsningsverksamheten bidrar till Sjöfartsverkets övergripande miljömål genom att vi minskar vår bränsleförbrukning vid lotstransporter till sjöss och på land. ANALYS Påverkan utifrån. Efterfrågan på lotsning påverkas av förändringarna av trafikflöden och sammansättningen av flottan som anlöper svenska hamnar. Exempelvis förväntas effekterna av de nya svavelreglerna minska efterfrågan av lots då sjötransportkostnaden väntas öka i jämförelse med andra transportslag. Även en stegvis övergång till större fartyg påverkar antalen anlöp och därmed efterfrågan på lots. Större fartyg ökar behovet av utbildning. De ändrade trafikflödena innebär också att behovet av en effektivare lotsplanering blir större. Lotsplikten är inte uppdaterad utifrån dagens teknik och farleder, vilket innebär att moderna fartyg trafikerar farleder med modern utmärkning och sjömätning utan att lotsplikten har förändrats. Miljöhänsyn. Vår verksamhet påverkar miljön på många sätt, främst genom energiförbrukning i form av drivmedel och el samt luftburna utsläpp. I vår strävan att på längre sikt uppnå en klimatneutral sjöfart följer vi utvecklingen inom området. Långsiktiga investeringar krävs för att vi ska nå våra miljömål. Genom effektiv planering av lotsningsuppdragen kan antalet transporter både på land och till sjöss minska, vilket leder till minskade utsläpp. Vidare kan själva transportmedlet, dvs. lotsbåten eller bilen, effektiviseras ur miljöhänsyn. Detta sker genom t.ex. alternativa energikällor som miljövänligare bränsle eller minskning av energiåtgång vid kaj. STRATEGIER Behovsanpassad lotsning. Efterfrågan på våra lotsningstjänster måste avgöra var vår organisation är placerad geografiskt. Den strategiska inriktningen är att vi anpassar oss efter aktuella gods- och trafikflöden kombinerat med ett ökat samarbete med andra organisationer, myndigheter och länder, bl.a. ett utökat samarbete med 13

14 Sjöfartsverkets motsvarighet i Danmark. Vidare intensifierar vi arbetet med att se över och utveckla tjänsteutbudet i syfte att skapa synergier inom hela verksamheten. Myndighetssamarbete. Sjöfartsverket ska tillsammans med Transportstyrelsen skapa en mer riskbaserad lotsplikt i vilken vi tar hänsyn till fartygens utrustning, farledernas beskaffenhet och besättningens kunskap, där fokus är att upprätthålla en hög säkerhet i de svenska farvattnen till lägsta kostnad för samhället och sjöfartsnäringen. Investera för miljön. Att planera den dagliga lotsningsverksamheten på effektivaste sätt ger en stor miljöbesparing. Lotsplanerarna ska ges rätt verktyg för att kunna utföra detta på bästa sätt. Vår lotsbåtflotta behöver moderniseras. Detta kommer att kräva både finansiering och mycket arbete, vilket förutsätter långsiktiga investeringar samt ett samarbete med experter och leverantörer inom området. För att underlätta detta söker vi extern delfinansiering. Ytterligare en åtgärd för att värna miljön är att vi medvetet visar hänsyn i erosions-känsliga farledsavsnitt, bland annat genom anpassad fart. INVESTERINGSBEHOV För åren beräknas investeringsbehovet uppgå till 112 Mkr varav 105 Mkr avser investeringar i nya lotsbåtar och resterande del avser investeringar i lotsstationerna. Lotsning, tkr Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Lotsstationer Lotsbåtar Summa lotsning

15 RESULTATPROGNOS Antalet lotsningar minskade under 2013 med sex procent jämfört med året innan och uppgick därmed till knappt lotsningar, vilken är den lägsta nivån på en lång följd av år. Nedgången beror både på lågkonjunktur och strukturella förändringar varpå prognosen för antal lotsningar under åren beräknas uppgå till cirka lotsningar per år. I planen ingår en höjning av lotsavgifterna med i genomsnitt fem procent per år under perioden. Därmed ökar den totala kostnadstäckningen från 74 procent 2013 till 85 procent 2017 medan full kostnadstäckning avseende direkta kostnader uppnås vid slutet av perioden. Resultaträkning lotsning Rörelsens intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Anslag Lotsavgifter Övriga externa intäkter Summa rörelseintäkter Direkta rörelsekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Summa direkta rörelsekostnader Resultat före indirekta rörelsekostnader Indirekta rörelseintäkter Indirekta rörelsekostnader Rörelseresultat

16 ISBRYTNING Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för vår handel. Sjöfartsverkets isbrytare och dess verksamhet utgör en viktig funktion för att Sveriges infrastruktur ska stå sig stark även vintertid och att svenska hamnar kan vara öppna året runt med hög servicenivå. MÅL Fartyg lämpade för vintersjöfart erbjuds oavsett vintrarnas svårighetsgrad isbrytarassistans utanför skyddade farvatten. Samarbetet med Finland och övriga Östersjöstater skapar tydliga effektivitetsvinster. Analysen av det framtida behovet av isbrytningskapacitet har slutförts. ANALYS En konkurrensfaktor. Att sjöfarten fungerar året runt är en förutsättning för att industrin i Sverige kan producera och skeppa ut sina varor via öppna svenska hamnar. Den växande, globala efterfrågan på järnmalm innebär ökade möjligheter för Sveriges handel med omvärlden. För att möta förväntade behov har gruvnäringen tagit beslut om att öka produktionskapaciteten i malmfälten. Kapacitets- och säkerhetshöjande åtgärder för utökade malmtransporter via Luleå hamn innebär att isbrytarkapaciteten behöver anpassas därefter. Nya miljöregler. Införandet av de nya svavelreglerna i Östersjön kommer för Sjöfartsverket att innebära ökade drivmedelskostnader. De internationella reglerna om energieffektivitet på nytt tonnage (Energy Efficiency Design Index, EEDI) kan innebära att den isgående förmågan hos handelstonnaget blir sämre på sikt. Detta index innebär också att kraven på isbrytande tonnage blir större och att miljövinsterna i isfarvatten inte uppnås på samma sätt som i farvatten utan is. Servicedifferentiering. Trafikverkets förslag i kapacitetsutredningen från 2012 om stråk och noder i det framtida trafiköverslagsgripande nätet innebär att Sjöfartsverket behöver se över servicenivåerna för sjöfarten, något som också innefattar vintersjöfarten. Samverkan i Östersjön. Den svenska isbrytarflottan är idag anpassad för en gemensam finsk-svensk isbrytningsverksamhet där de totala resurserna täcker behovet för båda länderna under normala förhållanden. Under strängare vintrar är isbrytningen beroende av balanserande resurser. De ordinarie isbrytarna behöver då till viss del omfördelas till områden i södra Östersjön och på västkusten för att säkra inloppen till strategiska hamnar i dessa områden. Isbrytningssamarbetet i Östersjön kommer sannolikt att utökas med fler aktörer STRATEGIER Effektivisera utifrån behov. För att sjöfarten på svenska hamnar ska kunna fortgå året runt med hög servicenivå, ska isbrytarflottan vara anpassad utifrån näringslivets behov. Den genomsnittliga väntetiden per säsong ska inte överskrida fyra timmar och isbrytning ska ske fram till farvatten som är skyddade från havsis. Detta når vi genom att ytterligare stärka samarbetet med Finland och effektivisera samarbetet med övriga Östersjöstater i syfte att använda

17 tillgängliga resurser optimalt. I syfte att skapa en effektivare isbrytning, utreder vi också om Sjöfartsverket kan differentiera servicen för vintersjöfarten. Löpande resursöversyn. Tillsammans med Finland samutnyttjar vi resurserna för att täcka isbrytningsbehovet i hela Östersjön. Utöver det finsk-svenska samarbetet finns förutsättningar för att ytterligare överenskommelser kan tecknas med de baltiska staterna om att samutnyttja resurser när isläget är besvärligt. Extern verksamhet. Att hyra ut isbrytarna under tider då de inte är verksamma i ordinarie vintersjöfart skapar kostnadseffektivitet utan att servicenivån äventyras. Erfarenheterna från Arktis har befäst isbrytarnas roll som unika resurser, där både fartygen i sig och de kunniga besättningarna gör värdefull nytta i ett alltmer tillgängligt men känsligt havsområde. När fartygen inte behövs för sitt ordinarie vinteruppdrag i Östersjön kan de exempelvis ställas till förfogande för alternativ verksamhet i Arktis, förutsatt att detta följer regeringens inriktning för statens verksamhet i denna region. INVESTERINGSBEHOV För åren beräknas investeringsbehovet uppgå till cirka 50 Mkr som i huvudsak avser livstidsförlängning och tekniska lösningar för bränslebesparing för isbrytare, nybyggnation av lotsbåtar och ett arbetsfartyg till Trollhättan. Isbrytning, tkr Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Fartyg Summa isbrytning RESULTATPROGNOS Isbrytningen finansieras till övervägande del via farledsavgifterna. I syfte att stärka den ekonomiska ställningen i Sjöfartsverket ökar anslagstilldelningen med 300 Mkr per år under åren varav 200 Mkr har fördelats till isbrytningsverksamheten. Av de övriga externa intäkterna avser merparten uthyrning av isbrytare under tider då de inte används för isbrytning. Efterfrågan av isbrytarna till olika uppdrag har ökat under senare år och bedöms fortsätta öka. Möjligheten till ökade intäkter bedöms därmed som god. I resultatprognosen har dock inga ytterligare tillkommande intäkter räknats in. Kostnaderna varierar med isutbredningen. Prognoserna utgår från den nivå som är den vanligast förekommande. Resultaträkning isbrytning Rörelsens intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Anslag Övriga externa intäkter Summa rörelseintäkter Direkta rörelsekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Summa direkta rörelsekostnader Resultat före indirekta rörelsekostnader Indirekta rörelseintäkter Indirekta rörelsekostnader Rörelseresultat

18 Öppet vatten 18 18

19 SJÖTRAFIKINFORMATION Sjötrafikinformation är en viktig del i uppdraget att tillgodose kraven på hög sjötrafiksäkerhet, ökat miljöskydd och effektivitet i sjötransportsystemet. Vessel Traffic Services (VTS) finns i utpekade kustnära områden och bedrivs i särskilda sjötrafikcentraler. VTS har som främsta syfte att genom informationsutbyte med sjötrafiken minska risken för närsituationer, grundstötningar, kollisioner och därmed förhindra miljöutsläpp. MÅL Anlöpsprocessen sker enligt konceptet Det goda anlöpet. Sjöfartsverket säljer tjänster för hamnanlöp. Tekniken för dygnet-runt-verksamheterna är utvecklad och centraliserad. Sjötrafikinformationstjänsten sker helt inom ramen för ett nationellt regelverk enligt IALA:s och IMO:s intentioner. ANALYS Större fartyg. Trenden är färre anlöp med allt större tonnage och med optimerad fyllnadsgrad i godskedjan. Detta ökar kraven på alla anlöpstjänster i fråga om tidsoptimering, regelförenkling och miljöskydd. Det gäller inte enbart de större naven för handel med omvärlden, utan även matartrafiken på mindre hamnar. Informationsflödet. Informationskedjan för ett fartygsanlöp väntas öka från att idag påbörjas ca 24 timmar innan angöring till och med avgång, till att vara ett fullt utvecklat onlinebehov för transportköpare, trafikledningsfunktioner och miljöövervakning. Det som driver denna utveckling är dels den internationalisering av olika rapporteringssystem som pågår, dels växande krav på miljöoptimerade rutter över oceanerna, dels ett flexiblare och öppnare transportmönster där gods allt snabbare byter ägare och destination under pågående transport. STRATEGIER Ökat samarbete. För att nå målet om en effektiv sjötrafikservice och upplevd ökad säkerhet på fartygsbryggan utvidgar vi samarbetet med hamnarna och utvecklar en gemensam kundnära anlöpsprocess med alla anlöpsaktörer, Det goda anlöpet. Samordningsfördelar. Utvecklingsarbetet tillsammans med Göteborgs Hamn med Gothenburg Approach fortsätter och utvärderas efter Nya metoder för att mäta effektivitet och kundnöjdhet tas fram. Konceptet kan användas som grund i samtliga centraler och inledande samtal förs redan med andra hamnar om ett liknande samarbete. Konceptet ska även harmoniera med internationell utveckling inom området. Rotterdams Hamn driver ett liknande utvecklingsarbete med vilket vi 19

20 genom vårt samarbete i Gothenburg Approach har ett löpande utbyte av information. Resurser för kompetensutveckling kommer vidare att avsättas inom Mona Lisa-projektet för att koppla den kustnära anlöpsprocessen till konceptet Sea Traffic Management. Ny teknik. Det befintliga systemet för sjötrafikinformaton ska ersättas. Inom ramen för det dansk-svenska samarbetet Sound VTS, gör vi under 2014 en förstudie om möjligheter till en gemensam upphandling för Sound VTS och Store Bælt VTS 2015 för ökad effektivisering av verksamheten. Tillsammans med ett nytt kustradionät och den kommande myndighetsgemensamma kontaktpunkten för fartygsrapportering (Single Window) kommer vi dessutom att stärka sjösäkerheten och effektiviteten på ett påtagligt sätt. En nod för sjösäkerhet. I syfte att stärka det nationella sjösäkerhetsarbetet, har Sjöfartsverket inrättat en ny funktion i Södertälje, Sweden Traffic, som ska koordinera maritim säkerhetsinformation, övervaka trafiksepareringssystem, vara en nationell nod för det europeiska rapporteringssystemet SafeSea- Net, bidra med information till samhället vid krissituationer och hantera nautisk felrapportering i farledssystemet. Vid denna funktion kommer också vårt kundstöd för den myndighetsgemensamma kontaktpunkten för fartygsrapportering, Single Window, att placeras. Affärsutveckling. För att nå målet om att sälja nya tjänster från våra dygnet-runt-centraler behöver vi arbeta med affärsutveckling. Vi säljer tjänster för hamnanlöp och har genom GOTRIS-projektet för Göta älv bidragit till en effektiv trafikslagsövergripande trafikledning på sträckan Göteborg-Vänern. I samverkan med alla intressenter i transportkedjan ska vi utveckla kustnära sjötrafikinformation, sjötrafikledning och liknande koncept för största möjliga kundnytta. Vi avser vidare öka vår marknadsandel för de fakturerbara tjänster som vi kan leverera

21 INVESTERINGSBEHOV För åren beräknas investeringsbehovet uppgå till cirka 17 Mkr där den övervägande delen avser investeringar i ett nytt VTS-system. Sjötrafikinformation, Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 tkr VTS-system Summa sjötrafikinformation RESULTATPROGNOS Resultatet för åren förväntas kvarstå på en relativt konstant nivå. Intäkterna utgörs av lokalhyror från informationscentralen i Malmö som drivs i samarbete med Søværnets Operative Kommando i Danmark. Framtida affärsutveckling inom verksamhetsområdet kan innebära att nya intäktsområden uppstår inom Port Operation-tjänster, tillfälliga övervakningsuppdrag och utbildning. Verksamheten är relativt statisk i volym och påverkas i låg grad av svängningar i konjunkturen. Resultaträkning sjötrafikinformation Rörelsens intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Anslag Övriga externa intäkter Summa rörelseintäkter Direkta rörelsekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Summa direkta rörelsekostnader Resultat före indirekta rörelsekostnader Indirekta rörelseintäkter Indirekta rörelsekostnader Rörelseresultat

22 SJÖGEOGRAFISK INFORMATION Sjöfartsverket ska säkerställa beskrivningen av sjövägarna för kommersiell sjöfart och samtidigt beakta fiske- och fritidsbåttrafikens behov. Det sker genom att vi ger ut sjökort, båtsportskort och publikationer. Vår sjömätning sker i prioriterade farleder, inklusive anslutande farvatten, i enlighet med internationella standarder. MÅL Samtliga prioriterade svenska farvatten (motsvarande ca 75 % ( km2) av de totala farvattnen) som används av kommersiell sjöfart sjömäts i enlighet med överenskommelsen inom HELCOM. Vid slutet av 2017 har ca 80 % av dessa farvatten sjömätts till godkänd standard. En förutsättning är extern delfinansiering. Vi har en geografiskt heltäckande djupdatabas som möter samhällets behov och är harmoniserad med Lantmäteriets höjddatabas. Våra geodatatjänster är utvecklade och vår nautiska tilläggsinformation finns i ett standardiserat format. Sjöfartsverket samordnar i enlighet med lagstiftningen samhällets behov av insamling av sjögeografisk information. ANALYS Ökad efterfrågan. Användningen och efterfrågan på sjögeografisk information ökar alltmer i samhället och används framför allt i större omfattning för havsmiljöfrågor, havsplanering och för att hantera klimatförändringarna. Behoven av kunskapsunderlag inom havsmiljöarbetet har även i allt större omfattning kommit att omfatta identifiering och kartering av dumpningsområden med stridsmedel men även andra typer av miljöfarliga dumpningsområden. Ett exempel på detta är EU-projektet CHEMSEA som bedrivits i samverkan mellan ett antal Östersjöländer där Sjöfartsverket genomförde kartering i det kända dumpningsområdet sydost om Gotland i samarbete med bland annat FOI och Försvarsmakten. Försäljningen av ordinarie svenska papperssjökort har dock varit vikande de senaste femton åren med ca tio procent per år. När det gäller elektroniska sjökort (ENC) ökar antalet användare till stor del på grund av IMO:s krav på införande av ECDIS (Electronic Chart Display and Information System) senast Höga kvalitetskrav. Vi ser ett ökande behov av att sjömäta områden utanför farlederna som trafikeras av handelssjöfarten. Dessa områden motsvarar ca 25 % ( km2) av de totala farvattnen. Eftersom utvecklingen av navigationsutrustning har ökat kraftigt och därmed såväl yrkestrafiken som allmänhetens möjlig-

23 het att navigera med hög positionsnoggrannhet, även utanför farlederna, ökar kraven på att sjökortsinformationen ska hålla motsvarande kvalitet. Idag bygger sjökorten i stor utsträckning på äldre sjömätningar vilket inte motsvarar dagens krav på djupinformation. Geodata för alla. En trend som bland annat drivs av EU är ökande krav på att geografiska data tillgängliggörs och tillhandahålls kostnadsfritt från statliga myndigheter. För Sjöfartsverkets del ser vi ett behov av kostnadstäckning genom anslag för att kunna införa och förvalta geodatatjänster, eftersom dessa tjänster inte enbart gynnar handelssjöfarten utan samhället i stort. STRATEGIER Ökad sjömätning. Modern sjömätning med högupplöst djupdata skapar förutsättningar för en säker sjöfart. Förutom att kunna garantera rätt djup ger moderna sjömätningar möjlighet för sjöfarten att optimera sin rutt beträffande val av färdväg, vilket i sin tur skapar förutsättningar för mindre bränsleförbrukning och emissioner. För att Sjöfartsverket under nuvarande förutsättningar fram till 2020 ska kunna sjömäta de sjövägar som används av kommersiell sjöfart och som lyfts fram inom HELCOM-samarbetet, krävs delfinansiering genom antingen EU:s TEN-T-program eller genom anslagsmedel beslutade av regeringen. Dessutom är högupplöst djupdata ett grundläggande kunskapsunderlag för en effektiv havsmiljöförvaltning, både vad gäller miljö och fysisk planering. Bredare geografisk täckning. Sjöfartsverket producerar och tillhandahåller sjökort både till den professionella användaren som till allmänheten med syfte att erbjuda ett instrument för att kunna navigera säkert i våra farvatten. Med anledning av dessa behov krävs åtgärder som innebär sjömätning även inom kritiska områden utanför farlederna. Effektiva produktionslösningar. Investering i ett nytt produktionssystem gör det möjligt att utveckla moderna produkter, korta ner produktionstider samt leverera produkter och data av en kvalitet som motsvarar både rättsliga krav och kundernas behov i framtiden. När det gäller tryckning av våra förlagsprodukter utreder vi kontinuerligt vilken metod som är mest kostnadseffektiv. Nautisk tilläggsinformation. All information som den sjöfarande behöver för en säker och effektiv navigering går inte att redovisa i sjökort. IMO:s regelverk föreskriver därför att kuststaten tillhandahåller publikationer som komplement till sjökorten. Ett nytt koncept för att tillhandahålla sådan information (Nautisk tilläggsinformation) tas fram för de mest prioriterade hamnarna och dess farleder. Geodatatjänster. Genom att utveckla smarta och efterfrågade geodatatjänster förenklar vi hanteringen av produkter ut till kund och förbättrar tillgängligheten. Vi avser dessutom öka våra intäkter genom att ta betalt för geodatatjänster. Strandnära djupdata. Sjöfartsverket samverkar med Lantmäteriet för att bygga upp en modernt karterad strandlinje. Lantmäteriet har anslagsfinansiering för att ta fram en höjdmodell på land, något som är viktigt i strandnära zon. Tillsammans utgör våra modeller ett viktigt underlag för analysera klimatförändringseffekter, till exempel stigande havsnivåer och erosion. Myndighetssamverkan. Sjömätning initieras och finansieras idag av olika myndigheter utan samordning och kvalitetskrav. Detta innebär att samma område riskerar att mätas flera gånger till en merkostnad för staten. Sjöfartsverket vill ha uppdraget som nationellt samordningsansvarig. För att uppnå en heltäckande djupdatabas verkar Sjöfartsverket också för samfinansiering av sjömätningen i områden utanför farlederna genom fördjupat samarbete med berörda myndigheter. Internationellt samarbete. Genom vår medverkan i den internationella hydrografiska organisationen (IHO) verkar Sjöfartsverket som representant för Sverige för att våra verksamheter samordnas över nationsgränserna och att vi gemensamt skapar en europeisk infrastruktur för försörjning av sjögeografisk information. 23

24 INVESTERINGSBEHOV För åren beräknas investeringsbehovet uppgå till cirka 33 Mkr, varav ca 15 Mkr avser IT-system i form av ett nytt sjökortsproduktionssystem. Sjögeografi, tkr Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Sjömätningsfartyg Utrustning för sjömätning IT-system m.m Summa sjögeografi RESULTATPROGNOS Intäkterna inom sjögeografisk information avser dels försäljning av sjökort och royaltyintäkter för användning av data som Sjöfartsverket tillhandahåller och dels extern finansiering av olika uppdrag. De relativt sett höga intäkterna under år 2013 avser EU-finansiering av sjömätning inom ramen för projekten MONALISA och CHEMSEA, vilket även återspeglas på kostnadssidan. Under år 2013 har extern sjömätning upphandlats. År 2014 planeras ingen extern sjömätning, vilket förklarar nedgången i övriga externa kostnader. Resultaträkning sjögeografi Rörelsens intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Anslag Övriga externa intäkter Summa rörelseintäkter Direkta rörelsekostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar Summa direkta rörelsekostnader Resultat före indirekta rörelsekostnader Indirekta rörelseintäkter Indirekta rörelsekostnader Rörelseresultat

25 SJÖ- OCH FLYGRÄDDNING Sjö- och flygräddningen (Search and Rescue, SAR) bistår nödställda eller hjälpbehövande med humanitärt fokus och utan ekonomiska incitament vid en nödsituation. Enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ansvarar Sjöfartsverket för sjö- och flygräddningstjänsten. Sjöfartsverkets målsättning är att genomföra och leda sjö- och flygräddningsinsatser 24 timmar om dygnet, året runt. Det övergripande målet för sjöräddningstjänsten är att på svenskt territorialvatten efter det att enheten larmats av Sjöfartsverkets räddningscentral (Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC)) undsätta en nödställd inom 60 minuter i 90 procent med flyg- eller ytenhet då positionen är känd och att vid efterforskning kunna påbörja en spaningsinsats i fastställt insatsområde. På internationellt vatten inom den svenska sjöräddningsregionen är tiden för undsättning 90 minuter. MÅL Vi har ett etablerat räddningssystem med våra närmaste grannländer och de organisationer som frekvent deltar i räddningsinsatser. JRCC har en integrerad ledning för sjö- och flygräddningstjänst, med hög grad av flexibilitet och förmåga att hantera tilläggsuppdrag inom räddningstjänst. Våra räddningshelikoptrar utgör en förstärkningsresurs som utöver kärnuppdraget, statlig sjö- och flygräddningstjänst, vid behov också kan stå för annan statlig och kommunal räddningstjänst. Vi har utvecklat vår förmåga att genomföra räddningsinsatser i olika miljö- och väderförhållanden samt ökat vår kompetens inom akut omhändertagande. Vi har finansiell stabilitet i sjö- och flygräddningssystemet. Det övergripande målet för flygräddningstjänsten är att saknade luftfartyg med aktiverad nödsändare ska vara lokaliserade inom 90 minuter och utan aktiverad nödsändare inom 24 timmar efter fastställt nödläge i 90 procent av alla fall. Undsättning ska därefter kunna påbörjas omgående efter lokalisering. 25

26 ANALYS Utökad samverkan. Varje land har en nationell förmåga som är dimensionerad för normala händelser med räddningsinsatser. I syfte att stärka vår förmåga inför extraordinära händelser och räddningsinsatser behöver samverkan utvecklas såväl regionalt som med grannländerna. Helikoptrar i Sjöfartsverkets ägo. Verksamhetens art och komplexitet i kombination med de senaste årens förändrade myndighetskrav ställer ökade krav på räddningshelikoptrar med ökad kapacitet och teknisk tillgänglighet. Egen rådighet över räddningshelikoptrarna är enligt erfarenheter från de senaste årens händelser en förutsättning för att minska både sårbarhet och kostnader. Effektiv resursanvändning. Sjö- och flygräddningshelikoptrarna kan i betydligt större utsträckning än idag meranvändas som förstärkningsresurs för resurssårbara områden av samhället, t.ex. genom att finnas till hands för kommunal räddningstjänst i händelse av större händelser eller kriser. Den ekonomiska konsekvensen är framför allt tillkommande kostnader för rörlig flygtid, vilket dock totalt sett är till nytta för verksamheten. Utveckling av räddningsförmågan. Pågående regelutveckling och analyser av genomförda insatser i kombination med de förbättrade möjligheter som de nya räddningshelikoptrarna ger, medför krav på att kunna utföra räddningsinsatser under förhållanden som tidigare inte har prioriterats. Det gäller t.ex. räddningsinsatser i fjällmiljö såväl som i olika väderförhållanden, men även utveckling av förmågan till akut omhändertagande. Finansiell stabilitet. En förutsättning för att inte verksamheten och den operativa förmågan ska påverkas negativt är finansiell stabilitet i sjö- och flygräddningssystemet. För detta krävs en korrekt dimensionerad verksamhet med grund i våra hållbarhetsmål. STRATEGIER Samverkan. Sjöfartsverket ska eftersträva en effektiv samverkan med både våra grannländer och andra räddningstjänstansvariga myndigheter samt organisationer som är delaktiga i sjö- och flygräddning kring kompetens och förmåga, utbildning, underhåll, övningar och räddningsinsatser. Inriktningen är att ytterligare stärka banden mellan Sjöfartsverket och SSRS för att säkerställa ett civilt samverkande system. Utökat ansvar. Den integrerade verksamheten inom JRCC möjliggör tilläggsuppdrag inom räddningstjänst eller nära angränsande uppgiftsområden såväl som andra geografiska områden utöver de som ingår i den statliga sjöoch flygräddningstjänsten. De uppdrag som redan utförs för Försvarsmaktens och Trafikverkets räkning kan på sikt kompletteras med ett utökat ansvar inom ramen för statlig räddningstjänst. Nytt helikoptersystem. Inom systemet helikoptertjänster ska vi uppnå ökad effektivitet och långsiktig finansiell stabilitet genom att implementera det nya helikoptersystemet med ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet. De nya räddningshelikoptrarna ägs direkt av Sjöfartsverket, vilket är en grundläggande förutsättning för att säkerställa systemet helikoptertjänster på kort och lång sikt både operativt och finansiellt. I syfte att säkerställa 26 26